Hundralappen Hundra kronor i skatt till Skara kommun användes så här under 2012.

Transkript

1 Årsredovisning

2 Hundralappen Hundra kronor i skatt till Skara kommun användes så här under. Barn och utbildning 45,50 kr Vård och omsorg 43 kr Kultur och fritid 5 kr Gator och parker 3,50 kr Räddningstjänst 1,70 kr Samhällsbyggnad 1,30 kr Antagen av Kommunfullmäktige i Skara kommun , Kf 28 Foto: Carla Karlsson och Janne Andersson m fl. Formgivning: Linda Filipsson, Skara kommun

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 5 år i sammandrag...4 Sammanfattning kommunens resultat...4 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...5 Förvaltningsberättelse...6 Organisation...6 Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling framtid...8 Övergripande målavstämning...14 Ekonomisk översikt...16 Kommunägda bolag...21 Personalredovisning...24 Ekonomisk redovisning...28 Resultaträkning...28 Balansräkning...29 Finansieringsanalys...30 Borgen och övriga ansvarsförbindelser...30 Driftsredovisning...31 Investeringsredovisning...33 Exploateringsredovisning...34 Noter...35 Begreppsförklaringar...41 Redovisningsprinciper...42 Nämndernas redovisning...44 Kommunfullmäktige...45 Kommunstyrelsen...46 Utförarstyrelsen...52 Barn- och utbildningsnämnden...58 Omsorgsnämnden...66 Kultur & fritidsnämnden...74 KuF, Intraprenad Vilan...80 Samhällsbyggnadsnämnden...86 Räddningsnämnden...92 Revision...96 Revisionsberättelse för Årsredovisning 3

4 5 år i sammandrag Årets resultat, mnkr 2,7 17,0 17,2 37,5 14,9 Skattesats, % 20,57 21,0 21,0 21,0 21,0 Antal invånare Skatter och generella statsbidrag, mnkr 818,3 816,9 811,1 786,6 777,2 Förändring av skatter och generella statsbidrag, % 0,2 0,7 3,1 1,2 4,0 Verksamhetens nettokostnader, mnkr 824,9 808,1 798,3 752,1 766,0 Förändring verksamhetens nettokostnader, % 2,1 1,2 6,1-1,8 1,8 Nettokostnad, kr/inv Nettokostnadernas andel av skatt och generella statsbidrag, % 100,8 98,9 98,4 95,6 98,6 Nettoinvesteringar, mnkr 41, 7 40,8 19,7 24,1 48,6 Soliditet exkl. ansvarsförbindelse pensioner, % 44 47,3 50,0 45,0 45,0 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse pensioner, % Budgetavvikelser nämnder, mnkr -15,9 6,2 0,2 24,1-1,8 Sammanfattning kommunens resultat Årets resultat uppgår till 2,7 mnkr, (föregående år 17,0 mnkr). Detta är 7,9 mnkr bättre än det budgeterade resultatet. Det finns flera större anledningar till det förbättrade resultatet. Dels har kommunen erhållit en återbetalning av tidigare inbetalda premier till sjukförsäkringssystemet om 18,8 mnkr, dels har skatteintäkter och generella bidrag blivit 3,4 mnkr bättre än vad som budgeterades och dels har kommunen sålt aktier under året för 3,9 mnkr. Resultatet uppgår till 0,3 % av skatter och generella bidrag. Resultat efter balanskravsutredning är -2,4 mnkr då avdrag görs för reavinster. Nämndernas verksamheter avviker från budget med 15,9 mnkr och då ingår det effektiviseringskrav på 11 mnkr som fastställdes i budgetbeslutet. Kommunen inklusive de kommunägda bolagen redovisar ett sammanställt resultat om 18,9 mnkr ( 26,9 mnkr). De kommunala bolagen redovisar var för sig följande resultat. Skara kommun förvaltnings AB, tillika moderbolag, visar ett resultat om 1,0 mnkr (-1,2 mnkr). Dotterföretagen och deras respektive resultat är; Skara Energi AB 12,4 mnkr (12,9 mnkr). Centrumbostäder i Skara AB 1,6 mnkr (0,5 mnkr), och Näringsrådhusets resultat uppgår till 0,3 mnkr (0,2 mnkr). 4 Årsredovisning

5 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Skara kommuns invånare får bra välfärd Därför vill jag först och främst rikta ett stort tack till alla medarbetare och förtroendevalda för era goda insatser som gjorts under det gångna året. Barn och unga Våra kvitton för en bra verksamhet finns att hämta på många ställen men framförallt bör Skolinspektionens granskning hösten och de uttalande som gjordes om vår skolverksamhet belysas. Skolinspektionens tillsyn av utbildningen i Skara kommun visar att verksamheten, med några få undantag, lever upp till kraven i skolförfattningarna. För att nå så långt som kommunen gjort har de under flera år arbetat med att systematiskt och kontinuerligt följa upp de olika verksamheterna. De olika verksamheterna har också, under flera år, arbetat med att förfina sitt kvalitetsarbete och inrapportera resultat och analyser till huvudmannen. Vi kan alltid bli bättre och vi strävar alltid efter att bli bättre. Vi är dock långt framme och det är positivt! Ungdomens hus färdigställs under 2013 och är ytterligare en framtidssatsning på våra barn och unga som vi beslutat om. Vi arbetar för att möjliggöra att så många som möjligt ska kunna ha en aktiv fritid och på så sätt grundlägga en social plattform för en rolig, trygg och bra start och uppväxt i Skara kommun. Ungdomsarbetslösheten i gruppen år har minskat och är lägre än snittet för Västra Götalandsregionen och riket, detta är glädjande men här får vi aldrig tillåta oss att vara nöjda. Äldre och omsorg Beslutet att införa kundval kommer innebära att de äldre i Skara kommun också ges en förbättrad möjlighet att på ett nytt sätt ställa krav på god omvårdnad och bra service. Vi stärker därmed den enskilda människans rätt till frihet och självbestämmande över sin egen situation vilket vi ser som en självklar utgångspunkt för vårt arbete. Under har kommunen byggt ett nytt boende för personer med funktionsnedsättning. Boendet möjliggör en bättre jämlikhet i levnadsvillkor och en ökad trygghet för den enskilde individen. Boende, arbete och näringsliv Skara kommun har ett strategiskt bra läge i arbetsmarknadsregionen, god kvalitet i verksamheterna och arbetar vidare med att skapa attraktivare boendemöjligheter. Vi släpper snart nya tomter i Sörskogen. Skara har förbättrat sin placering från plats 71 till plats 60 i tidningen Fokus mätning av bästa boendekommun. Medborgarundersökningen visar att Skaraborna är nöjda med att bo och leva i sin kommun men bra kan bli bättre. Den upplevda tryggheten ökar och brottlighet minskar men området måste fortsatt prioriteras då ökad trygghetsupplevelse ger ökad livskvalité. Osäkra konjunkturutsikter påverkar Skara liksom övriga riket. Antal nystartade företag minskar något men gjorda satsningar och beslutade företagsetableringar i Skara har skett under vilket kommer ge en positiv utveckling i arbetstillfällen i kommunen framöver. Framtida utmaningar och möjligheter Ekonomin är och kommer att vara en utmaning framöver på både kort och lång sikt. Vi tog beslut om ett lägre resultat för i det oroliga ekonomiska läge som funnits i omvärlden allt sedan finanskrisen Vi beslöt detta till förmån för att förvaltningarna skulle kunna anpassa verksamheterna i en lugnare takt. Resultatet för på 2,7 mnkr är bättre än budgeterat men lågt. Vi har utmaningar att hantera i närtid med underskott inom omsorgen och anpassning till lägre elevantal inom gymnasieverksamheten. På lite längre sikt kommer demografiförändringarna, med ökad andel äldre och högre krav, att påverka både verksamheten och ekonomin kraftigt. Med erfarenheter av det gångna året och med gemensamma krafter fortsätter vi att utveckla framtidens Skara. Här finns alla förutsättningar att leva ett mycket bra liv med valfrihet och hög livskvalité! Charlotte Nordström Kommunstyrelsen ordförande Årsredovisning 5

6 Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktige Organisation Kommunens högsta beslutande organ är kommunfullmäktige med 45 ledamöter. Fullmäktige sammanträdde sju gånger under år. Bland nämnderna intar kommunstyrelsen en särställning genom att den har en uppsiktsrätt över nämndernas utveckling samt kan ta nödvändiga initiativ om nämnderna inte bedriver verksamheten enligt fullmäktiges riktlinjer. Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter. Kommunstyrelsen har personal-, service- och beredningsutskott för beredning av övergripande personal, tekniska beställningar och ekonomifrågor. Kommunens revisorer är tillsatta av fullmäktige och rapporterar direkt till fullmäktige. Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Revision Valnämnd Kommunledningskontor Barn- och utbildningsförvaltning Omsorgsförvaltning Kultur- och fritidsförvaltning Vilans fritidsområde Samhällsbyggnadskontor Kommunen har åtta nämnder, Utförarstyrelsen för service och teknik och Räddningsnämnden är gemensamma med Götene kommun. Fullmäktige utser ledamöter i nämnderna och Skaras representanter i de gemensamma nämnderna. Samtliga nämnder utom valnämnden har underställda förvaltningar till sitt förfogande. Förvaltningscheferna är tillsatta av kommunstyrelsen och underställda kommundirektören. Räddningsnämnd Utförarstyrelsen för service och teknik Räddningstjänst Förvaltningen för service och teknik Skara Förvaltnings AB Förutom verksamheterna i förvaltningsform bedriver kommunen verksamhet genom tre bolag. Skara kommun äger Skara kommun förvaltnings AB som i sin tur heläger de tre bolagen, Centrumbostäder i Skara AB, Näringsrådhuset i Skara AB och Skara Energi AB. Näringsrådhuset i Skara AB heläger i sin tur de två dotterföretagen Music Factory AB och Skara Campus AB. Skara Energi AB deläger Billinge Energi AB och Fastbit AB. VD för Skara kommun förvaltnings AB är kommundirektören. Bolagen har en mer självständig ställning, dock har kommunstyrelsen uppsikt också över dessa verksamheter. Näringsrådhuset AB Music Factory AB Skara Campus AB Centrumbostäder AB Skara Energi AB Billinge Energi AB Fastbit AB 6 Årsredovisning

7 Omvärldsanalys avslutas med att Sverige bromsar in men med ljusnande konjunkturutsikter. Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Trots dessa och liknande positiva tongångar håller vi ändå i huvudsak fast vid vår bedömning. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen och den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Internationell utveckling Från finanskris till skuldkris, från skuldkris till påverkan av länders reala ekonomi vilket kräver återställande av länders långsiktiga konkurrenskraft. Detta sker just nu i flera av Europas länder och återspeglas i hög arbetslöshet, mindre offentlig konsumtion och stigande social oro. Länder som Grekland, Spanien, Italien och Portugal har varit kända men även Storbrittannien har tvingats justerat ner sin offentliga konsumtion med upp mot 30 % inom vissa områden.. Europa måste återställa sin konkurrenskraft för att därefter långsamt kunna stärka sina ekonomier och då få en positiv ekonomisk utveckling. De flesta bedömare anser dock att detta kommer att ta tid och kräva större strukturförändringar i flera länder vilket då gör att framtiden för svensk exportutveckling blir oviss då vår närmaste omvärld och viktigaste exportmarknad troligtvis förblir svag. USA har genomgått samma fas som Europa ovan är inne i nu. USA har dock kunnat välja att inte fullt ut spara sig genom krisen utan kunnat föra en mer expansiv penningpolitik, (internationellt förtroende och dollar), för att försöka begränsa påverkan på den reala ekonomin. USA har också ett ekonomiskt system där förluster tas snabbare och konsekvenser av misskötsel snabbare hanteras. Det är dessa åtgärder som nu börjar att ge positiva signaler för landet och därmed också för omvärden. Världen trampar dock ännu vatten även om länder som Kina och Indien fortsatt visar ganska höga tillväxtsiffror. Sveriges Ekonomi kan återigen, liksom de närmaste åren bakåt i tiden, beskrivas som ett svängit år. Början av året inleddes som slutet av 2011 svagt men ändock med en starkare tillväxt än vad man initialt trodde. Sverige höll emot den internationella nedgången längre och bättre. Under sommaren avtog dock styrkan och andra halvåret inleddes med de varsel man tidigare befarat. Tillväxten i form av BNP utvecklingen har under andra halvåret varit obefintlig. Den svaga tillväxten i slutet av och början av 2013 gör att arbetsmarknaden troligen försvagas ytterligare under Uppgången i arbetslösheten blir troligtvis inte speciellt omfattande. Under sensommaren når arbetslösheten 8,2 procent. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent i år. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner. Även åren beräknas skatteunderlagets reala tillväxt, med allt bredare marginal, överstiga 1 procent. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 stiger sysselsättningen igen och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Tillväxten i svensk ekonomi åren är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Källa: Sveriges kommuner och landsting. Årsredovisning 7

8 Samhällsekonomisk utveckling framtid BNP 3,7 1,2 1,4 2,8 3,4 3,4 Realt skatteunderlag 2,4 2,0 1,3 1,1 1,4 1,5 Timlön 2,5 3,0 2,9 2,7 3,3 3,9 Sysselsättning, timmar 2,3 0,4 0,1 0,6 1,2 1,3 befolkningsökning med personer jämfört med samma tid Förändringen i befolkning beror på ett positivt födelseöverskott och flyttningsnetto. Det är ungefär lika många kommuner som minskar respektive ökar i Västra Götaland. Skara är en av orterna som ökar sin befolkning och Göteborg är den ort som ökar mest. Skaraborgs folkmängd var invånare och hade en befolkningsökning med 264 personer. Även här beror folkökningen på ett positivt flyttningsnetto, där Skövde är den kommun som ökar sin befolkning mest. Öppen arbetslöshet, nivå 7,5 7,7 8,1 7,8 7,3 6,6 Konsumentprisindex 3,0 0,9 0,6 1,4 2,1 2,6 Regional utveckling Under våren befann sig näringslivet i en normalkonjunktur i Västra Götaland. Trots den fortsatta osäkerheten i Europa hade näringslivet en större tillförsikt under våren jämfört med hösten Under hösten försämrades dock konjunkturen markant, och nedgången har varit störst inom den exportberoende tillverkningsindustrin. Trots de fortsatta orosmolnen i Europa tror det västsvenska näringslivet att nedgången bromsas upp det kommande halvåret Sysselsättningen i näringslivet förväntas minska något, och en fjärdedel av företagen uppger att de kommer att minska personalstyrkan. Den totala arbetslösheten i länet ökade med 2,2 % december jämfört med samma tid Skaraborgsföretagen upplever också en väsentlig konjunkturförsvagning under hösten. Från att under våren ha haft den starkaste konjunkturen i Västra Götaland har Skaraborg nu istället den svagaste. Konjunkturindex har sjunkit från 1 till 22 vilket säger att läget gått från normalt till svagt. Värst drabbad är byggsektorn där konjunkturen efter en stark vår vänt brant nedåt. Även tillverkningsindustrin har försvagats betydligt. Ljuset i mörkret är detaljhandeln, som efter en tung period har stärkts och nu uppvisar ett relativt bra konjunkturläge. Inför våren väntas konjunkturen i Skaraborg vara oförändrad. Byggbranschen förväntas vara fortsatt svag medan detaljhandlarna tror på ytterligare förbättringar. Folkmängden i Västra Götaland uppgick till invånare den 1 november. Det innebär en 8 Årsredovisning

9 Skara kommun Befolkning Skara kommun med invånare är den femte största kommunen i delregionen Skaraborg. Under ökade befolkningen med 44 personer. Kommunen hade ett negativt födelsenetto men ett positivt flyttningsnetto under året. Antal Personer Befolkningsprognos Statistiska Centralbyrån har tagit fram en ny befolkningsprognos för Skara kommun fram till år Den visar att kommunen kommer att öka befolkningen med 380 invånare totalt under en 20-årsperiod är prognosen att befolkningen i Skara kommer att vara invånare, jämfört med 2013 då antalet är Trenden är totalt sett positiv, men som diagrammet nedan visar, så kommer det att vara både minskning och ökning av befolkningen i olika perioder. Skara domkyrkoförsamling I prognosen för Skara domkyrkoförsamling (Skara stad) ser trenden mer positiv ut än för hela kommunen. Av de 20 undersökta åren visar 17 en befolkningsökning, jämfört med 15 år för hela kommunen. Folkökningen är också procentuellt sett större i Skara domkyrkoförsamling än övriga kommunen. Orsaker till befolkningsförändringen Antalet födda barn i kommunen minskar lite grand över hela 20-årsperioden. Samtidigt ökar antalet döda något, på grund av att vi blir fler äldre i befolkningen. Skillnaden mellan antalet födda och döda ökar fram till Det som gör att kommunen ökar i befolkning är att antalet inflyttade är fler än antalet utflyttade. Den skillnaden ökar också i takt med tiden fram till I kommunen bor det också fler kvinnor än män, och den trenden håller i sig är skillnaden i antalet mellan kvinnor och män 358 personer, och 2033 är skillnaden 431 personer. Det föds fler män än kvinnor i kommunen, men fler kvinnor väljer att flytta hit Folkmängd År Årsredovisning 9

10 Näringsliv och sysselsättning År hade Skara 2400 arbetsställen. Med arbetsställe menas varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företag bedriver verksamhet. I Skara kommun finns flest arbetstillfällen inom tjänstenäringen (58,5 %), följt av areella näringar (28,7 %) och industrinäringar (12,7 %). Skara har 4,5 nyregistrerade företag per 1000 invånare. Nystartade verksamma företag för är 82 stycken att jämföra med 91 stycken år En minskning med 9,9 %. Trenden ser likadan ut för Västra Götalandsregionen och riket i helhet. Förklaringen till denna trend kan troligen hittas i ett ostabilt konjunkturläge vilket bidrar till att fler väljer att bibehålla sina fasta anställningar och inte satsar på att starta eget. Satsningar på nyföretagande och entreprenörskap är ett fortsatt prioriterat område för kommunens näringslivsverksamhet. Många industriföretag i Skara kommun har under påbörjat större utbyggnationer av sina verksamheter vilket kommer leda till fler arbetstillfällen i kommunen framöver. Den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd, var 6,6 % i Skara kommun, räknat på årsmedeltal. Det är en sänkning med 0,4 % från Den genomsnittliga arbetslösheten i Västra Götalandsregionen var 6,3 %. För riket är motsvarande siffra 6,5 %. För åldergruppen år ligger den totala arbetslösheten i kommun på 9,3 %. Av dessa var 4,6 % öppet arbetslösa och 4,7 % medverkade i program med aktivitetsstöd. Det är en minskning från 2011 då den totala arbetslösheten för denna åldersgrupp låg på 10,5 % där 6,2 % ingick i program med aktivitetsstöd. Skara kommun ligger under snittet för Västra Götalandsregionen vars totala arbetslöshet år ligger på 10,0 % och riket på 10,4 %. Infrastruktur och kommunikationer Trafikverkets åtgärdsvalsstudie för E20 presenterades för politiker, representanter från näringslivet och för infrastrukturminister Chatarina Elmsäter- Svärd i april. Västra Götalandsregionen har fattat ett inriktningsbeslut om 2+2 väg, något som kräver medfinansiering av det fjärde fältet. En avsiktsförklaring har skrivits om genomförandet av en förstudie gällande medfinansiering från region, kommunalförbund, kommuner och näringsliv. Vi avvaktar nu kommande propositioner och revidering av nationell plan. Bärighetsförstärkande åtgärder och beläggning på väg 2677 Vinköl Härlunda har genomförts. Projektet samfinansierades av Trafikverket och Skara kommun. Gång- och cykelvägen tillika lokalvägen mellan Axevalla travbana och uppfartsvägen till Skålltorp blev klar i december. Även detta projekt är en samfinansiering mellan Trafikverket, Västra Götalandsregionen och Skara kommun. Möjligheten att utöka Mjuka linjens sträckning till Ardala har diskuterats. En framkomlig väg för att öka tillgängligheten från Ardala via kollektivtrafiken är att sätta in/eller komplettera redan befintliga linjer med tätare anropsstyrda turer alternativt låta Ardala bli ett närtrafikområde. Arbetet med att se över möjligheterna för 75+ att åka gratis med närtrafiken pågår. Kommunstyrelsen har under året fattat ett inriktningsbeslut att Mjuka linjen ska utvecklas till stadstrafik. I och med att man har bildat en ny organisation där Västra Götalandsregionen har tagit över ansvaret för kollektivtrafiken har arbetsformerna ändrats. Kommunerna i Skaraborg ingår i ett nytt forum, Kollektivtrafikrådet Skaraborg, som har till uppgift att ta tillvara och utveckla kollektivtrafiken i Skaraborg. Bostadsmarknad Prisutvecklingen på villor enligt Statistiska centralbyrån ligger kvar på samma nivå som föregående år, 2011 med ett K/T-tal på 1,51. (K/T är köpeskillingen i förhållande till taxeringsvärdet). Under såldes 77 småhus för permanentboende att jämföra med 95 stycken under Fortfarande råder en brist i kommunen på främst små lägenheter. Det finns också en brist på seniorboende, trygghetsboende och bostäder med särskild service för funktionshindrade, enligt Sol eller LSS. Här räknar kommunen med att kunna tillgodose dessa behov genom planerad utbyggnad de närmsta åren. Under har det beviljats bygglov för tre enbostadshus, varav ett inom detaljplanerat område, och fyra fritidshus. I Tvetalund 3:20 har en butik byggts om till sex stycken studentlägenheter. Nytt Lammslakteri har byggts på Bläcksvampen 2 och nytt fryshus byggs på Märren 1(4000m2). Ytterligare bygglov som beviljats är en tillbyggnad av en indu- 10 Årsredovisning

11 strilokal på Murklan 2 (1680 m2) och tillbyggnad av Svenska Lantägg, Ladan 2 (2460 m2). Skara Plåt har beviljats bygglov för en nybyggnad på Hingsten 2 (1180 m2). Totalt har det beviljats 147 stycken bygglov, var av 39 stycken var nämndsbeslut. Tre stycken strandskyddsdispenser har beviljats. Framtid och utveckling Att finansiera den framtida välfärden är för alla kommuner den största utmaningen då allt fler äldre ska försörjas av ett minskande antal invånare i arbetsför ålder. För att möta den utmaningen måste vi arbeta aktivt för att skapa ett Skara som är en attraktiv plats att bo och verka på och att besöka. Vi ska kunna ge medborgarna en god service och en skola som ser varje enskild individs behov. Vi ska skapa goda planförutsättningar för att kunna bygga den attraktiva staden och skapa möjligheter för näringslivet att expandera. Det krävs också en långsiktig strategi för kommunens kärnverksamheter och dess lokaler. Det i sin tur ställer krav på ett mer effektivt energi- och lokalutnyttjande av våra fastigheter så att skattemedlen i första hand går till utveckling av verksamheterna. Även fler samverkanslösningar såväl inom kommunen, som mellan andra kommuner i Skaraborg och i regionen kommer krävas för att upprätthålla välfärden. En fortsatt satsning på våra barn och unga i kommunen är en av de största och viktigaste framgångsfaktorerna för kommunens utveckling och attraktivitet på längre sikt. Ett sätt att trygga en bra och utvecklande lärmiljö för framtida generationer är den nya moderna 7-9 skola som kommunen just nu projekterar och satsningen på ungdomens hus som kommer stå färdigt under Satsningen med att se varje barns individuella behov i ett förebyggande perspektiv i EDVIN projektet fortsätter. Sociala investeringar är en framtidsfråga som kan förstärka arbetet i fråga om rätt stöd till varje barn. Det är också avgörande att skapa goda planförutsättningar för att bygga den attraktiva staden och skapa möjligheter för näringslivet att expandera. Hit kopplas arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Skara som pågått under hela och kommer vara klar under Stora ställningstagande krävs - var och hur ska våra handelsområden utvecklas? Hur utvecklar vi centrum och hur tillgodoser vi attraktiva tomter både för boende och näringsliv? Även arbetet med att färdigställa den fördjupade översiktsplanen för Varnhem och Ljungstorp är prioriterat. De unika natur och kulturvärdena och det centrala läget gör området attraktivt. Utmaningen är att inom en snar framtid kunna erbjuda attraktiva tomter, olika boendeformer och en utvecklad besöksnäring. Infrastrukturfrågorna är fortsatt lika viktiga både i arbetet med de fördjupade översiktsplanerna och i det dagliga arbetet. Åtgärdsvalsstudien för E20 var klar under våren. Västra Götalandsregionen har fattat ett inriktningsbeslut om 2+2 väg något som kräver medfinansiering av det fjärde fältet. En förstudie gällande medfinansiering pågår och förslag på medfinansiering kommer gå ut till kommunerna under våren. Förhoppningen är att ett enat Västra Götaland ska kunna visa på ett tydligt förslag inför revideringen av den nationella infrastrukturplanen. Vilket i sin tur bör stärka möjligheten att få med fler delsträckor på E20 i den nationella infrastrukturplanen för Det är alltså ännu oklart när i tid E20s dragning förbi Skara kan komma att förändras. Även den regionala infrastrukturplanen kommer att revideras under Utmaningen för Skaraborg är att stå sig så starka att inga av våra projekt i nuvarande plan förskjuts ytterligare och att vi får med nya investeringar för åren Etapp Axvall Varnhem på väg 49 är inplanerad att genomföras i nu gällande plan. Etappen är avgörande för transporter och arbetsmarknadspendlingen i Skaraborg och för den fortsatta utvecklingen i Varnhem och Valleområdet. Satsningar på lokala vägnät, sammanhängande gång- och cykelvägnät, pendelparkeringar och hållplatser är också viktiga planeringsfrågor för att öka det kollektiva resandet och möjliggöra en hållbar utveckling. Västtrafik övergick vid årsskiftet 2011/ till att ägas i sin helhet av Västra Götalandsregionen. Det ställer krav på nya arbetsformer. Det är viktigt att Skara och Kollektivtrafikrådet i Skaraborg är en aktiv part för att säkerställa en för kommunen och Skaraborg långsiktig bra strategisk planering för kollektivtrafiken och dess förutsättningar. En utveckling av kollektivtrafiken för hela kommunen och stadstrafiken är också område som ligger i fokus. Årsredovisning 11

12 Under kom hotet om att SLUs utbildningar skulle komma att flyttas till Uppsala. Det innebär stora utmaningar och krav på nytänkande för kommunen och regionen då utveckling av de areella näringarna är en kärnfråga för Skara. Ett näringslivsklimat som bidrar till att näringslivet blir mer diversifierat och tjänsteinriktat är en viktig framgångsfaktor för ett ökat företagande i kommunen och för att invånarna ska kunna inneha och trygga sin försörjning i kommunen. Att identifiera och skapa möjligheter för att nya företag ska bildas och växa är viktigt och här finns till exempel Green Tech Park som arbetar med nya bolag inom den gröna näringen. En av grundpelarna i Skaras näringsliv finns även fortsatt i landsbygdens möjligheter genom mat- och djurnäring och genom besöksnäringen. Större pensionsavgångar i kombination med större omsorgsverksamhet innebär att kommunen behöver anställa många medarbetare framöver. Satsningar på ledarskap och kompetensutveckling är viktigt för att Skara kommun ska vara en attraktiv arbetsplats för engagerade och kunniga medarbetare. Att Skara ska vara attraktivt för företagsetableringar, boende och utbildning är grundfaktorer som vi nämnt tidigare. Det är också viktigt att våra invånare uppfattar Skara som en trygg, trivsam och tillgänglig kommun. Till ökad trivsel bidrar faktorer som bemötande, tillgång på aktiviteter, hög tillgänglighet, estetiskt tilltalande miljöer, god information och service. Kommunen behöver fortsätta att arbeta med att förbättra informationen till, och kommunikationen med, medborgarna för att identifiera förbättringsområden. Ett sätt att öka kommunikationen är via sociala medier som intar en allt starkare roll i samhället. Dagens moderna kommunikationskanaler ger stora möjligheter att arbeta med delaktighet och tillgänglighet. Människor blir mer och mer vana vid en tvåvägskommunikation och förväntningarna om att kunna diskutera, debattera och reagera istället för att bara läsa blir starkare. Skara kommun använder idag dessa medier i begränsad omfattning men framtiden kommer se annorlunda ut. Att anpassa och utveckla ett säkert användande av sociala medier och nya kommunikationsvägar blir tillsammans med utvecklingen av e-samhället ett framtida utvecklingsområde. Framtidens välfärd måste delvis finansieras genom samverkanslösningar. För kommunsektorn innebär detta att man måste hitta stordriftsfördelar och effektiviseringslösningar genom olika samarbetsformer. Skara samarbetar idag inom tillexempel IT, Löner, Tekniska verksamheter och upphandling med andra kommuner. Samarbetsformer inom de större kommunala verksamhetsområdena måste sannolikt också till. Skaraborgs kommunalförbund är en organisation som ska ta tillvara och arbeta för samordning av vissa specifika områden såsom tillväxt och utvecklingsfrågor. Inom gymnasium Skaraborg samverkar tolv kommuner om utbildningsverksamhet. Även gemensamma satsningar på att utveckla turismnäringen i Skaraborg pågår. 12 Årsredovisning

13 Årsredovisning 13

14 Kommunfullmäktiges övergripande mål Teckenförklaring: Grön -BRA Gul - OK Röd - HAR BRISTER Kommunfullmäktiges strategiska mål för medborgar- och verksamhetsperspektivet bedöms utifrån en sammanvägd bedömning av nämndernas redovisade måluppfyllelse. Medborgare Hela Skara kommun ska vara en bra plats att växa upp, leva, bo och verka i. Kommentar Skara kommun har ökat sin befolkning under, ett positivt resultat efter en nedåtgående trend. Ungdomars användning av tobak, alkohol och narkotika ligger på en relativt sett låg nivå i Skara jämfört med snittet i riket. Arbetslösheten har minskat bland ungdomar år. Frågor att arbeta vidare med är den upplevda tryggheten i Skara samt antalet nystartade företag. Ett genomgripande arbete har genomförts inom skolan för att skapa en trygg och säker miljö för eleverna. Tillbudsrapporteringen har systematiserats och brandskyddskontroller har genomförts. Arbetet mot kränkande särbehandling och diskriminering har också utvecklats inom skolan. I syfte att samordna och öka tillgängligheten inom föreningslivet och kulturen har Vilan inlett arbete med en föreningsportal och biblioteket har ökat sina öppettider. Kultur och fritidsförvaltningen har också miljödiplomerats. Inom omsorgen har arbete pågått med kundval inom hemtjänsten. Utvecklingsarbete av Edvin och samverkan med skolan är en viktig fråga som kräver både upprätthållande av löpande utbildningar och att utveckla arbetet framåt. Under året har även ett nytt LSS-boende öppnat, som fungerar mycket väl. Försörjningsstödet har varit fortsatt högt i Skara beroende på nedgången i ekonomin. Det utbetalda biståndet ökade med 700 tkr jämfört med Nya tomter och byggklar mark för nya bostäder har tagits fram under året. En översyn av rutiner för DEDU* har påbörjats för att förbättra hanteringen och återkopplingen av inkomna ärenden till utförarstyrelsen. Verksamhet Hållbarhet ska genomsyra all verksamhet ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv Kommentar Skara kommuns invånare har skattat möjligheten till inflytande i kommunen som god genom den årliga medborgarundersökningen. Tillgängligheten till information på kommunens hemsida ligger på samma nivå som snittet för övriga kommuner i landet. När det gäller tillgänglighet i kommunens fastigheter har inventering genomförts till 95 %. Arbetet har påbörjats med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder. Genom skolinspektionens tillsyn vet vi att skolans värdegrundsarbete är starkt och att pedagoger fokuserar på att sätta elever i centrum samt att rutiner är säkerställda för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Fler skolor har fått certifieringen *Grön Flagg och fler jobbar för att bli certifierade. Andelen personer över 65 år som kan återvända direkt till sitt hem efter sjukhusvistelse är 81 %, vilket är en bra nivå som minskar vårdinsatser. Personer med långvarigt bistånd ökar i Skara liksom nationellt. Från år 2000 har det skett en fördubbling. Samhällsbyggnadsnämnden har fortsatt sitt arbete med miljödiplomering och miljöstrategi men inte fullt uppnått sin uppsatta målnivå. Andelen nylagd gång- och cykelväg är genomförd till 10 % utifrån cykelplanen. Kultur- och fritidsnämnden inklusive Vilan har genomgått en process för att bli miljödiplomerade i syfte att nå en effektivare användning av sina resurser. El- och värmeförbrukningen i kommunens fastigheter har minskat liksom svinnet av mat. *Grön Flagg är en internationell certifiering för förskolor och skolor och ett verktyg för att jobba handlingsinriktat med hållbar utveckling ur ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. *DeDu är ett felanmälansystem för att medborgare ska kunna rapportera uppkomna fel vid gator, park- och grönytor. 14 Årsredovisning

15 Kommunfullmäktiges strategiska mål för personal- och ekonomiperspektivet bedöms på övergripande kommunal nivå och ej på nämndernas måluppfyllelse. Personal Skara ska vara en attraktiv arbetsgivare genom goda och utvecklande arbetsmiljöer. Kommentar Skara kommun fortsätter att arbeta aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare.antalet anställda har minskat under med 46 personer. Detta beror främst på effektiviseringar inom barnoch utbildning och omsorgsförvaltningen. Frisknärvaron fortsätter att sjunka från 95,4% till 94,1% från föregående år. Den största orsaken är att den långa sjukfrånvaron har ökat. Det fortsatta arbetet med att införa årsarbetstid är lyckosamt och den genomsnittliga sysselsättningsgraden i kommunen ligger nu på 93%. Medarbetarsamtalen har i stort sett genomförts för varje medarbetare. Previa har nu haft sitt första år som leverantör av företagshälsovård. Barn- och utbildningsförvaltningen är först ut med att erbjuda en balansprofil till varje medarbetare. En ny medarbetarenkät genomfördes i oktober. Enkäten kommer att genomföras årligen vid samma tidpunkt för alla medarbetare vilket blir en bra indikator för arbetsgivaren att utveckla kommunen till en fortsatt attraktiv arbetsplats. Kommunen fortsätter vara en starkt kvinnodominerad arbetsplats då valet av utbildning och yrke är starkt könsbundet. Snittåldern har sjunkit något i kommunen och är nu 46,4 år jämfört med 47,7 år Andelen rökare fortsätter att minska. Ett rekryteringssystem, My Network har inköpts och införts vilket kommer att effektivisera och modernisera våra rekryteringsprocesser. En ledardag med tema förändringsarbete har genomförts för kommunens samtliga chefer och i övrigt har olika kortare kurser till stöd i chefskapet genomförts. Ekonomi God ekonomisk utveckling- ordning och redaförutsättningar för god välfärd och tillväxt Kommentar Resultatet för uppgår till 2.7 mnkr vilket är bättre än förväntat då Skara kommuns budgeterade resultat, tillika finansiella mål, var på minus 5,1 mnkr för året. En bidragande orsak till det positiva resultatet är engångsintäkter på 22,7 mnkr i form av återbetalning av sjukförsäkringsavgifter samt försäljning av aktier. Skara kommuns större nämnder, Omsorgsnämnden och Barn och Utbildningsnämnden, visar båda ett underskott för året, 14,5 mnkr samt 8,9 mnkr vilket förklarar att resultatet inte blev högre. Skara kommun behöver över tid ha ett resultat om ca 2 % av skatter och bidrag för att inte konsumera på framtida generationer bekostnad. Under perioden upprätthålls detta då det ackumulerade resultatet uppgår till ca 2,4 %. Resultattrenden för kommunen är vikande. Årsredovisning 15

16 Ekonomisk översikt Årets resultat tkr Årets res kommun Årets res koncern Snitt Ekonomiskt resultat Årets resultat för Skara kommun uppgår till 2,7 mnkr (föregående år 17,0 mnkr). I resultatet ingår en engångsersättning på 18,8 mnkr avseende tidigare inbetalda sjukförsäkringspremier för åren 2007 och Skara kommun har också erhållit ersättning för försålda aktier på 3,9 mnkr som också ska ses som en engångsintäkt. Resultatet efter balanskravsutredning är negativt och uppgår till -2,4 mnkr efter avdrag av reavinster. Resultatet är 7,9 mnkr bättre än budgeterat då man i budget avsåg att använda sig av delar av de reserverade medel i det egna kapitalet som gjordes Resultatet motsvarar 0,3% av skatteintäkter och generella bidrag för. Resultatet är bättre än kommunens kortfristiga ekonomiska målsättning om ett underskott om 5,2 mnkr eller - 0,6% av skatter och generella bidrag Koncernredovisningen i kommunsektorn benämns sammanställt resultat. Det sammanställda resultatet för kommunen och dess bolag uppgick till 18,9 mnkr mot föregående års 26,9 mnkr. Resultat balanskravsutredning I kommunallagen regleras att kommuner inte får förbruka sin förmögenhet, det vill säga sitt egna kapital. Om kostnaderna ett år överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras och det egna kapitalet återställas inom de tre närmaste verksamhetsåren. Om synnerliga skäl föreligger kan kommunfullmäktige besluta att inte reglera det negativa resultatet. I januari 2013 ändrades lagstiftningen så att kommuner kan avsätta delar av ett resultatöverskott i en resultatutjämningsreserv som ska kunna användas för att utjämna intäkter över åren. Denna lagändring gäller retroaktivt från år 2010 vilket innebär att kommuner kan använda resultatet från 2010 och framåt om dessa uppfyller de kriterier som är fastställda i lagen. Skara kommun har inför års balanskravsutredning inget tidigare underskott att återställa. I 2010 års balanskravsavstämning öronmärktes 10 mnkr för att kunna täcka framtida omstruktureringsåtgärder under perioden Ingen bokföring av dessa medel har skett utan de ingår i kommunens redovisade resultat 2010 och därmed som del av kommunens egna kapital. Årets resultat uppgår till 2,7 mnkr. Realisationsvinster påverkar resultatet med 5,1 mnkr vilket innebär att kommunens resultat efter balanskravet uppgår till -2,4 mnkr. Skara kommun har därmed framtida förpliktelser enligt balanskravet. Skara kommun ska under 2013 fastställa om man avser att använda sig möjligheten att nyttja resultatutjämningsreserver. Kommunfullmäktige ska om man avser att använda resultatutjämningsreserver också fastställa reglemente när dessa reserver får tas i anspråk. Skatter och generella statsbidrag Skara kommun har under erhållit 818,3 mnkr i skatter och generella statsbidrag. Detta är 3,4 mnkr bättre än vad som antogs i budgetbeslutet november Jämfört med föregående år ökade skatteintäkterna med 4,0 mnkr eller 0,6 % medan generella bidrag minskade med 2,6 mnkr eller 1,7 %. Sammantaget ökade skatteintäkter och statsbidragen med 1,4 mnkr vilket motsvarar låga 0,2 %. Skatter och generella statsbidrag tkr Skatter och generella bidrag Årsredovisning

17 Inför skedde en skatteväxling med Västra Götalandrsregionen då verksamhetsövergång för kollektivtrafiken gjordes. Denna påverkar skatteintäkter negativt med ca 7 mnkr vilket påverkar skatteutvärderingen. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader definieras som driftskostnader exklusive finansiella kostnader minus intäkter förutom skatteintäkter, generella statsbidrag och finansiella intäkter. Verksamhetens nettokostnader ska långsiktigt harmonisera och följa utvecklingen av skatteintäkter och generella bidrag för att inte kommunen ska hamna i obalans. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatteintäkter och statsbidrag som kommunens löpande driftsverksamhet tar i anspråk och vad som finns kvar för amortering, sparande eller investeringsfinansiering. Nettokostnadsförändringen mellan år 2011 och uppgår till 16,8 mnkr eller 2,1 %. Nettokostnadsökningen påverkas främst av de årliga löneökningar samt inflationen. Nettokostnaderna har påverkats positivt under året av åtebetalningen av AFA-medel och att kommunen inte har kostnader för kollektivtrafik då de skatteväxlats. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 100,8 % (98,9 %). Dessa bör över tid ligga runt % för att ge utrymme för reinvesteringar för att inte framtida konsumenter ska behöva betala för nuvarande konsumtion och nyinvesteringar. Avskrivningar ingår i verksamhetens nettokostnader med 27,1 mnkr. Motsvarande kostnad 2011 var 25,3 mnkr. Avskrivningarna uppgår till 3,3 % skatter och statsbidrag. Skara kommuns avskrivningar är i jämförelse med många andra kommuner relativt låg. Kommunens finansnetto, ränteintäkter minus räntekostnader är positiv och uppgår till 1,1 % av skatter och statsbidrag. Kommunen lånar ut medel till de kommunala bolag och har erhållit 14,5 mnkr i ränteintäkt under året. Kommunen har under året erhållit utdelning med 1,1 mnkr från Skara Kommun Förvaltnings AB. Ränteintäkter från övriga likvida medel uppgår till 0,5 mnkr och försäljning av aktier uppgår till 3,9 mnkr. Räntekostnader uppgår till 10,0 mnkr och avser räntekostnader till Kommuninvest Ab för långfristig upplåning. Bankkostnader och räntekostnader för pensionsdel samt valutaförluster på elhandel uppgår till 0,8 mnkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag Årets resultat/skatter och bidrag 6,0% Procentuell utveckling 14% % 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% 93% 92% Årets res kommun Snitt kommun ,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% Nettokostnadsutveckling Summa skatte och bidragsutveckling 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% årlig snitt Årsredovisning 17

18 Investeringar Kommunens nettoinvesteringar inkl. anläggningar från exploateringsverksamheten uppgick under året till 41,7 mnkr. De större investeringarna bestod av ombyggnad Vallekköket och ombyggnad av Varnhemsskolan. Nyinvestering i ny 7-9 skola har under kostat 4,4 mnkr men löper under flera år. Självfinansieringen eller skattefinansieringsgraden (resultat + avskrivningar) av investeringarna uppgår för året till 71 %. Kommunen har alltså fått använda sig av eget likvidöverskott sedan tidigare år för att kunna finansiera årets investeringar. Kommunen har ej behövt lånefinansiera investeringar men det finns med i planeringen framåt för att finansiera byggnation av ny skola. Investeringsvolymen i förhållande till kommunens bruttokostnader är 3,6 % vilket får anses något lågt i jämförelse med riket. Det är viktigt att se investeringsnivåer över tiden då större investeringar påverkar enskilda år kraftigt. Skara kommun har liksom många andra kommuner ett stort investeringsbehov framför sig då många av de verksamhetsfastigheter som används idag byggdes på 1970-talet. Skattefinansiering av investeringar 600% 500% 400% 300% 200% 100% Likviditet Balanslikviditeten beskriver betalningsberedskapen på kort sikt. Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Balanslikviditeten minskar 2011 med 2 % till 82 % från 84 % år Likvida medel har ökat med 36 mnkr till 70 mnkr vid årets utgång. samt att Skara kommunkoncern har utöver de likvida medlen tillgång till en checkkredit på 80 mnkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansierats av eget kapital. En soliditet på 100% innebär alltså att kommunen finansierat samtliga sina tillgångar med skattemedel. Skara kommun har en soliditet på 44 % (47 %) vilket är en försämring med 3 procentenheter från föregående år. Den negativa förändringen beror på att kommunen har investerat och ökat tillgångarna mer i relation än vad det egna kapitalet ökat. Kommunens tillgångsförändring uppgår till 7 procentenheter och det egna kapitalet har förändrats med 0,8 procentenheter. Räknar man soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner så är kommunens soliditet -1 % ( -1 %). Det är detta mått som finns fastställt i de nya lagkriterier som avgör hur mycket av årets resultat som kan avsättas till resultatreserven. Soliditet % Soliditet Solididet inkl. pensionsförpliktelser Långfristiga skulder och utlåning Kommunens långfristiga skulder har under året ökat med 28 mnkr till 277 mnkr. Kommunen har placerat 275,5 mnkr av dessa skulder hos kommuninvest i Sverige AB. Övrig långfristig skuld avser leasingskuld och investeringsbidrag. Kommunen vidareutlånar medel till de kommunala bolagen och de långfristiga fordringarna på koncernbolagen uppgår till 365 mnkr. Detta är en ökning från föregående år med 27 mnkr. Skara kommun har under året lånat ut 89,5 mnkr av egna medel till bolagen. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% -20% % Årets skattefinansiering Ackumulerad skattefinansiering 18 Årsredovisning

19 Kreditförfall inom % 1 år år år år Totalt Andel rörliga lån 15% Andel fasta lån 85% Genomsn. Ränta 3,8% Genomsn. löptid 4,2 år likvida medel koncern 70 mnkr Skuld per invånare kr Borgen per invånare kr Ansvarsförbindelse per invånare kr Nämndernas prognossäkerhet Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till god kontroll är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att kommunen lättare kan anpassa sig efter förändrade förutsättningar under året. Nedan görs jämförelse mellan kommunens delårsrapport per den 31 augusti och det slutliga utfallet för året. I relation till nämndernas storlek har framförallt kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden större avvikelser. För kommunstyrelsen finns svårigheter att prognostisera hur utvecklingmedel kommer att användas under året och för samhällsbyggnadsnämnden är bostadsanpassningsbidraget en osäkerhet. Dessa poster får relativt stort genomslag vid utvärderingen då de i relation till omsättningen står för ganska stor del. Barn och utbildningsnämnden samt omsorgsnämnden har både en prognossäkerhet inom 1 procent av nettokostnaden vilket får anses som god kontroll över vilken nivå på verksamheten som man bedriver. Driftredovisning Tkr Prognos augusti Avvikelse Revision Valnämnd Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Serviceutskott Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd totalt - Äldre/handikap pomsorg/adminis- tration - IFO/IFAM Kultur- och fritidsnämnd totalt - Kultur- och fritidsförvaltning Intraprenadschef Vilan Samhällsbyggnadsnämnd Räddningsnämnd Utförarstyrelse Fastigheter Kost Lokalvård Reviderad budget och prognos efter fördelning av års lönemedel och KS beslut i maj månad över effektiviseringsuppdrag per nämnd. Fastighetsavdelningens omsättning uppgår till ca 120 mnkr. Kosten har en omsättning som uppgår till 42,6 mnkr och lokalvårdens omsättning uppgår till 16,3 mnkr. Årsredovisning 19

20 Kommunalskatt Kommunalskatten ger en bild av vilken möjlighet kommunen har att påverka sina intäkter. En låg kommunalskatt ger ett större manöverutrymme för att hantera stora och långsiktiga svängningar i ekonomin genom intäktsökning genom höjning av kommunalskatten. Den kommunala skattesatsen i Skara har under uppgått till 20,57 skattekrona. Därutöver betalar invånare också en regionsskatt som uppgått till 10,87 skattekrona vilket ger en total skattesats om 31,45 skattekrona. Detta är 0,9 skattekrona lägre än det ovägda genomsnittet i Västra Götaland och 0,82 skattekrona lägre än ovägda genomsnittlig skattesats för riket. Det vägda genomsnittet för skatteuttaget i riket är 31,6 skattekrona. Pensionsåtagande Belopp, Tkr Värde Värde Värde Pensionsförpliktelser i balansräk- ning Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelse Summa pensionsförpliktelser inkl. löneskatt Finansiella pensionstillgångar Återlånade medel (ej finansierade pensionsförpliktelser) Summa Känslighetsanalys Faktor Konsekvens (mnkr) Ränteförändring 1% 2,8 Löneförändring 1% 7,0 Verksamhetens kostnader 1% 12,0 Förändrad kommunalskatt 1 kr 33,7 10 heltidstjänster (undersköterska) 3,8 Befolkningsförändring 10 personer 0,4 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser ej upptagna som skuld Borgensåtaganden Borgensförbindelser 2011 Riksb. RKHF Skara Äldrehem ek.för. Stiftelsen Skara skolscen Föreningar Kommunalt förlustansvar för egna hem Summa borgensförbindelser Årsredovisning

21 Kommunägda bolag Skara kommun Förvaltnings AB Skara kommun Förvaltnings AB utgör moderbolag för Skara kommuns olika bolag. Bolaget är helägare till Centrumbostäder i Skara AB, Skara Energi AB samt Näringsrådhuset Skara AB. Bolaget bedriver ingen egen verksamhet utan syftet är att utan primärt vinstsyfte samordna, finansiera och förvalta den kommunala verksamheten som drivs i helägda bolag. Ekonomin i bolaget avser räntekostnad till Skara kommun samt mindre administrationskostnader. Koncernbidrag från dotterbolagen erhålles för att täcka bolagets kostnader samt för utdelning till ägaren. Frågor som behandlats i styrelsen, förutom löpande uppföljning av dotterbolagens verksamhet, har varit de förslag till lagändringar angående ränteavdrag inom intressegemenskaper. Boalget har under året upphandlat revisionstjänster för bolagskoncernen och man har också genomfört en utbildningsdag för koncernbolagens styrelserepresentanter i juridik för kommunägda bolag. Moderbolaget redovisar ett överskott om 1,0 mnkr för verksamhetsåret. Nedan redovisade siffror avser moderbolaget, inte koncernen. Skara Energi AB Skara Energi AB är ett helägt dotterbolag till Skara Kommun Förvaltnings AB. I koncernen Skara Energi AB ingår Skara Energi AB och intresseföretaget Fastbit AB..Skara Energi AB:s verksamhet består av eldistribution, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av vatten, omhändertagande och rening av avloppsvatten, ansvar för renhållning samt data- och telekommunikation inom Skara Kommun. Fastbit AB ansvarar för marknadsföring och försäljning av bredbandstjänster i delägarnas stadsnät. Bolagets totala investering uppgick till 38,0 mkr och består i huvudsak av byggnation av ny panncentral samt ledningsnät för fjärrvärme. Under året har vi påbörjat byggnationen av en ny panncentral, Uddetorp 2. Panncentralen beräknas tas i drift under våren Under året har bolaget fortsatt utbyggnaden av fjärrvärmekulvert för anslutning till nya kunder. Bolaget har under året haft entreprenadarbeten åt bl a Skara kommun och kommunalförbundet Skaraborgsvatten. Styrelsen har under hösten anställt en ny VD, Magnus Jacobsson Omsättning mnkr Resultat efter 1,0-1,2-0,7-0,8-1,9 finansnetto mnkr Nettoinvesteringar mnkr Soliditet % 9,2 9,5 9,1 9,0 5,8 Antal anställda Omsättning mnkr 153,6 147,1 150,7 141,4 127,4 Resultat efter 12,4 12,9 10,9 14,5 7,9 finansnetto, mnkr Nettoinvesteringar, 38,0 23,5 16,6 25,8 31,2 mnkr Soliditet, % 29,4 30,1 27,5 25,8 23,8 Antal anställda Årsredovisning 21