Kiselalger i Gävleborgs län Kalkeffektsuppföljning (11 vattendrag) och regional miljöövervakning (8 vattendrag)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kiselalger i Gävleborgs län Kalkeffektsuppföljning (11 vattendrag) och regional miljöövervakning (8 vattendrag)"

Transkript

1 Kiselalger i Gävleborgs län 2019 Kalkeffektsuppföljning (11 vattendrag) och regional miljöövervakning (8 vattendrag)

2 Kiselalger i Gävleborgs län 2019 Kalkeffektsuppföljning (11 vattendrag) och regional miljöövervakning (8 vattendrag) Rapportdatum: Version: 1.0 Projektnummer: 3746 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Karta: Lokalfoton: Bilder: Länsstyrelsen i Gävleborgs län Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Org nr Ylva Meissner och Iréne Sundberg Länsstyrelsen Gävleborgs län Länsstyrelsen Gävleborgs län Omslagsbilden föreställer kiselalgerna Tabellaria flocculosa, Brachysira neoexilis & Frustulia crassinervia Allt bildmaterial i rapporten omfattas av, om inte annat anges är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001 certifierat av SP (certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO (certifieringsnummer 4609 M).

3 Sammanfattning I Gävleborgs län undersöktes år 2019 kiselalger på 11 vattendragslokaler inom kalkeffektuppföljningen och 8 lokaler inom den regionala miljöövervakningen. Statusklassningen av påverkan från näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. För surhetsklassningen användes ACID-indexet, som är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Kalkeffektuppföljning Alla lokaler inom kalkeffektuppföljningen bedömdes tillhöra hög status, vilket visar näringsfattiga förhållanden. Samtliga av de undersökta lokalerna visade alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3) förhållanden, vilket indikerar att där inte föreligger någon surhetspåverkan. Regional miljöövervakning Samtliga lokaler inom den regionala miljöövervakningen bedömdes tillhöra hög status, vilket visar näringsfattiga förhållanden. Björsjöbäcken hade ett surhetsindex som motsvarade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. I Sorgån, Gådaån, Kilbobäcken, Nianån och Djupråbäcken motsvarade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet i Sorgån och Gådaån låg dock mycket nära respektive relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Surhetsindexet ACID i Murån och Lillån visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att års-medelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4.

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Metodik... 5 Provtagning... 5 Analys... 5 Utvärdering... 6 Status- och surhetsklassning... 6 Riskflaggning... 6 Resultat Undersökningen inom kalkeffektuppföljning IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Riskflaggning Artsammansättning Undersökningen inom regional miljöövervakning IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Riskflaggning Artsammansättning Referenser Bilaga 1. Kalkeffektuppföljning Resultatsidor Artlistor Lokalbeskrivningar Bilaga 2. Regional miljöövervakning Resultatsidor Artlistor Lokalbeskrivningar... 60

5 Inledning har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Gävleborgs län att utföra analys och rapportering av resultat från kiselalgsprovtagningen av 19 vattendragslokaler (Tabell 1, Figur 1 & Figur 2) år Undersökningen är ett led i länets arbete med kalkeffektuppföljning och regional miljöövervakning. Syftet är att resultaten ska öka kunskapen om miljötillståndet i länet samt vara underlag för statusklassningen av länets vattenförekomster och för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. De kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Metodik Provtagning Provtagningen utfördes av Länsstyrelsen Gävleborg under augusti och september månad enligt metod SS-EN (SIS 2014a) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Metoden innebär i korthet att ovansidan av minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Provet fixeras med etanol. I de fall där det stenar i vattendraget, eller om det är för djupt för att vada, används vattenväxter. Stenar/växter insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Uppgifter från provtagningen om lokalförhållanden sammanfattas i lokalbeskrivningarna (Bilaga 1 & Bilaga 2). Analys Kiselalgsanalys i ljusmikroskop utfördes av Ylva Meissner och Amelie Jarlman, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys (Havs- och vattenmyndigheten 2016). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. 5

6 Utvärdering Status- och surhetsklassning Utvärderingen Kiselalger i sjöar och vattendrag vägledning för statusklassificering (Havs- och vattenmyndigheten 2018). Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med indexvärden enligt den senaste versionen av Kiselalger i svenska sötvatten ( Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS (Indice Polluosensibilité Spécifique) (Coste i Cemagref 1982), som är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vatten-drag eller i en sjö. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT (Pollution tolerante valves) och TDI (Trophic Diatom Index) enligt Kelly 1998 en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot lättnedbrytbar organisk förorening respektive näringsrikedom. Klassningen görs utifrån en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande respektive dålig status. För att visa vilken surhetsklass ett vatten tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph lägre än 7. Lokalerna har klassats enligt en femgradig skala: alkaliskt, nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. Resultaten, i form av index och statusklassning samt kommentarer, redovisas i Bilaga 1 för KEU respektive Bilaga 2 för RMÖ. I Sundberg & Jarlman 2019 kan man läsa mer om de index och kriterier som använts för bedömningen. Riskflaggning Med hjälp av de tre stödparametrarna missbildningsfrekvens, antal räknade taxa och diversitet kan andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, ibland fångas upp. Det kan dock finnas naturliga orsaker till avvikelser, varför dessa i sig inte är skäl nog till en ändrad statusklassificering. Däremot bör vatten som klassas till hög eller god status, men där en eller flera av dessa stödparametrar indikerar en störning enligt nedan, kontrolleras närmare innan den sammanvägda statusen fastställs. Missbildade kiselalgsskal Missbildningar på kiselalgsskal kan orsakas av miljögifter som t.ex. bekämpningsmedel eller metaller (Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011, Kahlert 2012). Andelen missbildningar beräknas vid den ordinarie räkningen av minst 400 skal och delas in i två olika typer och två grader enligt Havs- och vattenmyndigheten Missbildningsfrekvensen delas in i fem påverkansgrader enligt Havs- och vattenmyndigheten 2018: försumbar, svag, betydande, stark och mycket stark. Gräns för riskflaggning enligt Havs- och vattenmyndigheten 2018: Missbildningsfrekvens över 2% 6

7 Antal räknade taxa och diversitet Vanligen används varken antalet räknade taxa eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen, som t.ex. kan indikerar miljögiftspåverkan eller betydande störningar i vattenföringen (Havs- och vattenmyndigheten 2018). Gränser för riskflaggning enligt Havs- och vattenmyndigheten 2018: Antal räknade taxa under 20 Diversitet under 1,50 Tabell 1. Stationer för kiselalgsprovtagning i Gävleborgs län 2019 Nr Vattendrag Vattenförekomst Koordinater (RT90 Stations EU-CD EU-CD (enligt Datum 2,5 gon v) (enligt VISS) VISS) x y Syfte VDFK002 Dånbäcken SE SE KEU VDFK068 Tansbäcken SE SE KEU VDFK072 Laxbäcken SE SE KEU VDFK073 Mörttjärnsbäcken SE SE KEU VDFK074 Långsjöån SE SE KEU VDFK075 Grottsjöbäcken SE SE KEU VDFK076 Skyttån SE SE KEU VDFK077 Stugsjöbäcken SE SE KEU VDFK078 Svartån SE SE KEU VDFK079 Vrångån SE SE KEU VDFK080 Åtjärnsbäcken SE SE KEU X33-06 Sorgån SE SE RMÖ X33-25 Björsjöbäcken - SE RMÖ X33-26 Lillån SE SE RMÖ X33-27 Murån SE SE RMÖ X33-33 Kilbobäcken SE SE RMÖ X33-34 Djupråbäcken SE SE RMÖ X33-37 Nianån SE SE RMÖ X33-49 Gådaån SE SE RMÖ Lokalerna i Laxbäcken (KEU) och Murån (RMÖ) 2019 (foto: Länsstyrelsen Gävleborg) 7

8 Figur 1. Provtagningslokaler för kiselalger inom kalkeffektuppföljningen (KEU) 2019 (karta: Länsstyrelsen Gävleborg). 8

9 Figur 2. Provtagningslokaler för kiselalger inom regional miljöövervakning (RMÖ) 2019 (karta: Länsstyrelsen Gävleborgs län). 9

10 Resultat Resultaten av status- (näring/organisk förorening) och surhetsklassningar sammanfattas i tabeller nedan. Redovisning lokal för lokal, artlistor och lokalbeskrivningar finns i Bilaga 1 för kalkeffektuppföljningen och i Bilaga 2 för den regionala miljöövervakningen. Resultaten har även levererats digitalt i en Excel-fil till Länsstyrelsen. Undersökningen inom kalkeffektuppföljning IPS och statusklassning Samtliga lokaler bedömdes tillhöra hög status (Tabell 2) och alla lokaler hade ett mycket högt IPS-index (>19,5), dvs. att näringsfattiga förhållanden råder. Alla lokaler i undersökningen hade endast små mängder av näringskrävande arter (TDI) och andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var 0 % på samtliga lokaler. Vanligast var arter som trivs i näringsfattiga vatten (Figur 3). Figur 3. Kiselalger som trivs i näringsfattiga och mer eller mindre sura vatten. ACID och surhetsklassning För Åtjärnsbäcken, Laxbäcken, Vrångån, Grottsjöbäcken, Tansbäcken och Mörttjärnsbäcken motsvarade surhetsindexet ACID alkaliska förhållanden (Tabell 3), vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Kiselalgssamhället dominerades på dessa lokaler helt av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) som är vanligt i näringsfattiga till måttligt näringsrika, ej sura vatten (se Antal räknade taxa och diversitet" nedan). I Svartån, Dånbäcken, Stugsjöbäcken, Skyttån och Långsjöån indikerade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5 och 7,3. Indexvärdet i Skyttån och Långsjöån låg dock i den nedre, sämre, delen av klassintervallet. 10

11 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Tabell 2. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) i vattendrag inom kalkeffektuppföljningen Gävleborgs län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde Nr Vattendrag Status VDFK075 Grottsjöbäcken 14 0,81 20,0 21,7 0,0 Hög VDFK002 Dånbäcken 36 1,73 19,9 21,0 0,0 Hög VDFK078 Svartån 18 1,40 19,9 21,0 0,0 Hög VDFK073 Mörttjärnsbäcken 23 1,18 19,9 23,5 0,0 Hög VDFK077 Stugsjöbäcken 36 2,33 19,8 17,4 0,0 Hög VDFK068 Tansbäcken 20 0,82 19,8 24,6 0,0 Hög VDFK079 Vrångån 22 1,00 19,8 23,5 0,0 Hög VDFK080 Åtjärnsbäcken 15 0,81 19,7 24,5 0,0 Hög VDFK076 Skyttån 34 2,34 19,7 19,0 0,0 Hög VDFK074 Långsjöån 36 3,16 19,6 18,1 0,0 Hög VDFK072 Laxbäcken 26 1,18 19,6 25,5 0,0 Hög Tabell 3. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Havs- och vattenmyndigheten (2018) i vattendrag inom kalkeffektuppföljningen i Gävleborgs län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns Nr Vattendrag ACID ph-regim VDFK080 Åtjärnsbäcken 89,7 0, ,99 Alkaliskt VDFK072 Laxbäcken 85,7 1, ,00 Alkaliskt VDFK079 Vrångån 88,3 1, ,88 Alkaliskt VDFK075 Grottsjöbäcken 88,3 1, ,87 Alkaliskt VDFK068 Tansbäcken 90,5 3, ,79 Alkaliskt VDFK073 Mörttjärnsbäcken 84,9 2, ,52 Alkaliskt VDFK078 Svartån 76,6 4, ,08 Nära neutralt VDFK002 Dånbäcken 77,7 7, ,70 Nära neutralt VDFK077 Stugsjöbäcken 65,3 6, ,41 Nära neutralt VDFK076 Skyttån 65,6 10, ,23 Nära neutralt VDFK074 Långsjöån 42,5 7, ,19 Nära neutralt 11

12 Riskflaggning Missbildningsfrekvens Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 % på samtliga lokaler, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av miljögifter, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande (Bilaga 1). Antal räknade taxa och diversitet Ingen av de undersökta lokalerna inom KEU 2019 hade ett högt antal räknade arter ( 60) eller hög diversitet ( 4,5) (Tabell 2). Däremot hade lokalerna Grottsjöbäcken, Svartån, Mörttjärnsbäcken, Tansbäcken, Vrångån, Åtjärnsbäcken och Laxbäcken mycket låg diversitet (< 1,5) (Tabell 2), beroende på att kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) (Figur 4). Artkomplexet är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, men då det helt dominerar (> 85 %) kiselalgssamhället kan det betyda att det finns någon typ av störning som slagit ut hela eller delar av ett kiselalgssamhälle. Artkomplexet är nämligen också en så kallad primärkolonisatör och kan snabbt kolonisera nya ytor och dominerar då en tid innan samhället stabiliserats. Mycket låg diversitet (< 1,5) kan därför innebär att det finns en risk för att andra typer av påverkan, än de som IPS och ACID är utvecklade för att visa, förekommer. Artsammansättning Samtliga lokaler dominerades av mer eller mindre näringsskyende arter. Vanligast förekommande art, förutom Achnanthidium minutissimum (group II), var Fragilaria gracilis (Figur 4), Brachysira neoexilis (Figur 4) och arter ur släktet Eunotia. Fragilaria gracilis noterades på samtliga lokaler inom kalkeffektuppföljningen. Andra arter som förekom var Brachysira brebissonii, Eunotia implicata, Eunotin incisa (Figur 4), Eunotia minor (Figur 4), Tabellaria flocculosa (Figur 3) och Gomphonema exilissimum som alla trivs i näringsfattiga miljöer. Figur 4. Achnanthidium minutissimum (group II), Eunotia minor, Eunotia incisa, Brachysira neoexilis & Fragilaria gracilis 12

13 Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Undersökningen inom regional miljöövervakning IPS och statusklassning Samtliga lokaler bedömdes tillhöra hög status (Tabell 4), dvs. att näringsfattiga förhållanden råder. Mängder av näringskrävande kiselalger (TDI) var liten på alla lokaler och andelen arter som indikerar förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening (%PT) var mycket liten. Det lägsta IPS-index, vilket dock fortfarande är högt, noterades i Sorgån. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag inom regional miljöövervakning Gävleborgs län Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde Nr Vattendrag Status X33-26 Lillån 31 3,82 19,8 11,7 0,0 Hög X33-49 Gådaån 25 1,60 19,7 23,3 0,0 Hög X33-37 Nianån 35 2,26 19,7 22,0 0,0 Hög X33-27 Murån 52 4,29 19,5 15,2 0,0 Hög X33-34 Djupråbäcken 51 3,04 19,5 23,7 0,0 Hög X33-33 Kilbobäcken 41 2,40 19,4 24,0 0,2 Hög X33-25 Björsjöbäcken 33 2,12 19,2 26,5 1,0 Hög X33-06 Sorgån 33 2,85 18,7 28,1 1,2 Hög ACID och surhetsklassning Björsjöbäcken hade ett surhetsindex som motsvarade alkaliska förhållanden (Tabell 5), vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. I Sorgån, Gådaån, Kilbobäcken, Nianån och Djupråbäcken motsvarade surhetsindexet ACID nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5 och 7,3. Indexvärdet i Sorgån och Gådaån låg dock mycket nära respektive relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden. ACID-indexet i Murån och Lillån visade måttligt sura förhållanden (Tabell 5), vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9 och 6,5 och/eller att phminimum varit lägre än 6,4. 13

14 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag inom regional miljöövervakning i Gävleborgs län I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns Nr Vattendrag ACID ph-regim X33-25 Björsjöbäcken 70,5 1, ,06 Alkaliskt X33-06 Sorgån 47,8 3, ,49 Nära neutralt X33-49 Gådaån 76,6 3, ,28 Nära neutralt X33-33 Kilbobäcken 66,0 2, ,18 Nära neutralt X33-37 Nianån 63,3 2, ,14 Nära neutralt X33-34 Djupråbäcken 57,8 11, ,31 Nära neutralt X33-27 Murån 13,2 7, ,28 Måttligt surt X33-26 Lillån 25,9 41, ,65 Måttligt surt Riskflaggning Missbildningsfrekvens I Djupråbäcken var andelen missbildade skal 1,0 %, dvs. på gränsen mellan försumbar och svag miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Övriga lokaler hade en andel missbildade kiselalgsskal som var mindre än 1 %, vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av miljögifter, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande (Bilaga 2). Antal räknade taxa och diversitet Ingen av de undersökta lokalerna inom RMÖ 2019 hade ett högt antal räknade arter ( 60) eller hög diversitet ( 4,5) (Tabell 4). Högst antal arter (52) hade Murån, vilken även hade högst diversitet (4,29). Gådaån hade däremot låg diversitet (< 2,0) (Tabell 4), beroende på att kiselalgssamhället dominerades (77 %) av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) (Figur 4). Artkomplexet är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, men då det helt dominerar (> 85 %) kiselalgssamhället kan det betyda att det förekommit någon typ av störning på lokalen (jfr sid. 12). 14

15 Artsammansättning Alla av de undersökta lokalerna inom den regionala miljöövervakningen 2019 dominerades av mer eller mindre näringsskyende arter. Vanligast förekommande var artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) (Figur 4), Fragilaria gracilis (Figur 4), Brachysira neoexilis (Figur 4), Gomphonema exilissimum, Tabellaria flocculosa (Figur 4), Eunotia minor (Figur 4), Eunotia implicata, Encyonopsis subminuta och Eunotia incisa (Figur 4). Brachysira neoexilis, Eunotia implicata, Eunotia incisa och Tabellaria flocculosa som är surhetståliga samt Achnanthidium minutissimum group II, Fragilaria gracilis och Encyonopsis subminuta, som är mer surhetskänsliga. Kiselalgerna Gomphonema coronatum, Eunotia faba, Peronia fibula och Frustulia erifuga (Figur 5) har alla påträffats inom den regionala miljöövervakningen Figur 5. Kiselalgerna Gomphonema coronatum (t.v.), Eunotia faba (övre bilden i mitten) Peronia fibula (undre bilden i mitten) och Frustulia erifuga (längst t.h). 15

16 Referenser Andrén, C. & Jarlman, A Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: Cemagref Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Eriksson, M. & Jarlman, A Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rap-port 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L Diatom tera-tological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, Havs- och vattenmyndigheten Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i sjöar och vattendrag kiselalgsanalys Version 3:2, ( lagar/vagledningar/ovriga-vagledningar/undersokningstyper-formiljoovervakning.html) Havs- och vattenmyndigheten Kiselalger i sjöar och vattendrag. Vägled-ning för statusklassificering. Rapport 2018:38 ( kontakt/publikationer/publikationer/ kiselalger-i-sjoar-och-vattendrag--- vagledning-for-statusklassificering.html) Kahlert, M Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg I. & Jarlman, A Bedömningsgrunder för kiselalger i sjöar och vattendrag. Medins Havs och Vattenkonsulter AB. ( 16

17 Bilaga 1. Kalkeffektuppföljning Resultatsidor Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique EK (IPS) = Ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Antalet räknade taxa = antalet kiselalgstaxa som identifierats under räkningen av 400 skal Diversitet = Shannon-indexet H Missbildningar % = andelen missbildade skal under räkningen av 400 skal Riskflaggning: Flaggning för att det kan finnas annan påverkan än vad IPS och ACID utvecklats för att visa, t.ex. miljögifter, hydromorfologiska påverkan, eller dyl. Gäller vid: Missbildningsfrekvens över 2% Antalet räknade arter under 20 Diversitet under 1,5 Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Statusklassning (surhet): Alkaliskt Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt 17

18 VDFK002. Dånbäcken, Enmyran Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 4 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,15 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: hög Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 12 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,9 (hög) Antal räknade taxa: 36 HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 1,73 (låg) TDI: 21,0 (försumbar) Missbildningar (%): 0,5 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - NÄRA NEUTRALT ACID: 6,70 (nära neutralt) Kommentar I Dånbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Diversiteten var låg beroende på att kiselalgssamhället till 78 % utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Dessa arter anses också vara s.k. primärkolonisatörer och kan gynnas om det nyligen förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär en försumbar påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 VDFK068. Tansbäcken, Kvarnänget Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 7 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,1 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 11 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: >50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,8 (hög) Antal räknade taxa: 20 HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 0,82 (mycket låg) TDI: 24,6 (försumbar) Missbildningar (%): 0,5 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: risk föreligger ALKALISKT ACID: 7,79 (alkaliskt) Kommentar I Tansbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Antalet räknade arter var lågt och diversiteten var mycket låg, beroende på att artkomplexet Achnanthidium minutissimum dominerade kiselalgssamhället (90 %). Tidigare erfarenheter har visat att total dominans kan vara ett tecken på en störning i kiselalgssamhället, t. ex. orsakad av stora skiftningar i vattenståndet, som har medfört uttorkning eller omlagring av substraten. Varierande vattenstånd med perioder av torrläggning/högflöde gynnar denna art som snabbt nykolonisera substraten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär en försumbar påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

19 VDFK072. Laxbäcken, 230 m ovan väg Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 3,3 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,1 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 9 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: >50% Provplats: Blå färg på träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,6 (hög) Antal räknade taxa: 26 HÖG EK (IPS): 1,00 (hög) Diversitet: 1,18 (mycket låg) TDI: 25,5 (försumbar) Missbildningar (%): 0,5 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: risk föreligger ALKALISKT ACID: 8,00 (alkaliskt) Kommentar I Laxbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Diversiteten var dock mycket låg, vilket kan indikera en störning i kiselalgssamhället. Achnanthidium minutissimum, som dominerade helt (86 %), är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura. Den är dessutom en primärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den massutvecklas efter perioder med stora variationer i vattenflödet, bl.a. nedströms dammanläggningar, som medfört uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär en försumbar påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 VDFK073. Mörttjärnsbäcken, ovan AK-vägen Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 3,2 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,13 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: >50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,9 (hög) Antal räknade taxa: 23 EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 1,18 (mycket låg) HÖG TDI: 23,5 (försumbar) Missbildningar (%): 0,2 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: risk föreligger ACID: 7,52 (alkaliskt) Kommentar ALKALISKT mycket nära nära neutralt I Mörttjärnsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Antalet räknade arter var lågt och diversiteten var mycket låg beroende på att kiselalgssamhället till 85 % utgjordes av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Dessa arter anses också vara s.k. primärkolonisatörer och kan gynnas om det nyligen förekommit fluktuationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Värdet ligger dock mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär en försumbar påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

20 VDFK074. Långsjöån, Staffansrönningen Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 6,9 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,15 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 16 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) IPS: 19,6 (hög) Antal räknade taxa: 36 HÖG EK (IPS): 1,00 (hög) Diversitet: 3,16 TDI: 18,1 (försumbar) Missbildningar (%): 0,0 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - NÄRA NEUTRALT ACID: 6,19 (nära neutralt) Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) I Långsjöån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II) tillsammans med Fragilaria gracilis. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre, sämre, delen av klassintervallet. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 VDFK075. Grottsjöbäcken, Hornslandet Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 2,9 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,15 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: >50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 20,0 (hög) Antal räknade taxa: 14 (mkt. lågt) HÖG EK (IPS): 1,02 (hög) Diversitet: 0,81 (mycket låg) TDI: 21,7 (försumbar) Missbildningar (%): 0,2 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: risk föreligger ALKALISKT ACID: 7,87 (alkaliskt) Kommentar I Grottsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Antalet räknade arter och diversiteten var båda mycket låga, vilket kan indikera en störning i kiselalgssamhället. Achnanthidium minutissimum, som dominerade helt (88 %), är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura. Den är dessutom en primärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den massutvecklas efter perioder med stora variationer i vattenflödet, bl.a. efter perioder med låg eller hög vattenföring (uttorkning resp. renspolning av substraten). Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär en försumbar påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

21 VDFK076. Skyttån, Diket Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 9,1 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,2 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 12 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: <5% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) IPS: 19,7 (hög) Antal räknade taxa: 34 HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 2,34 TDI: 19,0 (försumbar) Missbildningar (%): 0,5 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - NÄRA NEUTRALT ACID: 6,23 (nära neutralt) Kommentar, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) I Skyttån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre, sämre, delen av klassintervallet. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär en försumbar påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande. VDFK077. Stugsjöbäcken, nedan väg Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 7 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,15 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) IPS: 19,8 (hög) Antal räknade taxa: 36 HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 2,33 TDI: 17,4 (försumbar) Missbildningar (%): 0,0 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - NÄRA NEUTRALT ACID: 6,41 (nära neutralt) Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) I Stugsjöbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika, men ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

22 VDFK078. Svartån, nedströms Vadbäcken Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 6,1 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,1 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 10 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) IPS: 19,9 (hög) Antal räknade taxa: 18 (mkt. lågt) HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 1,40 (mycket låg) TDI: 21,0 (försumbar) Missbildningar (%): 0,0 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: risk föreligger NÄRA NEUTRALT ACID: 7,08 (nära neutralt) Kommentar Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) I Svartån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Antalet räknade arter och diversiteten var båda mycket låga, vilket kan indikera en störning i kiselalgssamhället. Kiselalgssamhället dominerades av artkomplexet Achnanthidium minutissimum tillsammans med arterna Fragilaria gracilis och Brachysira neoexilis. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 VDFK079. Vrångån, Sagbergsleden Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 7 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,15 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: medel Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 11 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: >50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,8 (hög) Antal räknade taxa: 22 HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 1,00 (mycket låg) TDI: 23,5 (försumbar) Missbildningar (%): 0,0 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: risk föreligger ALKALISKT ACID: 7,88 (alkaliskt) Kommentar I Vrångån var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Diversiteten var dock mycket låg, vilket kan indikera en störning i kiselalgssamhället. Achnanthidium minutissimum, som dominerade helt (88 %), är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura. Den är dessutom en primärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den massutvecklas efter perioder med stora variationer i vattenflödet, bl.a. nedströms dammanläggningar, som medfört uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

23 VDFK080. Åtjärnsbäcken, ovan väg Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Vattendragsbredd: 4,5 m Län: 21 Gävleborg Medeldjup provyta: 0,1 m Provtagningsmetodik: SS-EN Vattennivå: låg Provtagning: Länsstyrelsen Gävleborg Grumlighet: klart Prov taget från: sten Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 9 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: >50% Provplats: Blå färg träd Resultat index och klassning Koordinater: / (RT90 25gonV) Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,7 (hög) Antal räknade taxa: 15 (mkt. lågt) HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 0,81 (mycket låg) TDI: 24,5 (försumbar) Missbildningar (%): 0,2 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: risk föreligger ALKALISKT ACID: 8,99 (alkaliskt) Kommentar I Åtjärnsbäcken var IPS-indexet mycket högt och motsvarade hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och inga föroreningstoleranta kiselalger (%PT) noterades. Antal räknade arter och diversiteten var båda mycket låga, vilket kan indikera en störning i kiselalgssamhället. Achnanthidium minutissimum, som dominerade helt (90 %), är en av de vanligaste kiselalgsgrupperna i olika typer av rinnande vatten, förutom i sura. Den är dessutom en primärkolonisatör och enligt tidigare erfarenheter kan den massutvecklas efter perioder med stora variationer i vattenflödet, bl.a. nedströms dammanläggningar, som medfört uttorkning eller omlagring/renspolning av substraten. Surhetsindexet ACID motsvarade alkaliska förhållanden, vilket pekar på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var mindre än 1 %, vilket innebär en försumbar påverkan av något miljögift, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

24 Artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänslighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) cf. = confer (jämför), vilket innebär en viss osäkerhet i artbestämningen Antal cf. = antal skal av totalantalet skal som räknades som cf. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Antalet räknade taxa = antalet kiselalgstaxa som identifierats under räknngen av 400 skal Diversitet = Shannon-indexet H Missbildningar % = andelen missbildade skal under räkningen av 400 skal Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI group I-III (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum Medelbredd ADMI (μm) = medelbredden av individer av artgruppen Achnanthidium minutissimum (ADMI) beräknas. Denna bestämmer vilken grupp alla räknade ADMI-skal i provet ska tillhöra: ADM1 (medelbredd < 2,2 µm), ADM2 (medelbredd 2,2-2,8 µm) eller ADM3 (medelbredd > 2,8 µm), Naturvårdsverket ADM1 brukar förekomma i mycket näringsfattiga vatten på högre höjder, ADM2 förekommer i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten, medan ADM3 finns i näringsrika vatten 24

25 VDFK002. Dånbäcken, Enmyran Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,5 0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,7 2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 0 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4, ,2 0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,3 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,4 0 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5, ,2 0 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,2 0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,5 0 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5, ,2 0 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 4, ,2 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 0 Eunotia dorofeyukae Lange-Bertalot & Kulikovskiy EDOR 5, ,2 0 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5, ,2 0 Eunotia formica Ehrenberg s. lat. EFOR 5, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 0 Eunotia incisa Gregory EINC 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 0 Eunotia satelles (Nörpel & Lange-Bertalot) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot ESAT 0, ,2 0 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,2 0 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,4 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,1 0 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,5 0 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,5 0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 0 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 0 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 0 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0, ,2 0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 0 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,5 0 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,5 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 0 Tetracyclus glans (Ehrenberg) Mills TGLA 5, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 36 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 36 TDI (0-100): 21,0 ADMI (%): 77,7 Acidofil ( ): 156 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 1,73 % PT: 0,0 EUNO (%): 7,4 Circumneutral ( ): 815 Odefinierad ( ): 9 Medelbredd IPS (1-20): 19,9 ACID: 6,70 Acidobiont ( ): 14 Alkalifil ( ): 7 Missbildade (%): 0,5 ADMI (μm): 2,41 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 25

26 VDFK068. Tansbäcken, Kvarnänget Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,5 2 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 0 Chamaepinnularia sp. CHSP 5, ,5 0 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5, ,2 0 Eunotia boreoalpina Lange-Bertalot & Nörpel-Schemp EBOA 5, ,2 0 Eunotia formicina Lange-Bertalot EFOM 5, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,0 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 0 Eunotia myrmica Lange-Bertalot EMYR 5, ,2 0 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 0 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt GEXL 5, ,9 0 Gomphonema truncatum Ehrenberg GTRU 4, ,2 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,0 0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 0 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 0 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 20 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 20 TDI (0-100): 24,6 ADMI (%): 90,5 Acidofil ( ): 44 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 0,82 % PT: 0,0 EUNO (%): 3,2 Circumneutral ( ): 937 Odefinierad ( ): 17 Medelbredd IPS (1-20): 19,8 ACID: 7,79 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 2 Missbildade (%): 0,5 ADMI (μm): 2,48 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 26

27 VDFK072. Laxbäcken, 230 m ovan väg Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,7 2 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 0 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5, ,5 0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 0 Encyonema vulgare Krammer var. vulgare EVUL 5, ,2 0 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 4, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 0 Eunotia sp. EUNS 5, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 0 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,5 0 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 0 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4, ,2 0 Gomphonema clavatum Ehrenberg GCLA 5, ,2 0 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5, ,2 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,5 0 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,2 0 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 0 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,5 0 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,2 0 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,5 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 26 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 26 TDI (0-100): 25,5 ADMI (%): 85,7 Acidofil ( ): 41 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 1,18 % PT: 0,0 EUNO (%): 1,9 Circumneutral ( ): 925 Odefinierad ( ): 24 Medelbredd IPS (1-20): 19,6 ACID: 8,00 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 10 Missbildade (%): 0,5 ADMI (μm): 2,60 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 27

28 VDFK073. Mörttjärnsbäcken, ovan AK-vägen Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,9 0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,2 0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,4 1 Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot BINT 5, ,5 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,2 0 Chamaepinnularia begeri (Krasske) Lange-Bertalot CHBE 5, ,2 0 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5, ,0 0 Diploneis oculata (Brébisson) Cleve DOCU 4, ,2 0 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Schaarschmidt EBLU 5, ,2 0 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 0 Eunotia myrmica Lange-Bertalot EMYR 5, ,7 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,5 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,5 0 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4, ,2 0 Nitzschia perminuta (Grunow) M. Peragallo NIPM 4, ,2 0 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5, ,4 0 Rossithidium pusillum (Grunow) Round & Bukhtiyarova RPUS 5, ,2 0 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 23 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 23 TDI (0-100): 23,5 ADMI (%): 84,9 Acidofil ( ): 80 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 1,18 % PT: 0,0 EUNO (%): 2,9 Circumneutral ( ): 903 Odefinierad ( ): 12 Medelbredd IPS (1-20): 19,9 ACID: 7,52 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 5 Missbildade (%): 0,2 ADMI (μm): 2,32 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 28

29 VDFK074. Långsjöån, Staffansrönningen Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthes sp. ACHS 4, ,2 0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,5 0 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (in manuscript) AUPD 4, ,2 0 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,4 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,8 0 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5, ,5 0 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 0 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,2 0 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 0 Encyonema pergracile Krammer EPRG 5, ,9 0 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,0 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,9 0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,5 0 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5, ,2 0 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, ,7 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,2 0 Eunotia incisa Gregory EINC 5, ,1 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 0 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,7 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,1 0 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,9 0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,3 0 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5, ,5 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,2 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 0 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 0 Navicula radiosa Kützing NRAD 5, ,2 0 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5, ,2 0 Pinnularia sp. PINS 4, ,2 0 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 0 Staurosira pinnata Ehrenberg s.lat. SRPIsl 4, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 36 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 36 TDI (0-100): 18,1 ADMI (%): 42,5 Acidofil ( ): 245 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 3,16 % PT: 0,0 EUNO (%): 7,2 Circumneutral ( ): 713 Odefinierad ( ): 12 Medelbredd IPS (1-20): 19,6 ACID: 6,19 Acidobiont ( ): 28 Alkalifil ( ): 2 Missbildade (%): 0,0 ADMI (μm): 2,65 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 29

30 VDFK075. Grottsjöbäcken, Hornslandet Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,3 0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,4 1 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 0 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 0 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,2 0 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,5 0 Eunotia incisa Gregory EINC 5, ,2 0 Eunotia meisterioides Lange-Bertalot EMEO 5, ,2 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,5 0 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 0 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,2 0 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5, ,2 0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,0 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 14 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 14 TDI (0-100): 21,7 ADMI (%): 88,3 Acidofil ( ): 108 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 0,81 % PT: 0,0 EUNO (%): 1,0 Circumneutral ( ): 892 Odefinierad ( ): 0 Medelbredd IPS (1-20): 20,0 ACID: 7,87 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 0 Missbildade (%): 0,2 ADMI (μm): 2,45 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 30

31 VDFK076. Skyttån, Diket Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,6 2 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,0 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,9 0 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,5 0 Cyclotella rossii Håkansson CROS 4, ,2 0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,7 0 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,5 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,7 0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris s. lat. EBIL 5, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,5 0 Eunotia incisa Gregory EINC 5, ,2 0 Eunotia juettnerae Lange-Bertalot EJUE 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 0 Eunotia myrmica Lange-Bertalot EMYR 5, ,2 0 Eunotia pseudogroenlandica Lange-Bertalot & Tagliaventi EPSG 5, ,2 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,7 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,5 0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,0 0 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,7 0 Frustulia saxonica Rabenhorst FSAX 5, ,2 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,5 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,7 0 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5, ,2 0 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 0 Naviculadicta litos (Hohn & Hellerman) Lange-Bertalot NVDI 5, ,2 0 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 0 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 0 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5, ,2 0 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,2 0 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5, ,2 0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 34 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 34 TDI (0-100): 19,0 ADMI (%): 65,6 Acidofil ( ): 230 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 2,34 % PT: 0,0 EUNO (%): 10,6 Circumneutral ( ): 723 Odefinierad ( ): 10 Medelbredd IPS (1-20): 19,7 ACID: 6,23 Acidobiont ( ): 32 Alkalifil ( ): 5 Missbildade (%): 0,5 ADMI (μm): 2,46 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 31

32 VDFK077. Stugsjöbäcken, nedan väg Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,3 0 Asterionella formosa Hassall AFOR 4, ,2 0 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4, ,2 0 Aulacoseira sp. AULS 3, ,5 0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,6 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,7 0 Chamaepinnularia mediocris (Krasske) Lange-Bertalot CHME 5, ,2 0 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5, ,0 0 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4, ,5 0 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 0 Encyonopsis cesatii (Rabenhorst) Krammer ECES 5, ,2 0 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5, ,7 0 Eucocconeis laevis (Oestrup) Lange-Bertalot EULA 4, ,2 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 0 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, ,5 0 Eunotia faba Ehrenberg EFAB 5, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,6 0 Eunotia incisa Gregory EINC 5, ,0 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,0 0 Eunotia valida Hustedt EVAL 4, ,2 0 Eunotia sp. EUNS 5, ,7 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,2 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,0 0 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5, ,2 0 Fragilaria perminuta (Grunow) Lange-Bertalot FPEM 4, ,2 0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 0 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5, ,2 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,7 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,2 0 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 0 Peronia fibula (Brébisson ex Kützing) Ross PFIB 5, ,2 0 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,0 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,4 0 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 36 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 36 TDI (0-100): 17,4 ADMI (%): 65,3 Acidofil ( ): 273 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 2,33 % PT: 0,0 EUNO (%): 6,4 Circumneutral ( ): 701 Odefinierad ( ): 14 Medelbredd IPS (1-20): 19,8 ACID: 6,41 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 5 Missbildade (%): 0,0 ADMI (μm): 2,43 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 32

33 VDFK078. Svartån, nedströms Vadbäcken Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,6 0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,2 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 0 Eunotia exsecta (Cleve-Euler) Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EEXS 5, ,2 0 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5, ,4 0 Eunotia incisa Gregory EINC 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,5 0 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,2 0 Eunotia sp. EUNS 5, ,5 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,9 0 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4, ,2 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,2 0 Nitzschia bavarica Hustedt NBAV 4, ,2 0 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5, ,5 0 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,7 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 18 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 18 TDI (0-100): 21,0 ADMI (%): 76,6 Acidofil ( ): 135 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 1,40 % PT: 0,0 EUNO (%): 4,1 Circumneutral ( ): 863 Odefinierad ( ): 0 Medelbredd IPS (1-20): 19,9 ACID: 7,08 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 2 Missbildade (%): 0,0 ADMI (μm): 2,56 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. VDFK079. Vrångån, Sagbergsleden Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,3 0 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5, ,7 0 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5, ,7 0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,5 0 Chamaepinnularia soehrensis var. hassica (Krasske) Lange-Bertalot CHSH 5, ,7 0 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5, ,2 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 0 Eunotia incisa Gregory EINC 5, ,2 0 Eunotia meisteri Hustedt EMEIss 5, ,2 0 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4, ,2 0 Eunotia muscicola Krasske var. muscicola EMUS 5, ,2 0 Eunotia tenella (Grunow) Hustedt ETEN 5, ,5 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,0 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,2 0 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4, ,2 0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5, ,7 0 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.lat. GEXLsl 5, ,0 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,0 0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 0 Rossithidium anastasiae (Kaczmarska) Potapova RANA 5, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 0 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4, ,2 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 22 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 22 TDI (0-100): 23,5 ADMI (%): 88,3 Acidofil ( ): 57 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 1,00 % PT: 0,0 EUNO (%): 1,7 Circumneutral ( ): 921 Odefinierad ( ): 12 Medelbredd IPS (1-20): 19,8 ACID: 7,88 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 2 Missbildade (%): 0,0 ADMI (μm): 2,51 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 33

34 VDFK080. Åtjärnsbäcken, ovan väg Lokalkoordinater: / (RT90 25gonV) Metodik: SS-EN 14407: Handledning för miljöövervakning Det. Ylva Meissner, Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ Missbildskal cf. frekvens (%) ade skal Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5, ,2 0 Achnanthidium kriegeri (Krasske) Hamilton, Antoniades & Siver ADKG 5, ,7 0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADM2 5, ,7 1 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5, ,9 0 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5, ,2 0 Eunotia ambivalens Lange-Bertalot & Tagliaventi EAMB 5, ,2 0 Fragilaria capucina Desmazieres s.lat. FCAPsl 4, ,4 0 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4, ,4 0 Gomphonema sp. GOMS 3, ,4 0 Navicula angusta Grunow NAAN 5, ,2 0 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5, ,2 0 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5, ,2 0 Psammothidium scoticum (Flower & Jones) Bukhtiyarova & Round PSCT 5, ,2 0 Surirella sp. SURS 4, ,2 0 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5, ,5 0 SUMMA (antal skal): SUMMA (antal taxa): 15 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): Antal taxa: 15 TDI (0-100): 24,5 ADMI (%): 89,7 Acidofil ( ): 36 Alkalibiont ( ): 0 RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Diversitet: 0,81 % PT: 0,0 EUNO (%): 0,2 Circumneutral ( ): 945 Odefinierad ( ): 17 Medelbredd IPS (1-20): 19,7 ACID: 8,99 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 2 Missbildade (%): 0,2 ADMI (μm): 2,37 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 34

35 Lokalbeskrivningar VDFK002. Dånbäcken, Enmyran Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Engman Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: hög Strömförhållanden: Lokalens bredd: 4 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 4 m Vattenfärg: färgat svag ström <5% Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 12 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,22 m fors 5-50% Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): X Block (20-63 cm): 20% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): X Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 20% Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 50% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0,5 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: X Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 10% Friflytande växter: 0% Trådalger: 20% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: X Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % gran Lövskog <5 % Buskar: <5 % al Barrskog >50 % Gräs, halvgräs: 5-50 % gräs Blandskog Annan vegetation: <5 % mossa Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Påverkan Hed Skogsbruk avverkning - Lokal Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 35

36 VDFK068. Tansbäcken, Kvarnänget Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 52 Gavleån Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Engman Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 7 m Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens bredd: 6,5 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 7 m Vattenfärg: färgat svag ström <5% Lokalens medeldjup: 0,1 m Vattentemperatur: 11 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,15 m fors <5% Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): 0% Block (20-63 cm): 30% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): 10% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): X Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: X Sten (6,3-20 cm): 50% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 10% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 30% Friflytande växter: 0% Trådalger: 20% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: X Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % gran Lövskog >50 % Buskar: <5 % al Barrskog <5 % Gräs, halvgräs: <5 % gräs Blandskog Annan vegetation: 5-50 % ormbunkar Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: >50% Åker Äng Påverkan Hed Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 36

37 VDFK072. Laxbäcken, 230 m ovan väg Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 52 Gavleån Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Engman Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens bredd: 2,3 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 3,3 m Vattenfärg: färgat svag ström 5-50% Lokalens medeldjup: 0,1 m Vattentemperatur: 9 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,2 m fors Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): x Block (20-63 cm): X Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): 100% Stora block (0,63-2 m): X Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 20% Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: X Sten (6,3-20 cm): 60% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 10% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: X Friflytande växter: 0% Trådalger: X Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: X Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % gran Lövskog >50 % Buskar: <5 % rönn Barrskog Gräs, halvgräs: <5 % gräs Blandskog Annan vegetation: >50 % ormbunkar Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: >50% Åker Äng Påverkan Hed Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt - Blå färg på träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 37

38 VDFK073. Mörttjärnsbäcken, ovan AKvägen Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 52 Gavleån Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Engman Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens bredd: 3,2 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 3,2 m Vattenfärg: färgat svag ström 5-50% Lokalens medeldjup: 0,13 m Vattentemperatur: 13 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,3 m fors <5% Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): X Block (20-63 cm): 30% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): 10% Findetritus: 20% Grus (0,2-6,3 cm): 10% Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 40% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 20% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: X Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 10% Friflytande växter: 0% Trådalger: X Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: X Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % tall Lövskog <5 % Buskar: 5-50 % al Barrskog >50 % Gräs, halvgräs: <5 % gräs Blandskog Annan vegetation: <5 % blåbärsris Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: >50% Åker Äng Påverkan Hed Kanalisering/rensning - Försiktigt rensad Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark <5 % Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 38

39 VDFK074. Långsjöån, Staffansrönningen Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 51 Testeboån Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Engman Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 6,9 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 6,9 m Vattenfärg: färgat svag ström <5% Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 16 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,25 m fors 5-50% Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): X Block (20-63 cm): 60% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): X Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 10% Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: 0% Sten (6,3-20 cm): 30% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 10% Friflytande växter: 0% Trådalger: 20% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 10% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: <5 % björk Lövskog <5 % Buskar: >50 % al Barrskog >50 % Gräs, halvgräs: 5-50 % gräs Blandskog Annan vegetation: <5 % lingonris Kalhygge Övrigt: - Våtmark 5-50 % Beskuggning: 5-50% Åker Äng Påverkan Hed Kanalisering/rensning - Kraftigt rensad Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt Flottledsrensad Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 39

40 VDFK075. Grottsjöbäcken, Hornslandet Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Engman Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 2,9 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 2,9 m Vattenfärg: färgat svag ström <5% Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 13 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,25 m fors 5-50% Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): X Block (20-63 cm): 50% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): X Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 10% Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: X Sten (6,3-20 cm): 30% Häll (>4 m): X Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 30% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 10% Friflytande växter: 0% Trådalger: 10% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 10% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % gran Lövskog Buskar: <5 % gran Barrskog >50 % Gräs, halvgräs: <5 % gräs Blandskog Annan vegetation: >50 % mossa Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: >50% Åker Äng Påverkan Hed Kanalisering/rensning - Kraftigt rensad Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 40

41 VDFK076. Skyttån, Diket Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 47 Norralaån Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bertil Nääs Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 9,1 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 9,1 m Vattenfärg: färgat svag ström 5-50% Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 12 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,4 m fors Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): 0% Block (20-63 cm): 50% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): 20% Findetritus: X Grus (0,2-6,3 cm): X Stora block (2-4 m): X Grovdetritus: X Sten (6,3-20 cm): 20% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 60% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: X Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 30% Friflytande växter: 0% Trådalger: 10% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 10% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % al Lövskog >50 % Buskar: 5-50 % sälg Barrskog 5-50 % Gräs, halvgräs: <5 % gräs Blandskog Annan vegetation: <5 % liljekonvalj Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: <5% Åker Äng Påverkan Hed Biotopvård - Uppströms ; Kanalisering/rensning - Försiktigt Myr rensad Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 41

42 VDFK077. Stugsjöbäcken, nedan väg Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 48 Ljusnan Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bertil Nääs- Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 7 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 7 m Vattenfärg: färgat svag ström 5-50% Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 15 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,25 m fors Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): 0% Block (20-63 cm): 50% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): 20% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): X Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 20% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: X Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: X Övriga mossor: 0% Friflytande växter: 0% Trådalger: 20% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 10% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: <5 % gran Lövskog Buskar: <5 % al Barrskog Gräs, halvgräs: 5-50 % gräs Blandskog <5 % Annan vegetation: <5 % blåbärsris Kalhygge 5-50 % Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Påverkan Hed Hygge - Uppströms Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 42

43 VDFK078. Svartån, nedströms Vadbäcken Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bertil Nääs Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens bredd: 4,2 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 6,1 m Vattenfärg: färgat svag ström 5-50% Lokalens medeldjup: 0,1 m Vattentemperatur: 10 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,25 m fors Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): X Block (20-63 cm): 20% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): 10% Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 10% Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: 10% Sten (6,3-20 cm): 50% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 10% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: X Friflytande växter: 0% Trådalger: X Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: X Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: 5-50 % gran Lövskog <5 % Buskar: <5 % al Barrskog >50 % Gräs, halvgräs: <5 % gräs Blandskog Annan vegetation: 5-50 % blåbärsris Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: 5-50% Åker Äng Påverkan Hed Biotopvård - Lokal ; Kanalisering/rensning - Försiktigt rensad Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 43

44 VDFK079. Vrångån, Sagbergsleden Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 50 Hamrångeån Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Bertil Nääs Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattennivå: medel Strömförhållanden: Lokalens bredd: 7 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 7 m Vattenfärg: färgat svag ström 5-50% Lokalens medeldjup: 0,15 m Vattentemperatur: 11 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,3 m fors 5-50% Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): X Block (20-63 cm): 20% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): 10% Stora block (0,63-2 m): X Findetritus: X Grus (0,2-6,3 cm): 40% Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: X Sten (6,3-20 cm): 20% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 0 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 30% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 20% Friflytande växter: 0% Trådalger: X Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: X Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >50 % gran Lövskog <5 % Buskar: <5 % al Barrskog >50 % Gräs, halvgräs: <5 % gräs Blandskog Annan vegetation: 5-50 % lilljekonvalj Kalhygge Övrigt: - Våtmark Beskuggning: >50% Åker Äng Påverkan Hed Bottenerosion - Lokal Myr Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 44

45 VDFK080. Åtjärnsbäcken, ovan väg Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: Stations EU-CD: SE Län: 21 Gävleborg Lokalkoordinater: / Vattenförekomst: SE Koordinatsystem: RT90 25gonV Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Anders Engman Syfte: Kalkeffektuppföljning Organisation: Länsstyrelsen Gävleborg Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattennivå: låg Strömförhållanden: Lokalens bredd: 3,8 m Grumlighet: klart lugnt <5% Vattendragsbredd (normal): 4,5 m Vattenfärg: färgat svag ström <5% Lokalens medeldjup: 0,1 m Vattentemperatur: 9 C ström >50% Lokalens maxdjup: 0,25 m fors <5% Provlokalens läge: Bottensubstrat (täckningsgrad, X=<10%) Ler/Silt (<0,063 mm): X Block (20-63 cm): 20% Artificiellt material: 0% Sand (0,063-2 mm): X Stora block (0,63-2 m): X Findetritus: 10% Grus (0,2-6,3 cm): 20% Stora block (2-4 m): 0% Grovdetritus: X Sten (6,3-20 cm): 50% Häll (>4 m): 0% Grov död ved (antal): 1 Vattenvegetation (täckningsgrad, X=<10%) Vegetationstäckning total: 40% Rosettväxter: 0% Övervattensväxter: 0% Fontinalis el. likn. arter: 0% Flytbladsväxter: 0% Övriga mossor: 20% Friflytande växter: 0% Trådalger: 10% Undervattensväxter (hela blad): 0% Övriga påväxtalger: 10% Undervattensv. (fingrenade blad): 0% Sötvattensvamp: 0% Strandmiljö 0-5 m Närmiljö 0-30 m Yttäckning: Dominerande art/miljö: Yttäckning: Träd: >50 % al Lövskog >50 % Buskar: 5-50 % lönn Barrskog 5-50 % Gräs, halvgräs: <5 % gräs Blandskog Annan vegetation: <5 % ormbunkar Kalhygge Övrigt: <5 % tomtmark Våtmark Beskuggning: >50% Åker Äng Påverkan Hed Stensatta vattendragskanter - Lokal ; Väg/bebyggelse - Lokal Myr ; Kanalisering/rensning - Kraftigt rensad Kalfjäll Betesmark Hällmark Blockmark Artificiell mark <5 % Annat Övrigt - Blå färg träd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory 45

46 Bilaga 2. Regional miljöövervakning Resultatsidor Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Lokalfoton tagna av Länsstyrelsen Gävleborgs län. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique EK (IPS) = Ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Antalet räknade taxa = antalet kiselalgstaxa som identifierats under räkningen av 400 skal Diversitet = Shannon-indexet H Missbildningar % = andelen missbildade skal under räkningen av 400 skal Riskflaggning: Flaggning för att det kan finnas annan påverkan än vad IPS och ACID utvecklats för att visa, t.ex. miljögifter, hydromorfologiska påverkan, eller dyl. Gäller vid: Missbildningsfrekvens över 2% Antalet räknade arter under 20 Diversitet under 1,5 Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status Statusklassning (surhet): Alkaliskt Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt 46

47 X Sorgån, Fiskfällan Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 21 Gävleborg Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Länsstyrelsen Prov taget från: sten Koordinater: / (RT90 25gonV) Vattendragsbredd: 6,8 m Medeldjup provyta: 0,15 m Vattennivå: medel Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 15 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Provplats: blåfärg träd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 18,7 (hög) Antal räknade taxa: 33 EK (IPS): 0,95 (hög) Diversitet: 2,85 HÖG TDI: 28,1 (försumbar) Missbildningar (%): 0,0 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 1,2 (försumbar/svag) Riskflaggning: - ACID: 7,49 (nära neutralt) Kommentar NÄRA NEUTRALT mycket nära alkaliskt Sorgån hade ett IPS-index som motsvarar hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var försumbar och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Achnanthidium minutissimum (group II), som utgjorde 48 % av kiselalgssamhället, är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger emellertid mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedel-ph över 7,3). Inga missbildade skal noterades (försumbar miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller e.dyl.)., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 X Björsjöbäcken, nedströms väg Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: - Län: 21 Gävleborg Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Länsstyrelsen Prov taget från: sten Koordinater: / (RT90 25gonV) Vattendragsbredd: 3,7 m Medeldjup provyta: 0,15 m Vattennivå: låg Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 14 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Provplats: blåfärg träd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,2 (hög) Antal räknade taxa: 33 HÖG EK (IPS): 0,98 (hög) Diversitet: 2,12 TDI: 26,5 (försumbar) Missbildningar (%): 0,2 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 1,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - ALKALISKT ACID: 8,06 (alkaliskt) Kommentar IPS-indexet i Björsjöbäcken motsvarade hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var försumbar, men vissa näringskrävande arter förekom i låga antal. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Achnanthidium minutissimum (group II), som utgjorde ca 70 % av kiselalgssamhället, är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Andelen missbildade skal var 0,2 %, vilket tyder på en försumbar miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller e.dyl., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

48 X Lillån, 100 m ned. kraftl. Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 21 Gävleborg Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Länsstyrelsen Prov taget från: sten Koordinater: / (RT90 25gonV) Vattendragsbredd: 2,5 m Medeldjup provyta: 0,1 m Vattennivå: låg Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Provplats: blåfärg träd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,8 (hög) Antal räknade taxa: 31 HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 3,82 TDI: 11,7 (försumbar) Missbildningar (%): 0,7 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - MÅTTLIGT SURT ACID: 4,65 (måttligt surt) Kommentar Lillån hade ett IPS-index som motsvarar hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket liten (försumbar) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Släktet Eunotia (ca 41 %) och Achnanthidium minutissimum (group II; 26 %) var vanligast förekommande. De finns i näringsfattiga vatten och arter inom Eunotia -släktet är dessutom surhetstoleranta. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Andelen missbildade skal var 0,7 %, vilket tyder på en försumbar miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller e.dyl., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 X Murån, Stackänget Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 21 Gävleborg Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Länsstyrelsen Prov taget från: sten Koordinater: / (RT90 25gonV) Vattendragsbredd: 3,6 m Medeldjup provyta: 0,15 m Vattennivå: låg Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 20 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: <5% Provplats: blåfärg på sten Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,5 (hög) Antal räknade taxa: 52 HÖG EK (IPS): 0,99 (hög) Diversitet: 4,29 TDI: 15,2 (försumbar) Missbildningar (%): 0,5 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - MÅTTLIGT SURT ACID: 5,28 (måttligt surt) Kommentar IPS-indexet i Murån motsvarade hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var mycket liten (försumbar) och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Brachyrsira neoexilis, Achnanthidium minutissimum (group II) och Encyonopsis subminuta var vanligast förekommande. Alla tre finns framför allt i näringsfattiga vatten och den förstnämnda är surhetstolerant. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Andelen missbildade skal var 0,5 %, vilket tyder på en försumbar miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller e.dyl., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

49 X Kilbobäcken, Kilbo Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 21 Gävleborg Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Länsstyrelsen Prov taget från: sten Koordinater: / (RT90 25gonV) Vattendragsbredd: 3,5 m Medeldjup provyta: 0,15 m Vattennivå: hög Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 12 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 0% Provplats: blåfärg, träd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,4 (hög) Antal räknade taxa: 41 HÖG EK (IPS): 0,99 (hög) Diversitet: 2,40 TDI: 24,0 (försumbar) Missbildningar (%): 0,5 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,2 (försumbar/svag) Riskflaggning: - NÄRA NEUTRALT ACID: 7,18 (nära neutralt) Kommentar Kilbobäcken hade ett IPS-index som motsvarar hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var försumbar och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Achnanthidium minutissimum (group II), som utgjorde 66 % av kiselalgssamhället, är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade skal var 0,5 %, vilket tyder på en försumbar miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller e.dyl., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 X Djupråbäcken, ned. höjk. 25 Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 21 Gävleborg Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Länsstyrelsen Prov taget från: sten Koordinater: / (RT90 25gonV) Vattendragsbredd: 6 m Medeldjup provyta: 0,45 m Vattennivå: låg Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 18 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: >50% Provplats: blåfärg träd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,5 (hög) Antal räknade taxa: 51 HÖG EK (IPS): 0,99 (hög) Diversitet: 3,04 TDI: 23,7 (försumbar) Missbildningar (%): 1,0 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - NÄRA NEUTRALT ACID: 6,31 (nära neutralt) Kommentar IPS-indexet i Djupråbäcken motsvarade hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var försumbar och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Achnanthidium minutissimum (group II), som utgjorde 58 % av kiselalgssamhället, är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade skal var 1,0 %, dvs. på gränsen mellan försumbar och svag miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller e.dyl., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

50 X Nianån, Klubbkvarnen Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 21 Gävleborg Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Länsstyrelsen Prov taget från: sten Koordinater: / (RT90 25gonV) Vattendragsbredd: 12,5 m Medeldjup provyta: 0,25 m Vattennivå: medel Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 17 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: <5% Provplats: blåfärg, träd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,7 (hög) Antal räknade taxa: 35 HÖG EK (IPS): 1,00 (hög) Diversitet: 2,26 TDI: 22,0 (försumbar) Missbildningar (%): 0,7 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - NÄRA NEUTRALT ACID: 7,14 (nära neutralt) Kommentar Nianån hade ett IPS-index som motsvarar hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var försumbar och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Achnanthidium minutissimum (group II), som utgjorde ca 63 % av kiselalgssamhället, är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade skal var 0,7 %, vilket tyder på en försumbar miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller e.dyl., Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 X Gådaån, ned gussmyrbäck. Datum: Stations EU-CD: SE Vattenförekomst: SE Län: 21 Gävleborg Provtagningsmetodik: SS-EN Provtagning: Länsstyrelsen Prov taget från: sten Koordinater: / (RT90 25gonV) Vattendragsbredd: 5,4 m Medeldjup provyta: 0,2 m Vattennivå: låg Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Antal borstade stenar: 5 Vattentemperatur: 13 C Analysmetodik: SS-EN Beskuggning: 5-50% Provplats: blåfärg träd Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) IPS: 19,7 (hög) Antal räknade taxa: 25 HÖG EK (IPS): 1,01 (hög) Diversitet: 1,60 (låg) TDI: 23,3 (försumbar) Missbildningar (%): 0,7 (försumbar) Statusklassning (surhet) % PT: 0,0 (försumbar/svag) Riskflaggning: - NÄRA NEUTRALT ACID: 7,28 (nära neutralt) Kommentar IPS-indexet i Gådaån motsvarade hög status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI var försumbar och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var 0 %. Achnanthidium minutissimum (group II), som utgjorde knappt 77 % av kiselalgssamhället, är vanligt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika, ej sura vatten. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade skal var 0,7 %, vilket tyder på en försumbar miljögiftspåverkan av t.ex. bekämpningsmedel, metaller e.dyl., Ackrediteringsnummer (SWEDAC)

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012

Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Hallands län 2014

Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 Kiselalger i Hallands län 2014 En undersökning av 13 vattendragslokaler Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel. 031-338 35 40 www.medins-biologi.se Uppdragsgivare Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Gävleborgs län 2014

Kiselalger i Gävleborgs län 2014 Kiselalger i Gävleborgs län 204 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2206 Länsstyrelsen

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2013 insamlades påväxtprov för analys av kiselalger på två lokaler i Rönne å (tabell 1). Tabell 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i

Läs mer

Kiselalger i Gävleborgs län En undersökning av 8 vattendrag

Kiselalger i Gävleborgs län En undersökning av 8 vattendrag Kiselalger i Gävleborgs län 207 En undersökning av 8 vattendrag 208-0-05 Kiselalger i Gävleborgs län 207 Rapportdatum: 208-0-05 Version:.0 Projektnummer: 2925 Uppdragsgivare: Utförare: Författare: Kvalitetsgranskare:

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2010

Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Kiselalger i Västra Götalands län 2010 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2066

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Statusbedömning av miljötillståndet Publ. nr 2012:43 Kiselalger i 19 vattendrag i Örebro län 2012 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

Kiselalger i Värmlands län

Kiselalger i Värmlands län Kiselalger i Värmlands län 20 publikationsnummer 203:7 länsstyrelsen värmland Publ nr 203:7 ISSN 0284-6845 Omslag: Kiselalgen Eunotia bidens, foto: Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 054-9 70 00, www.lansstyrelsen.se/varmland

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 2017-12-08 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2017 Rapportdatum: 2017-12-08 Version: 1.0 Projektnummer: 3196 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Kiselalger. Metodik och Resultat. Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida. Referenser. Artlistor. Mölnlycke

Kiselalger. Metodik och Resultat. Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida. Referenser. Artlistor. Mölnlycke Kiselalger Metodik och Resultat Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida Referenser Artlistor Mölnlycke 203--2 Ylva Meissner, Medins Biologi AB Medins Biologi AB Telefon 03-338 35 40 info@medins-biologi.se

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2011 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 2016-12-12 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2016 Rapportdatum: 2016-12-12 Version: 1.0 Projektnummer: 3098 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Kiselalger Ljusnan-Voxnan

Kiselalger Ljusnan-Voxnan Kiselalger Ljusnan-Voxnan 2012 Metodik och Resultat Provtagning Analys och utvärdering Resultatsida Referenser Artlistor Mölnlycke 2012-12-06 Ylva Meissner, Medins Biologi AB Medins Biologi AB Telefon

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015

Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 Kiselalger i Ljusnan- Voxnans avrinningsområde 2015 2015-11-23 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2015 Rapportdatum: 2015-11-23 Version: 1.0 Projektnummer: 2882 Uppdragsgivare: Utförare: Författare:

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014

Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 Kiselalgsundersökning i Väjlabäcken och Fäbrobäcken 2014 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 6 Referenser sid. 8 Artlistor sid. 9 Kort rapport för varje provtagningslokal

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 Rapporter om natur och miljö Rapport nr 2017:4 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2016 En undersökning av åtta lokaler Ylva Meissner Titel: Kiselalger i

Läs mer

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012

Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven 2012 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:11 - 2 - Kiselalgsanalys för SRK i Dalälven

Läs mer

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014

Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 2014 Kiselalger i Ljusnan-Voxnans avrinningsområde 204 Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 294 Ljusnan-Voxnans

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 200 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i Emåns vattensystem En undersökning av 6 vattendrag

Kiselalger i Emåns vattensystem En undersökning av 6 vattendrag Kiselalger i Emåns vattensystem 2017 En undersökning av 6 vattendrag 2018-05-08 Kiselalger i Emåns vattensystem 2017 Rapportdatum: 2018-05-08 Version: 1.0 Projektnummer: 3284 Uppdragsgivare: Utförare:

Läs mer

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Kiselalger i tio vattendrag i Örebro län 2016 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010

Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010 Kiselalger i vattendrag i Gävleborgs län 2010 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i Emåns vattensystem 2014

Kiselalger i Emåns vattensystem 2014 Kiselalger i Emåns vattensystem 2014 Ylva Meissner Iréne Sundberg 1 Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2695

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013

Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013 Kiselalger i vattendrag i Kronobergslän 2013 En undersökning av 27 lokaler Iréne Sundberg Amelie Jarlman Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se

Läs mer

Rapport 2012:61. Kiselalger i Västra Götalands län 2011

Rapport 2012:61. Kiselalger i Västra Götalands län 2011 Rapport 2012:61 Kiselalger i Västra Götalands län 2011 Rapportnr: 2012:61 ISSN: 1403-168X Författare: Ylva Meissner och Iréne Sundberg, Medins Biologi AB Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Foto: Den surhetståliga

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012

Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 2013:11 Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2013:11 Rapportnamn: Kiselalger i vattendrag i Blekinge län 2012 Utgåva: Endast publicerad på webben.

Läs mer

Kiselalger i Södermanlands län 2015

Kiselalger i Södermanlands län 2015 Kiselalger i Södermanlands län 2015 En undersökning av 10 vattendrag Rapport 2016:9 Titel: Kiselalger i Södermanlands län 2015 en undersökning av 10 vattendrag Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands

Läs mer

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av 10 lokaler

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av 10 lokaler Kiselalger i Kalmar län 2015 En undersökning av 10 lokaler Kiselalger i Kalmar län 2015 Meddelande 2016:02 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Bilder: Tryckt hos: ISSN

Läs mer

Kiselalger i 20 vattendrag i Örebro län 2011 Statusbedömning av miljötillståndet www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2011:45 Kiselalger i 20 vattendrag i Örebro län 2011 Information Titel: Kiselalger

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av 8 vattendragslokaler

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde En undersökning av 8 vattendragslokaler Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016 En undersökning av 8 vattendragslokaler 2017-01-05 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2016 Rapportdatum: 2017-01-05 Version: 1.0 Projektnummer: 3089 Uppdragsgivare:

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2010 Författare: Irene Sundberg och Ylva Meissner 2011:6 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2010 Författare: Irene Sundberg

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2015 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 205 2 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat

Läs mer

Kiselalger i Kronobergs län 2014

Kiselalger i Kronobergs län 2014 Kiselalger i Kronobergs län 204 En undersökning av 29 vattendragslokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Resultat 2017 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2017 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Rönne å - Vattenkontroll 2017 Resultat 2017 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg 2014:4

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg 2014:4 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2013 Författare: Irene Sundberg 2014:4 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2013 Författare: Irene Sundberg Vattengruppen Miljöenheten

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012

Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Kiselalger i tre av Stockholms vattendrag 2012 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2388 Miljöförvaltningen

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2016

Kiselalger i Stockholms län 2016 Fakta 2016:14 Kiselalger i Stockholms län 2016 En undersökning av elva vattendragslokaler Publiceringsdatum 2016-11-08 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontaktpersoner

Läs mer

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014

Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger i Värsjöbäcken 2014 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:22 - 2 - Uppföljning av naturvårdsbränning Kiselalger

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2017

Kiselalger i Stockholms län 2017 Fakta 2017:17 Kiselalger i Stockholms län 2017 Publiceringsdatum 2017-12-01 Rapporten är författad av Iréne Sundberg, med medverkan av Ylva Meissner. Kontakt Enheten för miljöanalys och miljöplanering

Läs mer

Rapport 2013:55. Kiselalger i Västra Götalands län 2012

Rapport 2013:55. Kiselalger i Västra Götalands län 2012 Rapport 203:55 Kiselalger i Västra Götalands län 202 Rapportnr: 203:55 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg, Ylva Meissner Foto: Medins Biologi Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2009 Ylva Meissner Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 03-338 35 40 Fax 03-88 4 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Rapport April 2001:01 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2011 April 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2011 Omslag:

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Stockholms län Fakta 2014:2

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt. Stockholms län Fakta 2014:2 Fakta 2014:2 Kiselalgen Frustulia erifuga påträffades i sjön Öran i Haninge och Huddinge kommun. Medins Biologi AB Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 201 Publiceringsdatum

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2015

Kiselalger i Stockholms län 2015 Kiselalgen Amphora ovalis. Fakta 2015:25 Kiselalger i Stockholms län 2015 En undersökning av 13 vattendrag Publiceringsdatum 2015-12-16 Kontakt Avdelningen för miljö stockholm@lansstyrelsen.se 010-223

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Emåns vattensystem 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-05-28 Ylva Meissner Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalger i Stockholms län 2014

Kiselalger i Stockholms län 2014 Fakta 2015:11 En undersökning av 20 lokaler Publiceringsdatum 2015-04-05 Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 E-postadress@lansstyrelsen.se I Stockholms län undersöktes

Läs mer

Rapport bör citeras: Sundberg, I Kiselalger i Östergötland 2016, Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2016:13.

Rapport bör citeras: Sundberg, I Kiselalger i Östergötland 2016, Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2016:13. Kiselalger i Östergötland 2015 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND 502-3669-15 Titel: Kiselalger i Östergötland 2015 Författare: Utgiven av: Hemsida: Iréne Sundberg Länsstyrelsen Östergötland http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland

Läs mer

Rapport 2015:62. Kiselalger i Västra Götalands län 2015 En undersökning av 26 vattendragslokaler

Rapport 2015:62. Kiselalger i Västra Götalands län 2015 En undersökning av 26 vattendragslokaler Rapport 205:62 Kiselalger i Västra Götalands län 205 En undersökning av 26 vattendragslokaler Rapportnr: 205:62 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins Biologi

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3

Kiselalger i vattendrag i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Kiselalger i vattendrag i Gotlands län 2013 Rapporter om natur och miljö nr 2014:3 Projektnummer Kund 2559 Länsstyrelsen Gotland Version Datum 1.0 2014-03-26 Titel Kiselalger i vattendrag i Gotlands län

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Rapport April 2001:01 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2012 April 2013 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Stockholms län 2012 Omslag:

Läs mer

Rapport 2015:27. Kiselalger i Västra Götalands län 2014 En undersökning av 25 vattendragslokaler

Rapport 2015:27. Kiselalger i Västra Götalands län 2014 En undersökning av 25 vattendragslokaler Rapport 205:27 Kiselalger i Västra Götalands län 204 En undersökning av 25 vattendragslokaler Rapportnr: 205:27 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg och Ylva Meissner

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015

Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 2015:18 Kiselalgsundersökning i Blekinge 2015 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2015:18 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning i Blekinge Län 2015 Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371 86 Karlskrona.

Läs mer

Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013

Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013 Fakta 2014:7 Foto: Den näringskrävande artgruppen Cocconeis placentula förekom rikligt i Märstaån vid Steninge 2013,. Kiselalger i Märståns avrinningsområde 2013 Publiceringsdatum 2014-04-03 Kontaktperson

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010

Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Kiselalger i vattendrag i i Kalmar län 2010 Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Projektnummer Kund 2097 Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014

Sammanställning av kiselalgsundersökningar. runt Ivösjön 2012-2014 Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Avrinningsområden och påverkansfaktorer... 5 Analys

Läs mer

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014

Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 Kiselalger i Göta älvs avrinningsområde 2014 En undersökning av åtta lokaler Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org.

Läs mer

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012

Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Kiselalger i fem vattendrag i Ski kommun (Norge) 2012 Maria Kahlert & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:6 - 2 - Kiselalger i fem vattendrag i

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:6 - 2 - Analys av kiselalger från

Läs mer

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37

MILJÖENHETEN LÄGG T. Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37 MILJÖENHETEN LÄGG T Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2008 Författare: Irene Sundberg och Amelie Jarlman 2009:37 Titel: Kiselalger i vattendrag i Västmanlands län 2008 Författare: Irene Sundberg

Läs mer

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av åtta vattendragslokaler

Kiselalger i Kalmar län En undersökning av åtta vattendragslokaler Kiselalger i Kalmar län 2016 En undersökning av åtta vattendragslokaler Omslagsbilden föreställer den näringskrävande kiselalgen Navicula germainii, som dominerade kiselalgssamhället i LO05 Loftaån i Kalmar

Läs mer

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman

Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Rapport Januari 2001:01 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 Författare: Iréne Sundberg Amelie Jarlman Januari 2010 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Norra

Läs mer

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet

Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet Analys av kiselalger från LKAB, Kiruna Utvärdering av tidsserien i Luossajokisystemet 20-2014 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala

Läs mer

Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013

Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013 Kiselalger i Rååns avrinningsområde 2013 Maria Kahlert, Eva Herlitz & Isabel Quintana Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2014:4 - 2 - Kiselalger i Rååns avrinningsområde

Läs mer

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011

Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Kiselalger i Kungsbackaåns avrinningsområde 2011 Amelie Jarlman Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013

Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 Kiselalgsundersökning i Holjeån och Skräbeån 2013 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat och diskussion sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid.

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt Författare Iréne Sundberg Ylva Meissner Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt För mer information kontakta: Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2009-2011 Maria Kahlert Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2012:23 - 2 - Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2009-2011

Läs mer

Ivösjökommittén. Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön

Ivösjökommittén. Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön Ivösjökommittén Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag runt Ivösjön 2012-2014 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Sammanställning av kiselalgsundersökningar i vattendrag

Läs mer

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Telefon Företagsvägen 2 Fax Mölnlycke

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Telefon Företagsvägen 2 Fax Mölnlycke Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Telefon 031-338 35 40 info@medinsab.se Företagsvägen 2 Fax 031-88 41 72 www.medinsab.se 435 33 Mölnlycke Figur 9. Vid kiselalgsprovtagning borstas påväxten på stenar

Läs mer

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012

Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012 Kiselalger i vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt 2012 Iréne Sundberg Ylva Meissner Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr

Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr 502-1739-2011 av Maria Kahlert Institutionen vatten och miljö (tidigare miljöanalys), SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2012:7 - 2 - Kiselalger i Blekinge 2011 Dnr 502-1739-2011

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet

Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet Kiselalgsundersökning i vattendrag som mynnar i Finjasjön, 2018-09-28 Delredovisning av resultat inom Finjasjöprojektet Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning i vattendrag

Läs mer

Resultat 2016 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2016 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Resultat 2016 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet visar

Läs mer

Kiselalger i Västra Götalands län 2017

Kiselalger i Västra Götalands län 2017 Kiselalger i Västra Götalands län 2017 En undersökning av 60 vattendragslokaler Rapport 2018:11 Rapportnr: 2018:11 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins

Läs mer

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012

Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012 Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012 Maria Kahlert & Petra Werner Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:4 - 2 - Kiselalger i Västernorrlands vattendrag 2012

Läs mer

Kiselalger i sju vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet

Kiselalger i sju vattendrag i Örebro län Statusbedömning av miljötillståndet Kiselalger i sju vattendrag i Örebro län 2018 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen

Läs mer

Kiselalger i Björnbäcken vid Måsalycke 2015

Kiselalger i Björnbäcken vid Måsalycke 2015 Kiselalger i Björnbäcken vid Måsalycke 2015 Eva Herlitz & Isabel Quintana SLU, Vatten och miljö: Rapport 2015:20 Referera gärna till rapporten på följande sätt: Herlitz, E. & Quintana, I. 2015. Kiselalger

Läs mer

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån

Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån Kiselalgsundersökning på fyra lokaler i Vegeån 2014-09-03 Amelie Jarlman Jarlman Konsult AB Vegeån vid Åbromölla, punkt 22C den 3 september 2014 (foto: Birgitta Bengtsson, Ekologgruppen). Sammanfattning

Läs mer

Rapport 2016:60. Kiselalger i Västra Götalands län 2016 En undersökning av 39 vattendragslokaler

Rapport 2016:60. Kiselalger i Västra Götalands län 2016 En undersökning av 39 vattendragslokaler Rapport 206:60 Kiselalger i Västra Götalands län 206 En undersökning av 39 vattendragslokaler Rapportnummer: 206:60 ISSN: 403-68X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Iréne Sundberg Foto: Medins

Läs mer

2019:6. Kiselalgsundersökning Blekinge Län 2018

2019:6. Kiselalgsundersökning Blekinge Län 2018 2019:6 Kiselalgsundersökning Blekinge Län 2018 Länsstyrelsen 2019 Rapport: 2019:6 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning Blekinge Län 2018 Utgåva: Endast publicerad på hemsida Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge

Läs mer

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 8 BILAGA 8

MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 8 BILAGA 8 BILAGA 8 Påväxtalger vattendrag år 2012 205 Metodik Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av

Läs mer

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge Län :25

Kiselalgsundersökning i Blekinge Län :25 Kiselalgsundersökning i Blekinge Län 2017 2017:25 Rapport: 2017:25 Rapportnamn: Kiselalgsundersökning i Blekinge län 2017 Utgåva: Endast publicerad på hemsida Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Blekinge län 2010

Kiselalgsundersökning i Blekinge län 2010 2011: 9 Kiselalgsundersökning i Blekinge län 2010 www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport, år och nr: 2011:9 Rapportnamn: Kiselalger i Blekinge 2010 Utgåva: Endast publicerad på webben. Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Vattenkvalitet och biologi 2016

Vattenkvalitet och biologi 2016 UPPDRAG Effektstudie Svärtträsk UPPDRAGSNUMMER 1673806000 UPPDRAGSLEDARE Uno Strömberg UPPRÄTTAD AV Dan Evander och Uno Strömberg DATUM 2-01 Vattenkvalitet och biologi 2016 Uppdrag och syfte På uppdrag

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015

Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015 Kiselalgsundersökning i Trydeån, Fyleån och Klingavälsån 2015 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2015 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright:

Läs mer

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Rönne å - Vattenkontroll 2012 Resultat 2012 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014

Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014 Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2014 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2014 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning

Läs mer

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013

Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 Kiselalger i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013 En undersökning av 71 lokaler Iréne Sundberg Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Läs mer

Resultat 2011 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2011 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Resultat 2011 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta

Läs mer

Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006

Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006 Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys inom den nationella miljöövervakningen 2006 Slutrapport av uppdraget nr 216 0635, dnr 721-4509-06Mm av Maria Kahlert 1 och Amelie Jarlman 2 1 Institutionen för

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2010

Nybroån Recipientkontroll 2010 Nybroån 2011-04-26 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån Nybroån Rapporten är upprättad av: Ann Nilsson Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån

Läs mer

Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2013

Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2013 Kiselalgsundersökning i Fyleån och Klingavälsån 2013 Delrapport: UC4LIFE - E2. Monitoring och regional miljöövervakning - kiselalger 2013 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Kiselalgsundersökning

Läs mer

Nybroån Recipientkontroll 2012

Nybroån Recipientkontroll 2012 Nybroån Recipientkontroll 212 På uppdrag av Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån 213-4-15 (rev 213-6-3) Nybroån Recipientkontroll 212 Rapporten är upprättad av: Johan Hammar och Cecilia Holmström

Läs mer

Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2012

Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2012 Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2012 Maria Kahlert & Eva Herlitz Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2013:3 - 2 - Analys av Kiselalger LKAB, Kiruna 2012 Maria Kahlert

Läs mer

Resultat 2008 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)

Resultat 2008 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) 2008 kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. På punkt 25, Rönne å vid Stackarps bro, motsvarade

Läs mer