DtPNyhet! Endast i DtP! Tänk själv!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DtPNyhet! Endast i DtP! Tänk själv!"

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 1 ÅRG 2 FEBRUARI DtPNyhet! Endast i DtP! Tänk själv! HAR DU BRYTT DIG OM ATT STÄLLA IN DITT QUARK XPRESS RÄTT? Sid 3 7 SÅ GICK DET TILL NÄR TRE TIDNINGAR FICK NY FORM Sid 8 10 SKUGGOR, SKRIVARE OCH SKÄRMPROBLEM I PAGEMAKER Sid 11 ETT HELT UPPSLAG MED XTENSIONS TILL QUARK XPRESS Sid TVÅ NYA TYPSNITT PÅ ÅRETS FÖRSTA, HETA DTP-DISKETT Sid 14 Detta nummer av Design Typografi Produktion innehåller några innovationer. Till de största hör det som vi diskret antyder i rubriken; vi låter dig tänka själv! Inga pekpinnar, inga fallskärmar, inga färgade glasögon, inga åsiktsscheman inga betyg! Läs och begrunda, skaffa dig en uppfattning är detta bra eller dåligt? För att inte chocka den läsare (ja, nu menar vi naturligtvis inte dig!) som vant sig vid färdigtuggade åsikter tar vi det lite lugnt med äventyrligheterna och befriar några sidor i taget. Dessutom är vi luriga nog att inte skriva någon särskild varningstext på dessa sidor (typ annonsmärkning, fast med en text i stil med OBS! Denna sida innehåller ståndpunkter och formuleringar som redaktören skäms för att ha bidragit att sprida ). Vi låter helt enkelt dig göra jobbet, tänka alltså, typ. En annan ambition vi har är att låta formgivare skriva själva om sina bedrifter, berätta om bevekelsegrunderna, få veta varför de valt det eller det typsnittet, hur det kom sig att det blev som det blev. Kenneth Andrén, som formgett Nya Datavärlden, är först ut på plan. Tidningarna Pop och Personal presenteras också. Flera formgivare utan skyddsnät följer i nästa nummer. Men till att börja med tar Jens Eliasson med dig på en tur i Quark XPress källarvåning (där kanske du aldrig varit?). Det handlar om grunderna; inställningar som är nödvändiga för att skapa acceptabel typografi på en smärtfritt sätt. Eftersom Jens praktiskt taget bott nere i den där källaren i flera år, och dessutom är utrustad med gott lokalsinne, är han rätt guide för dig. Apropå att tänka själva; på nästa sida berättar en notis om att Quarks styrelseordförande, mannen bakom Quark XPress, Tim Gill, har skänkt en miljon dollar till kampen mot bigotta homofober i delstaten Colorados ledning. I Essen har ett programvaruföretag tagit initiativet till en kampanj mot rasismen och invandrarfientligheten i Tyskland. Och i Cupertino har städarna på Apples huvudkontor börjat få avtalsenliga löner. Ska 1993 bli året då databranschen fick ett mänskligt ansikte? Pelle Anderson, redaktör

2 2 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Expander i Solna får Quark XPress-agentur Det välkända dataföretaget Expander i Solna börjar distribuera Quark XPress i Sverige. Expander ingår i den tyska koncernen Computer 2 000, som fått Europaagenturen för XPress. Det innebär att det nu finns tre auktoriserade agenturer för programmet i Sverige; Software Plus, Esselte Datasoft och Expander. Dessutom går det numera att köpa svenska Quark XPress direkt från USA, till hyfsat pris (cirka kronor lägre än i Sverige). Kanske marknadskrafterna äntligen kan få tillåtas verka även inom detta hittills skyddade område! Vårens mest intressanta konferens Tidningar i framförallt USA, men även här hemma, överträffar varandra i att använda olika former av kombinationer av traditionell nyhetsförmedling via tryckta tidningar och telekommunikation mars hålls den fjärde USA-konferensen i ämnet, i San Francisco, för att diskutera: Faxtidningar CD-ROM och multimedia Annonser med talande budskap Databaser och tidningar De svenska tidningarnas trevande försök med 071-nummer, typ Expressens publicering av Palme-bandet, framstår som amatörmässiga när man studerar vad som händer i USA. Telefonen, faxen och tidningen bildar en interaktiv miljö för läsaren som ställer många begrepp på huvudet. Vill du veta mer om konferensen, som arrangeras av branschtidningen Editor & Publisher och The Kelsey Group, faxa , eller ring Natalie Kaye New York Times gör om New York-börsen New York Times har designat om sina börstabeller för att göra dem lättare att läsa. Dessutom öppnade tidningen en speciell telefonservice för läsare som hade svårigheter att tolka tabellerna. Numera kommer tabellerna från Tribune Media Service i stället för som tidigare AP. Grannen Newsday på Long Island, som axlat sig in på Manhattan de senaste åren, går ett steg längre. De erbjuder börsjobbarna en beeper som tjuter när kursen på en viss aktie ändras. Prenumeranterna på Newsday Financial Alert Service garanteras ett tjut inom två minuter efter att kursen ändrats. Parametrarna kan prenumeranterna sätta själva, t.ex. hur mycket kursen får variera utan att beepern låter olika aktier, obligationer och optioner bevakas av NFAS, som kostar 87 dollar i månaden för upp till 200 tjut. Dagens goda råd för er som har systemproblem Använder du Suicase och ATM 2.03 på en Powerbook 160 kraschar systemet vid start. Låt Suitcase laddas in sist. Ta hjälp av StartUp Manager, Init Picker eller liknande. Du kan även prova att döpa om Suitcase för att få den att laddas in sist. Now StartUpManager tillsammans med System 7.1 Inställning Minne. Kryssa inte i rutan Show Invisible Extension i Pref om du använder virtuellt minne Quarks grundare ger miljoner till gayrörelsen Tim Gill, styrelseordförande för Quark Inc., har skänkt 1 miljon dollar till oppositionen mot delstaten Colorados nya tillägg till delstatskonstitutionen. Amendment 2 innebär att delstatsförvaltningen förbjuds stifta lagar som skyddar homo- eller bisexuella personer mot diskriminering. Beslutet har väckt en proteststorm från gayorganisationer inom och utanför USA. Förespråkarna för förbudet hävdar att USA:s konstitution räcker som skydd mot diskriminering. Los Angeles Times faxar till Somalia Los Angeles Times publicerar en faxtidning för USA:s trupper i Somalia. Åtta sidor varje dag måndag fredag skickas till Somalia, för säkerhets skull via Pentagon. Senast USA-trupperna var ute och rörde på sig, i Persiska Gulfen, gjorde Los Angeles Times samma sak. Tidningen, i tabloidformat, innehåller en nyhetssammanfattning med storys om Somalia (förstås), Kalifornien-nyheter och sport. Två hela sidor består av tecknade serier. Skärpta EG-regler för bildskärmar Sverige, eller närmare bestämt tjänstemannafacket TCO, sätter målen för världens bildskärmstillverkare. Det känns ganska bra att läsa amerikanska datatidningar och se hänvisningarna till the Swedish MPR II guidelines i annonserna från elektronikjättarna. EG:s bidrag på bildskärmssidan har hittills varit blygsamma. Nu har byråkraterna i Bryssel i alla fall bestämt sig för att sätta stopp för flimret; inom fyra år måste alla skärmar ha en svepfrekvens som är högre än 67 Hertz, rapporterar nyhetsbrevet Peer. Efter fyraårsgränsen är det fritt fram för anställda att stämma de arbetsgivare som bryter mot förbudet. Med tanke på alla de skärmar (bara i England fem miljoner) som kommer att underkännas skapas nu en marknad som är mångdubbelt större än vad tillverkarna räknat med. IBM slår tillbaka mot negativ press Sparkar man tiotusentals anställda kan det hända att beteendet beskrivs på ett mindre smickrande sätt i medierna. Detta har nu även IBM förstått, och satsar i USA motsvarande 110 miljoner kronor i en annonskamapanj för att förbättra sitt skamfilade rykte som arbetsgivare. De senaste fem åren har IBM sparkat var fjärde anställd. Branschbedömare anser att detta inte är nog; lika många till måste bort. Washington Post startar faxtidning Capital News är namnet på en daglig faxtidning, publicerad av Washington Post. Syftet är att förse dem som är intresserade av Clinton-admninistrationens tillträde och det politiska livet i den nya kongressen med aktuella översikter av livet i huvudstaden. Faxtidningen består av en sida och kommer ut måndag fredag. Materialet hämtas till stor del ur modertidningen, och är prenumeranterna intresserade av en notis kan de få hela artikeln faxad till sig. Apple levererar egen ersättning för MODE 32 I ett tidigare nummer av DtP skrev vi om att en del har haft problem med MODE 32 på System 7.1. Enligt Apple skall de komma med ett eget systemtillägg som skall råda bot på problemen. Om den blir kostnadsfri kan man inte i dagsläget svara på. Financial Times firar hundraårsjubiléum Londontidningen Financial Times, känd för sitt rosa papper (förebilden för en viss affärstidning i Stockholm), firade 4 januari att det var precis hundra år sedan man började med rosa papper. Financial Times firade genom att trycka tidningen på vitt papper! Med i specialtidningen var också ett faximil av det första rosa numret, eller laxfärgade, som Financial Times föredrar att kalla färgen. Den infördes 1893 som ett led i en desperat kamp med konkurrenten Financial News hade rosa Times slukat News.

3 Design Typografi Produktion # 1 Februari Så får du ut mesta möjliga ur Quark XPress [ Del 1 ] Var lat på lång sikt! Här sitter vi med maskiner som kan göra väldigt många saker. Vi använder dem till alla former av grafisk produktion. Vi gör nu själva det mesta jobbet som sätteriet gjorde tidigare och allt fler börjar eller funderar på att utföra delar av reprons tidigare arbetsuppgifter. Ändå sitter många (genom lättja i kombination med okunskap) och fyller sin tid med rent mekaniska arbetsuppgifter, på datorn. Det är ju dessa saker som datorn till stora delar ska göra åt oss. Quark XPress är ett ypperligt program för sidproduktion. Jag säljer inte programmet, men när Aldus säger att Page- Maker 5 bräcker XPress på 75 punkter har de glömt att säga något om de minst 200 andra punkterna. PageMaker är dock inget dåligt program, det beror mera på vana och produktionskrav vilket du väljer. Det betalar sig att lägga ned lite extra krut på att lära sig programmet på djupet, där många funktioner kan vara till synes ointressanta. Genom att kombinera kunskapen om programmet med traditionell produktionskunskap och lite fyndighet, blir du effektivare och vinner i kvalitet. Detta tillåter dig att vara lat i ett längre perspektiv eller tjäna mer pengar. Fortsättningen innehåller alltså en mängd XPress-tips, som hänger samman med varann. Käner du igen vissa enskilda tips från tidigare nummer av DTP så får du betrakta det som en för sammanhanget nödvändig (och kanske nyttig) repetition. Den stora fördelen med datorn som verktyg för sidproduktionen är mallen. Möjligheten att utföra en stor del av jobbet en gång och sedan ha ett bra stöd av denna under själva produktionen. Med en bra mall kan vi göra så att de mekaniska arbetsmomenten kräver mindre tid, vilket ger mer tid över för kreativa arbetsmoment, tid för en extra korrvända eller ett snabbare flöde (rikare egna företagare). Vi börjar det matnyttiga med några ganska viktiga saker. A&U-inställningar, typografimallar och färger kan hämtas från andra dokument. När XPress hämtar dessa inställningar från ett annat dokument, hämtas endast de som har andra namn än de som redan finns i dokumentet. För A&U finns det alltid en inställning som heter Standard och för Typografimallar en som heter Normal, dessa går inte att ta bort under några omständigheter. Om du har för avsikt att använda en uppsättning inställningar i flera olika dokument ska du inte använda dig av Standard i A&U eller typografimallen Normal. Se också till att rensa bort andra mallar som heter samma sak innan du hämtar in de nya. Två exempel kan vara om du gör en annonskampanj med flera olika format eller ett profilpaket. En andra viktig startpunkt är att alla kommandon som du kan utföra när du ej har något dokument öppet, sparas som förinställningar för alla nya dokument. Här kan jag nämna A&U, typografimallar, färger, allmänna- typografiska- och verktygsinställningar. Textinställningar Vi som (varning för hemsk benämning) desktoppar bör vara inriktade på att skapa dokument med åtminstone lika hög typografisk kvalitet som sätteriet en gång levererade. Många som jobbar med Mac eller PC i sidproduktion ställer aldrig om tecken och ordmellanrum. Som en parentes kan det nämnas att standardinställningarna för typsnitt i (det som tidigare var) traditionella sättsystem inte är särskilt mycket bättre än i en Mac. Då levererade sätteriet denna kunskap som en tyst service till sina kunder. Våga alltså laborera med olika textinställningar. Vad som är en bra text, utformningsmässigt, består av både absoluta och subjektiva bedömningar. Texten i dina layouter ska vara lätta att läsa och stödja en god överblick, det är absoluta mått. Det bör även vara vackert, vilket är mer subjektivt. Därför går det inte att säga exakt hur det ska vara. Prova olika alternativ på kollegor eller typografiskt kunniga vänner som du har förtroende för, om du känner dig osäker. A&U avstavning och utslutning Detta leder oss osökt in på det något kryptiska menykommandot som betyder avstavning och utslutning. Du kan arbeta med flera olika A&U-inställningar i en text, en per stycke. Du ställer in detta för de stycken du markerat, i dialogrutan Styckeformat i Text-menyn (längst ned till vänster i dialogrutan). Välj A&U under Redigera, sedan klickar du på redigera eller ny. Om dessa är de inställningar som du använder när du producerar idag, bör du göra en kritisk jämförelse av textens utseende med andra professionella alster. Titta speciellt på ordmellanrummen i texten. Dessa inställningar ger varken särskilt vackra eller lättlästa texter, särskilt om du använder utsluten text i spalterna (rak vänster och höger marginal). Bedömningarna bör alltid göras utifrån brödtexten. Vi börjar med metod för utslutning, den högra delen i dialogen. Värdena för optimalt ord- och teckenmellarum påverkar texten oberoende av hur den justeras (vänsteroch högerställd, centrerad eller utsluten). De värden som är bra för optimalt ordmellanrum är när texten är lättläst. Ordmellarummen ska inte vara så stora att det känns störande när du läser texten, de ska inte vara så små att de är svåra att urskilja. Ett värde mellan 75 och 90% brukar vara passande, en delvis subjektiv åsikt. För de flesta typsnitten i Mac-miljö är teckenmellanrummet 0% ganska bra. Laborera själv med just de familjer som du använder. Det räcker inte att bedöma utifrån laserutskrifter om du trycker din publikation. Gör provtryck eller ändra mindre än vad de flesta läsarna kan se i en del av texten. Anledningen till detta är att en laserskrivares kolpulver och värme/tryckvalsar sväller bokstäverna. Detta gör att texten känns tätare från laserskrivaren än trycket. För min egen del använder jag 85 eller 90% i ordmellanrum vid laserutskrift och dagstidningstryck och 75 eller 80% vid arkoffset. Normalt räcker det att justera någon % eller ingenting alls i bokstavsmellanrum mellan olika tryckmetoder (0% vid laserutskrift).

4 4 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Min- och maxvärdena påverkar endast texten då den är utsluten. För Min. ordmellanrum anser jag att det fungerar bra att minska med 5 till 10% jämfört med optimalinställningen, laborera själv. I den svenska versionen av XPress räcker det att Max. ordmellanrum är större än optimalt. Om programmet måste dra mer vad värdena tillåter, justeras endast ordmellanrummen. Enligt svensk typografisk praxis skall endast ordmellanrummen justeras för att uppnå raka marginaler. Då stämmer alltså inställningen 0, 0, 0. Om utformningen är uppbyggd med smala spalter kan det vara bra att tillåta ett minimalt bokstavsmellanrum på -1 eller -2%, vilket ofta kan rädda dig från avstavningsproblem utan att läsaren upptäcker det. Laborera även med detta. Fältet för utslutningzon och rutan Utslut enstaka ord påverkar också enbart utsluten text. Hur utslutningszonen fungerar beskriver jag senare i anslutning till Avstavningszon. Rutan för att utsluta enstaka ord är enklast att beskriva med en bild. Utslutningszonen påverkar bara text som är utsluten (raka marginaler) och då endast sista raden i stycket. Om sista raden i ett stycke slutar innan utslutningszonen händer ingenting. När raden slutar inom utslutningszonen justeras raden så att den fyller hela spaltbredden. I praktiken leder detta till att du för en normal tidskrift bör klara dig med fyra eller färre olika A&U-inställningar. En för brödtext, en för mer brutna texter som ändå ska avstavas och en för rubriker och annan text som ej ska avstavas. Vi vill ju för allt i världen inte behöva gå in och avstava manuellt om vi ska göda vår framtida lättja. Kolla dock alltid resultatet, det går bra att justera avstavningen manuellt i stycken som är inställda med automatisk avstavning. Inställningar Typografiska Över till nästa del av grundinställningar för text i programmet, som också är av vikt för vårt arbete. Välj Typografiska inställningar under Redigera Inställningar. Till vänster är utslut enstaka ord ikryssat och till höger är det inte ikryssat. Även om ordet är något konstruerat så kan denna situation uppstå i praktiken. Över till den vänstra delen av dialogrutan och inställningarna för avstavning. Om du har smala spalter kan det vara bra att sätta Kortaste ord till 5 tecken och Minimum före till 2 tecken, vilket kan bedömas som språkligt riktigt. Om du frågar en typografiskt erfaren person om hur många avstavningar som kan tillåtas efter varann, blir svaret oftast tre. Om du vill ställa tillbaka detta till, gör du det genom att skriva in 0 (noll) i fältet. Avstava versalgemena kan vara praktisk om du har texter som vimlar av namn och du inte har något emot att stava av dem, ex vis Bengt Wester-berg. Avstavningszon påverkar endast text som inte är utsluten. Den inställningen kan du använda för att kontrollera hur bruten den ojämna marginalen skall vara. Ju större måttet för avstavningszonen är desto mer sällan avstavas texten. Detta är användbart för att få snygga flöden på ingresser eller nedryckare till rubriker, utan efterjusteringar. På inrådan av redaktören gör jag ett försök till en exakt förklaring. De grå fälten i bilden till höger symboliserar ord och utgångspunkten beskriver ordlängderna om raden kunde vara längre. Om det näst sista ordet på raden slutar före (vänster om) avstavningszonen och programmet hittar en godkänd avstavning inom avstavningszonen, sker en avstavning. I alla andra fall bryts raden utan avstavning. En fullspäckad dialogruta där en del saker inte är alldeles intuitiva, utan kräver förklaring eller manualläsning du vet den där dammiga lådan på hyllan, eller var låg böckerna senast? Vi tar oss snabbt igenom inställningarna för att stanna till lite vid de mest intressanta. Halvsteg upp, ned och Överkant är framförallt användbara om du producerar böcker, dokumentation eller liknande med en notappart (fotnoter och källhänvisningar) eller enklare matematiska formler. Då kan du utnyttja dessa tre för att få denna typ av tecken att se riktigt bra ut utan en massa manuellt jox. Vad gäller Kapitäler så finns det ingen anledning att använda denna funktion. Om ekonomin tillåter är det bättre typografiskt sett att använda äkta kapitälsnitt, med den ymniga och fina typsnittsflora vi har idag. Om du ändå trilskas med att använda kapitäler under stil som alltså är förminskade versaler och vill efterlikna rediga kapitäler så långt det är möjligt bör du ha en något större H-skala än V-skala, kanske H=80 och V=75. När Ligaturer är på byter XPress ut alla f-i och f-l kombinationer till riktiga ligaturtecken (fi och fl) utan att påverka funktioner för avstavning, rättstavning mm. Dessa ligaturer finns i de flesta typsnitt i Mac-miljö. I fältet en bit till höger om ligatur-menyn talar man om hur mycket du kan knipa eller spärra

5 Design Typografi Produktion # 1 Februari texten innan ligaturen bryts upp till enskilda tecken. Denna inställning fungerar dock bara när du valt På (ej ffi eller ffl) i ligatur-menyn vilket är att rekommendera, med ett värde på kanske 3 eller 4 i fältet. Avstavningsmetod ett alternativ som man antingen glömde vid utvecklingen på Quark eller något som Software Plus tappade bort vid den svenska översättningen. I vilket fall finns det inget att välja här i den svenska versionen. Teckenbredd och Radavstånd ska stå som de gör om du använder XPress till det som Dtp handlar om. Nu kommer vi till de mer intressanta inställningarna i dialogrutan. Vi tar det nerifrån längs högerkanten. Behåll radavstånd ska du ha ikryssat framförallt om du inte använder baslinjeraster för din brödtext. När det är ikryssat gör det att texten i spalt tvingas till jämna käglar när något annat objekt (oftast ett bildblock) är infällt så att det täcker hela spaltbredden och stöter bort texten. Detta gör att du slipper problemet med att få texten under bilden att linjera med raderna i spalterna bredvid. Automatisk kerning över innebär att programmet utnyttjar kernparstabellen för alla tecken grader över den angivna. Riktig liten text tenderar att flyta ihop om kernparstabellen utnyttjas, vilket gör den svårläslig. En tumregel kan vara 6, 7 eller 8 pt och ha alltid rutan ikryssad. Bredd på mellanslag är inte bredden på de vanliga mellanslagen. I den engelska versionen av XPress är benämningen Flex Space Width, vilket är något bättre. Om du trycker på skift-mellanslag när du skriver i XPress får du ett helfyrkants mellanslag, alltså måttet för teckengraden. Detta tecken går inte att förändra men om du trycker alternativ-skift-mellanslag får du den bredd som är angiven här, i andelar av helfyrkanten. Jag rekommenderar att ställa in denna till 25%, vilket alltså ger en kvartsfyrkant, en typografisk praxis för att skilja siffergrupper åt i exempelvis telefonnummer. Om du vill ha just en halvfyrkant mellan två tecken är det bara att slå två kvartsfyrkanter. En parentes är att dessa mellanrum ej justeras i en utsluten text, utan de är alltid fasta. Vad gäller Auto radavstånd är det ganska ointressant för professionell produktion, där vi använder oss av en städad typografi för läsaren och den goda formens skull. Baslinjerastret grundläggande Baslinjeraster kräver ett eget litet avsnitt och är en av kärndelarna för att uppnå en effektiv produktionsmiljö. Det är en hjälp för att i första hand låsa brödtext till jämna kägelmått över hela sidan oberoende av var du placerar textblocken. Detta gör att du mycket enkelt får en strukturerad och städad form utan småpyssel. Du låser de stycken som är markerade i texten till baslinjerastret i dialogrutan Styckeformat i text-menyn. Texten kan endast ökas från sin inställda kägel så att varje rad placeras enligt baslinjerastret. Så om textens kägel är något större än stegen i rastret innan du låser den, kommer den att hamna på varannan rad i rastret. Sedan version 3.1 av XPress går det att göra baslinjerastret synligt, vilket bra för att justera underkanterna på spaltstickor eller om du vill anpassa höjden på bilder till jämna kägelmått. Båda dessa åtgärder ger ett städat och strukturerat intryck. Ställ alltså in stegen för baslinjerastret till samma mått som kägeln i din brödtext. Montera in en text som fyller mer än en hel spaltlängd i ditt påbörjade malldokument, laborera med måttet för start och satsytans höjd (storleken på marginalerna) tills att allt stämmer. Du ändrar på marginalerna genom att gå till mallsidan/uppslaget, enklast genom att välja Visa dokumentlayout i visa-menyn. Sedan dubbelklickar du på mallsidan överst i dokumentlayout-fönstret (troligtvis den med ett A på), när den är uppe på skärmen väljer du Mallstödlinjer i sida-menyn. Nu har vi nått en god väg till att krama ut allt vi kan ur programmet. Typografimallar Det är definitivt något för den late att bygga upp en väl fungerande uppsättning av typografimallar. När du ska skapa en typografimall och inte är riktigt säker hur den ska se ut är det enklaste att först laborera med de normala textinställningarna. Detta går mycket fortare än att gå in och ut ur typografimallsinställningarna, framför allt när du har lärt dig de viktigaste tangentbordskommandona för att typografera. När du är nöjd med resultatet ställer du markören i den text som du vill ska bli en typ-mall och väljer Typografimallar i redigera-menyn. Där klickar du på ny, skriver in namnet på mallen, anger tangentkommandot, klickar på OK och sedan på Spara. Men välj inte något format för Baseras på:, då förstör du det hela. När du ska göra en typ-mall som är nära besläktad med en annan är det enklast att välja den du utgår ifrån i Baseras på:, för att sedan endast specificera skillnaderna. Om du senare bestämmer dig för att t ex byta typpsnitt på brödtexten och andra typmallar är baserade på den, ändras typsnittet i alla dessa format. Detta gäller inte om det just var typsnittet du ändrade på efter att du valde Baseras på. Det här var lite gammal skåpmat som de flesta av er kanske redan kunde. Här kommer några tjuvknep för att utnyttja mallarna på ett smart vis framför allt när du ska göra mallar för mellanrubriker. När du gör typmallar för mellanrubriker ska du alltid räkna på dess totala höjdutrymme i hela käglar. Då slipper du problemet med att brödtexten inte linjerar mellan spalterna. Det enklaste sättet att göra detta är genom att alltid använda samma kägelmått (radavstånd) som för brödtexten, och sedan kontrollera luften över och under med hjälp av avstånd före och efter stycke. Dessa inställningar hittar du i dialogen styckeformat, där det under labbandet finns en knapp som heter Använd. Använder du Använd slipper du hoppa in och ut ur dialogen, tryck kommando-a när du har dialogen uppe så slipper du dessutom använda musen helt och hållet. När du anger avstånd före och efter kan du göra detta med pt (för punkter något mindre än ciceropunkterna i Didot-systemet) även om du har linjalerna inställda på att visa millimeter. Detta gör det mycket enklare att huvudräkna för dig, för övrigt går det att ange den enhet du vill i alla XPress mått-fält. De enheter du kan välja bland är: Millimeter, pt (datorpunkter), ciceropunkter, pica och tum. Om du vill ha ganska täta mellanrubriker använder du förslagsvis två brödtextkäglar för dess utrymme. Med en brödtextkägel på 12 pt har du alltså 24 pt att röra dig med. Ta in en text som du gör till brödtext, skriv in en mellanrubrik ställ in det typsnitt, grad och stil du bestämt dig för. Sedan går du in i styckeformat, ställer in samma kägel som för brödtexten och laborerar med att dela upp resterande 12 pt på de båda avstånden (före och efter). Jag brukar oftast hamna på 9 eller 10 pt före och 2 eller 3 efter i ett sånt här fall. Om du har tvåradiga mellanrubriker emellanåt brister detta arbetssätt, eftersom kägeln i mellanrubriken blir för liten. Då brukar jag göra en speciell typmall för tvåradiga mellanrubriker, då krävs det lite krångligare beräkning och mer laborerande.

6 6 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Om du använder MS Word som ordbehandlingsprogram, är det en höjdare att utnyttja typmallen Normal som det brödtextformat som du utgår ifrån när du ska typografera igenom din text efter att du monterat den i XPress. Men, om du samtidigt vill kunna flytta dina typografimallar mellan flera olika dokument kan du inte hämta in mallen Normal från ett annat dokument. Använd Baseras på:. Gör de inställningar som du vill ha för mallen Normal som en typmall med ett annat namn. För Normal går du sedan in och säger Baseras på: (den andra xx ). På detta vis kan du både flytta den mellan dokumenten och ändå öka effektiviteten när du tar in Word-texter. Det går ju att göra än mer för att uppnå en hög grad av automatisk typografering av den text du monterar. Det ena sättet är att använda format (typmallar) i orbehandlingsprogrammet som stämmer exakt med namnen på de typmallar som du använder i XPress. Enklast gör du inte en enda mall i XPress innan du tar in en provtext från exempelvis Word, där du använt alla de format du planerar använda när produtkionen kommer igång. När du monterar provtexten är det som alltid viktigt att Byt till parvisa citationstecken inte är ikryssat och att Inkludera typografimallar/ Tolka formatkoder är ikryssat. I detta fall kommer alla mallarna med från Word-texten och det är bara att ändra på inställningarna för de typmallar som du vill. Kombinationerna av den senaste tekniken ovan och beskrivningen av hur du laborerar med en blivande typografimall fungerar inte riktigt bra ihop. Jag föreslår att du skriver ned namnet på typmallen i Word för att sedan laborera enligt den tidigare modellen i texten. Automatisk typografering Än mer kraftfullt är det att använda XPress formatkoder för automatisk typografering. Särskilt effektivt är det om du producerar en katalog eller en hårt strukturerad tidning och använder ett registerprogram för texthanteringen som kan bearbeta texten vid export. För att lära dig och bli säker på hanteringen och möjligheterna med formatkoderna, rekommenderar jag att du sätter dig med bilaga C i XPress referenshandbok uppslagen framför datorn och testkör ordentligt. Det tar ett litet tag innan du får kläm på det hela. Tänk på att en textdokument som innehåller formatkoder måste vara sparat som Enbart text. Nu har vi snabbt tagit oss igenom det mesta kring mallning och förberedelser av textbehandlingen och typografering i XPress. För att göra en normaltidning är det oftast lagom med knappt tio typmallar. För att ge dig en god hjälp i produktionen är det bra om du försöker ge mallarna korta namn som är lätta att komma ihåg och att tangentbordskommandona är systematiskt ordnade, så att det går fort att lära sig dem utantill. Om du gör det så tar det inte särskilt lång tid innan du helt kan slippa ha typografimallsfönstret uppe på skärmen jämt, bara för att påminna dig om knappkommandot. Mallsidor Den föregående delen i artikeln, om att malla och förbereda för typografering är många ganska duktiga på. Denna typ av mallning är ju inget som kom med desktopköret, utan var ju en realitet sedan länge för alla som arbetade mot sätterier. Att förbereda utformningsarbetet på ett smart sätt, är dock något som väldigt många som arbetar med desktop inte är så duktiga på. Det är inom denna del som XPress har sina stora fördelar gentemot de andra layoutprogrammen. Bland de olika paletter som finns under Visamenyn är det nog bara Mått och Dokumentlayout som jag alltid har framme på skärmen. Anledningen är att det är det enklaste sättet att ta sig mellan mallsidorna och dokumentsidorna. I XPress kan du ha 127 olika mallsidor/uppslag i ett enda dokument. Att det är hela 127 är ganska ointressant i praktiken eftersom du nästan aldrig behöver mer än ca tio i en produtkion och redan vid det antalet börjar det bli svårt att hålla koll på dem. Det är tur att det går att namnge dem i klartext i dokumentlayout-paletten, klicka en gång på en av de bokstavsprydda mallsidorna överst i paletten (fönstret) och sedan skriver du det mallen ska heta. Det är lätt hänt att antalet mallsidor ökar om du har en tidning med den trendiga asymmetriska spaltuppbyggnaden. Ni vet, så där med en smal spalt som hoppar omkring och ligger olika placerad på olika uppslag, se Veckans Affärer och ett flertal andra tidningar. I stället för att göra olika malluppslag för varenda variant kan du lägga ut ett antal stödlinjer som gör att det går fort och enkelt att flytta om de olika textblocken. Om du gör en tidning med artiklar som går över flera sidor, är det mycket effektivt att göra specifika mallar för artikelstarter och eftersidor. Där du redan från början har gjort färdigt textflödet från textblock till textblock och alla grundplaceringarna. När du förbereder mallsidorna är det bra om du tänker igenom flödet i produktionen ordentligt, så att du inte t. ex. gör en mall som nästan gör allting åt dig, men det i stället gör att du måste bearbeta texterna flera timmar mer per produktion för att de ska passa för din fina mall. Hur ser dina texter ut när de levereras? Om du inriktar dig på att spara in mängden arbete och öka din kontroll och den slutliga kvaliteten, måste du ta med alla saker som påverkar din produktionsmiljö. Se till att reportrarna på din tidning slutar upp med

7 Design Typografi Produktion # 1 Februari sina föråldrade tre mellanslag i början på varje stycke osv. Lägg in allt som är återkommer på varje sida på malluppslagen och se till att alla hållpunkter för placeringar av block och linjer m.m. är lätta att hitta i form av stödlinjer. Alla textflöden, alltså ihopkopplingar av textblock som du vet att det kommer att vara i det slutliga originalet är det bäst att göra färdigt redan på mallsidan. Även om exakta storlekar eller placeringar inte är helt bestämda från början är det enklast att ändå lägga in sidans alla beståndsdelar på mall sidan. För att programmet ska bete sig på de sätt som du vill när du byter mallsida på en sida i dokumentet är det viktigt att mallens tekniska utformning stämmer överens med inställningsalternativen i programmets allmänna inställningar. Om varje mallsida består av allt den slutliga sidan ska innehålla, bör du ha valet Ta bort ändrade valt i alternativen för Mallsideobjekt i de allmänna inställningarna. Annars kommer du efter ett byte av mallsida på en sida i dokumentet, där du innan bytet hade monterat in lite text och kanske gjort något mer, att ha dubbla lager av textblock för grundspalterna. Inställningar Allmänna För att få programmet att uppträda som vi vill bör vi ta en titt under Redigera Inställningar och Allmänna. I denna dialogruta kan du göra så att programmet uppträder på det vis som lämpar sig bäst för olika typer av produktion. När du lärt dig funktionerna går du allt som oftast in här för att anpassa programmet till det du ska göra för stunden. De två översta valen för mått är ju vad linjalerna ska visa och i vilka enheter som allt utom textmått ska visas i, när du går in i någon dialogruta. Tillägg av sidor gör att XPress utför precis det som står här när en lång text monteras in i det textblock som är sammanlänkat med sidlänken som alltid finns i det övre vänstra hörnet på mallsidorna. Titta i manualen för distinktioner mellan artikel, avsnitt och dokument (sid R.12 i 3.0 manualen). Ramarna ska alltid vara placerade inuti för att det ska vara lätt att få ramar och text att linjera. Stödlinjer går jag in och flyttar på lite då och då beroende på vad som passar. I och med en del av de nya funktionerna i version 3.1 behöver du inte flytta bak stödlinjerna lika ofta. De intressanta funktionerna är att det går att markera objekt som täcks av andra genom att hålla ned kommandoalternativ-skift och klicka med musen tills rätt objekt är markerat, sedan kan du flytta på det genom att använda piltangenterna (när översta verktyget är valt). Jag tänkte framför allt på tunna linjer som ligger under en stödlinje. Automatisk bildimport är intressant att ha på om du jobbar med sidor där du har loggor, vinjetter och bilder som ska vara med hela vägen fram till original (film). Övriga inställningar är ganska ointressanta. Prova gärna effekten av de olika inställningarna och bestäm dig för vad du tycker passar dig och din produktion bäst. På samma sätt är det värt en titt i tillämpningsinställningarna ihop med manualen och prova dig igenom vad olika saker gör. Hur du sedan ställer in programmet beror på din dator (skärm etc.) och ditt arbetssätt. Använd bibliotek, se i Övrigt-menyn, för att spara de typer av block eller grupper av block som återkommer på obestämda platser i tidningen. Ett bra exempel kan vara Info-rutor som är inramade och kanske har en rasterton. I XPress gör du ju denna typ av arrangemang på ett mycket enkelt sätt med endast ett eller två textblock, men arbetet kräver ju att du hoppar in och ut ur lite olika dialogrutor (Specifikationer, Ramar m.m.), vilket gör det enklare att spara ett block med alla inställningarna i ett bibliotek. I fallet mallsidornas innehåll och form svårt att säga exakt hur du ska göra, förutom för så självklara ting som automatisk sidnumrering (se sidnummervariabler i referenshandboken och sedan styr du sidnumret med avsnittsindelning, vilket är nödvändigt i alla tidningar som har annonser, när en produktion är uppdelad i olika dokument eller om du skickar delar av dokumentet på rippning vid olika tidpunkter). Det är helt klart att det är stora tidsvinster att tänka igenom hur de ska se ut och prova sig fram till olika lösningar. Förenkla produktionen Det finns också mycket att göra för att öka din snabbhet och kontroll i själva produktionsarbetet, eller du kanske redan är fullärd? Lär dig alla kommandon för att flytta markören och markera text med tangentbordskommandon så bra så att de är helt naturliga för dig. Samma sak vad gäller kommandon för knipning och kerning och andra specialkommandon för att skala om bilder m.m. Kopiera bilaga E i referenshandboken och ha den alltid bredvid dig tills att allt som är intressant sitter som ett rinnande vatten. Nöj dig inte med att du klarar av att få originalen att se ut som du vill, utan försök hela tiden att hitta snabbare, enklare vägar med större kontroll och kvalitet i arbetet. Andra saker som kan vara värt att gå igenom är verktygsinställningarna (dubbelklicka på något av skapa block eller linje-verktygen). Om ni alltid eller oftast har ramar kring bilderna, är det ju klart att ni ska ha det redan i verktygsinställningen för bildblocken. I alla fält som du skriver in mått i, i XPress, kan du subtrahera och addera och då går det också utmärkt att blanda mellan enheterna. Flytta på ett block 12 pt till höger genom att sätta markören sist i fältet vid X: (alltså efter siffran och enheten som redan står där). Skriv sedan +12pt och retur, enkelt va! Lär du dig att alltid använda måttpaletten för att ändra på de värden som finns där, istället för att av slentrian, öppna andra dialogrutor i onödan, så spar du en hel del tid i längden. Bli energisk, tänk igenom vad du gör, lär dig XPress på dina fem och var lite fyndig, så kan du sedan vara oerhört LAT men ändå effektiv. Jens Eliasson

8 8 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Pop vill bli en ICA-kuriren för musikintresserade /Ny design 1/ Lars Sundh berättar att en av kritikerna som kommenterade hans design av den nya musiktidningen Pop skrev att den såg ut som en jazztidning från femtioeller sextiotalet. Det betraktar jag som en komplimang, säger Lars Sundh, känd i formgivarkretsar som ägare av Dynamo, som han (efter att ha gått ut Beckmans skola i Stockholm) startade tillsammans med tre kamrater för några år sedan. Lars Sundh är mannen bakom 60-talslooken i TVprogrammet Popitopp, och har givit form åt tidningen Ocean samt en rad skivomslag. Ultra magazine och Träffpunkt Stockholm har också haft Lars Sundh ombord. Dessutom jobbar han åt Luftfartsverket med Arlandas informationsmaterial. Omslaget till Pops premiärnummer bryter mot de flesta kommersiella tumreglerna för Pressbyrådistribuerade tidskrifter, och fungerar kanske just därför. En svartvit närbild på Sades ansikte med en gulgrön färgton som ger associationer till en obduktionslokal i en ubåt. Det sticker av på samma sätt som en Woody Allen-film i den gängse färgglada biorepertoaren. Pop ges ut av Lars Sundh (art director) tillsammans med Andres Lokko (chefredaktör) och Pietro Maglio (redaktionschef). Bland medarbetarna märks Lars Nylin, Kjell Häglund och Jan Gradvall. Den sistnämnde skrev för övrigt Bordshockeybibeln, en bok som nått kultstatus. Lars Sundh stod för formgivningen. Jag ägnar ungefär en tredjedel av min arbetstid åt tidningsformgivning, en tredjedel åt reklam och en tredjedel åt design, säger Lars Sundh. Under designrubriken hamnar skivomslag, affischer, bokomslag och logotyper. Jag jobbar mycket med nya svenska band; Eggstone, Mindscape, Stars on Mars, This Perfect Day och Pontus & Amerikanerna. Sofistikerade Sades smärtfyllda pose på Pops premiäromslag. Lars Sundh anser att hans uppdrag är detsamma oavsett om det är reklam eller tidningar han jobbar med, man är ju en och samma person. Fast det är ju skillnad på att designa en tidning och att sedan verkligen producera den, med redigering, originaljobb, korrektur, strykningar i texter, rubriker Att verkligen göra tidning är, som många känner till, mycket mera tidskrävande än det idéarbete som ligger i att göra en dummy, en grundform. Men i både reklamjobbet och tidningsjobbet handlar det om att göra något synligt, säger Lars Sundh. Och det skulle vara rätt trist att bara göra tidningar. Till skillnad från många tidningar i musikbranschen går det i Pop att se vad som är redaktionellt material och vad som är annons för det finns annonser. Förhoppningsfulla investerare med medieintresse är redan intresserade av att köpa in sig i Pop. Formen är lågmäld. Inga mellanrubriker, utan småanfanger oftast. Typsnitten är bägge från Monotype; Grotesque och Times New Roman (och expert-setet med gemena siffror och kapitäler, som också används). Brådskan med första numret verkar ha varit gynnsam; kanske undveks onödiga utsvävningar tack vare tidsbrist? Det fungerar väldigt bra iallafall. De obligatoriska hyllningsintervjuerna med hjältarna/stjärnorna inleds med utfallande svartvita porträtt med heltäckande färgplatta över med namn och ingress infällda i bilden. Recensionssidorna, också ett obligatorium i sammanhanget, är enkla och tydliga med ett betygssystem vars framträdande roll får Beatrice Ask att framstå som en flumpedagog. Detta inte menat som annat än beröm; har man ett antal experter som ska lotsa oss fåkunniga lyssnare rätt i utbudet ska det vara betyg, och rejäla siffror är inte fel. Det är iallafall inte en ungdomlig design, säger Lars Sundh. Sådant sysslar bara 40- åringar med. Slitz gillar inte vår formgivning, men jag gillar den och min pappa gillar den, och det betyder mer. Vi vill ha bredd. Bilderna var ett problem i första numret, säger Lars Sundh. Vi borde haft flera egna bilder, men skivbolagen är knepiga. Och releasebilder vill vi helst inte ha. De gamla bilderna som finns, som de svartvita på Keith Richard, är bättre än de nytagna. Textcenter i Stockholm har gjort repro och rippat. Tryckeriet ligger i Finland, samma tryckeri som trycker resetidningen Vagabond. Pop ska komma med sex nummer om året. Tio personer arbetar på redaktionen. Ekonomiskt finns det hopp; mittuppslagen är bokade ett år framåt, branschkontakterna är utvecklade, byråerna gillar tidningen. Vi vill bli en ICA-kuriren för musikintresserade, säger Lars Sundh. Lika djuplodande inom vår nisch som den är inom sin. Han skulle nog inte säga nej till deras upplaga heller Pelle Anderson

9 Design Typografi Produktion # 1 Februari Datatidning plastikopererad! Doktorn skriver själv! /Ny design 2/ Tidningar designas om i tid och otid, ofta utan att man gör något åt innehållet. En del layoutare agerar som om tidningens layout vore en fristående kvalitet, helt skiljt från det journalistiska materialet i tidningen, skriver mannen bakom Nya Datavärlden. Själv tycker jag det viktigaste är att en tidning har ett bra innehåll, genomtänkt struktur och en konsekvent layout rakt igenom. En hög lägstanivå är viktigare än att ha enskilda layouttoppar. De här grundläggande åsikterna känns viktiga för mig att poängtera då resonemang runt tidningsdesign allt för ofta bara handlar om typsnitt, grad, spaltstickor och dylikt. Självklart tycker jag att dessa delar är viktiga men Det gäller i första hand att attrahera just den läsare som ska köpa tidningen, istället för att tillfredställa sig själv eller alla de självutnämnda gurus som så gärna lägger sig i hur tidningen ska göras. Nu till mina och Ulf Bergmarks (Chef.red) tankar kring den nödvändiga förändringen av Datavärlden: Den nya tidningen ska visa läsaren på ekonomiska möjligheter i hans databeslut från att ha varit en ren nyhetstidning Den skulle få en stor upplaga genom att distribueras till Veckans Affärers prenumeranter förutom Datavärldens egna. Och alltså nå de verkliga databeslutsfattarna. Tidningen skulle göras i magasinsformat från att ha varit tablouid. Den skulle komma var tredje vecka istället för varje. Vi vill skapa en positiv ton i tidningen det ska vara roligt att bläddra i Nya Datavärlden. Den positiva tonen hoppas vi kunna uppnå t.ex. genom de tecknade omslagen som också gör att vi skapar en egen identitet gentemot övriga affärs och datatidningar. (Den slutliga formen på omslaget kommer säkert att ta ytterligare några nummer att nå). Vi hoppas också att illustrationerna på speciellt Coverstoryn och Temat ska falla läsaren på läppen. När jag börjar bygga en tidningsform försöker jag först skapa en riktig rytm i annonsutskjutningen. Tidningen måste ha en bläddervänlig rytm utan att hackas sönder av annonser hela tiden och annonserna behöver bra redaktionellt material för att fungera. Både annonsören och redaktionen har samma mål; vi vill nå läsaren, och ska man klara av en annonspackningsgrad på 50% så krävs det att man planerar tidningens grundform först innan man börjar göra redaktionella önskelistor som inte håller. Nya Datavärlden bygger på två stora block (Coverstoryn och Temat har Ulf B prioriterat högst) som är i princip annonsfria. Resten av det Han ska få Datavärldens läsare att känna igen sig. redaktionella materialet har vi anpassat efter den grunden och de har alltså i stort sett blivit enkelsidesavdelningar mot annons. Det är alltså viktigt att man först skapar en visuellt fungerande body som inte upplevs som annonstung av läsaren, trots annonspackningsgrad. Sedan gäller det att gå vidare till nästa rytm i tidningen,dvs. hur man skall placera de olika redaktionella delarna så att tidningen når de tempoväxlingar vi vill ha. Jag anser att själva utskjutningen är grunden till en bra och fungerande layout och därför lägger jag mycket tid på att snacka ihop mig med annonssäljarna så att vi båda når ända fram till läsaren. I de två stora blocken vill jag försöka ge känslan av stora maffiga redaktionella satsningar, relativt luftiga, på fem till sex sidor vardera. Resten av artiklarna blir alltså med nödvändighet tvärt om, täta, många faktarutor, mindre illustrationer och mer än en artikel per sida. Tidningen ska ge ett luftigt och lättillgängligt intryck och ändå se ut att innehålla mycket. När jag gjorde dummyskisser på sidorna, visade jag bara upp dom c:a fem sekunder för Ulf Bergmark. Detta hade vi bestämt för att vi inte skulle inte skulle fastna för mycket i detaljer. Om en bedömare tittar för länge på en sida tenderar diskussionerna mer att handla om ska det verkligen stå RUBRUBRUB eller till det där knäcket behöver vi en faktaruta till än om vad sidorna signalerar för känsla. Vad det handlar om är att vi verkligen vill vara säkra på att vi känslomässigt är på rätt väg när det gäller att skapa en ny och bra tidning för läsaren; hur tror vi att han känner, vad tror vi att han attraheras av osv. När vi var överens om grunden började vi producera en ganska detaljerad dummy. Eftersom tidningen var helt ny i sin inriktning för våra blivande annonsköpare så var det viktigt att den förutom de artiklar Ulf ville ha med också innehöll de annonsörer som vi hoppades på att få. Vitsen var att annonsörerna skulle kunna se sina egna annonser i den redaktionella miljön som vi tänkt oss. Det skulle ta alldeles för stort utrymme att här berätta om alla tankar runt typografival, och om alla typsnitt jag prövade. Men tillvägagångssättet var i prinsip detsamma som när det gällde sidskisserna. I val av rubriktypsnitt t.ex. var det viktigast för mig att INTE planka de andra data och affärstidningarna, de flesta har extrafet Futura i sina rubriker. Själv fastnade jag för fet Galliard kapitäler med 70% breddvärde. Även ingresserna är Galliard. Brödtexten måste jag erkänna, hänger med från Veckans Affärer och är Sabon 9,2 på 9,7. Faktarutor är genomgående Futura 8 på 9,7. Och även Vinjettrubriker är i Futura, liksom nyhetsrubrikerna, dock ingen extrafet. När det gäller typografin har jag inte hunnit tänka igenom allt ännu och jag kommer med största sannorlikhet att förändra en hel del innan tidningen känns klar. Kenneth Andrén Art Director på Nya Datavärlden

10 10 Design Typografi Produktion # 1 Februari 1993 Personalchefer fick ett nytt månadsmagazine /Ny design 3/ Som avslutning på detta nummers lilla triptyk i ämnet tidningsformgivning skriver DtPredaktören själv om sitt senaste projekt. Till nästa nummer återkommer vi med andra formgivare som berättar själva! Tidningen Personal är ett månadsmagasin i A4-storlek för personalchefer, och ägs till nittio procent av Bonniers. Resten ägs av SPF, som är branschorganisationen för personalspecialister. Personal handlar mycket om ledarskap, en del om juridik och avtal, en del om utbildning. Recensioner av böcker tar stor plats, liksom debatt trendbrotten och frälsningslärorna avlöser som bekant varandra inom managementområdet. Jag fick uppdraget att göra en ny dummy, och därefter producera tidningen på Mac under hösten -92 (Personal införde ny teknik i samband med omgörningen). Före omläggningen kom tidningen ut oftare, och hade inte så mycket fyrfärg. Bildmaterialet var dåligt, både innehållsligt (s.k. symbolbilder var vanligare än reportagebilder; en artikel om reformerna inom det forna östblocket illustrerades exempelvis med ett stort, svartvitt foto av en fönsterputsare på en husfasad) och tekniskt, och trycket var i paritet med bilderna. Tidningen plockades ihop på ett par dagar av en layoutare som annars inte fanns på redaktionen. Nödlösningarna var regel snarare än undantag. Bärande element i den nya tidningen blev bra, stora porträttbilder i fyrfärg, speciellt på omslaget. Ämnet för tidningen är ju människor, och det märks numera också i bilderna genom en rad duktiga fotografer. Beskärningarna bygger på ett asymmetriskt tänkande; ansiktena skärs ofta mycket hårt och ligger aldrig centrerade i bildblocket. Illustratörer är Johnny Dyrander och Susanne Engman, två unga, begåvade tecknare med en egen stil. Den förstnämnde (se sid 6 i detta nummer av DtP) illustrerar också i bland annat Pressens Tidning, den sistnämnda återfinns ofta i Vagabond. Typsnitten som används i Personal är två Multiple Master-typsnitt; Myriad och Minion. Myriad har ju ett stort omfång mellan den smalaste, tunna kursiven och den bredaste, feta, raka varianten. Om, för och emellan åt av personalspecialister; tidningen Personal. Även om jag blandat ganska friskt i Personal, är det inte svårt att se att det är samma typsnitt. På nyhetssidorna, en innovation i nya Personal som inleder tidningen efter det traditionella ledare/innehålls-uppslaget, används en något breddad, halvfet variant i modesta grader. På debatten blir den mager och kursiv, lite hetsigare. Även för Minion fick jag användning för Multiple Master-funktionen. Innan första numret var tryckt var det svårt att se exakt hur svärtan i brödtexten skulle bli; Minion är ju ett ganska tunt och elegant, en del skulle kanske till och med säga intellektuellt, typsnitt. Det visade sig att den vanliga, normala brödtextvarianten blev för spretig och svårläst på pappret, som inte sög så värst mycket och därmed inte svällde typerna. Det gjorde jag i stället med hjälp av Font Creator, gjorde brödtextsnittet något bredare och ökade på svärtan. Just detta sätt att använda MM-typsnitt, för att kompensera för olika papper och tryck, tror jag är en av de viktigaste användningsområdena för Adobes nya teknik. Sedan ska jag inte förneka att en bidragande orsak att välja de två första MM-typsnitten som genomgående typsnitt i Personal var en fascination över MM-tekniken. Jag tror att både jag och ett par mer eller mindre avancerade rippsätterier i Stockholm lärde sig en del nytt på kuppen Spaltbredderna är olika beroende på vilken avdelning man är på; smala för mer nyhetsinriktade texter, recensioner och debatt, breda för reportagetexter. Vinjettsystemet består helt enkelt av färgplattor med negativa bokstäver med en tunn skugga under. En klarare uppdelning i olika avdelningar är en av vinsterna med den nya formen. Med desktop-repro fick Personal också råd att visa alla omskrivna böckers omslag i färg, något som i all enkelhet lyfte recensionsavdelningens utseende ordentligt. Färgerna, vissa runda signalformer, enkelheten; det är de viktigaste delarna. Tidningens färgskala består av ganska pastelliga, ljusa toner i kombination med dovare, mustigare blå och gröna. Men inga färgplattor över hela sidor som tidigare, över huvud taget har Personal en väldigt återhållen form, för att låta bilder och rubrikformuleringar verka ostörda av grafisk snickarglädje. Pelle Anderson

Word-guide Introduktion

Word-guide Introduktion Word-guide Introduktion På det kognitionsvetenskapliga programmet kommer du läsa kurser inom flera olika vetenskapsområden och för varje vetenskapsområde finns ett speciellt sätt att utforma rapporter.

Läs mer

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi

Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Grafisk design För synskadade och lite om dyslexi Färgblind Tritanopi/tritanomali, blått Protanopi/protanomali, röd Deuteranopi/deuteranomali, grönt Röd-grön vanligast Gul-blå ovanlig Mycket ovanligt,

Läs mer

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar

Gör släktboken enhetlig - använd formatmallar Gör släktboken enhetlig - 25 använd formatmallar I en lättläst bok märks inte typografin - om den märks stör den! För att på ett enkelt sätt ge din bok enhetlig layout och typografi bör du använda formatmallar.

Läs mer

Dags att skriva uppsats?

Dags att skriva uppsats? Dags att skriva uppsats? Grundkurs i Word 2010 SDM Studentdatorutbildning vid Malmö högskola Att skriva i Word! 1 Börja skriva/skapa ditt dokument- något att tänka på 1 Spara ditt dokument 1 Bra att veta

Läs mer

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp

Lathund till Publisher TEXT. Skriva text. Importera text. Infoga text. Dra och släpp Lathund till Publisher TEXT Pekverktyget använder du när du ska markera en ram som du vill förändra på något sätt. Klicka på textverktyget. Placera muspekaren på den tomma dokumentytan, det spelar ingen

Läs mer

Dokumentation av rapportmall

Dokumentation av rapportmall Dokumentation av rapportmall Utgivningsår: 2003 Författare: Eva Erbenius Samhällsmedicin Centrum för Tillämpad Näringslära Box 175 33 Wollmar Yxkullsgatan 19 118 91 Stockholm Innehåll Inledning... 3 Rapportens

Läs mer

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef

Vår nya profil. Stefan Käll, kanslichef Grafisk manual 3 Vår nya profil Neurologiskt Handikappades Riksförbund har fått en ny, tydlig grafisk profil. Logotypen med organisationens hela namn,den välkända nyckelpigan och den varma röda färgen

Läs mer

ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...

ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR... MED MICROSOFT WORD 1 ORDBEHANDLIG MED MICROSOFT WORD... 2 PRINCIPER... 2 STARTA PROGRAMMET... 2 ARBETSINSTÄLLNINGAR... 2 Marginaler... 2 Sidnumrering... 2 Radavstånd... 3 VISNINGSLÄGEN... 3 SPARA DOKUMENT...

Läs mer

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Word, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll Programfönster och arbetsyta Skriva och redigera text - OnePRO IT, Bengt Nordström - 1 - www.onepro.se 1.1 - Programfönster och Arbetsyta Programfamiljen i Microsoft

Läs mer

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter

när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Tricks i Word när du arbetar med uppsatser och andra långa texter Åsa Kronkvist Högskolan Kristianstad Våren 2007 Innehåll Dags att skriva uppsats?... 3 Att tänka på innan du börjar... 3 Spara klokt...

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2007. Vers. 20101001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2007. Vers. 20101001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2007 Vers. 20101001 Innehållsförteckning: Menyer... 3 Ta bort menyflikarnas ikoner... 3 Anpassning av snabbåtkomstfältet... 4 Tangentbordskommandon... 4 Kortkommandon

Läs mer

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint

Läs mer

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek

Innehåll. 3 Grafisk profil. 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek Grafisk profil Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger Profilfärger och kompletterande

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2013. Vers. 20131001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2013. Vers. 20131001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2013 Vers. 20131001 Innehållsförteckning: Menyer... 3 Ta bort menyflikarnas ikoner... 3 Anpassning av snabbåtkomstfältet... 4 Tangentbordskommandon... 5 Kortkommandon

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER

RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER RIKTLINJER KRING ANVÄNDANDE AV GRAFISK PROFIL FÖR ARBETE MED HEMSIDOR OCH TRYCKSAKER DETTA DOKUMENT ÄR ETT KOMPLEMENT TILL NYFÖRETAGARCENTRUM SVERIGES GRAFISKA PROFIL. I DEN GRAFISKA PROFILEN SPECIFICERAS

Läs mer

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun

Manual för webbpublicering. Enköpings kommun Manual för webbpublicering Enköpings kommun Innehåll ATT LOGGA IN I SWWWING 3 Inloggningsrutan 3 GRÄNSSNITTET 4 Filhanteraren 4 Content Management 4 Verktyget Notify - Dags att uppdatera 4 SKAPA OCH REDIGERA

Läs mer

12 steg för att göra en bok med Word

12 steg för att göra en bok med Word steg för att göra en bok med Word I den här övningen ska vi göra en bok med tre kapitel utifrån en råtext och några bilder. Texten och bilderna finns på www.kj.se/merword. Boken ska skrivas ut på egen

Läs mer

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB

Grafisk profil R AB. Ransäters Invest AB Grafisk profil R AB Ransäters Invest AB Innehåll 3 Grafisk profil 4 Logotyp Färgversion av logotyp Konturversion av logotyp Inga förändringar tillåtna Frizon Placering Storlek 6 Teckensnitt 7 Färger och

Läs mer

12 Webb och kurshemsidor

12 Webb och kurshemsidor 12 Webb och kurshemsidor Många lärare använder sig av kurswebbsidor eller egna personliga webbsidor som ett ställe att samla information och dokumentation kring sitt arbete. Om du ska skapa en webbsida,

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2003. Vers 20101001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2003 Vers 20101001 Innehållsförteckning Startåtgärdsfönster... 3 Anpassa antalet ikoner... 3 Lägga till ett nytt verktygsfält... 4 Återställ till normalläge... 4

Läs mer

Gränsöverskridande samverkan

Gränsöverskridande samverkan 1 Grafisk Profil Denna grafiska manual är en hjälp för dig som jobbar i eller med Vårdsamverkan Fyrbodal för att skapa en tydlig, enhetlig och konsekvent kommunikation med omvärlden. Vår logga, våra färger

Läs mer

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com

Lär dig WORD. Lars Ericson datorkunskap.com Lär dig WORD Lars Ericson datorkunskap.com WORD Programmet Microsoft Word används till ordbehandling och att tillverka enklare dokument med texter och bilder. När du öppnar upp Word kan det se ut ungefär

Läs mer

Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13

Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13 Grafisk profil 2015 Uppdaterad senast 2015-01-13 Innehåll Vad är en grafisk profil?... 3 Färger... 4 Profilfärg...4 Komplementfärger...4 Gråtoner...4 Tilläggsfärger...4 Färgkoder...5 SciLifeLabs logotyp...

Läs mer

Det ska synas att det är vi. Vår gra ska pro l

Det ska synas att det är vi. Vår gra ska pro l Det ska synas att det är vi Vår gra ska pro l Vår gra ska pro l Inledning Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) arbetar för barn och ungdomar med rörelsehinder och deras familjer. RBU

Läs mer

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format

Microsoft Word. Lathund för. Innehåll. www.bit.mah.se/support. Autokorrigering. Autotext. Format Lathund för Microsoft Word Innehåll Autokorrigering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 4 Format På denna rullgardinsmeny väljer du om du vill skriva brödtext, rubriker osv. Mycket bra verktyg om du arbetar med formatmallar.

Läs mer

Intryck som ger avtryck

Intryck som ger avtryck Intryck som ger avtryck Vapnet är stadens minsta gemensamma nämnare, vars släktdrag går att känna igen redan från början av 1600-talet då staden grundades. En stad ett ansikte Göteborgs Stads grafiska

Läs mer

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion

Microsoft Office Excel, Grundkurs 1. Introduktion Dokumentation - Kursmaterial Innehåll 1. Introduktion 1.1. Programfönster 1.2. Inskrift och redigering 1.3. Cellformat 1.4. Arbeta med formler Kursövning E1.xlsx Egna Övningar E1E.xlsx - OnePRO IT, Bengt

Läs mer

Grundläggande grafisk profilmanual för SKR. Georgia Pro Black italic. Georgia Bold italic. Typografi. Rubriker. Georgia Pro light italic 16 pkt

Grundläggande grafisk profilmanual för SKR. Georgia Pro Black italic. Georgia Bold italic. Typografi. Rubriker. Georgia Pro light italic 16 pkt Grundläggande grafisk profilmanual för SKR Typografi Vi använder Calibri och georgia. Dessa typsnitt finns förinstallerade på de flesta datorer och därmed kan både tryck, web och word-dokument hålla samma

Läs mer

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar.

Att skriva... Artikel. En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Göra tidning Att skriva... Artikel En tidningsartikel består av många olika delar. Alla artiklar behöver inte nödvändigtvis innehålla alla delar. Rubrik Rubriken skall berätta åt läsaren vad artikeln handlar

Läs mer

1. Uppdateringsmodul (CMS)

1. Uppdateringsmodul (CMS) Innehåll 1. Uppdateringsmodul (CMS)... 2 2. Artiklar... 3 2.1 Upprätta din första artikel... 4 2.2 Skapa innehåll i artikeln... 5 2.2.1 RUBRIK I ARTIKELN:... 5 2.2.3 INFOGA BILDER:... 7 2.2.4 CELLER...

Läs mer

Bloggmanual Hälsa & Fitness.

Bloggmanual Hälsa & Fitness. Bloggmanual Hälsa & Fitness. Innehållsförteckning 1. Nytt Inlägg... 3 1.1 Verktygsrad... 3 1.2 Förhandsgranska och Publicera... 4 1.3 Kategorier... 4 1.4 Etiketter... 5 1.5 Ange Utvald bild... 5 1.6 Skrivar

Läs mer

Lathund för redigering av Falkenbergs gymnasieskolas hemsidor

Lathund för redigering av Falkenbergs gymnasieskolas hemsidor Lathund för redigering av Falkenbergs gymnasieskolas hemsidor Börja med att logga in på hemsidan Adress: http://www.edu.falkenberg.se/gymnasieskolan Klicka på nyckeln. Skriv i användarnamn och lösenord,

Läs mer

Introduktion till Word och Excel

Introduktion till Word och Excel Introduktion till Word och Excel HT 2006 Detta dokument baseras på Introduktion till datoranvändning för ingenjörsprogrammen skrivet av Stefan Pålsson 2005. Omarbetningen av detta dokument är gjord av

Läs mer

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.

Kom igång. Readyonet Lathund för enkelt admin. Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt. Kom igång Logga in Skriv in adressen till din webbsida följt av /login. Exempel: www.minsajt.se/login Nu dyker en ruta upp på skärmen. Fyll i ditt användarnamn och lösenord och klicka på "logga in". Nu

Läs mer

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll

FrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna

Läs mer

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word

Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Grundläggande Ordbehandling Microsoft Word Programfönstret Namnlist Verktygsfält Menyrad Vågrät linjal Lodrät linjal Rullningslist Statusfält Menyer och Verktygsfält Visa eller dölja ett verktygsfält Högerklicka

Läs mer

Användarmanual för Content tool version 7.5

Användarmanual för Content tool version 7.5 Användarmanual för Content tool version 7.5 TM WEB Express AB Manual Content tool 7.5 Sid 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM PUBLICERINGSVERKTYGET... 3 1.1 ALLMÄNT... 3 2 ÖVERSIKT... 3 3 ALLMÄNT OM WEBBSIDAN

Läs mer

Kombinera bild och text i Word97

Kombinera bild och text i Word97 SYDSOL Handledning Win 2000-02-23 Kombinera bild och text i Word97 Syfte: Kombinera text och bild till en enhet Att arbeta med text kombinerat med bild har varit omständligt i Word. Word är ju i första

Läs mer

Eva Ansell Ulrika Nilsson WORD 2008 MICROSOFT. för Mac

Eva Ansell Ulrika Nilsson WORD 2008 MICROSOFT. för Mac Eva Ansell Ulrika Nilsson MICROSOFT WORD 2008 för Mac 1. Introduktion till Word 2008 för MAc A. Docendo-pedagogiken...6 B. Hämta övningsfiler...7 C. Starta programmet...8 D. Avsluta programmet...8 E. Programfönstret...9

Läs mer

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord

Skapa innehåll. Logga in och administrera hemsidan. Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin. Byta lösenord Sidan 1 av 9 Logga in och administrera hemsidan Inloggningslänk: www.alvsbyn.se/wp-admin Byta lösenord 2. Klicka på Profil 3. Längst nere hittar du två fält: Nytt lösenord och Bekräfta nytt lösenord. Fyll

Läs mer

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning

Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och innehållsförteckning Skapa en rapport med snygg formatering, rubriker, sidnummer och sförteckning MS Office Word 2010 Precis som med målning och tapetsering blir jobbet med rapportskrivning både bra och roligt om man gjort

Läs mer

Att lyckas med utskrifter

Att lyckas med utskrifter Att lyckas med utskrifter Utgiven av Universitetstryckeriet, Luleå, 1999 Gunnar Tuisku Foldern tar upp vanliga problem som kan uppstå vid utskrifter i PC- och Mac-miljö. Att lyckas med utskrifter! Denna

Läs mer

Hur skriver man ett textdokument med bild i OpenOffice?

Hur skriver man ett textdokument med bild i OpenOffice? Lathund för textdokument (Writer) och lite presentation (Impress). 1. Ladda hem OpenOffice på www.openoffice.org. 2. Öppna OpenOffice och välj textdokument (Writer). 3. Välj ett lämpligt teckensnitt genom

Läs mer

Anpassning av Windows 7 och Word 2010

Anpassning av Windows 7 och Word 2010 Anpassning av Windows 7 och Word 2010 Det finns en hel del små förändringar man kan göra för att det ska bli lättare att navigera i datorn, läsa och skriva. Med kortare rader, tydligt typsnitt större avstånd

Läs mer

Grafisk profil. Grundidé. Logotype

Grafisk profil. Grundidé. Logotype GRAFISK PROFIL Grafisk profil I en organisation som ArbetSam, bestående av många medlemsorganisationer, är det mycket viktigt att skapa igenkänning och tydliggöra gemensamma värden och intressen. Syftet

Läs mer

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet.

Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Programmets startmeny ser ut så här. För att få fram menyerna Avsluta, Inställningar och Användare måste du föra markören upp till det blåa fältet. Då du klickar på Användare öppnas denna bläddringslista.

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

02/&), profil(!.$"/+ handbok

02/&), profil(!.$/+ handbok profilhandbok INNEHÅLL Former och färger i vår anda 5 Vår logotyp och färger 6 Våra typsnitt och papper 7 Kontorstryck 8 Trycksaker 9 Brev, protokoll, kallelser 10 Nyhetsbrev 11 OH- och PowerPoint-mallar

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 8 Feb -14 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 W8 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Förbered och planera bildmanuset

Förbered och planera bildmanuset Del av Kapitel 4: Förbered och planera bildmanuset I detta kapitel kommer du att: Omvandla ditt manus till ett bildmanus Lägga till bildmanusguider Planera för de bilder som ska visas på skärmen Skriva

Läs mer

slippa förlust av data om datorn skulle stanna. Filnamn:hur använda word.doc Version:2003-08-19 11:50 sida 1/13

slippa förlust av data om datorn skulle stanna. Filnamn:hur använda word.doc Version:2003-08-19 11:50 sida 1/13 Word 2000 (v9.0) Word 9 är ett kraftfullt ordbehandlingsprogram. Det klarar av alla funktioner som en normal användare behöver och mer därtill. I denna laboration får du tillfälle att lära dig de vanligaste

Läs mer

innehåll kap 1. inledning kap 2. utomhus kap 3. inomhus

innehåll kap 1. inledning kap 2. utomhus kap 3. inomhus Manual för skyltar version 1.0 innehåll kap 1. inledning kap 2. utomhus kap 3. inomhus kap 1. Inledning sid 2 inledning Den här manualen vänder sig till dig som är ansvarig för framtagning av skyltar inom

Läs mer

Instruktioner för rapportmallen

Instruktioner för rapportmallen Instruktioner för rapportmallen Word 2010 och Word 2011 Institutionen för vatten och miljö Version 2013:1 Innehåll 1 Kom igång... 3 1.1 Om rapportmallen... 3 1.2 Rapportens grundstruktur... 3 1.3 Formatmallar

Läs mer

Vi möts dagligen av en

Vi möts dagligen av en Text som fler kan läsa tips om typografi och layout Vi möts dagligen av en mängd tidningar, tidskrifter, broschyrer, affischer och andra trycksaker. De flesta kan lätt läsa informationen i dem. Men det

Läs mer

Snabbstartsguide. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona här är alltid synliga. Högerklicka på ett kommando om du vill lägga till det här.

Snabbstartsguide. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona här är alltid synliga. Högerklicka på ett kommando om du vill lägga till det här. Snabbstartsguide Microsoft Word 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden så att du så snabbt som möjligt ska komma igång. Verktygsfältet Snabbåtkomst Kommandona

Läs mer

Manual för. LO-TCO Biståndsnämnds bildbank på www.lotcobistand.org

Manual för. LO-TCO Biståndsnämnds bildbank på www.lotcobistand.org Manual för LO-TCO Biståndsnämnds bildbank på www.lotcobistand.org Innehållsförteckning Bildbankens olika fält och funktioner...3 Att söka efter bilder...4 1) Klicka på världskartan...4 2) Bläddra fritt

Läs mer

Liten grundkurs i Microsoft Word (fo rutom sja lva skrivandet...)

Liten grundkurs i Microsoft Word (fo rutom sja lva skrivandet...) Liten grundkurs i Microsoft Word (fo rutom sja lva skrivandet...) Detta häfte går igenom några av de vanligaste och mest användbara funktionerna i Word. Det är mycket bra att behärska dessa när du ska

Läs mer

ibooks Author Komma igång

ibooks Author Komma igång ibooks Author Komma igång Välkommen till ibooks Author, ett lätt sätt att skapa snygga och interaktiva Multi-Touch-böcker för ipad och Mac. Börja med proffsiga Apple-designade mallar med mängder av eleganta

Läs mer

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt

APA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper

Läs mer

Lathund ClaroRead Plus v6

Lathund ClaroRead Plus v6 Lathund ClaroRead Plus v6 sid 2. sid 3. sid 4. sid 5. sid 6. sid 7. sid 8. sid 9. sid 10. Starta ClaroRead Plus. Inställningar för verktygsraden. Välja röst och språk. Läsa upp text. Inställningar för

Läs mer

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad 2012-09-14 Grundredigering i Photoshop Elements Denna artikel handlar om grundläggande fotoredigering i Elements: Att räta upp sneda horisonter och beskära bilden, och att justera exponering, färg och kontrast, så

Läs mer

Publicera taltidningen

Publicera taltidningen Publicera taltidningen Innehåll Publicera taltidningen...1 Två-stegs-raketen: Webbpubliceringen av taltidningen...1 Manual för publiceringsverktyget WaveFusion...2 Starta verktyget WaveFusion och skapa

Läs mer

Arbetsuppgifter. JPEG-filerna/kopiorna skall döpas om efter projektets mall: ÅÅ-MM-DD bildtitel Fotograf

Arbetsuppgifter. JPEG-filerna/kopiorna skall döpas om efter projektets mall: ÅÅ-MM-DD bildtitel Fotograf Arbetsuppgifter Tre bilder skall väljas ut från en dags fotografering för projektet 365 dagar. Anm. När detta skrevs hade vi två fotografer som vardera lämnade in tre bilder. Detta ändrades sedan till

Läs mer

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik 2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå

Läs mer

Lathund Claro Read Plus

Lathund Claro Read Plus Lathund Claro Read Plus Innehållsförteckning LathundWord Read Plus V 5...1 Innehållsförteckning...1 Starta... 2 Knappbeskrivning... 2 Börja läsa... 2 Börja skriva... 2 Knapp 8 Inställningar... 3 Knapp

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 NYHETER Manual HSB Webb brf 2004 03 23 Nu kan man sätta en hemavdelning på ett arbetsflöde, så att det bara blir synligt från den avdelningen och nedåt i strukturen under en förening. Ett arbetsflöde blir

Läs mer

GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015. Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1

GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015. Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1 GRAFISKA RIKTLINJER Svenska Ridsportförbundet maj 2015 Svenska Ridsportförbundet Grafiska riktlinjer 1 VÅR PROFIL Det här är en grafisk manual för Svenska Ridsportförbundet som talar om hur vi vill se

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

Administration av asrp.se

Administration av asrp.se Administration av asrp.se Inloggning sker från: http://www.asrp.se/cms/admin_login.php Avdelningar/rubriker: - Sidor - Användare - Galleri - Övrigt - Annonser - Hästar - Faktablad - Logga ut SIDOR Under

Läs mer

Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok

Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok Fotobok-guide Så här gör du en egen Ifolorbok 01/12 Vad är en Ifolorbok och Ifolor Designer? En Ifolorbok är en äkta tryckt bok med pärmar och innehåll som du själv skapat med dina foton och texter. Ifolorboken

Läs mer

Migrera till PowerPoint 2010

Migrera till PowerPoint 2010 I den här guiden Microsoft Microsoft PowerPoint 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de

Läs mer

Innehållsförteckning. Kurs i MS Office 2010-2013 våren 2013 Word

Innehållsförteckning. Kurs i MS Office 2010-2013 våren 2013 Word Kurs i MS Office 2010-2013 våren 2013 Word Innehållsförteckning Office 2013 Översikt... 2 Introduktion till Office 2013 Sv... 2 Gränssnitt med menyflikar... 2 ARKIV fliken Backstage vyn... 2 Flytta/ändra

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 4 Vår logotyp 5 Våra färger 9 Vår typografi 11 Dekorelement 14 Bildspråk 18

Innehållsförteckning. Inledning 4 Vår logotyp 5 Våra färger 9 Vår typografi 11 Dekorelement 14 Bildspråk 18 Grafisk manual Innehållsförteckning Inledning 4 Vår logotyp 5 Våra färger 9 Vår typografi 11 Dekorelement 14 Bildspråk 18 Läs det här först! Välkommen till Teknikföretagens grafiska manual. Den är avsiktligt

Läs mer

Lathund CallCenter 2010

Lathund CallCenter 2010 Lathund CallCenter 2010 Innehållsförteckning Reservation Bokningstotalen Försäljning med kortbetalning Lägg till platser Lägg till platser Ändra pristyp Ta bort platser Ta bort hel bokning Ändra dag i

Läs mer

Så här använder du Wordmallarna för tjänsteutlåtanden, brev och andra dokument

Så här använder du Wordmallarna för tjänsteutlåtanden, brev och andra dokument HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning ANVISNINGAR DATUM 20 september 2007 SIDA 1 (8) HANDLÄGGARE Ann Charlotte Munkhammar, 535 301 71 Jan Karlsson, 535 301 95 Till författare av tjänsteutlåtanden,

Läs mer

InDesign CS4. Adobe. Fortsättningskurs

InDesign CS4. Adobe. Fortsättningskurs InDesign CS4 Adobe Fortsättningskurs Adobe InDesign CS4 Fortsättningskurs Till denna bok medföljer ett antal övningsfiler på cd-skiva (filerna finns i mappen InDesign CS4 Forts). Kopiera filerna till lämplig

Läs mer

Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker

Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker Riktlinjer kring grafisk profil för arbete med hemsidor och trycksaker Riktlinjer för och lokala NyföretagarCentrum Framtagna av i samarbete med s Kvalitetsråd 1 Logotype Logotype s logotype består av

Läs mer

Storleksförändra figurer och bildobjekt - Word 2007 / 2010

Storleksförändra figurer och bildobjekt - Word 2007 / 2010 Word (Textruta Figursättning, storleksförändra, beskära, Linjal, Sidhuvud/fot) 1:5 En textruta är en ram som kan innehålla text, bild, tabell etc. och kan precis som bilder, figursättas. Textrutan använder

Läs mer

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx

http://office.microsoft.com/sv-se/word/ha100444731053.aspx 1. Öppna Word 2007 i 97-2003 2. Vilken Explorer har jag 3. Inloggning med Explorer 8 4. Sökväg till sidan 5. Ha två fönster öppna 6. Stilar 7. Storleksändra 8. Inklistring av text 9. Bilder till startsidan

Läs mer

Grafisk guide. adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo.

Grafisk guide. adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo. Grafisk guide adress Box 801, 961 17 Boden besök Parkgatan 34 Tel 0921-578 80 FAX 0921-789 03 E-POST info@bodenbo.se internet www.bodenbo.se Grafisk guide Grafisk profil handlar om en helhet där intrycket

Läs mer

Författarhandledning för kholm.se

Författarhandledning för kholm.se Författarhandledning för kholm.se Sid 2 av 12 Inledning Versioner Innehåll Detta är en kort manual för att skriva inlägg på tyckarsidan kholm.se. Lokala moderater men även andra som kan bidra med välriktade

Läs mer

Datagrund Vista. Grundläggande filhantering

Datagrund Vista. Grundläggande filhantering Datagrund Vista Grundläggande filhantering 1 Datagrund Vista Mer Windows, bilder och filhantering Det här materialet är avsett för den som genomgått de första två kurserna i Datagrund för Vista. Författare

Läs mer

Manual för. 2.4 KALAS Sitemanager

Manual för. 2.4 KALAS Sitemanager Manual för 2.4 KALAS Sitemanager 1. Introduktion Den här manualen skall hjälpa dig att komma igång så att du själv på ett enkelt sätt kan lägga till, redigera eller ta bort webbsidor på din webbplats.

Läs mer

CPM-100 Mjukvara Bruksanvisning

CPM-100 Mjukvara Bruksanvisning CPM-100 Mjukvara Bruksanvisning Innehåll Sidnummer: Öppna mjukvaran 2 Ändra sidans storlek 3 Infoga text 4 Redigera text 5 Infoga grafik 6-8 Klippa former 9-11 Duplicera Etiketter 12-14 Flerfärg utskrift

Läs mer

Manual till publiceringsverktyg

Manual till publiceringsverktyg Manual till publiceringsverktyg Allmänt När man har loggat in hamnar man direkt på översikten över hela webbplatsen. Överst hittar man en meny som alltid ligger med i verktyget. Denna meny innehåller översikten

Läs mer

Lathund skapa och redigera sidor en projektwebb

Lathund skapa och redigera sidor en projektwebb Lathund skapa och redigera sidor en projektwebb 1. Gå in via redigeringsadressen: https://projektwebbaradmin.lansstyrelsen.se/miljosamverkanskane 2. Skapa sida Navigera till den del av webbplatsen där

Läs mer

förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung.

förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung. En guide till Alliansens utseende 2014 OM ALLIANSEN VÅR AMBITION Alliansen ska upplevas som: förankrade i Sverige och den vardag som svenskarna upplever oavsett klass, bostadsort, ålder eller ursprung.

Läs mer

Välkommen till Flyerskola!

Välkommen till Flyerskola! Välkommen till Flyerskola! Flyerskola Var började det hela Tryckmetoder Teckensnitt Upplösning av bilder Vanligaste filformaten Program Underlätta arbetet för redaktören Att tänka på vid skapandet av en

Läs mer

SWEBO Bioenergy Grafisk profil

SWEBO Bioenergy Grafisk profil SWEBO Bioenergy Grafisk profil Formsmedjan Reklam & Kommunikation Grafisk profil Den image vi har, det vill säga hur andra människor uppfattar vårt företag är ett resultat av alla de intryck vi gör på

Läs mer

18. Skriva ut inbetalningskort

18. Skriva ut inbetalningskort 18. Skriva ut inbetalningskort version 2007-04-23 18.1 18. Skriva ut inbetalningskort Snabbguide se sid 18.12 Den här dokumentationen beskriver hur man skriver ut inbetalningskort från SPFs medlemsregister

Läs mer

ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2

ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2 MED OPEN OFFICE 1 ORDBEHANDLIG MED OPEN OFFICE.ORG...2 PRINCIPER...2 STARTA PROGRAMMET...2 ARBETSINSTÄLLNINGAR...2 Marginaler...2 Sidnumrering...2 Och sedan Infoga/Fältkommando/Sidnummer...3 Radavstånd...3

Läs mer

Webbsidekurs för nybörjare

Webbsidekurs för nybörjare Webbsidekurs för nybörjare Hörselskadades distrikt i Stockholms län (www.distriktet.info) Inledande faktaruta Alla HRF föreningar erbjuds möjligheten att kostnadsfritt publicera information på en egen

Läs mer

Word 2003. bengt hedlund

Word 2003. bengt hedlund Word 2003 bengt hedlund Det här dokumentet är tänkt underlätta för Dig när Du arbetar med Word. I kursen Datagrund, när Du skriver en rapport i någon annan kurs, eller i varje sammanhang när Du vill använda

Läs mer

Manual för administratör

Manual för administratör Manual för administratör Innehållsförteckning 1. Bloggar... 3 1.1 Byta Header- bild till blogg... 3 1.2 Ta bort/lägg till Kategori... 4 1.3 Byt Profilbild samt Lägg till Sociala Medier... 6 2. Publicera

Läs mer

Grafisk Profil. Innehåll: logotyp. teckensnitt/fonter. bilder

Grafisk Profil. Innehåll: logotyp. teckensnitt/fonter. bilder Grafisk Profil Innehåll: logotyp teckensnitt/fonter bilder logotyp KOMMUNVAPEN 1-FÄRG Vilhelminas kommunvapen ska i första hand användas i den information som hanteras av kommunanställda och där budskapet

Läs mer

design & layout Distansskolan 1

design & layout Distansskolan 1 design & layout Distansskolan 1 Grundelementen Varje komposition är summan av dess grundelement. Om du tittar på en annons eller broschyr kommer du hitta både enkla och komplexa kompositioner. En del kompositioner

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Lägga in filer i filarkivet

Lägga in filer i filarkivet Så fungerar BSOK:s hemsida Per Svantesson, version 2010-04-27 Vem gör vad? Fredrik Johansson är webbredaktör och uppdaterar materialet på hemsidan. Per Svantesson hjälper till och sköter vissa saker med

Läs mer