Dnr 2010/216. Årsredovisning 2009

Transkript

1 Dnr 2010/216 Årsredovisning 2009

2 Innehåll Inledning... 3 Resultatredovisning IAF:s uppdrag Arbetslöshetsförsäkringen Försäkringens omfattning Försäkringsärenden och inflöde i försäkringen Medlemsutvecklingen - Arbetslöshetsförsäkringens omslutningsgrad Försäkringsskydd för icke medlemmar Försäkringen som del av den ekonomiska politiken Förändringar inom lagen och förordningen om arbetslöshetsförsäkring och lagen och förordningen om arbetslöshetskassor Internationella relationer Resultat av IAF:s verksamhet under Tillsynsverksamhet Granskning Normering Förvaltning Skadestånd - JK-delegering Verksamhetsutveckling inom IAF - kvalitet och effektivitet Förbättringar Identifierade brister och utvecklingsområden Samlad bedömning av myndighetens resultat i förhållande till instruktionen Handläggning av ärenden vid personers rörlighet mellan EU/EES-staterna, Schweiz och andra länder Arbetslöshetsersättning för att söka arbete i annat land Arbetslöshetsersättning i Sverige på grund av arbete i ett annat land Ärenden om intyg E 301, intyg E 302 och bilaterala konventioner Kompetensförsörjning Behov och strategi Åtgärder för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens Sjukfrånvaro Måluppfyllelse och analys IAF:s rapporter och redovisningar Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Undertecknande Totalt antal sidor: 43 2

3 Inledning År 2009 var IAF:s sjätte verksamhetsår. Myndigheten startade år Tidigare låg IAF:s uppdrag i vissa delar inom AMS. IAF har en hög ambition att vara en tillsynsmyndighet i framkanten. I föreliggande resultatredovisning redovisas en del av det interna utvecklingsarbete som IAF genomförde under 2009 och som syftar till att utveckla kvalitén och effektiviteten i tillsynsuppdragen. Beroende på att IAF fick en relativt omfattande roll i implementeringen av EG-förordningen 883/2004 fick främst delar av utvecklingen av e-förvaltningen senareläggas. IAF är en enrådighetsmyndighet med ett Insynsråd, som är tillsatt av Regeringen. Ledamöterna i Insynsrådet kommer från arbetsmarknadens organisationer och Försäkringskassan. Rådet har haft fyra möten under året. Såväl möten i Insynsrådet som IAF:s möten med ledningen för Arbetslöshetskassornas samorganisation respektive Arbetsförmedlingen ger IAF väsentligt underlag för tillsynsarbetet, men är också en form för att föra ut resultat från IAF:s granskningar till tillsynsobjekten och företrädare för arbetsmarknadens organisationer. En betydelsefull målgrupp i IAF:s tillsynsarbete är statens representanter i arbetslöshetskassornas styrelser. IAF har mandat att förordna dessa ledamöter. Under 2009 kallades dessa ledamöter till två konferenser. Det är IAF:s ambition att utveckla dialogen med denna grupp och stödja dem i deras uppdrag i arbetslöshetskassornas styrelser. IAF:s arbetsformer kommer även framöver successivt att förädlas. I IAF:s uppdrag ligger att vid behov verka för att regelverket förtydligas genom bland annat föreskriftsarbete och processföring i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Under kommande år kommer detta arbete att systematiseras i större utsträckning i syfte att stödja arbetslöshetskassor och arbetsförmedlingarna i sina roller inom arbetslöshetsförsäkringen. Anne-Marie Qvarfort Generaldirektör IAF 3

4 Resultatredovisning 1 IAF:s uppdrag IAF:s uppdrag Uppdraget definieras i förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Där anges att IAF ska ansvara för tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen, utföra de uppgifter som följer av lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, granska Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna enligt 8 förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor, granska handläggningen av och rutinerna för handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen som påverkar rätten till arbetslöshetsersättning, granska handläggningen av och rutinerna för handläggning av ärenden hos Arbetsförmedlingen om återkallande av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program, påtala till Arbetsförmedlingen de brister som IAF har funnit vid sin granskning verka för att säkerställa att arbetslöshetsersättning betalas ut endast till den som är berättigad till sådan ersättning och följa utvecklingen på arbetslöshetsförsäkringens område samt ta de initiativ till åtgärder som uppföljningen ger anledning till. Regeringen beslutade den 22 december 2008 om regleringsbrevet för IAF där mål, särskilda uppdrag och återrapporteringar samt anslag och villkor för IAF:s verksamhet 2009 angavs. 4

5 2 Arbetslöshetsförsäkringen 2009 Inflödet till arbetslöshetskassorna av ansökningar ökade kraftigt under inledningen av Dessutom skedde ett antal förändringar i lagstiftningen under året bland annat i den del som reglerar medlemskap i arbetslöshetskassor. 2.1 Försäkringens omfattning I avsnitt 2.1 beskrivs både hur arbetslöshetsförsäkringen i sin helhet utvecklades under 2009 och i vilken omfattning försäkringen användes på grund av ökad arbetslöshet Försäkringsärenden och inflöde i försäkringen Antalet personer som uppbar arbetslöshetsersättning ökade kraftigt under de inledande månaderna av Tabell 1 visar att totalt personer fick arbetslöshetsersättning utbetald någon gång under år Det innebar en ökning med 17 procent jämfört med 2008, men samtidigt en minskning med 8 procent jämfört med Som framgår av tabell 1 står männen för hela ökningen av ersättningstagarna. Kvinnornas andel av ersättningstagarna har minskat över de tre redovisade åren. Tabell 1: Antal personer med arbetslöshetsersättning Inkomstrelaterad Kvinnor Män Summa Grundersättning Kvinnor Män Summa Totalt Kvinnor Män Källa: IAF:s databas A-stat Summa Den utveckling som skedde under 2009 syns inte i totalsiffrorna för året. Av diagram 1 framgår att det stora inflödet nya ersättningstagare skedde under senare delen av Ökningen fort- 5

6 satte under de inledande månaderna under 2009, 1 för att i mars kulminera på drygt nya ersättningstagare per vecka. Därefter har inflödet av nya ersättningstagare minskat kraftigt. I september 2009 var inflödet nere på drygt nya ersättningstagare per vecka, vilket motsvarar det genomsnittliga inflödet per vecka under de senast tio åren. Höger axel i diagram 1 visar på stocken av ersättningstagare. Trots att inflödet av nya ersättningstagare minskade kraftigt så var antalet ersättningstagare under 3:e kvartalet 2009 fortfarande högt, även om det sjönk något före halvårsskiftet. Detta innebar att fler lämnade arbetslöshetsersättningen, än vad som flödade in. IAF:s data ger dock inte svar på till vilket tillstånd ersättningstagarna flödade. Diagram 1: Inflöde till arbetslöshetsförsäkringen och antal ersättningstagare (trendade serier) Inflöde jan-00 maj-00 sep-00 Källa: IAF:s databas A-stat jan-01 maj-01 sep-01 jan-02 maj-02 sep-02 jan-03 maj-03 sep-03 jan-04 maj-04 sep-04 jan-05 maj-05 sep-05 jan-06 maj-06 sep-06 jan-07 maj-07 sep-07 jan-08 maj-08 sep-08 jan-09 maj-09 sep-09 Det kraftiga inflödet av nya ersättningstagare, som framgår av diagram 1, förklaras till mycket stor del av ett ökat inflöde av nya ersättningstagare till tre av de 32 arbetslöshetskassorna: IF Metalls arbetslöshetskassa, Arbetslöshetskassan ALFA och Unionens arbetslöshetskassa Inflöde Stock 1 Siffrorna är till skillnad från tabell 1 redovisade när ersättningstagarna blev arbetslösa. Detta medför, då hänsyn måste tas till arbetslöshetskassornas handläggningstid, endast 3:e kvartalet 2009 kan redovisas med relativ säkerhet. 6

7 Diagram 2 visar på hur inflödesökningen fördelade sig per arbetslöshetskassa. Som framgår hade IF Metalls arbetslöshetskassa ett sexfalt större inflöde per vecka under april 2009 i jämförelse med januari Ökning motsvarande period av inflödet för Arbetslöshetskassan Alfa respektive Unionen var drygt det dubbla. Övriga kassor visar på en något mindre ökning totalt. Värt att notera är att inflödet till IF Metalls arbetslöshetskassa i det närmaste halverades mellan april och september samt att inflödet i Arbetslöshetskassan Alfa i stort återgick till de låga nivåerna som noterades i inledningen av Diagram 2: Inflödet till arbetslöshetsförsäkringen: Jämförelse med januari jan-00 maj-00 Källa: IAF:s databas A-stat sep-00 jan-01 maj-01 sep-01 jan-02 maj-02 sep-02 jan-03 maj-03 sep-03 jan-04 maj-04 sep-04 jan-05 maj-05 sep-05 jan-06 maj-06 sep-06 jan-07 maj-07 sep-07 jan-08 maj-08 sep-08 jan-09 maj-09 sep-09 Under 2009 betalade arbetslöshetskassorna ut arbetslöshetsersättning för miljoner dagar: Detta var en ökning med 39 procent jämfört med Antalet utbetalade dagar 2009 var emellertid marginellt färre (-3 procent) än Det var främst män som stod för ökningen av antalet utbetalda ersättningsdagar (68 procent). Det är även värt att notera att det betalades ut betydligt färre ersättningsdagar (-15 procent) till kvinnor under 2009 än under med högkonjunkturåret Alfa Unionen IF Metall Övriga 7

8 Tabell 2: Antal utbetalda ersättningsdagar från arbetslöshetsförsäkringen, tusental dagar Inkomstrelaterad Kvinnor Män Summa Grundersättning Kvinnor Män Summa Totalt Kvinnor Män Källa: IAF:s databas A-stat Summa Det totala beloppet som betalades ut under 2009 var 44 procent högre än det totala beloppet som betalades ut under 2008, men endast en procent högre än Tabell 3: Utbetald ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, miljoner kr Inkomstrelaterad Kvinnor Män Summa Grundersättning Kvinnor Män Summa Totalt Kvinnor Källa: IAF:s databas A-stat Män Summa Antalet personer som hade ersättning från arbetslöshetsförsäkringen ökade med 17 procent mellan 2008 och Samtidigt ökade den utbetalda ersättningen med 44 procent. Utgifterna ökade således mer än antalet ersättningstagare. Främsta anledningen till detta är att det genomsnittliga antalet ersättningsdagar som en person tog ut ökade dramatiskt. Ökningen av antalet dagar gick från i genomsnitt 15 dagar till 19 dagar per månad. Ökningen beror även till viss del på en högre genomsnittlig dagpenning. 8

9 2.1.2 Medlemsutvecklingen 2 - Arbetslöshetsförsäkringens omslutningsgrad Medlemsantalet i arbetslöshetskassorna ger inte en exakt bild av hur stor andel av arbetskraften som omfattas av det inkomstrelaterade försäkringsskyddet. Utöver ett medlemskap krävs att ett arbetsvillkor är uppfyllt eller att personen varit medlem tillräckligt länge för att uppfylla medlemsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen. Trots detta ger medlemsantalet en relativt god uppskattning om i vilken grad arbetskraften som - om de drabbas av arbetslöshet - skulle omfattas av den inkomstrelaterade arbetslöshetsförsäkringen. 3 Den dramatiska minskningen av det totala antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna, som skett under åren 2007 och 2008 har övergått till en svag uppgång under Antalet medlemmar i slutet av 2009 var 1,0 procent fler än i slutet av 2008 respektive 0,9 procent färre än i slutet av Fortfarande är dock antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna drygt färre än under inledningen av Tabell 4: Antal medlemmar i arbetslöshetskassorna åren 2009, 2008 och 2007 Medlemmar Källa: IAF, medlemsstatistiken En relativt dramatisk förändring av medlemsantalen i vissa enskilda arbetslöshetskassor skedde mellan 2007 och 2009, se tabell 5. De tre arbetslöshetskassorna som ökade snabbast 2 Till medlemmar räknas även de som är anslutna till arbetslöshetskassan Alfa. 3 Med tillgång till löneuppgifter; arbetstid och inkomst, och ett samlat medlemsregister skulle detta skydd kunna beräknas med stor exakthet. 9

10 under 2009 var Småföretagarnas (5,6 procent), Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (4,6 procent) samt Arbetslöshetskassan Alfa (4,2 procent). De som tappade en relativt stor andel av sina medlemmar under 2009 var Musikernas (11,2 procent), Fiskarnas arbetslöshetskassa (9,1 procent) samt Svensk Handels och Arbetsgivarnas Arbetslöshetskassa (7,2 procent). AEA hade i slutet av 2009 fler medlemmar än före den kraftiga nedgången under Bland de större arbetslöshetskassorna är det bara IF Metall som minskat i storlek. De minskade med 5,6 procent under Tabell 5: Medlemsutvecklingen i procent Akademikernas 4,6 7,8 ALFA** 4,2 3,4 SEKO -0,5-3,4 Bensinhandlarnas -6,7-16,1 Byggnadsarbetarnas**** 1,9 0,4 Elektrikernas 3,1 7,2 Farmacitjänstemännens -2,1-4,6 Fastighetsanställdas 0,9-2,7 Finans- och försäkringsbranschens 1,9 4,8 GS****** -3,3-8,0 Hamnarbetarnas -6,3-9,6 Handelsanställdas 0,1-3,7 Hotell- och restauranganställdas 1,6-11,0 IF Metalls*** -5,6-7,3 Journalisternas 0,0-5,2 Kommunalarbetarnas 0,3-3,2 Ledarnas 3,8 4,6 Livsmedelsarbetarnas -1,1-5,2 Lärarnas 1,3 1,0 Musikernas -11,2-30,2 Pappersindustriarbetarnas -2,5-8,0 Skogs- och Lantbrukstjänstemännens 4,5-0,8 SKTF:s 0,8-3,2 Småföretagarnas 5,6-1,8 ST:s******* 0,1-7,1 Sv. Handels o Arbetsgivarnas -7,2-17,2 Sveriges arbetares -6,5-16,4 Sveriges fiskares -9,1-22,8 Säljarnas 0,7-6,4 Teaterverksammas -4,5-16,0 Transportarbetarnas 3,4 1,7 Unionens***** 1,6-0,2 Källa: IAF, medlemsstatistiken 10

11 2.1.3 Försäkringsskydd för icke medlemmar Ungefär personer som är aktiva på arbetsmarknaden är inte medlemmar i en arbetslöshetskassa. En stor andel av dessa personer skulle, om de drabbas av arbetslöshet, kunna erhålla grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. I frånvaro av ett nationellt register över medlemmarna i arbetslöshetskassorna samt ett löneregister, finns dock inga möjligheter att uppskatta det faktiska försäkringsskyddet i denna grupp. 2.2 Försäkringen som del av den ekonomiska politiken Arbetslöshetsförsäkringen är en central del av den nationella ekonomiska politiken. Detta förutsätter att försäkringen fungerar effektivt vid konjunkturella förändringar. Under 2009 hade några arbetslöshetskassor betydande svårigheter att hålla nere handläggningstiderna för beredning av ansökningar om arbetslöshetsersättning. IAF utvecklade under året en ny indikator genomströmningstider 4 - för att kunna följa utvecklingen av de tider som ersättningssökande får vänta på den första utbetalningen i sin ersättningsperiod. Som framgår av tabell 6 var utvecklingen av genomströmningstiden för personer med inkomstrelaterad ersättning relativt stabil över åren, vilket tyder på att denna del av arbetslöshetsförsäkringen inte påverkats på ett generellt plan. Dock framgår att det finns en betydande variation mellan arbetslöshetskassorna. 4 Genomströmningstiden beräknas som de antal veckor som passerar mellan det att en person redovisar sin första karensdag i en ersättningsperiod till dess att en utbetalning registreras. I tabellerna redovisas medianindividens genomströmningstid. 11

12 Tabell 6: Genomströmningstider för inkomstrelaterad ersättning Arbetslöshetskassa Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Arbetslöshetskassan Alfa Arbetslöshetskassan för service och kommunikation Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Elektrikernas arbetslöshetskassa Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa GS Arbetslöshetskassa Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa Handelsanställdas arbetslöshetskassa Hotell- och Restauranganställds arbetslöshetskassa IF Metalls arbetslöshetskassa Journalisternas arbetslöshetskassa Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Ledarnas arbetslöshetskassa Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa Lärarnas arbetslöshetskassa Musikernas arbetslöshetskassa Pappersindustriarbetarnas arbetarnas arbetslöshetskassa Skogs- och Lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa SKTF:s arbetslöshetskassa Småföretagarnas arbetslöshetskassa ST:s arbetslöshetskassa Svensk Handels och Arbetsgivares arbetslöshetskassa Sveriges arbetares arbetslöshetskassa Sveriges fiskares arbetslöshetskassa Säljarnas arbetslöshetskassa Teaterverksammas arbetslöshetskassa Transportarbetarnas arbetslöshetskassa Unionens arbetslöshetskassa Samtliga kassor Källa: IAF:s databas A-stat Utvecklingen av genomströmningstiderna för personer med grundbelopp, tabell 7, avvek dock från utvecklingen av den inkomstrelaterade ersättningen. Genomströmningstiderna var, för personer med grundersättning, i genomsnitt ca en månad längre under 2009 än under 2007 och

13 Tabell 7: Genomströmningstider för grundbelopp Arbetslöshetskassa Akademikernas erkända arbetslöshetskassa Arbetslöshetskassan Alfa Arbetslöshetskassan för service och kommunikation Bensinhandlarnas arbetslöshetskassa * * * Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa Elektrikernas arbetslöshetskassa Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa 8 9 * Fastighetsanställdas arbetslöshetskassa Finans- och Försäkringsbranschens arbetslöshetskassa GS Arbetslöshetskassa Hamnarbetarnas arbetslöshetskassa * * 4 Handelsanställdas arbetslöshetskassa Hotell- och Restauranganställds arbetslöshetskassa IF Metalls arbetslöshetskassa Journalisternas arbetslöshetskassa Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Ledarnas arbetslöshetskassa Livsmedelsarbetarnas arbetslöshetskassa Lärarnas arbetslöshetskassa Musikernas arbetslöshetskassa * * 13 Pappersindustriarbetarnas arbetarnas arbetslöshetskassa Skogs- och Lantbrukstjänstemännens arbetslöshetskassa * * * SKTF:s arbetslöshetskassa Småföretagarnas arbetslöshetskassa ST:s arbetslöshetskassa Svensk Handels och Arbetsgivares arbetslöshetskassa Sveriges arbetares arbetslöshetskassa Sveriges fiskares arbetslöshetskassa * * * Säljarnas arbetslöshetskassa Teaterverksammas arbetslöshetskassa Transportarbetarnas arbetslöshetskassa Unionens arbetslöshetskassa Samtliga kassor Källa: IAF:s databas A-stat Det stora inflödet av ansökningar om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som skedde under den senare delen av 2008 och inledande kvartalen 2009 medförde en stor belastning på Arbetslöshetskassan Alfa. Förklaringen till detta är främst att Arbetslöshetskassan Alfa har avtal med staten om att administrera utbetalningar av arbetslöshetsersättning till dem som 13

14 uppfyller ett arbetsvillkor, men inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa. 2.3 Förändringar under 2009 av lagen och förordningen om arbetslöshetsförsäkring och lagen och förordningen om arbetslöshetskassor År 2009 innebar förändringar i såväl lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring (ALF) som lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK). I konsekvens med dessa förändringar skedde en revidering av förordningar och föreskrifter. Följande förändringar genomfördes i ALF och förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring (ALFFo): Ränta ska tas ut på obetalt belopp då kassan medgett anstånd med återbetalning eller träffat avtal med den återbetalningsskyldige om avbetalningsplan. Medlemsvillkoret kan uppfyllas med endast 6 månaders medlemskap under Ramtiden lagfästs. Grundförsäkringen och inkomstbortfallsförsäkringen separeras. Prövning och beviljande av en ersättningsperiod får göras för den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd. Bestämmelserna om normalarbetstid har samlats under en paragrafgrupp 23 a-g ALF. Följdändringar har skett i ALFFo. Som underlag för beräkning av normalarbetstid ska även beaktas tid som ersatts med sjuklön eller ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön samt särskilt angivna socialförsäkringsförmåner för månader som innehåller förvärvsarbete i minst sådan omfattning att de kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Även i underlaget för beräkning av dagsförtjänst ska sjuklön m.m. och de särskilt angivna socialförsäkringsförmånerna beaktas. Beaktande av angivna socialförsäkringsförmåner gäller även vid dagsförtjänstberäkning för företagare. Skyddsregeln i 30 ALF gäller såväl den som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin som jobbgarantin för ungdomar. Bestämmelsen ska tillämpas såväl på den som lämnat någon av garantierna som på den som står i begrepp att lämna garantierna. 14

15 Informationsskyldigheten för Försäkringskassan enligt 48 c ALF har flyttats till 94 a LAK Följande förändringar genomfördes i LAK och förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor (LAKFFo): Arbetskravet slopas i inträdesvillkoret. Vidare upphörde möjligheten att söka inträde i en arbetslöshetskassa grundat på studerandevillkoret. Bestämmelserna om finansieringsavgift och arbetslöshetsavgift har genomgått redaktionella förändringar. Följdändringar har skett i LAKFFo. Överklagande av medlemsavgifter och särskild uttaxering har överförts till allmän förvaltningsdomstol 2.4 Internationella relationer 2009 Under 2009 fokuserades myndighetens internationella verksamhet på förberedelser inför de nya EG-förordningarna på arbetslöshetsförsäkringsområdet, som träder i kraft år Representanter för IAF deltog på regeringens uppdrag som experter i diskussioner med andra medlemsstater om hur de nya reglerna skall tillämpas och hur utväxling av information elektroniskt skall gå till. IAF var aktiv i det nordiska samarbetet och verkade för att identifiera och lösa gränshinder och med att revidera den nordiska konventionen om social trygghet. 3 Resultat av IAF:s verksamhet under 2009 I enlighet med regeringens regleringsbrev ska IAF i årsredovisningen redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av regeringens instruktion för myndigheten. 5 Övriga uppgifter för IAF, som kommer av annan ordning, presenteras separat i detta avsnitt. Dessa uppgifter redovisas i resultatredovisningen av två skäl: de utgör en betydande del av myndighetens verksamhet samt har, även om det inte reglerats i myndighetens instruktion, betydande anknytning till arbetslöshetsförsäkringen. 5 Arbetsmarknadsdepartementet har i dialog med myndigheten uttryckt önskemål om att större prestationer inom prestationskategorierna ska redovisas i resultatredovisningen. 15

16 Vidare redovisas i detta kapitel utfallet av myndighetens arbete med kvalitetsutveckling och effektivisering. Redovisningen av de förvaltningsuppdrag som avser handläggning av ärenden vid personers rörlighet mellan EU/EESstaterna, Schweiz och andra länder redovisas, i enlighet med myndighetens regleringsbrev, separat i avsnitt Tillsynsverksamhet IAF:s grundläggande uppdrag är att utöva tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen, arbetslöshetskassorna och arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har koppling till arbetslöshetsförsäkringen. Begreppet tillsyn omfattar i IAF:s fall prestationskategorierna: Granskning, Normering och Förvaltning, vilka beskrivs mer detaljerat nedan. Det sammanlagda antalet prestationer inom tillsyn är 762 och kostade sammantaget 23,3 miljoner kronor Granskning IAF genomför, inom ramen för sitt tillsynsuppdrag, operativ granskning av arbetslöshetskassorna och Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen. Inom prestationskategorin granskning ingår även den produktion av statistik, indikatorer och analyser som myndigheten tar fram och som syftar till att beskriva utvecklingen inom arbetslöshetsförsäkringen. En prestation inom kategorin granskning sträcker sig således från enklare indikatorer och uppföljning till kvalificerade uppföljningar och analyser, vilket därmed ger betydande variation i kostnader per prestation inom kategorin. IAF slutförde under 2009 sammanlagt 99 prestationer inom kategorin granskning till en kostnad av 18,6 miljoner kronor. 6 Antalet prestationer baseras på en uppskattning av de under året avslutade uppdrag som faller under varje prestationskategori. Till dessa enskilda prestationer har sedan tidsåtgången i antal månader skattats. Tidsåtgången har därefter satts i relation till den genomsnittliga totalkostnaden för myndigheten per månad. 16

17 Hanteringen av arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetskassorna och systematisk internkontroll (Dnr: 2009/260) Myndigheten avslutade under året en omfattande granskning av arbetslöshetskassornas arbete med systematisk internkontroll. Granskningen visade att endast en arbetslöshetskassa av 32 hade en väl fungerande systematisk internkontroll. I 27 av de 32 arbetslöshetskassorna var graden av systematisk internkontroll låg eller mycket låg. IAF föreslog i rapporten att regeringen bör överväga om en ny bestämmelse med krav på internkontroll bör införas i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. - Redovisning av slutsatser från granskningen av Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna år 2008 (Dnr: 2009/154) samt Återkrav av felaktigt utbetald ersättning och återbetalning av statsbidrag (Dnr: 2009/442) Dessa granskningar analyserar skeendet i gränssnittet mellan arbetsförmedling och arbetslöshetskassor, vad avser ekonomiska transfereringar; utbetalningar av statsbidrag till arbetslöshetskassorna samt återbetalning av statsbidrag då ersättning utgått felaktigt. Granskningen visade att det, även om uppgifterna i stor utsträckning är överrensstämmande mellan systemen, finns brister i arbetslöshetskassornas rutiner vad gäller hanteringen av återkrävda belopp och återbetalning från arbetslöshetskassan till staten. En stor del av kontrollarbetet är fortfarande av manuell karaktär. Detta får till följd att arbetslöshetskassorna hanterar återkrav och återbetalning av statsbidrag på olika sätt. IAF noterade att skillnaderna i hantering finns i hela processen, från kontrollerna för att upptäcka felaktiga utbetalningar till arbetet med återkrav och fordringshanteringen samt den faktiska återbetalningen av statsbidrag. - Synpunkter gällande Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2009:1 samt 2009:2 (Dnr: 2009/867 samt 2009/600) I enlighet med myndighetens regleringsbrev för 2009 lämnade IAF vid två tillfällen till regeringen synpunkter på delar av Arbetsförmedlingens rapport som berör Arbetsförmedlingens uppgift att tillse att arbetslöshetsförsäkringen utgör en omställningsförsäkring. 17

18 IAF påtalade de brister som finns vad avser kvantitativ dokumentation över kontrollfunktionens utförande. Bristen på kvantitativ data medför problem för Arbetsförmedlingen att visa på hur arbetet med att tillse att arbetslöshetsförsäkringen utgör en omställningsförsäkring bedrivs. Bristen på kvantitativ dokumentation medför även svårigheter för IAF att bedriva en effektiv tillsyn av denna verksamhet. Generella analyser om arbetslöshetsförsäkringen och dess funktionssätt - Arbetssökande med och utan ersättning (Dnr: 2009/417) Denna studie beskriver och analyserar utvecklingen av det skydd som finns i form av inkomstbortfallsförsäkring för dem som drabbats av arbetslöshet. Studien omfattar såväl personer med inkomstrelaterad ersättning som personer med grundbelopp. Resultaten visar på att andelen av dem som är inskrivna som arbetslösa vid en arbetsförmedling och som erhåller arbetslöshetsersättning har minskat från 70 procent till 55 procent. Lägst andel återfinns bland unga och bland personer som är födda utanför norden. IAF identifierar i rapporten ett flertal faktorer som bidragit till denna utveckling. Den goda utvecklingen av arbetsmarknaden, vilken kulminerade under 2008, bidrog till att ändra sammansättningen av de arbetslösa. Vidare har mängden, och därmed den individuella sannolikheten för att delta i, arbetsmarknadspolitiska program förändrats, vilket ytterligare har bidragit till att förändra sammansättningen av de arbetslösa. En tredje central faktor har med stor sannolikhet varit att regelverket förändrats. De två större reformerna som har påverkan på andelen ersättningstagare bland de arbetssökande torde vara avskaffandet av studerandevillkoret samt ett striktare regelverk med maximalt en ersättningsperiod. - Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa (Dnr: 2009/600) I regleringsbrevet för 2009 fick IAF i uppdrag att undersöka hur arbetslöshetsersättningen utvecklats sedan införandet av begränsningen i antalet dagar som en ersättningstagare kan uppbära arbetslöshetsersättning och samtidigt arbeta deltid. Rapporten visade på att majoriteten av dem som förbrukat sina 75 ersättningsdagar som deltidsarbetslösa, inte övergick till heltidsarbetslöshet. Variationen inom gruppen var dock mycket stor. Personer som uppburit ersättning flera dagar per vecka återfanns i mycket hög grad som ersättningstagare på heltid efter att de förbrukat 75 deltidsdagar, medan personer som hade haft ersättning få dagar per vecka återfanns i ringa utsträckning. 18

19 Studien tyder dock på att reformen har haft stor betydelse för att minska den utbetalade ersättningen. Expertutredningar - Förslag till fördelningsmodell för anslagsnivåerna för bidrag till administration av grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen (Dnr: 2009/107) samt Granskning av Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi (Dnr: 2009/301) IAF lämnade den 1 juni 2009 ett förslag till ny fördelningsmodell för det bidrag som staten utbetalar till arbetslöshetskassan Alfa för administration av grundbeloppet. IAF pekade i rapporten på att regelverket kring arbetslöshetsförsäkringen förändrats på ett flertal områden, vilket medfört att det uppstått skeva ekonomiska incitament mellan medlemskap i en arbetslöshetskassa och att inte vara medlem Normering IAF har bemyndigande att i vissa delar utfärda föreskrifter rörande arbetslöshetsförsäkringen och arbetslöshetskassorna. Vidare företräder IAF staten som part inför domstol i mål med anknytning till arbetslöshetsförsäkringen samt avger även yttranden i sådana mål. På så sätt bidrar IAF till att rättsläget klarläggs och anpassas till nya förhållanden, vilket underlättar arbetslöshetskassornas och arbetsförmedlingarnas tillämpning av regelverket. IAF har under 2009 slutfört sammanlagt 202 prestationer inom kategorin normering till en kostnad av 3,4 miljoner kronor. Nedan redovisas några av de prestationer som IAF bedömer hade stor betydelse för att klargöra rättsläget och bidra till en effektivisering av arbetslöshetsförsäkringens funktion. Föreskrifter IAF utfärdade sex föreskrifter under Föreskriften IAFFS 2009:4 7 kan särskilt framhållas som betydelsefull för ärendehantering och effektivisering av handläggning. Genom denna föreskrift blir det möjligt för Arbetsförmedlingen att via elektroniska tjänster upprätthålla kontakt med arbetssökande/ ersättningstagare. 7 IAFFS 2009:4 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskrifter om anmälan hos den offentliga Arbetsförmedlingen för rätt till ekonomiskt stöd vid arbetslöshet 19

20 Mål i allmän förvaltningsdomstol I Regeringsrätten uppträdde IAF i flera mål som part och bidrog därigenom till att rättsläget har klargjorts i ett flertal frågor av vikt för rättstillämpningen. Det gällde bl.a. mål om huruvida uppdrag som familjehemsförälder kan läggas till grund för uppfyllandet av ett arbetsvillkor, om den som lämnat en tillsvidareanställning för att börja en provanställning ska anses ha lämnat sin anställning utan giltig anledning samt om det arbete som utförts i Danmark, och som låg inom ramtiden, kan beaktas vid bestämmande av normalarbetstiden Förvaltning I förvaltning ingår de uppgifter som IAF har gentemot arbetslöshetskassorna enligt lagen om arbetslöshetskassor. Förvaltningsuppgifterna sträcker sig från att exempelvis utse statliga representanter i kassornas styrelser, godkänna ändringar i arbetslöshetskassornas stadgar m.m. till att åt staten agera transfereringskanal och fakturera arbetslöshetskassorna finansierings- och arbetslöshetsavgiften. Inom prestationskategori Förvaltning genomförde IAF under prestationer till en kostnad av 1,3 miljoner kronor. 3.2 Skadestånd - JK-delegering Justitiekanslern har till IAF delegerat handläggning av skadeståndsanspråk från personer som anser att en arbetslöshetskassa har vållat dem skada, t ex på grund av felaktig information eller felaktig handläggning. Under 2009 avslutades 133 ärenden vilka kostade 1,9 miljoner kronor. 3.3 Verksamhetsutveckling inom IAF - kvalitet och effektivitet Förbättringar Det utvecklingsarbete som startade inom IAF under 2007 och som i slutet av 2008 resulterade i rapporten Tillsyn i framkant ledde under 2009 till ett omfattande arbete med inriktning på kvalitets- och effektivitetsutveckling i IAF:s verksamhet. Ledningen och styrningen inom myndigheten utvecklades genom organisationsändring, ledningsutveckling, ny modell för verksamhetsplaneringen och nya beredningsformer. En modell för att identifiera och värdera befintliga risker inom arbetslöshetsförsäkringen utvecklades. Syftet med modellen är att förbättra beslutsunderlaget inför arbetet med IAF:s årliga granskningsplan för arbetslöshetsförsäkringen. 20

21 Bland annat utvecklades även manualer för granskningar och kommunicering med tillsynsobjekten samt en handledning i etik och förhållningssätt för medarbetare som är involverade i operativ granskning Identifierade brister och utvecklingsområden IAF har identifierat ett behov av att bättre kunna studera arbetsflödena inom organisationen samt att fördela kostnaderna över de verksamheter som bedrivs. IAF avser därför att utveckla instrument för en förbättrad tidredovisning i syfte att kunna beräkna tidsåtgången. Därmed ska bättre fördelning ske av kostnaderna över de verksamheter och prestationer som myndigheten utför. 3.4 Samlad bedömning av myndighetens resultat i förhållande till instruktionen Under året fullgjorde IAF uppdraget i enlighet med instruktionen. IAF avrapporterade samtliga uppdrag i instruktionen och i regleringsbrevet inom utsatt tid. Tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen ska främja en effektiv och rättssäker arbetslöshetsförsäkring. Tillsynen ska vara saklig och hålla en hög kvalitet. IAF kan konstatera att alla till regeringen avrapporterade uppdrag har uppfyllt myndighetens interna kvalitetskrav. Det interna utvecklingsarbetet var under året omfattande. Det syftade bland annat till att IAF i än högre grad ska kunna genomföra uppdragen i instruktion och regleringsbrev effektivt och med hög kvalitet. De direkta uppdragen i instruktion och regleringsbrev prioriterades framför det interna utvecklingsarbetet. Detta ledde till att vissa omprioriteringar gjordes i den del av IAF:s verksamhetsplan för 2009 som avsåg interna utvecklingsuppdrag. Planeringen behövde bland annat anpassas till att IAF fick en samordnande roll i utvecklingen av ett it-baserat informationssystem (EESSI) som ska implementeras i EU:s medlemsstater Systemet ska hantera information om medborgare som med arbetslöshetsersättning söker arbete i annat EU/EES-land. IAF förbrukade anvisade förvaltningsmedel Däremot förbrukades inte hela beloppet på den ingående reservationen från 2008, som IAF fick använda Orsaken till att tillgängliga förvaltningsmedel inte användes fullt ut är dels att IAF har ambitionen att hålla verksamheten på en nivå som motsvarar anslaget, dels att underlag för prognoser av pensionsavgifterna till SPV har varit bristfälliga. 21

22 4 Handläggning av ärenden vid personers rörlighet mellan EU/EES-staterna, Schweiz och andra länder Enligt regleringsbrevet ska IAF redogöra för handläggningen av ärenden enligt EG-förordning 1408/71 och tillämpningsförordningen 574/72 vid personers rörlighet mellan EU/EES-staterna. Redovisningen ska också avse handläggningen av ärenden inom ramen för ett särskilt avtal om rörlighet med Schweiz och andra länder med vilka Sverige har avtal om social trygghet vid arbetslöshet. Handläggningen av ärenden vid personers rörlighet mellan EU/EES-staterna har inneburit 336 prestationer till en kostnad av 1,5 miljoner kronor. 4.1 Arbetslöshetsersättning för att söka arbete i annat land Under 2009 ansökte 495 personer hos IAF om intyg E 303 för att få rätt att söka arbete under högst tre månader i ett annat EU/EES-land eller Schweiz med bibehållen svensk arbetslöshetsersättning. Antalet inkomna ansökningar om intyg E 303 ökade med 16 procent jämfört med Diagram 3: Antal inkomna ansökningar om intyg E 303 för att söka arbete i annat land med svensk ersättning Totalt 705 Antal Totalt Totalt Män Kvinnor År Källa: IAF:s diarium Under 2009 utfärdade IAF intyg E 303 för 336 personer, vilket innebar en ökning med 10 procent jämfört med Flest intyg 22

23 utfärdades för att söka arbete i Storbritannien (15 procent), Norge (15 procent) och Tyskland (11 procent). IAF förmedlade även fakturaunderlag för 637 ärenden om utbetalning av arbetslöshetsersättning till personer som söker arbete i Sverige med arbetslöshetsersättning från ett annat EU/EES-land eller Schweiz enligt intyg E 303. Antalet ärenden avseende arbetssökande Sverige med intyg E 303 ökade med 36 procent jämfört med De flesta ärenden avsåg arbetssökande från Tyskland (27 procent), Danmark (14 procent) och Norge (9 procent). Diagram 4: Antalet ärenden avseende arbetssökande i Sverige med ersättning från annat land 700 Totalt Totalt 467 Totalt 513 Antal Män Kvinnor År Källa: IAF:s diarium : 4.2 Arbetslöshetsersättning i Sverige på grund av arbete i ett annat land Under 2009 beviljade arbetslöshetskassorna arbetslöshetsersättning med anledning av arbete i ett annat EU/EES-land eller i Schweiz i totalt ärenden. Av dessa ärenden avsåg 82 procent ärenden där arbete i något av de nordiska länderna hade räknats in i arbetsvillkoret. I 91 procent av samtliga ärenden hade den arbetssökande inte senast arbetat i Sverige, men trots detta beviljats arbetslöshetsersättning med stöd av undantagsregler som gäller för personer som har en viss anknytning till Sverige. 23

24 Tabell 8: Ärenden där svenska arbetslöshetskassor beviljat arbetslöshetsersättning och där arbete i annat EU- eller EES-land eller i Schweiz har räknats in i arbetsvillkoret Totalt Varav ärenden som avser Kvinnor Män Arbete i annat nordiskt land Undantagsregler tillämpade Källa: IAF:s databas A-stat 4.3 Ärenden om intyg E 301, intyg E 302 och bilaterala konventioner Utförda försäkrings- och anställningsperioder från ett annat EU/EES-land eller Schweiz, som ska beaktas vid ansökan om arbetslöshetsersättning i en annan medlemsstat, styrks med intyg E 301. Intyg E 302 används om den som ansöker om arbetslöshetsersättning i ett EU/EES-land eller i Schweiz har familjemedlemmar bosatta i ett annat medlemsland som påverkar ersättningens storlek. Sedan den 1 januari 2005 har arbetslöshetskassorna i normalfallet ansvaret för att hämta in och utfärda intyg E 301 och E 302 gentemot samtliga länder inom EU/EES-området samt gentemot Schweiz. I egenskap av förbindelseorgan har IAF bistått arbetslöshetskassorna respektive de utländska myndigheterna med att hämta in intyg E 301 i ett tiotal mer komplicerade ärenden. IAF har under 2009 handlagt två ärenden med anledning av den bilaterala konvention om social trygghet vid arbetslöshet som Sverige har slutit med Israel. 5 Kompetensförsörjning 5.1 Behov och strategi Under 2009 arbetade IAF vidare enligt den kompetensförsörjningsstrategi som togs fram under 2008 och som syftade till att säkerställa kompetensförsörjningen. Strategin ingick i IAF:s utvecklingsarbete och rapporten Tillsyn i framkant i vilken IAF:s vision och strategier definieras. 24

25 Kompetensförsörjningsstrategin innebär att kompetensförsörjning ska vara en prioriterad ledningsfråga både löpande under året och i samband med verksamhetsplaneringen. Ett arbete med att tydliggöra möjligheterna för karriärutveckling inom myndigheten har startat under året. Detta är en del av IAF:s kompetensförsörjningsstrategi. En arbetsgrupp har bildats med uppdraget att definiera och beskriva IAF:s kompetensbehov på kort och på lång sikt. Rollbeskrivningar ska beskrivas med arbetsområde, arbetsuppgifter och kompetenskrav. 5.2 Åtgärder för att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens IAF ska vara en attraktiv arbetsplats. En god fysisk arbetsmiljö, friskvård, tydligt ledarskap och utvecklingsmöjligheter i arbetet är viktiga delar. IAF:s ledningsgrupp - i vilken tre av fem medarbetare anställdes under 2009 fokuserades utvecklingsarbetet på att skapa en samsyn kring ledning och styrning av IAF:s verksamhet. Inom IAF:s enheter/stab skedde, i likhet med tidigare år, samtal mellan chef och medarbetare. I dessa samtal tydliggjordes varje medarbetares ansvar för sin egen kompetensutveckling. Medarbetarnas ansvar i ärendeberedningen och i olika uppdrag samt i verksamhetsplaneringen och de systematiska uppföljningarna av verksamhetsplanen tydliggjordes. Deras engagemang och möjlighet att påverka utvecklingen av verksamheten och den samlade kompetensen togs till vara i arbetsplatsträffar och i samverkansgruppen med myndighetens fackliga företrädare. IAF:s personal rekryteras från flera delar av landet. En inte obetydlig del kommer från Stockholmsområdet. Tidigare har en del av dessa medarbetare efter något år sökt sig tillbaka till arbetsplatser närmare sin hemort. För att lättare kunna rekrytera och behålla kompetens har en filial i Stockholm etablerats. Filialen har tio permanenta arbetsplatser och ligger centralt i Stockholm. I lokalen finns också möjlighet för medarbetarna i Katrineholm, vid tillfälliga uppdrag i Stockholm, att boka arbetsplatser under del av dag eller hel dag. Kompetensutveckling för IAF:s medarbetare skedde i form av lärande i arbetet. Nyanställda medarbetare genomgick introduktionsprogram med både en allmän del och en individuell del. Kunskapsseminarier kring olika teman anordnades antingen med externa föreläsare eller egna experter som seminarieledare. Seminarierna är en viktig del i IAF:s omvärldsorientering. Ett femtontal medarbetare har deltagit i Tillsynsforums semina- 25

26 rier. Utbildningar i Tillsyn i teori och praktik ( motsvarande 7,5 poäng) köptes in för två medarbetare från Göteborgs universitet. Andra konkreta åtgärder som genomfördes under året är anlitande av rekryteringstjänster samt att teckna avtal om tekniskt stöd för att effektivisera den administrativa hanteringen vid rekrytering. När nya medarbetare rekryterades formulerades kraven på ett sådant sätt att personer med olika etnisk och kulturell bakgrund skulle kunna sig välkomna att söka. Tidigarelagd rekrytering kombinerad med kompetensöverföring tillämpades i två fall under året för att motverka kompetensbrister i samband med pensionering. Utbildningar i till exempel förvaltningskunskap, beredningsteknik och presentationsteknik genomfördes för ca 25 medarbetare. Katrineholms räddningstjänst genomförde också utbildningar i brand-, hjärt- och lungräddning. IAF:s medarbetare erbjöds under året en friskprofilundersökning. Friskprofilens syfte var att som medarbetare vid IAF bli medveten om resurser och risker med den egna hälsan och livsstilen. Ett 15-tal medarbetare deltog i ett studiebesök i Bryssel för att närmare studera beslutsprocessen inom EU. Förutom besök på den svenska EU-representationen, Parlamentet och Europeiska Kommissionen anordnades ett besök på den belgiska myndighet ONEM - som är ansvarig för arbetslöshetsförsäkringen. IAF tog även emot studiebesök från olika länder, bland annat Kina. Avgångsintervjuer genomfördes med medarbetare som lämnat IAF. Syftet med dessa intervjuer är att systematiskt fånga upp information om vad som har varit bra och vad som kan förbättras inom myndigheten och dess verksamhet. Kostnaderna för kompetensutveckling inklusive planeringskonferenser uppgick till ca 848 tkr kronor under Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron ökade något mot föregående år. Detta berodde i huvudsak på några enstaka långa sjukskrivningar. 26

27 Tabell 9: Sjukfrånvaro i procent av de anställdas sammanlagda totala arbetstid fördelat på kön och ålder Totalt 3,0 2,7 5,4 Kvinnor 3,7 3,1 6,7 Män 1,9 2,1 4,0 Anställda 29 år eller yngre 1,2 1,7 1,8 Anställda år 1,6 1,9 4,1 Anställda 50 år och äldre 5,8 4,2 9,5 Källa: IAF, Palasso 5.4 Måluppfyllelse och analys En framgångsrik kompetensförsörjning är en förutsättning för att IAF ska klara sitt uppdrag och nå verksamhetsmålen. IAF hade 2009 i stort en fulltalig bemanning, cirka 60 medarbetare motsvarande 55 årsarbetare, med en jämn könsfördelning bland medarbetare inom kärnkompetensen. Inom området stödkompetensen fanns emellertid fler kvinnor än män. I samband med den årliga lönekartläggningen enligt jämställdhetslagen konstaterade myndighetsledningen och personalorganisationerna att det inte förekom några osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Ett av 2009 års verksamhetsmål var att inom kärnverksamheten minska personalomsättningen. Under året slutade tre medarbetare inom kärnverksamheten, för att gå över till andra anställningar. Året innan var motsvarande avgångar sex medarbetare. Målet blev således uppfyllt. 27

28 6 IAF:s rapporter och redovisningar 2009 Rapporter och redovisningar som lämnats enligt kraven i regeringens regleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut är markerade med färg. Datum Rapport :1 Kvartalsrapport 4: Underrättelser om ifrågasatt ersättningsrätt m.m. (Dnr: 2008/684) Årsredovisning 2008: - Redovisning av omfattningen av handläggningen av ärenden enligt EG-förordning - Samlad bedömning av hur myndighetens insatser har bidragit till att nå målen för politik- och verksamhetsområdet :2 Mörkertal för underrättelser till arbetslöshetskassan 2007 (Dnr: 2008/465) Redovisning av uppdrag om utökat elektroniskt informationsutbyte (Dnr: 2009/261) :3 Arbetsförmedlingens uppgifter i matchning, anvisning och kontroll av grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen (Dnr: 2008/1569) :4 Granskning av underrättelser som har återkallats av Arbetsförmedlingen eller som inte har mottagits av arbetslöshetskassan (Dnr: 2008/1955) :5 Kompletterande aktörer (Dnr: 2008/688) :6 Kvartalsrapport 1: - Redovisning av underrättelser och utförsäkrade (Dnr: 2009/97) :7 Arbetssökande med och utan arbetslöshetsersättning: - En redovisning till regeringen i samverkan med Arbetsförmedlingen (Dnr: 2009/417) PM: Om underrättelser orsaker till skillnader i sanktionsgrad mellan olika arbetslöshetskassor (Dnr: 2008/662) PM: Arbetsförmedlingens försöksverksamhet Service Direkt (Dnr: 2009/252) PM: Arbetsförmedlingen och geografiskt sökområde (Dnr 2008/1574) Förslag till fördelningsmodell för anslagsnivåerna för bidrag till administration av grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen (Dnr: 2009/107) Synpunkter gällande Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2009:1 (Dnr: 2009/867) :8 Kvartalsrapport 2: - Redovisning av underrättelser och utförsäkrade (Dnr: 2009/97) :9 Uteslutning, frånkännande och polisanmälan - En kartläggning av arbetslöshetskassornas hantering 28

29 :10 Redovisning av slutsatser från granskningen av Arbetsförmedlingens utbetalning av statsbidrag till arbetslöshetskassorna 2008 (Dnr: 2009/154) PM: IAF:s granskning av Alfakassans handläggningstider (Dnr: 2009/422) Inskrivning på Arbetsförmedlingen - Arbetsförmedlingens hantering av nybesök vid hög arbetsbelastning (Dnr: 2009/820) :11 Återkrav av felaktigt utbetald ersättning och återbetalning av statsbidrag - Arbetslöshetskassornas rutiner och åtgärder (Dnr: 2009/442) :12 Arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa - Utvecklingen (Dnr: 2009/600) Arbetslöshetsersättning i samband med förtroendeuppdrag (Dnr: 2009/1620) :13 Kvartalsrapport 3: - Redovisning av underrättelser och utförsäkrade (Dnr: 2009/97) :14 Systemsamband och delprocesser inom arbetslöshetsförsäkringen del II (Dnr: 2009/1410) :15 Arbetslöshetskassorna och systematisk internkontroll - Uppföljning av 2008 års granskning av arbetslöshetskassornas informationssystem (Dnr: 2009/260) IAF:s synpunkter på Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport 2009:2 (Dnr: 2009/600, 2009/867) :16 Kvartalsrapport 4: - Redovisning av underrättelser och utförsäkrade (Dnr: 2009/97) IAF:s regelförenklingsarbete (Dnr: 2009/1252) PM: Karläggning av arbetslöshetskassornas hantering av arbetsgivarintyget (Dnr: 2009/532) :17 Uppföljning av IAF:s rapport 2009:5 om kompletterande aktörer (Dnr: 2009/1561) PM: Granskning av Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi (Dnr: 2009/301) Datum Ekonomiska prognoser och rapporter /1, 26/2, 7/5, Prognos för hur mycket som beräknas utbetalas 30/7 och 29/10 under per anslag och anslagspost under anslag som disponeras av IAF. Varje månad Månadsvis rapportering av utbetalda belopp per anslag och anslagspost under de anslag som disponeras av IAF, inkomsterna på inkomsttiteln 2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. 29