årsredovisning växjö kommun Årsredovisning 2012 Växjö kommun 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "årsredovisning växjö kommun Årsredovisning 2012 Växjö kommun 3"

Transkript

1 årsredovisning växjö kommun 2012 Årsredovisning 2012 Växjö kommun 3

2 INNEHÅLL Förord, DET ÄR I UPPFÖRSACKE MAN RYCKER året i korthet Förvaltningsberättelse Växjö kommuns organisation Vart gick skatten 2011? Fem år i sammandrag Medborgare Nytt styrsystem Hållbar utveckling God ekonomisk hushållning 2011 Ekonomi Finansiell analys - koncernen Finansiell analys - kommunen Växjö kommun som arbetsgivare Arbete och företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet, säkerhet och folkhälsa Uppleva och göra EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Noter resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys Pensionsredovisning enlig fullfondsmodell 2011 Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen Drift- och investeringsredovisning Driftsredovisning per verksamhet Exploateringsreedovisning Skatte- och taxefinansierad verksamhet Resultat- och balansräkning avfallshantering, vatten och avlopp Noter avfallshantering, vatten och avlopp Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar REVISIONSBERÄTTELSE Årsredovisning 2012 Växjö kommun

3 Förord Det är i uppförsbacke man rycker! Växjö kommun och Europas grönaste stad går bra, trots ett mycket besvärligt internationellt konjunkturläge. Vår gemensamma uppgift är att arbeta för att medborgarna skall få bra service och kunna känna stolthet över sin kommun. Kommunen ska präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Under 2012 har Växjö åter hamnat högt vid olika sorts mätningar och jämförelser mellan kommuner. Vi ligger högt när det gäller miljö, näringslivsklimat, service och utbildningsmöjligheter. Vi får bra betyg jämfört med andra kommuner i de medborgarenkäter som gjorts. Men det finns förbättringsområden som samtidigt är stora utmaningar. Vi har en oacceptabel hög nivå på arbetslösheten, ett utanförskap som växer, vi måste förbättra resultaten i främst grundskolan och en hög upplevd otrygghet. Vi är konkurrensutsatta och vår verksamhet ska vara transparant i smått och stort. Detta är utmaningar som måste stimulera oss till att hela tiden bli bättre utan att vi för den skull blir rädda för att pröva nya saker och nya sätt att arbeta. I de verksamheter som börjat arbeta med lean kan vi se att i dessa arbetsgrupper arbetar man gemensamt för att lösa problem och att ständigt förbättra verksamheten. Fortsätter man på detta sätt kommer det sannolikt att leda till ytterligare förbättrade resultat och ökad kundoch medborgarnöjdhet. Som ytterst ansvarig för allt som händer i kommunen känner jag stor glädje och tillfredställelse över vad vi åstadkommer. Allt ifrån ett hårt arbete inom socialtjänst, vård och skola till sådant som berikar oss på ett annat sätt i form av stadsmiljö, kultur och fritid. Och att all teknisk service fungerar tar vi för givet. Vi har under lång tid vant oss vid att ha en bra kommunal ekonomi som gjort att vi kunnat expandera med ca 100 miljoner kronor varje år och samtidigt samla en del pengar på kistbotten. Så blir det inte under de närmsta åren. Det blir tuffare att få budgeten att gå ihop då vi kan förvänta oss en lägre ökningstakt på skatteintäkterna mot planerat. Vi måste igenom ett stålbad! Och samtidigt undvika att göra panikinbromsningar. Kommunens reserver kan användas högst tillfälligt under några enstaka år. Resultatet för 2012 är sämre än tidigare år, men tack vare intäkter av engångskaraktär redovisar kommunen ett plus i bokslutet. Följsamheten mot budgeten har inte varit vad den borde, men det måste den bli. Och sedan några år tillbaka ökar kostnaderna mer än intäkterna vilket är helt ohållbart i längden. Även om Sverige går bra i en Europisk jämförelse är vi inte opåverkade av vad som händer i vår omvärld! Växjös framgångar på nästan alla områden beror på att vi har engagerade medarbetare, kreativa medborgare, skickliga företagare, en utvecklingsinriktad kommun och ett tillåtande klimat. Vårt växande universitet och en fungerande infrastruktur har också bidragit till att Växjö är Sveriges fjärde starkaste tillväxtregion. Det blir några tuffa år men det gäller ett konstruktivt förändringsarbete utifrån ett positivt angreppssätt. Och det gäller verkligen att allt fokus sker på alla de pengar, nästan 4 miljarder, som vi faktiskt har i budgeten och inte på de pengar vi inte har! Bo Frank (M) kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning 2012 Växjö kommun 3

4 ÅRET I KORTHET Ett fortsatt starkt Växjö Det går bra för Växjö kommun och Europas grönaste stad. Trots ett besvärligt internationellt konjunkturläge visar Växjö kommuns bokslut 2012 på ett överskott på 52 miljoner. Vi fortsätter växa med över 1000 personer i kommunen och vi har sett offensiva satsningar på bland annat Arenastaden och kollektivtrafiken. Vi ligger också fortfarande kvar på en fjärdeplats när det gäller arbetsmarknadsregioner hack i häl på storstäderna. Som årets händelser kan nämnas att Melodifestivalen var på besök igen, MATmässan 2012 slog nya rekord, folkfesterna kulturnatten och Vårstad var lika uppskattade som vanligt och två nya arenor invigdes på Arenastaden: Myresjöhus Arena och Fortnox Arena. Växjö kommun arbetar ständigt för att invånarna ska få bra service och känna stolthet över sin kommun. Mångfalden är viktig. Under året instiftades ett mångfaldspris, en ny ungdomswebb, ny certifierad lättläst webb, ett medborgarkontor i Araby och projektet Landningsbanan startades för att förbereda för den ökade anhöriginvandringen. Kommunen genomförde en medborgarundersökning, den återkommer vartannat år, och 2012 visade den att drygt 70 procent är så nöjda med att bo här att de kan rekommendera vänner och släkt att flytta hit. Växjö är fortsatt starkt inom miljöområdet. Minskningen av fossila koldioxidutsläpp per invånare fortsätter. Matavfallsinsamlingen hos privatpersoner gav minskat mängd slängd mat samtidigt som det kommer ge bränsle till nya bussar i framtiden. Samtidigt växer staden och när det gäller byggande gick Växjö emot strömmen och ökade antalet påbörjade bostäder med 22 %, jämfört med riket i stort där trenden visar att det gått nedåt med lika mycket. Även om det gått bra för Växjö och kommunorganisationen som helhet, har det varit besvärligare för delar av organisationen, där de tuffare tiderna har visat sig. Arbete och välfärd redovisar minus och även omsorgsnämnden. Växjö kommun har under ett antal år kunnat bygga upp en reserv för att hantera ökade kostnader i lågkonjunkturer. Nu kommer de att behöva användas. Det budgeterade resultatet för 2013 ligger idag på minus 67 miljoner. Samtidigt har kommunen kunnat svara upp mot de ökade behov och krav som en växande befolkning innebär. 4 Årsredovisning 2012 Växjö kommun

5 ÅRET I KORTHET Arbete och företag Arbetslösheten ökar, men trots detta ser det ljust ut inom vissa områden. I regionen finns ca 600 it-företag som enligt en undersökning kommer att behöva anställa ca 700 personer de närmaste åren. Växjö kommun har därför tillsammans med ett antal företag gått samman i en nationell rekryteringskampanj för att locka människor att flytta hit. Kampanjen drog igång i april 2012 med annonser i branschtidningar, en interaktiv hemsida, utskick till före detta studenter och användande av sociala medier. Webblatsen jobbivaxjo.se hade under de första 8 månaderna ca 5000 unika besökare. Flera företag som deltar säger att de anställt nyckelkompetens tack vare kampanjen Samarbetet mellan skola och arbetsliv har under det gånga året stärkts. En av de mest omfattande insatserna är GoTech, där alla elever i åk 8 har fått möjlighet att delta i ett studiebesök på ett industriföretag. Växjö Energi kommer att utveckla det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket på Sandviks industriområde och den nya biogasanläggningen och bussdepån kommer kommunen att bygga på Västra mark.. Växjö kommun arbetar med målet att öka anställningsbarheten, minska utanförskapet och få fler kommuninvånare i egen försörjning och minskat bidragsberoende. Växjö kommun har gjort särskilda insatser kring ungdomsarbetslösheten. Bland annat har ett samarbete mellan projekten Framtid Kronoberg och TvärdraG med särskilt fokus på unga dragit igång. Under 2012 har 261 personer har haft nystartsjobb eller arbetsmarknadsanställning. 200 ungdomar har ingått i *ESF-projektet Framtid Kronoberg och projektet Växjösommar har tagit emot 960 ungdomar i feriearbete. * ESF är en förkortning för Europeiska socialfonden Barn och utbildning Under läsår 12/13 intensifieras arbete inom alla skolformer i elevers rätt till kunskap och stöd. Fokus är på individ, grupp och organisationsnivå. För att kunna möta upp med mångsidiga insatser för elever i behov av stöd har kommunen bl.a. satsat på studiehandledning på modersmålet och ökad tillgänglighet till specialpedagog och speciallärare. I detta arbete ingår även en förvaltningsövergripande försöksverksamhet med tekniska hjälpmedel för elever med kognitiva svårigheter eller utvecklingsstörning på Växjö kommuns kommunala gymnasieskolor och Komvux. Flera samverkansprojekt startade under hösten 2012 för att motverka utanförskap genom att öka ungas inträde på arbetsmarknaden. Till exempel Navigatorcentrum riktar sig till ungdomar mellan år och Framtid Kronoberg för ungdomar mellan år. Kommunens egna gymnasieskolor ökar i attraktivitet. Trots att antalet 16-åringar i Kronobergs län och kommun fortsätter att minska så har andelen sökande totalt ökat till kommunens egna skolor. Växjö kommun tog emot 960 ungdomar i feriearbete sommaren Från och med hösten 2013 upphör Arabyskolan att vara en 7-9. De elever som tidigare gått till Arabyskolan får andra hänvisningsskolor. Nuvarande elever i årskurs 7 och 8 på Arabyskolan får göra ett skolval inför hösten. I samband med detta flyttar Bokelundskolan sin verksamhet till Arabyskolan och har möjlighet att skapa en attraktiv F-6 skola i de nyrenoverade lokalerna. Bokelundskolans lokaler kommer i sin tur att anpassas till en ny förskola. Det finns behov av många nya förskoleplatser i området och området får möjlighet att växa. Hösten 2012 utökades betygsättningen till att utöver årskurs 8 och 9 även omfatta årskurs 6 och 7. Bygga och Bo När kommunen planerar för framtida bostadsområden är det viktigt att den yttre och inre boendemiljön blir hälsosam och långsiktigt hållbar. Redan i planeringsskedet är det möjligt att tänka på och förhoppningsvis undvika eventuella framtida problem och konflikter. Kommunen arbetar även för skydd av naturens egenvärde och biologiska mångfald. Det kan innebära att vi inte exploaterar mark utan sparar för framtida generationer. Växjö ökade antalet påbörjade bostäder med 22 % mellan 2011 och Enligt preliminära siffror från SCB är det tvärtemot trenden för hela riket som visar att antalet påbörjade bostäder har minskat med 23 % i Sverige för samma period. Efter en lågkonjunktur inom bostadsbyggandet i Växjö syns tecken på att det håller på att vända. Under 2012 började 300 nya bostäder byggas i Växjö kommun, jämfört med 246 färdigställda bostäder år Under 2012 har Växjö kommun byggt gång- och cykelväg vid Björnvägen, Alegatan-Kvarnvägen, Fyllerydsvägen, Storgatan, Västregårdsvägen och delvis färdigställt gång och cykelväg vid Hjalmar Petris väg. Två cykelpumpar och två stycken cykelbarometrar finns nu också uppsatta i staden. Kommunen har börjat använda förbehandlingsanläggningen för matavfall i Häringetorp. Växjö kommuns byggnadspris gick till Bländapassagen. På stadsbibliotekets entréplan finns numera möjlighet att ta del av presentationer av byggplaner och olika projekt. Flera aktörer och verksamheter på olika sätt är aktiva eller har intresse i Teaterparkens fortsatta utveckling. I syftet att sammanställa och kartlägga de önskemål och behov som finns i området, så att platsen i framtiden kan användas optimalt, har kommunen börjat en särskild förstudie kring Teaterparkens fortsatta utveckling. Demokrati och mångfald Det är viktigt att alla som bor i Växjö kan ta del av, och förstå de politiska beslut som fattas. Och att man känner att man kan vara med och påverka kommunens utveckling. Bland annat så genomfördes en medborgarundersökningar i Växjö kommun under Detta görs vartannat år. Växjö kommuns webbplats är i ständig utveckling och är nu som femte kommun i landet certifierad som Lättläst, vilket gör att många fler kan ta till sig den information som finns där. Ett medborgarkontor har öppnat på Araby. I samverkan Årsredovisning 2012 Växjö kommun 5

6 ÅRET I KORTHET med arbetsförmedlingen, försäkringskassan och frivilliga organisationer erbjuds där information och rådgivning till de som bor i området. Pax Kafé som länge har varit en mötesplats för ungdomar finns numera på Bergendahlska gården. Cirka besökare kunde man räkna till under Linnéuniversitetet har på uppdrag av kommunen frågat kommunens medborgare hur man ser på kultur- och fritidsutbudet i Växjö kommun och hur man skulle vilja ha det i framtiden. Cirka 1000 personer svarade på enkäten. Växjö kommun delar ut ett mångfaldspris, som egentligen är tre. Priset för området integration delades mellan Bertil Närenbäck, Macken och Shler Lotfollahi, Röda korset. Inom området tillgänglighet gick priset till Kennerth Björn, FUB och priset för områdena demokrati, jämställdhet och barn- och ungdom gick till årskurs 9 på Ringsbergsskolan. Ett antal föreningar har under året tagit del av utbildning och certifiering i mångfaldsfrågor tillsammans med SISU idrottsutbildarna inom projektet Trygg & Säker förening. Miljö, energi och trafik Under 2012 har källsorteringen ökat och att mängden slängd mat minskat. Växjö kommun har börjat samla in matavfall och nu omfattar erbjudandet samtliga villor i Växjö tätort. Det insamlade matavfallet tas om hand i den nya förbehandlingsanläggningen på Häringetorp. Tack vare specialanpassade sopkärl har möjligheterna till källsortering blivit lättare. Vidare är en ny gasreningsanläggning vid Sundet i drift och kommunen erbjuder nu lokalproducerad biogas till försäljning på den privata marknaden. Ett projekt med lånecyklar till elever är ett sätt att höja kompetensen om vad Växjös varumärke Europas grönaste stad innebär. Kungsmadskolan har förutom det gemensamma cykelprojektet, själva köpt cyklar. Energismart förening innebär att föreningar som ansöker om ett investeringsbidrag för miljöförbättrande åtgärder prioriteras vid fördelningen av investeringsbidraget. Ett tillsynsområde som är prioriterat är inventering och åtgärder av enskilda avlopp. Det fortsätter för att på sikt minska belastningen av näringsämnen till våra vattendrag. Med samma syfte har kommunen deltagit i ett nationellt projekt med målet att minskat växtnäringsläckage från jordbruket. Miljödiplomering för ett grönare och mer hållbart Växjö. Växjö kommun vill väcka miljötänkandet inom alla verksamheter, stora som små. I slutet av 2012 fanns det 24 verksamheter/ företag i kommunen som var miljödiplomerade. Kommunen har arbetat fram en klimatanpassningsplan i Eu-projektet Clipart. Planen beskriver vilka konsekvenser klimatförändringarna får för kommunens verksamheter. I planen finns även förslag på åtgärder som kan mildra negativa effekter och kostnader och tar till vara på nya möjligheter till följd av klimatförändringar. För att bidra till en hållbar utveckling behöves ett arbete med klimatanpassning i våra dagliga processer och planering. Stöd och omsorg Med anledning av den ökade anhöriginvandring som Växjö väntar, har kommunen under 2012 både planerat och satt igång ett nytt mottagande av nyanlända familjer i Landningsbana Växjö. Verksamheten har sitt fokus på att familjerna ska bli bättre rustade för livet i Sverige när det gäller barnens skolgång och familjens vardag. Verksamheten kombineras för de vuxna med de vanliga etableringsåtgärderna. Vid Landningsbana Växjö får de barn och ungdomar som är analfabeter sin första skolgång innan de slussas vidare till ordinarie skolgång. Andelen äldre ökar kraftigt. En av fem invånare är äldre än 65 år. Den fritidsutredningen som kommunen gjort visar på åtgärdsförslag som främjar behov för äldre, som till exempel spontanidrott varvat med sociala aktiviteter och all form av rörligt friluftsliv som promenader, cykling och stavgång som kräver tillgång till rekreativa grönområden. Satsningar inom detta område är därför ytterst viktigt. Satsningar inom det rörliga friluftslivet och grönstrukturplanen bidrar till att vår åldrande befolkningen får bättre tillgång till meningsfulla fysiska aktiviteter. Araby Park Arena erbjuder cirka 25 olika öppna aktiviteter för människor i olika åldrar, med fokus på barn och ungdomar Aktiviteterna är ledarledda för att säkerställa kvaliteteten och engagera det starka föreningsliv som finns i Växjö kommun. En viktig samverkanspart är Araby Community Art som under våren har arrangerat teater och dans i den öppna verksamheten. Trygghet, säkerhet och folkhälsa Under 2012 har mycket fokus varit på samverkan mellan länets kommuner och Landstinget Kronoberg. En tydlig ledningsstruktur har utformats, Ledningsgruppen för samordning av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst. Tre tvärprofessionella grupper kopplat till länets ledningsgrupp har också startat under året. Det är en tvärgrupp för området barn och unga, en för vuxna och en för äldre. Flera samverkansprojekt pågår i länet på olika områden såsom psykiatri, missbruk, E-hälsa och området de mest sjuka äldre. I somras startade ett gemensamt projekt för att minska återinläggningar i slutenvården. Växjö kommun genomförde under 2012, tillsammans med Landstinget Kronoberg och pensionärsorganisationerna ett gemensamt projekt som kallas Håll dig på benen, för att främja en god hälsa och förebygga fallskador. Besökare har fått lyssna till föreläsningar om hälsa, levnadsvanor och aktiviteter för att förebygga fall och frakturer samt om att hitta motivation till att vara aktiv. Det har även getts tillfälle till att prova på gymnastik, qi-gong, stavgång med mera. Seminarierna har varit välbesökta och uppskattade Upplev och göra Flera större evenemang har genomförts i Växjö under De största succéerna var utan tvekan MAT2012 och Melodifestivalen. Melodifestivalen sågs av över tre miljoner TV-tittare och ca personer var på plats i Vida Arena. MAT2012 lockade under två dagar cirka personer till Växjö Stortorg. Ett 80-tal matproducenter med inriktning på kravodlat och närproducerat deltog. Ett antal välbesökta seminarier och workshops arrangerades 6 Årsredovisning 2012 Växjö kommun

7 ÅRET I KORTHET under mässan. Dessutom genomfördes riksfinalen i Unga Ekokockar. På Arenastaden har det också hänt saker: Östers nya hemmaplan Myresjöhus arena invigdes 1 september. Sveriges största och modernaste friidrottsarena, Telekonsult arena samt Fortnox arena för innebandy invigdes också under En reviderad cykelkarta är färdig Art Site 4 - en minnesmärkning över invandringen. Invigdes i oktober. En ny konsertarena i Utvandrarnas hus är klar och fungerar bland annat som Musica Vitaes hemmascen. Växjö en fristad för författare, journalister och andra professionella skribenter som lever under hot i sina hem länder. De upplevelser och aktiviteter som finns och är på gång i Växjö kommun visas även på visningsskärmar bland annat på stadsbiblioteket. En evenemangskalendern med evenemang som riktar sig till unga kan man nu mera se på Växapp.se. Växapp.se, som är en portal för unga, föddes för lite drygt ett år sedan. Här finns till exempel information om sommarjobb, föreningsliv, lovaktiviteter, en blogg och möjlighet att chatta med en vuxen. Under 2012 anlitades unga bloggare för att skriva om allt mellan Kronobergs bokmässa, pärlplattelabb på konsthallen, författarbesök på biblioteket och konserter på Musikhuset. Kortfattat har följande också gjorts 2012: En markerad vandringsled runt Hovs göl. Invigning av Linnés arboretum, där 150 olika träd från Europa, Asien och Amerika är planterade, sammanlagt plantor. Cirkusfotbollen på Spetsamossen är färdig och invigdes i juni. Centrumförnyelse i Braås med stenarbeten och planteringar är klart. Årsredovisning 2012 Växjö kommun 7

8 VÄXJÖ KOMMUNS ORGANISATION Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten bedrivs till största delen i förvaltnings- och aktiebolagsform. Verksamhet bedrivs även i entreprenadform. VÄXJÖ KOMMUN Kommunens service omfattar i huvudsak vård och omsorg, skolundervisning, kultur- och fritidsverksamhet, gatuskötsel, VA, avfallshantering samt viss myndighetsutövning. Verksamheten bedrivs i nämnder. VÄRENDS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND 78,6 % Ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i Växjö och Alvesta kommuner. SMALAND AIRPORT AB 42 % Bolagets verksamhet är att äga, förvalta och driva Smaland Airport i syfte att därigenom främja flygtrafiken på flygplatsen. VÄXJÖ TEATERAKTIEBOLAG 100 % Bolagets ändamål är att främja kulturutbudet i Växjö kommun genom att utan vinstsyfte tillhandahålla lokaler för konserter, teater och andra föreställningar. AB REGIONTEATERN BLEKINGE KRONOBERG 22 % Bolaget bedriver teaterverksamhet inom Kronobergs- och Blekinge län. Ändamålet är att producera teater och att vara en aktiv del i samhälls- och kulturlivet inom de båda länen. KULTURPARKEN SMÅLAND AB 41 % Bolaget bedriver förvaltning av museala samlingar, byggnader och arkiv samt fullgör regionala uppgifter inom Kronbergs läns kulturarv samt annan kulturell verksamhet. ARENASTADEN I VÄXJÖ AB 100 % Bedriver förvaltning av fastigheter och byggnader. VÄXJÖ KOMMUNFÖRETAG AB (VKAB) 100 % Bolaget äger fem fastighetsbolag och ett energibolag. Fastighetsbolagen producerar och hyr ut bostäder och kommersiella lokaler. Energibolaget Växjö Energi AB (VEAB) producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme. Därutöver finns intressen i kommunalförbundet Vård och Boende i Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Stiftelsen Smålands Museum samt Stiftelsen Emigrantinstitutet. Organisationsschema Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Byggnadsnämnd Värends Räddningstjänstförbund 78,6 % Fritidsnämnd Gymnasienämnd Smaland Airport AB 42 % Smaland Airport Trafikledningssytem AB Kommunstyrelse Växjö Teateraktiebolag Kulturnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd AB Regionteatern Blekinge-Kronoberg 22 % Kulturparken Småland AB 41 % Nämnd för arbete och välfärd Arenastaden i Växjö AB Omsorgsnämnd Skol- och barnomsorgsnämnd Teknisk nämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Växjö Kommunföretag AB Växjö Energi AB Växjö Energi Elnät AB Hyresbostäder i Växjö AB Växjö Fastighetsförvaltning AB Växjöhem AB Vidingehem AB Vidéum AB 8 Årsredovisning 2012 Växjö kommun

9 VART GICK SKATTEN 2012 Vart gick skatten 2012? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på kr/mån. Per år är inkomsten kr och 20,66% skatt uppgår till kr. Skattefinansierad verksamhet Netto Procent Skatt, kostnad, tkr av skatten kronor Äldre- och handikappomsorg , Grundskola och skolbarnomsorg , Förskola , Gymnasieskola , Individ- och familjeomsorg , Kultur- och fritidsverksamhet , Stadsbyggnad, gator, parker , Försörjningsstöd , Kommungemensamma kostnader , Kollektivtrafik, färdtjänst, flyg , Miljö- och samhällsskydd , Årets överskott , Arbetsmarknads- och integrationsåtgärder , Politisk verksamhet , Vuxenutbildning , Turistverks, näringslivsbefrämjande åtg , Vattenkraft, biogas ,11 69 Summa Mandatfördelning i kommunfullmäktige (M) (C) (KD) (FP) (S) (V) (MP) (SD) Fem år i sammandrag Kommunkoncernen Årets resultat, mkr Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr Nettoinvesteringar, mkr Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl. avskrivn. o finansnetto) % Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter, mkr Långfristig låneskuld, kr/invånare Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner) kr/invånare Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindelse pensioner) 17,0 13,4 14,7 11,1 10,4 Antal tillsvidareanställda Löner och ersättningar, mkr Antal invånare 31/ Kommunen Årets resultat, mkr Eget kapital (inkl ansvarsförbindelse pensioner), mkr Bruttoinvesteringar, mkr Förändring av skatteintäkter, statsbidrag o skatteutjämning %. Exklusive jämförelsestörande poster Förändring av verksamhetens nettokostnader (inkl.finansnetto) %. Exklusive. jämförelsestörande poster Nettokostnader (inkl. finansnetto) i % av skatteintäkter m.m. Exklusive jämförelseströrande poster Soliditet, % (inkl. ansvarsförbindels pensioner) 21,1 19,5 25,5 20,2 20,3 Årsredovisning 2012 Växjö kommun 9

10 MEDBORGARE Medborgare Fortsatt befolkningsökning Folkmängden var vid årsskiftet 2012/ personer, vilket är en ökning med personer under Det föddes barn i kommunen och födelsenettot var 418. I Växjö, liksom på riksnivå, står invandringen för en stor del av befolkningsökningen. Detta kan utläsas av det totala flyttnettot, 668. Det utgjordes av ett invandringsnetto på 443, en nettoinflyttning från det egna länet på 370 och en nettoutflyttning till övriga Sverige på 135. Befolkningstillväxt är en vanligt förekommande indikator på en regions attraktivitet. Växjö kommun har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade invånare. Idag är Växjö den tjugotredje största kommunen i riket, att jämföra med 2010 då kommunen var den tjugoandra. Botkyrka passerade Växjö kommun under 2011 och ligger fortfarande före Växjö. Växjö kommuns kontinuerliga tillväxt kan tillskrivas flera faktorer bl.a. ålderssammansättning, förvärvsintensitet, nyföretagande, sysselsättningstillväxt, låg sårbarhet inom näringslivet, utbildningsnivå och hälsa. Hög befolkningsutveckling innebär en utmaning bl.a. för kommunens bostadsförsörjning, skolplanering och integrationsarbete. Jämfört med riket har kommunen fler i åldersgruppen år och färre i åldergruppen 65+. Många i den yngre åldersgruppen flyttar till Växjö för att utbilda sig på universitetet. De flesta flyttar sedan ifrån Växjö efter avslutade studier. Normalt sett ger en hög andel i åldrarna mellan år en lättare försörjningsbörda för kommunen. Detta kan dock vara missvisande i universitetetsstäder Område Föränd Braås Furuby Gemla Ingelstad Lammhult Nöbbele Rottne Växjö Åby Åryd Dädesjö Tävelsås Vederslöv Landsbygd På förs. skrivna Summa * inte är bosatt på någon fastighet i ovanstående församlingar Folkökningen i länet var personer. Växjö, Alvesta, Ljungby, Älmhult och Uppvidinge ökade sin befolkning medan övriga kommuner minskade Befolkningsförändring länet Befolkningsutveckling Växjö kommun Ljungby, Älmhult, Alvesta Lessebo, Uppvidinge, Tingsryd, Markaryd Växjö Medborgarundersökning År 2012 genomförde Växjö kommun för fjärde gången Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning. Undersökningen är en attitydundersökning där invånarna ger sin bild av hur de uppfattar kommunen och kommunens verksamheter. Överlag har resultaten förbättrats och den samlade bedömningen är att de som svarat på undersökningen är nöjda med kommunen och dess arbete. Drygt 70 procent är så nöjda med att bo här att de kan rekommendera vänner och släkt att flytta hit. Medborgarundersökningen består av tre olika delar. Medborgarna om Växjö kommun som en plats att leva och bo på I Växjö är det bra att leva och bo anser de invånare som svarat på undersökningen. De som svarat är mest nöjda med utbildning och fritidsmöjligheterna samt det kommersiella utbudet. Mindre nöjda är de med områdena trygghet, tillgången till bostäder och arbetsmöjligheter. Medborgarna om Växjö kommuns verksamheter Överlag fungerar kommunens verksamheter bra anser de invånare som svarat på undersökningen. De som svarat är mest nöjda med hur vatten och avlopp, kulturarbetet samt räddningstjänsten fungerar. Mindre nöjda är de med områdena stöd till utsatta personer och äldreomsorgen. Medborgarna om inflytande i Växjö kommun Möjligheterna till inflytande går att utveckla mer anser de invånare som svarat på undersökningen. De som svarat är mest nöjda med kommunens information. Mindre nöjda är de med möjligheten att påverka politiska beslut och kommunala verksamheter. 10 Årsredovisning 2012 Växjö kommun

11 STYRSYSTEM Styrsystem Växjö kommun Genom Växjö kommuns styrsystem fastställs ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbetssätt som syftar till att påverka organisationens beslut och beteende i riktning mot önskat resultat, effektivitet och ekonomisk ställning. Styrsystemet är indelat i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra. Hur gick det? Följa upp Hur och vem ska göra det? Förbättra Hur kan vi få bättre måluppfyllelse? Budget Planera Vad ska vi uppnå? Barnkonvention Omvärldsanalys Milleniummål Näringslivsprogram Översiktsplan Prioritera budget för växjö kommun med verksamhetsplan för Projekt Planeringsförutsättningar Internbudget Utföra Årsredovisning Projekt Personalprogram Mångfaldsprogram Miljöprogram Projekt Landsbygdsprogram Internationell strategi Planera Växjö kommuns ledstjärna Växjö Europas grönaste stad beskriver ett framtida önsvärt tillstånd och anger en gemensam färdriktning. Kommunens verksamheter har att förhålla sig till den nationella lagstiftningen och styrningen inom en rad verksamhetsområden och därtill hörande föreskrifter, förordningar, nationella riktlinjer, läroplaner mm. Internt finns också i kommunen dokument i form av administrativa och politiska styrande dokument I kommunfullmäktiges budget uttrycks styrningen av verksamhetens inriktning utöver vad som framgår i den nationella styrningen och utgör en grund för prioriteringar. Budgeten klargör vilka mål ifrån de politiskt styrande dokumenten som ska prioriteras och de resurser som står till förfogande för genomförandet. Kommunfullmäktiges budget utgår från tio målområden i syfte att tydliggöra ett brukarperspektiv och det flerdimensionella och sammansatta uppdrag som nämnder och bolag har. Målområden Arbeteoch företag Barn och utbildning Bygga och bo Demokrati och mångfald Miljö, energi och trafik Stöd och omsorg Trygghet, säkerhet och folkhälsa Uppleva och göra Arbetsgivare Ekonomi Utföra Utifrån kommunfullmäktiges budget upprättar nämnder och styrelser internbudgetar, fullmäktiges mål bryts ned i verksamhetsmål. Varje nämnd och styrelse ska beakta de tio målområdena i planeringen av verksamheten. Nämndens verksamhet skall bedrivas inom befintliga budgetanslag. Följa upp Under året upprättar nämnderna månadsrapporter, delårsrapporter och vid årets slut en årsrapport med bokslut. Bolagsstyrelserna upprättar tertialbokslut och årsrapport. Årsrapporten innehåller resultatredovisning i form av måluppfyllelse, resursåtgång och arbetssätt samt analys och förslag till förbättringar för ökad måluppfyllelse och ökad brukarnöjdhet. Kvalitetsuppföljning är en del av årsrapporten. Kommunstyrelsen sammanställer målområdesrapporter i en årsredovisning för den samlade uppföljningen och resultatredovisningen för hela Växjö kommun. Förbättra Årets resultat analyseras och förslag på åtgärder för ökad måluppfyllelse tillsammans med systematisk kvalitetsuppföljning så som exempelvis brukarnöjdhet, systematiska jämförelser redovisas i nämndernas och styrelsernas årsrapporter. Analysen utgör grund för kommande års budget. Nämnderna och styrelserna ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som utgångspunkt för den kvalitetsmässiga verksamhetsutvecklingen. Årsredovisning 2012 Växjö kommun 11

12 hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov Hållbar utveckling För att ge en översiktlig bild av hur hållbar Växjö kommuns utveckling är görs årligen uppföljning av 11 hållbarhetsindikatorer. Alla hållbarhetsindikatorer avser Växjö kommun som geografiskt område och Växjö kommuns befolkning som population. Den senast tillgängliga statistiken redovisas. I årets redovisning visas utvecklingen de senaste fem åren och jämförelser görs med riket och större städer (där det är möjligt). En bedömning har gjorts av utvecklingen de senaste fem åren på en skala 1-10, där 1 är mycket dålig utveckling och 10 är mycket bra utveckling. Bedömningen presenteras i en så kallad hållbarhetsros för de 11 indikatorerna vilken ska ge en översiktlig bild av Växjö kommuns utveckling inom de 11 områdena. 1. Tillväxt och energiintensitet Årlig tillväxt i Växjö, BRP/invånare samt förhållandet mellan tillväxt och energiåtgång (kwh/inv) BNP Växjö (kr/inv) Energianvändning Växjö (kwh/inv) Energianvändningen per invånare i Växjö kommun minskade med 8 % mellan 2004 och 2011, ner till en nivå strax under 30 MWh/inv. Den genomsnittliga svenska energianvändningen är betydligt högre, vilket bland annat beror på att Växjö kommun inte har så mycket energiintensiv industri. Genom att ställa energianvändning i relation till bruttoregionalprodukt kan man få ett mått på hur energiintensiv ekonomi en kommun eller ett land har. I såväl Växjö som Sverige kan man se att tillväxten ökar medan energianvändningen minskar. År 2009 hade Växjö dock en rejäl minskning av den ekonomiska tillväxten. 2. Jämställdhet, ekonomisk BNP Sverige (kr/inv) Energianvändning Sverige (kwh/inv) Lönegap mellan kvinnor och män baserat på mediannettoinkomst, kr/inv. 0 män och kvinnors löner är större i Växjö än i större städer och i riket även om skillnaden har blivit mindre de senare åren. Gapet mellan mäns och kvinnors löner i Växjö har ökat mellan med ca kr eller med ca kr/år. Skillnaderna mellan män och kvinnors löner tenderar att minska något i lågkonjunktur (se 2009) men har därefter ökat igen. 3. Humankapital, andel med eftergymnasial utbildning (20-64 år) , % Andelen av befolkningen med eftergymnasial utbildning har ökat stadigt under en längre period och fortsätter att öka. I Växjö kommun har 43 % av befolkningen mellan år eftergymnasial utbildning, det är en högre andel än riket (37 %) och kommungruppen större städer (40 %). 4. Ohälsotal, antal dagar (16-64 år) Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Ohälsotalen har sjunkit under ett antal år såväl i Växjö kommun som i riket men har planat ut under de senaste två åren till en nivå på ca 23 dagar i Växjö jämfört med 27 dagar i riket Växjö 29,8 28,2 26, ,1 23,8 Riket 38,3 35,8 32,8 29,5 27, Ekonomisk utsatthet. Andel personer med ekonomiskt bistånd (20-64 år)samt andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll, % Växjö Större städer Riket Växjö Större städer Riket Diagrammet beskriver skillnaden i kronor mellan kvinnor och mäns mediannettoinkomst i kr/inv. Skillnaden mellan 12 Årsredovisning 2012 Växjö kommun

13 hållbar utveckling Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll i Växjö kommun har ökat under flera år och har 2010 planat ut på en hög nivå, i riket kan man se en försiktig minskning Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd i Växjö kommun kan inte redovisas för 2011 på grund av byte av verksamhetssystem. I riket har andelen med ekonomiskt bistånd minskat något. 6. Integration Andel förvärvsarbetande utrikes födda år, % Förvärvsfrekvensen bland utrikes födda sjönk kraftigt 2009 (med 7,2 procentenheter) och har sedan ökat igen 2010 och 2011 (med totalt 5 procentenheter). Förvärvsfrekvensen för utrikes födda var %, variationerna inom gruppen är stora. Utrikes födda med kort vistelsetid i Sverige > 2 år har en förvärvsfrekvens på 14%, utrikes födda med en vistelsetid i Sverige över 10 år har en förvärvsfrekvens på ca 70%. 7. Förvärvsfrekvens Samtliga utrikes födda (20-64 år) (%) Vistelsetid < 2 år Vistelsetid 2-4 år Vistelsetid 4-10 år Vistelsetid > 10 år Alla kommuner Växjö Förvärvsfrekvensen sjönk i såväl Växjö kommun som i riket 2009 för att sedan vända uppåt 2010 och Över en femårsperiod( ) har förvärvsfrekvensen i Växjö kommun sjunkit med 2,3 procentenheter. Över en femårsperiod ( )har arbetslösheten ökat med 3,7 procentenheter var förvärvsfrekvensen över 80% och arbetslösheten mycket låg 3,4% i Växjö. 8. Avfall Mängd hushållsavfall kg/invånare Hushållsavfall i Växjö, kg/inv Avfallsstatistiken mellan olika år har varit ojämförbar i Växjö. Därför redovisas enbart 2011 och I statistiken ingår hushållsavfallet samt avfall från ca 300 företag som också lämnar avfall på återvinningscentralerna. Avfall som omfattas av producentansvaret och som hämtas på återvinningsstationerna ingår inte. Mellan 2011 och 2012 minskade avfallsmängderna per invånare med 7 %, ner till 387 kg/inv. Andel mängd återvunnet material % % 14% Under år 2012 påbörjades insamlingen av biologiskt hushållsavfall, vilket fört med sig att andelen återvunnet material har ökat till 14 % eller 53 kg/inv. Samtidigt minskade mängden återvinningsmaterial (gips, metallskrot, elektronik). Andelen kommer öka än mer de närmaste åren då fler och fler hushåll ansluts till systemet. 9. Natur. Tillståndet i Växjös sjöar, större än 100 ha. Antal med otillfredsställande eller dålig status Av de 43 sjöar i Växjö kommun som ingår i indikatorn har 7 otillfredsställande eller dålig status: Örken, Växjösjön, Trummen, Södra Bergundasjön, Salen, Furen och Norra Bergundasjön. Mätning av tillståndet i sjöarna görs inte varje år; senaste mätningen gjordes Bedömning av utveckling över tid när det gäller sjöarnas status är därför inte möjlig att göra. Ny mätning av sjöarnas status kommer att genomföras Källa: Länsstyrelsen 10. Klimatpåverkan Koldioxidutsläpp/invånare, kg Koldioxidutsläpp Växjö Koldioxidutsläpp Sverige Årsredovisning 2012 Växjö kommun 13

14 hållbar utveckling Under perioden har koldioxidutsläppen per invånare i Växjö kommun minskat med ca 16 %, medan de minskat med ca 12 % i Sverige. I likhet med energianvändningen är även koldioxidutsläppen betydligt lägre i Växjö än i Sverige, vilket vi bland annat har ett framgångsrikt arbete med förnybar energi att tacka för. 11. Bohemindex Antal bohemer per invånare Hållbarhetsros Hållbarhetsrosen syftar till att visa en helhetsbild av de elva hållbarhetsindikatorerna och bygger på en bedömning av indikatorernas utveckling i ett femårsperspektiv. Röd indikerar en negativ utveckling, gul oförändrad och grön en positiv utveckling. Hållbar utveckling, Värdering av de senaste fem åren värderingen av utvecklingen de senaste fem åren 8 7 Kulturutbud Tillväxt och energiintensitet Jämställdhet, ekonomisk CO2 Humankapital 3 2 Sjöarnas tillstånd Ohälsotal Växjö Riket Avfall Ekonomisk utsatthet Bohemindex är antalet bohemer per 1000 invånare. Som bohemer räknas författare, skådespelare, konstnärer, idrottsmän/kvinnor. Bohemindex i Växjö har under 2010 minskat marginellt Sysselsättning Integration 14 Årsredovisning 2012 Växjö kommun

15 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Enligt lagen om God ekonomisk hushållning ska kommuner ange finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen ska utvärderas i årsredovisningen. God ekonomisk hushållning Nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. Verksamheten ska bedrivas effektivt. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska resultatet. För att kunna säga något god ekonomisk hushållning och effektivitet i Växjö kommun behöver man titta på verksamheternas resultat, med vilken kostnadseffektivitet verksamheterna bedrivs och brukarnas/medborgarnas nöjdhet med service och tjänster. Till hjälp för att göra denna bedömning och analys finns verksamhetsmålen för god ekonomisk och ekologisk hushållning samt skillnad mellan Växjös redovisade kostnader och strukturårsjusterad standardkostnad. Standardkostnaden är den kostnad som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig amibitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Vid bedömning av måluppfyllelse av verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning har bedömningen gjorts av 2012 års resultat i relation till Växjö kommuns resultat året innan. Jämförelse med riket har inte tagits med i bedömningen av måluppfyllelsen på grund av att statistik för riket saknas för majoriteten av verksamhetsmålen för god ekonomisk och ekologisk hushållning. Följande verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning har uppnåtts: Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 1-2% av summan av skatteintäkter och utjämning Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska över tid till 100% täckas genom avgifter Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Kostnad per betygspoäng i åk. 9, grundskolan Nettoökning av företag (antal) Befolkningsökning, antal Andel utrikes födda, bland Växjö kommuns anställda Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i kommunkoncernen Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacitet Fossila koldioxidutsläpp per invånare Elförbrukning per invånare Antal enkelresor buss i stadstrafiken per stadsinvånare Energianvändning per kvadratmeter i Växjö Kommunföretag ABs fastigheter Andelen brukartid i hemtjänsten Nöjd-medborgarindex, kultur Följande verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning har en icke statistiskt säkerställd positiv eller negativ utveckling: Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Andel behöriga elever till nationellt program på gymnasiet i procent Nöjd-medborgarindex (index), plats att leva och bo på Nöjd-medborgarindex (index), bostäder Nöjd-inflytande index Total mängd tillförd energi per invånare Nöjd-medborgarindex trygghet Nöjd-medborgarindex Idrott- och motionsanläggningar Följande verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning har en negativ utveckling: Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska (sjukdagar/snittanställd) Andel arbetslösa år (%) Antalet färdigställda bostäder/1000 inv. Bemötande telefon Antal cykelpassager per mätpunkt Antal enkelresor med buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och service Andel invånare som någon gång under året mottagit ekonomiskt bistånd, andel av befolkningen Andel som är medlem i en idrottsförening, åk 8, LUPP Kostnad per plats i särskilt boende Kostnad per vårdtagare i hemtjänst Följande mål har inte kunnat redovisas: Antal evenemang och antal besökare Nedan redovisas avvikelsen av Växjö kommuns faktiska nettokostnader med standardkostnaden*. En avvikelse på ca 5 procentenheter ligger inom felmarginalen. Äldreomsorgens nettokostnader ligger något högt medan övriga större verksamheters nettokostnader ligger under eller i nivå med riket. Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad % Växjö Större städer Riket Förskola 1,3 5,3 9,0 Grundskola -6,8-1,4 3,2 Gymnasieskola -6,4-2,5 3,0 Äldreomsorg 10,0 2,8 1,0 LSS 3,3-2,1-2,0 Individ- och familjeomsorg -5,7 4,9 11,5 *) Standardkostnaden, 100, är den kostnad som kommunen skulle haft om man bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet Nämnderna bedriver totalt sett inte sin verksamhet inom tilldelad ram 2012, budgetavvikelsen är -60 mkr. Underskottet hänför sig främst till ekonomiskt bistånd och inom äldre- och handikappomsorg. Skol- och barnomsorgsnämnden har använt sitt eget kapital för särskilda satsningar, biogasen ska över tiden gå ihop sig och inom skogen används eget kapital genom överskott från stormen Gudrun. För 2013 har Nämnden för arbete & välfärd fått budgettillskott för ekonomiskt bistånd. Årsredovisning 2012 Växjö kommun 15

16 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Verksamhetens nettokostnader i Växjö kommun ökar procentuellt mer än skatteintäkterna, generella statsbidrag och utjämning. Att nämnder och styrelser kan bedriva sina verksamheter inom tilldelad budgetram samt att de har hög måluppfyllelse är av största vikt för att Växjö kommuns effektivitet ska vara god. Fokus bör ligga på att analysera de verksamhetsmål som utvecklas åt fel håll. Kommunen har de senaste åtta åren klarat balanskravet och har samlat ett totalt balanserat överskott på 704 mkr enligt kommunallagen. Kommunen har en låg skuldsättningsgrad och detta avspeglas i ett positivt finansnetto. Kommunalskatten ligger något under genomsnittet för riket. Vid jämförelse av Växjös faktiska nettokostnader med standardkostnaderna så har kommunen lägre kostnader eller i nivå med riket förutom äldreomsorgen. Växjös växande befolkning medför ett ökat krav på service och större behov av investeringar. De två finansiella målen uppfylls och av övriga 33 verksamhetsmål är det 13 som har uppfyllts, 8 som inte är statistiskt säkerställda, 11 som har en negativ utveckling samt 1 som inte kunnat redovisas. Helhetsbedömningen är att Växjö kommun har en hållbar och god ekonomisk hushållning. Bedömning av god ekonomisk hushållning måste göras ur ett större helhetsperspektiv där nyckeltal och indikatorer endast är en hjälp i vilken riktning kommunen går. Ökad fokus bör ges åt att följa indikatorer som utvecklas åt fel håll. Under 2012 påbörjades Växjö kommuns leanarbete i syfte att arbeta med ständiga förbättringar i verksamheterna och uppnå bättre resultat, kund- och medarbetarnöjdhet. Kommunens förvaltningschefer har utbildats i lean för ledare och ett tiotal leancoacher har också utbildats. Pilotverksamheter som börjat arbeta med lean är: miljöoch hälsoskyddsförvaltningen, kostenheten och rehab enheten på omsorgsförvaltningen, bygglovsavdelningen på stadsbyggnadskontoret. På kommunledningsförvaltningen är kontaktcenter, it-enheten, personalkontoret, ekonomikontoret och kommunkansliet pilotverksamheter. Valfrihet syftar till att öka medborgarnas valmöjligheter. Exempel på valfrihet i Växjö kommuns verksamheter är; 27 fristående förskolor, 5 privata särskilda boenden, 6 hemtjänstföretag inom LOV, privata utbildare inom vuxenutbildningen, privat entreprenör för insamling av hushållsavfall mm. En utmaning inkom under året från It Gården gällande hela kommunens it verksamhet, utom den strategiska beställarfunktionen. 16 Årsredovisning 2012 Växjö kommun

17 Förbättrad psykosocial arbetsmiljö med daglig styrning För it-avdelningen har daglig styrning inneburit nöjdare medarbetare och bättre resultat. Nu ser alla fotbollsplanen och varandras positioner. Med bra taktiksnack siktar alla mot samma mål, säger Peter Bergehamn, it-chef. Ordning och reda. Det var det första som slog it-avdelningens gruppledare under deras studiebesök på Volvo i Braås i höstas. Där arbetar man sedan länge enligt Lean-metoden med bland annat dagliga tavelmöten. Vi har ett högt tryck på it-avdelningen och behövde hitta andra metoder. Nu insåg vi värdet av att visualisera arbetet, berättar Andreas Bogatic, gruppledare för klientgruppen. Sent i höstas införde it-avdelningen daglig styrning via tavelmöten. Tio minuters morgonmöte, inte mer. Det är viktigt i en i övrigt mötestung verksamhet. Snabbt går man igenom dagens tidsschema och avvikelser. Vilka vabbar, hur fördelar man arbetet och vad ska prioriteras. En stående punkt på dagordningen är rubriken förbättringsarbete. Det ställer krav på oss att våga ställa obekväma frågor och vara beredd på medarbetarnas frustration och på att i vissa fall ta personlig kritik, säger Niklas Hörling, gruppledare för systemgruppen. Daglig styrning via tavelmöten har inneburit en plattare organisation med större inflytande. Problemen som tidigare kunde ligga och gro lyfts nu till diskussion omedelbart vilket skapar snabba lösningar. Det menar Karolina Englund, gruppledare: Delaktigheten har ökat avsevärt och känslan av att vi gör förändringarna tillsammans. Metoden har gett direkt mätbara resultat. Den psykosociala arbetsmiljön har förbättrats enligt den senaste medarbetarenkäten. Den genomsnittliga ärendetiden har minskat drastiskt. Incidenter, som tidigare fördröjer ärendetiden, kan nu lösas snabbare på mötena. Nästa steg i Lean-arbetet är att synka informationsspridningen mellan tavelmöten hos de olika varje grupperna. Syftet är att skapa kompetensspridning och minska sårbarheten. Nu är det dags att se över de övergripande strukturerna för att vi ska kunna bygga ett helt Lean-hus, säger Peter Bergehamn. Årsredovisning 2012 Växjö kommun 17

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Årsredovisning Växjö kommun

Årsredovisning Växjö kommun Årsredovisning Växjö kommun 2013 Årsredovisning 2013 Växjö kommun 3 INNEHÅLL Förord, ännu ett framgångsrikt år året i korthet Förvaltningsberättelse Växjö kommuns organisation Vart gick skatten 2013? Fem

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

fakta om växjö kommun

fakta om växjö kommun fakta om växjö kommun 2011-2012 Växjö kommuns organisation Kommunfullmäktige är Växjö kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Den kommunala verksamheten

Läs mer

Årsredovisning Växjö kommun

Årsredovisning Växjö kommun Årsredovisning Växjö kommun 2014 Årsredovisning 2014 Växjö kommun 3 INNEHÅLL Förord, ännu ett framgångsrikt år året i korthet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Växjö kommuns organisation Vart gick skatten 2014? Fem

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Per-Samuel Nisser (M)

Per-Samuel Nisser (M) Nu är bokslutet för 2014 klart och vi vill berätta för dig vad skattepengarna har använts till. När vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi har haft stort fokus på politik och demokrati. Det har

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

ÅRSredovisning VÄXJÖ KOMMUN

ÅRSredovisning VÄXJÖ KOMMUN ÅRSredovisning VÄXJÖ KOMMUN 2014 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-03-17 Årsredovisningen kommer att kompletteras med bilder och annan layout efter kommunfullmäktiges sammanträde. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult. En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Älmhult En jämförelse mellan fem kommuner i Kronobergs län 2009 Kvalitet i korthet Sedan 2007 har ett 70-tal av landets kommuner samverkat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2014 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2014 blev vårt ekonomiska resultat bättre än någonsin: 123 miljoner kronor. Det beror framför allt på

Läs mer

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde

Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde 2014-06-17 Kommunstyrelsen Pressmeddelande inför kommunstyrelsens sammanträde Ärende 8 Trygghet och säkerhet blir planeringsutskottets ansvar Kommunstyrelsens planeringsutskott ska arbeta mer med trygghets-

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012

A Attraktiv kommun. Socialdemokraterna i Vallentuna Kommunplan 2012-2014. Mål Åtgärder Indikatorer Kommentarer. målsättning 1/3 år 2012 A Attraktiv kommun 1 Balans mellan antalet bostäder med olika upplåtelseformer Tillse att hyresrätter börjar byggas i kommunen Påbörja planeringen av nästa trygghetsboende Påbörja planläggning av studentlägenheter

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

SORTERING BLAND MÄTETAL

SORTERING BLAND MÄTETAL UTBILDNING JOBB SORTERING BLAND MÄTETAL BOSTÄDER INKOMST MILJÖ OECD SÄKERHET Breddat mått på hållbar regional LIVSTILLFRED- STÄLLELSE MEDBORGAR ENGANGEMANG BALANS I LIVET HÄLSA KAPITALANSATS 1 JOBB - Sysselsättningsgrad

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer