HjärnPunkten i Göteborg Jämlikt Göteborg

Transkript

1 HjärnPunkten i Göteborg Jämlikt Göteborg 1. Ansökan och bakgrund Bakgrund Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft arbetar för att öka kunskapen om förvärvade hjärnskador och dess konsekvenser. Vi stöttar personer med förvärvad hjärnskada och deras närstående, arbetar förebyggande och stimulerar forskning och utveckling. Hjärnkraft verkar för effektiv rehabilitering och för att minimera konsekvenserna av förvärvade hjärnskador. Hjärnkrafts devis är "ETT LIV SOM RÄDDAS SKA OCKSÅ LEVAS". Under perioden driver Hjärnkraft projektet HjärnPunkten. Träffpunkten HjärnPunkten bidrar till en bättre livskvalitet genom möjlighet till meningsfull fritid. Projektet finansieras av medel från Arvsfonden. Arvsfonden har ställt i utsikt att man kan tänka sig att finansiera del av projektet under Ansökan Under perioden vill Hjärnpunkten driva projektet vidare och då med en särskild satsning på jämlikhet. Vi söker därför av Jämlikt Göteborg utgörande en delfinansiering av projektet enligt budget. Denna del ska öronmärkas till insatser som förbättrar jämlikheten i projektet. Särskilt fokus kommer läggas på jämlikhetsfrågor som tillgänglighet för människor med funktionsvariationer. Frågor som anpassade lokaler, specialkompetent personal och pedagoger samt anpassat studiematerial är viktiga, men också möjligheter till praktik och betalda jobb. 2. Syfte och mål Syfte Att skapa en innehållsrik och utvecklande fritidsverksamhet för hjärnskadade på eftermiddagar och kvällstid. Mål Erbjuda verksamhet för deltagare per vecka Erbjuda 6 10 olika aktiviteter och studiecirklar 90 % nöjda eller mycket nöjda deltagare Särskild jämlikhetssatsning 1. Särskild satsning på att anpassa lokaler till hjärnskadade 2. Särskild satsning på att hitta lämpliga kursledare som kan stötta hjärnskadade 3. Särskild satsning på utbildning och mentorskap för att utveckla hjärnskadade som kan/vill jobba som betalda assistenter och kursledare. 1

2 3. Målgrupp och intressenter 3.1 Målgrupp Personer med förvärvad hjärnskada Extra fokus på unga och unga vuxna 3.2 Intressenter Projektet drivs av Hjärnkraft i samarbete med Sensus studieförbund och Dalheimers hus Social Resursförvaltning Göteborgs stad. Förutom Hjärnkraft finns flera andra hjärnskadeföreningar Strokeföreningen, Afasiföreningen, Personskadeföreningen RTP, Epilepsiföreningen och Neuroförbundet. Dessa får information och är delaktiga på olika vis, en samverkan som är viktigt att bygga vidare på. Verksamhetsleverantörer Sensus studieförbund Dalheimers hus LaSSe Brukarstödcenter Folkuniversitetet Frisörskolan (Burgårdens utbildningscentrum, Hantverksprogrammet Hår och Makeupstylist) Övriga intressenter Arbetsgruppen för Regionala Patient Processer (RPP) för vuxna med förvärvade hjärnskador Neuroteam Neurorehab Högsbo Vuxenhabiliteringen, Hjärnskadeteamet Bräcke Diakoni Klippankooperativet Dagliga verksamheter Stroke Forum, Strokeenheten SU Riksgymnasiet, Angered Assistansbolag Boenden Brukarstöd HSOBrukarstödcentrum LaSSe Brukarstödcenter Anhörigperspektivet NAG, nätverket för anhörigkonsulenter i Göteborg VÄSNA, anhörigkonsulenter i Väst Anhörigutbildning SU, Strokeenheten Föreningar Brain Athletics 2

3 Passalen Anhörigföreningen Göteborg Frivilligarbetare Anhöriga Personliga assistenter Ledsagare Personal på boenden Andra hjärnskadade de tipsar och stöttar varandra som nya vänner i verksamheten 4. Problemanalys Efter en hjärnskada tar det tid att komma tillbaka till livet. Förutom att lära sig nya saker, där det kan vara viktigt att ha regelbundna aktiviteter, klockslag och platser, dag som kväll, handlar det också om att få möjlighet att knyta nya kontakter och bygga ett nytt nätverk. De nätverk som fanns före skadan har ofta försvunnit, det är svårt att hålla sociala kontakter, framförallt på grund av hjärntrötthet och nedsatt energi. Projekt HjärnPunkten kan möta dessa behov genom utökad möjlighet till träning och social samvaro. På det viset kan de hjärnskadade öka sitt välbefinnande; det friska bejakas och aktiviteter och samvaro blir en del av fortsatt rehabilitering. När de skadade stannar hemma ökar risken för ohälsa, depression och de missar chansen till den livslånga rehabilitering som hjärnan kan tillgodogöra sig, och som kan komma både individen och samhället tillgodo. Med stöd och service som förbättrar möjligheterna till god livskvalitet samt arbete/sysselsättning ökar chanserna att kunna leva som andra medborgare. Sysselsättning som tränar och utvecklar avlastar även anhöriga och minskar risken för ohälsa i hela familjen. HjärnPunkten ska finnas som fritidsställe att gå till för att bilda sig, delta i social gemenskap samt vara med i må bra aktiviteter. Här ska finnas möjlighet att anpassa verksamheten individuellt utifrån individens dagsform. I stället för att stanna hemma helt den dag man är för trött att orka delta i en kursaktivitet kan man gå dit för att träffa andra, prata lite och ta en fika. En träffpunkt med socialt sammanhang och aktiviteter för unga hjärnskadade, för de som inte kan ta del av det öppna utbudet på marknaden, både de som har rätt till och/eller möjlighet till aktiviteter enligt LSS eller SoL och den stora grupp som inte har det (se bifogad statistik). Med ett lärorikt och rehabiliterande sammanhang kan de undvika ensamhet och utanförskap. Hjärnkrafts devis Ett liv som räddas ska också levas! innefattar livskvalitet, något som stöds i FNs konventioner. I följande artiklar uttrycks tydligt att alla människor, även alla med funktionsnedsättning, ska behandlas lika och staterna i FN har kommit överens om: 4, att ingen ska diskrimineras på grund av funktionsnedsättning 5, att det ska anpassas så mycket som möjligt så att personer med funktionsnedsättning kan leva som andra och inte bli diskriminerade 19, rätten att leva självständigt och att delta i samhället 25, att det ska finnas hälso, sjukvård och träning för personer med funktionsnedsättning 3

4 26, rätten till habilitering och rehabilitering 27, rätten till arbete och sysselsättning 28, rätten till tillfredställande levnadsstandard och social trygghet 30, personer med funktionsnedsättning ska kunna vara med på fritidsverksamhet och idrott av olika slag God livskvalitet och att kunna leva som andra medborgare innebär även avlastning av anhöriga och minskar risk för ohälsa i hela familjen. Det minskar även behovet av vård och samhällsinsatser. 5. Metod 5.1 Egen kraft De hjärnskadade själva är en stor kunskapskälla, liksom anhöriga och personal som arbetar med hjärnskadade. Med hjälp av enkäter, intervjuer och fokusgrupper har vi genomlyst vilka behov och önskemål som finns. Utöver potentiella deltagare har även professionell rehabiliteringspersonal och personliga assistenter tillfrågats. Verksamheten ska fortsätta i enlighet med de behov som framkommer och i fortsatt dialog med de berörda deltagarna. Verksamhetsledare ska tillsammans med övriga ledare och frivilligarbetare utforma verksamheten. Cirkelledare anlitas på timmar för respektive studiecirkel. För administration och koordination behövs också resurser. Subventionerad studiecirkelverksamhet en kväll per vecka Kafé med öppna aktiviteter i samband med studiecirkelkvällen Delta i kulturaktiviteter på Dalheimers hus och i övriga staden Utifrån önskemål och behov studiecirklar även annan tid 5.2 Avgränsningar HjärnPunkten är en träffpunkt med fritidsaktiviteter för personer med förvärvad hjärnskada och deras anhöriga. 6. Aktivitetsplan Maj juni Uppstart av fortsättningsprojekt Gruppträffar, kursaktiviteter Planera för HjärnPunktens verksamhet kommande termin, baserat på utvärdering och önskemål Planering, bemanning och upphandling av kursledare, lokaler, material Juli augusti Marknadsföring och inbjudningar 4

5 September december Aktiviteter och studiecirklar Avslutning och utvärdering Kontinuerligt under året Informera och hålla dialog i Facebook gruppen HjärnPunkten Sända ut nyhetsbrev, cirka en gång/månad Upprätta och utveckla samarbete med samarbetspartners, leverantörer och andra intressenter 7. Resurser, organisation Huvudman/ledning = Hjärnkrafts styrelse Styrgrupp = samverkanspartners Verksamhetsledare, anställd 100 % Studiecirkelledare, timanställda cirka 360 tim Frivilligarbetare, 5 10 personer 8. Indikatorer Hur mäter vi? Mätpunkter, mätetal som efter utvärdering och uppföljning justeras efter verksamheten: Öppettider, till exempel tre timmar öppet en kväll i veckan Antal deltagare inklusive öppna aktiviteter Ålder, kön och etnicitet på deltagare Antal studiecirklar per termin Andel nöjda /mycket nöjda deltagare i % Antal nytillkomna respektive vilande studiecirklar per termin Antal nytillkomna respektive vilande öppna aktiviteter 9. Riskbedömning Risk Konsekvens Gardering För få deltagare Går inte att bedriva studiecirklar Informera, använda nätverket med budbärare Otillräcklig finansiering HjärnPunkten upphör Aktiv dialog med finansiärer Svårt att hitta och förankra med finansiärer och de som vill och kan drifta verksamheten efter projektets slut. Beroende av nyckelpersoner Förlust av öppen, bred och riktad fritidsverksamhet till personer med förvärvad hjärnskadad Om till exempel verksamhetsledare slutar är verksamhet sårbar Aktiv dialog med finansiärer och med Göteborgs stad samhällsperspektivet Förebyggande åtgärder: bra avtal, tidigt fånga upp signaler. Förankra på fler nyckelpersoner. 5

6 10. Förutsättningar, antaganden Projektet är ett lysande exempel på samarbete mellan föreningsliv, folkbildning och offentlig sektor. Utifrån respektive uppdrag bidrar Hjärnkraft, Dalheimers hus och Sensus till något mycket framgångsrikt, där helheten blir betydligt större än delarna. För Göteborgs stad bör det vara positivt att kunna visa upp den här typen av verksamhet och det friskvårdande värdet i att kunna erbjuda bra fritid för personer med funktionsnedsättning som på grund av hjärnskada inte klarar att ta del av ordinarie fritidsutbud. Dalheimers hus prioriterade målgrupp är personer med funktionsnedsättning i Göteborg. Det finns en önskan att nå fler yngre vilket är en del av Hjärnpunktens mål. Det finns goda förutsättningar vad gäller lokaler och engagemang på Dalheimers hus. Lokalerna används dagtid vardagar för daglig verksamhet. Det är bra att lokalerna kommer till användning fler timmar på dygnet. 11.Budget Se bilaga 6