Länsstyrelsen i kr kr 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1------------+--------+-------+---------1 1 Länsstyrelsen i 1 300000 kr 1 300000 kr 1"

Transkript

1 Sara Inga Ämne: VB: Finansiering Kulturarvsportal Västmanland SALA KOMMUN KuItUf & FrItid Till VKL:s kulturberedning samt det kommunala chefsnätverket. Kulturarvsportal Västmanland. Vid kulturberedningens senaste sammanträde den 11 maj diskuterades frågan om Kulturarvsportal Västmanland. Vi har nu fått besked från VKL:s presidium att detta är en angelägen fråga men att den får lösas av kulturberedningen själva inom den diskussionsram som framkom vid beredningsmötet. Beredningen beslöt vid ovannämnda möte att rekommendera länets kommuner och landstinget att frågan löses utifrån nedanstående kostnadsfördelning. Kulturarvsportal Västmanland - finansiering. Förslag till fördelning av kostnader mellan landstinget, länsstyrelsen samt fördelning av kostnaden mellan kommunerna efter invånarantal per 31 december 2011: ~ I Landstinget kr kr kr 1 Västmanland Kommunerna i kr kr kr 1 Västmanland Länsstyrelsen i kr kr 1 1 Västmanland kr kr kr Förslag till fördelning av kostnad mellan kommuner efter invånarantal per 31 december Beroende på slutligt ställningstagande kan budgeten behöva revideras Kommun 1 Invånarantal 1 Andel I Belopp Arboga , Fagersta , Hallstahammar , Kungsör , Köping , Norberg ,

2 I Sala I , I Skinnskatteberg I , I Surahammar I , I Västerås I , I I I I I I Summa I I Beskedet från VKL:s presidium innebär att varje kommun bör behandla frågan utifrån föreslagen kostnadsfördelning. Landstinget och länsstyrelsen har redan fattat ett positivt beslut. Kulturberedningens nästa sammanträde äger rum den 7 september och då skall frågan återrapporteras från varje kommun, samt slutligt beslut fattas. För övrigt kan vi meddela att styrelsen för VKL lyfter frågan om Enskild regional arkiwerksamhet på styrelsemötet den 13 juni enligt kulturberedningens rekommendation. Med vänlig hälsning Hans Jansson Lena Karlström Christer Olsson 2

3 Utredare: Anastasia Pettersson Utredning angående kulturarvsportal i Västmanland

4 l. Sammanfattning/förslag 20 Bakgrund 3. Tillvägagångssätt 40 ABM-projekt i Västmanland 5. ARM-projekt i Sverige Östergötland) 6. Exempel på internationella och nationella webbportaler inom ABM 70 Analys 80 Förslag 2

5 '1 Sammanfattning/förslag I böljan av är 2011 beställdes en utredning av Västmanland s kommuner och landsting VKL), vilken skulle ge en bild av de enskilda arkiven i länet samt ge förslag på åtgärder för att få en väl fungerande arkivsituation. Som fortsättning på denna utredning beställde, Landstinget Västmanland och Västerås stad, i april 2011 en utredning angående en kulturarvsportal webbportal) i Västmanland. För att konkret komma igång med tankarna kring kulturarvsportalen, som har diskuterats tidigare i regionen, föreslår utredaren att man initialt skapar en enkel webbportal som fungerar som en inkörsport till andra webbplatser. Portalen skall vara ett skyltfönster soni skall göra människor intresserade av Västmanlands historia. Från portalen länkar man sedan till de olika kulturarvsaktörema i regionen. Förutom den tekniska driften bygger webbportalen på nätverkande och kontakter med kulturarvsaktörema i regionen. Utredningen föreslår att man skapar en styrgrupp bestående av representanter från ABMsektorn i Västmanland samt inrättar en ny tjänst som skall ansvara både för administration av kulturarvsportalen samt vara en kontaktperson/samordnare mot alla involverade kulturarvsinstitutioner och -organisationer i Västmanland. Förutom själva driften och förvaltningen av webbportalen skall den nyinrättade tjänsten även ansvara för nätverkandet. Tjänsten som ansvarig för webbportalen med tillhörande verksamhet kan placeras hos någon av de länstäckande ABM-institutionerna - Arkiv Västmanland AV), Länsbiblioteket eller,!,ästmanlands läns museum. Av de tre aktuella ABM-institutionerna föreslår utredningen att ansvaret för webbportalen med tillhörande verksamhet förläggs till AV, vm's verksamhet bygger på nät\rerkande och då den största delen av förvaltningen av webbportalen handlar just om nätverkande och kontakter med kulturarvsaktörer i regionen blir AV den mest lämpade organisationen mr ändamålet. Dessutom tillhör inte AV den offentliga sektorn vilket kan vara en mrdel om man vill skapa delaktighet i hela regionen och få alla kulturarvsaktörema i Västmanland offentliga som enskilda) att känna sig delaktiga i frågor kring det gemensamma västmanländska kulturarvet. AV har sedan tidigare ett länsövergripande ansvar för de enskilda arkiven och omfattande samarbete med ABM-institutionernalorganisationema och hembygdsmreningmna i regionen samt en god kännedom om kultursituationen i Västmanland. Styrgruppens uppgift skall vara att verka föl' en samsyn j frågor kring värdering och urval av information som skall finnas på webbplatsen samt webbplatsens framtida utveckling t ex funktionaiitet, kopplingar till andra databaser och/eller tekniska lösningar mm. Arbetet kring digitalisering, flirmedling av information till webbplatsen mm skall skötas inom institutionernas ordinarie arbete. Kostnaden flir anskaffande t av webbportalen uppskattas till kr under föl'sta året inkl resul'sen mr uppstarten av portalprojektet) samt til kr under andra året också inkl resursen föl' uppstarten av portalprojektet). Kostnaden får den långsiktiga driften ink resursen for nätverkande, mrvaltning och löpande uppdatering av webbpol'talen) uppskattas till kr/år. 3

6 Kostnaden for auskaffandet av webbp011alen mreslås delas mellan Landstinget Västmanland och Västerås stad. För att snabbt komma igång föreslås att Länsstyrelsen Västmanland bekostar en extra halvtid för den gemensamma resursen/samordnaren under 2 års tid dvs under tiden för uppstarten av portalprojektet. Kostnaden mr den långsiktiga driften samt för den gemensamma resursen/samordnaren på minst 50% finansieras av VKL:s ingående parter genom en inom VKL överenskommen modell. Integration med Europas kulturarvsportal Europeana anses inte behövas initialt, men däremot. som en framtida vision. I nuläget bedöms det också vara ffir dyrt och mr svårt att genomföra detta utan att ha en ordentlig översikt över alla kulturarvsaktörer som finns i länet inld databaser och digitaliserat material). 2 Bakgrund I januari 2011 beställdes en utredning av Västmanlands kommuner och landsting VKL), vilken skulle beskriva situationen mr de enskilda arkiven i länet samt ge mrslag på åtgärder för att få en väl fungerande arkivsituation. Utredningen blev klar och överlämnades till VKL Som fortsättning på detta arbete beställdes i april en utredning angående kulturarvsportal i Västmanland. Anastasia Pettersson engagerades som extern utred81'e och projektledare. Till sin hjälp har hon haft en arbetsgrupp bestående av representanter frän Landstinget Västmanland, Västerås Stad, Västmanlands läns museum, Arkiv Västmanland och Länsbiblioteket. Utredningens syfte var att utreda frågan om möjligheterna att skapa en webbportal mr att tillgängliggöra och lyfta fram Västmanlands historia som en del av förarbetet med den regionala kulturplanen. Detta för att belysa vad det kan innebära för kostnader att starta upp och driva en portal. Utredningen skall utmynna i ett, två eller flera tydligt utformade ffirslag till planer för hul' man stegvis bygger upp en väl fungerande drift och administration aven dylik webbplats. Förslaget/förslagen skulle innehålla: " Organisationsform för webbplatsens drift och administration och dess nätverkande funktion. o Fysisk lokalisering av webbplatsens drift och administration och dess nätverkande funktion. o Redogörelse för kostnader för och finansiering av de initiala investeringarna, för skapandet av webbplatsen och dess kontinuerliga och långsiktiga drift och administration. o Redogörelse för tänkbara lösningar till hur webbplatsen skall kunna kommunicera med andra regionala, nationella och internationella databaser. 4

7 Utredaren inledde uppdraget med en inventering av de projekt och samarbeten i Västerås och Västmanland som redan har berört frågan om kulturarvsportalen. Utredaren analyserade även materialet som uppstod genom enkätundersökningen.ffir arkivutredningen om de enskilda arkiven i Västmanland. För att kunna redogöra för tänkbara lösningar till hur kulturarvspol'talen skulle kunna kommunicera med andra främst nationella och internationella databaser) har utredaren sökt information om nationella och internationella databaser. 4 ABM~projekt i Västmanland 4.1 Nätverk i Västerås Lokalhistoriskt nätverk i Västerås är en mötesplats för kulturarvsaktörer som bildades 2004, Dessa tog initiativ till att utreda om det var möjligt att utveckla en kulturarvsportal och tjänster i anknytning till denna, bland annat en kunskapsdatabas. Någon kulturarvsportal fick man inget gehör mr att utveckla vid detta tillfiule. I början av 2000-taIet samarbetade Länsbibliotek Västmanland, Västerås stadsbibliotek och Västmanlands läns museum om att.ffirsöka hitta en databaslösning för Västmanlandsbibliografln. Libris avdelningen på Kungliga biblioteket hjälpte till att lägga bibliografin som en deldatabas i den nationella bibliotekskatalogen Libris. Västerås stadsbibliotek ansvarar nu for att kontinuerligt lägga in nya poster i Västmanlandsbibliografin. Inom Västerås stad pågår sedan flera år ett samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer i Västerås med syfte att genom samarbete tillgängliggöra den lokala histolien. I nätverket ingår representanter från Västerås stadsbibliotek, Arkiv Västmanland, Västerås stadsarkiv, Västmanlands läns museum och Västerås konstmuseum. I denna ABM-grupp har ii'ågan väckts om en portal där allt lokalhistoliskt material kan samlas. I gruppen har samsyn rått om att inte bara matel'ial från ABM-institutionema skall finnas där utan t ex material från hembygdsftjreningar och enskilda lokalhistoriket, Gruppen är också enig om att en sådan portal skall vara länsövel'gripande. 4.2 Projekt "Skokartongen" I projektet Skokartongen har Länsbiblioteket kartlagt behovet och intresset för en kulturarvsportal i länet. En enkätundersökning som gjordes våren 2009 visar att institutioner/f6reningar är villiga att bidra med material till en västmanländsk portal. Det finns också ett tydligt behov hos institutionema/.ffireningarna att få hjälp att digitalisera samlingarna och att nå fler användare. 5

8 4.3 Arkivutredning "Enskilda arkiv i Västmanland: Hur? Var? Vem? Varför?" Som input till arkivutredningen "Enskilda arkiv i Västmanland: Hm? Var? Vem? Varför?" gjordes en enkätundersökning våren 2011 for att kartlägga vilka fisreningar, organisationer, hembygdsforeningar rnfl i Västmanland som ställer sig positiva till en kulturarvsportal. Den "ism.' att aua tillfrågade institutioner, foreningar, beslutsfattare mm) gärna vill samarbeta kring en sådan västmanländsk webbportal och bidra med arkivhandlingar, bilder och föl'ernål till den. ABM-projekt i Sverige Ett antal ABM-projekt inkl portalft:ågor) i Sverige finns beskrivna i rapporten "Skokartongen". I denna utredning beskrivs exemplet med Kultmarv Östergötland mer ingående. Även om Östergötlands län uppvisar stora skillnader mot Västmanland beträffande kulturarvsinstitutioner och -organisationer skulle denna portal kunna utgöra modell fisr hur en västmanländsk portal skall byggas upp.. Kulturarv Östergötland Kulturarv Östergötland är en portal fisr hela det östgötska kulturarvet och är ett väl etablerat och organiserat samarbete mellan länets kulturarvsaktörer. Sedan 2008 är Östergötlands länsmuseum ansvarig för verksamheten och nätverket är där en integrerad del av övrig verksamhet. Till verksamheten finns en ledningsgrupp och en referensgrupp knuten. Syftet med verksamheten är att på ett spännande och modernt sätt tillgängliggöra den östgötska historien. Medel till verksamheten kommer från regionforbundet Östsam. Kulturarv Östergötlands styrka består i att samla de viktiga resurserna, kunskap, erfarenhet och nya ideer i ett levande nätverk. I möten, olika projekt och arbeten försöker man skapa en gemensam yta i regionen, där alla är välkomna att delta. Tillsammans arbetar man för att utveckla tillgängligheten till det gemensamma kulturarvet. Verksamheten i Kulturarv Östergötland är inriktad mot att tillgängliggöra det östgötska kulturarvet lljät1at i verksamheten är hernsidanlwebbportalen som fungerar som en virtuell mötesplats med samsökfunktion på webben. Från p0l1alen länkar man till de olika kulturarvsaktörelna i regionen. På Kulturarv Östergötlands webbportal placeras databaser samt ett stort antal kulturhistoriska länkar. Man arbetar fisr att hålla sidan uppdaterad och välkomnande inför nya kulturarvs aktörer och projekt Man arbetar också for att så. mycket som möjligt av det östgötska kulturarvet digitaliseras och görs sökbart via exempelvis databaser, samsökningar och Internet. Man försöker också. anpassa arbetet efter de signaler som kommer från nationellt) men även lokalt håll. Genom att skapa mötesplatser för länets kulturarvsarbete verkar man :Rir att skapa samsyn i kulturarvsarbetet. Privatpersoner, föreningar, tillfälliga sammanslutningar hittar nya vägar för att tillgängliggöra Östergötlands kulturarv. Här verkar Kulturarv Östergötland för att denna del av arbetet knyts ihop med det arbete som sker på länets kulturarvsinstitutioner. 6

9 Exempel på Intewll1aticnelUa och nationena webbportaler inom AIBM Generellt En webbportal kan enklast förklaras med att vara en digital samiings- eller mötesplats. Oftast finns det någon form av tema eller inriktning för portalen, t ex en bransch eller någon form av särintresse. ' Termen portalen har historiskt använts för att hänvisa till en öppning i väggarna, byggnad eller annan struktur. I detta sammanhang anses en portal vara en imponerande entre till en viktig byggnad. Defmitionen aven portal har utvecklats avsevärt i modem tid. Nu hänvisas det oftast till en webbplats som fungerar som en inkörsport till andra webbplatser. Med andra ord, portaler är Internet-baserade webbplatser som presenterar infolmation från flera källor på ett enhetligt sätt och som ger Internet-användare tillgång till andra webbplatsel. En bra portal skapar ordning och struktur i omfattande informationsmängder, något som blir allt viktigare i dagens komplexa värld. Länkar, sökfunktioner, dialoger, mallar och åtkomst till system är exempel på funktioner som brukar finnas i portaler. Det finns databaser och tekniska lösningar som hämtar/skördar information från anslutna databaser. Detta innebär att informationen inte primärt lagras i den tekniska lösningen utan i källans databas på t ex arkiv, bibliotek eller museum). Informationen i den tekniska lösningen ändras automatiskt när den ändras i källan. Exempel på databaser är LIBRIS, SOFIE och Visual Arkiv medan Europeana, K-samsök, Nationella ArkivDatabasen, Svensk mediedatabas och Sondera är exempel på tekniska lösningar som hämtar infonnation från anslutna databaser. 6.1 Databaser LIBRIS Kungliga bibliotekets målsättning är att utveckla LIBRIS till en nationell katalog. En plan fbr hur arbetet skall bedrivas tas fram våren Avdelningen för Nationell samverkanllibris-enheten ansvarar för drift och utveckling av nationella bibliotekssystem: den nationella sanlkatalogen för forskningsbibliotek, fjärrlån lån mellan bibliotek), publika söktjänster och andra kringliggande system och tjänster. Verksamheten bygger på samverkan mellan de deltagande biblioteken. LIBRIS webbsök är de svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog och innehåller 6,5 miljoner titlar från cirka 170 bibliotek.. 7, l' ; I I I : II, I i I I : il

10 6.1.2 SOFIE SOFIE är ett databasprogram som utvecklats vid, och tillhandahålls av, Västerbottens museum. Programmet kan hantera föremålssamlingar, fotografiska bilder, in- och utlåning av föremål samt fornlämningar, arkiv och en webbapplikation. I SOFIE används i dagsläget av mer än 400 användare - på museer, i hemslöjdsftb'eningar och studieförbund. Programmet passar främst f6r små och medelstora enheter. Det kräver endast vanliga persondatorer, Macintosh eller Windows Vlsual Arkiv Visual Arkiv är ett av de större arkivföl'teckningssystemen i Sverige. Programmet används till allt från registrering av den f6rsta leveransen till att skriva.in förteckningar, göra utskrifter och designa etiketter. Och inte minst for att söka bland arkivförteckningarna. Det finns också en möjlighet till gemensam publicering på Internet. Forskare och andra som vill söka i arkivförteckningama kan med en enda sökfråga leta igenom ett stort antal forteckningar registrerade av Visual Arkiv-användare i hela landet. Det finns också ett samarbete med Riksarkivet kring länkningar från NAD till Visual Arkivs gemensamma Internet-publikation. 6.2 Tekniska lösningar Europeana Europeana är en portal till det digitaliserade europeiska kulturarvet. Inom ramen for "The Digital Libraries" har man utvecklat webbplatsen där man kan fä tillgång till miljoner med resurser från arkiv, bibliotek, museer och samlingar for ljud och bild från hela Europa. En prototyp av tjänsten lanserades i november Kungliga biblioteket är nationell samordnare f6r Sverige. I Europeana kan man fä tillgång till bilder, f6remål, böcker, film mm från Europas museer, bibliotek, arkiv och audiovisuella samlingar. Dessutom kan man som användare engagera sig och lämna egna bidrag. Det finns mer än 15 miljoner foremål. på Europeana. Bland annat: o bilder - målningar, teckningar, kartor, foton och bilder på museiforemål, o texter - böcker, tidningar, brev, dagböcker och arkivdokument, o ljud - musik och tal från rullar, band, skivor och radiosändningar, o l'örlig bild ~ filmer, joumalftlmer och tv-sändningar. Omkring 1500 institutioner har lämnat bidrag till Europeana. Bland dessa flnns kända namn som British Library i London, Rijksmuseum i Amsterdam och Louvren i Paris tillsammans med mindre europeiska organisationer. Informationen som publiceras i Europeana skall vara korrekt. Oberoende om det handlar om ett välkänt eller mindre känt objekt finns det alltid en länk till den ursprungliga källan. 8

11 ,, ' I 'I : ' I I ' I ~! i I! Europeana har inget speciellt system som man kan koppla upp sig mot, utan är en ren sökportal mr kultural'vsmaterial. Europeanas söksystem bygger just nu på Apache Solr med vissa tillägg. Det är inte tänkt att alla som har digitalt kulturarvsmaterial skall leverera direkt till Europeana, utan man använder sig av nationella uppsamlare t ex NAD och K-samsök i Svedge se kap 6.5). Både Europeana och K-samsök använder OAI-PMH ett sätt att hämta data).mr att samla in data, vilket gör att det är bra om databasen man använder har stöd för detta. Tyvärr använder Europeana och K-sarnsök olika metadata-modellel', men levererar man data enligt K-samsöks modell, står dem mr översättningen av datat till Europeanas modell K-samsök K-samsök är en webbtjänst som gör det möjligt mr vem som helst att lägga till ett sökformulär på sin webbplats där man kan hitta foton, mremål, arkivhandlingar ur kultursamlingar och så småningom även böcker vid en och samma sölming. Poster i K samsök kan också levereras Europeana. Det hela började 2008 med att Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museer och Västarvet satte igång att utveckla en gemensam söktjänst. Många andra aktörer, b1.a. Riksarkivet och Kungliga biblioteket har visat intresse för att ansluta sig till tjänsten. Under 2009 har Kalmar läns museum, Tekniska museet, Arkitekturmuseet, Nordiska museet mfllagt in sina föremål och bilder i sökfunktionen. K-sarnsök förvaltas av Riksantikvarieämbetet NAD NAD står.mr den Nationella ArkivDatabasen. NAD är en databas som tillhandahåller ett nationellt arkivbildarregister med arkivhänvisningar. register över arkivinstitutioner med kontaktuppgifter samt hjälpdatabaser för topografisk indelning och mrvaltningshistorik. I NAD på Internet finns arkivförteckningar från Riksarkivets arkivinstitutioner Riksarkivet, Krigsarkivet och landsarkiven). I dagsläget tas inte arkivfol'teckningar in i systemet från andra institutioner. Däremot kan de visas genom länk till arkivets titel på egen hemsida eller allllan portal. NAD på Internet är under uppbyggnad SNIDa Svensk mediedatabas. SMDB, är söktjänsten mr Kungliga bibliotekets audiovisuella samlingar. Här hittar du uppgifter om tv, radio, video, biovisad film, skivor och multimedier. SMDB täcker de flesta svenska sändningar och utgåvor sedan 1979, men innehåller även äldre matet ial. Bland annat finns en nästan fullständig föl teckning över svenska skivor från slutet av i800-talet och framåt. Kungliga biblioteket arbetar löpande med att komplettera databasen både med historiskt och dagsaktuellt innehåll. I dag finns infolmation om närmare åtta miljoner timmar audiovisuellt material i SMDB. 9

12 [ SMDB finns uppgifter om följande från 1979 och framåt:. o tv- och radioprogram sända av Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV4, o tv-program som sänts via det svenska digitala marknätet eller via satellitsändningar som utgår från Sverige, 8 urval av vissa lokala tv- och radiosändningar närradio, privat lokalradio, kabel-tv och radiotidningar), 8 filmer som visats på biografer i Sverige, o video som distribuerats i Sverige, o svenska fonogram, dvs utgivna och outgivna ljudinspelningar, o svenska interaktiva multimedier med ljud eller rörlig bild Sondera För två år sedan lanserades Sondera, ett gemensamt sökfonster på webben för tre av landets viktigaste nationella databaser inom arkiv, bibliotek och audiovisuella medier. Sondera omfattar Nationella arkivdatabasen NAD från Riksarkivet, biblioteksdatabasen LIBRIS och Svensk mediedatabas S:MDB från Kungliga biblioteket. Databaserna innehållet' infonnation om material från offentliga arkiv, samlingar och enskilda pet'soners handlingar, allt från manuskript, vetenskapliga artiklar, böcker, tidningar till radio- och teveprogram, filmer och musik. 7 Analys Generellt System som är helt kompatibla med Europeana är dyra. Dessutom är det svårt att hitta ett system som är bra for både fotografier, tryck, fdremål och arkivhandlingar. T ex Sveriges och Norges nationella portaler används främst till fotografier och ffil'emål. Man kan ju givetvis använda det till dokument också, men det är inte anpassat ffir det. Om man vill komma med i Europeana behövs en databashantenng som är kompatibel. Många museer i Sverige har jobbat med SOFIE, men än så länge är det programmet inte kompatibelt. När det gäller arkivsystem är program som Visual Arkiv anpassade ffir export till NAD som i sin tur är kopplade till Europeana. Visual Arkiv har ju också möjlighet till webbpublicering, men det är ju då bara fråga om förteckningar. Östel'götlands modell bör användas som förebild för en västmanländsk kulturarvsportal. Från portalen länkar man sedan enkelt till de olika arkiven, biblioteken och museerna. Östergötlands modell ffir webbportalen ffireslås främst pga modellens enkla uppbyggnad, detta mr att snabbt komma igång med arbetet kring den västmanländska webbportalen. Det är viktigt här att understryka att den största delen av portalprojektet inte handlar om tekniska lösningar utan mer om att få ett antal människor att aktivt samarbeta för att portalen 10

13 skall bli verklighet, något som i sig kan vara tidskrävande och kostsamt. Det är därför viktigt att man från början har en sammanhållen målbild. 8 Förslag Generellt Vision: en databas som är integrerad med Buropeana. Det skall vara en gemensam databas både för kulturarvsaktörerna i regionen, men också ett verktyg flir medborgarna att dela med sig av sina bilder, tryck, :ffiremål och arkivhandlingar som är av intresse :ffir regionen. Man bör också samordna de kulturarvsdatabaser som finns i Västmanland, detta för att synliggöra och tillgängliggöra det västmanländska kulturarvet samt för att skapa delaktighet i regionen kring länets viktiga kulturarv. Portalen skall även vara ett viktigt verktyg i undervisningssyfte och ett pedagogiskt stöd. Länets skolor skall på ett enkelt och samordnat sätt kunna komma åt det västmanländska kulturarvet med hjälp aven sådan webbportal. Skolorna skall kunna ta del av informationen på webbportalen, t ex till skolarbete, men också skapa egen information som kan publiceras på webbportalen, t ex egna utställningar, uppsatser mm. Det finns idag ingen sammanhållen bild över alla västmanländska kulturarvs aktörer och vad de har att bidra med till en framtida webbportal. Dessutom finns det inget system anpassat för både arkivhandlingar, föremål och bilder som är kompatibel till Buropeana. Arkivsystemen och bibliotekssystemen är som regel anpassade för export till NAD som i sin tur är kopplade till Europeana, men inte museisystemen. Därför rekommenderar utredningen att man börjar med att inventera for att skapa en gemensam och heltäckande bild av alla som arbetar med ABM-frågor i Västmanland, deras material och eventuella tekniska lösningar genom att beskriva dessa organisationer, institutioner mfl och länka till de webbplatser som finns. Man bör därför börja med en enkel webbportal som fungerar som en inkörsport till andra webbplatser. På webbportalen bör man samla länkar till kulturarvs aktörerna i regionen likt Kulturarv Östergötland, Portalen måste kontinuerligt uppdateras och uppfattas som "levande", annars är risken stor att den snabbt blir inaktuell och ointressant. 8.1 Organisationsform för webbplatsens drift och administration och desg nätverkande funktion Utredningen föreslår att man skapar en styrgrupp bestående av representanter från ABMsektorn i Västmanland samt inrättar en ny tjänst som skall ansvara for både administration av kulturarvsportalen samt vara en kontaktperson/samordnare mot alla involverade kulturarvsinstitutioner och -organisationer i Västmanland, Förutom själva driftep. och forvaltningen av webbportalen skall den nyinrättade tjänsten även ansvara for nätverkandet. Tjänsten som ansvarig ft)l' webbportalen med tillhörande verksamhet kan placeras hos någon av de länstäckande ABM-institutionema - Arkiv Västmanland AV), Länsbiblioteket eller VästmanIands läns museum. Styrgluppens uppgift skall vara att verka för en samsyn i fl'ågorkring värdering och urval av information som skall finnas på webbplatsen samt webbplatsens framtida utveckling t ex funktionalitet, kopplingar till andra databaser och/eller tekniska lösningar mm. 11

14 Arbetet kring digitalisering, förmedling av infonnation till webbplatsen mm skall skötas inom instittitionemas ordinarie arbete Fysisk lokalisering av webbplatsens drift och administration och dess nätverkande funktion. Av de tre aktuella ABM-institutionerna llireslår utredningen att ansvaret for webbportalen med tillhörande verksamhet förläggs till AV. vars verksamhet bygger på nätverkande och då den största delen av förvaltningen av webbportalen handlar just om nätverkande och kontakter med kulturarvsaktörer i regionen blir AV den mest lämpade organisationen för ändamålet. Dessutom tillhör inte AV den offentliga sektorn vilket kan vara en fördel om man vill skapa delaktighet i hela regionen och få alla kulturarvsaktörema i Västmanland offentliga som enskilda) att känna sig delaktiga i frågor kring det gemensamma västmanländska kulturarvet. AV har sedan tidigare ett länsövergripande ansv81' för de enskilda arkiven och omfattande samarbete med ABM-institutionema/organisationerna och hembygdsföreningarna i regionen samt en god kännedom om kultursituationen i Västmanland. Uppstart, samordning, projektledning, förvaltning och löpande uppdatering av webbportalen och kontakter med informationslämnama sköts av AV:s nya resurs på heltid de llirsta två åren för att komma igång med projektet, sedan på halvtid. Man bör satsa på en teknisk lösning där webbsystem, grundläggande webbdesign och webbhotell drift) upphandlas av utomstående leverantörer. 12

15 -. "-'" ~--:"\. 8.3 Redogörelse för kostnader för och finansuerirng av die initdaua investeringarna föll" skapandet av webbplatsen och dess kontinuerliga och ~ångsöktiga drift och administration Utredningen foreslår att ett prototypprojekt sätts upp i samarbete med en utvald webbyrålwebbdesigner for att visa på hur en övergripande funktionalitetlstruktur kan komma att se ut. Därefter fastställs en forsta version som färdigställs. Prototypprojektet bör inte kosta mer än SEK, en summa som också stämts av med en leverantör. Uppskattade kostnader för anskaffande och drift av webbportal per åt Hårdvara WebbponaJ/ Löpande Prototyp- SRlltlig Löpande Intern resurs Meden för Totalt befintlig Uppstartsavgift drift! projekt design ändringar i för kring. bårdvara engådgsav~ webbhoterl Iwebbdesigml. beroende design via förvaltning av kostnader används) ungefärligt på hm- web bdesigmt- webbportalen vid pris) "färdig" byrå/svårare natverkalmdle aktivlitetell' prototypen ändringar anses vara) Arl O kr kr kr kr O 50%+50% kr kr beräknat på kr/mån ink! sociala avg för heltid = kr Ar2 O O kr O O kr 50%+50% kr kr beräknat på kr/mån ink! sociala avg för heltid = kr Ar3 - O O kr O O kr 50% kr kr ' kr Kostnaderna ovan tar inte hänsyn till framtida integration med Europena eller andra nationella och internationella databaser. 13

16 8.3.1 AktivitetslIsta och tidsplan Aktivitet Skapa en styrgrupp Tidsplan Arl Anställa en samordnare AT 1 Samordnaren inventerar vad det finns för Ar 1 digitaliserat material, databaser och webbplatser som skall ingå i portalen Samordnaren i samråd med styrgruppen fastställer webbportalens struktur och övrig funktionalitet samt registrerar URL-adress Val av leverantör för programvara och design samt val av webbhotell bra om man kan hitta synergier med de befintliga systemen i regionen) Prototypprojekt Beslut om slutlig design och funktionalitet Utveckling av slutlig design samt test Produktionssättning Ar2 Ar2 Ar2 Ar2 Ar2 Ar2 Löpande förändringar, förvaltning och Ar3 - utveckling av nätverkande finansiering Kostnaden för anskaffandet av webbportalen foresläs delas mellan Landstinget Västmanland och Västerås stad. Länsstyrelsen i Västmanlands län bekostar den halvtid av samordnarens tjänst som behövs under de två första åren för att komma igång med p0l1alprojektet utöver den halvtiden som behövs för den långsiktiga driften). Kostnaden för den långsiktiga driften samt rur den halvtid av samordnarens tjänst som behövs för den långsiktiga förvaltningen av webbportalen samt nätverkandet med regionens kulturarvsaktörer finansieras 'av VKL:s ingående parter genom en inom VKL överenskommen modell. 14

17 8.4 Redogörelse för tänkbara lösningar till hur webbplatsen skall kunna kommunicera med andra regionala, nationella o~h internationella databaser Initialt är inte kommunikationen med regionala, nationella och internationella databaser det primära att ta hänsyn till. Dessutom är det kostsamt, varför utredaren föreslår att se det som en fhuntida vision. Däremot är det viktigt att satsa på rätt teknik: öppna format och systemoberoende lösningar i enlighet med Riksarkivets föreskrifter. 9 Avslutning Utredningen överlämnas härmed till beställarna - Landstinget Västmanland och Västerås stad - för de åtgärder som befinns lämpliga. Anastasia Pettersson 15

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

KB, E-boken och den egna digitaliseringen.

KB, E-boken och den egna digitaliseringen. KB, E-boken och den egna digitaliseringen. E-boken en gräddtårta för biblioteken? Örebro 2013-09-04 Göran Konstenius Verksamhetsutredare Kungliga biblioteket Föredragets upplägg Från ABM-centrum till Digisam

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015

Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män i Västmanland för verksamhetsår 2015 tiilaga ~s 2015/36/1 Kriscentrum för Män SALA KOMMUN Vård- och omsorgsförvaltningen Ink. 2015-01- O 2 Till Socialnämnden i Sala kommun Ansökan om bidrag till Kriscentrum för män för verksamhetsår 2015

Läs mer

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet

Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Ansökningsblankett för projekt inom Kulturarvslyftet Anvisningar till ansökningsblanketten finns i Bilaga 1. Sökande/anordnare 1. Namn på anordnaren/arbetsgivaren 2. Anordnarens verksamhet inom kulturarvsområdet

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben

Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Barnbiblioteket - kommunikationsplan, synlighet, - det virtuella, 24-timmars = webben Pia Malmberg-Kronvall, Bibliotekskonsulent, Regionförbundet i Kalmar län 2 Inspiration och andra vinklar Barnwebben

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

SVAR. Digitala forskarsalen Manual med en kort beskrivning av Digitala forskarsalens olika delar på sok.riksarkivet.se/svar

SVAR. Digitala forskarsalen Manual med en kort beskrivning av Digitala forskarsalens olika delar på sok.riksarkivet.se/svar SVAR Digitala forskarsalen Manual med en kort beskrivning av Digitala forskarsalens olika delar på sok.riksarkivet.se/svar Version: 2.2 Datum: 2015-03-26 SVAR Svensk arkivinformation Box 160, 880 40 Ramsele

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer

Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer Digisam Datum Dnr RA 06-2013/4851 2013-10-30 1 (9) Digisams frågeschema för arbetet med myndighets/ institutionsvisa planer 1. Myndighetens/institutionens namn: Riksutställningar 1.1. Hur ser myndighetens/institutionens

Läs mer

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010

Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster 2010 Datum 2013-10-08 Dnr 2.1.1-2919-2013 Version 1.0 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström, Lars Lundqvist Avrop - E-förvaltningsstödjande tjänster

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977. Verksamhetsplan 2015. Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977 Verksamhetsplan 2015 Beslutad av styrelsen 2015-03-19 Länsmuseets vision Kulturarv i vardagen - berikar och berör Länsmuseets verksamhetsidé

Läs mer

Riksförbundet Sveriges museer

Riksförbundet Sveriges museer Riksförbundet Sveriges museer Bildat 2004 - ideell verksamhet 150 medlemmar, endast institutioner Centrala museer, länsmuseer, kommunala museer och övriga museer Medlemsavgifter, projektintäkter Riksförbundets

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Sammanträdesrummet, Dag Hammarskjöldbiblioteket. Klostergatan 3, onsdag 13 februari 2013, kl. 15-16

Sammanträdesrummet, Dag Hammarskjöldbiblioteket. Klostergatan 3, onsdag 13 februari 2013, kl. 15-16 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Dag Hammarskjöldbiblioteket Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-02-13 Plats och tid Sammanträdesrummet, Dag Hammarskjöldbiblioteket. Klostergatan 3, onsdag 13 februari 2013, kl. 15-16

Läs mer

Introduktion. Samarbeten

Introduktion. Samarbeten Introduktion De nya möjligheter som Internet gett upphov till har inte bara lett till en ökad möjlighet för distribution av och utbyte av kultur mellan regioner utan också till helt nya sätt på vilka kultur

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Bilaga 1 Styrelseprot 12 okt 2012 Protokollsanteckning med anledning av beslutet i VKL:s styrelse ärende 5 Vafabutredningen den 12 oktober 2012. Jag delar inte styrelsens uppfattning att den bästa framtida

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting

Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: 9 september 2011 Tid: 2 timmar Plats: I samband med studieresa till Champagne-Ardenne, Frankrike 1(5) Beslutande: Ulla

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

2014-02-18. Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45. Mötesanteckningar Barn och Ungdomsberedningen (BoU)

2014-02-18. Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45. Mötesanteckningar Barn och Ungdomsberedningen (BoU) Ove Svenson, utvecklingsstrateg 021-39 79 45 2014-02-18 Mötesanteckningar Barn och Ungdomsberedningen (BoU) Datum: 2014-02-05 Tid: 13.30 15.30 Plats: VKL Närvarande ledamöter Roger Eklund, ordförande Ingrid

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Kulturarvsportal Västmanland Projektdirektiv- och plan

Kulturarvsportal Västmanland Projektdirektiv- och plan 1 (27) Kulturarvsportal Västmanland Projektdirektiv- och plan Styrgruppen gn Susann Levál, projektledare Västmanlands läns museum, 2013-10-07 1 2 (27) Projektet i korthet Projektnamn Kulturarvsportal Västmanland

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Sociala rörelsers kulturarvsmaterial

Sociala rörelsers kulturarvsmaterial Sociala rörelsers kulturarvsmaterial Anders Jensen-Urstad Världsbiblioteket i Solidaritetshuset, Stockholm Slutrapport till Kungliga biblioteket, avdelningen för nationell samverkan Januari 2011 Sammanfattning

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kulturnämnden 2012-09-12 1 Plats och tid Beslutande Biblioteket, Malung Kl. 13.00-15.30 Åsa Hedlöf (S), ordförande Gun Byttner (M), vice ordförande Bente Mellqvist-Danielsson (V) Martina Henriksson (FP)

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

BESLUT OM GODKÄNNANDE AV KLASSIFICERINGSSTRUKTUR. Nämnd. Beslutets omfattning STOCKHOLMS STADSARKIV. Stockholms stadsarkiv.

BESLUT OM GODKÄNNANDE AV KLASSIFICERINGSSTRUKTUR. Nämnd. Beslutets omfattning STOCKHOLMS STADSARKIV. Stockholms stadsarkiv. STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN ARKIVMYNDIGHETENS BESLUT 2011:2 DNR 9.4-1958/11 SID 1 (5) 2011-01-28 Stockholms stadsarkiv BESLUT OM GODKÄNNANDE AV KLASSIFICERINGSSTRUKTUR Nämnd Kulturnämnden

Läs mer

Workshop om informationshantering och aggregering

Workshop om informationshantering och aggregering Digisam Datum 2013-04-05 1 (5) Workshop om informationshantering och aggregering Närvarande: Digisam: Rolf Källman Sanja Halling Martin Malmsten, KB Fredrik Ronquist, NRM Håkan Adenkrantz, KB Peder Andrén,

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv Flera landsting ETT gemensamt e-arkiv Göteborg 3 juni 2014 Ansvarig:, tel:, mail: Version 0.1 2014-06-04 1 Varför arkivera? Patientsäker hantering kräver tillgång till historisk information Spårbarhet

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

E-utvecklingsråd i Jönköpings län

E-utvecklingsråd i Jönköpings län E-utvecklingsråd i Jönköpings län RAPPORT Projekt Gemensamt e-arkiv i Jönköpings län, Etapp 1 Rapport 1.0 2 av 8 Innehåll 1 Projektläge och syftet med rapporten 3 1.1 Delprojekt Juridiska förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09

Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011. Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsplan för Folkmusikens hus 2010-2011 Rättvik 2010-05-09 Verksamhetsidé Folkmusikens hus är ett resurs- och kompetenscentrum för folkmusik och - dans. Ändamålen är att Bevara, Berätta och Berika.

Läs mer

R7e arkiv. 9 Landsting i samverkan. Vitalis 9 april 2014

R7e arkiv. 9 Landsting i samverkan. Vitalis 9 april 2014 R7e arkiv 9 Landsting i samverkan Vitalis 9 april 2014 Bakgrund och lösning 450 system i ett landsting Varför arkivera? Patientsäker hantering kräver tillgång till historisk information Spårbarhet Legala

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

GAME OVER, PLAY AGAIN? OM BEVARANDE AV DATORSPEL PÅ KUNGLIGA BIBLIOTEKET

GAME OVER, PLAY AGAIN? OM BEVARANDE AV DATORSPEL PÅ KUNGLIGA BIBLIOTEKET Endast 25% av amerikansk stumfilm producerad mellan 1912-1929 finns idag bevarad, enligt en studie genomförd av Library of congress 2013. [ ] we have lost 75% of the creative record from the era that brought

Läs mer

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten

RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE. i Västerbotten RAPPORT FRÅN FÖRSTUDIE i Västerbotten Rapporten är framtagen av Länsbiblioteket i Västerbotten, 2015 Bakgrund Västerbotten är ett län med en framstående litterär tradition, med författare som har starka

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

Erbjudande om köp av Bo Janssons samling av Arbogafotografier

Erbjudande om köp av Bo Janssons samling av Arbogafotografier Kommunstyrelsen 2012-09-11 9 Blad 33 Ks132 Au 137 Dnr 146/2012-876 Erbjudande om köp av Bo Janssons samling av Arbogafotografier samt en samling bilder som dokumenterar riksdagsjubileet i Arboga 1935 Fritids-

Läs mer

EN REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras?

EN REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? A P R I L 2 0 1 0 EN REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING Hur kan den bedrivas, organiseras och finansieras? Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering i

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

Statskontorets myndighetsanalys

Statskontorets myndighetsanalys s myndighetsanalys Sammanfattande iakttagelser och bedömningar samt er I denna sammanställning (handlingsplan) kommenterar KB s iakttagelser och bedömningar i myndighetsanalysen. Följande områden tas upp:

Läs mer

Landstingsstyrelsens Donationsstiftelser våren 2015

Landstingsstyrelsens Donationsstiftelser våren 2015 Landstingsstyrelsens Donationsstiftelser våren 2015 Sista ansökningsdag: 2015-04-24 www.ltv.se/om-landstinget/ekonomi/donationer/ Inledning För att sprida information om de stiftelser som Landstinget Västmanland

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET. 103 33 Stockholm

2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET. 103 33 Stockholm 2004-02-12 KULTURDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm AVRAPPORTERING AV REGERINGSUPPDRAG KULTURARVS-IT 2003; DEN CENTRALA SATSNINGEN. prop. 1998/99:1; utgiftsområde 14, bet. 1998/99: AU1, rskr. 1998/99:105,

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument

Stefan Andersson SVEP. Övergripande mål - SVEP. Harmonisering av metadatabeskrivningar för elektroniskt publicerade dokument Stefan Andersson Uppsala universitetsbibliotek, Enheten för digital publicering http://publications.uu.se SVEP Svenska högskolans elektroniska publicering Projektet syftar till att främja en mer samordnad

Läs mer

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn

DIK:s. Skuggförordning. Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn DIK:s Skuggförordning Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Bakgrund Kulturarvslyftet en arbetsmarknadspolitisk satsning inom kulturarvssektorn Kulturarvslyftet kommer

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Dokumentation från Vismas arkivseminarium. Page 1

Dokumentation från Vismas arkivseminarium. Page 1 Dokumentation från Vismas arkivseminarium Page 1 Page 2 OM VISMA Visma har ca 5200 anställda varav ca 1600 i Sverige Visma Consulting har ca 150 anställda i Sverige Page 3 Utvecklar och levererar: E-Process

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014

Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en

Läs mer

J^~ SOLLENTUNA KOMMUN NK\ Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott

J^~ SOLLENTUNA KOMMUN NK\ Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott J^~ SOLLENTUNA KOMMUN NK\ Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2011-11-01 Sidan 4 av 11 81/2011 Kultur- och fritidsnämndens IT-plan 2013-2015 I ärendet föreligger

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. biblioteket YTTRANDE 1(7) 2004-04-21 02-51-2004 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende ITPS slutrapport: En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd (A2003:015) N2002/9592/ITFoU

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014

Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 1 (9) Datum 2015-01-28 Förvaltningsberättelse för Åtgärder i Vatten budgetåret 2014 Godkännande Godkänd av Roll/Befattning Datum Uppdateringshistorik Version Ansvarig Datum Kommentar

Läs mer

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt

Bilaga 1. Steg-för-steg-guide. Nytt forsknings- och utvecklingsprojekt 2 Inledning Här hittar du en steg-för-steg-guide till ansökningsprocessen som hjälper dig att förbereda dig inför att skicka in din ansökan. Tänk på att ansökningsprocessen tar lång tid även då man är

Läs mer

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg

Digikult, Göteborg 2015-03-25. Digisam Johanna Berg Digikult, Göteborg 2015-03-25 Digisam Johanna Berg Digisam ska Presentera allmänna råd för digitalisering och tillgängliggörande av samlingar och arkiv som ska främja prioriteringar inom digitaliseringsarbetet

Läs mer

Slutrapport Sundsvallsminnen (03-M11-701)

Slutrapport Sundsvallsminnen (03-M11-701) Projekt Sundsvallsminnen 2005-11-21 Slutrapport Sundsvallsminnen (03-M11-701) Perioden juni 2003 - sep 2005 Mål Sundsvallsminnen skall utvecklas till en fast resurs för fortgående produktion och tillgängliggörande

Läs mer

En liten introduktion till SLI Plus

En liten introduktion till SLI Plus En liten introduktion till SLI Plus Välkommen till SLI Plus Ta dig gärna lite tid och läsa igenom den här introduktionen (det tar inte många minuter) så tror vi att du enklare kommer igång och får mer

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer