HJÄLP MED DIN HJÄLP. Årsredovisning 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HJÄLP MED DIN HJÄLP. Årsredovisning 2012"

Transkript

1 HJÄLP MED DIN HJÄLP Årsredovisning 2012 Finlands Röda Kors

2 Omslagsbild: Rödakorsungdomarnas årsmöte 2012 Foto: Alejandro Lorenzo Finlands Röda Kors, Fabriksgatan 1a, Helsingfors,

3 Innehåll Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden... 4 Inledning... 4 Verksamheten inomlands... 6 Verksamheten utomlands... 6 Kommunikation och medelsanskaffning... 7 INSTITUTIONERNA Blodtjänst... 8 Kontti... 9 De ungas skyddshus Utvecklingsverksamhet Riskhantering Ekonomi Personal Framtidsutsikter Röda Korset och miljön Hjälp till dem som hade det svårt här hemma Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga Till första hjälpen-grupperna rekryterades nya medlemmar Hjälp till dem som drabbats av naturolyckor, matkris och krig Biståndsmål Asien Afrika Amerika De ungas temaår gav inte nytt lyft Mentalt stöd och rasism inslagen i kommunikationen under ungdomsåret Medelsanskaffningen mer mångskiftande Resultaträkning Balansräkning Noter till bokslutet Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Underskrifterna till verksamhetsberättelsen och bokslutet Bokslutsanteckning Revisionsberättelse Förteckning över använda bokföringsböcker Finlands Röda Kors

4 Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden 2012 Inledning Året 2012 var ett år av problematiska och komplicerade kriser. Speciellt utmanande för rödakorsrörelsen var att nå fram med hjälpen till offren för krig och konflikter. Att värna om neutraliteten och självständigheten i den humanitära hjälpen blev allt viktigare under året. Under året kunde man också tydligt skönja hur selektivt kriserna tas upp i nyheterna. Det politiskt mångfacetterade inbördeskriget i Syrien fortsatte och behovet av hjälp till civila och flyktingar ökade. Att frambefordra hjälpen var en krävande uppgift. Konflikten syntes dagligen i rubrikerna men syriernas lidanden mobiliserade inga insamlingsaktioner för krigets offer. Krisen lade sordin också på Internationella rödakorskommitténs och Syriska Röda Halvmånens hjälpinsatser. Utomstående förstod inte alltid vilka svårigheter hjälporganisationerna de facto konfronteras med mitt under pågående inbördeskrig. Under året inträffade inga s.k. megakatastrofer och antalet naturolyckor som kan klassificeras som katastrofer var en femtedel färre än medeltalet. De som behövde hjälp under året på grund av katastrofer var hälften så många som genomsnittet för årtiondet. Den mest förödande katastrofen drabbade Filippinerna i form av stormen Bobha. Cyklonen Sandy orsakade stor skada i Karibien, till exempel i det jordbävningshärjade Haiti, världsmedierna däremot fokuserade främst på de skador Sandy ställt till med på USA:s östkust. Osäkerheten i världsekonomin syntes även i Finland. Effekterna av det ekonomiska läget och den i offentligheten skapade bilden av osäkerhet och en utsiktslös framtid speglade människornas tankar. Röda Korset fick under året ofta indikationer på att att människor vill ha stöd för att klara sig. Lejonparten av finländarna kunde dock fortsätta sitt normala liv, även om den växande arbetslösheten och de försämrade utkomstmöjligheterna genomsyrade allt fler människors liv. Styrelsen fortsatte under året att implementera de strategiska riktlinjer som antogs vid stämman i Lahtis med målet att möta såväl de nya nationella som internationella behoven. Strävan är att dels stärka organisationens handlingsberedskap och möjligheter att hjälpa, dels förtydliga de olika aktörernas roller och ansvar. Organisationsstyrelsen gav också en mellanutvärdering av strategidokumentet som förtroendevalda och medarbetare från Röda Korset deltog i. Enkäten visade att organisationens styrka ligger i en stark rödakorsberedskap och i förmågan att agera vid olyckor och kriser. Av organisationen förväntas modigare ställningstaganden för humanitet på alla plan. En kraftsamling för en god organisation ansågs kräva minskad byråkrati, lättare strukturer samt möjlighet till kreativitet och glädje för de frivilliga. En öppen organisation som är lyhörd för nya tillvägagångssätt tryggar enligt de tillfrågade rödakorsverksamhetens framtid. Året firades i organisationen som de ungas temaår. Dessvärre innebar året varken något nytt lyft för Röda Korsets ungdomsverksamhet eller antalet ungdomsfrivilliga. Styrelsen anser det viktigt att erfarenheterna från ungdomsåret tas seriöst och fortsätter att utveckla ungdomsverksamheten målinriktat. Speciellt De ungas skyddshus uttryckte sin oro för den allt svagare interna sammanhållningen inom familjerna och för föräldraskapets kris av något slag. Utvecklingen berörde i synnerhet unga vuxna som skulle behöva mer stöd. Organisationen ställde också första omsorgen och mentalt stöd till förfogande vid eftervården av våldshandlingarna under året. 4

5 Stormarna vid julen 2011 blottade det finländska samhällets sårbarhet. De framhävde också betydelsen att utveckla och stärka Röda Korsets egen beredskap. Styrelsen bestämde sig för att år 2013 genomföra en riksomfattande beredskapsövning där de primära inslagen är avdelningarnas lokala beredskapsplanering, samarbete med myndigheter och samarbetspartner samt ledarskap och informationsförmedling. Som mål uppställde Röda Korset en bättre förmåga att reagera snabbt på de behövandes behov vid plötsliga olyckor och katastrofer. Styrelsen lade ner mycket tid under året på att främja gemensamma verksamhetssätt och ett effektivt ledarskapssystem. Förutom att klarlägga ledarskapssystemet beslutade styrelsen att ta i bruk principen om det gemensamma bästa inom ledningen av organisationen Enligt den ska centralförvaltningen, distrikten och avdelningarna var för sig tillföra rödakorsverksamheten ett mervärde som gör hjälparbetet och målen mer effektiva. Avsikten är att förtydliga arbetsfördelningen mellan de olika aktörerna för att säkerställa de frivilligas stöd och gallra bort överlappningar. För att nå ett enhetligare system inom organisationen gick centralförvaltningen, distrikten och några stora avdelningar inför gemensam revisor. Ett viktigt beslut med tanke på programverksamheten var godkännandet av den riksomfattande strategin för första hjälpen-utbildning. Frivilligverksamheten har blivit en ny sorts inspirationskälla och hobby. Den nya verksamheten behöver dock ett allt starkare professionellt stöd vid sin sida samt ett tränings- och responssystem. För att slå vakt om detta har avdelningarna fått en egen digital RedNet-tjänst och frivilligväg samt effektivare intern informationsförmedling och verksamhetssätt. Att verkställa stämmans beslut om att balansera ekonomin och utveckla de ekonomiska resurserna var det centrala temat för året. På centralbyrån och Blodtjänst fördes samarbetsförhandlingar för att skapa balans i ekonomin och verksamheten. Röda Korsets egen medelsanskaffning utvecklades gynnsamt men behovet att balansera ekonomin och den egna medelsanskaffningen kvarstår också under kommande år. Röda Korset innehade fortfarande positionen som den ledande och pålitliga hjälporganisationen i Finland, trots att den ekonomiska brottslighet som tyvärr uppdagades på distrikts- och avdelningsnivå gav organisationen negativ publicitet. Under året fortsattes det omfattande utvecklings- och utbildningsprogrammet för intern övervakning och interna verksamhetssätt för att komma åt de rådande missförhållandena. Röda Korsets verksamhet är möjlig enbart tack vare de frivilliga, medlemmarna, stödjarna och partnerna. Röda Korset uttrycker sitt tack till alla dem som genom sin egen insats möjliggjort dess hjälparbete här hemma och ute i världen. 5

6 Verksamheten inomlands Röda Korset har redan i många år målmedvetet förstärkt sin hjälpberedskap. De regionala och lokala beredskapsplanerna täcker redan två tredjedelar av landet, samtidigt har myndighetssamarbetet framskridit planenligt i alla distrikten. Röda Korsets lokala beredskap har traditionellt och i stor utsträckning byggt på verksamheten med första hjälpen-grupper. Den på Lahtisstämman godkända verksamhetsmodell för avdelningens totalberedskap som tar vara på alla tillgängliga frivilligresurser såväl inom avdelningen som mellan avdelningarna erbjuder en verklig möjlighet att förbättra organisationens hjälpberedskap. Samtidigt som Röda Korset förstärkt sin egen beredskap har dess roll som samordnare för de 50 medborgarorganisationerna inom Frivilliga räddningstjänsten förtydligats. FRK är allt aktivare med och utarbetar och genomför regionala välfärdsprogram för intern säkerhet. Det handlar inte om något nytt program utan om att koppla samman de existerande beredskaps-, hälso- och välfärdsprogrammen med åtgärderna för den interna säkerheten, vilket ökar programmens genomslagskraft. Röda Korset har under lång tid bistått myndigheterna i mottagningen av asylsökande och flyktingar. Distrikten driver nio asylförläggningar och några till för minderåriga tillsammans med invandrarmyndigheterna. Vi är aktivt med och stöder invandrares integration och bygger upp ett accepterande samhälle som respekterar de mänskliga rättigheterna. Aktiviteten syns dock inte än tillräckligt i de frivilligas och medlemmarnas mångfald. Förutom den traditionella katastrofberedskapen har det mentala stödet och hjälpen till människor för att orka bättre dominerat Röda Korsets verksamhet här hemma. Ensamhet och behov av stöd från gemenskaper förekommer i alla åldersgrupper. Därför är det positivt att rödakorskurserna är väl fyllda runt om i landet. Röda Korset har fortfarande en betydande roll i att stärka säkerheten hos gemenskaperna och individerna, speciellt när det gäller att undervisa i första hjälpen och se till att kunskaperna bevaras. Rödakorsjourhavandena är en bekant syn vid så gott som alla publika evenemang och konserter i Finland. En framtida utmaning är att engagera frivilliga för den ständigt växande jourverksamheten. Den ökande medelåldern kommer till uttryck även i det att allt fler personer vårdar sina närstående. Framdeles kommer Röda Korsets stödverksamhet för närståendevårdarna att bli allt viktigare, fastän verksamheten redan nu finns i sju distrikt och sysselsätter tusentals människor. Enligt Lahtisstämmans beslut firades året som de ungas temaår. Målet var att höja profilen på ungdoms- verksamheten och uppmuntra de unga för lokala aktiviteter, och även i övrigt se till att organisationen kan erbjuda verksamhetsmöjligheter för ungdomar. Intresset för Röda Korsets verksamhet och dess värderingar väntas öka just bland de unga och temaåret syntes i digitala medier, kommunikéer och diskussionsöppningar. Målen för året uppnåddes dock inte fastän nya aktörer fångades upp. Röda Korset stötte under temaåret på samma utmaningar som alla andra organisationer som sysslar med ungdomsverksamhet: hur kan vi göra rödakorsverksamheten lockande och tilldragande för den unga generation som surfar omkring i det enorma utbudet av digitala medier. Verksamheten utomlands Året var lugnt i fråga om naturolyckor och det gjorde konflikterna runt om i världen mer synliga. Framför allt med medel från utrikesministeriet kunde Finlands Röda Kors via rödakorskommittén ge stöd till hjälpverksamheten vid långvariga krisoperationer som fått rätt liten uppmärksamhet i Finland. De största rubrikerna fick läget i Syrien. Säkerhetsläget i Syrien är exceptionellt svårt och flera hjälparbetare förlorade livet under året på olika håll i landet. Att nå fram med biståndet i Syrien eller att ordna hjälptransporter från grannländerna över gränserna ligger inte heller enbart i hjälporganisationernas händer. Röda Korset och de övriga hjälporganisationerna måste ha transporttillstånd av staterna i området. Trots svårigheterna lyckades internationella Röda Korset bevara sin neutrala roll och tillsammans med landets Röda Halvmåne leverera hjälp till landet. Vid regnperiodens början i juli drabbades Sierra Leone av den värsta koleraepidemin i landets historia. Finlands Röda Kors svarade på vädjan och skickade till landet 13 hjälparbetare och två vårdenheter med medel från utrikesministeriet, brittiska utvecklingssamarbetsministeriet och FRKs katastroffond. De finländska teamen arbetade i Sierra Leone på fem orter där de främst stödde distriktssjukhusens koleraavdelningar och enheterna inom primärhälsovården i samarbete med landets hälsoministerium och de frivilliga från det lokala Röda Korset. Just de frivilliga var i nyckelställning, eftersom de redan länge utfört hälsoarbete. FRK har under de senaste åren blivit en av de ledande organisationerna för utvecklingssamarbete i Finland. Målet för det långsiktiga samarbetet är att förstärka den operativa och organisatoriska beredskapen samt hälsoprogrammen i systerföreningarna. 6

7 Kommunikation och medelsanskaffning Röda Korset har satsat flera år i rad på att utveckla sin kommunikation och medelsanskaffning. Webbförnyelsen fullbordades under året och frivilligsajten RedNet blev nästan färdig. Röda Korsets interna kommunikation håller i allt högre grad på att överföras till de digitala medierna. De flesta distrikt och många avdelningar har vid sidan av RedNet valt att använda Facebook i sin kommunikation. De sociala mediernas snabba tillväxt och uppkomsten av nya forum ställer allt större krav på organisationens kommunikation i fråga om kunskaper och förmågan att hantera de splittrade målgrupperna. I de dominerande medierna lyckades Röda Korset behålla sin synlighet och sin sakkunskap inom humanitär hjälp på samma nivå som tidigare, fastän verksamhetsåret med undantag av inbördeskriget i Syrien och kriserna i norra Afrika inte innehöll några incidenter som skulle ha fastnat i rubrikerna. Organisationens egen medelsanskaffning och dess utveckling var ett av styrelsens insatsområden. Resultatet för medelsanskaffningen under året måste anses vara gott med hänsyn till den rådande ekonomiska instabiliteten. Enheten kunde inrikta sina åtgärder allt effektivare inom medelsanskaffningen och till exempel ökningen av lotteriintäkterna var påfallande stor. Systemet för kundhantering som startades på hösten och som möjliggör det s.k. Siebel ondemand-programmet väntas förbättra medelsanskaffningens resultat ytterligare. Det allt intimare samarbetet mellan kommunikationen och marknadskommunikationen ledde till en effektivering av kampanjverksamheten. Samtidigt togs beslutet att inrätta en materialproduktionsgrupp bestående av medarbetare som tidigare hört antingen till kommunikationseller medelsanskaffningsenheten. 7

8 RÖDAKORSINSTITUTIONER Blodtjänst Finlands Röda Kors Blodtjänst ansvarar för försörjningen av blodprodukter i hela Finland. Blodtjänst organiserar blodgivningar och framställer av det insamlade blodet de blodprodukter som behövs inom patientvården. Blodtjänst erbjuder sjukhusen också vävnads- och laboratorietjänster samt läkemedelsdistribution. I uppgifterna ingår också forskning och produktutveckling. År 2012 var antalet helblodsgivningar Antalet sjönk med cirka blodgivningar från föregående år. Detta berodde på en minskad efterfrågan på blodprodukter. Blodtjänst reagerade genom att minska blodinsamlingen. Antalet blodgivare var tillräckligt i förhållande till behovet under hela året. Blodgiv-ningsnätverket utvecklades genom förbättrade möjligheter att ge blod på orter där många inom befolkningen är i den ålder då blodgivning är tillåtet och där den unga befolkningen förutspås växa. En ny blodgivningsbyrå öppnades i Esbo, och i Österbotten utökades antalet massblodgivningar. Ett helt nytt samarbete med företag såg dagens ljus när man utvecklade det nya BlodGrupp-konceptet. Till verksamheten som lanserades i oktober anslöt sig redan under slutet av året 209 blodgivningsgrupper från företag och samfund. Användningen av blodprodukter vid sjukhusen i Finland minskade betydligt under Till sjukhusen levererades enheter röda blodkroppar ( år 2011) och (41 929) blodplättsprodukter. Blodprodukter såldes till ett värde av 44,6 milj. (-2,0 %). Ny teknologi togs i bruk vid utvecklingen av framställningsprocesserna för blodprodukter. Nya automatseparatorer ersatte de gamla separatorerna som hade varit i bruk i tio år, vilket förbättrade driftsäkerheten och drifthastigheten i processerna och möjliggjorde bättre datainsamling och spårbarhet. Kundbetjäningen förbättrades bland annat genom att ett nytt telefonsystem infördes. Efterfrågan på laboratorietjänster varierade enligt forskningsfält. Omsättningen på de totala fakturerbara laboratorietjänsterna var 6,2 milj. (-4,3 %) år År 2012 ökade särskilt behovet av krävande identifiering av antikroppar mot röda blodkroppar. Blodtjänst fungerar som nationellt referenslaboratorium vid blodgruppsundersökningar. Laboratorieverksamheten utvecklades: verksamheten enligt 24/7-principen förstärktes, nya känsligare metoder för virusundersökningar av blodgivare togs i bruk och genotypundersökningar inleddes vid undersökningen av blodgivarnas blodgrupper. Blodtjänsts verksamhet som partihandel för läkemedel och som läkemedelsdistributör fortsatte inom ramen för plasmaleveransavtalen. Omsättningen på läkemedelsförsäljningen var 4,4 milj. (-8,1 %) år Intäkterna från försäljningen av plasmaråvara som används för plasmaläkemedel var 6,6 milj. (-18,7 %). År 2012 förberedde sig Blodtjänst för distribution i Finland av den första cellterapiprodukten som fått försäljningstillstånd i Europa, ChondroCelect som används för att behandla broskskador i knän. Läkemedlet börjar distribueras till finländska kliniker år Framställning av celler nyhet inom vävnadstjänsterna Vi rekryterade aktivt nya medlemmar till Benmärgsgivarregistret för att ersätta dem som lämnade registret på grund av ålder eller av andra skäl. Tack vare våra lyckade kampanjer fick vi över nya medlemmar (775 år 2011) till registret som omfattar totalt personer. Blodtjänst förmedlade sammanlagt 122 stamcellstransplantat i Finland och utomlands. Våra egna kurirer levererade 54 stamcellstransplantat till transplantationscentralen för patienter i Finland Blodgivningarna Plasma- och trombafereser Helblodsdonationer 2500 Blodgivarnas ålders- och könsfördelning 2012 Luovuttajien ikä- ja sukupuolijakauma Mies Man Nainen Kvinna

9 Kontti Målet för verksamheten i återanvändningskedjan Kontti är att skaffa medel till Finlands Röda Kors och bedriva ett högklassigt arbete för stödd sysselsättning. Målen nåddes under det gångna året på ett berömvärt sätt. Kontti-kedjan utvidgades i september 2012 till Vanda, och för Kontti i Åbo var 2012 det första hela verksamhetsåret. Försäljningen i Kontti-kedjan ökade med 22 % jämfört med föregående år. Kedjans omsättning var och resultatet Av detta gick till distrikten, till katastroffonden och till centralbyrån för att utveckla Kontti-kedjan. Under det gångna året samlade Kontti-centralerna in kg i klädhjälp till katastrofområden. Totalt arbetade personer vid Kontti-kedjan (Kontti-återanvändningsvaruhusen och kedjans administrativa kontor) inom olika arbetskraftspolitiska åtgärder. Vid Kontti arbetade personer bland annat i lönesubventionerat arbete, på arbetspraktik, i arbetsförsök och arbetslivsträning. Av dem avlade 64 personer en yrkesinriktad examen eller examensdel. Kontti-kedjan använde i självfinansiering på sysselsättning. Inom arbetsledning och administrationen av kedjan arbetade 51 personer vid årets slut. Vid Kontti-kedjan gjordes en social redovisning under året; resultaten ges ut i ett separat socialt bokslut våren Samarbetet med arbetskraftsmyndigheterna och NTM-centralerna fungerade väl och i slutet av året pågick 9 projekt i samarbete med NTM-centraler, 1 ESF-finansierat projekt och på många orter också ett samarbete med enskilda städer. Uppstarten av nya enheter och särskilt starten i huvudstadsregionen var en stor satsning för kedjan. Den lyckade öppningen i Vanda stärkte tron på konceptet Kontti och kedjans yrkesskicklighet Antalet kunder i Kontti-centralerna Vanda fick ett nytt Kontti-återanvändningsvaruhus i augusti. Under 2012 gick man vidare med den strategiprocess som inleddes 2011 tillsammans med Accenture Oy. Det arbetet resulterade i att strategin vid Kontti tydliggjordes och principerna för ledning och chefsarbete preciserades. Vidare påbörjades en omprövning av organisationen, rollerna och ansvaret samt en kartläggning av de operativa resultatmätarna. Konttikedjan fick en ny chef i slutet av året; till ny chef utsågs i november Sari Nikkola som inledde sitt arbete Kontti-kedjan med sina återanvändningsvaruhus gör varje år upp en publikation med ett separat socialt bokslut över sin verksamhet. Kaisa Rautiainen Personer Antalet stödsysselsatta Kontti-centralernas omsättning Personer Euro

10 De ungas skyddshus De ungas skyddshus erbjuder ungdomar och deras familjer lättillgängligt stöd i olika problemsituationer i livet, och avsikten är att svara snabbt och flexibelt mot ungdomarnas och familjernas behov. Målet är att genom förebyggande arbete stödja ungdomar och deras familjer i ett så tidigt skede som möjligt och att därmed förhindra utslagning bland unga. Det arbete som görs i skyddshusen bygger på samarbete mellan professionella och frivilliga. Under 2012 arbetade man på att förankra verksamhetsstrategin i skyddshusen. Aktiviteterna och frivilligarbetet blev allsidigare, och särskilt genom projektet gemensamt ansvar breddades samarbetet så att det nådde orter utan skyddshus. Utvidgningen av verksamheten till Satakunta distriktet lyckades dock inte enligt planerna. Att nå ensamma ungdomar och att förhindra ensamhet hör till utmaningarna i dagens samhälle. En annan utmaning är de ungdomar som varken har utbildning eller arbete efter att ha gått ut grundskolan. Den utmaningen har skyddshusen mött genom att utveckla frivilligarbetet och intensifiera samarbetet med andra instanser. En lätt- tillgänglig service som bygger på verksamhetsprincipen om låg tröskel, där man kan erbjuda hjälp åt behövande ungdomar då annan service inte är tillgänglig bäddar för effektiv hjälp. Under slutet av verksamhetsåret blev det klart att De ungas skyddshus, samtliga av dem, åter kan erbjuda krisjour och både mottagning och inkvartering sju dagar i veckan. Den respons vi fick av kunderna vid De ungas skyddshus var positiv. Man var tillfreds med hur servicen var ordnad, liksom med kvaliteten och snabbheten. Ungdomarna och familjerna har upplevt att servicen var nödvändig och att man lyssnat på dem. De har också bedömt att deras eget välmående har förbättrats genom kundrelationen. För många kunder var det viktigt att Röda Korsets princip om neutralitet förverkligas och att verksamheten inte bedrivs av myndigheter. De unga skyddshus startade under verksamhetsåret en process för utvärdering av verksamhetens effekter enligt ett socialt bokslut. Det första sociala bokslutet ges ut våren 2014 för perioden Intäkter och kostnader sammanlagt Antalet ungdomar Euro Personer Intäkter Kostnader

11 Utvecklingsverksamhet Utvecklingen av organisationens webbsidor och av de frivilligas RedNet-applikation fortsatte under året. Det nya och centrala projektet inom systemutvecklingen var uppdateringen av organisationsapplikationen, där vår nuvarande programversion uppdateras och genomförs i sin helhet som molntjänst. I samma veva förnyas systemimplementeringen av inkasseringen av medlemsavgifter och månadsbidrag. Ibruktagande av systemet sker på våren Tack vare systemreformen kan de övriga centrala utvecklingsprojekten startas under år De viktigaste av dem är förnyandet av operativsystemen på datorer och av kontorsapplikationerna samt utvecklingen av ekonomifunktionerna med lansering av ett nytt ekonomisystem. Under året vidtogs förberedelser för att utveckla ekonomifunktionerna genom att utvidga centralbyråns tjänster för bokföring och löneräkning till nya distrikt och koncentrera löneadministrationen för de stödsysselsatta till Kontti-kedjan. Likaså har användningen av systemen för reseadministration som förnyades året innan utvidgats inom distriktsorganisationen. Den av organisationsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen fullföljde sitt arbete för att utveckla ledarskapssystemet inom organisationen. Systemet i sin helhet utvecklas stegvis fram till följande ordinarie stämma. Riskhantering Riskhanteringen inom organisationen grundar sig på den strategi för riskhantering som styrelsen fastställt. Som en del av förberedelserna inför stämman år 2014 uppdaterar organisationen sina riskbedömningar och uppskattar utvecklingsbehoven inom riskhanteringsprocessen så att själva riskhanteringen allt bättre kan skötas som en del av ledarskapsprocessen inklusive bedömningen, planeringen och handledningen av verksamheten. I sin riskbedömning koncentrerade sig organisationen under året på de åtgärder som föranleddes av gamla oegentligheter. På styrelsens initiativ igångsattes under ledning av revisionsutskottet en systematisk bedömning av de interna kontrollerna inom centralförvaltningen och distrikten. För distriktens del fortsätter granskningarna av kontrollmiljön ännu en bit in på år Den interna övervakningen kräver att de åtgärder som framkommit vid kontrollgranskningarna och de verksamhetssätt som framför allt anknyter till ledarskap och intern övervakning utvecklas. Ändringsåtgärderna i de olika enheterna inom organisationen fastställs utifrån de observationer som gjordes under granskningen och verkställs med stöd av allmän utbildning i intern övervakning, där förtroendevalda från centralförvaltningen och distrikten, personer från organisationens operativa ledning samt enhetschefer och också personal i stor omfattning deltagit. Under ett längre tidsintervall utvecklas den interna övervakningen och verksamhetssätten speciellt med tanke på stödtjänster enligt en gemensam organisationsstrategi för stödtjänster, medan verksamhetssätten ska förenhetligas utifrån ett servicecentralstänkande. Med hjälp av enhetliga stödtjänster kan man inte bara eliminera risker i den interna övervakningen utan också utveckla innehållet i stödtjänsterna kvalitativt för att väga upp behoven i den ordinarie verksamheten och dess ledning. I placeringsstrategin som har godkänts av styrelsen slås fast den strategiska allokeringen, de taktiska fluktuationsintervallerna och riskhanteringsprinciperna för de olika förmögenhetsslagen i organisationens placeringstillgångar. Centralförvaltningens värdepappersegendom förvaltas av tre, genom en upphandlingsprocess valda förvaltare enligt avtal om diskretionär förvaltning. Placeringsfastighetsandelen som vid bokslutsögonblicket var drygt 40 % av de totala placeringstillgångarna sköts på egen hand. Placeringsverksamheten övervakas av en placeringskommitté som tillsatt av styrelsen arbetar under generalsekreterarens ledning och består av organisationens eget folk och externa sakkunniga. Riskerna i placeringsverksamheten hanteras tillsammans med expertis från huvudförvaltaren och då kan man samtidigt utnyttja förvaltarens särskilda tillämpningar för att modellera och hantera placeringsriskerna. Inom internationell hjälpverksamhet vidtas inga skyddsåtgärder för valutakursrisker, eftersom besluten om hjälp fattas i bokföringsvaluta. För att hantera ränterisker ingår i organisationens långfristiga finansieringslån ett ränteskydd med avtal om ränteändring, där 10 miljoner euro av lånekapitalet ändrats från ett lån med rörlig ränta till ett lån med fast ränta. Ränteändringsavtalets marknadsvärde vid bokslutsögonblicket var -485 tusen euro på grund av den exceptionellt låga marknadsräntan. Inom centralförvaltningen har likviditetsplaneringen utvecklats för att tillsammans med koncernbokslutslösningen effektivera hanteringen av driftskapitalet, i synnerhet efter det då skötseln av värdepappersplaceringar har lagts ut. Det ekonomiska stabiliseringsprogram som fastställts av stämman har utvecklats enligt uppgjord plan. Målet är att under åren åstadkomma en resultatförbättring på 1,5 miljoner euro i centralbyråns ekonomi. I januari februari fördes samarbetsförhandlingar enligt lagen om samarbete på centralbyrån, där parterna enades om att spara 1,1 miljoner euro per år. För materialproduktionens del uppfylls sparmålet under år För att centralbyråns ekonomi ska kunna balanseras krävs förutom ytterligare sparåtgärder åren 2013 och 2014 också att man lyckas skapa nya interna finansieringslösningar. Organisationens anseende och det allmänna förtroendet för dess verksamhet är grundvalen för Finlands Röda Kors. Centrala element i riskhanteringen är dessutom fortfarande utvecklingen av medlemsantalet, frivilligverksamheterna och antalet frivilliga. 11

12 Ekonomi Centralförvaltningens bokföringsmässiga underskott var 0,5 miljoner euro. Resultatet förklaras främst av den i samband med pensionsarrangemangen året innan överenskomna inkomstföringen av de bokförda kostnaderna för tilläggspensionsförhöjningarna åren Kostnaden på 0,9 miljoner euro baserade sig på pensionsbolagets noggrannare uppskattning av förhöjningens verkan. Organisationens medelsanskaffning utvecklades planenligt. I fråga om placeringsverksamheten överträffades de tidigare ställda förväntningarna för året. Organisationens placeringstillgångar som var 124 miljoner euro gav en genomsnittlig årlig avkastning på 9,36 %. Den förhållandevis stora fastighetsegendomen drog ned något på avkastningen. På det hela taget har centralförvaltningen en solid ekonomi. Uppskattningen av centralförvaltningens resultat påverkas av att centralbyrån stöder distrikten årligen ekonomiskt och genom tjänster utan vederlag. Skulle det ekonomiska läget i distrikten kräva stöd från centralförvaltningen, skulle centralbyråns överskott för året därigenom minska. Distrikt och avdelningar upprättar egna bokslut Finlands Röda Kors är en offentligrättslig förening vars verksamhet är baserad på lag och förordning om densamma. I förordningen har distrikten och avdelningarna särskilt fastställts som egna juridiska personer. Sålunda upprättar de egna bokslut över sin verksamhet och distriktens bokslut sammanförs inte med centralförvaltningens bokslut. Rödakorsinstitutionerna däremot Blodtjänst, återanvändningsvaruhuset Kontti och De ungas skyddshus är juridiskt en del av centralförvaltningen. Deras verksamhet ingår i centralförvaltningens bokslut SPR:n kokonaisjäsenmäärä Medlemsantalet Intäkter (1 000 euro) Blodtjänst Veripalvelu UM- UM:n avustukset Placeringar Sijoitukset RAY:n RAY- avustukset Katastrof- Katastrofirahasto Övriga Muut tuotot Övriga Muut avustukset Produkt- Tuotemarkkinointi Korvaukset Ersättningar valtiolta Jäsenmaksut Medlemsavgifter ja muut understöd understöd fonden intäkter understöd marknadsföring ja kunnilta från stat lahjoitukset och övriga bidrag och kommun

13 Personal Utifrån personalenkäten från år 2011 lades upp en utvecklingsplan som fortfarande var aktuell under verksamhetsåret. Den största satsningen var centralbyråns förberedande chefsträning som omfattade 14 samlingar under året. Utbildningen genomfördes i eget regi kostnadseffektivt som coahcing. Det gav en ny syn på ledarskap, nya färdigheter och verktyg samt ett kamratstödsnätverk som alla ger ett bra underlag för fortsatt ledarskapsutveckling. Även ledarskapsrollerna omskapades, likväl som processen med handledning och uppföljning av verksamheten inklusive verktygen som tas i bruk år Fem före färdig är också programmet för arbetshälsa, endast finslipningen återstår. På våren fördes samarbetsförhandlingar på centralbyrån för att ro i hamn det sparprogram som slagits fast av stämman. Vid förhandlingarna bantades personalresurserna ned med motsvarande 16 årsverken. Större uppsägningar behövde inte vidtas eftersom sparkraven uppfylldes genom att lämna de lediga uppgifterna obesatta och omplacera personal till de tidigare utlagda tjänsterna inom ekonomiförvaltningen och telefonväxeln. I samma veva flyttades också lagret vid Havsgatan till Kalkku logistikcentral. Betydande framgång nåddes i ansatserna att centralisera och utveckla organisationens löneadministration. Processerna inom löneadministrationen vid centralbyråns personalenhet effektiverades och förenhetligades och tack vare det kunde distriktens löneadministration flyttas till centralbyrån. Under året anslöt sig Uleåborg, Satakunta, Sydöstra Finland, Tavastland och Egentliga Finland till den centraliserade modellen. Rödakorsprojektet Työaskel avslutades på hösten 2012, eftersom arbets- och näringsministeriet som fungerat som finansiär drog in sitt stöd för det riksomfattande projektet. Projektet utvecklade förtjänstfullt Röda Korset som sysselsättare under årens lopp dels genom att Personer Tusen euro Av centralförvaltningen utbetalda löner och arvoden Löner och arvoden Bikostnader Centralbyrån Blodtjänst Kontti De ungas skyddshus Centralbyrån sammantaget Anställda inom centralförvaltningen utbilda och stödja de sysselsättningsfrämjande cheferna inom Kontti-kedjan, i avdelningarna och i distrikten, dels genom att förbättra arbetsmetoderna och verktygen samt det sociala bokslutet och samarbetet med olika myndigheter. Verksamheten fick erkännande i januari 2013, då arbetsgruppen under ledning av Tarja Filatov överräckte sin rapport om utveckling av sysselsättningsåtgärder till arbetsminister Lauri Ihalainen på Vanda Kontti. Orsaken till valet av plats var att Röda Korsets sysselsättningsprogram är föredömligt både i fråga omfattning och kvalitet. Stödet till sysselsättningen fortsätter som en del av personalenhetens verksamhet men utan något särskilt projekt finns inga liknande utvecklingsmöjligheter. 13

14 Framtidsutsikter I Finland är tilliten till Röda Korsets verksamhet stor det framgick tydligt av erfarenheterna av Midvinterövningen. Organisationen lyckades mobilisera över frivilliga, samtidigt som samarbetet med olika myndigheter löpte friktionsfritt. Röda Korset upplevs som en pålitlig organisation som både nationellt och internationellt kan reagera på olyckor och kriser då när hjälp behövs. Som en del av internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen är organisationens beredskap en viktig länk med tanke på finländarnas trygghet. De frivilliga i över 500 lokalavdelningar är ett viktigt inslag i medborgarsamhället och i att stärka gemenskapen. Att organisationen i allt högre grad satsar på programmen för beredskap, hälsa och välmåga ökar dess genomslagskraft och betydelse. Betydelsen av FRK som en finsk hjälporganisation syns bland annat i att organisationen årligen får tusentals nya medlemmar. Människorna har en fast övertygelse om att Röda Korset är en effektiv kanal för hjälpinsatser. Tillskottet av medlemmar betyder dock inte att medlemsantalet skulle öka. De nuvarande medlemmarnas medelålder överstiger snart 60 år. Den ökande medelåldern bland medlemmarna och de frivilliga återspeglas på många sätt i organisationens verksamhetsresurser och innebär också ett betydande medlemsbortfall årligen. Ett hinder för en större medlemskår är också att organisationen tillsvidare inte hittat några effektiva sätt för hur de medlemmar eller frivilliga som vill gå med verkligen kan börja med just den verksamhet de är intresserade av. Därför bör organisationen på alla plan speciellt ge akt på att de nya aktörerna välkomnas vid de gamlas sida. Det gäller att se till att organisationen är öppen för alla intresserade. I samband med förberedelserna för Åbostämman år 2014 är det skäl att diskutera hur man kan förenkla den traditionella organisationsbyråkratin så att de frivilliga allt oftare upplever att deras insatser höjer livskvaliteten hos människor. Röda Korset har intensifierat sitt samarbete med andra organisationer och framdeles blir det allt viktigare att samarbetet utvidgas ytterligare. På det sättet kan de tillgängliga resurserna tas i effektiv användning i det praktiska hjälparbetet och i påverkansarbetet bakom kulisserna. Ändringen i bankernas betalningssystem som tas i bruk i början av år 2014 och övergången till den s.k. e- faktureringen påverkar i hög grad organisationernas verksamhet främst med tanke på regelbundna givare och bidrag. På ett europeiskt plan håller Finland som en av de första på att gå in för ett nytt system, och i dess utveckling har behoven inom tredje sektorn nästan helt försummats eller rannsakats sent omsider. Ett liknande projekt som återverkar på organisationernas verksamhetsmöjligheter har varit den pågående reformen av lagen om penninginsamlingar. Penninginsamlingarnas pålitlighet kan vara i vågskålen. Att säkerställa tillräckliga resurser exempelvis för Röda Korsets verksamhet här hemma är viktigt eftersom allt fler människor i Finland behöver stöd och hjälp utifrån för att klara sig i livet. Problemen som kommer i ensamhetens, fattigdomens och marginaliseringens spår ser ut att öka. Röda Korset och miljön Röda Korsets verksamhet kan jämföras med typiska riksomfattande organisationer som främst sysslar med kontorsarbete. Därför belastar inte organisationen miljön nämnvärt genom sin verksamhet och inte utgör frivilligverksamheten heller någon risk för miljön. Dock ingår i centralbyråns, i de tolv distriktens och 500 avdelningarnas verksamhet en mängd gemensamma möten och mycket resande. Sålunda måste man beakta bilismens miljöpåverkan, användningen av kontorspapper i onödan och det uppkomna avfallet. Röda Korset har som mål att i allt större utsträckning gå över till digital byrå och informationsförmedling med hjälp av tekniska lösningar och praktiska initiativ. Det här gäller såväl dokument som video- och skypemöten. Organisationen har ett digitalt system för fakturering och godkännande av fakturor och redan nu får mötesdeltagarna nästan allt material elektroniskt. Organisationen har inget särskilt miljöprogram men Blodtjänst och återanvändningskedjan Kontti följer sina egna regler. Blodtjänst tillämpar praktiska lösningar från läkemedelsindustrin bland annat vid behandlingen av engångsmaterial. Kontti-kedjan är en betydande aktör när det gäller återanvändning av varor, såsom kläder, möbler, kärl och andra hemtillbehör, sportartiklar, och även återvinning av begagnade kläder. Den så kallade extranättjänsten RedNet, som under de två senaste åren utvecklats till en intern kommunikationstjänst, har utvidgats. Även lokalavdelningarna har tagit i bruk systemet för att samordna sina egna aktiviteter. 14

15 Hjälp till dem som hade det svårt här hemma Glädje och stöd genom utsatthetsprojekten På olika håll i landet togs fram utsatthetsförebyggande projekt av olika slag. Projekten genomfördes av Röda Korsets lokalavdelningar och de baserade sig på de lokala behoven. Det kunde till exempel handla om socialt och informativt stöd för invandrare, äldre i glesbygder, mentalvårdskonvalescenter eller ungdomar. Projekten finansierades med bidrag ur katastroffonden. Vänverksamhet i alla åldersgrupper Efterfrågan på vänverksamhet ökade. Ensamhet och behov av gemenskap och stöd från vänner förekom i alla åldersgrupper, vilket de väl fyllda vänkurserna runt om i landet visade. Styrkan i vänverksamheten låg på mångfalden av aktiviteter som man kunde välja mellan. Vänverksamheten syntes speciellt på alla hjärtans dag, då 156 evenemang på temat Vänskap ger glädje ordnades i olika delar av landet. Evenemangen gav synlighet åt verksamheten både på riks- och lokal nivå. Också ensamheten och vänverksamheten bland ungdomar lyftes fram vid de ungas egna tillställningar. Stöd till närståendevårdare för att orka Stödverksamheten för närståendevårdare erbjöd hjälp, glädje och utbildning till äldres, handikappades eller långtidssjukas anhöriga. Verksamheten var öppen för alla som vårdar sin anhörig eller närstående. Målet för verksamhetsåret var dels att öka växelverkan mellan olika generationer, dels att motivera närståendevårdarna att sköta även sin egen hälsa. Verksamheten nådde tusentals närståendevårdare. För dem erbjöds frivilligledd gruppverksamhet med aktiviteter och kamratstöd, rekreationsevenemang samt utbildning om välmående, fysisk funktionsförmåga och hälsa. Kamratstödet och kamratgrupperna var allt mer uppskattade. Grupperna blev tio fler och antalet medlemmar i dem fördubblades jämfört med året innan. Närståendevårdarnas stödverksamhet samordnas av professionella och genomförs huvudsakligen av frivilliga. År 2012 omfattade stödverksamheten åtta distrikt, i sju av dem fanns en egen regional medarbetare. Verksamheten engagerade sammantaget 42 avdelningar och inemot 300 frivilliga Frivilliga inom stödverksamheten Frivilliga inom stödverksamheten för närståendevårdare för närståendevårdare Paula Myöhänen I Pieksämäki samlas en vängrupp. På bilden Kaarina Riipinen, Teuvo Rouvinen och Marja Liisa Jäppinen Deltar regelbundet Oregelbundet Frivilliga i vänverksamheten Hjälptagare i plötsliga olyckor inom landet vid vilka avdelningarna bidragit med hjälp Personer (* personer *) Talet har varit felaktigt i den föregående statistiken. Här har det rättats till

16 Kotimaan apu / Hjälpen inom landet / euro skolvägen. Polisen larmade Vapepa i ett tidigt skede för att leta efter pojken. Den försvunna hittades till slut död under en rasad snögrotta vid vägrenen. Händelsen fick stor publicitet och i Vapepas efterspaningar deltog många vanliga medborgare som ville ge en handräckning till den försvunnas familj. Frivilliga räddningstjänstens främsta samarbetspartner, polisen, har i flera sammanhang uttryckt sin uppskattning över den hjälp den fått. För att backa upp samarbetet färdigställdes under året ett riksomfattande polisavtal och direktiv I Övriga stora olyckor ingår: 2010 Skottdramat i Sello samt hjälpfonderna för Jokela och Kauhajoki 2011 Skottdramat i Sello samt hjälpfonderna för Jokela och Myyrmanni 2012 Hjälpfonden för Myyrmanni Finlands Röda Kors delade år 2012 ut presentkort à 70 euro som Jul i sinnet-understöd. Intresset för första omsorgen och psykiskt stöd ökade Inom första omsorgen och mentalt stöd fanns en efterfrågan på frivilliga. Under året behövdes frivilliga vid flera eldsvådor, efterspaningar och olyckor. Efter skottdramat i Hyvinge i maj bidrog de rödakorsfrivilliga med att sköta provianteringen, ta emot krissamtal och patrullera på gatan tillsammans med lokala aktörer. Psykologernas beredskapsgrupp stödde skolorna. De ungas kris- och chattsajt, Tukinet, var tillgänglig under tre kvällar. Efter knivmordet på den unga kvinnan i Varkaus i april hade de frivilliga jour och patruller på gatan samt på kvällen vid ungdomsgården, där också en medlem från psykologernas beredskapsgrupp fanns på plats för att stödja de unga. Ledaren i frivilliggruppen för mentalt stöd beviljades Frivilliga räddningstjänstens utmärkelse Årets räddare för sina insatser som samordnare av samarbetet mellan myndigheterna och församlingen. Frivilliga räddningstjänsten uppmärksammades Frivilliga räddningstjänsten fick stort utrymme i riksmedierna. I december försvann en liten pojke i Ylöjärvi på Av avdelningens egna medel Akut hjälp inom landet Utsatthetsförebyggande projekt Övriga stora olyckor Klädhjälp i hemlandet Röda Korset levererade klädhjälp till behövande i Finland. Människor som förlorat sitt hem till exempel i en eldsvåda eller på grund av mögelproblem fick kläder och andra förnödenheter. Ny Gummiskola Röda Korsets hivarbete döptes om till hiv- och sexualhälsoarbete. Målet var att främja människors hälsa och välfärd genom att förebygga hivsmitta och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Att stödja de hivsmittade och minska på diskrimineringen till följd av infektionen var en viktig del av verksamheten. De frivilliga inom hiv- och sexualhälsoarbetet riktade sina kampanjinslag till ungdomar och resenärer för att främja en trygg och ansvarsfull sexualitet. Tillsammans med Hiv-stödcentralen organiserades patruller för säker sex som gick runt i hamnarna i Helsingfors och Åbo samt på gränsövergångsstationerna i Niirala, Nuijamaa och Vaalimaa. Studiematerialet i sexualhälsa, Gummiskolan, som ska komplettera undervisningen i hälsokunskap för grundskolans nionde årskurs blev färdigt. Gummiskolan är ett projekt för Röda Korsets ungdomsfrivilliga. De frivilliga jourade på Pluspunkterna och i den riksomfattande telefonrådgivningen. I Pluspunkterna gick man över till snabbtest. Missbruksarbete en del av avdelningens verksamhet Rekordantalet tio grundkurser i missbruksarbete ordnades. Avdelningarna anvisade aktivt sina frivilliga till grundkurserna och arrangerade även informationsmöten om rusmedel. För att stödja verksamheten i avdelningarna uppdaterades materialet för rusmedelsinfo och gavs ut nytt stödmaterial för kurserna. Röda Korset svarade för den riksomfattande samordningen av Drogförebyggande veckan i november tillsammans med Ehyt ry. Veckans temaaffischer fanns för distribution i distriktsbyråerna och avdelningarna ordnade kring lycklighetstemat s.k. lyckonarinker. Skolsamarbetet och rusmedelstemakvällarna med Röda Korsets verksamhetsgrupper fortsatte. Larmuppdrag St Efterspaning Första omsorgen (mental första hjälpen, eldsvådor etc.) Trafikolycka Markbrand Annan hjälpsituation Beredskapslarm. Ingen aktion Miljöolycka 2

17 Över femtio hälsorådgivningar De avgiftsfria rådgivnings- och hälsovårdstjänsterna utnyttjades flitigt i synnerhet av den åldrande befolkningen. Röda Korset hade i slutet av året 51 hälsorådgivningar. De kompletterade kommunernas hälsovårdstjänster genom sin avgiftsfria och lättillgängliga hälsorådgivning och gruppverksamhet. Besöken i hälsorådgivningar St Blodgivaren räddar liv. Jari Härkönen Blodgivningarna gav hjälp till patienter Blodgivning är ett enkelt och populärt sätt att hjälpa en medmänniska konkret. År 2012 gav människor blod i Finland och antalet blodgivningar var Det var en nedgång på cirka blodgivningar jämfört med föregående år, vilket berodde på den minskade efterfrågan på blodpreparat och på Blodtjänsts reaktion att samla in mindre blod. Blodgivarna räckte till för att trygga patienternas behov under året. Nätverket av blodgivare utvecklades genom bättre möjligheter att ge blod i områden där det finns mer människor som uppnått blodgivningsåldern och där andelen unga väntas öka. En ny blodtjänstbyrå öppnades i Esbo och i Österbotten ökade blodgivningsfrekvensen. Företagssamarbetet fick en helt ny framtoning och en puff framåt i och med den nya handlingsmodellen Blod- Grupp (VeriRyhmä). Till verksamheten som lanserades i oktober anslöt sig redan under slutet av året 209 blodgivargrupper från olika företag och sammanslutningar. Blodtjänst levererade till sjukhusen i Finland nästan 230 enheter röda blodkroppar och över enheter blodplättar. Omkring personer i Finland får årligen hjälp av blodprodukter. I framställningen av preparaten togs fram nya tekniker som förbättrade driftsäkerheten och snabbheten. Till benmärgsgivarregistret söktes aktivt nya medlemmar för att ersätta dem som på grund av ålder eller av andra orsaker lämnat registret. Med hjälp av olika kampanjer lyckades man utöka registret på medlemmar med över nya (775 år 2011). Blodtjänst förmedlade sammanlagt 122 stamcellstransplantat inomoch utomlands. Efterfrågan på laboratorietjänster varierade enligt forskningsområde. Framför allt i fråga om krävande mätningar av blodgruppsantikroppar var behovet av tjänster stort under året. Vid blodgruppsundersökningar fungerade Blodtjänst som nationellt referenslaboratorium. Blodtjänsts nya Cellproduktionscentral togs i drift och myndigheterna gav tillstånd till att producera mesenkymala stromaceller för behandling av graft-versus-host-reaktioner hos enskilda patienter. Vid Blodtjänst arbetade år 2012 i medeltal 631 personer. Drygt ettusen sysselsattes Röda Korset var en av de betydelsefullaste sysselsättarna bland organisationerna i Finland. Organisationen erbjöd sysselsättningstillfällen i sina Kontti-centraler och lokalavdelningar. Flest sysselsatta fanns i Kontti-centralerna där inalles personer fick arbete med hjälp av olika stödformer. Av dem avlade 64 personer yrkesexamen eller delexamen. Rödakorsprojektet Työaskel avslutades på hösten 2012, eftersom arbets- och näringsministeriet som fungerat som finansiär drog in sitt stöd för det riksomfattande projektet. Projektet utvecklade med framgång Röda Korset som sysselsättare under årens lopp dels genom att utbilda och stödja de sysselsättningsfrämjande cheferna inom Kontti-kedjan, i avdelningarna och i distrikten, dels genom att förbättra arbetsmetoderna och verktygen samt det sociala bokslutet och samarbetet med olika myndigheter. Verksamheten fick erkännande i januari 2013, då arbetsgruppen under ledning av Tarja Filatov överräckte sin rapport om utveckling av sysselsättningen till arbetsminister Lauri Ihalainen på Vanda Kontti. Orsaken till valet av plats var att Röda Korsets sysselsättningsprogram är föredömligt både i fråga omfattning och kvalitet. Kontti-kedjan öppnade sin tionde butik i Vanda I augusti öppnade Kontti-kedjan sitt tionde återanvändningsvaruhus i Vanda Dickursby. Kontti-centralen i Vanda var dittills kedjans största second hand shop som sysselsätter runt 50 personer åt gången. Kontti-kedjan utvecklade sina varuprocesser i Vanda butiken genom att öppna en varumottagning där kunderna själva kan sortera det material de vill skänka bort. Målet var att försnabba cirkulationen av varor och informera kunderna om kvalitetskriterierna. Liknande mottagningar inrättas också i de övriga Kontti-centralerna. 17

18 Arbetet för kulturell mångfald lockade nya frivilliga Den mångkulturella frivilligverksamheten fortsatte att växa. Fler frivilliga gick med för att de ville utveckla den kulturella närmiljön. De tjänstgjorde inte bara som vänner till inflyttade utan arrangerade också boendehjälp, klubbar och kurser samt drev internationella klubbar. Samarbetet med läroanstalter ökade på olika håll i landet. Man arrangerade lättbegripliga grundkurser i vänverksamhet för elever med invandrarbakgrund och hänvisade dem sedan till avdelningarnas aktiviteter. Erfarenheterna av detta var goda. Kampanj mot rasism Ökningen av hatretoriken och de rasistiska attityderna var märkbar i det finländska samhället och vardagsverklighet för människor med annorlunda bakgrund. Röda Korset agerade intensivt mot rasism och diskriminering genom sin antirasistiska marskampanj. Både avdelningarna och distrikten arrangerade evenemang; somliga organiserades i samverkan med andra aktörer. Evenemangen var cirka hundra till antalet. Distrikten gav utmärkelsen Fördomsfri föregångare till personer och instanser som brutit lans för likabehandling. Man utförde också attitydarbete som ett inslag i den mångkulturella frivilligverksamheten. SPIRIT-projektet, som finansieras av Europeiska flyktingfonden, har i tre års tid haft som särskilt mål att påverka attitydklimatet och öka kommunernas villighet att ta emot flyktingar. Under projekttiden, som upphörde i slutet av året, stöttades också utvecklingen av den integrationsfrämjande verksamheten inom avdelningarna. Utifrån sitt avtal med Migrationsverket arrangerade Röda Korset också resor till Finland för familjemedlemmar till flyktingarna. Totalt anlände tio familjemedlemmar som omfattades av statsbidrag. Röda Korset informerade och vägledde aktivt de lokala aktörerna om de ändringar i lagstiftning och förvaltning som trätt i kraft år En viktig omställning var att staten från och med 2011 bekostade inresan enbart för kvotflyktingarnas familjemedlemmar. Antalet efterforskningar fortsatte att växa under året. Ökningen förklaras främst av efterforskningen av familjemedlemmar som försvunnit under sin flykt till Europa. Sammanlagt behandlades 433 fall där man letade efter familjemedlemmar, och 51 rödakorsmeddelanden förmedlades. Påverkansarbete för familjeåterförening Inom påverkansarbetet var det viktigaste målet att trygga familjeåterföreningen för flyktingar. I familjeåterföreningspolitiken och dess förvaltning har under de senaste åren gjorts en rad ändringar som påverkar ställningen och rättigheterna för flyktingars familjemedlemmar. På grund av detta arrangerade FRK i november ett möte mellan organisationerna och myndigheterna kring familjeåterförening. På mötet utväxlades kunskap om de olika skedena i den praktiska familjeåterföreningen och behandlades förslagen om att tillgodose flyktingarnas rätt till familjeåterförening och förenkla processerna inom förvaltningen. Till diskussionsmötet hade bjudits in representanter för inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och MIGRI samt företrädare för kommuner och organisationer. Av huvudpunkterna i diskussionen gjordes ett sammandrag för inrikesministeriet med målet att påverka den politik och de riktlinjer som reglerar familjeåterföreningsprocessen. Asylansökningar Niklas Meltio Aktören Eppu Salminen utmanade alla att avstå från sina fördomar under veckan mot rasism. Personer Mottagningen av flyktingar och asylsökande fortsatte Antalet asylsökande höll sig på 2011 års nivå. Organisationen drev nio förläggningsenheter för vuxna och några enheter för minderåriga. På grund av myndigheternas beslut om nedskärningar minskades antalet platser på förläggningarna, och i slutet av året lades enheten i Kontioniemi ned. Centralbyrån samordnade på Helsingfors-Vanda flygplats mottagningen av anländande kvotflyktingar och hade en grupp frivilliga som sitt stöd. Röda Korset tog emot 730 kvotflyktingar som kommit till Finland. Personer Kvotflyktingar som Finlands Röda Kors tagit emot

19 Till första hjälpen-grupperna rekryterades nya medlemmar Niklas Meltio Antalet första hjälpen-grupper och medlemmar har minskat drastiskt under de senaste åren. Det här syns också i hjälpverksamheten. Röda Korsets larmgrupper av vilka lejonparten är första hjälpen-grupper hade år uppdrag, medan motsvarande siffra året innan var 154. Under året försökte grupperna locka med framför allt ungdomar. På Rödakorsveckan ordnades kunskapsbanor som gav allmänheten framgångsupplevelser genom övningar i första hjälpen. Målet med kampanjen var att rekrytera nya medlemmar till grupperna. Under våren anmälde omkring 700 personer sitt intresse för gruppverksamheten i första hjälpen. I Uleåborgs och Lapplands distrikt togs fram ett tvåårigt projekt kallat HUIPPU med målet att utveckla modeller för rekrytering av nya aktörer och grupper för första hjälpen i de två distrikten. I projektet där 13 avdelningar deltog ordnades tre temaseminarier och utvecklades nya tekniker som stöd för rekryteringen. Projektet resulterade i en ny första hjälpen-grupp i Sodankylä. De deltagande avdelningarnas insatser under Rödakorsveckan och på Hungerdagen var märkbart bättre än under tidigare år. Allt material om projektet lades ut på första hjälpen-gruppernas sidor på RedNet. Den nya riksomfattande databasen för första hjälpenjourer introducerades på hösten. Databasen utvecklades av en grupp IT-experter, frivilliga rödakorsare, enligt pro bono principen. Med hjälp av den kan avdelningarna enkelt rekrytera första hjälpen-jourhavande från avdelningen samt vid behov från det egna distriktet eller över hela landet. Databasen som ger jourhavandena basuppgifter om de olika första hjälpen-jourerna testades och utvecklades i Helsingfors och Nylands distrikt innan den togs i bruk på riksnivå. Databasen lanserades i samband med första hjälpen-grupppernas seminarium Ideoita ja iloa (idéer och glädje) som samlade nästan 180 deltagare från nio distrikt. Första hjälpen var temat för Rödakorsveckan. Tom Granqvist och Otto Kari som är medlemmar i första hjälpen-gruppen demonstrerar i Viks Prisma hur en medvetslös placeras i stabilt sidoläge Första hjälpen-grupper och frivilliga i i dem Första hjälpen-grupper Frivilliga i dem Första hjälpen-jourer och hjälptagare Jourer Hjälptagare Pistjourhavandena hjälpte i skidanläggningar De frivilliga pistjourhavandena hjälpte vid 28 skidanläggningar. En stor del av dem som fick hjälp var åringar. Vanligaste var skador i knä, handled och huvud. Pistjourverksamheten presenterades på mässam Skiexpo där ett hundratal anmälde sitt intresse för verksamheten. Defibrillatorregistret öppnades Samprojektet med Finlands Hjärtförbund och Resuskitationsrådet i Finland som gick ut på att registrera alla defibrillatorer i landet fullbordades. Registret öppnades på våren och dess innehåll utvecklades under året utifrån mottagen respons. Målet är att öka allmänhetens, hälsovårdsproffsens och myndigheternas kunskaper dels om basal hjärt-lungräddning, dels om teknikens utbredning i landet. Samarbetet inom organisationen utvecklades genom att helt flytta över skötseln av kundrelationerna från centralbyrån till Helsingfors och Nylands distrikt. Centralbyrån svarar för utbildningens kvalitet och innehåll samt för materialproduktionen. 19

20 Nytt material som stöd för utbildningen Den nya boken Första hjälpen utkom på svenska och finska. Verket är avsett att användas på kurser i första hjälpen, vid självstudier och för att bevara kunskaperna i första hjälpen. I slutet av året utkom läroboken Ensihoidon perusteet (akutvårdens grunder) på Räddningsinstitutets och Röda Korsets gemensamma förlag. Också denna var en reviderad upplaga. I samverkan med yrkesläroanstalten WinNovan utgavs som stöd för undervisningen i första hjälpen Elvytystilanne kyky auttaa (HLR att kunna hjälpa). Denna undervisnings-dvd med en daramatiserad berättelse och fyra undervisningssituationer gjordes som lärdomsprov. För de minsta i familjen utkom sagoboken Tammenterhometsän pikkuväen haaverit (trassel för småfolket i ekollonskogen instruktioner för verkliga tillbud). Boken som hade omarbetats i samarbete med Centralförbundet för Räddningsbranschen i Finland baserade sig likaså på lärdomsprov. Nio kurser inom utbildarutbildningen Under året arrangerades utbildarutbildning på nio kurser i första hjälpen och hälsokunskap och på en kurs i livräddande första hjälpen. UFH-fortbildningarna var 20 till antalet, av vilka en gick på svenska. Alla deltagare fick i samband med kursen PPE-D-utbildarbehörighet. 20

https://www.youtube.com/watch?v=r36ohuf3u6a

https://www.youtube.com/watch?v=r36ohuf3u6a VÅGA BRY DIG https://www.youtube.com/watch?v=r36ohuf3u6a RÖDA KORSET I VÄRLDEN BLAND VÄRLDENS KÄNDASTE SYMBOLER internationellt skyddsemblem symbol för humanitär hjälp RÖDA KORSET I VÄRLDEN RÖDA KORSETS

Läs mer

Arbetsplan och budget 2015. Finlands Röda Kors Helsingfors och Nylands distrikt ATT HJÄLPA GER GLÄDJE

Arbetsplan och budget 2015. Finlands Röda Kors Helsingfors och Nylands distrikt ATT HJÄLPA GER GLÄDJE Arbetsplan och budget 2015 Finlands Röda Kors Helsingfors och Nylands distrikt ATT HJÄLPA GER GLÄDJE Innehåll Inledning 3 Beredskapsverksamheten 3 Första hjälpen gruppverksamhet och hälsofrämjande 4 Utbildning

Läs mer

VI ÄR EN MODIG OCH PÅLITLIG HJÄLPARE HÄR HEMMA OCH UTE I VÄRLDEN. Finlands Röda Kors strategi för åren 2015 2017. Att hjälpa ger glädje

VI ÄR EN MODIG OCH PÅLITLIG HJÄLPARE HÄR HEMMA OCH UTE I VÄRLDEN. Finlands Röda Kors strategi för åren 2015 2017. Att hjälpa ger glädje VI ÄR EN MODIG OCH PÅLITLIG HJÄLPARE HÄR HEMMA OCH UTE I VÄRLDEN Finlands Röda Kors strategi för åren 2015 2017 Att hjälpa ger glädje Godkänd på stämman i Åbo 7-8.6.2014 1 2 8.6.2014 Innehåll Inledning...

Läs mer

Ge av din tid och var med!

Ge av din tid och var med! FRIVILLIGARBETE I FINLANDS RÖDA KORS Ge av din tid och var med! Tervetuloa Welcome Bienvenidos Tere tulemast Bienvenue добро пожаловать الهأ الهسو dhowow Välkommen Soo Ge av din tid och var med! Röda Korset

Läs mer

HJÄLP MED DIN HJÄLP Årsredovisning 2011 Finlands Röda Kors 11.5.2012 1

HJÄLP MED DIN HJÄLP Årsredovisning 2011 Finlands Röda Kors 11.5.2012 1 HJÄLP MED DIN HJÄLP Årsredovisning 2011 Finlands Röda Kors 11.5.2012 1 Omslagsbild: Niklas Meltio Nuorteva under Hungerdagen 2011 11.5.2012 2 Innehåll Styrelsens verksamhetsberättelse för räkenskapsperioden

Läs mer

28.11.2014. Finlands Röda Kors upprätthåller ett riksomfattande koordinationsnätverk för Frivilliga räddningstjänsten.

28.11.2014. Finlands Röda Kors upprätthåller ett riksomfattande koordinationsnätverk för Frivilliga räddningstjänsten. 28.11.2014 Finlands Röda Kors stämma 7 8.6.2014 STYRELSENS SVAR TILL KLÄMMAR SOM GODKÄNDES AV ORDINARIE STÄMMAN KLÄM 1 Precisering av testamentsanvisningar Vi föreslår att styrelsen preciserar sina testamentsanvisningar

Läs mer

Startpaket Ungdomsverksamhet

Startpaket Ungdomsverksamhet Startpaket Ungdomsverksamhet Verksamhetsformer Reddie Kids-klubbverksamhet för äldre barn Ungdomsgrupp Narikka: kortvarig frivilligverksamhet Lägerverksamhet Internationell ungdomsverksamhet Redaktionellt

Läs mer

HJÄLP MED DIN HJÄLP. Årsredovisning 2013

HJÄLP MED DIN HJÄLP. Årsredovisning 2013 HJÄLP MED DIN HJÄLP Årsredovisning 2013 Finlands Röda Kors 16.5.2014 1 Godkänd vid fullmäktigemötet 16.5.2014 Omslagsbild: Redaktör: Översättning: Foto: Övningen Midvinter lyckades utmärkt. I Salo evakuerades

Läs mer

Röda Korsets program för årskurserna 1-6, 2016 ATT HJÄLPA GER GLÄDJE

Röda Korsets program för årskurserna 1-6, 2016 ATT HJÄLPA GER GLÄDJE Röda Korsets program för årskurserna 1-6, 2016 ATT HJÄLPA GER GLÄDJE 2 Att hjälpa ger glädje! Vi tror att barn vill hjälpa, vare sig det gäller första hjälpen, att göra en äldre människa glad eller en

Läs mer

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden

De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden De viktigaste observationerna vid revisionen och ställningstaganden Integration inom social- och hälsovården Vid utgången av 2012 uppgick antalet utländska medborgare i Finland till 195 511, vilket utgör

Läs mer

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Fakta om ungdomsgarantin

Fakta om ungdomsgarantin 9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.

Läs mer

Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder.

Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder. Ungdomarnas årsmöte ordnades 3-5.10.2014. Nedan finns alla godkända initiativ, klämmar och ställningstaganden samt åtgärder. Behandlats av Röda Korsets styrelse 22.5.2015 INITIATIV 1 Infopaket för nya

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017

UPPSALA RÖDAKORSKRETS VERKSAMHETSPLAN 2017 VISION UPPDRAG PRIORITERAD MÅLGRUPP VERKTYG ÖVERGRIPANDE MÅL PRIORITERADE OMRÅDEN OCH MÅL INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. DE MEST UTSATTA

Läs mer

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015

UPPSALA RÖDAKORSKRETS FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015 VISION INGEN SKALL LÄMNAS ENSAM I KRIS ELLER KATASTROF. UPPDRAG VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV I UPPSALA OCH I VÄRLDEN. HUVUDMÅLGRUPPER* ÄLDRE OCH MIGRANTER. ÖVERGRIPANDE MÅL VI ÄR EN RESURSSTARK OCH ENAD

Läs mer

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort

Stadgar. Godkänt av föreningens höstmöte Namn och hemort 1/6 Stadgar Godkänt av föreningens höstmöte 14.11.2011 1 Namn och hemort Föreningens namn är Säätiöiden ja rahastojen neuvottelukunta ry Delegationen för stiftelser och fonder rf. Föreningens språk är

Läs mer

Vi är en modig och Pålitlig HjälPare Här Hemma och ute i Världen

Vi är en modig och Pålitlig HjälPare Här Hemma och ute i Världen Strategi 2011 2014 Vi är en modig och Pålitlig HjälPare Här Hemma och ute i Världen Finlands Röda Kors 2011 emilia FaGerlunD suomen punaisen ristin toimintalinjaus vuosille 2011 2014 1 1 innehåll följeord...4

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Frivilligarbete i 4H. Frivilligledaren Per hjälper lägerdeltagarna mäta trädets höjd. Hed-Mari Björkell

Frivilligarbete i 4H. Frivilligledaren Per hjälper lägerdeltagarna mäta trädets höjd. Hed-Mari Björkell Frivilligarbete i 4H Frivilligledaren Per hjälper lägerdeltagarna mäta trädets höjd Hed-Mari Björkell 2007 Innehåll Inledning... 3 Vem är frivillig?... 4 Varför är frivilligarbetaren viktig för oss?...

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016 För samhällsansvar och livskvalité

Verksamhetsplan 2015-2016 För samhällsansvar och livskvalité Verksamhetsplan 2015-2016 För samhällsansvar och livskvalité Vision Lions skall vara den ledande moderna, miljömedvetna hjälporganisationen i Sverige. Vårt uppdrag är att göra skillnad för människor när

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet

Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Startpaket Mångkulturell frivilligverksamhet Verksamhetsformer Vänverksamhet Finska och svenska språkklubbar Läxhjälpen Internationella klubben Lägerverksamhet Boendehjälp Verksamhet i flyktingförläggningar

Läs mer

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi

Strategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020 Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

VI ÄR EN MODIG OCH PÅLITLIG HJÄLPARE HÄR HEMMA OCH UTE I VÄRLDEN. Strategi för åren

VI ÄR EN MODIG OCH PÅLITLIG HJÄLPARE HÄR HEMMA OCH UTE I VÄRLDEN. Strategi för åren VI ÄR EN MODIG OCH PÅLITLIG HJÄLPARE HÄR HEMMA OCH UTE I VÄRLDEN Strategi för åren 2018 2020 Förslag till styrelsens utkast för remissbehandling inom organisationen 27 28.1.2017 1 2 Innehåll Inledning...

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015

PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN. Guide för ansökan år 2015 PRODUKTUTVECKLING INOM KULTURTURISMEN Guide för ansökan år 2015 Undervisnings- och kulturministeriet 2014 Innehåll Förord... 2 1 Allmänna kriterier... 2 2. Bedömningsgrunder... 3 3. Att ansöka om statsunderstöd...

Läs mer

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF)

Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete. Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Vad är integration? - Termer om invandring och integrationsarbete Emine Ehrström Regionalkoordinator Finland mitt hem projektet (ESF) Utbildning i invandrar- och integrationsarbete för anställda inom den

Läs mer

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi

Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi Ett säkert och kriståligt Finland Räddningsväsendets strategi 2025 31.5.2016 Räddningsväsendets vision 2025: Ett säkert och kriståligt Finland genom samarbete. 21.6.2016 2 Verksamhetsidé: Vi främjar säkerheten

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 ATT HJÄLPA GER GLÄDJE Finlands Röda Kors, Åbolands distrikt 2014 Förord Förord Röda Korsets värderingar är grunden för all vår verksamhet. Röda Korsets sju principer styr tillsammans

Läs mer

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten

Läs mer

HJÄLP MED DIN HJÄLP Verksamhetsberättelse 2010 Finlands Röda Kors 13.5.2011 PB 1

HJÄLP MED DIN HJÄLP Verksamhetsberättelse 2010 Finlands Röda Kors 13.5.2011 PB 1 HJÄLP MED DIN HJÄLP Verksamhetsberättelse 2010 Finlands Röda Kors 13.5.2011 1 Omslagsbild: Eero Pykäläinen På bilden: Kati Partanen i Haiti 13.5.2011 2 Innehåll INLEDNING...5 STYRELENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker

Läs mer

FOTBOLLSFÖRENINGARNAS KVALITETSSYSTEM ETT VERKTYG FÖR FÖRENINGSUTVECKLING

FOTBOLLSFÖRENINGARNAS KVALITETSSYSTEM ETT VERKTYG FÖR FÖRENINGSUTVECKLING FOTBOLLSFÖRENINGARNAS KVALITETSSYSTEM ETT VERKTYG FÖR FÖRENINGSUTVECKLING Kvalitetssystemet är till nytta vid utvecklingen av föreningsledningen, idrottsverksamheten samt kommunikationen och marknadsföringen.

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om främjande av idrott I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av idrottslagen (390/2015): 1 kap. Statens idrottsråd 1 Tillsättande av statens idrottsråd och dess sektioner,

Läs mer

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors.

Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. Stiftelsen Culturas stadgar 1 Stiftelsens namn och hemort Stiftelsens namn är stiftelsen Cultura och dess hemort är Helsingfors. 2 Ändamål Stiftelsens ändamål är att utveckla och stärka den ryskspråkiga

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA

VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA VERKSAMHETSPLAN 2015 FRISK & FRI UPPSALA Verksamhetens syfte Frisk & Fri Uppsala verkar för ett samhälle utan ätstörningar där alla är fria att vara sig själva. Föreningens verksamhet syftar till att:

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Hungerdagen Du kan hjälpa! Kuva: Leena Koskela

Hungerdagen Du kan hjälpa! Kuva: Leena Koskela Hungerdagen 15 17.9 Du kan hjälpa! Kuva: Leena Koskela Vad är Hungerdagen? Hungerdagen är Finlands Röda Kors viktigaste årliga kampanj för att samla in medel. Vi samlar in pengar till katastroffonden så

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Idag är en viktig dag

Idag är en viktig dag Idag är en viktig dag Delta i Insamlingen Hungerdagen! Foto: Joonas Brandt IDAG ÄR EN VIKTIG DAG Hungerdagen 17-19.9.2015 Hungerdagen i ett nötskal Hungerdagen är Finlands Röda Kors viktigaste årliga kampanj

Läs mer

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016

ORGANISATIONENS NAMN. RAY stöder-barometern 2016 RAY stöder-barometern 2016 DELTAGANDE I ORGANISATIONSVERKSAMHET 1. Hur ofta har du deltagit i den här social- och hälsovårdsorganisationens verksamhet under de senaste tolv månaderna Med organisation avses

Läs mer

Nödcentralsverket Strategi

Nödcentralsverket Strategi Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4

Läs mer

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål

Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål Kommunikationsplan INNEHÅLL Inledning Värderingar och namn Kommunikationsplanens syfte Strategier Grundbudskap Målgrupper prioriterade målgrupper och kommunikativa mål 2015 Civilförsvarsförbundet Adress:

Läs mer

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.

POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016. Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11. POHJANMAAN SYÖPÄYHDISTYS ÖSTERBOTTENS CANCERFÖRENING RY. VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016 Styrelsens och förslag till höstmötet 19.11.2015 FÖRENINGENS MÅLSÄTTNING SAMT INLEDNING TILL VERKSAMHETSPLANEN Föreningens

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo

RSK 677-2005. Utvärdering. Enheten för asyl- och flyktingfrågor. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten. Lars Palo RSK 677-2005 Utvärdering Enheten för asyl- och flyktingfrågor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Lars Palo Januari 2007 1. Förutsättningar Den 1 januari 1997 överfördes ansvaret för asylsökandes

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT

STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT STIFTELSEN HELSINGFORS SVENSKA MUSIKINSTITUT 1936490-4 BALANSBOK 31.12.2013 Innehållsförteckning Verksamhetsberättelse 1 Balansräkning 2 Resultaträkning 3 Noter och underskrifter 4-8 Balansräkningsspecifikation

Läs mer

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi Gemensamma åtgärder www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.tyohyvinvointifoorumi.fi 1 Forumet för välbefinnande i arbetet handlar om att dela ut och lära av god praxis nätverksträffar och förstärkning av samarbetet

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Hungerdagskampanjen. Du kan hjälpa till! Foto: Joonas Brandt

Hungerdagskampanjen. Du kan hjälpa till! Foto: Joonas Brandt Hungerdagskampanjen Du kan hjälpa till! Foto: Joonas Brandt Hungerdagen i ett nötskal Hungerdagen är Finlands Röda Kors viktigaste årliga kampanj för att samla in medel. Vi samlar in pengar till katastroffonden

Läs mer

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE ICRC RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE Röda Korsets och Röda Halvmånens internationella rörelse är världens största humanitära nätverk. Dess syfte är att lindra mänsklig nöd och

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Finland - mitt hem -projektet

Finland - mitt hem -projektet Finland - mitt hem -projektet Utvecklar högklassig integrationsservice Kristina Stenman, TEM 16.4.2015 Utvecklar högklassig integrationsservice Servicen under den inledande fasen inte tillgänglig i den

Läs mer

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ

FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! www.nuorisotakuu.fi 1 Innehåll Vad då ungdomsgaranti? Varför ungdomsgaranti? Mål och budskap med ungdomsgarantin Vem genomför ungdomsgarantin? Resultat av ungdomsgarantin

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Utredning 2/2014. Bostadslösa

Utredning 2/2014. Bostadslösa 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn

Läs mer

Miljonärer går till banken. Filantroper går till historien. UNICEF Sveriges filantropiprogram

Miljonärer går till banken. Filantroper går till historien. UNICEF Sveriges filantropiprogram Miljonärer går till banken. Filantroper går till historien. UNICEF Sveriges filantropiprogram Nioåriga Alladin samlar tomhylsor vid frontlinjen som han sedan säljer på metallmarknaden. Foto: Niclas Hammarström.

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Verksamhetsplan för åren 2015 2017 Österbottens svenska distrikt. Distriktsstyrelsens förslag 1.12.2014 ATT HJÄLPA GER GLÄDJE

Verksamhetsplan för åren 2015 2017 Österbottens svenska distrikt. Distriktsstyrelsens förslag 1.12.2014 ATT HJÄLPA GER GLÄDJE Verksamhetsplan för åren 2015 2017 Österbottens svenska distrikt Distriktsstyrelsens förslag 1.12.2014 ATT HJÄLPA GER GLÄDJE 1 Vi är en modig och pålitlig hjälpare här hemma och ute i världen (vision)

Läs mer

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan KS 2016/ Fastställd av personaldirektören den 8 januari 2016.

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan KS 2016/ Fastställd av personaldirektören den 8 januari 2016. Verksamhetsplan 2016-01-08 Personalkontorets verksamhetsplan 2016 KS 2016/0035 012 Fastställd av personaldirektören den 8 januari 2016. Verksamhetsplanen anger riktningen för personalkontorets arbete och

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag 2008. Volontärförmedling

Verksamhetsplan. Internationella Arbetslag 2008. Volontärförmedling Verksamhetsplan Internationella Arbetslag 2008 Volontärförmedling En viktig del av IAL:s verksamhet och den som berör flest medlemmar är att förmedla platser på volontärläger utanför Sverige. Under flera

Läs mer

Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019

Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019 STM032:00/2017 Utkast 30.3.2017 Ändringar av prehospital akutvård som gäller hälso- och sjukvårdslagen år 2019 39 Prehospital akutsjukvård Landskapen ska organisera den prehospitala akutsjukvården inom

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi

Migrationsverkets Kommunikationsstrategi Migrationsverkets Kommunikationsstrategi 2013 2017 Utgångspunkt Migrationsverkets kommunikationsstrategi 2013 2017 grundar sig på de skyldigheter och rättigheter som har fastställts för statsförvaltningen

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Lag. om ändring av bokföringslagen

Lag. om ändring av bokföringslagen Lag om ändring av bokföringslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i bokföringslagen (1336/1997) 3 kap. 2, 2 a, 3, 4, 12 och 13, sådana de lyder, 2, 2 a, 3 och 4 i lag 1620/2015, 12 i lagarna 1208/2015

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)

Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer