SVA VET. Hästinfluensa, Receptbeläggning av anthelmintika för hästar, MRSA hos häst, bluetongue Nummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVA VET. Hästinfluensa, Receptbeläggning av anthelmintika för hästar, MRSA hos häst, bluetongue Nummer 1 2008"

Transkript

1 SVA VET Hästinfluensa, Receptbeläggning av anthelmintika för hästar, MRSA hos häst, bluetongue Nummer

2 Innehåll GD har ordet 3 Lönt att vaccinera mot 2007 års hästinfluensa? 4 Receptbeläggning av anthelmintika för hästar 10 MRSA hos häst 14 Vaccination mot bluetongue serotyp 8 16 Svenska bluetonguevektorer inaktiva till slutet av april 18 Publicerat vid SVA besök. Ulls väg 2B post. SE Uppsala, Sweden telefon fax e-post. webb. Ansvarig utgivare. Anders Engvall Redaktör/redigerinhg. Kristina Karlsson Foto. Bengt Ekberg Omslagsbild. Bengt Ekberg ISSN

3 GD har ordet SVA under utredning Jordbruksdepartementet har initierat en utredning, Ansvaret inom livsmedelskedjan, (JO 2007:04) som omfattar Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Fiskeriverket och SVA. I utredningsdirektivet tas flera områden upp som skall belysas, bland annat forskning, utveckling och kunskapsuppbyggnad. Utredaren skall analysera i vilken utsträckning myndigheterna bör bedriva forskningsverksamhet och kunskapsuppbyggande verksamhet, i vilken omfattning denna överlappar verksamhet vid andra myndigheter eller annan forskning som bedrivs vid universitet och högskolor. Utredaren skall föreslå hur verksamheten kan effektiviseras, utvecklas eller omstruktureras och skall härvid beakta forskningens relevans och kvalitet. Utredningen skall vara klar i december En kommentar som kan ges är att problemorienterad forskning och utveckling alltid har varit en grundläggande del av SVA:s verksamhet och SVA torde få stora svårigheter att lösa sina uppgifter utan denna. Det skulle förvåna om utredaren kommer till en radikalt annan slutsats. Ett vetenskapligt råd har bildats vid SVA med representanter från SLU, Uppsala Universitet och SVA. Rådet skall bland annat stödja forskningsprocessen och forskningskoordinatorn vid SVA och ha vissa uppgifter vid rekrytering av vetenskapliga tjänster. Ny forskningskoordinator vid SVA är docent Ivar Vågsholm. Årets första nummer av SVA-vet belyser flera aktuella områden. MRSA har påvisats hos både häst, hund, katt, nötkreatur och gris och man ser med stor oro på risken för överföring till människa. Liksom på humansidan blir hygienaspekter viktigare, till exemepl vad gäller handhygien. Här tror jag att det finns en rejäl förbättringspotential. Resistensproblematiken berör nu inte enbart bakterier. Det finns klara tecken på resistensutveckling hos exempelvis hästens spolmask mot anthelmintika. Slutsatsen i artikeln tål att upprepas; utan tvekan utgör anthelmintikaresistens ett hot mot effektiv kontroll och behandling av maskinfektioner vi måste vara restriktiva med de medel som står oss till buds idag. SVA håller bluetongue-situationen under skärpt uppmärksamhet där både väder-, vektor- och smittsituationen måste beaktas i den epidemiologiska analysen års utbrott i Nordvästeuropa var katastrofala och en upprepning, kanske med spridning till Sverige måste undvikas. Här kan vaccination även av svenska djur bli nödvändig. Anders Engvall, GD 3

4 HÄstinfluensa Lönt att vaccinera mot 2007 års hästinfluensa? Ovanligt många positiva hästinfluensaprover upptäcktes vid SVA i början av Det rapporterades även om dödsfall hos två travhästar. Utbrottet föranledde en undersökning vid SVA avseende vilka hästar som drabbats, deras vaccinationsstatus, smittvägar och symtom. Var ansamlingen av sjukdomsfall orsakad av ett nytt influensavirus som tillgängliga vacciner inte ger immunitet mot?» Första fallen av hästinfluensa under 2007 provtogs på en travcamp utanför Skara i början av januari (Figur 1). Inom två veckor var de flesta stall vid travbanan Axevalla isolerade på grund av smittan och ett 50-tal hästar hade insjuknat. Två unga travhästar dog akut i lunginflammation, i båda fallen sannolikt sekundära komplikationer till influensa. Travtävlingar hölls på banan som planerat, dock med vissa restriktioner för tillresande hästar. Snabb spridning Inom några dagar rapporterades hästinfluensa från travcamper tillhörande områdena Göteborg, Mantorp och Malmö. I februari isolerades stallar i Karlstad och Visby. Viruset spreds snabbt norrut och hade i slutet av mars infekterat många stallar i Uppland, Dalarna, Hälsingland och Gästrikland. Travtävlingarna i landet kördes trots samtidig influensasmitta i stallar inne på banorna. Under april månad fortsatte spridningen norrut, ända upp till Boden. Parallellt skedde en explosionsartad återspridning till mellersta och södra Sverige. I slutet av april och under maj var hästinfluensan utbredd över hela landet. Utbrottet klingade av i juni, med enstaka fall under hösten och vintern. Enhetlig epidemi Typning av virusstammarna vid SVA visade att epidemin var enhetlig och att stammen var närbesläktad med en amerikansk variant av virus (Ohio) som inte ingår i dagens vacciner mot hästinfluensa. Liknande stammar har dock använts i challengestudier där vaccinerna har ansetts ge skydd. SVA:s studie visade att majoriteten av de hästar som insjuknade i influensa under 2007 var varmblodiga travare. Många av dessa drog hem smittan direkt från travtävlingar till sina egna stall. Kallblodstravare och andra hästraser drabbades också. Ofullständig vaccinering De allra flesta insjuknade hästarna var ofullständigt vaccinerade eller inte vaccinerade alls. Bland hästar som stått i stallar som varit i kontakt med smittan, insjuknade i medeltal åtta av tio ovaccinerade hästar jämfört med tre av tio adekvat vaccinerade (Figur 2). Denna siffra för vaccinerade hästar är förmodligen ett resultat av att de flesta undersökta besättningarna hade en låg vaccinationsgrad. I stallar med en hög andel vaccinerade hästar var andelen insjuknade av de vaccinerade ännu lägre, ner till noll procent. Det kan tyda på att smittrycket (virusutsöndringen) blir så högt när ett stall med en stor andel ovaccinerade hästar smittas, att vaccinationsskyddet överväldigas för de enstaka hästar som är rätt vaccinerade. De ovaccinerade hästarna fick också signifikant högre febertoppar och längre period med feber, hosta respektive näsflöde jämfört med vaccinerade hästar. Av insjuknade hästar ingående i studien behandlades nio procent med antibiotika mot sekundära infektioner. Inga av dessa behandlade hästar var adekvat vaccinerade. Preliminära resultat visar även att de värst drabbade hästarna inte har kommit till start, flera månader efter utbrottet, i lika stor utsträckning som de som klarade sig utan symptom.» 4

5

6 HÄstinfluensa Kartor: Hästinfluensa - geografisk spridning av positiva prover 2007 Januari Axvall, Aneby, Hishult Tävling på Axevalla travbana 16/1 under isoleringen och 2 hästar dör Åby, Mantorp och Jägersro travbanor isolerar för hästinfluensa dagarna efter. Februari Hammarö, Visby, Vårgårda, Borensberg, Uppsala Färjestad o Visby travbanor isolerar stallar för hästinfluensa, tävling på Färjestad 19/2 under isoleringen. Mars Sala, Järvsö, Borlänge, St Skedvi, Skattkärr, Saxdalen, Glanshammar, Gävle, Helsingborg Tävling på Gävle travbana 20 och 27/2 samtidigt som stallar är isolerade för hästinfluensa. Rommetraveriet isolerar också sjuka stallar. Hagmyren ställer in travtävling på grund av många sjuka hästar. Sammanfattningsvis visade studien att vaccination gav ett signifikant skydd för hästarna under utbrottet. Immunitet sågs till och med hos de hästar som inte revaccinerats inom ett år tillbaka, även om skyddet var bättre för hästar där rekommendationerna följts och de vaccinerats med högst ett års intervall. Luftburen smitta Hästinfluensa orsakas av influensavirus typ A, en virusfamilj som också innefattar de influensavirus som smittar människor och fåglar. Influensavirus typ A delas därefter in i olika subtyper och hos hästar idag förekommer framför allt H3N8, även benämnd A2. Därefter döps virusvarianterna efter fyndplatsen. Smittan är luftburen och kan spridas med hosta och näsflöde i aerosoler upp till 45 meter. Överföring av virus sker även indirekt via utrustning, inredning eller människor och inkubationstiden är vanligen ett till tre dygn. Smittade, ovaccinerade hästar utsöndrar mer virus än vaccinerade hästar. Symptomen vid influensa är klassiska med feber (ofta bifasisk), hosta och näsflöde. Ibland förekommer även ödem och ömhet i kroppen.» 6

7 HÄstinfluensa April Orsa, Rättvik, Tumba, Örebro, Boden, Halmstad, Edsvalla, Eskilstuna, Nossebro, Haparanda, Älandsbro, Lindesberg, Edsbyn, Åmål, Borlänge, Näsviken, Ljungbyhed, Bollnäs, St Skedvi, Kimstad, Norberg Stallar isoleras för hästinfluensa på travbanorna i Bollnäs, Rättvik, Romme, Dannero, Solänget, Åmål, Skellefteå, Boden, Oviken, Halmstad, Örebro och Solvalla. Finland rapporterar också hästinfluensa bland travhästar. Maj Tävelsås, Västerljung, Söderköping, Linköping, Skinnskatteberg, Enköping, Säffle, St Anna, Strömsholm, Örebro, Nordingrå Stallar är isolerade för hästinfluensa på travbanorna i Örebro, Åby, Åmål, Skellefteå och Solvalla. Finland rapporterar fortsatta utbrott av hästinfluensa. Graf: Andelen insjuknade hästar i grupperna adekvat vaccinerade hästar respektive ovaccinerade hästar. Hästar som var korrekt vaccinerade i stallar med hästinfluensautbrott Hästar som var ovaccinerade i stallar med hästinfluensautbrott 32 procent 21 procent 68 procent Feber Ingen feber 79 procent Feber Ingen feber 7

8 HÄstinfluensa Många travhästar ovaccinerade Ingen bot finns mot hästinfluensa, men den kan förebyggas med regelbunden vaccination. Vaccination mot hästinfluensa är obligatoriskt inom svensk och utländsk ridsport, men inget tvång finns för travsporten i Sverige och Finland. Många travhästar är därför ovaccinerade. SVA förordar att man vaccinerar hästar som kommer i kontakt med hästar från andra ställen, till exempel vid träning, tävling, avel, eller resor, samt övriga hästar som står i stall med sådana kontakter. Detta är särskilt viktigt om man känner till att hästinfluensa grasserar i landet. SVA föreslår att man vaccinerar sin häst mot influensa första gången vid sex månaders ålder, följt av en revaccination efter en till två månader. Därefter bör unga hästar revaccineras var sjätte månad, till och med fyra års ålder. Från och med fem års ålder rekommenderas en årlig vaccination. Samtliga hästar i stallet bör vaccineras för att förhindra ett högt smittryck orsakat av ovaccinerade individer. Slutsats Det förefaller alltså inte som om 2007 års stora utbrott av hästinfluensa var orsakat av bristande skydd hos vaccinerna på grund av mutationer i virusgenomet. Orsakerna är snarare en olycklig kombination av en stor mängd ovaccinerade hästar, ett effektivt cirkulerande smittämne och genomförda travtävlingar trots smitta i populationen. Studien har tillförts medel från SVA:s Forskningsfond. «Gittan Gröndahl Tf statsveterinär Maria Eriksson Leg. veterinär 8

9 Beställ vacciner och produkter på Vaccin från samtliga leverantörer SVA erbjuder vaccin från samtliga leverantörer på den svenska marknaden. Du som är veterinär kan välja att beställa dina vacciner direkt via SVA:s webbplats. Vill du ha personlig service så kan du precis som tidigare beställa per telefon Du kan även beställa mikrobiologiska medier, provtagningsmaterial, provpåsar samt transportförpackningar. Enkelt att beställa Gå in på Klicka på Tjänster och produkter / Beställa och Webbutik. Registrera dig och din klinik (första gången). Invänta bekräftelse (det kan ta någon dag). Logga in och gör dina beställningar av vaccin och diagnostiska produkter. SVA:S FORSKNINGSFOND Du vet väl att överskottet från vaccinförsäljning vid SVA går direkt till forskning för att förbättra svensk djurhälsa. Håller du koll på parasiterna? Många hästar avmaskas i onödan. SVA utför träckprovsanalyser dagligen för att fastställa förekomsten av de vanligaste inälvsparasiterna, inklusive bandmask. För besättningar med minst åtta hästar erbjuder SVA kontinuerlig övervakning av parasitläget kombinerat med en gårdsanpassad rådgivning. Resultat och eventuella åtgärder diskuteras med veterinär vid SVA. Vi bistår med portofria kuvert och remisser. Har du frågor, vill beställa kuvert och remisser är du välkommen att ringa eller besök vår webbplats 9

10 Avmaskningsmedel för häst Receptbeläggning av anthelmintika för hästar Sedan receptbeläggningen av avmaskningsmedel för häst i oktober 2007, har behovet av rådgivning för såväl veterinärer som djurägare ökat exponentiellt. Frågeställningarna gäller inte bara individuella avmaskningsprotokoll, utan även en mängd andra spörsmål genereras automatiskt, till exempel frågor om parasiter, resistens, bete och grupphållning av hästar för att nämna några.» Beslutet om receptbeläggning har skett på europanivå, genom direktivet 2001/82/EG om upprättande av gemenskapsregler för veterinärmedicinska läkemedel. Det man främst eftersträvar är färre restsubstanser i livsmedel av animaliskt ursprung. Läkemedelsverket implementerade detta i föreskrifterna LVFS 2006:11, kap 7. Redan 1999 lagstiftade Danmark om receptbeläggläggning av anthelmintika till alla djur, alltså även små sällskapsdjur. En viktig och positiv effekt av receptbeläggning är att slentrianmässig användning av anthelmintika sannolikt minskar, vilket torde bidra till långsammare utveckling av resistens hos maskarna. Idag har vi överlag ett gott resistensläge i Sverige, även om vi har en del resistensproblem. På mitten av 1980-talet dokumenterades en utbredd resistens hos hästens små blodmaskar (Cyathostominae) mot avmaskningsmedel hörande till gruppen bensimidazoler. Detta resulterade i en rejält minskad användning av dessa preparat och många försvann från marknaden. Trots att bensimidazolpreparat har utgjort mindre än en procent av den totala användningen av maskmedel till häst under 15 års tid kvarstår en utbredd resistens hos små blodmaskar. Ett problem som tillstött under senare år rör hästens spolmask (Parascaris equorum) hos föl. Vid större stuterier har man noterat en minskad effekt av ivermektin och moxidektin på dessa maskar. Utan tvekan utgör anthelmintikaresistens ett hot mot effektiv kontroll och behandling av maskinfektioner. Eftersom vi inte har någon ny generation anthelmintika att ta till inom en snar framtid måste vi vara restriktiva med de medel som står till buds idag. Rekommendationer för att fördröja resistensutvecklingen Minimering av antalet behandlingar per individ Genom träckprovsundersökning tar man reda på hästarnas parasitstatus och avmaskar de individer som utskiljer flest ägg, istället för att som tidigare behandla alla hästar i flocken. Växel- och sambetning med andra djurslag samt beteshygieniska åtgärder, till exempel mockning av hagar, ger goda förutsättningar för att minska behovet av avmaskning. Långsam rotation mellan substansgrupper Samma substans används konsekvent under ett eller två år innan man byter, och man skall ha klart för sig vilken/vilka inälvsparasiter man vill ha effekt mot. Man bör hålla sig till samma substans inom samma flock/stall. Noggrann dosering Störst fara i kampen mot resistens är underdosering av anthelmintika. Även ett tränat öga kan missta sig på den korrekta vikten, varför man rekommenderar att väga hästen eller uppskatta vikten med hjälp av måttband. Effektiv behandling av nykomlingar till besättningen före introduktion till gräshagar Hästar som kommer nya till en etablerad flock kan givetvis introducera smittor av alla de slag, inklusive parasiter. Ett träckprov som analyseras före 10

11 Det är viktigt att de yngsta hästarna får gå på så rena sommarbeten som möjligt. den nya hästens ankomst ger värdefull information om aktuell status och eventuell behandling kan då företas i god tid. Regelbunden resistensövervakning En uppföljning av effekten av avmaskningar genom träckprov bör företas då och då eller vid misstanke om nedsatt effekt. Generella avmaskningsråd I januari-februari börjar de vilande larverna av små blodmaskar att aktiveras och träda ut i tarmlumen. Så småningom kommer äggproduktionen igång och framåt april kan det vara lämpligt att ta ett träckprov. Den viktigaste tidpunkten för avmaskning är våren, före släpp på sommarbetet, i allmänhet aprilmaj. Behandlingen riktar sig framför allt mot spridning av ägg från vuxna maskar av blodmask, spolmask och bandmask på betet. Träckprovsresultat som visar mer än 200 epg (eggs per gram) är ett vanligt tröskelvärde för avmaskning. Tröskelvärdet beror på årstid, hästarnas ålderssammansättning, driftsform, beten mm. En studie utförd vid SLU 1999 visade att 59 procent av alla hästar över fyra års ålder utskiljde så lite som epg. Det är viktigt att de yngsta hästarna får gå på så rena sommarbeten som möjligt. Ett upprepat träckprov under betessäsongen kan komma att föranleda ytterligare avmaskning, framför allt hos de unga djuren. Man skall då vara bekant med det ERP (egg reappearance period) som gäller för den substans man valt för avmaskningen vid betessläppet. ERP definieras som tiden från avmaskning till dess att hästarna börjar utskilja ägg igen. För pyrantel är ERP fyra till sex veckor, ivermektin åtta veckor och moxidektin tolv till fjorton veckor. Stort parasittryck råder på föl vid stuterier. Man kan utgå ifrån att fölen smittas omgående med spolmask och bör därför avmaskas vid 8-10 veckors ålder och sedan igen vid veckors ålder. Som nämnts tidigare i artikeln föreligger dessutom» 11

12 Mockning av hagar bör ske i större utsträckning än vad som är fallet idag och man bör undvika utfodring direkt på marken. begynnande resistensproblem med avseende på makrocykliska laktoner, varför fenbendazol eller pyrantel förordas. Även på föl kan regelbunden träckprovsundersökning dra ner på behovet av avmaskning. På höstarna kan fölen avmaskas gruppvis, liksom i januari-februari. Med dagens hästhållning blir ofta trycket på rasthagar stort under vintersäsongen. Det är viktigt att dessa får tillfälle att torka upp under sommarmånaderna. Rekommendationen är att mockning av hagarna sker i större utsträckning än vad som är fallet idag och man bör undvika utfodring direkt på marken. Sommarbeteshagarna bör erbjuda en areal som tillgodoser hästarnas behov av bete utan att de tvingas äta runt sin spillning. Styngflugor och bandmask är omtvistade ifråga om patogenicitet. Bandmasken har ileocecala ostiet som predilektionsställe, och det finns studier från bland annat England som pekar på att risken för koliksymptom från detta område ökar vid förekomst av bandmask. Betydelsen av bandmaskinfektion är dock fortsatt omtvistad och behov av ytterligare studier föreligger. Avmaskning rekommenderas därför vid konstaterad infektion. Träckprovsundersökningar för diagnos av bandmask är att föredra framför serologi. Sensitiviteten för träckprov (speciell teknik) och serologi är ungefär samma (60-65 procent). Vid förekomst av minst ett 20-tal maskar ökar sensitiviteten för träckprov till uppåt 90 procent, vilket man kan se som en fördel. Ett positivt träckprov visar med säkerhet en pågående infektion, medan positivt serologisvar även kan tolkas som tidigare exponering för parasiten. Styngflugorna deponerar sina ägg i hårremmen under obehag för hästen. Äggen kläcks och hästen slickar i sig larverna. I munhålan kan larverna i mycket ovanliga fall orsaka stomatit, gingivit och ulcerationer under sin utveckling och migration genom tunga och annan vävnad, på väg till magsäcken. Väl i magsäcken orsakar de liten skada. 12

13 Den lilla blodmasken är lätt att känna igen på sin färg och storlek. Till skillnad från tidigare rekommendationer läggs idag mindre tyngdpunkt på styngflugans larver. Eftersom larverna anses vara lågpatogena rekommenderas i första hand att äggen skrapas bort från benen varje dag under den korta tid flugan svärmar. Vid kraftiga angrepp avmaskas hästen med makrocykliska laktoner i september-oktober. SVA har sedan 2006 ett samarbete med flera större stall runtom i Sverige, där träckprover skickas in en till tre gånger per år för analys. Till vår glädje ansluter sig allt flera till verksamheten, vilket på sikt kommer att ge omfattande kunskaper och goda förutsättningar för maskkontroll i Sverige. Träcken undersöks med avseende på parasitägg, både kvalitativt och kvantitativt, och djurägaren/veterinären kontaktas personligen för att diskutera resultaten och eventuella åtgärder. Framtiden Vårt svenska parasitläge kan komma att stå inför förändringar om den förutspådda klimatförändringen mot högre medeltemperaturer inträffar, eftersom flertalet parasiter gynnas av värme. Man skall heller inte bortse från att ett varmare klimat dessutom gynnar en för oss ny fauna av parasiter från kontinenten, som börjar trivas på våra breddgrader. Fokus i framtiden måste alltså i allt större utsträckning läggas på åtgärder så som betesplanering och beteshygien. Som ett led i det förebyggande arbetet rekommenderas även träckprovsundersökningar för förekomst av ägg innan tänkt avmaskning. Den antiparasitära behandlingen kan då riktas mot de individer som utskiljer flest ägg, normalt föl och unghästar. Äldre hästar förvärvar en viss immunitet med åren, som gör att avmaskningsfrekvensen ofta kan reduceras. I samråd med besättningsveterinären kan hästägarna få råd om avmaskning och betesrutiner.«ulrika Forshell Laboratorieveterinär 13

14 antibiotikaresistens MRSA hos häst I slutet av 2007 konstaterades det första fallet av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) hos häst i Sverige. Meticillinresistens gör att bakterien är okänslig för alla betalaktamantibiotika inklusive cefalosporiner. MRSA är dessutom ofta multiresistenta vilket försvårar behandlingen ytterligare. Smittspridningen av MRSA stoppas framförallt med förbättrad hygien och minskad antibiotikaanvändning.» I en forskningsstudie där 300 hästar provtogs i nosen har ett fall av meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) påvisats. Studien slutfördes i december Studien genomfördes anonymt och syftet var att undersöka bärarskap med MRSA. Vi vet inte om hästen var sjuk på grund av MRSA utan resultaten visar att MRSA kan finnas hos svenska hästar, men att det ännu är ovanligt. Staphylococcus aureus hos människa S. aureus (så kallade gula stafylokocker) kan orsaka till exempel variga sårinfektioner, blodförgiftning och lunginflammation. Meticillinresistenta S. aureus, MRSA, är resistenta mot betalaktamantibiotika vilket medför att behandlingsalternativen är begränsade, dyrare och förknippade med fler biverkningar. Förr var MRSA främst ett problem inom humansjukvården (en typ av sjukhussjuka), men idag blir infektioner i samhället allt vanligare. Antalet rapporterade MRSA-fall i Sverige hos människor har stadigt ökat sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år Antalet smittade är fortfarande lågt jämfört med flera andra europeiska länder. Förutom att MRSA är anmälningspliktig, är den även klassad som en allmänfarlig sjukdom. MRSA hos häst Redan år 1989 rapporterades MRSA hos häst för första gången. MRSA isolerades då från ett livmoderprov i Japan. På detta stuteri smittades tretton ston under en treårs period och smittan kom sannolikt från ett karledssår på hingsten. Sedan dess har flera länder påvisat MRSA hos hästar såsom USA, Kanada, Österrike, Irland, Storbritannien och Finland. Hästarna har antingen varit symtomlösa bärare där MRSA isoleras från nosen eller de har haft en infektion med bakterien. Sårinfektioner eller infektion med MRSA i postoperativa sår har varit vanligast. Hästar som är bärare av MRSA kan givetvis smitta andra hästar och människor utan att de själva är sjuka. Dessutom är det stor risk att de får en infektion med MRSA. Andra riskfaktorer för MRSA-infektion är till exempel antibiotikabehandling eller att det finns hästar som är bärare i samma stall. Under 2007 till dags dato har närmare prover från olika infektioner hos svenska hästar specialundersökts på SVA med avseende på MRSA och alla har varit negativa. MRSA hos andra djur Under 2000-talet har MRSA från hundar, katter, grisar och nötkreatur rapporterats i ökande omfattning från många olika länder. Det mest alarmerande är den höga andelen av MRSApositiva grisar. Sverige har varit förskonat. Undersökningar av grisar, kor och slaktkycklingar har varit negativa för MRSA. Även när 300 hundar undersöktes år 2006 i samband med hundutställning, påvisades ingen MRSA. Kort därefter, hösten 2006, isolerades MRSA från en post-operativ sårinfektion hos en hund. Sammanlagt har åtta hundar haft MRSA-orsakad sårinfektion till dags dato. 14

15 I slutet av 2007 konstaterades det första fallet av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) hos häst i Sverige. Fyndet är en påminnelse till alla som sysslar med hästar att noga tvätta händerna och att använda handdesinfektionsmedel efter att till exempel ha handskats med infekterade sår. På så sätt skyddar man sig själv och minskar risken för vidare smittspridning. Anmälningsplikt inom veterinärmedicinen Från 1 januari 2008 är MRSA anmälningspliktig även hos djur, vilket innebär att fall ska rapporteras till Länsveterinären och till Jordbruksverket. Smittskyddsläkaren ska också underrättas enligt allmänna veterinärinstruktionen (C10) eftersom MRSA har betydelse för folkhälsan. Minimera spridningen MRSA är en kontaktsmitta och kan spridas mellan människor och djur. Fyndet bekräftar att MRSA kan finnas hos hästar i Sverige. Det är viktigt att motverka spridningen på djursjukhus, stuterier och andra stallar genom att minska antibiotikaanvändningen, öka provtagningen och skärpa hygien. För att fallen ska hittas så tidigt som möjligt måste prover tas oftare från sår- och hudinfektioner. Särskilt viktigt är det att infektioner som utan framgång behandlats med antibiotika provtas. Basala hygienrutiner bör upprättas och följas som exempelvis handtvätt vid synlig smuts på händerna, att använda sprit för handdesinfektion före och efter varje patient och att infekterade djur inte har kontakt med oinfekterade djur. Fyndet är också en påminnelse till alla som sysslar med hästar att noga tvätta händerna och att använda handdesinfektionsmedel efter att till exempel ha handskats med infekterade sår. På så sätt skyddar man sig själv och minskar risken för vidare smittspridning. «Ulrika Grönlund-Andersson Laboratorieveterinär 15

16 Bluetongue Vaccination mot bluetongue serotyp 8 Efter två års allvarliga utbrott och fortsatt spridning av bluetongue serotyp 8 (BTV8) kommer flertalet drabbade EU-länder att genomföra vaccinationskampanjer under Under 2007 fortsatte spridningen av sjukdomen och tycktes också jämfört med 2006 ge ökad sjuklighet och dödlighet bland både får och nötkreatur, något som tyder på att smittrycket ökat. Under vintern har vektorerna (svidknott av typen Culicoides) i norra Europa varit inaktiva, men då värmen kommer och vektorsäsongen börjar förväntas nya fall på kontinenten.» Det nya regelverk som utformats för att möjliggöra fortsatt livdjurshandel i drabbade EU-länder har visat sig otillräckligt för att förhindra att djur för med sig smittan till nya områden. Detta beror både på den inbyggda risk som finns i regelverket och på upptäckten av åtminstone en ny smittväg. Risken för smittspridning med varje individuellt djur är visserligen ganska liten om regelverket följs, men då ett stort antal djur flyttats från smittade områden är det inte förvånande att några visat sig vara smittförande. Dessutom har man visat att dräktiga kor som smittas efter befruktningen kan föda levande kalvar med virus i blodet. Detta medför att test av dräktiga djur kan vara missvisande, om moderdjuret inte längre är viremiskt trots att fostret är infekterat. Nyintroduktion av smitta från Nordafrika Bluetonguevirus av andra serotyper har sedan flera år cirkulerat i Medelhavsområdet. Framgångsrika vaccinationskampanjer har bidragit till att utbrott bekämpats men sedan har nyintroduktion av smittan skett från Nordafrika. Den speciella situation som råder i detta område, med smittade vektorer som förs in via vinden gör att en permanent utrotning av bluetongue för närvarande är orealistisk. Dock medför vaccination i kombination med restriktioner att utbrott kan bekämpas och smittspridning förhindras. Vaccination under flera år behövs Eftersom bluetongue är en vektorburen smitta är det oftast inte tillfyllest med enbart restriktioner för livdjur för att stoppa spridningen, särskilt i områden där klimatet gör den vektorfria säsongen väldigt kort, eller till och med obefintlig. Så länge smittan finns kvar i endera vektor- eller värddjurspopulationen (eller båda) och mottagliga djur finns kvar och nya föds, kan virus fortsätta cirkulera. Vaccination av minst 80 procent av värddjurspopulationen under flera år förhindrar fortsatt viruscirkulation och då kan smittan så småningom försvinna från både svidknott och idisslare i området. minska sjuklighet och stoppa smittspridning EU-ländernas vaccinationsplaner ska uppfylla två mål: minska sjuklighet och stoppa smittspridning. För att uppnå detta måste länderna sikta på att vaccinera alla tama idisslare inom smittade områden under flera år framöver. Vaccinationsplaner som godkänts av EU-kommissionen medfinansieras, det vill säga länderna kan använda EU-gemensamma medel för att täcka en del av kostnaderna för vaccinationen. Den svenska vaccinationsplanen baseras på olika scenarier för spridningen av BTV8 inom EU. Om vaccinationskampanjerna i smittade områden visar sig framgångsrika och smittspridningen stoppas, behöver Sverige inte vaccinera. Om smittspridningen fortgår och hotar att nå den svenska djurpopulationen, eller om fall av bluetongue 16

17 Bildkälla: Epiwebb / FAO / University of Pretoria Salivering och krustor på mulen hos ett nötkreatur med bluetongue. Nötkreatur utvecklar vanligtvis inte lika kraftiga symtom som får. Serotyp 8 av bluetonguevirus, som är den serotyp som orsakat bluetongueutbrottet i nordeuropa 2007, ger dock relativt kraftiga symtom hos nötkreatur. påvisas i Sverige, kommer Jordbruksverket att besluta om vaccination. SVA arbetar med en upphandling av vaccin och övriga förberedelser för att kunna tillhandahålla vaccin för detta. Levande kontra avdödat vaccin Ännu finns inga kommersiellt tillgängliga vaccin mot BTV8, men flera vaccinproducenter har tagit fram vaccin som kommer att finnas tillgängliga senare under året. Dock är vaccinerna så nya att man inte hunnit genomföra alla studier för att dokumentera säkerhet och effektivitet. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA (European Medicines Agency) har tagit fram riktlinjer för minimikrav för att kunna snabbgodkänna bluetonguevaccin för nödvaccination inom EU (länk). Ett sådant förfarande underlättar godkännandet i enskilda länder och används då man anser att behovet är så stort att man inte kan vänta på den dokumentation som skulle behövas för ett vanligt godkännande för kommersiell användning. Både levande och avdödat (inaktiverat) vaccin har använts mot bluetongue. Levande vaccin är effektivare och ger en långvarig immunitet, medan inaktiverat vaccin är säkrare men kräver regelbunden vaccination för att upprätthålla immunitet. Levande vaccin kan återgå till virulent form, eller vara kontaminerat med andra virus som ger upphov till sjukdom (eftersom levande vaccin inte genomgår någon behandling för att inaktivera virus så överlever dessa i slutprodukten). För svenskt vidkommande är det bara aktuellt att använda inaktiverat vaccin, främst på grund av risken för kontamination med Bovin virusdiarré-virus. Alla nya BTV8-vaccin utom ett är inaktiverade. Många frågor återstår Mycket är alltså oklart om vaccinationskampanjerna mot BTV8. Förutsatt att vaccin i tillräckliga mängder finns att tillgå redan i vår och att vaccinationskampanjerna i smittade områden är omfattande och effektiva bör smittan kunna bekämpas innan den når Sverige. «Susanna Sternberg Lewerin Biträdande statsepizootolog 17

18 Bluetongue Svenska bluetonguevektorer inaktiva till slutet av april Som vi tidigare skrivit om i SVAVET (nr ) har SVA med medel från Jordbruksverket under sommaren och hösten 2007 genomfört en inventering av de i Sverige naturligt förekommande arter av svidknott och potentiella vektorer för bluetonguevirus (BTV). Ytterligare kunskap har under vinterhalvåret införskaffats rörande våra svidknotts aktivitet i stall. Ingen sådan aktivitet har kunnat påvisas fram till slutet av april inne i stallmiljön. I tre av de nio sydligast belägna provområdena uppvisades aktivitet av svidknott under de två sista dagarna i april. Därefter har provtagningar utan fångst noterats i mitten till slutet av maj på dessa lokaler i samband med sjunkande nattemperaturer. Trots mild vinter verkar alltså våra svidknott inte avbryta vinterdvalan i förtid. Culicoides Foto: E Denison och S Archibald, IAH-Pirbright» Under 2007 års inventering har ca svidknott identifierats. Av dessa utgör ca 93 procent potentiella vektorer för bluetonguevirus. Dominantarten är Culicoides obsoletus som anses vara den mest betydelsefulla vektorn, tillsammans med Culicoides dewulfi, i det pågående utbrottet i Holland. Preliminära uppgifter tyder på att denna artsammansättning överensstämmer med den i de kringliggande länderna som också drabbats av pågående bluetongueutbrott. Culicoides pulicaris, C. punctatus, C. scoticus och C. chiopterus är de övriga arterna vi påträffat som räknas till potentiella vektorer för bluetonguevirus. Under 2008 kommer svidknottsfaunan att inventeras på samma sätt som under Detta då EU vill att medlemsländer skall ha minst två års data, bland annat rörande vektorer, för att kunna besluta om lämpliga åtgärder ifall viruset skulle introduceras i landet. Vi kommer även att inventera svidknott längre norrut i landet än tidigare för att se om artsammansättning och förekomst skiljer sig från det vi konstaterat för södra Sverige. «Jan Chirico forskare 18

19 Publicerat vid SVA 2007 Artursson, K. Smittspårning av Sthaphylococcus aureus i svenska mjölkkobesättningar.- Veterinärkongressen Uppsala 2007, Arvidsson, S., Chirico, J., Morrison, D. & Mattsson, J.G. Genetic differences in Dermanyssus gallinae from wild birds and layers.- International conference of the World association for the advancement of veterinary parasitology. Proceedings 21, 2007, 200. Banér, J., Gyarmati, P., Yacoub, A., Hakhverdyan, M., Stenberg, J., Ericsson, O., Nilsson, M., Landegren, U. & Belák, S. Microarray-based molecular detection of foot-and-mouth disease, vesicular stomatitis and swine vesicular disease viruses, using padlock probes.- Journal of virological methods 143, 2007, Belák, S. Experiences of an OIE collaborating centre in molecular diagnosis of transboundary animal diseases: a review.- Developmental biology 128, 2007, Belák, S. Molecular diagnosis of viral diseases, present trends and future aspects. A view from the OIE collaborating centre for the application of polymerase chain reaction methods for diagnosis of viral diseases in veterinary medicine.- Vaccine 25, 2007, Berg, A.-L., Gavier-Widén, D., Nilsson, K., Widén, F., Berg, M., Gregorius, S., Ågren, E., Erlandsson, M. & Mörner, T. Necrotizing encephalitis of unknown cause in Fennoscandian Arctic foxes (Alopex lagopus).- Journal of diagnostic veterinary investigation 19, Blomqvist, G., Berndtson, E., Jansson, D.S., Båverud, V. & Engström, B. Botulism on a broiler breeder farm in Sweden.- World veterinary poultry congress Beijing China 2007, Abstracts 15, 2007, Bojesen, A.M., Larsen, J., Pedersen, A.G., Mörner, T., Mattson, R. & Bisgaard, M. Identification of a novel Mannheimia granulomatis lineage from lesions in roe deer (Capreolus capreolus). Journal of wildlife diseases 43, 2007, Bröjer, C., Ågren, E., Uhlhorn, H., Malmsten, J., Bernodt, K., Mörner, T. & Gavier-Widén, D. Natural highly pathogenic avian influenza H5N1 infection in wild birds: Characterization of the routes of viral shedding.- Wildlife disease association conference, Estes Park, Colorado, Abstracts 56, 2007, 139. Caccio, S. M., van der Giessen, J., Wielinga, P., Mattsson, J., Borglia, A., Nöckler, K., Golab, E., Glies, M., Nielsen, H., Stensvold, R., Maddox -, and Hyttel, C., Rubio Munoz, J.M., Fuentes, I., Pedraza Diaz, S., Boireau, P. & Nichols, G. A European perspective on Cryptosporidium and Giardia through the use of molecular and bioinformatics tools.- Med Vet Net annual scientific meeting, Lucca, Italy. Abstracts 3, 2007, 41. Capurro, A., Artursson, K., Persson Waller, K., Bengtsson, B., Ericsson Unnerstad, H. & Aspán, A. Comparison of a tuf gene sequencing and biochemical typing (Staph-Zym) for species identification of coagulase negative sthaphylococci from bovine mastitis.- Heifer mastitis conference, Ghent, Belgium 2007, Abstracts,

20 Christensson, D. Hundsmuggling - rävens dvärgbandmask, ger det ett annat Sverige?- Veterinärkongressen Uppsala 2007, Christensson, D. Trikiner - förekomst och förändringar av diagnostikens förutsättningar.- Veterinärkongressen Uppsala 2007, Cooray, R., Persson Waller, K. & Venge, P. Haptoglobin comprises about 10% of granule protein extracted from bovine granulocytes isolated from healthy cattle.- Veterinary immunology and immunopathology 119, 2007, Danielsson, H., Johansson, B., Nadeau, E., Persson Waller, K. & Jensen, S.K. Fatty acids and flavours in milk from dairy cows fed no synthetic vitamins.- Journal of animal and feed sciences 16 Suppl. 1, 2007, Demeler, J., Van Zeveren, A.M., Coles, G., Höglund, J., Kleinschmidt, N., Koopmann. R., von Samson-Himmelstjerna, G., & Vercruysse, J. Anthelmintic resistance in cattle - a developing problem?- International conference of the World association for the advancement of veterinary parasitology. Proceedings 21, 2007, 224. Dernfalk, J., Persson Waller, K. & Johannisson, A. The xmap tm technique can be used for detection of the inflammatory cytokines IL-1β, IL-6 and TNF-α in bovine samples.- Veterinary immunology and immunopathology 118, 2007, Engelsen Etterlin, P., Hård af Segerstad, C. & Feinstein, R. Histopatologiska fynd vid undersökning av preparat från svenska katter.- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Engström, A., Mattsson, J.G. & Höglund, J. No antigenic variation in the major sperm protein (MSP) of the nematode Dictyocaulus viviparous.- International conference of the World association for the advancement of veterinary parasitology. Proceedings 21, 2007, 98. Engström, B. Enkätundersökning i svenska fjäderfäbesättningar med särskild fokus på vilda fåglar som smittrisk.- Fjäderfä 100, 2007, Engström, B. Infektiös bronkit (IB) - smittläge och vaccintillgång.- Fjäderfä 100, 2007, 49. Engström, B., Jansson, D., Carlsson, U. & Sternberg Lewerin, S. Kartläggning av vilda fåglar som smittrisk.- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Eriksson, H., Jansson, D. & Båverud, V. Antimicrobial susceptibility of Erysipelothrix rhusiopathiae isolated from Swedish poultry.- World veterinary poultry congress Beijing China 2007, Abstracts 15, 2007, 559. Eriksson, M., Waldenstedt, L. & Engström, B. Hälsa och välfärd i ekologisk slaktkycklingproduktion.- Fjäderfä 100, 2007, Escutenaire, S., Isaksson, M., Renström, L.M.H., Klingeborn, B., Buonavoglia, C., Berg, M., Belák, S. & Thorén, P. Characterization of divergent and atypical canine coronaviruses from Sweden.- Archives of virology 152, 2007, Escutenaire, S., Mohamed, N., Isaksson, M., Thorén, P., Klingeborn, B., Belák, S., Berg, M. & Blomberg, J. SYBR green real-time reverse transcription-polymerase chain reaction assay for the generic detection of coronaviruses.- Archives of virology 152, 2007, Farkas, T., Antal, M., Sámi, L., Germán, P., Kecskemétri, S., Kardos, G., Belák, S. & Kiss, I. Rapid and simultaneous detection of avian influenza and Newcastle disease viruses by duplex polymerase chain reaction assay.- Zoonoses and public health 54, 2007, Feinstein, R. Diseases of laboratory mice.- Veterinärkongressen, Uppsala , 205. Gavier-Widén, D., Widén, F., Berg, M., Bröjer, C., Ågren, E., Bernodt, K., Uhlhorn, H., Mörner, T. & Angerbjörn, A. Infectious and parasitic diseasses in endangered Fennoscandian arctic foxes.- Wildlife disease association conference, Estes Park, Colorado, USA, Abstracts 56, 2007,

21 Githiori, J. B., Vatta, A.F., Waller, P.J. & Medley, G.F. Copper oxide wire particles as an adjunct in the control of Haemonchus contortus in sheep and goats of pastoralist and smallholder farmers in Kenya.- International conference of the World association for the advancement of veterinary parasitology. Proceedings 21, 2007, 272. Gyarmati, P., Mohammed, N., Norder, H., Blomberg, J., Belák, S. & Widén, F Universal detection of hepatitis E virus by two real-time PCR assays: TaqMan and Primer-Probe Energy Transfer Journal of virological methods 146, Gånheim, C., Alenius, S. & Persson Waller, K. Acute phase proteins as indicators of calf heard health.- The veterinary journal 173, 2007, Hansson, I. Campylobacter - förekomst och bekämpning.- Fjäderfä 100, 2007, Hansson, I.,, Plym Forshell, L., Gustafsson, P., Boqvist, S., Lindblad, J., Olsson Engvall, E., Andersson, Y. & Vågsholm, I. Summary of the Swedish Campylobacter program in broilers, 2001 through Journal of food protection 70, 2007, Haug, A., Thebo, P. & Mattsson, J. A simplified protocol for molecular identification of Eimeria species in field samples.- Veterinary parasitology 146, 2007, Hestvik, G., Zahler-Rinder, M., Gavier-Widén, D., Lindberg, R., Mattsson, R., Morrisson, D. & Bornstein, S. A previously unidentified Chorioptes species infesting outer ear canals of moose (Alces alces): characterization of the mite and the pathology of infestation.- Acta veterinaria scandinavica 49, 2007, Hrabok, J. T., Oksanen, A., Nieminen, M. & Waller, P.J. Prevalence of gastrointestinal nematodes in winter slaughtered reindeer of nothern Finland.- Rangifer 27, 2007, Hägglund, S., Hjort, M., Graham, D.A., Öhagen, P., Törnquist, M. & Alenius, S. A six-year study on respiratory viral infections in a bull testing facility.- The veterinary journal 173, 2007, Höglund, J., Christensson, D., Holmdahl, J., Mörner, T., Osterman, E. & Uhlhorn, H. The first record of the nematode Ashwortius sidemi in Sweden.- International conference of the World association for the advancement of veterinary parasitology. Proceedings 21, 2007, 286. Höglund, J., Engström, A., Morrison, D.A. & Mattsson, J.G. Antigenic variation in the major sperm protein gene within populations and species of the genus Dictyocaulus.- Scandinavian - Baltic symposium for parasitology, Rovannniemi, Finland 2, 2007, 30. Höglund, J., Rydzik, A. & Ljungström, B. Evaluation of the 0+8 doramectin pour-on programme against lungworm in cattle.- International conference of the World association for the advancement of veterinary parasitology. Proceedings 21, 2007, 294. Ingvast-Larsson, C., Svartberg, K., Hydbring- Sandberg, E., Bondesson, U. & Olsson, K. Clinical pharmacology of buprenorphine in healthy, lactating goats.- Journal of veterinary pharmacology and therapeutics 30, 2007, Innes, E.A. & Mattsson, J.G. Neospora caninum emerges from the shadow of Toxoplasma gondii. Trends in parasitology 23, Jacobs, J.G., Langeveld, J.P., Biacabe, A.G., Acutis, P.L., Polak, M.P., Gavier-Widen, D., Buschmann, A., Caramelli, M., Casalone, C., Mazza, M., Groschup, M., Erkens, J.H., Davidse, A., van Zijderveld, FG., & Baron T. Molecular discrimination of atypical bovine spongiform encephalopathy strains from a geographical region spanning a wide area in Europé. - Journal of clinical microbiology 45, Jakubek, E.-B., Farkas, R., Pálfi, V. & Mattsson, J.G. Prevalence of antibodies against Toxoplasma gondii and Neospora caninum in Hungarian red foxes (Vulpes vulpes).- Veterinary parasitology 144, 2007,

22 Jansson, D. S., Feinstein, R., Kardi, V., Mató, T. Playa, V. Epidemiologic investigation of an outbreak of goose parvovirus infection in Sweden.- Avian diseases 51, 2007, Jansson, D. S., Fellström, C., Råsbäck, T., Gunnarsson, A. & Johansson, K.-E. Characterization of Brachyspira spp. from Swedish laying hens.- International conference on colonic spirochaetal infections in animals and humans, Prague, Czech republic 2007, Proceedings 4, Nr. 37. Jansson, D. S., Ingermaa, F., Fellström, C. & Johansson, K.-E. Isolation of the chicken enteropathogen Brachyspira alvinipulli from laying hens and wild ducks.- World veterinary poultry congress Beijing China 2007, Abstracts 15, 552. Jansson, D. S., Råsbäck, T., Fellström, C. & Johansson, K.-E. Avian intestinal spirochaetosis (Brachyspira spp) on a laying hen farm - case report, with phenotypic and molecular characterization of isolates.- World veterinary poultry congress Beijing China 2007, Abstracts 15, 551. Jansson, D. S., Råsbäck, T., Wahlström, H. & Fellström, C. Experimental infection of mallards (Anas platyrhynchos) with Brachyspira hyodysenteriae and Brachyspira suanatina.- International conference on colonic spirochaetal infections in animals and humans, Prague, Czech republic 2007, Proceedings 4, Nr 32. Johansson, K.-E., Pringle, M., Jansson, D.S., Tamm, S., Råsbäck, T. & Fellström, C. Bakteriers taxonomi och fylogeni - eller varför byta namn på bakterier?- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Johansson, K.-E., Pringle, M. & Tamm, S. VetBakt - en användbar databas på nätet.- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Johansson Wensman, J., Thorén, P., Hakhverdyan, M., Belák, S. & Berg, M. Development of a real-time RT-PCR assay for improved detection of Borna disease virus.- Journal of virological methods 143, 2007, Karlsson, K. & Dahlberg, J. Månadens epiztel. [Bluetongueövervakning. Insmugglade rabieshundar.].- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Karlsson, K. & Dahlberg, J. Månadens epiztel. [Bluetongue i Danmark medför restriktioner i Skåne. Prov för uteslutande av PRRS.- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Karlsson, K. & Dahlberg, J. Månadens epiztel.[rabiesmisstanke hos hund i Västerbotten. Misstanke om mjältbrand hos ko i Västmanland. MK-misstanke.Beredskapsövning för fågelinfluensautbrott.].- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Karlsson, K. & Dahlberg, J. Månadens epiztel.[salmonella reading i Skåne. Fortsatt spridning av Bluetongue i Europa.- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Karlsson, K. & Dahlberg, J. Månadens epiztel.[första utbrottet av KHV i Sverige. MK i Storbritannien. Sjukdomsrapportering ett regeringsuppdrag för SVA.].- Svensk veterinärtidning 2007, Karlsson, K. Vårt behov av trygghet.- SVA-vet 2007:4, 19-. Larsson, A., Dimander, S.-O., Rydzik, A., Uggla, A., Waller, P.J. & Höglund, J. A 3-year field evaluation of pasture rotation and supplementary feeding to control parasite infection in first-season grazing cattle: dynamics of pasture infectivity.- Veterinary parasitology 145, 2007, Liu, L., Widén, F., Baule, C. & Belák, S. A onestep, gel-based RT-PCR assay with comparable performance to real-time RT-PCR for detection of classical swine fever virus.- Journal of virological methods 139, 2007, Lövgren, T., Hasslung Wikström, F., Uxler, L., Timmusk, S., Wattrang, E. & Fossum, C. Inhibition of IFN-α production by porcine circovirusderived DNA motifs.- International veterinary immunology symposium Ouro Preto, Brasil 2007, Abstracts 8, 2007,

23 Mattsson, J.G., Insulander, M., Lebbad, M., Björkman, C. & Svenungsson, B. Molecular typing of Cryptosporidium parvum associated with a diarrhoea outbreak identifies two sources of exposure.- Epidemiology and infection 2007 Oct 26;:1-6 [Epub ahead of print] Mattsson, J.G. & Müller, N. Polymerase chain reaction in.- Protozoal Abortion in Farm Ruminants: Guidelines for Diagnosis and Control.Ed. by L.M. Ortega-Mora et al. 2007, McMenamy, M. J., McNeilly, F., McNair, I., Krakowka, S., Timmusk, S., Walls, D., Donelly, M., Minahin, D., Ellis, J., Wallgren, P., Fossum, C. & Allan, G.M. The temporal distribution of porcine circovirus 2 genogroups recovered from PMWS-affected and non-affected farms in Ireland and nothern Ireland.- International symposium on emerging and re-emerging pig diseases, Krakow, Poland Abstracts 2007, 85. Molin, E.U. & Mattsson, J.G. In vitro analysis of glutathione transferases from the mite Sarcoptes scabiei.- International conference of the World association for the advancement of veterinary parasitology. Proceedings 21, 2007, 189. Morrison, D. A. Event-based alignment of molecular sequences.- Hennig meeting, New Orleans, USA Abstracts 26, 2007, 14. Morrison, D. A. Increasing the efficiency of searches for the maximum likelihood tree in a phylogenetic analysis of up to 150 nucleotide sequences.- Systematic biology 56, 2007, Mörner, T. Aktuella sjukdomar hos vilda djur i Sverige, samt utbildning av viltundersökare.- Veterinärkongressen Uppsala , Mörner, T. Tularemia.- in: Infectious diseases of wild birds. Ed by N.J. Thomas et al. Blackwell Publ 2007, Neimanis, A., Gavier-Widén, D., Leighton, F., Bollinger, T., Rocke, T. & Mörner, T. An outbreak of type C botulism in herring gulls (Larus argentatus) in southeastern Sweden.- Journal of widlife diseases 43, 2007, Norberg, J. D., J. Månadens epiztel. [Tuberkulosmisstanke i nötkreatursbesättning. Salmonella i foder. Katt med misstänkt rabies.].- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Norberg, J. & Dahlberg, J. Månadens epiztel [Salmonella i Falköping. Nya fall av NOR 98. Svinpestmisstankar. ND/AI-misstankar.].- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Norberg, J. & Dahlberg, J. Månadens epiztel [Trikiner i införd vildsvinskorv. Ny riskprofil för VTEC. Salmonella hos småfåglar och katter. Fågelinfluensa i Ungern och England. Ny parasit Ashwortius sidemi].- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Norberg, J. & Dahlberg, J. Månadens epiztel.[ Salmonella hos småfåglar. Avskriven MK-misstanke.Ytterligare fall av Nor98. Klinisk övervakning avseende BSE. Skyddsnivån höjs för fjäderfä i fångenskap. Svinpestmisstanke.].- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Norberg, J. & Dahlberg, J. Månadens epiztel. [Försiktig optimism om PRRS. Kameldjur och jak i Sverige kartlagda.].- Svensk veterinärtidning 59, 2007, Nordkvist, E. En biprodukt från ris som källa till aflatoxin i mjölk. (En fallpresentation).- SVA-vet 2007:3, 10. Nurulaini, R., Khadijah, S., Adnan, M., Zaini, C.M., Jamnah, O., Waller, P.J. & Chandrawathani, P. Potential use of cassava (Manihot esculenta) leaves for worm control for small ruminants in the tropics.- International conference of the World association for the advancement of veterinary parasitology. Proceedings 21, 2007, 264. Nyberg, K. Smittspridning via mark.- SVA-vet 2007:4,

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos hund

Apotekets råd om. Mask hos hund Apotekets råd om Mask hos hund I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask finns hos enstaka hundar medan piskmask kan finnas hos importerade hundar. Rävens dvärgbandmask har

Läs mer

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar

En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar En enda dos behandlar hund och katt mot farliga utländska maskar Information och goda råd om att resa med hund och katt En lyckad resa kräver planering Innan du ger dig iväg utomlands med ditt sällskapsdjur,

Läs mer

Hund med rätt att vårda, vårdhund

Hund med rätt att vårda, vårdhund 1 (9) 2014-02-14 Hund med rätt att vårda, vårdhund Information om K112 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar

Läs mer

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009

Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Parasiter som orsakar diarré hos katter Bengalklubben, 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik SVA www.sva.se Statens

Läs mer

Smittskydd - har vi råd att låta bli?

Smittskydd - har vi råd att låta bli? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Smittskydd - har vi råd att låta bli? Resultat från forskning kring RS- och Coronavirusinfektioner i mjölkbesättningar Anna Ohlson, anna.ohlson@svenskmjolk.se

Läs mer

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus

Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus Jordbruksverket Dvärgbandmask Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har för första gången funnit rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) i Sverige. Fyndet gjordes inom ramen för övervakningsprogrammet

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

VART ÄR VI PÅVÄG 2? Fortsatt utredning kring avelsfrågor, gjord av Björn Damm, påuppdrag av ASVT 2013-09-04

VART ÄR VI PÅVÄG 2? Fortsatt utredning kring avelsfrågor, gjord av Björn Damm, påuppdrag av ASVT 2013-09-04 VART ÄR VI PÅVÄG 2? Fortsatt utredning kring avelsfrågor, gjord av Björn Damm, påuppdrag av ASVT 2013-09-04 Bakgrund och Syfte Bakgrund Att uppdatera och fördjupa den tidigare utredningen och därmed belysa

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Hur vet jag om min katt har mask?

Hur vet jag om min katt har mask? Hur vet jag om min katt har mask? Information och goda råd om mask hos katt Mask hos katt Unga katter och utekatter med möjlighet att jaga får ofta besvär med inälvsmask. Symptomen kan variera kraftigt

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar Harpest (tularemi) Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos

Läs mer

Analys av parasitförekomst och riktad avmaskning under en treårsperiod i 11 svenska hästbesättningar

Analys av parasitförekomst och riktad avmaskning under en treårsperiod i 11 svenska hästbesättningar Analys av parasitförekomst och riktad avmaskning under en treårsperiod i 11 svenska hästbesättningar Foto: Bengt Ekberg Karolina Dahlqvist Handledare: Johan Höglund Inst. för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap

Läs mer

Projektrapport från två gårdar

Projektrapport från två gårdar Fästingar sprider smitta till lamm på bete Projektrapport från två gårdar Fästing sprider smittor Fästingen brukar i sig inte orsaka så mycket problem, men den kan sprida diverse bakterier, parasiter och

Läs mer

FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA.

FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA. FRISKA DJUR. TRYGGA MÄNNISKOR. Om arbetet på SVA. Omslagsbild: Ulla Zimmerman, Matlandetambassadör i Blekinge och producent av KRAV-uppfödda lamm. Lena Zimmerman. Bild på räv sid 3: Karin Bernodt, SVA

Läs mer

Resultatredovisning. Viktiga händelser under året. Innehåll. Verksamhetsområde 8 Friska djur, trygga människor Verksamhetsgrenar

Resultatredovisning. Viktiga händelser under året. Innehåll. Verksamhetsområde 8 Friska djur, trygga människor Verksamhetsgrenar ÅRSREDOVISNING 2008 Viktiga händelser under året Innehåll 2 Generaldirektören har ordet 4 Förkortningar och ordförklaringar Resultatredovisning 6 Ekonomisk utveckling Verksamhetsområde 8 Friska djur, trygga

Läs mer

Hur vet jag om min hund har mask?

Hur vet jag om min hund har mask? Hur vet jag om min hund har mask? Information och goda råd om mask hos hund Mask hos hund De flesta hundar får mask en eller flera gånger i livet. Spolmask är mycket vanligt hos valpar, men det förekommer

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa

Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Skydda dina fåglar mot fågelinfluensa Till dig som äger hobbyfåglar Skydda dina fåglar Att vara ägare av hobbyfåglar är förknippat med mycket nöje, en hel del arbete men naturligtvis också ett ansvar.

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009

Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Förebygga smittor i kattgrupper Bengalklubben 15/11 2009 Ulrika Forshell, laboratorieveterinär Enhet för Virologi, Immunbiologi och parasitologi Parasitologisk diagnostik Vad är en katt? Har minimalt flockbeteende

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen

Läs mer

MRSA hos häst, hund och katt. Rekommendationer för handläggning

MRSA hos häst, hund och katt. Rekommendationer för handläggning MRSA hos häst, hund och katt Rekommendationer för handläggning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22

NoSoy - 1. Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter 2010-11-22 NoSoy - 1 Stig Widell Jordbruksverket Avdelningen för djurskydd och hälsa Enheten för foder och djurprodukter NoSoy - 2 Exempel på lagstiftning som styr foder & utfodring: (EG) nr 178/2002 om allm. principer

Läs mer

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar

Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Aktuellt om MRSA-bakterien på svingårdar Detta informationspaket innehåller bakgrundsuppgifter om meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och dess spridning och betydelse för svinens hälsa. Dessutom

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen

VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem

Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem LATHUND FÖR UTREDNING AV KALVSJUKDOMAR Allmän översikt av utredningsgång vid besättningsproblem 1. Besättningsbeskrivning 2. Besättningsanamnes 3. Klinisk undersökning av individuella kalvar 4. Beslut

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Vårdhund på äldreboende tänk efter före! Vad ska man tänka på?

Vårdhund på äldreboende tänk efter före! Vad ska man tänka på? Vårdhund på äldreboende tänk efter före! Vad ska man tänka på? Hallå! Ni har kommit till Vårdhygien. Ja hallå! Nu har dom släpat hit en hund igen nu får ni göra nåt!!! Vårdhund? Livsmedelslag Personalhundar

Läs mer

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv HIV/AIDS - ett globalt perspektiv Begrepp och förkortningar HIV AIDS GRID HTLV3 Humant (mänskligt) Immunbrist Virus Human Immunodeficiency Virus En bakterie kan leva utanför kroppen. Ett virus är en parasit

Läs mer

PLENARSESSION Från bot mot boskapssot till hot från sällskapshäst. 09.00 09.10 Välkomsthälsning Evamari Lewin, ordförande, Sveriges Veterinärförbund

PLENARSESSION Från bot mot boskapssot till hot från sällskapshäst. 09.00 09.10 Välkomsthälsning Evamari Lewin, ordförande, Sveriges Veterinärförbund Preliminärt program för Veterinärkongressen 2011 Datum: 10 11 november 2011 Plats: Undervisningshuset, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Arrangör: Sveriges Veterinärförbund/Sveriges Veterinärmedicinska

Läs mer

Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap TEMA AVMASKNING

Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap TEMA AVMASKNING E qui L ibris Tidskriften för veterinärmedicin och hästvetenskap NY TIDNING Nr 1-2008 TEMA AVMASKNING z Träckanalys minskar behovet av avmaskning z Dosera rätt - väg eller mät hästen! z Färre parasiter

Läs mer

Stora leverflundran. hos får

Stora leverflundran. hos får Stora leverflundran hos får 1 Innehållsförteckning Stora leverflundran på frammarsch 3 Det här är stora leverflundran 4 Sjukdomssymtom 5 Akut sjukdomsbild 5 Subakut sjukdomsbild 6 Kronisk sjukdomsbild 7

Läs mer

Frågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur

Frågor och svar om de nya reglerna för att resa med sällskapsdjur Frågor och svar Nya regler för att resa med sällskapsdjur i och utanför EU Inledning Den 29 december 2014 infördes nya EU-regler för att resa med sällskapsdjur och nya pass för djuren. Här kan du läsa

Läs mer

Detektionsmetoder för anthelmintikaresistens med fokus på användbarheten hos askarider

Detektionsmetoder för anthelmintikaresistens med fokus på användbarheten hos askarider Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Detektionsmetoder för anthelmintikaresistens med fokus på användbarheten hos askarider Mikael Nylund Självständigt arbete

Läs mer

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat.

smittas. Risken är störst när vi är utomlands eller äter importerad mat. Det finns många myter om salmonella. En del tror att det är farligt att vidröra någon som kommer från en salmonellasmittad gård eller att sjukdomen sprids via luften. Men inget av det är sant. Inom lantbruket

Läs mer

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH EHEC läget utomlands Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH Outline Vad Promed kan berätta Från ett problem i USA till ett globalt problem Från hamburgare till kött och. Från O157 till O??? Supershedders

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om förebyggande

Läs mer

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes

Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes Ovanliga smittsamma diagnoser eller Glöm inte reseanamnes MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Bildkälla: CDC Epidemiska hot under 2000-talet Spridning av pulverbrev ( antraxsporer ) per

Läs mer

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Smittsamma sjukdomar hos häst

Smittsamma sjukdomar hos häst Smittsamma sjukdomar hos häst Inledning Hästar liksom andra djur och människor kan drabbas av olika smittsamma sjukdomar. En del sjukdomar hos djur är så allvarliga att de kan orsaka påfrestningar på samhället.

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Har min hund mask? Information och goda råd om mask hos hund

Har min hund mask? Information och goda råd om mask hos hund Har min hund mask? Information och goda råd om mask hos hund SE1404T47 www.avmaska.se Bayer A/S, Division Animal Health Tel. 08-580 223 00, vet.info@bayer.com www.vet.bayer.se Mask hos hund Blandinfektion

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Sjukdomsrapportering. statens veterinärmedicinska anstalt vetenskapen bakom statistiken 2011-06-01

Sjukdomsrapportering. statens veterinärmedicinska anstalt vetenskapen bakom statistiken 2011-06-01 Sjukdomsrapportering 2010 statens veterinärmedicinska anstalt vetenskapen bakom statistiken 2011-06-01 Innehåll Introduktion 3 Övervakning av sjukdomar och smittämnen 4 Diagnostiska tester metodik och

Läs mer

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll:

Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4-2011 Årets sista nummer av Smittsant har följande innehåll: Utbildningsdag om hälsoundersökningar och vaccinationer...2

Läs mer

Elektronmikroskopisk bild på hästinfluensavirus. Viruset på bilden är det som orsakade hästinfluensa på Solvalla 1979 och virusstammen heter därför

Elektronmikroskopisk bild på hästinfluensavirus. Viruset på bilden är det som orsakade hästinfluensa på Solvalla 1979 och virusstammen heter därför Elektronmikroskopisk bild på hästinfluensavirus. Viruset på bilden är det som orsakade hästinfluensa på Solvalla 1979 och virusstammen heter därför Solvalla/79. Virussjukdomar hos häst BERNDT KLINGEBORN

Läs mer

Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA.

Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA. Sjukdomarna borrelios och ehrlichios sprids via fästingar. Foto: Bengt Ekberg/SVA. Undersökning av Borrelia och Ehrlichia hos svenska hästar ANDERS GUNNARSSON, KARIN ARTURSSON, AGNETA EGENVALL, PETER FRANZÉN,

Läs mer

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter

Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Molekylärbiologisk diagnostik av tarmparasiter Vad, När, Var och Hur? Jessica Ögren Länssjukhuset Ryhov Juni 2012 Molekylärbiologiska metoder De senaste två decennierna har molekylärbiologiska tekniker

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315

Epizootihandboken_Del II 01 Afrikask hästpest20110315 1 DEL II KAPITEL 1 AFRIKANSK HÄSTPEST....3 A. Åtgärder vid misstanke om afrikansk hästpest... 3 B. Åtgärder då afrikansk hästpest har konstaterats... 6 C. Skyddsområde och övervakningsområde... 8 D. Vaccination...

Läs mer

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner.

Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. There are no translations available. BAKGRUND/ORSAKER Chlamydia pneumoniae (TWAR) kan orsaka såväl akuta som kroniska luftvägsinfektioner. Klamydier är små gramnegativa strikt intracellulära bakterier,

Läs mer

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning

Människor på flykt. En riskbedömning av smittspridning Människor på flykt En riskbedömning av smittspridning Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom

Läs mer

Veterinärläkemedelsnämnd

Veterinärläkemedelsnämnd Veterinärläkemedelsnämnd 19 oktober 2012 Minnesanteckningar Närvarande: Stefan Alenius, Bitte Aspenström-Fagerlund, Björn Ekesten, Lena Eliasson-Selling, Marianne Elvander, Claes Fellström, Kinfe Girma,

Läs mer

AVMASKNING HÄST. Alla hästar avmaskas. 1. Vår, på stall 2. Ev mitt på sommaren 3. Höst, efter installning/till vinterfålla AVMASKNING HÄST

AVMASKNING HÄST. Alla hästar avmaskas. 1. Vår, på stall 2. Ev mitt på sommaren 3. Höst, efter installning/till vinterfålla AVMASKNING HÄST MASKMEDEL I MILJÖN Dan Christensson DVM PhD leg. vet. Laborator Sektion för Parasitologisk Diagnostik Statens Veterinärmedicinska Anstalt Antiparasitära medel användning Avmaskningsmedel till animalieproduktionens

Läs mer

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library

Mässling. Micael Widerström Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm. Foto: Public Health Image Library Mässling Foto: Public Health Image Library Bitr Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Är du immun mot mässling? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte Vilka områden i världen är drabbade 1. Afrika 2. Afrika och Asien

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum

Influensa A H1N1. WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5. Om pandemin (grad 6) blir ett faktum WHO har ökad pandemivarnings nivån för den nya influensan H1N1 (svininfluensa) till fas 5 Fas 5 innebär betydande smittspridning mellan människor i minst två länder Detta innebär De flesta länder blir

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner Skellefteå 2012-02-03 Lena Skedebrant Smittskyddssköterska Västerbottens läns landsting lena.skedebrant@vll.se Exempel på medicinska

Läs mer

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar

Varför dör kalvarna? Riskfaktorer för kalvdödlighet i stora svenska mjölkbesättningar Maria Torsein, Svenska Djurhälsovården och Inst för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Marie Jansson- Mörk,, Ann Lindberg, SVA, Zoonoscenter, Charlo e Hallén-Sandgren, DeLaval Interna onal AB och C. Berg,

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om utförsel

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Specificerade kunskapskrav

Specificerade kunskapskrav i nötkreaturens sjukdomar Specificerade kunskapskrav Kurserna ska fördelas inom följande ämnesområden 1. Epidemiologi och informationslära 2. Driftsformer, ekonomi, djurskydd, etik samt livsmedelshygien

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner

Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Talmanus, Presentation Basala hygienrutiner Nedan finns, bild för bild, förslag på vad som bör sägas till respektive bild. Lycka till! Bild 1: Bild 2: Varför behöver vi i vår verksamhet arbeta med hygienrutiner?

Läs mer

Rådgivarens perspektiv

Rådgivarens perspektiv Det är inne att vara ute Utevistelse och parasiter i ekologisk husdjursproduktion Skara den 20 november 2012 Rådgivarens perspektiv Rastgården Kvalster Spolmask Hur sköts rastgården Bilder från Flattinge

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om frivillig organiserad hälsokontroll

Läs mer

Jämtlands läns årsstatistik för 2012

Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré

Läs mer

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare

Hepatit A - E. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatit A - E Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Hepatiter Infektion i levern = Hepatit Kan ge gulsot (Gul hud, gula ögonvitor, mörk urin) Fem hepatitvirus hittade: Hepatitvirus A-E Smittvägar Hepatit

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12).

Influensarapport för vecka 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget vecka 49 (1-7/12). rapport för 49, 2014 Denna rapport publicerades den 11 december 2014 och redovisar influensaläget 49 (1-7/12). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner

Till BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om provtagning på djur, m.m.; SFS 2006:815 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer