DtPNyhet! Endast i DtP! Tänk själv!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DtPNyhet! Endast i DtP! Tänk själv!"

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 1 ÅRG 2 FEBRUARI DtPNyhet! Endast i DtP! Tänk själv! HAR DU BRYTT DIG OM ATT STÄLLA IN DITT QUARK XPRESS RÄTT? Sid 3 7 SÅ GICK DET TILL NÄR TRE TIDNINGAR FICK NY FORM Sid 8 10 SKUGGOR, SKRIVARE OCH SKÄRMPROBLEM I PAGEMAKER Sid 11 ETT HELT UPPSLAG MED XTENSIONS TILL QUARK XPRESS Sid TVÅ NYA TYPSNITT PÅ ÅRETS FÖRSTA, HETA DTP-DISKETT Sid 14 Detta nummer av Design Typografi Produktion innehåller några innovationer. Till de största hör det som vi diskret antyder i rubriken; vi låter dig tänka själv! Inga pekpinnar, inga fallskärmar, inga färgade glasögon, inga åsiktsscheman inga betyg! Läs och begrunda, skaffa dig en uppfattning är detta bra eller dåligt? För att inte chocka den läsare (ja, nu menar vi naturligtvis inte dig!) som vant sig vid färdigtuggade åsikter tar vi det lite lugnt med äventyrligheterna och befriar några sidor i taget. Dessutom är vi luriga nog att inte skriva någon särskild varningstext på dessa sidor (typ annonsmärkning, fast med en text i stil med OBS! Denna sida innehåller ståndpunkter och formuleringar som redaktören skäms för att ha bidragit att sprida ). Vi låter helt enkelt dig göra jobbet, tänka alltså, typ. En annan ambition vi har är att låta formgivare skriva själva om sina bedrifter, berätta om bevekelsegrunderna, få veta varför de valt det eller det typsnittet, hur det kom sig att det blev som det blev. Kenneth Andrén, som formgett Nya Datavärlden, är först ut på plan. Tidningarna Pop och Personal presenteras också. Flera formgivare utan skyddsnät följer i nästa nummer. Men till att börja med tar Jens Eliasson med dig på en tur i Quark XPress källarvåning (där kanske du aldrig varit?). Det handlar om grunderna; inställningar som är nödvändiga för att skapa acceptabel typografi på en smärtfritt sätt. Eftersom Jens praktiskt taget bott nere i den där källaren i flera år, och dessutom är utrustad med gott lokalsinne, är han rätt guide för dig. Apropå att tänka själva; på nästa sida berättar en notis om att Quarks styrelseordförande, mannen bakom Quark XPress, Tim Gill, har skänkt en miljon dollar till kampen mot bigotta homofober i delstaten Colorados ledning. I Essen har ett programvaruföretag tagit initiativet till en kampanj mot rasismen och invandrarfientligheten i Tyskland. Och i Cupertino har städarna på Apples huvudkontor börjat få avtalsenliga löner. Ska 1993 bli året då databranschen fick ett mänskligt ansikte? Pelle Anderson, redaktör

2 2 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Expander i Solna får Quark XPress-agentur Det välkända dataföretaget Expander i Solna börjar distribuera Quark XPress i Sverige. Expander ingår i den tyska koncernen Computer 2 000, som fått Europaagenturen för XPress. Det innebär att det nu finns tre auktoriserade agenturer för programmet i Sverige; Software Plus, Esselte Datasoft och Expander. Dessutom går det numera att köpa svenska Quark XPress direkt från USA, till hyfsat pris (cirka kronor lägre än i Sverige). Kanske marknadskrafterna äntligen kan få tillåtas verka även inom detta hittills skyddade område! Vårens mest intressanta konferens Tidningar i framförallt USA, men även här hemma, överträffar varandra i att använda olika former av kombinationer av traditionell nyhetsförmedling via tryckta tidningar och telekommunikation mars hålls den fjärde USA-konferensen i ämnet, i San Francisco, för att diskutera: Faxtidningar CD-ROM och multimedia Annonser med talande budskap Databaser och tidningar De svenska tidningarnas trevande försök med 071-nummer, typ Expressens publicering av Palme-bandet, framstår som amatörmässiga när man studerar vad som händer i USA. Telefonen, faxen och tidningen bildar en interaktiv miljö för läsaren som ställer många begrepp på huvudet. Vill du veta mer om konferensen, som arrangeras av branschtidningen Editor & Publisher och The Kelsey Group, faxa , eller ring Natalie Kaye New York Times gör om New York-börsen New York Times har designat om sina börstabeller för att göra dem lättare att läsa. Dessutom öppnade tidningen en speciell telefonservice för läsare som hade svårigheter att tolka tabellerna. Numera kommer tabellerna från Tribune Media Service i stället för som tidigare AP. Grannen Newsday på Long Island, som axlat sig in på Manhattan de senaste åren, går ett steg längre. De erbjuder börsjobbarna en beeper som tjuter när kursen på en viss aktie ändras. Prenumeranterna på Newsday Financial Alert Service garanteras ett tjut inom två minuter efter att kursen ändrats. Parametrarna kan prenumeranterna sätta själva, t.ex. hur mycket kursen får variera utan att beepern låter olika aktier, obligationer och optioner bevakas av NFAS, som kostar 87 dollar i månaden för upp till 200 tjut. Dagens goda råd för er som har systemproblem Använder du Suicase och ATM 2.03 på en Powerbook 160 kraschar systemet vid start. Låt Suitcase laddas in sist. Ta hjälp av StartUp Manager, Init Picker eller liknande. Du kan även prova att döpa om Suitcase för att få den att laddas in sist. Now StartUpManager tillsammans med System 7.1 Inställning Minne. Kryssa inte i rutan Show Invisible Extension i Pref om du använder virtuellt minne Quarks grundare ger miljoner till gayrörelsen Tim Gill, styrelseordförande för Quark Inc., har skänkt 1 miljon dollar till oppositionen mot delstaten Colorados nya tillägg till delstatskonstitutionen. Amendment 2 innebär att delstatsförvaltningen förbjuds stifta lagar som skyddar homo- eller bisexuella personer mot diskriminering. Beslutet har väckt en proteststorm från gayorganisationer inom och utanför USA. Förespråkarna för förbudet hävdar att USA:s konstitution räcker som skydd mot diskriminering. Los Angeles Times faxar till Somalia Los Angeles Times publicerar en faxtidning för USA:s trupper i Somalia. Åtta sidor varje dag måndag fredag skickas till Somalia, för säkerhets skull via Pentagon. Senast USA-trupperna var ute och rörde på sig, i Persiska Gulfen, gjorde Los Angeles Times samma sak. Tidningen, i tabloidformat, innehåller en nyhetssammanfattning med storys om Somalia (förstås), Kalifornien-nyheter och sport. Två hela sidor består av tecknade serier. Skärpta EG-regler för bildskärmar Sverige, eller närmare bestämt tjänstemannafacket TCO, sätter målen för världens bildskärmstillverkare. Det känns ganska bra att läsa amerikanska datatidningar och se hänvisningarna till the Swedish MPR II guidelines i annonserna från elektronikjättarna. EG:s bidrag på bildskärmssidan har hittills varit blygsamma. Nu har byråkraterna i Bryssel i alla fall bestämt sig för att sätta stopp för flimret; inom fyra år måste alla skärmar ha en svepfrekvens som är högre än 67 Hertz, rapporterar nyhetsbrevet Peer. Efter fyraårsgränsen är det fritt fram för anställda att stämma de arbetsgivare som bryter mot förbudet. Med tanke på alla de skärmar (bara i England fem miljoner) som kommer att underkännas skapas nu en marknad som är mångdubbelt större än vad tillverkarna räknat med. IBM slår tillbaka mot negativ press Sparkar man tiotusentals anställda kan det hända att beteendet beskrivs på ett mindre smickrande sätt i medierna. Detta har nu även IBM förstått, och satsar i USA motsvarande 110 miljoner kronor i en annonskamapanj för att förbättra sitt skamfilade rykte som arbetsgivare. De senaste fem åren har IBM sparkat var fjärde anställd. Branschbedömare anser att detta inte är nog; lika många till måste bort. Washington Post startar faxtidning Capital News är namnet på en daglig faxtidning, publicerad av Washington Post. Syftet är att förse dem som är intresserade av Clinton-admninistrationens tillträde och det politiska livet i den nya kongressen med aktuella översikter av livet i huvudstaden. Faxtidningen består av en sida och kommer ut måndag fredag. Materialet hämtas till stor del ur modertidningen, och är prenumeranterna intresserade av en notis kan de få hela artikeln faxad till sig. Apple levererar egen ersättning för MODE 32 I ett tidigare nummer av DtP skrev vi om att en del har haft problem med MODE 32 på System 7.1. Enligt Apple skall de komma med ett eget systemtillägg som skall råda bot på problemen. Om den blir kostnadsfri kan man inte i dagsläget svara på. Financial Times firar hundraårsjubiléum Londontidningen Financial Times, känd för sitt rosa papper (förebilden för en viss affärstidning i Stockholm), firade 4 januari att det var precis hundra år sedan man började med rosa papper. Financial Times firade genom att trycka tidningen på vitt papper! Med i specialtidningen var också ett faximil av det första rosa numret, eller laxfärgade, som Financial Times föredrar att kalla färgen. Den infördes 1893 som ett led i en desperat kamp med konkurrenten Financial News hade rosa Times slukat News.

3 Design Typografi Produktion # 1 Februari Så får du ut mesta möjliga ur Quark XPress [ Del 1 ] Var lat på lång sikt! Här sitter vi med maskiner som kan göra väldigt många saker. Vi använder dem till alla former av grafisk produktion. Vi gör nu själva det mesta jobbet som sätteriet gjorde tidigare och allt fler börjar eller funderar på att utföra delar av reprons tidigare arbetsuppgifter. Ändå sitter många (genom lättja i kombination med okunskap) och fyller sin tid med rent mekaniska arbetsuppgifter, på datorn. Det är ju dessa saker som datorn till stora delar ska göra åt oss. Quark XPress är ett ypperligt program för sidproduktion. Jag säljer inte programmet, men när Aldus säger att Page- Maker 5 bräcker XPress på 75 punkter har de glömt att säga något om de minst 200 andra punkterna. PageMaker är dock inget dåligt program, det beror mera på vana och produktionskrav vilket du väljer. Det betalar sig att lägga ned lite extra krut på att lära sig programmet på djupet, där många funktioner kan vara till synes ointressanta. Genom att kombinera kunskapen om programmet med traditionell produktionskunskap och lite fyndighet, blir du effektivare och vinner i kvalitet. Detta tillåter dig att vara lat i ett längre perspektiv eller tjäna mer pengar. Fortsättningen innehåller alltså en mängd XPress-tips, som hänger samman med varann. Käner du igen vissa enskilda tips från tidigare nummer av DTP så får du betrakta det som en för sammanhanget nödvändig (och kanske nyttig) repetition. Den stora fördelen med datorn som verktyg för sidproduktionen är mallen. Möjligheten att utföra en stor del av jobbet en gång och sedan ha ett bra stöd av denna under själva produktionen. Med en bra mall kan vi göra så att de mekaniska arbetsmomenten kräver mindre tid, vilket ger mer tid över för kreativa arbetsmoment, tid för en extra korrvända eller ett snabbare flöde (rikare egna företagare). Vi börjar det matnyttiga med några ganska viktiga saker. A&U-inställningar, typografimallar och färger kan hämtas från andra dokument. När XPress hämtar dessa inställningar från ett annat dokument, hämtas endast de som har andra namn än de som redan finns i dokumentet. För A&U finns det alltid en inställning som heter Standard och för Typografimallar en som heter Normal, dessa går inte att ta bort under några omständigheter. Om du har för avsikt att använda en uppsättning inställningar i flera olika dokument ska du inte använda dig av Standard i A&U eller typografimallen Normal. Se också till att rensa bort andra mallar som heter samma sak innan du hämtar in de nya. Två exempel kan vara om du gör en annonskampanj med flera olika format eller ett profilpaket. En andra viktig startpunkt är att alla kommandon som du kan utföra när du ej har något dokument öppet, sparas som förinställningar för alla nya dokument. Här kan jag nämna A&U, typografimallar, färger, allmänna- typografiska- och verktygsinställningar. Textinställningar Vi som (varning för hemsk benämning) desktoppar bör vara inriktade på att skapa dokument med åtminstone lika hög typografisk kvalitet som sätteriet en gång levererade. Många som jobbar med Mac eller PC i sidproduktion ställer aldrig om tecken och ordmellanrum. Som en parentes kan det nämnas att standardinställningarna för typsnitt i (det som tidigare var) traditionella sättsystem inte är särskilt mycket bättre än i en Mac. Då levererade sätteriet denna kunskap som en tyst service till sina kunder. Våga alltså laborera med olika textinställningar. Vad som är en bra text, utformningsmässigt, består av både absoluta och subjektiva bedömningar. Texten i dina layouter ska vara lätta att läsa och stödja en god överblick, det är absoluta mått. Det bör även vara vackert, vilket är mer subjektivt. Därför går det inte att säga exakt hur det ska vara. Prova olika alternativ på kollegor eller typografiskt kunniga vänner som du har förtroende för, om du känner dig osäker. A&U avstavning och utslutning Detta leder oss osökt in på det något kryptiska menykommandot som betyder avstavning och utslutning. Du kan arbeta med flera olika A&U-inställningar i en text, en per stycke. Du ställer in detta för de stycken du markerat, i dialogrutan Styckeformat i Text-menyn (längst ned till vänster i dialogrutan). Välj A&U under Redigera, sedan klickar du på redigera eller ny. Om dessa är de inställningar som du använder när du producerar idag, bör du göra en kritisk jämförelse av textens utseende med andra professionella alster. Titta speciellt på ordmellanrummen i texten. Dessa inställningar ger varken särskilt vackra eller lättlästa texter, särskilt om du använder utsluten text i spalterna (rak vänster och höger marginal). Bedömningarna bör alltid göras utifrån brödtexten. Vi börjar med metod för utslutning, den högra delen i dialogen. Värdena för optimalt ord- och teckenmellarum påverkar texten oberoende av hur den justeras (vänsteroch högerställd, centrerad eller utsluten). De värden som är bra för optimalt ordmellanrum är när texten är lättläst. Ordmellarummen ska inte vara så stora att det känns störande när du läser texten, de ska inte vara så små att de är svåra att urskilja. Ett värde mellan 75 och 90% brukar vara passande, en delvis subjektiv åsikt. För de flesta typsnitten i Mac-miljö är teckenmellanrummet 0% ganska bra. Laborera själv med just de familjer som du använder. Det räcker inte att bedöma utifrån laserutskrifter om du trycker din publikation. Gör provtryck eller ändra mindre än vad de flesta läsarna kan se i en del av texten. Anledningen till detta är att en laserskrivares kolpulver och värme/tryckvalsar sväller bokstäverna. Detta gör att texten känns tätare från laserskrivaren än trycket. För min egen del använder jag 85 eller 90% i ordmellanrum vid laserutskrift och dagstidningstryck och 75 eller 80% vid arkoffset. Normalt räcker det att justera någon % eller ingenting alls i bokstavsmellanrum mellan olika tryckmetoder (0% vid laserutskrift).

4 4 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Min- och maxvärdena påverkar endast texten då den är utsluten. För Min. ordmellanrum anser jag att det fungerar bra att minska med 5 till 10% jämfört med optimalinställningen, laborera själv. I den svenska versionen av XPress räcker det att Max. ordmellanrum är större än optimalt. Om programmet måste dra mer vad värdena tillåter, justeras endast ordmellanrummen. Enligt svensk typografisk praxis skall endast ordmellanrummen justeras för att uppnå raka marginaler. Då stämmer alltså inställningen 0, 0, 0. Om utformningen är uppbyggd med smala spalter kan det vara bra att tillåta ett minimalt bokstavsmellanrum på -1 eller -2%, vilket ofta kan rädda dig från avstavningsproblem utan att läsaren upptäcker det. Laborera även med detta. Fältet för utslutningzon och rutan Utslut enstaka ord påverkar också enbart utsluten text. Hur utslutningszonen fungerar beskriver jag senare i anslutning till Avstavningszon. Rutan för att utsluta enstaka ord är enklast att beskriva med en bild. Utslutningszonen påverkar bara text som är utsluten (raka marginaler) och då endast sista raden i stycket. Om sista raden i ett stycke slutar innan utslutningszonen händer ingenting. När raden slutar inom utslutningszonen justeras raden så att den fyller hela spaltbredden. I praktiken leder detta till att du för en normal tidskrift bör klara dig med fyra eller färre olika A&U-inställningar. En för brödtext, en för mer brutna texter som ändå ska avstavas och en för rubriker och annan text som ej ska avstavas. Vi vill ju för allt i världen inte behöva gå in och avstava manuellt om vi ska göda vår framtida lättja. Kolla dock alltid resultatet, det går bra att justera avstavningen manuellt i stycken som är inställda med automatisk avstavning. Inställningar Typografiska Över till nästa del av grundinställningar för text i programmet, som också är av vikt för vårt arbete. Välj Typografiska inställningar under Redigera Inställningar. Till vänster är utslut enstaka ord ikryssat och till höger är det inte ikryssat. Även om ordet är något konstruerat så kan denna situation uppstå i praktiken. Över till den vänstra delen av dialogrutan och inställningarna för avstavning. Om du har smala spalter kan det vara bra att sätta Kortaste ord till 5 tecken och Minimum före till 2 tecken, vilket kan bedömas som språkligt riktigt. Om du frågar en typografiskt erfaren person om hur många avstavningar som kan tillåtas efter varann, blir svaret oftast tre. Om du vill ställa tillbaka detta till, gör du det genom att skriva in 0 (noll) i fältet. Avstava versalgemena kan vara praktisk om du har texter som vimlar av namn och du inte har något emot att stava av dem, ex vis Bengt Wester-berg. Avstavningszon påverkar endast text som inte är utsluten. Den inställningen kan du använda för att kontrollera hur bruten den ojämna marginalen skall vara. Ju större måttet för avstavningszonen är desto mer sällan avstavas texten. Detta är användbart för att få snygga flöden på ingresser eller nedryckare till rubriker, utan efterjusteringar. På inrådan av redaktören gör jag ett försök till en exakt förklaring. De grå fälten i bilden till höger symboliserar ord och utgångspunkten beskriver ordlängderna om raden kunde vara längre. Om det näst sista ordet på raden slutar före (vänster om) avstavningszonen och programmet hittar en godkänd avstavning inom avstavningszonen, sker en avstavning. I alla andra fall bryts raden utan avstavning. En fullspäckad dialogruta där en del saker inte är alldeles intuitiva, utan kräver förklaring eller manualläsning du vet den där dammiga lådan på hyllan, eller var låg böckerna senast? Vi tar oss snabbt igenom inställningarna för att stanna till lite vid de mest intressanta. Halvsteg upp, ned och Överkant är framförallt användbara om du producerar böcker, dokumentation eller liknande med en notappart (fotnoter och källhänvisningar) eller enklare matematiska formler. Då kan du utnyttja dessa tre för att få denna typ av tecken att se riktigt bra ut utan en massa manuellt jox. Vad gäller Kapitäler så finns det ingen anledning att använda denna funktion. Om ekonomin tillåter är det bättre typografiskt sett att använda äkta kapitälsnitt, med den ymniga och fina typsnittsflora vi har idag. Om du ändå trilskas med att använda kapitäler under stil som alltså är förminskade versaler och vill efterlikna rediga kapitäler så långt det är möjligt bör du ha en något större H-skala än V-skala, kanske H=80 och V=75. När Ligaturer är på byter XPress ut alla f-i och f-l kombinationer till riktiga ligaturtecken (fi och fl) utan att påverka funktioner för avstavning, rättstavning mm. Dessa ligaturer finns i de flesta typsnitt i Mac-miljö. I fältet en bit till höger om ligatur-menyn talar man om hur mycket du kan knipa eller spärra

5 Design Typografi Produktion # 1 Februari texten innan ligaturen bryts upp till enskilda tecken. Denna inställning fungerar dock bara när du valt På (ej ffi eller ffl) i ligatur-menyn vilket är att rekommendera, med ett värde på kanske 3 eller 4 i fältet. Avstavningsmetod ett alternativ som man antingen glömde vid utvecklingen på Quark eller något som Software Plus tappade bort vid den svenska översättningen. I vilket fall finns det inget att välja här i den svenska versionen. Teckenbredd och Radavstånd ska stå som de gör om du använder XPress till det som Dtp handlar om. Nu kommer vi till de mer intressanta inställningarna i dialogrutan. Vi tar det nerifrån längs högerkanten. Behåll radavstånd ska du ha ikryssat framförallt om du inte använder baslinjeraster för din brödtext. När det är ikryssat gör det att texten i spalt tvingas till jämna käglar när något annat objekt (oftast ett bildblock) är infällt så att det täcker hela spaltbredden och stöter bort texten. Detta gör att du slipper problemet med att få texten under bilden att linjera med raderna i spalterna bredvid. Automatisk kerning över innebär att programmet utnyttjar kernparstabellen för alla tecken grader över den angivna. Riktig liten text tenderar att flyta ihop om kernparstabellen utnyttjas, vilket gör den svårläslig. En tumregel kan vara 6, 7 eller 8 pt och ha alltid rutan ikryssad. Bredd på mellanslag är inte bredden på de vanliga mellanslagen. I den engelska versionen av XPress är benämningen Flex Space Width, vilket är något bättre. Om du trycker på skift-mellanslag när du skriver i XPress får du ett helfyrkants mellanslag, alltså måttet för teckengraden. Detta tecken går inte att förändra men om du trycker alternativ-skift-mellanslag får du den bredd som är angiven här, i andelar av helfyrkanten. Jag rekommenderar att ställa in denna till 25%, vilket alltså ger en kvartsfyrkant, en typografisk praxis för att skilja siffergrupper åt i exempelvis telefonnummer. Om du vill ha just en halvfyrkant mellan två tecken är det bara att slå två kvartsfyrkanter. En parentes är att dessa mellanrum ej justeras i en utsluten text, utan de är alltid fasta. Vad gäller Auto radavstånd är det ganska ointressant för professionell produktion, där vi använder oss av en städad typografi för läsaren och den goda formens skull. Baslinjerastret grundläggande Baslinjeraster kräver ett eget litet avsnitt och är en av kärndelarna för att uppnå en effektiv produktionsmiljö. Det är en hjälp för att i första hand låsa brödtext till jämna kägelmått över hela sidan oberoende av var du placerar textblocken. Detta gör att du mycket enkelt får en strukturerad och städad form utan småpyssel. Du låser de stycken som är markerade i texten till baslinjerastret i dialogrutan Styckeformat i text-menyn. Texten kan endast ökas från sin inställda kägel så att varje rad placeras enligt baslinjerastret. Så om textens kägel är något större än stegen i rastret innan du låser den, kommer den att hamna på varannan rad i rastret. Sedan version 3.1 av XPress går det att göra baslinjerastret synligt, vilket bra för att justera underkanterna på spaltstickor eller om du vill anpassa höjden på bilder till jämna kägelmått. Båda dessa åtgärder ger ett städat och strukturerat intryck. Ställ alltså in stegen för baslinjerastret till samma mått som kägeln i din brödtext. Montera in en text som fyller mer än en hel spaltlängd i ditt påbörjade malldokument, laborera med måttet för start och satsytans höjd (storleken på marginalerna) tills att allt stämmer. Du ändrar på marginalerna genom att gå till mallsidan/uppslaget, enklast genom att välja Visa dokumentlayout i visa-menyn. Sedan dubbelklickar du på mallsidan överst i dokumentlayout-fönstret (troligtvis den med ett A på), när den är uppe på skärmen väljer du Mallstödlinjer i sida-menyn. Nu har vi nått en god väg till att krama ut allt vi kan ur programmet. Typografimallar Det är definitivt något för den late att bygga upp en väl fungerande uppsättning av typografimallar. När du ska skapa en typografimall och inte är riktigt säker hur den ska se ut är det enklaste att först laborera med de normala textinställningarna. Detta går mycket fortare än att gå in och ut ur typografimallsinställningarna, framför allt när du har lärt dig de viktigaste tangentbordskommandona för att typografera. När du är nöjd med resultatet ställer du markören i den text som du vill ska bli en typ-mall och väljer Typografimallar i redigera-menyn. Där klickar du på ny, skriver in namnet på mallen, anger tangentkommandot, klickar på OK och sedan på Spara. Men välj inte något format för Baseras på:, då förstör du det hela. När du ska göra en typ-mall som är nära besläktad med en annan är det enklast att välja den du utgår ifrån i Baseras på:, för att sedan endast specificera skillnaderna. Om du senare bestämmer dig för att t ex byta typpsnitt på brödtexten och andra typmallar är baserade på den, ändras typsnittet i alla dessa format. Detta gäller inte om det just var typsnittet du ändrade på efter att du valde Baseras på. Det här var lite gammal skåpmat som de flesta av er kanske redan kunde. Här kommer några tjuvknep för att utnyttja mallarna på ett smart vis framför allt när du ska göra mallar för mellanrubriker. När du gör typmallar för mellanrubriker ska du alltid räkna på dess totala höjdutrymme i hela käglar. Då slipper du problemet med att brödtexten inte linjerar mellan spalterna. Det enklaste sättet att göra detta är genom att alltid använda samma kägelmått (radavstånd) som för brödtexten, och sedan kontrollera luften över och under med hjälp av avstånd före och efter stycke. Dessa inställningar hittar du i dialogen styckeformat, där det under labbandet finns en knapp som heter Använd. Använder du Använd slipper du hoppa in och ut ur dialogen, tryck kommando-a när du har dialogen uppe så slipper du dessutom använda musen helt och hållet. När du anger avstånd före och efter kan du göra detta med pt (för punkter något mindre än ciceropunkterna i Didot-systemet) även om du har linjalerna inställda på att visa millimeter. Detta gör det mycket enklare att huvudräkna för dig, för övrigt går det att ange den enhet du vill i alla XPress mått-fält. De enheter du kan välja bland är: Millimeter, pt (datorpunkter), ciceropunkter, pica och tum. Om du vill ha ganska täta mellanrubriker använder du förslagsvis två brödtextkäglar för dess utrymme. Med en brödtextkägel på 12 pt har du alltså 24 pt att röra dig med. Ta in en text som du gör till brödtext, skriv in en mellanrubrik ställ in det typsnitt, grad och stil du bestämt dig för. Sedan går du in i styckeformat, ställer in samma kägel som för brödtexten och laborerar med att dela upp resterande 12 pt på de båda avstånden (före och efter). Jag brukar oftast hamna på 9 eller 10 pt före och 2 eller 3 efter i ett sånt här fall. Om du har tvåradiga mellanrubriker emellanåt brister detta arbetssätt, eftersom kägeln i mellanrubriken blir för liten. Då brukar jag göra en speciell typmall för tvåradiga mellanrubriker, då krävs det lite krångligare beräkning och mer laborerande.

6 6 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Om du använder MS Word som ordbehandlingsprogram, är det en höjdare att utnyttja typmallen Normal som det brödtextformat som du utgår ifrån när du ska typografera igenom din text efter att du monterat den i XPress. Men, om du samtidigt vill kunna flytta dina typografimallar mellan flera olika dokument kan du inte hämta in mallen Normal från ett annat dokument. Använd Baseras på:. Gör de inställningar som du vill ha för mallen Normal som en typmall med ett annat namn. För Normal går du sedan in och säger Baseras på: (den andra xx ). På detta vis kan du både flytta den mellan dokumenten och ändå öka effektiviteten när du tar in Word-texter. Det går ju att göra än mer för att uppnå en hög grad av automatisk typografering av den text du monterar. Det ena sättet är att använda format (typmallar) i orbehandlingsprogrammet som stämmer exakt med namnen på de typmallar som du använder i XPress. Enklast gör du inte en enda mall i XPress innan du tar in en provtext från exempelvis Word, där du använt alla de format du planerar använda när produtkionen kommer igång. När du monterar provtexten är det som alltid viktigt att Byt till parvisa citationstecken inte är ikryssat och att Inkludera typografimallar/ Tolka formatkoder är ikryssat. I detta fall kommer alla mallarna med från Word-texten och det är bara att ändra på inställningarna för de typmallar som du vill. Kombinationerna av den senaste tekniken ovan och beskrivningen av hur du laborerar med en blivande typografimall fungerar inte riktigt bra ihop. Jag föreslår att du skriver ned namnet på typmallen i Word för att sedan laborera enligt den tidigare modellen i texten. Automatisk typografering Än mer kraftfullt är det att använda XPress formatkoder för automatisk typografering. Särskilt effektivt är det om du producerar en katalog eller en hårt strukturerad tidning och använder ett registerprogram för texthanteringen som kan bearbeta texten vid export. För att lära dig och bli säker på hanteringen och möjligheterna med formatkoderna, rekommenderar jag att du sätter dig med bilaga C i XPress referenshandbok uppslagen framför datorn och testkör ordentligt. Det tar ett litet tag innan du får kläm på det hela. Tänk på att en textdokument som innehåller formatkoder måste vara sparat som Enbart text. Nu har vi snabbt tagit oss igenom det mesta kring mallning och förberedelser av textbehandlingen och typografering i XPress. För att göra en normaltidning är det oftast lagom med knappt tio typmallar. För att ge dig en god hjälp i produktionen är det bra om du försöker ge mallarna korta namn som är lätta att komma ihåg och att tangentbordskommandona är systematiskt ordnade, så att det går fort att lära sig dem utantill. Om du gör det så tar det inte särskilt lång tid innan du helt kan slippa ha typografimallsfönstret uppe på skärmen jämt, bara för att påminna dig om knappkommandot. Mallsidor Den föregående delen i artikeln, om att malla och förbereda för typografering är många ganska duktiga på. Denna typ av mallning är ju inget som kom med desktopköret, utan var ju en realitet sedan länge för alla som arbetade mot sätterier. Att förbereda utformningsarbetet på ett smart sätt, är dock något som väldigt många som arbetar med desktop inte är så duktiga på. Det är inom denna del som XPress har sina stora fördelar gentemot de andra layoutprogrammen. Bland de olika paletter som finns under Visamenyn är det nog bara Mått och Dokumentlayout som jag alltid har framme på skärmen. Anledningen är att det är det enklaste sättet att ta sig mellan mallsidorna och dokumentsidorna. I XPress kan du ha 127 olika mallsidor/uppslag i ett enda dokument. Att det är hela 127 är ganska ointressant i praktiken eftersom du nästan aldrig behöver mer än ca tio i en produtkion och redan vid det antalet börjar det bli svårt att hålla koll på dem. Det är tur att det går att namnge dem i klartext i dokumentlayout-paletten, klicka en gång på en av de bokstavsprydda mallsidorna överst i paletten (fönstret) och sedan skriver du det mallen ska heta. Det är lätt hänt att antalet mallsidor ökar om du har en tidning med den trendiga asymmetriska spaltuppbyggnaden. Ni vet, så där med en smal spalt som hoppar omkring och ligger olika placerad på olika uppslag, se Veckans Affärer och ett flertal andra tidningar. I stället för att göra olika malluppslag för varenda variant kan du lägga ut ett antal stödlinjer som gör att det går fort och enkelt att flytta om de olika textblocken. Om du gör en tidning med artiklar som går över flera sidor, är det mycket effektivt att göra specifika mallar för artikelstarter och eftersidor. Där du redan från början har gjort färdigt textflödet från textblock till textblock och alla grundplaceringarna. När du förbereder mallsidorna är det bra om du tänker igenom flödet i produktionen ordentligt, så att du inte t. ex. gör en mall som nästan gör allting åt dig, men det i stället gör att du måste bearbeta texterna flera timmar mer per produktion för att de ska passa för din fina mall. Hur ser dina texter ut när de levereras? Om du inriktar dig på att spara in mängden arbete och öka din kontroll och den slutliga kvaliteten, måste du ta med alla saker som påverkar din produktionsmiljö. Se till att reportrarna på din tidning slutar upp med

7 Design Typografi Produktion # 1 Februari sina föråldrade tre mellanslag i början på varje stycke osv. Lägg in allt som är återkommer på varje sida på malluppslagen och se till att alla hållpunkter för placeringar av block och linjer m.m. är lätta att hitta i form av stödlinjer. Alla textflöden, alltså ihopkopplingar av textblock som du vet att det kommer att vara i det slutliga originalet är det bäst att göra färdigt redan på mallsidan. Även om exakta storlekar eller placeringar inte är helt bestämda från början är det enklast att ändå lägga in sidans alla beståndsdelar på mall sidan. För att programmet ska bete sig på de sätt som du vill när du byter mallsida på en sida i dokumentet är det viktigt att mallens tekniska utformning stämmer överens med inställningsalternativen i programmets allmänna inställningar. Om varje mallsida består av allt den slutliga sidan ska innehålla, bör du ha valet Ta bort ändrade valt i alternativen för Mallsideobjekt i de allmänna inställningarna. Annars kommer du efter ett byte av mallsida på en sida i dokumentet, där du innan bytet hade monterat in lite text och kanske gjort något mer, att ha dubbla lager av textblock för grundspalterna. Inställningar Allmänna För att få programmet att uppträda som vi vill bör vi ta en titt under Redigera Inställningar och Allmänna. I denna dialogruta kan du göra så att programmet uppträder på det vis som lämpar sig bäst för olika typer av produktion. När du lärt dig funktionerna går du allt som oftast in här för att anpassa programmet till det du ska göra för stunden. De två översta valen för mått är ju vad linjalerna ska visa och i vilka enheter som allt utom textmått ska visas i, när du går in i någon dialogruta. Tillägg av sidor gör att XPress utför precis det som står här när en lång text monteras in i det textblock som är sammanlänkat med sidlänken som alltid finns i det övre vänstra hörnet på mallsidorna. Titta i manualen för distinktioner mellan artikel, avsnitt och dokument (sid R.12 i 3.0 manualen). Ramarna ska alltid vara placerade inuti för att det ska vara lätt att få ramar och text att linjera. Stödlinjer går jag in och flyttar på lite då och då beroende på vad som passar. I och med en del av de nya funktionerna i version 3.1 behöver du inte flytta bak stödlinjerna lika ofta. De intressanta funktionerna är att det går att markera objekt som täcks av andra genom att hålla ned kommandoalternativ-skift och klicka med musen tills rätt objekt är markerat, sedan kan du flytta på det genom att använda piltangenterna (när översta verktyget är valt). Jag tänkte framför allt på tunna linjer som ligger under en stödlinje. Automatisk bildimport är intressant att ha på om du jobbar med sidor där du har loggor, vinjetter och bilder som ska vara med hela vägen fram till original (film). Övriga inställningar är ganska ointressanta. Prova gärna effekten av de olika inställningarna och bestäm dig för vad du tycker passar dig och din produktion bäst. På samma sätt är det värt en titt i tillämpningsinställningarna ihop med manualen och prova dig igenom vad olika saker gör. Hur du sedan ställer in programmet beror på din dator (skärm etc.) och ditt arbetssätt. Använd bibliotek, se i Övrigt-menyn, för att spara de typer av block eller grupper av block som återkommer på obestämda platser i tidningen. Ett bra exempel kan vara Info-rutor som är inramade och kanske har en rasterton. I XPress gör du ju denna typ av arrangemang på ett mycket enkelt sätt med endast ett eller två textblock, men arbetet kräver ju att du hoppar in och ut ur lite olika dialogrutor (Specifikationer, Ramar m.m.), vilket gör det enklare att spara ett block med alla inställningarna i ett bibliotek. I fallet mallsidornas innehåll och form svårt att säga exakt hur du ska göra, förutom för så självklara ting som automatisk sidnumrering (se sidnummervariabler i referenshandboken och sedan styr du sidnumret med avsnittsindelning, vilket är nödvändigt i alla tidningar som har annonser, när en produktion är uppdelad i olika dokument eller om du skickar delar av dokumentet på rippning vid olika tidpunkter). Det är helt klart att det är stora tidsvinster att tänka igenom hur de ska se ut och prova sig fram till olika lösningar. Förenkla produktionen Det finns också mycket att göra för att öka din snabbhet och kontroll i själva produktionsarbetet, eller du kanske redan är fullärd? Lär dig alla kommandon för att flytta markören och markera text med tangentbordskommandon så bra så att de är helt naturliga för dig. Samma sak vad gäller kommandon för knipning och kerning och andra specialkommandon för att skala om bilder m.m. Kopiera bilaga E i referenshandboken och ha den alltid bredvid dig tills att allt som är intressant sitter som ett rinnande vatten. Nöj dig inte med att du klarar av att få originalen att se ut som du vill, utan försök hela tiden att hitta snabbare, enklare vägar med större kontroll och kvalitet i arbetet. Andra saker som kan vara värt att gå igenom är verktygsinställningarna (dubbelklicka på något av skapa block eller linje-verktygen). Om ni alltid eller oftast har ramar kring bilderna, är det ju klart att ni ska ha det redan i verktygsinställningen för bildblocken. I alla fält som du skriver in mått i, i XPress, kan du subtrahera och addera och då går det också utmärkt att blanda mellan enheterna. Flytta på ett block 12 pt till höger genom att sätta markören sist i fältet vid X: (alltså efter siffran och enheten som redan står där). Skriv sedan +12pt och retur, enkelt va! Lär du dig att alltid använda måttpaletten för att ändra på de värden som finns där, istället för att av slentrian, öppna andra dialogrutor i onödan, så spar du en hel del tid i längden. Bli energisk, tänk igenom vad du gör, lär dig XPress på dina fem och var lite fyndig, så kan du sedan vara oerhört LAT men ändå effektiv. Jens Eliasson

8 8 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Pop vill bli en ICA-kuriren för musikintresserade /Ny design 1/ Lars Sundh berättar att en av kritikerna som kommenterade hans design av den nya musiktidningen Pop skrev att den såg ut som en jazztidning från femtioeller sextiotalet. Det betraktar jag som en komplimang, säger Lars Sundh, känd i formgivarkretsar som ägare av Dynamo, som han (efter att ha gått ut Beckmans skola i Stockholm) startade tillsammans med tre kamrater för några år sedan. Lars Sundh är mannen bakom 60-talslooken i TVprogrammet Popitopp, och har givit form åt tidningen Ocean samt en rad skivomslag. Ultra magazine och Träffpunkt Stockholm har också haft Lars Sundh ombord. Dessutom jobbar han åt Luftfartsverket med Arlandas informationsmaterial. Omslaget till Pops premiärnummer bryter mot de flesta kommersiella tumreglerna för Pressbyrådistribuerade tidskrifter, och fungerar kanske just därför. En svartvit närbild på Sades ansikte med en gulgrön färgton som ger associationer till en obduktionslokal i en ubåt. Det sticker av på samma sätt som en Woody Allen-film i den gängse färgglada biorepertoaren. Pop ges ut av Lars Sundh (art director) tillsammans med Andres Lokko (chefredaktör) och Pietro Maglio (redaktionschef). Bland medarbetarna märks Lars Nylin, Kjell Häglund och Jan Gradvall. Den sistnämnde skrev för övrigt Bordshockeybibeln, en bok som nått kultstatus. Lars Sundh stod för formgivningen. Jag ägnar ungefär en tredjedel av min arbetstid åt tidningsformgivning, en tredjedel åt reklam och en tredjedel åt design, säger Lars Sundh. Under designrubriken hamnar skivomslag, affischer, bokomslag och logotyper. Jag jobbar mycket med nya svenska band; Eggstone, Mindscape, Stars on Mars, This Perfect Day och Pontus & Amerikanerna. Sofistikerade Sades smärtfyllda pose på Pops premiäromslag. Lars Sundh anser att hans uppdrag är detsamma oavsett om det är reklam eller tidningar han jobbar med, man är ju en och samma person. Fast det är ju skillnad på att designa en tidning och att sedan verkligen producera den, med redigering, originaljobb, korrektur, strykningar i texter, rubriker Att verkligen göra tidning är, som många känner till, mycket mera tidskrävande än det idéarbete som ligger i att göra en dummy, en grundform. Men i både reklamjobbet och tidningsjobbet handlar det om att göra något synligt, säger Lars Sundh. Och det skulle vara rätt trist att bara göra tidningar. Till skillnad från många tidningar i musikbranschen går det i Pop att se vad som är redaktionellt material och vad som är annons för det finns annonser. Förhoppningsfulla investerare med medieintresse är redan intresserade av att köpa in sig i Pop. Formen är lågmäld. Inga mellanrubriker, utan småanfanger oftast. Typsnitten är bägge från Monotype; Grotesque och Times New Roman (och expert-setet med gemena siffror och kapitäler, som också används). Brådskan med första numret verkar ha varit gynnsam; kanske undveks onödiga utsvävningar tack vare tidsbrist? Det fungerar väldigt bra iallafall. De obligatoriska hyllningsintervjuerna med hjältarna/stjärnorna inleds med utfallande svartvita porträtt med heltäckande färgplatta över med namn och ingress infällda i bilden. Recensionssidorna, också ett obligatorium i sammanhanget, är enkla och tydliga med ett betygssystem vars framträdande roll får Beatrice Ask att framstå som en flumpedagog. Detta inte menat som annat än beröm; har man ett antal experter som ska lotsa oss fåkunniga lyssnare rätt i utbudet ska det vara betyg, och rejäla siffror är inte fel. Det är iallafall inte en ungdomlig design, säger Lars Sundh. Sådant sysslar bara 40- åringar med. Slitz gillar inte vår formgivning, men jag gillar den och min pappa gillar den, och det betyder mer. Vi vill ha bredd. Bilderna var ett problem i första numret, säger Lars Sundh. Vi borde haft flera egna bilder, men skivbolagen är knepiga. Och releasebilder vill vi helst inte ha. De gamla bilderna som finns, som de svartvita på Keith Richard, är bättre än de nytagna. Textcenter i Stockholm har gjort repro och rippat. Tryckeriet ligger i Finland, samma tryckeri som trycker resetidningen Vagabond. Pop ska komma med sex nummer om året. Tio personer arbetar på redaktionen. Ekonomiskt finns det hopp; mittuppslagen är bokade ett år framåt, branschkontakterna är utvecklade, byråerna gillar tidningen. Vi vill bli en ICA-kuriren för musikintresserade, säger Lars Sundh. Lika djuplodande inom vår nisch som den är inom sin. Han skulle nog inte säga nej till deras upplaga heller Pelle Anderson

9 Design Typografi Produktion # 1 Februari Datatidning plastikopererad! Doktorn skriver själv! /Ny design 2/ Tidningar designas om i tid och otid, ofta utan att man gör något åt innehållet. En del layoutare agerar som om tidningens layout vore en fristående kvalitet, helt skiljt från det journalistiska materialet i tidningen, skriver mannen bakom Nya Datavärlden. Själv tycker jag det viktigaste är att en tidning har ett bra innehåll, genomtänkt struktur och en konsekvent layout rakt igenom. En hög lägstanivå är viktigare än att ha enskilda layouttoppar. De här grundläggande åsikterna känns viktiga för mig att poängtera då resonemang runt tidningsdesign allt för ofta bara handlar om typsnitt, grad, spaltstickor och dylikt. Självklart tycker jag att dessa delar är viktiga men Det gäller i första hand att attrahera just den läsare som ska köpa tidningen, istället för att tillfredställa sig själv eller alla de självutnämnda gurus som så gärna lägger sig i hur tidningen ska göras. Nu till mina och Ulf Bergmarks (Chef.red) tankar kring den nödvändiga förändringen av Datavärlden: Den nya tidningen ska visa läsaren på ekonomiska möjligheter i hans databeslut från att ha varit en ren nyhetstidning Den skulle få en stor upplaga genom att distribueras till Veckans Affärers prenumeranter förutom Datavärldens egna. Och alltså nå de verkliga databeslutsfattarna. Tidningen skulle göras i magasinsformat från att ha varit tablouid. Den skulle komma var tredje vecka istället för varje. Vi vill skapa en positiv ton i tidningen det ska vara roligt att bläddra i Nya Datavärlden. Den positiva tonen hoppas vi kunna uppnå t.ex. genom de tecknade omslagen som också gör att vi skapar en egen identitet gentemot övriga affärs och datatidningar. (Den slutliga formen på omslaget kommer säkert att ta ytterligare några nummer att nå). Vi hoppas också att illustrationerna på speciellt Coverstoryn och Temat ska falla läsaren på läppen. När jag börjar bygga en tidningsform försöker jag först skapa en riktig rytm i annonsutskjutningen. Tidningen måste ha en bläddervänlig rytm utan att hackas sönder av annonser hela tiden och annonserna behöver bra redaktionellt material för att fungera. Både annonsören och redaktionen har samma mål; vi vill nå läsaren, och ska man klara av en annonspackningsgrad på 50% så krävs det att man planerar tidningens grundform först innan man börjar göra redaktionella önskelistor som inte håller. Nya Datavärlden bygger på två stora block (Coverstoryn och Temat har Ulf B prioriterat högst) som är i princip annonsfria. Resten av det Han ska få Datavärldens läsare att känna igen sig. redaktionella materialet har vi anpassat efter den grunden och de har alltså i stort sett blivit enkelsidesavdelningar mot annons. Det är alltså viktigt att man först skapar en visuellt fungerande body som inte upplevs som annonstung av läsaren, trots annonspackningsgrad. Sedan gäller det att gå vidare till nästa rytm i tidningen,dvs. hur man skall placera de olika redaktionella delarna så att tidningen når de tempoväxlingar vi vill ha. Jag anser att själva utskjutningen är grunden till en bra och fungerande layout och därför lägger jag mycket tid på att snacka ihop mig med annonssäljarna så att vi båda når ända fram till läsaren. I de två stora blocken vill jag försöka ge känslan av stora maffiga redaktionella satsningar, relativt luftiga, på fem till sex sidor vardera. Resten av artiklarna blir alltså med nödvändighet tvärt om, täta, många faktarutor, mindre illustrationer och mer än en artikel per sida. Tidningen ska ge ett luftigt och lättillgängligt intryck och ändå se ut att innehålla mycket. När jag gjorde dummyskisser på sidorna, visade jag bara upp dom c:a fem sekunder för Ulf Bergmark. Detta hade vi bestämt för att vi inte skulle inte skulle fastna för mycket i detaljer. Om en bedömare tittar för länge på en sida tenderar diskussionerna mer att handla om ska det verkligen stå RUBRUBRUB eller till det där knäcket behöver vi en faktaruta till än om vad sidorna signalerar för känsla. Vad det handlar om är att vi verkligen vill vara säkra på att vi känslomässigt är på rätt väg när det gäller att skapa en ny och bra tidning för läsaren; hur tror vi att han känner, vad tror vi att han attraheras av osv. När vi var överens om grunden började vi producera en ganska detaljerad dummy. Eftersom tidningen var helt ny i sin inriktning för våra blivande annonsköpare så var det viktigt att den förutom de artiklar Ulf ville ha med också innehöll de annonsörer som vi hoppades på att få. Vitsen var att annonsörerna skulle kunna se sina egna annonser i den redaktionella miljön som vi tänkt oss. Det skulle ta alldeles för stort utrymme att här berätta om alla tankar runt typografival, och om alla typsnitt jag prövade. Men tillvägagångssättet var i prinsip detsamma som när det gällde sidskisserna. I val av rubriktypsnitt t.ex. var det viktigast för mig att INTE planka de andra data och affärstidningarna, de flesta har extrafet Futura i sina rubriker. Själv fastnade jag för fet Galliard kapitäler med 70% breddvärde. Även ingresserna är Galliard. Brödtexten måste jag erkänna, hänger med från Veckans Affärer och är Sabon 9,2 på 9,7. Faktarutor är genomgående Futura 8 på 9,7. Och även Vinjettrubriker är i Futura, liksom nyhetsrubrikerna, dock ingen extrafet. När det gäller typografin har jag inte hunnit tänka igenom allt ännu och jag kommer med största sannorlikhet att förändra en hel del innan tidningen känns klar. Kenneth Andrén Art Director på Nya Datavärlden

10 10 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Personalchefer fick ett nytt månadsmagazine /Ny design 3/ Som avslutning på detta nummers lilla triptyk i ämnet tidningsformgivning skriver DtPredaktören själv om sitt senaste projekt. Till nästa nummer återkommer vi med andra formgivare som berättar själva! Tidningen Personal är ett månadsmagasin i A4-storlek för personalchefer, och ägs till nittio procent av Bonniers. Resten ägs av SPF, som är branschorganisationen för personalspecialister. Personal handlar mycket om ledarskap, en del om juridik och avtal, en del om utbildning. Recensioner av böcker tar stor plats, liksom debatt trendbrotten och frälsningslärorna avlöser som bekant varandra inom managementområdet. Jag fick uppdraget att göra en ny dummy, och därefter producera tidningen på Mac under hösten -92 (Personal införde ny teknik i samband med omgörningen). Före omläggningen kom tidningen ut oftare, och hade inte så mycket fyrfärg. Bildmaterialet var dåligt, både innehållsligt (s.k. symbolbilder var vanligare än reportagebilder; en artikel om reformerna inom det forna östblocket illustrerades exempelvis med ett stort, svartvitt foto av en fönsterputsare på en husfasad) och tekniskt, och trycket var i paritet med bilderna. Tidningen plockades ihop på ett par dagar av en layoutare som annars inte fanns på redaktionen. Nödlösningarna var regel snarare än undantag. Bärande element i den nya tidningen blev bra, stora porträttbilder i fyrfärg, speciellt på omslaget. Ämnet för tidningen är ju människor, och det märks numera också i bilderna genom en rad duktiga fotografer. Beskärningarna bygger på ett asymmetriskt tänkande; ansiktena skärs ofta mycket hårt och ligger aldrig centrerade i bildblocket. Illustratörer är Johnny Dyrander och Susanne Engman, två unga, begåvade tecknare med en egen stil. Den förstnämnde (se sid 6 i detta nummer av DtP) illustrerar också i bland annat Pressens Tidning, den sistnämnda återfinns ofta i Vagabond. Typsnitten som används i Personal är två Multiple Master-typsnitt; Myriad och Minion. Myriad har ju ett stort omfång mellan den smalaste, tunna kursiven och den bredaste, feta, raka varianten. Om, för och emellan åt av personalspecialister; tidningen Personal. Även om jag blandat ganska friskt i Personal, är det inte svårt att se att det är samma typsnitt. På nyhetssidorna, en innovation i nya Personal som inleder tidningen efter det traditionella ledare/innehålls-uppslaget, används en något breddad, halvfet variant i modesta grader. På debatten blir den mager och kursiv, lite hetsigare. Även för Minion fick jag användning för Multiple Master-funktionen. Innan första numret var tryckt var det svårt att se exakt hur svärtan i brödtexten skulle bli; Minion är ju ett ganska tunt och elegant, en del skulle kanske till och med säga intellektuellt, typsnitt. Det visade sig att den vanliga, normala brödtextvarianten blev för spretig och svårläst på pappret, som inte sög så värst mycket och därmed inte svällde typerna. Det gjorde jag i stället med hjälp av Font Creator, gjorde brödtextsnittet något bredare och ökade på svärtan. Just detta sätt att använda MM-typsnitt, för att kompensera för olika papper och tryck, tror jag är en av de viktigaste användningsområdena för Adobes nya teknik. Sedan ska jag inte förneka att en bidragande orsak att välja de två första MM-typsnitten som genomgående typsnitt i Personal var en fascination över MM-tekniken. Jag tror att både jag och ett par mer eller mindre avancerade rippsätterier i Stockholm lärde sig en del nytt på kuppen Spaltbredderna är olika beroende på vilken avdelning man är på; smala för mer nyhetsinriktade texter, recensioner och debatt, breda för reportagetexter. Vinjettsystemet består helt enkelt av färgplattor med negativa bokstäver med en tunn skugga under. En klarare uppdelning i olika avdelningar är en av vinsterna med den nya formen. Med desktop-repro fick Personal också råd att visa alla omskrivna böckers omslag i färg, något som i all enkelhet lyfte recensionsavdelningens utseende ordentligt. Färgerna, vissa runda signalformer, enkelheten; det är de viktigaste delarna. Tidningens färgskala består av ganska pastelliga, ljusa toner i kombination med dovare, mustigare blå och gröna. Men inga färgplattor över hela sidor som tidigare, över huvud taget har Personal en väldigt återhållen form, för att låta bilder och rubrikformuleringar verka ostörda av grafisk snickarglädje. Pelle Anderson

11 Design Typografi Produktion # 1 Februari Skuggor, skrivarproblem och skärmutrymme i PageMaker Denna gång tar vi upp skuggor, skrivare och hur du kan spara dyrbart skärmutrymme. 1. PageMakers inbyggda textskuggning (Text > Stil > Skuggad) kan vara bra att ta till ibland. Och det är ett enkelt sätt att få en tunn outline på den skuggade bokstaven. Men ofta vill man ha mer kontroll över både skuggans storlek och placering och rubrikens färg. Skriv då den text som skall skuggas i ett block för sig. Ge texten den färg du vill att skuggan skall ha. (Kom ihåg att en skugga som är ljusare än sin omgivning ofta ser konstig ut.) Markera blocket med pilverktyget och kopiera det. Ta Redigera > Klistra in med alternativtangenten z vald, så du får en kopia på exakt samma ställe. Ta bokstavsverktyget, markera den inklistrade texten och ändra till den färg du vill ha. Observera att om du byter stil, t.ex. till Ihålig så kommer texten att bli bredare och inte längre passa till sin skugga. Byt återigen till pilverktyget. Nu kan du flytta runt din text, tills du tycker den ligger bra (det kan vara litet svårt att se, men då får du släppa greppet). 2. Om du har textblocket markerat (med pilverktyget) kan du också flytta runt det med piltangenterna. Det är ofta lättare att se vad man gör då. Observera att PageMaker till skillnad från andra program där man kan flytta saker med piltangenterna flyttar dem olika mycket beroende på vilken skärmförstoring du har. Liten sida (Sida > Anpassa storlek) = stor förflyttning. Stor sida (Sida > 400 % storlek) = liten förflyttning. 3. Vill du har en exaktare, matematisk kontroll på var rubriken hamnar kan måttpaletten (Fönster > Kontroll eller x-komma) vara användbar. Har du ditt block markerat med pilverktyget kan du lägga till och dra ifrån från den nuvarande placeringen. Står där t.ex. 58 mm som X-värde kan du skriva 58 mm-0,2 för att flytta ditt block 0,2 mm åt vänster. t (tab) tar dig mellan de olika fälten på kontrollpaletten, och när ett fält är markerat kan du ta högerpilen så kommer du i rätt position för att skriva ditt tillägg. 4. Det är viktigt att texten inte utsätts för figursättning, eftersom den och dess skugga ligger lite olika och figursättningen därför kommer att skjuta undan dem olika mycket, med resultatet att skuggan hamnar fel. För att undvika det, och för att överhuvudtaget försäkra dig mot att du råkar förstöra en bra skuggplacering kan du koppla ihop din text och skugga. Markera dem med pilverktyget. Klipp ut och klistra in dem i klippboken. Ta Arkiv > Montera och montera din klippbok (du hittar den i systemmappen). Nu har din text och dess skugga omvandlats till en bild. Om du skulle behöva ändra något i den kan du få tillbaka den från klippboken (genom att klippa och klistra därifrån, inte genom att montera). 5. Om du arbetar med skuggor, speciellt på tunn text, så tänk på att en skugga som ligger så långt från sin bokstav att bakgrunden syns mellan dem, ofta gör det mycket rörigt. Rörig Lugnt Stort avstånd Betydligt lugnare 6. Problem med utskriften? Och Page- Maker krånglar mest av alla program? Om du provat precis allt annat (som att installera om PageMaker och systemet, kört med en minimal uppsättning initar, etc) kan det vara värt att kolla strömmen till din skrivare. PageMakers utskrifter tycks vara ovanligt känsligt för störningar, och en del slumpartade och oförklarliga utskriftsproblem har lösts genom att sätta en strömtvättare mellan skrivaren och vägguttaget. Oren ström kan för övrigt vara boven också i andra fall av slumpartade datorproblem. Det är kanske inte den troligaste orsaken, men kan vara värd att tänka på innan man blir fullständigt desperat. 7. Akta dig för att stryka under text med falska kapitäler i. Om du väljer kapitäler (Text > Text Läge:) i PageMaker så fuskar programmet och konstruerar dessa genom att ta VERSALER och minska ner dem. Blandar du sedan sådana kapitäler och versaler kan du få problem. Dels blir det fult (men det är min personliga åsikt och jag vet att många tycker att denna blandning är det vackraste som åstadkommits sedan Gutenberg slog upp portarna). Dels får det en underlig effekt om du försöker stryka under dem. Understrykningarna påverkas nämligen också av de falska förminskningarna. ST FALSKA KAPITÄLER Lägg märke till att det inte bara är vid F det blir problem, utan även vid mellanslag och siffror. 8. Ett litet tips för dig som har ett stort tangentbord: Ta fram din verktygslåda (den finns sannolikt redan på skärmen, annars tar du Fönster > Verktyg). Håll ett öga på den medan du tar S- F1, S-F2 osv. till S-F8. När du fattat tricket är det dags för nästa snabbkommando: xs-3. Det tar en bild av din skärm (du hör t.o.m. slutarljudet). Den bilden hamnar på den hårddisk där du har systemet, och heter Skärm och ett nummer (t.ex. Skärm 1 om det är första gången du gör det). Den skärmbilden kan du montera på en tom PageMaker-sida och beskära så du bara ser verktygslådan. Skriv ut, klipp och klistra/tejpa fast vid dina funktionstangenter, så kan du i fortsättningen ha verktygslådan stängd. Löjligt? Tja, om du räknar ut vad du betalt för dessa kvadratcentimetrar skärm som du just frigjort, kan det visa sig vara den bästa affär du gjort på länge. Tommy Sundström

12 12 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Quark XTensions the neverending story (detta är del 4) Vi fortsätter med vår översikt över XTensions till Quark XPress. Vi välkomnar också tips om XTensions värda att ta upp! Alla gratis XTensions sprider vi till våra prenumeranter. FeaturesPlus Den kanske mest kända av alla XTensions, som ingår i paketet QuarkFreebies 3.1. Du märker om du har den laddad genom att du kan välja Avlägsna manuell kerning (Remove Manual Kerning) och få upp den lilla paletten med måttomvandlaren, som översätter mellan tum, pica, didotpunkter, mm, cm och cicero. Med FeaturesPlus kan du också förflytta dig mellan lika fönster, om du har flera Quark-dokument öppna samtidigt, genom ett val i rullgardinsmenyerna. Quark Inc. Pris AppleLink: Gratis Pris Software +: 250 kr tillsammans med övriga gratisxtensions Network Connection Ingår i paketet QuarkFreebies 3.1. Är ni flera på nätverket som använder Quark XPress kan ni med hjälp av Network Connection utbyta meddelanden, bilder och textfiler. Quark Inc. Pris AppleLink: Gratis Pris Software +: 250 kr tillsammans med övriga gratisxtensions Bob Tillför en rad funktioner till Quark XPress; låter dig förflytta dig snabbare mellan sidorna i ditt dokument, Line Check -funktionen letar horungar och annat otypografiskt otyg i texten, Color Drag låter dig klicka och dra en färg från färgpaletten och på detta sätt måla en linje, ram eller bakgund på ett objekt. Färgsnabbisen fungerar dock inte på text, tyvärr. Quark Inc. Pris AppleLink: Gratis Pris Software +: 250 kr tillsammans med övriga gratisxtensions Son of Bob Medföljer detta nummer av DtP, i en svensk version översatt av Jens Eliasson. Problemet med den amerikanska är nämligen att den byter tumttecken till amerikanska citattecken (det första blir uppochned). Detta är nu fixat till skandinavisk standard av Jens. Dessutom kan SoB hjälpa till att snabbare byta skala på dokumentet du har på skärmen. Du får också möjlighet att använda division och multiplikation i alla dialogrutor som tar emot siffror. Som du vet kan du redan addera och dra ifrån, även med olika måttenheter. Dina XTensions laddas också snabbare, som det nu är hinner man nästan koka the vid start av XPress. Bob och Son of Bob följs snart av Bobzilla, en garanterat läcker XTension som vi kommer att sprida genom DtP. Då blir det bland annat möjligt att enkelt repetera kommandon. Quark Inc. Pris AppleLink: Gratis Pris Software +: 250 kr tillsammans med övriga gratisxtensions VJ Betyder inte att du kan använda Quark XPress när du får jobb som videojockey på Z-TV, utan står för vertikal justering. Används när du måste ha in en text på ett visst utrymme, och klarar inte bara att slå ut eller minska kägeln i en text utan också att ändra grad och kerning. Du bestämer själv vad den ska göra. Trias, Frankrike Pris XChange USA: 199 $ CopySpecs Kopierar textattribut mellan olika textblock, men du behöver inte applicera attributen på hela stycken, utan kan välja att markera bara ord eller delar av stycken. Frank Kubin Pris XChange USA: 50 $ Combs Skapar tomma rader med tänder för att skriva postnummer, födelseår etc. i formulär (därav namnet kammar ). Via en dialogruta specificerar du hur fyllerirutorna ska se ut, dessa skapas sedan som ett textförankrat objekt. Markerar du rutan kan du förändra den efter dina önskemål. XTSoftware, England Tel: Pris direkt från XTSoftware: 99 XNotes Låter dig skriva meddelanden, typ gula lappar, och koppla dessa till ett dokument eller ett objekt i dokumentet. Exempelvis meddelande till rippsätteriet om hur dokumentet ska köras ut, eller hur en viss bild ska behandlas. Meddelandena skapas genom menyval under Visa i Quark XPress. Upp till tecken får plats i varje meddelande. Den som ska läsa meddelandet måste antingen ha XNotes eller gratisprogrammet Reader installerad (följer med XNotes). Meddelandena skrivs aldrig ut med dokumentet, men kan skrivas ut separat. Du kan också välja att låta meddelandena visas automatiskt på skärmen när ett objekt med ett meddelande kopplat väljs. Fungerar bara med XPress 3.1, inte med 3.0. Vision s Edge Thomasville Road, Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris från XChange USA: 60 $ Xaminer Egentligen ett skrivbordstillbehör, som ger dig möjlighet att se vilka typsnitt och bilder som används i ett Quarkdokument utan att öppna dokumentet! Xaminer vet också vilka typsnitt som används i importerade EPSF-bilder, något som annars inte märks förrän vid utskrift. Listan kan skrivas ut eller sparas som en textfil i datorn. The Electronic Studio, England Tel: Pris vid direktköp: 70 Shadow Genererar en skugga under ett text eller bildblock. Du kan specificera vilken färg och storlek skuggan ska ha. Integrated Software, USA Pris XChange USA: 49 $ XQL En XTension för databaspublicering, t.ex. kataloger, prislistor. Består av två moduler; XQL-Adim och XQL- Link. Fungerar ihop med alla DAL och SQL-databaser, exeempelvis den som utvecklats av P.Ink. Schnittstelle GmbH Hasenbergstrasse 31/2 D 7000 Stuttgart 1, Tyskland Tel: Fax: Pris ej fastställt. Starburst Genererar en stjärnformad polygon, typ extraprisblaffa. Du kan specificera antal uddar och längden på dessa. En ICA-handlares önskedröm. Integrated Software, USA Pris XChange USA: 49 $ XSize Låter dig storleksbestämma och beskära en bild innan du importerar den till ditt Quark XPress-dokument.

13 Design Typografi Produktion # 1 Februari Som du vet jobbar programmet med hela bilden, även om du bara använder en liten del av den. XSize bidrar alltså till att snabba upp Quark XPress om du har tvingats göra ett porträtt genom att skära ut en nuna ur en stor gruppbild. Schnittstelle GmbH Hasenbergstrasse 31/2 D 7000 Stuttgart 1, Tyskland Tel: Fax: Pris XChange USA: 169 $ AutoXtract Undersöker föralda mappar för att hitta Quark XPress-dokument, öppnar dessa och exporterar alla texter till en textfil. En liten godsak för en tidning som vill samla sitt material i en fulltextdatabas t.ex. Artiklar exporteras i ordning; den som ligger överst till vänster kommer först i textfilen, den som ligger på sista sidan längst ner till höger komer sist i textfilen. AutoXtract kan ställas in för att med jämna mellanrum kontrollera käll-foldrarna och exportera texter. Vision s Edge Thomasville Road, Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris från XChange USA: 195 $ LogX Skapar en katalog över typsnitt och bilder i ett dokument, utan att användaren behöver öppna dokumentet. Katalogen kan beskriva ett enda dokument, innehållet i en folder eller samtliga Quark XPress-dokument på en hårddisk. Rapporten kan också innehålla exakt var på hårddisken dokumentet ligger, när det senast modifierades, namn och filformat på bilder, namn på importerade textfiler med filtyp, använda fonter och den skrivarspecifikation som valts för dokumentet. Vision s Edge Thomasville Road, Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris från XChange USA: 89 $ Scitex Precisions Tools Fyra olika XTensions ingår i detta precisionspaket. Align & Measure består av två olika verktyg; ett som mäter avstånd mellan två koordinater på samma sida, och ett som linjerar två punkter horisontellt eller vertikalt på sidan/uppslaget. Zoom gör att du kan förstora sidan procent i stället för Quark XPress standard, som är begränsat till 400 procent. Lock hindrar oavsiktliga förändringar i textblock, bildblock eller linjer. En hungrig mus på jakt kan ställa till med mycket i ett dokument, och Lock är till för att hindra detta. Nudge gör att du själv kan bestämma hur mycket objekt ska flytta sig med piltangenterna. Scitex, USA Pris från XChange USA: 199 $ Scitex Layers Skapar upp till 31 olika nivåer i ett dokument; gör du en kundtidning på 18 språk kan du alltså nöja dig med ett dokument. Scitex Layers visar (eller skriver ut/rippar) bara de nivåer du väljer. Alla illustrationer, färgplattor och andra gemensamma element kan få sina speciella nivåer, som sedan kopplas med en språknivå i taget. Vid korrläsning nöjer man sig med att skriva ut textnivåerna. Scitex, USA Pris från XChange USA: 99 $ Scitex Fractions Gör det möjligt att finjustera bråktals utseende; klarar dock inte mer än ett bråk i taget. Klumpigt. Scitex, USA Pris från XChange USA: 69 $ Scitex Document Reports Information om ett dokument (närmare bestämt hela 36 olika kaegorier) kan rapporteras med hjälp av denna XTension. Typografimallar, typsnitt (inklusive dem i importerad EPS-grafik), bilder (inklusive bildernas storlek och procentsats) samt färginformation. Rapporten kan sparas och skrivas ut. Scitex, USA Pris från XChange USA: 149 $ Scitex Grids & Guides Med hjälp av fyra olika dialogrutor kan du skapa komplexa upsättningar av stödlinjer. Du kan positionera dem exakt, välja färg och tonvärde på linjerna. Du kan t.ex. centrera en stödlinje mellan två andra, eller placera den på ett visst avstånd från ett annat objekt. Grupper av stödlinjer kan positioneras och flyttas tillsammans. Stödlinjerna kan kopieras och klistras in mellan sidor i ett dokument och exporteras till andra dokument Scitex, USA Pris från XChange USA: 99 $ Scitex Image Tools Består av fyra olika XTensions för att jobba med bilder och andra grafiska element. Blend skapar olika typer av toningar med upp till 14 olika definierbara färger. Silhouette frilägger bilder. Quick Proof skriver ut ett dokument med bara lågupplösa bilder; praktiskt vid korrläsning. Picture Scaling kan på ett enkelt sätt centrera och storleksförändra bilder i steg om 1 eller 10 procent. Scitex, USA Pris från XChange USA: 199 $ Xtags XPress Tags hjälper Qurk XPress att importera och exportera text med typografiska och andra formateringar bevarade. XTags är däremot endast ämnat för import av text, inte export, men som importverktyg är det kraftfullare än Quark XPress eget. Vision s Edge Thomasville Road, Suite 177 Tallahassee, FL 32308, USA Pris från XChange USA: 299 $ XyWrite Filter Ett enklare och mera flexibelt alternativ till CopyBridge och CopyFlow (se DtP nr 11/92). Hjälper Quark XPress att importera textfiler med bibehållande av understrykningar, kursiver och halvfeta ord. Vid export av text från Quark XPress till ordbehandlingsprogrammet bevaras formateringar gjorda i XPress. XyWrite Filter är dock inte kompatibel med CopyBridge och CopyFlow, och saknar också dessas inställningsmöjligheter. North Atlantic Publishing Systems 9 Acton Road, Suite 13 Chelmsford, MA 01824, USA Tel: Fax: Pris från XChange USA: 295$ ADRESSER XChange USA P.O. Box Fort Collins, CO 80525, USA tel (order) tel fax XChange Europe Post Box 171, 7400 AD Deventer, Holland tel fax CoDesCo GMBH 2000 Oststeinbek/HH Im Hegen 11, Tyskland tel fax Software + Box 2286, Norrköping tel fax

14 14 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Årets första DtP-diskett med typsnitt, program, XTensions Med detta nummer av DtP får alla prenumeranter Dtp-diskett #1/93. Här redogör vi för vad den innehåller. För att börja med vad du ser när du matat in disketten i datorn (det kan vara praktiskt att göra det samtidigt som du läser detta, om du har en dator i närheten). Överst hittar du en mapp med Quark XTensions. Dessa aktiverar du genom att lägga dem i samma mapp som ditt Quark XPress och starta om programmet. Den viktigaste av dessa är Son of Bob, som översatts till svenska av Jens Eliasson. Den ger nu riktiga citattecken, du hittar menyvalet under Övrigt. Vidare kan du använda snabbkommandot Ctrl-V för att komma till den lilla rutan längst ner till vänster för att välja skala på skärmbilden. Mycket praktiskt. Du kan också multiplicera och dividera i alla dialogrutor som accepterar siffror, t.ex. måttpaletten. Slutligen kan du välja att sända ASCII till din skrivare. Det går långsammare, och behövs bara till vissa skrivare, men kan ibland hjälpa. Coola färgövergångar Cool Blends behöver du om du vill kunna öppna dokument som skapats med hjälp av denna XTension. Vad du kan göra med den ser du bra på din färgskärm DocStamp stämplar ditt Quark XPress-dokument med dokumentnamnet, fcsangles ger dig möjlighet att byta rastervinklar när du trycker fyrfärg. MenuLine placerar en avskiljande linje i rullgardinsmenyerna och Total Xport exporterar all text från alla textblock i ett dokument till en enda ASCII-textfil en funktion som kan vara nog så användbar. Typsnitten Dragonwick och Goudy Hundred ser du här intill; Stefan Lundhem har ÅÄÖ-at till dem för din räkning. Mappen Spelhålan är faktiskt något så oseriöst som ett par enkla spel. Men ibland har vi ju behov av att leka, och kan man inte lämna sin dator så kan man leka med den! De fungerar med System 7 men är inte testade på en Quadra proceed with caution, som det brukar heta. Saknar du raderingstangent, som raderar framåt i texten? Har du ett litet tangentbord eller en Powerbook skulle du säkert vilja ha en sådan. Här är räddningen; Delete Key låter dig själv välja ett tangentkommando för dennna praktiska funktion. SuperClock är en elegant liten klocka, som också väcker dig vid behov. SCSI-verktyg hjälper dig att få upp SyQuest-diskar och andra sådana enheter på skrivbordet på ett enkelt sätt. Scroll Limit, Sav-O-Mativ, MacEnvy och de andra små godsakerna kan du läsa dig till vad de gör. Prova dig fram, men lägg helst bara in det som du verkligen behöver, och bara en sak i taget om det skulle hända något oönskat. Då vet du vad det beror på Additions till PageMaker PageMaker Additions är översatta av Torbjörn Olsson. Nu får du svenska forts-rader till exempel. Ersätter några av de Additions vi skickat ut tidigare. En del av de program och typsnitt som DtP sprider är freeware (gratisprogram), andra är shareware. Använder du dessa senare bör du DRAGONWICK också betala för dig. Shareware är inte samma sak som freeware utan betyder bara att man har rätt att titta på och testa programmet under en viss tid, sedan slänger man ut det från hårddisken eller betalar. Fram med stålarna! Observera att väluppfostrade pojkar och flickor alltid betalar de shareware-avgifter som upphovsmännen begär. Ibland handlar det om några dollar, ibland vill programkonstruktören bara ha ett vykort. I bägge fallen hjälper du shareware-systemet, som är ett av Mac- och PC-världens mer sympatiska inslag. Observera också att DtP inte tar ansvar för vad som kan hända med din dator om sakerna som finns på vår diskett skulle krocka med något du har i din dator. Inte för att risken är så stor, men man vet ju aldrig. Med dessa pekpinnar i bagaget hoppas vi att du ska få mycket nytta, och kanske en del nöje, av DtP-diskett #1 för 1993! Pelle Anderson ABCDEFGH IJKLMNOP QRSTUVWX YZÅÄÖ abcdefghijklmnop qrstuvwxyzåäö:;!? GOUDY HUNDRED ABCDEFGHIJKLMNO PQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqr stuvwxyzåäö:;!?&

15 Design Typografi Produktion # 1 Februari Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till ! Beställ de ständigt heta numren av DtP -92! Är du en nytillkommen prenumerant, eller har förlorat något gammalt nummer, läs översikten över vår utgivning och skicka eller faxa in kupongen nedan! DTP NR 1/92: Om typsnittet Berling (intervju med Karl-Erik Forsberg), tabell med priser på rippning, om filkonvertering Mac/PC, om Vallentuna Veckoblad, två hela sidor Quark-tips, en sida PageMaker-tips, två sidor om System 7 (del 1 i serien). Med diskett innehållande demo av Mimic XTension till Quark XPress och Sverigekartor ritade av Bosse Persson (Dagens Nyheter). DTP NR 2/92: Om typsnittet Adobe Caslon, en sida Quark-tips, två sidor PageMaker-tips, två sidor om System 7 (del 2 i serien), tips för rippning, pristabell minne till Mac. Ingen diskett. DTP NR 3/92: Om typsnittstekniken Multiple Master och Adobe Myriad, papper för laserskrivare, en sida Quark-tips, en sida PageMaker-tips, en sida om System 7 (del 3 i serien), om register, om På TV:s desktopteknik och rabatterbjudande på tre typografiska böcker. Ingen diskett. DTP NR 4/92: Om Bodoni, en sida Quark-tips, en sida PageMaker-tips, intervju med Magazines tidningsmakare, översikt över typsnitt på CD-ROM, om XTensions, om desktop repro på SKTFtidningen. Diskett med typsnittet Miami Vice. Nio olika XTensions till Quark XPress; AutoSave, FlashEditing, GridLine, Monotype ExpertSet, PM Filter, SetInset, Stamp, TypoKorrekt, Zapper. DTP NR 5/92: Om Baskerville, pristabell Quadra, två sidor Quark-tips, en sida PageMaker-tips, intervju med Edwin Taylor, om brödtexten. Diskett med typsnittet Miami Blues, Spanien-OS. DTP NR 6/92: Om brödtexten, två hela sidor Quark-tips, en sida PageMaker-tips, stor undersökning av desktopläget i dagspressen, intervju med Erik Spiekermann, om modem. Diskett med typsnittet Terminator. Systemtilläggen Curlers och SmartKeys. Två XTensions; PM Import och TypoKorrekt (korrigerad efter skandinavisk typografistandard). DTP NR 7/92: Om typsnittet Minion Multiple Master, digitala fotoarkiv och vanliga bildbyråer (översikt), tre sidor om Photoshop, en sida PageMaker-tips. Diskett med typsnittet Steelhand. Demo av textfilstvättaren XP8 samt två XTensions till Quark XPress; TableMaker och Gatherer. DTP NR 8/92: Om typsnittet Cochin, om systemkrascher på Mac, en sida Quark-tips, en sida PageMaker-tips, en sida Photoshop. Diskett med typsnittet Spartacus i fyra olika versioner. Tio olika XTensions till Quark XPress; Bob, SetInset, Page Shadow, GuideLiner. Clik X, Multiple Master Utilities, Photoshop Plug-In, Nudger, Color Sets (betaversion), PrintStatus. DTP NR 9/92: Om Kodak Photo CD, Photoshop, fyra sidor PageMaker, två sidor om XTensions till Quark XPress. Diskett med typsnittet New Code. Hypercardbunt för PageMaker, systemtilläggen Open-wide, PopCharacter, Photoshop Plug-in för Kodak Photo CD 6.6. DTP NR 10/92: Om läsbarhet av Gerard Unger, en sida Quark XPress-tips, en sida Photoshop, en sida PageMaker, två sidor om XTensions till Quark XPress, intervju med tidningsmakarna på Graffoto. Diskett med typsnittet Author. TypeBook (DtP:s svenska version). Program för streckramar, Clip n Save. Elva olika Additions till PageMaker; Baseline, Boxit, Continue, Editstories, Flowstory, Iterate, Numberparas, Overset, Storyinfo, Textblocksinfo, Traversetextblocks. DTP NR 11/92: Intervju med David Hillman, nätverk, en sida Quark XPress-tips, översikt över dagspressens typsnitt, två sidor om XTensions till Quark XPress, en sida om Photoshop, en sida PageMaker-tips. Diskett med typsnittet Borzoi Reader, DtP-TypeBook, Quark XPress 3.11 uppdatering samt Stuffit Lite. b Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, under 1993 (6 nummer) för kr plus moms. b Jag vill köpa årg 1992 (11 nr) med disketter (1 200 kr plus moms). Jag vill köpa följande nummer à 180: b DtP 1/92 (xerox-kopia), b DtP 2/92, b DtP 3/92, b DtP 4/92, b DtP 5/92, b DtP 6/92, b DtP 7/92, b DtP 8/92, b DtP 9/92, b DtP 10/92, b DtP 11/92 b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX DtP Svarspost Stockholm DtP Design Typografi Produktion kommer ut med 6 nummer under Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Nr 1 93 presslagt 8 februari. Copyright DtP. ISSN Adress Design Typografi Produktion Box Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel Fax PG BG Prenumeration 1993 (6 nr) kr plus moms. Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp överskjutande summa betalas tillbaka. Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje Frankeras ej. DtP betalar portot.

16 16 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Super ATM ger dig vikarier för typsnitt du saknar Knappt har Adobe släppt Multiple Master-tekniken, som gör inköp av fontpaket med olika stilsorter överflödigt, förrän man släpper SuperATM, som gör inköp av fontpaket överflödigt överhuvud taget. I alla fall för att kunna läsa andras dokument. Dessutom ger Adobe bort fem typsnitt och uppmanar oss att kopiera skärmfonter! Super ATM använder Multiple Master-teknologin för att skapa ersättningsfonter när en font saknas i en dator. Den fungerar både på Macintosh och i Windows. Syftet är att behålla dokumentets utformning, så att radbrytning, kerning, radavstånd och allmänt intryck blir som dess skapare avsett. Det vanliga är annars att dokumentet får ta till Geneva eller Courier, eller programmets favorit, vanligen TrueType Times eller TrueType Helvetica. Därmed ändras sidbrytningen, rubriker och utmärkningar i texten försvinner och dokumentet blir svårt att orientera sig i. Super ATM ger möjlighet att läsa, skriva ut och redigera andras dokument, utan att du behöver köpa typsnitt som du annars inte behöver. Du kan redigera ett dokument som blir satt med ersättningsfonterna och returnera det till avsändaren. De ordinarie typsnitten används givetvis när dokumentet öppnas på en dator där de finns installerade. Därmed kan du också skapa ett dokument med ersättningstypsnitten om din mottagare, kanske sätteriet, har originalfonterna. Ersättningsfonter Super ATM arbetar med två basfonter, ett seriff-typsnitt och en linjär. Med hjälp av Multiple Master-teknologin kan de ges samma teckenbredd och vikt som originalfonten. Detta gäller inte bara olika stilsorter, utan varje tecken i alla typsnitt. Likheten är inte hundraprocentig, utan det sker en avvägning mellan teckenbredd och linjevikt, så att tecknens positioner blir identiska och originaltypsnittets allmänna intryck återges så långt det går. Det fungerar bäst med brödtypsnitt, sämre med extrema rubrikfonter och inte alls med dekorativa typsnitt. Därför bifogar Adobe tre dekorativer (Bellevue, Cottonwood och Madrone) och två symboltypsnitt (Symbol, Zapf Dingbats) som ersättning. När Super ATM skapat en ersättningsfont visas det i typsnittsmenyn genom att fontens namn följs av en diamant. Detta sköts av Adobe Type Reunion, som levereras med SuperATM. För att få uppgift om de saknade fonternas bredd och vikt använder SuperATM en databas som innehåller uppgifter om teckenmått för fonter i Adobes bibliotek och några True- Type-fonter. För att denna teknik ska fungera krävs att programmet stöder Adobes fontersättning, vilket 18 program gör i dag, däribland Word, PageMaker, Filemaker, Word, Excel, Quark XPress, dock inte Illustrator 3.2. Det andra sättet att ge SuperATM information är via typsnittets skärmfont som innehåller uppgifter om fontens mått. De är fritt tillgängliga på Adobes CD-skiva och får även i övrigt kopieras och spridas. Robust seriffsnitt och Myriad De två basfonterna särskilt formgivits för att kunna ersätta typsnitt av de mest skilda slag. Sans-seriffen är i princip Myriad, som vi tidigare presenterar i DtP. Dess goda egenskaper består även när tecknen blir ljusare och mörkare, bredare och smalare vid anpassaningen till olika originalfonter. De tyngre vikterna kan den dock inte återge. Seriff-ersättaren är ett robust typsnitt med enkla former, hög x-höjd och vertikal betoning med ganska kraftiga, vinklade seriffer. Det har hämtat drag från många typsnitt, men hör närmast hemma bland s.k. realer och KONFERENSGUIDEN tidningstypsnitt. Det är tydligt och lättläst, och tål att gestalta varje tänkbart seriff-typsnitt. Tyvärr har inte ersättningsfonterna utrustats med någon riktig kursivstil, utan använder en lutad variant av den raka. Medan vikt och teckenbredd varieras är stapelhöjden och x-höjden konstant. Stapelhöjden är i de flesta fall lägre än originalfontens, i absoluta mått. Typsnitt med låg x-höjd blir i allmänhet lite klumpigare, eftersom båda ersättningsfonterna har en relativt hög x-höjd. Ett dokument som klätts med Super ATM:s ersättningsfonter ser förstås inte likadant ut som originalet, men ersättningsfonterna lyckas med sin primära uppgift, att behålla texten inom dess område och att ange olika texters karaktär och funktion. Tunga och mycket feta typsnitt återges sämre än brödstilar. Super ATM:s vikarier har utformats för att i första hand klara normalvikter och mindre extrema sorter. Starkt kondenserade teckenformer blir för mjuka och detaljer försvinner. Seriftypsnitt som Bodoni och Rockwell far inte heller så väl i formhänseende. Super ATM kräver Macintosh med minst 2 MB RAM under System 6 och minst 4 MB RAM under System 7. Distributör: Adobe Systems Sweden. Leverans: Mac-version i slutet av januari Windows-version andra kvartalet Pris: kr. Stefan Lundhem febr Seybold prepress Lausanne Fax febr Graphics Plus 93 Secaucus, NJ Fax febr Elektroniskt foto Rochester, NY Fax febr Prepublishing Orlando, Florida Fax febr 4 mar Graphispag 93 Barcelona Fax febr 4 mar Design, typografi Poynter, Florida Tel mars Dtp, fackmässa Allerød, Danmark Fax mars Mac-typografi Rochester, NY Fax mars PageMaker konfer. Boston, Mass. Fax mars Cebit-mässan Hannover Fax mars 1 apr Publishing-sympos. München Fax april Seybold publ. Boston Fax april Kodak PhotoCD Rochester, NY Fax april Datagrafik Philadelphia Fax maj SND/S, tidn.design Stockholm Tel (Bertil Johansson) maj Prepress seminar. Köpenhamn Fax maj Multimedia Toronto Fax juni Seybold elektr. pub. Paris Fax

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar Gör släktboken enhetlig - 25 använd formatmallar I en lättläst bok märks inte typografin - om den märks stör den! För att på ett enkelt sätt ge din bok enhetlig layout och typografi bör du använda formatmallar.

Läs mer

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen

Läs mer

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Färgblind Tritanopi/tritanomali, blått Protanopi/protanomali, röd Deuteranopi/deuteranomali, grönt Röd-grön vanligast Gul-blå ovanlig Mycket ovanligt,

Läs mer

Newspilot JMG 2012 Per Alm

Newspilot JMG 2012 Per Alm Kom igång med Newspilot JMG 2012 Per Alm Newspilot för reportrar, Kalender Menyer Sidor i tidningen Skapa ett nytt jobb... I Newspilot samlar du allt material till en artikel i tidningen i Jobb-mappar.

Läs mer

B känns ny och ger en överblick över många delar av tidningen och får mig att leta mig vidare B

B känns ny och ger en överblick över många delar av tidningen och får mig att leta mig vidare B 2011-11-06 07.49.41 B Bra kontraster. 2011-11-06 11.13.50 A 2011-11-06 23.19.52 A 11.12.39 A 11.16.15 A 11.16.52 A 11.27.11 B 11.27.32 A luftig och stilren, man blir störd när man läser artiklar av att

Läs mer

Dokumentation av rapportmall

Dokumentation av rapportmall Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens

Läs mer

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på

NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på 6 Arbeta med ramar NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på hur du kan arbeta med dem i en design. De flesta designers

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

Text och typsnitt. Läsbarhet. Tecken per rad. Storlek

Text och typsnitt. Läsbarhet. Tecken per rad. Storlek Text och typsnitt Läsbarhet Tecken per rad Idealt antal för löpande text i större mängder är 45-65, (55). Tidningar och tidskrifter: 25-35 tecken per rad. För långa rader - svårt för läsaren att snabbt

Läs mer

PIM Skriva http://www.pim.skolutveckling.se/

PIM Skriva http://www.pim.skolutveckling.se/ PIM Skriva http://www.pim.skolutveckling.se/ Examination http://pimbevis.skolutveckling.se/ Nivå 1 Frågefilm om sökning på internet Inlämningsuppgift - Worddokument med bilder http://www.pim.skolutveckling.se/upload/pimpresentation.ppt

Läs mer

Vilken version av Dreamweaver använder du?

Vilken version av Dreamweaver använder du? Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser

Läs mer

Linjalens inställningar och formatering i ordbehandling.

Linjalens inställningar och formatering i ordbehandling. SYDSOL Handledning ordbehandling 2000-02-23 Linjalens inställningar och formatering i ordbehandling. Syfte: Beskriva linjalens funktioner i ordbehandling och utformning av ett dokument Skall du lyckas

Läs mer

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Då du klickar på Användare öppnas denna bläddringslista.

Läs mer

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef Grafisk manual 3 Vår nya profil Neurologiskt Handikappades Riksförbund har fått en ny, tydlig grafisk profil. Logotypen med organisationens hela namn,den välkända nyckelpigan och den varma röda färgen

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik 2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2007. Vers. 20101001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2007. Vers. 20101001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2007 Vers. 20101001 Innehållsförteckning: Menyer... 3 Ta bort menyflikarnas ikoner... 3 Anpassning av snabbåtkomstfältet... 4 Tangentbordskommandon... 4 Kortkommandon

Läs mer

1. Uppdateringsmodul (CMS)

1. Uppdateringsmodul (CMS) Innehåll 1. Uppdateringsmodul (CMS)... 2 2. Artiklar... 3 2.1 Upprätta din första artikel... 4 2.2 Skapa innehåll i artikeln... 5 2.2.1 RUBRIK I ARTIKELN:... 5 2.2.3 INFOGA BILDER:... 7 2.2.4 CELLER...

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

«Sida 2 av 4 Till kursens framsida Sida 4 av 4»

«Sida 2 av 4 Till kursens framsida Sida 4 av 4» Sida 1 av 11 Lektion 1: sida 3 av 4 «Sida 2 av 4 Till kursens framsida Sida 4 av 4» 2. Formatera text Du kan ju redan skriva in text, men nu ska vi se hur man formaterar det man skrivit in -- alltså hur

Läs mer

Vad är Typografi och Layout

Vad är Typografi och Layout Vad är Typografi och Layout Typografi: Att ge form åt dokumentets bokstäver, ord, meningar, stycken och rubriker. Layout: Att lägga ut text och bild på en sida så att den blir tilltalande och lätt för

Läs mer

Intryck som ger avtryck

Intryck som ger avtryck Intryck som ger avtryck Vapnet är stadens minsta gemensamma nämnare, vars släktdrag går att känna igen redan från början av 1600-talet då staden grundades. En stad ett ansikte Göteborgs Stads grafiska

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

Hur skriver man ett textdokument med bild i OpenOffice?

Hur skriver man ett textdokument med bild i OpenOffice? Lathund för textdokument (Writer) och lite presentation (Impress). 1. Ladda hem OpenOffice på www.openoffice.org. 2. Öppna OpenOffice och välj textdokument (Writer). 3. Välj ett lämpligt teckensnitt genom

Läs mer

Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok

Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok 01/12 Vad är en Ifolorbok och Ifolor Designer? En Ifolorbok är en äkta tryckt bok med pärmar och innehåll som du själv skapat med dina foton och texter. Ifolorboken

Läs mer

Instruktioner till övningen som börjar på nästa sida

Instruktioner till övningen som börjar på nästa sida Instruktioner till övningen som börjar på nästa sida Övningen innehåller det grundläggande som du måste kunna för att klara Word. Varje stycke ska vara formaterat så som det står i stycket. Under varje

Läs mer

Kombinera bild och text i Word97

Kombinera bild och text i Word97 SYDSOL Handledning Win 2000-02-23 Kombinera bild och text i Word97 Syfte: Kombinera text och bild till en enhet Att arbeta med text kombinerat med bild har varit omständligt i Word. Word är ju i första

Läs mer

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll Programfönster och arbetsyta Skriva och redigera text - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 1.1 - Programfönster och Arbetsyta Programfamiljen i Microsoft

Läs mer

Dataföreningen i Sverige

Dataföreningen i Sverige print digitalt logotyp färger typografi version 0.6 Grafisk manual Sida 1 av 13 Design och ekonomi hänger samman All design handlar om kommuniktaion. Kommunikation som ger oss identitet och erkännande.

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2010 Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man gjort

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2013. Vers. 20131001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2013. Vers. 20131001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2013 Vers. 20131001 Innehållsförteckning: Menyer... 3 Ta bort menyflikarnas ikoner... 3 Anpassning av snabbåtkomstfältet... 4 Tangentbordskommandon... 5 Kortkommandon

Läs mer

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar

Läs mer

ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...

ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR... MED MICROSOFT WORD 1 ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR... 2 Marginaler... 2 Sidnumrering... 2 Radavstånd... 3 VISNINGSLÄGEN... 3 SPARA DOKUMENT...

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

12 steg för att göra en bok med Word

12 steg för att göra en bok med Word steg för att göra en bok med Word I den här övningen ska vi göra en bok med tre kapitel utifrån en råtext och några bilder. Texten och bilderna finns på www.kj.se/merword. Boken ska skrivas ut på egen

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

Bloggmanual Hälsa & Fitness.

Bloggmanual Hälsa & Fitness. Bloggmanual Hälsa & Fitness. Innehållsförteckning 1. Nytt Inlägg... 3 1.1 Verktygsrad... 3 1.2 Förhandsgranska och Publicera... 4 1.3 Kategorier... 4 1.4 Etiketter... 5 1.5 Ange Utvald bild... 5 1.6 Skrivar

Läs mer

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format Lathund för Microsoft Word Innehåll Autokorrigering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 Format På denna rullgardinsmeny väljer du om du vill skriva brödtext, rubriker osv. Mycket bra verktyg om du arbetar med formatmallar.

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Inledning 4 6. Märke. Typsnitt 7 9. 10. Färger

Inledning 4 6. Märke. Typsnitt 7 9. 10. Färger GRAFISK PROFIL INNEHÅLL 3. Inledning 4 6. Märke Huvudmärke. Varianter. Tillämpning. 7 9. Typsnitt Huvudtypsnitt. Webbtypsnitt. 10. Färger Huvudfärger. Komplementfärger. Webbfärger INLEDNING Den grafiska

Läs mer

6. Nu skall vi ställa in vad som skall hända när man klickar på knappen samt att markören skall ändra sig till en hand när markören är på knappen.

6. Nu skall vi ställa in vad som skall hända när man klickar på knappen samt att markören skall ändra sig till en hand när markören är på knappen. Fiskar Arbetsbeskrivning knappmeny (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att göra en mastersida med knappar Att använda en mastersida på andra sidor Att använd funktionen Alignment Arbetsgång

Läs mer

Om man vill ändra färg inuti går det, men skuggan blir densamma.

Om man vill ändra färg inuti går det, men skuggan blir densamma. Visst är det roligt att kunna göra fina dokument, häften, affischer, inbjudningskort och annat skoj?! Och att få bilderna att hamna där du vill att de ska hamna, i rätt storlek och utan att andra saker

Läs mer

TIPS & INSPIRATION TILL SLÖJD- KALENDERN

TIPS & INSPIRATION TILL SLÖJD- KALENDERN TIPS & INSPIRATION TILL SLÖJD- KALENDERN Tips, inspiration och lite upprepningar till Slöjdkalenderns manual. Många av er har redan börjat lägga in aktiviteter och föreningsinformation på den nya hemsidan!

Läs mer

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker

Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1. Laboration nr 5: Mer om FrameMaker Sid 1 Laborationer i kursmomentet Datoranvändning E1 http://www.etek.chalmers.se/~hallgren/eda/ : Mer om FrameMaker 1996, 1997 Magnus Bondesson 1998 och 99-09-22 Thomas Hallgren 1 Introduktion I Laboration

Läs mer

Att lyckas med utskrifter

Att lyckas med utskrifter Att lyckas med utskrifter Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå, 1999 Gunnar Tuisku Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö. Att lyckas med utskrifter! Denna

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx 1. Öppna Word 2007 i 97-2003 2. Vilken Explorer har jag 3. Inloggning med Explorer 8 4. Sökväg till sidan 5. Ha två fönster öppna 6. Stilar 7. Storleksändra 8. Inklistring av text 9. Bilder till startsidan

Läs mer

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2

INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 INNEHÅLL ALLMÄNT... 2 POWERPOINT... 2 KOMMA IGÅNG MED POWERPOINT... 3 SKAPA EN PRESENTATION... 4 INFOGA... 5 Kopiera kalkylbladsceller från Microsoft Excel till en presentation...5 Dela information mellan

Läs mer

ibooks Author Komma igång

ibooks Author Komma igång ibooks Author Komma igång Välkommen till ibooks Author, ett lätt sätt att skapa snygga och interaktiva Multi-Touch-böcker för ipad och Mac. Börja med proffsiga Apple-designade mallar med mängder av eleganta

Läs mer

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Programfönstret Namnlist Verktygsfält Menyrad Vågrät linjal Lodrät linjal Rullningslist Statusfält Menyer och Verktygsfält Visa eller dölja ett verktygsfält Högerklicka

Läs mer

Användarmanual för Content tool version 7.5

Användarmanual för Content tool version 7.5 Användarmanual för Content tool version 7.5 TM WEB Express AB Manual Content tool 7.5 Sid 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM PUBLICERINGSVERKTYGET... 3 1.1 ALLMÄNT... 3 2 ÖVERSIKT... 3 3 ALLMÄNT OM WEBBSIDAN

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

3. Hämta och infoga bilder

3. Hämta och infoga bilder Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

SCRIBUS grund. Guide och uppgifter. ITlyftet Gunnar Markinhuhta. Sida 1

SCRIBUS grund. Guide och uppgifter. ITlyftet Gunnar Markinhuhta. Sida 1 SCRIBUS grund Guide och uppgifter ITlyftet Gunnar Markinhuhta Sida 1 Scribus grund del 1 Text och textramar Inställningar: 1. Gå till Fil/Inställningar 2. Välj Dokument 3. Ändra enheter till millimeter.

Läs mer

Gränsöverskridande samverkan

Gränsöverskridande samverkan 1 Grafisk Profil Denna grafiska manual är en hjälp för dig som jobbar i eller med Vårdsamverkan Fyrbodal för att skapa en tydlig, enhetlig och konsekvent kommunikation med omvärlden. Vår logga, våra färger

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER DETTA DOKUMENT ÄR ETT KOMPLEMENT TILL NYFÖRETAGARCENTRUM SVERIGES GRAFISKA PROFIL. I DEN GRAFISKA PROFILEN SPECIFICERAS

Läs mer

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL

FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL FÖRETAGETS GRAFISKA PROFIL och Microsoft Office 1 Innehållsförteckning Förord... 2 Företagets grafiska profil... 2 Färger... 2 Fonter (teckensnitt)... 2 Var börjar man? - PowerPoint... 2 Börja med att

Läs mer

ANVÄNDARGUIDE. ViTex

ANVÄNDARGUIDE. ViTex ANVÄNDARGUIDE ViTex ViTex snabbguide 1. Inläsning till ViTex från inskannat dokument via kopiatorn 2. Uppläsning i ViTex 3. Navigation & Zoner 4. Ändra inställningar 5. Kontakt och Support 1. Inläsning

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 NYHETER Manual HSB Webb brf 2004 03 23 Nu kan man sätta en hemavdelning på ett arbetsflöde, så att det bara blir synligt från den avdelningen och nedåt i strukturen under en förening. Ett arbetsflöde blir

Läs mer

Anpassning av Windows 7 och Word 2010

Anpassning av Windows 7 och Word 2010 Anpassning av Windows 7 och Word 2010 Det finns en hel del små förändringar man kan göra för att det ska bli lättare att navigera i datorn, läsa och skriva. Med kortare rader, tydligt typsnitt större avstånd

Läs mer

Preflight. kontroll av dokument innan tryck

Preflight. kontroll av dokument innan tryck Preflight kontroll av dokument innan tryck Tryckning är ofta dyr och nånting man bokar en tid för. Så när det väl är dags vill man inte ha något strul. Tryckeriet kommer naturligtvis att göra en kontroll

Läs mer

LATHUND PUBLISHER 2000

LATHUND PUBLISHER 2000 LATHUND PUBLISHER 2000 RXK Läromedel AB, Riddarplatsen 36 Plan 7 177 30 Järfälla Tel: 08-580 886 00, Fax: 08-580 259 40 www.rxk.se, e-post: info@rxk.se Detta material är författat av RXK Läromedel AB.

Läs mer

Kom igång med Disgen 6

Kom igång med Disgen 6 Kom igång med Disgen 6 Gör en antavla med bilder. Distanskurs med Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se www.kj2.se/dskimd Läs mer om 10. Antavla med foton 11. Säkerhetskopiering Kontrollera Disgens uppgifter

Läs mer

steg! första Gör din fotobok i 10 enkla Snabba instruktioner För Windows 7.4 och nyare versioner Välj ut dina bästa foton. Öppna fotoboksprogrammet.

steg! första Gör din fotobok i 10 enkla Snabba instruktioner För Windows 7.4 och nyare versioner Välj ut dina bästa foton. Öppna fotoboksprogrammet. Snabba instruktioner För Windows 7.4 och nyare versioner Gör din första fotobok i 10 enkla steg! 1 Välj ut dina bästa foton. Välj ut de bilder du vill använda och placera dem i en separat mapp på datorn

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2003 Vers 20101001 Innehållsförteckning Startåtgärdsfönster... 3 Anpassa antalet ikoner... 3 Lägga till ett nytt verktygsfält... 4 Återställ till normalläge... 4

Läs mer

Logotyp. Logotyp med förvaltningsnamn. Frizon. Typsnitt. Färger. Futura Book ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö

Logotyp. Logotyp med förvaltningsnamn. Frizon. Typsnitt. Färger. Futura Book ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö GRAFISK MANUAL Logotyp Landstinget Dalarnas logotyp består av två enheter, symbol och namn. Landstingets symbol är en kombination av bokstäverna L och D. De bildar en symbol som är enkel att använda och

Läs mer

Manual för administratör

Manual för administratör Manual för administratör Innehållsförteckning 1. Bloggar... 3 1.1 Byta Header- bild till blogg... 3 1.2 Ta bort/lägg till Kategori... 4 1.3 Byt Profilbild samt Lägg till Sociala Medier... 6 2. Publicera

Läs mer

18. Skriva ut inbetalningskort

18. Skriva ut inbetalningskort 18. Skriva ut inbetalningskort version 2007-04-23 18.1 18. Skriva ut inbetalningskort Snabbguide se sid 18.12 Den här dokumentationen beskriver hur man skriver ut inbetalningskort från SPFs medlemsregister

Läs mer

02/&), profil(!.$"/+ handbok

02/&), profil(!.$/+ handbok profilhandbok INNEHÅLL Former och färger i vår anda 5 Vår logotyp och färger 6 Våra typsnitt och papper 7 Kontorstryck 8 Trycksaker 9 Brev, protokoll, kallelser 10 Nyhetsbrev 11 OH- och PowerPoint-mallar

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

Eva Ansell Ulrika Nilsson WORD 2008 MICROSOFT. för Mac

Eva Ansell Ulrika Nilsson WORD 2008 MICROSOFT. för Mac Eva Ansell Ulrika Nilsson MICROSOFT WORD 2008 för Mac 1. Introduktion till Word 2008 för MAc A. Docendo-pedagogiken...6 B. Hämta övningsfiler...7 C. Starta programmet...8 D. Avsluta programmet...8 E. Programfönstret...9

Läs mer

ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL

ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL 1 INLEDNING Programmet ipool är ett system för att på ett effektivt sätt sköta bemanning och personalinformation via ett webbaserat gränssnitt som är enkelt att använda

Läs mer

Så här använder du Wordmallarna för tjänsteutlåtanden, brev och andra dokument

Så här använder du Wordmallarna för tjänsteutlåtanden, brev och andra dokument HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning ANVISNINGAR DATUM 20 september 2007 SIDA 1 (8) HANDLÄGGARE Ann Charlotte Munkhammar, 535 301 71 Jan Karlsson, 535 301 95 Till författare av tjänsteutlåtanden,

Läs mer

Kdenlive snabbstartguide

Kdenlive snabbstartguide Den här dokumentationen konverterades från sidan Kdenlive/Manual/QuickStart på KDE:s användarbas. Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Skapa ett nytt projekt 5 2 Lägga till klipp 7 3 Tidslinje 9

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

Ersätta text, specialtecken och formatering

Ersätta text, specialtecken och formatering 11 Ersätta text, specialtecken och formatering Möjligheten att söka igenom dokumentet och byta ut tecken, ord, textstycken, formatering, specialtecken (t.ex. sidbrytning) och annat är faktiskt mycket mer

Läs mer

Föreningen DIS. Dags för kontroll. KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder. Modul 6 Gör en antavla med bilder

Föreningen DIS. Dags för kontroll. KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder. Modul 6 Gör en antavla med bilder Föreningen DIS Datorhjälp i Släktforskningen KOMMA IGÅNG MED DISGEN MODUL 6 BLÅ Gör en antavla med bilder Tommy Nilson Distanskurs med Tommy Nilson distans@dis-smaland.se 070-303 17 32 Bengt Kjöllerström

Läs mer

Workshop PIM 2 - PowerPoint

Workshop PIM 2 - PowerPoint Workshop PIM 2 - PowerPoint Varje ny sida i bildspelet kallas för en Bild. Foton och andra bilder som man lägger in kallas för Bildobjekt. All text skrivs i Textrutor. Växlingen från en bild till nästa

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Version 6

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Version 6 Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Version 6 Talsyntesen kan läsa upp all text som går att markera. Till exempel Word-dokument, på Internet, e-post mm. Den kan även läsa PDFfiler, bilder och inskannade

Läs mer

Omsorgen Användarhandledning

Omsorgen Användarhandledning Omsorgen Användarhandledning 2012-12-13 Steg 1: Logga in Om ditt boende/kommun är ansluten till Omsorgen har du troligtvis fått inloggningsuppgifter. Om inte, skicka ett mail till info@omsorgen.se så kontaktar

Läs mer

Manual för. LO-TCO Biståndsnämnds bildbank på www.lotcobistand.org

Manual för. LO-TCO Biståndsnämnds bildbank på www.lotcobistand.org Manual för LO-TCO Biståndsnämnds bildbank på www.lotcobistand.org Innehållsförteckning Bildbankens olika fält och funktioner...3 Att söka efter bilder...4 1) Klicka på världskartan...4 2) Bläddra fritt

Läs mer

Manual, Etikett- & Faktabladsgenerator

Manual, Etikett- & Faktabladsgenerator Manual, Etikett- & Faktabladsgenerator http://www.easylabelcreator.se/customer/lantmannen/ Innehållsförteckning Om tjänsten... 2 Snabbguide... 3 Inloggning... 5 Skapa konto... 5 Glömt användarnamn... 6

Läs mer

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA]

Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] 2011 Vasaskolan [EN WORKSHOP I FORMALIA] EN WORKSHOP I FORMALIA Använd dig av exempeltexten och gå noggrant igenom följande uppgifter. 1. Skapa en titelsida/försättsblad enligt mallen i Lathund för uppsatser.

Läs mer

Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8)

Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) Gran Canaria - Arbetsbeskrivning knapplänkar (Mediator 8) I detta exempel kommer du att lära dig Att skapa en ny presentation från början Att skapa en enkel knapp Att använda händelseinställningar, events

Läs mer

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro

Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Att använda talsyntesen ClaroRead Pro Version 5 Talsyntesen kan läsa upp all text som går att markera. Till exempel Word-dokument, på Internet, e-post mm. Den kan även läsa PDFfiler och inskannade texter.

Läs mer

Författare DNR: Diarienummer. Manual för Mittuniversitetets Officemallar

Författare DNR: Diarienummer. Manual för Mittuniversitetets Officemallar 2016-12-20 Författare DNR: Diarienummer Innehållsförteckning Allmänt om Wordmallarna... 2 Fliken Mittuniversitetet... 2 Skapa ett nytt dokument... 2 Dialogrutor... 3 Fylla i ett dokument... 4 Fylla i ett

Läs mer

Det ska synas att det är vi. Vår gra ska pro l

Det ska synas att det är vi. Vår gra ska pro l Det ska synas att det är vi Vår gra ska pro l Vår gra ska pro l Inledning Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) arbetar för barn och ungdomar med rörelsehinder och deras familjer. RBU

Läs mer

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 1. Introduktion 1.1. Programfönster 1.2. Inskrift och redigering 1.3. Cellformat 1.4. Arbeta med formler Kursövning E1.xlsx Egna Övningar E1E.xlsx - OnePRO IT, Bengt

Läs mer

Word 2003. bengt hedlund

Word 2003. bengt hedlund Word 2003 bengt hedlund Det här dokumentet är tänkt underlätta för Dig när Du arbetar med Word. I kursen Datagrund, när Du skriver en rapport i någon annan kurs, eller i varje sammanhang när Du vill använda

Läs mer

Kom igång-guide: Spara tusenlappar med Libreoffice - IDG.se

Kom igång-guide: Spara tusenlappar med Libreoffice - IDG.se 1 av 6 2013-03-10 09:03 DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN PC FÖR ALLA Artikelns webbadress: http://www.idg.se/2.1085/1.495243 /kom-igang-guide--spara-tusenlappar-med-libreoffice 2013-03-10 08:33 - PC för Alla:

Läs mer

MS WORD 97. Microsoft Word Lathund för att arbeta med kortkommandon. Utgivare Syncentralernas Datateam Stockholm

MS WORD 97. Microsoft Word Lathund för att arbeta med kortkommandon. Utgivare Syncentralernas Datateam Stockholm MS WORD 97 Microsoft Word 2013 Lathund för att arbeta med kortkommandon Utgivare Syncentralernas Datateam Stockholm 2013-01-19 Innehållsförteckning Öppna ett dokument.... 3 Öppna ett dokument från USB-minne....

Läs mer