Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden KALLELSE Datum 25 augusti 2014 Sida 1 (2) Barn- och utbildningsnämnden kallas till sammanträde tisdagen den 2 september 2014, kl 8.30, i Mus-Olle (i kommunhuset i Krokom). Ledamöter Ersättare Karin Wallén, C, ordf Leif Olsson, C Leo Olofsson, M, 1:e vice ordf. Roger Nilsson, M Dmitar Savic, MP Jonne Danielsson, FP Katarina Rosberg, S, 2:e vice ordf Anki Syversen, S Jenny Palin, S Gunilla Sjögren, S Jörgen Blom, V Jenny Henriksson, C Niclas Höglund, C Staffan Eriksson, C Marcus Färnström, M Marianne Hallsten, MP Vakant, KD Ylva Salomonsson, S Pär-Erik Berglund, S Carina Grahn Hellberg, S Viveca Asproth, S Eva-Britt Jonsson, V

2 Krokoms kommun Datum 25 augusti 2014 Sida 2 (2) Ärende 1. Godkännande/förändringar av barn- och utbildningsnämndens ärendelista 2014 Dnr Informationer 2014 Dnr Läsårstider Dnr Öppna möten Dnr Internkontroll 2014 Dnr Delårsrapport 2014 Dnr Skolskjutsutredning Dnr Grundsärskola Änge åk 7-9 Dnr Elever med hörselproblematik Dnr Detaljbudget 2015 Dnr Uppdrag till barn- och utbildning enligt budgetdirektiv (rambudget 2015, plan ) Dnr Elevärenden 2014 Dnr Delegationsbeslut 2014 Dnr Meddelanden 2014 Dnr Övriga frågor 2014 Dnr

3 Barn- och utbildningsförvaltningen Helena Wiktorsson TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 11 augusti 2014 Sida 1(1) Referens BUN Barn- och utbildningsnämnden Läsårstider Förslag till beslut 1. Förvaltningen föreslår nämnden att anta följande läsårstider: Läsårstid Hösttermin Vårtermin Lovdagar Höstlov Vecka 44 5 dagar Jullov dagar Sportlov Vecka 10 5 dagar Påsklov Vecka 13 4 dagar Klämdag Kr.H dag Rörliga lovdagar Kommunen bestämmer själv 2 dagar Bakgrund Läsårstiderna är ett viktigt underlag för skolområdenas planering men också för vissa externa aktörer till exempel skolskjutsanordnare. Det är därför av vikt att länets kommuner och gymnasieförbundet samordnar tiderna. Helena Wiktorsson Nämndsekreterare Kopia till Barn- och utbildningschef Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef förskola och fritidshem Trafikhandläggare

4 Krokoms kommun KROKOMEN TJfELTE Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 oktober 2013 Sida 11 (22) 106 Dnr Öppna möten Barn- och utbildningsnämndens beslut Bam- och utbildningsnämnden beslutar att, i avvaktan på kommunstyrelsens utvärdering av öppna möten, återremittera ärendet. Bakgrund Kommunfullmäktige har den 2 maj 2013, 26, medgett att nämnderna/styrelsen får ha öppna möten. Det är sedan respektive nämnd/styrelse som fattar det enskilda beslutet, KL 6 kap 19a. Öppna möten kan tillämpas for all verksamhet med undantag av myndighotsutövning och sekretessärenden. Underlag för beslut Kommunfullmâktige 2maj 2013, 26. Tjänsteutlåtande Tjänsteutlåtande 2 oktober 2013, Anette Lihuvudh. 14 oktober 2013, Helena Wiktorsson. Förslag till beslut För att medborgama ska kunna vara delaktiga behöver de vara väl informerade och ha möjlighet att ta till sig kunskaper, om frågor som ska beslutas. Därför foreslås att barn- och utbildningsnämndens möten ska vara öppna i delarna 1,2 och Mötet öppnas, medborgaren har rätt att närvara som åhörare 2. Informationer ges i ärendena, medborgaren har rätt att närvara som åhörare 3. Partigrupperna överlägger, stängd del 4. Beslut fattas, medborgaren har rätt att närvara som åhörare. 5. Efter att besluten är fattade har barn- och utbildningsnämnden intern information, stängd del Justerand es sign IUtdragsbestyrkande \r IV

5 -'_.':-'- Krokoms..': kommun " ' KROKOMEN TJ1ELTE ~ Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 oktober 2013 Sida 12 (22) I vissa frågor behövs dialog och fôr den delen har en "Strategi medborgardialog" utarbetats, men den är inte beslutad ännu. för Kopia till Kommunstyrelsen Justerandes sign I 1 \Utdragsbestyrkande

6 1 (6) Riskanalys och Interkontrollplan Riskanalys Framtagandet av internkontrollplanen ska föregås av en dokumenterad riskanalys. Syftet med riskanalysen är att identifiera och kartlägga händelser som medför en risk att nå oönskat resultat. Riskerna ska värderas utifrån sannolikhet för inträffande och konsekvens för inträffande. Slutligen ska riskanalysen innehålla beslut om hur riskerna ska hanteras. Värderingsverktyg Konsekvens Poäng Poäng Poäng Poäng Poäng Mycket allvarliga Allvarlig Kännbar Lindrig Försumbar Osannolik Mindre sannolik Möjlig Sannolik Mycket sannolik Sannolikhet Konsekvenserna graderas med nedanstående innebörd: 0 Försumbar: är obetydlig för de olika intressenterna och kommunen 1 Lindrig: uppfattas som liten av såväl intressenter som kommunen 2 Kännbar: uppfattas som besvärande av intressenter som kommunen 3 Allvarlig: uppfattas som stor av intressenter som kommunen 4 Mycket allvarlig: är så stor att en händelse helt enkelt inte får inträffa Sannolikheten graderas med nedanstående innebörd: 0 Osannolik: risken är praktisk taget obefintlig för att en händelse ska inträffa 1 Mindre sannolik: risken är mycket liten för att en händelse ska inträffa 2 Möjlig: det finns en risk för att en händelse ska inträffa 3 Sannolik: det finns en stor risk för att en händelse ska inträffa 4 Mycket sannolik: det är mycket troligt att en händelse ska inträffa

7 2 (6) Kvantifiera Kvantifiering av riskerna innebär att bedöma sannolikheten att det oönskade ska inträffa och vilka konsekvenser det i så fall för med sig. Till exempel vilket vite kan utdömas om inte kommunen lyckas med att tilldela en plats i särskilt boende inom 90 dagar från beslut till verkställighet. Riskhanteringsåtgärder Innan en åtgärd föreslås ska orsaken till en risk tydliggöras. I riskanalysen beskrivs sedan under rubriken Befintliga åtgärder vilka åtgärder som idag vidtas för att minimera aktuell risk. Därefter beskrivs Effektivitet dvs. hur effektiva är vi idag att hantera risken. Det finns olika sätt att hantera risker, som att acceptera, eliminera, minimera eller reducera risker. En risk kan accepteras om den fått låga siffror vid prioritering och kvantifiering. Ansvarig nämnd eller styrelse kan även välja att ta en risk för att kunna utvecklas vidare. Undvik en risk genom att förändra eller eliminera de aktiviteter som ger upphov till risken. Begränsa en risk till en acceptabel nivå genom att minska sannolikheten och/eller konsekvensen att en händelse inträffar. Det finns flera sätt att minimera och reducera riskerna för att något negativt ska inträffa. Några exempel: Olika former av kontroller införs Utbildning och information till personalen Ta tillvara klagomål och synpunkter Tydligare regler och riktlinjer Nya förbättrade rutiner Avvikelsehantering

8 3 (6) Internkontrollplan Kommunens styrelser och nämnder väljer utifrån riskanalysen ut rutiner, processer och moment som ska kontrolleras eller utvecklas. De utgör själva internkontrollplanen. Av internkontrollplanen ska framgå: Kontrollmoment, dvs. vilka regler, policys, mål och så vidare som ligger till grund för granskningen Riskvärde enligt riskanalysen Risk, dvs. vilken konsekvensen blir om det oönskade inträffar Metod, dvs. hur granskningen kommer att göras Frekvens, dvs. hur ofta granskningen kommer att göras Ansvarig, dvs. vem som är ansvarig för att granskningen blir gjord Rapport till, dvs. till vem den utförda granskningen ska rapporteras När, dvs. tidpunkt för uppföljning

9 4 (6) Riskanalys 2014 barn- och utbildningsnämnden Riskinventering Värdering Kvantifiering Riskhanteringsåtgärder Benämning risk Konsekvens Sannolikhet Riskvärde Belopp/värde Befintliga åtgärder Effektivitet Föreslagna åtgärder Bristande kunskaper på nationella prov Bristande måluppfyllelse i grundskolan Elever som ej är behöriga till gymnasium Sammanställning av lärarbehörigheter Sammanställning av betyg Sammanställning av lärarbehörigheter Sammanställning av betyg Sammanställning av lärarbehörigheter Sammanställning Kontrollera behörigheter Sammanställning av betyg Kontrollera signering av betygskatalog Kontrollera behörigheter Sammanställning av betyg Kontrollera signering av betygskatalog Kontrollera behörigheter Sammanställning av betyg

10 KROKOMS KOMMUN 5 (6) av betyg Kontrollera signering av betygskatalog Otrygga elever Vite? Olweusprogrammet Inhämta alla planer mot kränkande behandling och diskriminering Bristande simkunnighet i årskurs 6 Svårighet att klara av uppdraget i förskolan. Bristande måluppfyllelse Uppföljning av simkunnighet i årskurs 6 i kvalitetsrapport Rekrytering av förskollärare Uppföljning av simkunnighet i årskurs 6 Kontrollera andel förskollärare och fördelning av förskollärare på förskolorna.

11 6 (6) Internkontrollplan Beslutad Barn- och utbildningsnämnden Kontrollmoment Riskvärde Risk Metod Frekvens Ansvarig Rapport till När Behörighet för lärare 7 Bristande kunskaper på nationella prov Sammanställning av behörigheter 2 Förv.chef Nämnd Augusti Januari Plan mot kränkande behandling och diskriminering Bristande måluppfyllelse Elever är ej behöriga till gymnasium. Simkunnighet i åk 6 4 Bristande simkunnighet Andel förskollärare och fördelning av förskollärare på förskolorna. Sammanställning av betyg Kontrollera signering av betygskatalog 7 Otrygga elever Inhämta alla planer från alla förskolor och skolor 7 Svårighet att klara av uppdraget Bristande måluppfyllelse Sammanställning av anmälda kränkande behandlingar Sammanställning av simkunnighet. Sammanställning på andel förskollärare och fördelning av förskollärare på förskolorna. 1 Förv.chef Nämnd Januari 1 Förv.chef Nämnd Januari 1 Förv.chef Nämnd Januari

12 Krokoms kommun KROKOMEN TJIELTE Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 mars 2014 Sida 17 (33) Bun 46 Dnr BUN Skolskjutsutredning Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att trafikhandläggaren får i uppdrag att se över möjligheten till att kostnadseffektivisera skolskjutsarna inom ramen för gällande avtal. Detta ska återraporteras till barn- och utbildningsnämnden den 2 december 2014, med avstämning med presidiet den 30 september 2014 och den 18 november Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden ser ett behov av att ge i uppdrag till trafikhandläggaren att se över kostanderna för skolskjuts. Förslag till beslut på mötet Majoriteten, genom Karin Wallén, C, Leif Olsson, C, Leo Olofsson, M, Roger Nilsson, M, Dmitar Savic, MP, och Jonne Danielsson, FP, föreslår att trafikhandläggaren får i uppdrag att se över möjligheten att kostnadseffektivisera skolskjutsarna inom ramen för gällande avtal. Detta ska återraporteras till barn- och utbildningsnämnden den 2 december 2014, med avstämning med presidiet den 30 september 2014 och den 18 november Oppositionen, genom Carina Grahn Hellberg, S, Ylva Salomonsson, S, Viveca Asproth, S, Gunilla Sjögren, S, och Jörgen Blom, V, föreslår förutom i enlighet med ovanstående förslag från majoriteten att nämnden ska föreslå kommunstyrelsen att utreda frågan om att bedriva skolskjuts i egen regi. Beslutsgång Ordförande ställer de två förslagen mot varandra och finner att barn- och utbildningsnämnden bifaller majoritetens förslag. Reservtion Oppositionen reserverar sig mot beslutet till fönnån för eget förslag. Justerandes sign Ilt

13 Krokoms kommun KROKOMEN TJIELTE Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ~manträdesdatum 18 mars 2014 Sida 18 (33) Kopia till Trafiksamordnare Bam- och utbildningschef Justerandes sign I~

14 Krokoms kommun KROKOMEN TJ1ELTE Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 februari 2014 Sida 4 (31) Bun 22 Dnr BUN Elever med hörselproblematik Barn- och utbildningsnämndens Barn- och utbildningsnämnden följande: Vad får elever med hörselproblematik beslut återremitterar ärendet och önskar svar på för stöd idag och vad kostar det? Vad krävs för att integrera elever med hörselproblematik och vad kostar det? i ordinarie klasser Ärendet ska redovisas för bam- och utbildningsnämndens presidium den 1 apri Bakgrund Kommunen har sökt statliga bidrag för att inrätta ett hörselspår Ansökan avslogs, men nyansökan kommer att inlämnas inför Nulägesbeskrivning Våra barn/elever som är hörselnedsatta, döva och med grav språkstöming finns i dag integrerade i ordinarie klasser i grundskela och grundsärskola med eventuellt stöd. Situationen är ny i Krokoms kommun, vi har aldrig haft så många elever med dessa funktionsnedsättningar tidigare. Våra elever firms på 5 olika skolor med stor geografisk spridning. I kommunens förskolor finns även ett antal elever som behöver stöd utifrån dessa funktionsnedsättningar. Skolorna saknar såväl erfarenhets kompetens samt pedagogiskt material. Lokalerna är inte anpassade utifrån dessa elevers behov. Inom kommunen har vi under några år satsat på kompetensutveckling i "Tecken som alternativt kommunikation", men det är inte tillräckligt fcir att ge våra elever en reell möjlighet att nå målen i alla ämnen. Undervisning i teckenspråk kan inte kommunen erbjuda i dagsläget. Utvecklingsbehoven är stora inom flera områden såsom teckenspråk, metodik, pedagogik, didaktik, teknik och nyttjande av IKT.

15 Krokoms kommun KROKOMEN TJIELTE Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 februari 2014 Sida 5 (31) Vidare behövs en grundkunskap hos all personal som möter elever med dessa funktionsnedsättningar. Målen Alla elever ska nå målen enligt Lgr 11. Alla elever ska ha samma pedagogiska förutsättningar. Eleverna ska ha möjlighet till tvåspråklig kommunikation situation/miljö, talad svenska eller teckenspråk. utifrån Alla eleverna ska ha möjlighet att kunna bo kvar på sin hemort och få en fullgod utbildning inom vår kommun. Kommunen ska tillhandahålla behörig och kompetent personal. En god och anpassad lärmiljö ska erbjudas. Studiero får alla. Eleverna ska ha tillgång till kompensatoriska Handlingar För att nå dessa mål är följande insatser nödvändiga: hjälpmedel utifrån sina behov. Personalförstärkning får att erbjuda mindre grupper i såväl skola som skolbarnsomsorg. Anställa pedagoger som har kompetens i teckenspråk. Kompetenshöjande insatser behövs får all personal som arbetar i skolan/ skolbarnsomsorg och möter dessa elever. Alla pedagoger och övrig personal som arbetar med dessa elever ska på sikt få en grundkompetens i hörselproblematik samt en grundkurs i tecken. Anställa en pedagog som kan undervisa i teckenspråk och vara ambulerande i kommunen. Nätverksträffar får undervisande lärare som úndervisar elever med dessa funktionsnedsättningar. Inköp av och utbildning för nyttjande av kompensatoriska Kompetenshöjning inom IKT, samt utökad tjänst får it-pedagog. hjälpmedel. Anpassning av fysisk lärmiljö är nödvändig får att ge eleverna rätt fårutsättning får inlärning.

16 Krokoms kommun KROKOMEN TJ1ELTE Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 februari 2014 Sida 6 (31) Effekter på kort och lång sikt Utökad kompetens hos de pedagoger och annan personal som arbetar med eleverna. Skapa goda lärmiljöer som gynnar inlärning för denna elevgrupp i såväl skola som fritids. Genom ovanstående åtgärder vill vi skapa likvärdiga förutsättningar och möjligheter att nå målen i läroplanen samt att få behörighet till gymnasiet. Eleverna kan bo kvar i sin hemkommun och få en god utbildning. Planerade insatser Personalförstärkning För att kunna erbjuda mindre elevgrupper med högst 15 elever behövs tre pedagoger till Krokoms kommun. I nuvarande undervisningsgrupper finns elever, vilket inte är bra för denna elevgrupp. De behöver mindre grupper för att kunna tillgodogöra sig undervisningen och kunna få studiero. Kompetenshöjande insatser Kompetenshöjande insatser för personal som arbetar med denna elevgrupp i grundskola! grundsärskola och skolbarnsomsorgen. Initialt behöver personalen få en grundkompetens i hörselproblematik samt en grundkurs i "Tecken som alternativoch kompletterande kommunikation". För att eleverna ska få undervisning i teckenspråk, som är en rättighet enligt skollagen kap 10, 7, behövs en pedagog som har denna kompetens. Den kan vara ambulerande i kommunen. I en lärande organisation krävs nätverksträffar, för att höja personalens kompetens och färdighet. Anpassning av lärmiljön För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen behöver lokalerna vara anpassade utifrån elevens behov. Anpassningen gäller främst ljud och ljus, ex. ljuddämpning av golv, tak, väggar, även möbler, annan utrustning och undervisningsinventarier. Införskaffande av lärverktyg Eleverna behöver kompensatoriska hjälpmedel samt digital kompetens. Kommunen behöver utöka tjänst för it-pedagog för att kunna utbilda och utveckla lärandet i digitala verktyg. Barncheck Barnchecken är beaktad.

17 Krokoms kommun KROKOMEN TJIELTE Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 18 februari 2014 Sida 7 (31) Underlag för beslut Barn- och utbildningsnämndens presidium12 mars Barn- och utbildningsnämndens presidium 19 november Barn- och utbildningsnämndens presidium 9 januari Barn- och utbildningsnämndens presidium 4 februari Tjänsteutlåtande 13 februari 2014, Kajsa Eklund. Barncheck. Förslag till beslut 1. Förvaltningen föreslår nämnden att äska medel för att inrätta ett hörselspår i Krokoms kommun med placering i ÅS. De fasta kostnaderna, anpassning av lokaler och inköp av material, uppgår enlig bifogade dokument till ea kr. Utbildning av pedagoger och anställning av nya pedagoger med kompetens i hörselproblematik uppskattas till ea no 00 kr. Kopia till Verksamhetschef grundskola Barn- och utbildningschef

18 KROKOMS KOMMUN BUDGET 2015 PLAN Följebrev till Majoritetens förslag till rambudget 2015, plan I denna version finns vissa mindre justeringar av det inledande textavsnittet, sidorna 1-7. När det gäller skatteväxling i Jämtlands län för kollektivtrafik från och med 2015, är detta inte helt klart på detaljnivå. Därför finns inte ändringar kopplade till detta med i den här versionen. Kortfattat så kommer ändringar att behöva göras på följande poster i kommunens budget av anledning av detta: Skatteintäkterna minskas med ett belopp som motsvarar en skatteväxling med 35 öre (ej beslutat). Exakt beräkning av vad detta belopp är, är ett komplext samband mellan kommunalskatteintäkter och ökade/minskade ersättningar inom det kommunala utjämningssystemet. Denna beräkning är inte helt fastslagen. Kommunstyrelsens ram minskas med det belopp som vi hittills har budgeterat för kollektivtrafik. Beslutet om skattesats för kommunen för 2015 behöver uppdateras till den nya minskade nivån. Just nu talar det för 35 öre, vilket innebär att det i beslutspunkt 1 på sidan 4 skall stå 22,17 istället för 22,52 (22,52-0,35=22,17). För Krokoms kommun kommer de minskade skatteintäkterna i princip balansera mot vår minskning av kostnader för kollektivtrafik som idag återfinns som en del av kommunstyrelsens budgetram. Det kan komma att skilja några hundratusentals kronor åt endera hållet. När skaueväxlingen beslutas i resp. kommuns fullmäktigeförsamling i juni, kan ändringarna enl. ovan göras under vårt fullmäktigesammanträde den 10 juni. Kostnader för gymnasieverksamheten: Det senaste förslaget till ägardirektiv anger elev- och elevprisnivåer i paritet med det kommunen redan räknat med i föreliggande budgetförslag. Mål: Det finns nu tillagt ett avsnitt om arbetsgivarpolitiska mål. Dessa har vi i vår kommun i vår styrmodeli definierat som strategiska, men hittills har de beslutats separat. För 2014 antog Kommunstyrelsen dessa mål den 6 november Det avsnitt som nu återfinns i förslag till rambudget för 2015 är en uppdatering av 2014 års mål. De resultatindikatorer som fanns med redan vid KS den 7 maj påverkas inte av att vi lägger till de arbetsgivarpolitiska målen på nivån ovanför. Budgetförslaget i sin helhet inkl. det som nämns ovan är förhandlat i Centrala samverkansgruppen, CESAM, den 15 maj Protokoll bifogas. I Björn Torbjörnsson

19 KROKOMS KOMMUN BUDGET2015 PLAN RAMBUDGET 2015, PLAN Majoritetens Rambudgetförslag, Sid 1-4 Inledning och förutsättningar Sid 4-7 Beslut, ekonomiska ramar och direktiv Sid 8 Driftsammandrag Sid 9-13 Översikt, övrigt Sid Resultat- och Balansräkning, Kassaflödesanalys Sid 17 Investeringsbudget Sid 18- Måloch resultatindikatorer

20 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN Måloch vision för budget 2015 och plan för åren Vi gör plats för växtkraft! Krokoms kommun är en av få kommuner i norra Sverige som fortsätter att växa, vi blir fler innevånare varje år. Befolkningen har ökat med över 600 innevånare sedan 2002, vid senaste årsskiftet var invånarantalet Det finns gott om plats i kommunen för fler att bo och verka här. Krokoms kommun ska vara en attraktiv kommun att bosätta sig i, driva verksamhet i och att besöka. Hög kvalité och god service inom kommunens verksamheter för medborgarna är en nyckel till framgång. I rambudget 2015, liksom i plan , finns måloch direktiv för offensiva satsningar för framtiden. Krokoms kommun arbetar, tillsammans med länets övriga kommuner, med att förverkliga den Regionala Utvecklingsstrategin (RUS). Denna strategi ska ses som ett övergripande måldokument med följande viktiga punkter: Ökad befolkning. Innovativt, attraktivt och stärkt näringsliv. Fler och växande företag. Jämtlands län fossilbränslefritt år Satsningar inom kunskaps- och kompetensområdet. Det innebär satsningar från förskola till universitetsutbildningar, kompetensutveckling i arbetslivet, lärlingsutbildningar och annat som tillför individer kunskap och kompetens. Ett viktigt konkurrensmedel i en allt mer globaliserad ekonomi. Näringslivet och arbetstillfällen Ett framgångsrikt näringsliv skapar arbetstillfållen och försörjning och är grunden till vår gemensamma välfård. Framtidens utmaningar kräver att kommunen ger såväl befintliga företag som nya företag goda förutsättningar för utveckling. Fler entreprenörer ska ges möjlighet att etablera sig i vår kommun. Kommunen ska vara serviceinriktad och ge god rådgivning till såväl befintliga som nya företag. Kommunen ska vara en mer aktivt säljande organisation vad gäller såväl tomtmark, industrimark, bostäder och lokaler. Näringslivskontorets uppgift är att vara en serviceinriktad länk mellan näringslivet och kommunens verksamheter. Kommunen har förvärvat fastigheterna Torsta och Rösta i ÅS och medverkar på så sätt till arbetet på att skapa och utveckla ett "Grönt centrum". På så sätt kan vi bidra till att möta de gröna näringarnas utvecklings- och kompetensförsörjningsbehov.

21 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN Genom ett aktivt delägande i MSSP (Mid Sweden Science Park) kan Krokom bidra till att en länsgemensam innovationsarena utvecklas. För tillverkningsindustrins framtid är Industrisamverkan i JämtlandlHärjedalen (f d Teknik college) och ingenjörsutbildningen vid Mittuniversitet viktiga. Den kommersiella servicen, lanthandlar och mackar, är viktig för landsbygdens utveckling. Infrastrukturen - vägar, telefoni och bredband - är grundläggande för tillväxt för fortsatt positiv utveckling i näringslivet, liksom för såväl boende som besökare. Kommunen kommer därför att fortsätta att avsätta resurser för att fler byar, hushåll och företag ska kunna söka medel för att bygga fibernät. Målet är att alla företag och hushåll (90 procent) ska ha tillgång till fiber år Kommunen ska fortsätta att agera gentemot Trafikverket och teleoperatörerna för att ökade resurser ska avsättas till vägar och telefoni. Bygga och bo Den stora efterfrågan på tomter i södra ÅS gör det möjligt att ta beslut om att exploatera etapp fyra i Sånghusvallen med planerad första inflyttning Vi vill därutöver möj liggöra byggande, där så är möjligt, i natursköna och strandnära lägen i kommunen. Tomter till salu finns i flera byar och bygder. Dessa ska marknadsföras för att stärka utvecklingen runt om i kommunen. Miljö och klimat Kommunens miljö- och klirnatrnål har omarbetats och antagits av kommunfullmäktige under Målet - ett fossilbränslefri region arbetar kommunen vidare med genom att kommunens fordonsflotta ska vara fossilbränslefri senast år Kommunens fordonspark ska successivt ställas om till fossilfria alternativ, exempelvis i form avelbilar och biogasdrivna fordon. Konvertering från olja till förnybar energi för uppvärmning av kommunens fastigheter fortsätter inom EPIR-projektet. När kommunen bygger ska det vara energismarta lösningar. Krokorns kommun ska ansöka om medlemskap i Sveriges klimatkommuner. Framtidens utmaningar En viktig förutsättning för ett bra liv är att klara sig bra i skolan. Därför är kommunens målsättning att alla ungdomar ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasium viktigt och självklart. Samtliga förvaltningar och nämnder ska bidra till att "behörighetsmålet" uppfylls, vilket bland annat kräver samverkan och dialog. Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan rörelse, god motorik och inlärning. Föräldrastöd är ett annat viktigt verktyg till hjälp för elevers möjligheter att nå målen. Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse hela livet för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Behovet av resurser för skola, vård och omsorg kommer att fortsätta att öka med en åldrande befolkning och glädjande nog ett ökande barnantal i vår kommun. Kraven på utökad verksamhet kommer att ställa stora krav på den kommunala planeringen såväl när det gäller investeringar som verksamheter.

22 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN Måloch resultatindikatorer Måloch resultatindikatorer för kommunfullmäktige antas med denna budget. Resultatindikatorerna ska i respektive nämnd nivåsättas för att utgöra verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Rätt till heltid, deltid en möjlighet I budget 2015 avsätts resurser till ett projekt, där målet är att minska deltider, timanställningar och delade turer. Syftet med projektet är att ge medarbetarna inom välfårdssektorn förbättrade arbetsförhållanden, exempelvis ökade möjligheter för heltidsarbete Projektet inleds inom verksamheterna vård och omsorg. Investeringar för framtiden Exploatering avetapp 4 i Sånghusvallen ÅS inleds med mål första inflyttare under En kostnads- och intäktsanalys av exploateringen är gjord, tillsammans med en behovsinventering av verksarnhetslokaler för barnomsorg, förskola och skola. Utökade lokaler för förskola/skola i Sånghusvallen Ökade behov av särskilda boendeplatser för äldre. Förstudiemedel är avsatta 2015 och investeringsmedel för byggande från och med Vi ser att kommunen under åren kommer att behöva investera runt 80 mnkr i nya äldreboendeplatser. Investeringarna medför driftkostnader i verksamheterna. Dessa finns inräknade i driftbudgeten för respektive år fram till 2017 där verksamhetsutökningarna planeras. Budgetposten Mötesplats Krokom (f d Konsum) i Krokom utökad budget med 5 mkr till21 mkr totalt, innefattar även utemiljö. Budgetpost idrottshall Änge kvarstår. Utökad budget skolors/förskolors utemiljö 500 tia/år. Det frigör befintlig investeringsbudget för yttre miljö till upprustning av våra samhällen. Övriga planeringsförutsättningar: Kommunens skattesats 2015 ska vara 22,52 (oförändrad). Skatteintäkterna baseras på de uppgifter som finns i Skatteunderlagsprognos från SKL från den 29 apri Befolkning: Befolkningsprognosen visar på en befolkningsökning. Följande befolkningstalligger till grund för skatteberäkning resp. år: 2015: 14660,2016: 14690,2017: En ny befolkningsprognos fram till år 2023 är framtagen under våren Jämfört med budget 2014 är befolkningstalen för 2015 och 2016 något nedskrivna. Från och med 20 17räknar vi med att effekten av tomtförsäljningen i södra ÅS börjar ge resultat. Indexreserv: Det finns en indexreserv för externa kostnader i Krokoms kommun. I rambudget för 2015 finns medel centralt budgeterade för detta. Indexreserven fördelas så snart underliggande beräkningar finns över nämndsvis fördelning av externa kostnader 2013.

23 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN Lönekostnadsökningar: Lönereserven har uppdaterats med kända utfall för lönerevisionerna för 2013 och Med ledning av de avtal som finns på arbetsmarknaden, har även lönereservens framtida storlek reviderats. I reserven finns dessutom utrymme för kostnader fôr beslutad handlingsplan avseende osakliga löneskillnader samt en post för lokala prioriteringar utöver avtal de kommande åren. Torsta/Rösta: Ambitionen att äga och driva fastigheterna TorstalRösta i ÅS i ett kommunägt bolag kvarstår, från januari Ett formellt beslut att göra så är dock ännu inte fattat. KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUTAR: 1. att kommunens skattesats 2015 ska vara 22,52 (oförändrad). 2. att kommunens rambudget för 2015 skall vara det som framgår av detta dokument. 3. att a. fr.o.m 2015 definiera kommunens resultatmål som Årets resultat i förhållande till skatte- och statsbidragsintäkter. b. göra avsteg från det långsiktiga resultatmålet på 2% under planperioden. 4. att kommunstyrelsen a har rätt att omsätta lån, d.v.s. låna upp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning b. under 2015 har rätt att uppta nya lån till en nivå av totalt 248,7 mnkr. c. får teckna en kortfristig checkräkningskredit på högst 50 mnkr år d. under 2015 får öka utlåningen med högst 1 mnkr. 5. att bemyndiga kommunstyrelsen att under hösten 2014 fördela de medel som finns reserverade i indexreserv till nämnderna, i form aven ökning av nämndernas ekonomiska ram för 2015-ff. 6. att nämnderna självständigt utarbetar och beslutar om detaljbudget för 2015 utifrån förutsättningarna i detta rambudgetdokument. Respektive nämnd ska anmäla sin detaljbudget inklusive skriftlig verksamhetsplan, enligt mall som skickas ut från ekonomiavdelningen. Detta ska ske efter resp. nämnds sammanträde i oktober att kommunfullmäktiges inriktningsmål, Kommunens strategiska måloch Resultatindikatorer för 2015 är de som presenteras i denna rambudget. 8. att nämnderna utifrån de måloch resultatindikatorer som anges i rambudget ska besluta om "Resultatindikatormål" tillika Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Nämnden ska besluta om dessa mål som en del av sin detaljbudget för 2015.

24 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN att nämnderna under 2015 skall återrapportera sitt arbete med att uppnå sina mål eni. punkt 8, i delårsrapport samt i bokslut. 10. att en borgensavgift ska tas ut av KBAB, som ersättning för att kommunen står får en generell borgen får bolagets lån och även därigenom möjlighet för bolaget att låna till mer fårmånliga villkor än vad som annars varit möjligt. 11. att ge i uppdrag åt kommunstyrelsen att senast till fullmäktiges möte i februari 2015 anmäla kommunens samlade budgetdokument/verksamhetsplan, inldusive de ändringar som gjorts i de ekonomiska ramarna enl. ovan. 12. att uppdra åt socialnämnden att undersöka förutsättningarna får att tillämpa fårenklad biståndsbedömning i Krokoms kommun. 13. att uppdra åt socialnämnden att undersöka fårutsättningarna får att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC) under att barn- och utbildningsnämnden uppdras att återredovisa datorsatsningen en till en. 15. att barn- och utbildningsnämnden uppdras att göra en utredning, i en dialogprocess med skolan, politiken och samhällsaktörer såsom föreningslivet, som visar en modell för den framgångsrika och hälsofrämjande skolan där integrerad daglig schemalagd fysiska aktivitet ingår i skoldagen. Ekonomiska ramar och budgetdirektiv Denna rambudget uppdrar till styrelser och nämnder att i detalj planera verksamheterna utifrån de ramar som nu ges. Detaljbudget ska antas av nämnderna i oktober och ny rambudget antas av kommunfullmäktige i december. Kommunfullmäktige Ram 2,4 mkr. Plus 0,2 mkr för utbildning av nya förtroendevalda, Revision Ram 1,0 mkr. Valnämnd RamO,l mkr. Överförmyndare Ram 1,5 mkr. Plus 0,1 mkr. Komm unstyrelsens verksamheter Ram 68,4 miljoner kronor, utökning med 0,8 mkr. Till bl a datalicenser samt utökning inom kultur och fritid. Projektmedelsbudget finns för medfinansiering till projekt i kommande strukturfondsperiod.

25 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN Projektet rätt till önskad sysselsättningsgrad budgeteras med 1,5 mkr 2015 och ökas ti112,0 respektive 2,5 mkr de två följande åren. Projektet leds av personalavdelningen. Jämtlands räddningstjänstförbund Ram 16,9 mkr Jämtlands gymnasieförbund Ram 64,8 mkr Ägarsamrådet är ännu inte klart när det gäller budgetförslag till.toyfår Viss osäkerhet råder om det ekonomiska behovet för 2015, bland annat pga det låga antalet elever i gymnasieåldern. Socialnämnden Ram 263,7 mkr en ökning med 11 mkr Socialnämnden har gett hemtjänsttagaren inflytande att bestämma vem som ska utföra hemtjänst genom LOV. Nästa steg i utvecklingen, inom vård och omsorg, är att ge den enskilde möjlighet att själv få bestämma vilket behov av insats som föreligger, liksom vilken utfårare som får uppdraget att tillgodose behoven. Kommunfullmäktige direktiv: Uppdra till socialnämnden att undersöka fårutsättningarna för att tillämpa förenklad biståndsbedömning i Krokoms kommun samt Undersöka förutsättningarna för att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC) under Arbetsmarknadsenheten arbetar framgångsrikt med insatser får att personer som står utanför arbetsmarknaden ska få varaktigajobb eller komma till utbildning. Verksamheten ska finnas kvar i kommunen. Budget finns får medfinansiering till verksamheter mot våld i nära relationer. Budget får ferieverksamhet ökas för att erbjuda feriearbetande ungdomar konceptet sommarlovsentreprenörer fom Barn och utbildningsnämnden Ram 252,9 mkr en ökning med 2,8 mkr. Utökningen garanterar bl a oförändrade nyckeltal i skola och barnomsorg samt öronmärkta anslag från staten till mattesatsningen och till föräldrastöd. Kommunen har anammat reformen karriärtjänster samt satsat mer i lönerörelsen till lärarkollektivet. Kommunfullmäktige direktiv. BUN uppdras att återredovisa datorsatsningen en till en.

26 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN BUN uppdras att göra en utredning, i en dialogprocess med skolan, politiken och samhällsaktörer såsom föreningslivet, som visar en modell för den framgångsrika och hälsofrämjande skolan där integrerad daglig schemalagd fysiska aktivitet ingår i skoldagen. I regeringens vårproposition finns höjda ambitioner och statliga medel till kommunerna för kunskap och utbildning. Då beslutet ännu inte är taget i riksdagen är inte dessa medl budgeterade, men för Krokoms kommun förväntas ea 5-6 miljoner kronor Det avser bl a: Förstärka förskolan Lågstadielyft, satsa i tidiga år på läsning och räkning Mer stöd till nyanlända elever Stärka rektors ansvar och pedagogiska ledarskapet Minska lärares administration Pågående utredning och planering av överflyttning av skolskjutsar ti11linjelagd trafik beräknas ge minskade kostnader. Samhällsbyggnadsnämnden Ram 137,7 mkr en utökning med 3,3 mkr. Det inkluderar ökade driftkostnader för investeringar i ÅS. Måltidsverksamheten utökas för möjlighet till ökade inköp av Svenska, främst lokalt producerade och ekologiska livsmedel. Källsortering i kommunala verksamheter genomförs. Bygg och miljönämnden Ram 3,1 mkr Oförändrad ram men ökade intäkter ger utrymme för anställning av ytterligare en miljö- och hälsoskyddsinspektör. Krokom den 28 maj 2014 Maria Söderberg Kommunstyrelsens ordförande, Centerpartiet Lisa Sallin Kommunstyrelsens l:e vice ordförande, Moderaterna Owen Laws Miljöpartiet Lena Persson Kristdemokraterna Jonne Danielsson Folkpartiet

27 KROKOMS KOMMUN Driftsammandrag BUDGET 2015, PLAN BUDGET maj2014 KROKOMS KOMMUN Belopp i Milj Kr, Plus innebär nettointäkt Kommunalskatt/bidrag SKL feb 2014 (ej skatteväxling avs kollektivtrafik) NÄMNDERNA Fullmäktige. Revision. Valnämnd. Överförmyndare. Kommunstyrelsens verksamheter. - rätt till heltid. - N:a Jämtlands räddningstjänstförbund. - Jämtlands gymnasieförbund Socialnämnd. Barn- &utbildningsnämnd. Samhällsbyggnadsnämnd. - Drift större investeringsobjekt Energiprogram EPIR.. Drift av fastigheten Torsta/Rösta. -139,1-2,0 1,0-139,5-2,0 1,0 Bygg- och miljönämnd. -3,1-3,1 Summa anslag nämnderna: KF/KS förfogandeanslag. Utvecklingsanslag/projektfinansiering. Delsumma nämnderna -825,8-0,8-1,7-828,3 Övriga verksamhetskostnader Lönereserv. Nytt läraravtal.. Indexreserv. Extraordinarie poster reserv Befolkningantagande i skatteberäkning Resultatmålet i mkr 19,8 19,

28 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN ARETS RESULTAT I budget för 2015 ligger resultatet på +10,9 mnkr, vilket är under kommunfullmäktiges långsiktiga finansiella mål li:: 25 E o Resultat Resultat KF:s mål KOMMUNSTYRELSENS STRATEGISKA FINANSIELLA MAL Finansiella mål Budget 2015, plan Måluppfyllelse Resultat - Kommunens Resultat - Ar är Tllfä/ligt avsteg från det långsiktiga ekonomiska resultat ska uppgå till resultaten +10,9 mnkr (1,2%) resp. målet 2% görs för Balanskravet 2 % av skatte- och +10,2 mnkr (1,1 %) resp. +9,7 mnkr är uppfyllt. statsbidragsintäkter. (*) (1,0%). För fastställs målen till : 1,2%,1,1% resp 1,0%. Likviditet - Ska motsvara en Likviditet - Uppgår vid årsskiftet Ja. månads lönekostnader sett under till +63,7 Mnkr. Budget en treårsperiod innebär att likviditeten justeras till snitt c:a 36 mnkr per år. Soliditeten/egenfinansieringen ska Soliditeten beräknas ligga kring 47- Ja. vara minst 44 % 50 % % under * From 2015 definieras resultatmålet som Arets resultat i förhållande till Skatte- och Statsbidragsintäkter.

29 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN EXPLOATERING FÖR BOSTADSBYGGANDE Kommunen avser att exploatera mark för bostadsbyggande i Sånghusvallen i As och skapa c:a 70 st nya tomter. Ett ökat behov av förskole/skollokaler kommer att uppstå Driftbudgetkonsekvenser på längre sikt: Skatteintäkter inflyttare Exploatering (fiansieli kostnad) Skol/förskolelokaler Ökade verksamhetskostnad BUN Påverkan på Resultatet resp år -0,4-2,4-0,4-0,4-4,0-0,7 3,4-0,3-4,5-1,1 6,8-0,2-4,8-2,0 10,3-0,1-5,1-3,7 13,7-5,2-3,8-3,2-5,1-2,5-0,2 1,4 4,7 LIKVIDITET Balanslikviditeten, betalningsförmågan på kort sikt, kommer under perioden ligga runt 68 % enligt budget. Boks Iut Budget Budget Plan Plan Balanslikviditet (betalningsförmåga på kort sikt) 74% 87% 84% 68% 66% 66% 66% Likvida medel (mkr) 68 25,5 37, KF:s mål: Likviditet - Ska motsvara minst en månads lönekostnader. D v s c:a 36 mnkr SOLIDITET Soliditeten, betalningsförmåga på lång sikt, ligger på i stort sett oförändrad nivå under budgetperioden. Mål = >44 % Bokslut Budget Budget Plan Plan Soliditet 49% 51% 49% 50% 48% 47% 47% 50% SKULDSÄTTNING Kommunen avser att exploatera ytterligare mark för bostadsändamål i Sånghusvallen, As. Den förväntade inflyttningen medför ett ökat investeringsbehov för att tillgodose kommunal service. Omfattningen är sådan att allt inte kan finansieras via resultatet och upplåning är nödvändig. Bokslut Budget Budget Lån till anläggningstillgångar Långfristig lån Förändring av låneskuld (mkr) (minus är amortering) 26% % 155, % 205, % % 207,1 27,1 34% 248,7 41,6 Plan Plan % 30% 246,3 213,2-2,4-33,1

30 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN FINANSIELLA KOSTNADER OCH INTÄKTER Upplåning sker planenligt. Räntenivåerna är mycket låga. Snitträntan ligger strax över 3 % trots att merparten av lån är bundna med fast ränta. Finansiell kostnad avseende pensionsskuld kommer endast öka försiktigt. Här ingår även utdelning från Kommuninvest. Bokslut Budget Plan Plan Plan mkr Finanskostnad pensioner 0,9 0,2 3,7 1,1 1,6 1,8 1,9 Räntor långa lån 4,7 5,9 6,3 6,4 6,9 7,5 7,1 summa kostnad 5,6 6,1 1 7,5 8,5 9,3 9,0 Borgensavgift 0,9 0,9 1,8 2,0 2,0 2,0 2,0 Utdelning 1,2 2,6 1,0 1,0 1,0 1,0 Finansintäkter 1,5 1,4 1,8 0,5 0,5 0,5 0,6 summa intäkt 2,4 3,5 6,2 3,5 3,5 3,5 3,6 Finansnetto 3,2 2,6 3,8 4,0 5,0 5,8.5,41 PENSIONER Budget bygger på prognostiserade beräkningar utförda av KPA, vilken är kommunens pensionsadministratör. Fr. o m 1jan 2006 trädde ett nytt avtal avseende pensioner i kraft inom kommunområdet. Kommunens pensionsåtagande för pensionrätt inljänad fram t o m 1998, c:a 454 mkr. redovisas utanför balansräkningen, som en ansvarsförbindelse, se tabell nedan. Total skuld uppgick till 519,0 mkr. Bokslut Bokslut Bokslut Boklsut Budget Plan Plan Plan Löpande utbetalningar 13,4 17,1 19,5 19,4 19,0 19,4 20,3 21,6 Pensionsskuldsökning 0,2 1,0 4,5 0,6 0,4 1,0 Individuell avsättning 19,0 19,5 20,2 21,9 21,8 23,5 24,4 25,3 Förtida pensionslösning 1,4 Administrativ kostnad 0,2 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 34,0 37,0 41,0 46,0 41,0 42,5 45,3 48,1 Förpliktelse dec. dec. dec. dec. dec. prognos Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26,3 29,8 33,9 34,9 43,2 44,7 Ansvarsförbindelser för pensionsskuld 406,5 393,9 429,5 427,1 453,9 440,6 Avgiftsbestämd ålderspension 18,6 17,9 19,0 20,1 21,9 21,8 Finansiella placeringar (bokfört värde) Totala förpliktelser 451,4 441,6 482,4 482,1 519,0 507,1 (varav statlig löneskatt på pensioner 24,26%) 88,1 86,2 94,2 94,1 101,3 99,0

31 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN SKATTE- OCH STATSBIDRAGSINKOMSTER SAMT FOLKMÄNGDSUTVECKLING I kommunalskatte- och statsbidragsberäkningen utgår man från befolkningens storlek 1 nov. året före inkomståret. 1 nov 2013 var befolkningen personer. Antaganden i övrigt för planperioden framgår nedan. För beräkning av skatteunderlagets tillväxt används Sveriges kommuner- och landstings bedömning 29 april2014 Antaganden i övrigt för planperioden framgår nedan. I budget utgår kommunen från följande befolkningsantaganden: 01-nov nov nov nov-13 O1-nov nov-15 üt-nov- 16 Personer I genomsnitt per kommuninnevånare uppgår skatte- & bidragsintäkterna till följande: tkr 50,3 51,5 52,3 54,4 56,0 59,9 61,7 63,5 65,2 De olika delarna av skatte- & bidragsintäkterna fördelar sig på detta sätt: Bokslut Bokslut Budget Prognos Plan Plan Plan mnkr Skatteintäkter 542,9 555,3 572,6 572,2 599,6 631,3 662,3 Skatteväxling landsting -0,5-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Summa skatteintäkter 542,4 555,2 572,5 572,1 599,5 631,2 662,2 Inkomstuljämningsbidrag 148,7 158,4 157,7 157,7 160,6 162,4 166,4 Kostnadsuljämning 41,8 44,2 47,4 49,4 53,1 53,2 53,5 Regleringsbidrag/-avgift 5,8 6,7 2,9 3,4 1,3-2,9-7,1 Strukturbidrag 11,2 11,2 11,3 12,8 12,8 12,8 12,8 LSS-uljämning 12,6 14,4 11,0 15,2 20,5 20,5 20,6 Fastighetsavgift 26,7 27,1 27,0 28,0 29,7 29,7 29,7 Summa bidragsintäkter 246,8 262,0 257,3 266,5 278,0 275,7 275,9 Totalt 789,2 817,2 829,8 838,6 877,5 906,9 938,1 KÄNSLIGHETSANAL YS Här nedan redovisas exempel på vad som skulle bli effekterna om olika förutsättningar skulle ändras, som är av betydelse för ekonomin. Avser förhållandena år Ändring Effekt på budget Mkr * Löneökning 1% -5,0 * Heltidsijänster 10 tjänster +/-4,5 * Prisförändring på varor och ijänster 3% +/-7,5 * Ekonomiskt bistånd 10% -0,7 * Minskad likviditet - 10 mkr -0,1 * Förändrade marknadsräntor +/-1 % +/-2,1 * Ökade taxor med 1% +0,5 -varav konsumtionsavgifter 1% +0,33 * Förändrade statsbidrag i skattesystemet 1% +/-2,5 * Utdebitering av kommunalskatt +/-1 kr +/-25,0 * Befolkningsförändring skatteeffekt +/- 100 personer (skatteeffekt) 100 pers +/-5,7

32 KROKOMS Ekonomisk KOMMUN översikt BUDGET 2015 PLAN BEFOLKNINGSUPPGIFTER Beräknad folkmängd per 1 nov. och 31 dec resp år, Faktis k Beräknad Församling Summa 31 dec Summa 1 nov Prognosen bygger på historiska trender vad avser: Fruktsamhet, dödlighet, flyttningsbenägenhet, hushållsstorlek mm. Prognosen bygger antaganden om nyproduktion av bostäder i Sånghusvallen där exploatering av mark för bostadsbebyggelse ska genomföras. Avgång och nytillskott inom andra områden avenstaka bostäder är inte statisktiskt möjlig att beräkna och är av ringa påverkan för helheten. Prognosen ska ses som indikativ i planeringsprocessen och återkommande uppföljning av de verkliga demografiförändringarna mellan de årliga prognostillfällena sker. Befolkningsförändringar Invånare 31 dec. Förändringar: Födelseöverskott Inrikes nettoinflyttning Immigrationsnetto Nettoförändring (]J II Immigrationsnetto Inrikes nettoinflyttning El Födelseöverskott

33 KROKOMS KOMMUN BUDGET 2015 PLAN RESULTATBUDGET ( belopp i milj kr) Budget Prognos Plan Plan Plan Not VERKSAMHETER Intäkter 154,4 160,7 183,7 189,4 186,9 186,9 188,8 190,7 192,6 Kostnader -820,9-867,6-920,4-951,9-978,5-986, , , ,9 Avskrivningar -26,6-26,1-28,8-38,2-32,0-32,0-33,8-33,5-33,7 VERKSAMHETERNAS NETTOKOSTNAD= Resultat 1-693,1-733,0-765,5-800,7-823,6-831,3-861,6-890,9-923,0 KOMMUNALSKA TT Skatteintäkter och utjämningsbidrag 742,5 769, ,1 829,8 836,8 877,5 906,9 938,1 FINANSIELLA Intäkter 2,0 2,4 3,5 6,2 3,5 3,5 3,6 3,6 3,6 Kostnader -4,4-5,6-6,1-1 -7,5-7,5-8,6-9,4-9,0 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA KOSTNADER/INTÄKTER 47,0 33,7 21,9 12,6 2,2 1,5 10,9 10,2 9,7 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultatujämningsreserv ARETS RESULTAT =förändring aveget kapital 47,0 33,7 21,9 12,6 2,2 1,5 10,9 10,2 9,7 NYCKELTAL I

34 KROKOMS KOMMUN BUDGET 2015 PLAN BALANSBUDGET (belopp i milj kr) Boks Iut Budget Plan Plan Plan TILLGANGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 18,9 23,6 25,9 24,1 34,0 42,0 40,4 31,1 Fastigheter 453,8 514,3 562,2 564,2 606,8 644,2 653,0 638,3 Summa materiella anläggningstillgångar 472,7 537,9 588,1 588,3 640,8 686,2 693,4 669,4 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter 13,8 13,8 14,7 16,6 16,6 26,6 26,6 26,6 Långfristiga fordringar 22,0 21,0 18,3 18,0 18,5 19,0 19,5 2 Summa finansiella anläggningstillgångar 35,8 34,8 33,0 34,6 35,1 45,6 46,1 46,6 Summa anläggningstillgångar 508,5 572,7 621,1 622,9 675,9 731,8 739,5 716,0 Omsättningstillgångar Fordringar 50,3 68,2 70,4 63,2 63,2 63,2 63,2 63,2 Kassa och bank 68,0 25,5 51,8 63,7 4 36,0 36,0 36,0 Summa omsättningstillgångar 118,3 93,7 122,2 126,9 103,2 99,2 99,2 99,2 Summa tillgångar 626,8 666,4 743,3 749,8 779,1 831,0 838,7 815,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 258,6 295,4 322,6 344,5 357,1 359,3 370,2 380,4 Rersultatutjämningsreserv 10,2 16,7 16,7 16,7 16,7 16,7 16,7 Arets förändring aveget kapital 47,0 33,7 21,9 12,6 2,2 10,9 10,2 9,7 Summa eget kapital 305,6 339,3 361,2 373,8 376,0 386,9 397,1 406,8 Avsättningar Avsättning för pensioner 29,7 33,9 34,9 43,2 43,2 42,6 42,5 42,4 Avsättning för återställande av deponier 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 1,9 Skulder Kortfristiga skulder 159,6 136,3 140,3 150,9 150,9 150,9 150,9 150,9 Långfristiga skulder ,0 205, ,1 248,7 246,3 213,2 Summa skulder 289,6 291,3 345,3 330,9 358,0 399,6 397,2 364,1 Summa skulder & eget kapital 626,8 666,4 743,3 749,8 779,1 831,0 838,7 815,2 Ställda panter & ansvarsförbindelser mm Borgensåtaganden 325, ,6 307,7 Förvaltade fonder Ansvarsförbindelser pensioner 393,9 406,5 427,1 453,9 440,6 439,1 439,8 Ansvarsförbindelsen bygger på beräkning vid Omkalkylering p g a ändrade statslåneränta har skett genom uppräknin 2013 års nivå med 8 %, vilket är den uppskattning SKL presenterat. Villkorat ägartillskott Villkorat ägartillskott 12,7 12,7 12,7 12,7 12,7 12,7 12,7 12,7 I NYCKELTAL Balanslikviditet 74% 69% 87% 84% 68% 66% 66% 66% (betalningsförmåga på kort sikt) Lån till anläggningstillgångar 26% 27% 33% 29% 31% 34% 33% 30% Soliditet 49% 51% 49% 50% 48% 47% 47% 50% Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner -14% -10% -9% -11% -8% -6% -5% 50% (Soliditet= långsiktig betalningförmåga)

35 KROKOMS KOMMUN BUDGET 2015 PLAN KASSAFLÖDESANALYS ( belopp i milj kr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Arets resultat från resultaträkningen Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Resultatutjämningsreserv Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital (delsumma) Okning/minskning kortfristiga fordringar Okning/minskning kortfristiga skulder ,7 21,9 12,6 2,2 10,9 10,2 9,7 26,1 28,8 38,2 32,0 33,8 33,6 33,7 4,1 1,0 8,3-0,6-0,1-0,1 0,3 2,1 0,3 64,2 53,8 59,4 34,2 44,1 43,6 43,3-17,9-2,3 7,3-23,2 4,0 10,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar -91,2-79,0-40,2 1,4-2,2 0,3-84,6-97,6 18, ,7-9,7 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Okning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar 26,0 6-26,0-0,9-0,3 0,6 0,7 0,6 27,1 41,6-1,0-1,0 0,6 0,6-2,4-33,1-1,0-1,0 0,6 0,6 FORANDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 68,0 26,6 61,8 26,5 51,8 63,7 63, ,0 36,0 36,0 36,0 36,0 Den löpande verksamheten Arets resultat ur resultaträkningen justeras dels med poster som ska ingå i någon av de övriga verksamhetsgrupperna, dels med poster som inte är in- eller utbetalningar. Exempelvis avskrivningar, avsättningar, försäljning av tillgångar. Investeringsverksamheten. Investeringsverksamheten utgörs av köp- och försäljning av materiella och finansiella anläggingstillgångar. Exempelvis fastigheter, maskiner, inventarier, aktier, andelar. Finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten omfattar inlåning och utlåning