Kongress med paneldebatt, mygg och renoveringstips

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kongress med paneldebatt, mygg och renoveringstips"

Transkript

1 och sabos kongress i luleå juni 2009 Kongress med paneldebatt, mygg och renoveringstips SABOs kongress i Luleå bjöd på renoveringstips, debatt om målet med SABO och två paneldiskussioner: Om och hur hyresrätten missgynnas i skattesystemet och hur bostadsföretagen ska klara de stora underhållsbehoven. Och mot slutet enade sig kongressen om ett uttalande med krav på bättre balans mellan upplåtelseformerna. Runt 310 deltagare samlades i juni för att debattera frågor om allmännyttans framtid under SABOs kongress, som pågick i dagarna tre eller för att lära sig mer om ombyggnad under den renoveringskonferens som hölls parallellt. Kongressstaden Luleå bjöd på ömsom sol, moln och regn och en hel del mygg. Kongressen invigdes med sång, suggestiv dans och bedövande vackra bilder av norrbottniskt folk och natur. Kommunstyrelsens skånskfödde ordförande Karl Petersen pratade om hur det var när allmännyttan var ung och Malmö växte till sig, han citerade poeter från trakten och påminde om att efter sommar kommer alltid en vinter. Även SABOs skånske ordförande Leif Jakobsson inledde bistert. Nu samlas vi här i skuggan av en ekonomisk kris, som resultat av bostadsspekulationer, om än på en annan kontinent. Vi har ett rekordlågt byggande och ökande vakanstal i landet. Människor tränger sig samman för att klara sig med ett rum mindre och ungdomarna bor hemma, sade Leif Jakobsson i sitt inledningsanförande. Men han framhöll att hyresrätten samtidigt står för ett tryggt boende. En ny generation har fått se att bostadsvärden inte alltid går uppåt. Allt detta leder till att kraven på bostadsföretagen kommer att öka, menade han. Sedan följde inspiration från Thomas Ravelli och ett nytt kongressinslag: panelsamtal på scenen med inbjudna representanter för regeringskansliet, hyresgästerna, forskarvärlden och SABO-företagen. Kongressdagarna bjöd också på prisutdelningar, motionsdebatt om underhåll och balans mellan upplåtelseformerna och diskussioner om hur SABOs stadgar ska formuleras. Läs mer om detta på andra platser i denna utgåva av Sagt&Gjort! god stämning på sabos kongress Nu är SABOs kongress 2009 i Luleå avslutad. Över 300 personer deltog i kongressen och den konferens om professionell renovering som arrangerades samtidigt. Det var spännande att på nytt låta våra förtroendevalda möta verksamheten. Mitt intryck är att de flesta uppskattar det mötet och stämningen under dagarna var mycket god. Det var en konstruktiv och enig kongress som enhälligt antog ett uttalande om balanserade villkor mellan de olika upplåtelseformerna på bostadsmarknaden. Kongressen gav också SABOs styrelse i uppdrag att arbeta för att hyresvärdar får möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar till fond för framtida underhåll. Kongressen antog också en reviderad stadga enligt det förslag som samtliga medlemsföretag haft på remiss. Kongressen genomfördes i samarbete med Lulebo som med den äran visade upp såväl Luleås som Lulebos allra bästa sidor. Jag och SABO vill å alla medlemsföretags vägnar rikta ett varmt tack för den gästfrihet som såväl Lulebos ledning som personal visat alla kongressoch konferensdeltagare. Att Luleå också lyckades visa upp sig i en fantastisk sommarskrud när resten av landet hade regn gjorde inte saken sämre. Det är verkligen att vara bäst när det gäller. Snart drar hösten igång och jag hoppas vi ses på någon av alla spännande branschaktiviteter. Aktuellt program om vad som händer samlat med de senaste bostadsnyheterna finns på kurt eliasson, vd sabo Sagt och Gjort är en sammanfattning av innehållet från SABOs kongress i Luleå Ansvarig utgivare: Nina Rådström-Oldertz, , nina.radstrom@sabo.se

2 Pernilla Liljestrand och Anki Zachrisson från SABO såg till att alla blev både in- och utcheckade på kongressen. Och Stefan Henrixon, vd på Nybro Bostads AB, använde SABOs lånedator till att skaffa sig en bra plats på flyget hem. Peter Kockum, Sigtunahem, Lars Birve, SABOs styrelse och Thommy Åhlström, Stångåstaden, i samspråk. Texterna till detta nummer av Sagt och Gjort har skrivits av redaktionen på tidningen Bofast. Foto Ulrika Majstrovic Hansén, Bofast och Anders F Johansson, SABO Kommunikation Layout Annicka Istemo, SABO Kommunikation SABOs energiexpert Ulrika Jardfelt lyssnar intensivt. Tryck Edita, Västerås Helene Ahlberg, journalist på Bofast och moderator vid kongressens paneldebatt. Bo Brännström från SABOs styrelse. Mingel på Stadshotellets terrass. SABOs ordförande utlovade för övrigt att mansdominansen skulle bli mindre på nästa kongress åtminstone uppe på podiet. 2 sagt och gjort: sabos kongress 2009

3 Kurt Eliasson, Lars Birve, Sonja Pagrotsky och Leif Jakobsson på SABOs kongress. SABO ska ta mer plats i debatten Under den kommande kongressperioden ska SABO jobba mer med att synas i media och att påverka bilden av hyresrätten. Vi ska bli bättre på opinionsbildning. Vi ska sticka ut hakan mer och ta mer plats i den allmänna debatten, bland annat när det gäller frågan om neutralitet mellan upplåtelseformerna, sade SABOs ordförande Leif Jakobsson. Den frågan tog också SABOs vd Kurt Eliasson upp under sitt anförande. Under den här perioden har vi jobbat väldigt mycket med allvill-utredningen. Vi har hållit många träffar med SABO-företagen, skrivit remissvar, gjort en överenskommelse med Hyresgästföreningen och fått bra gehör från regeringen. Här tycker jag att vi har lyckats bra, sade Kurt Eliasson. Men när det gäller opinionsbildning har vi en del kvar att göra. Därför kommer vi att satsa på opinionsbildning i höst. Nu när vi har idéprogrammet, som förra kongressen beslutade om, i ryggen kan vi ta det steget. Höjd medlemsavgift Bland annat med motivet att SABO kommer att behöva mer resurser för denna opinionsbildning beslöt kongressen att ge SABOs styrelse möjlighet att höja medlemsavgiften till SABO, som legat still de senaste åren. För 2010 och 2011 får styrelsen nu besluta om att räkna upp avgifterna i linje med den allmänna kostnadsutvecklingen. Före beslutet redovisade Kurt Eliasson vilka åtgärder SABO vidtagit för att spara på medlemmarnas pengar: kansliet har minskats från 59 till 40 anställda, kontorsytan har minskats vilket har krympt hyran med kronor, kurserna som hålls är avgiftsbelagda och ju mer attraktiva kurserna blir desto mindre press blir det på medlemsavgifterna. Vi ska sticka ut hakan mer och ta mer plats i den allmänna debatten Leif Jakobsson, SABOs ordförande l e i f j a k o b s s o n n u ä v e n k o n g r e s s va l d o r d f ö r a n d e När Annika Billström vid förra årsskiftet valde att lämna såväl Stockholmspolitiken som ordförandeposten i SABO utsågs i stället riksdagsmannen Leif Jakobsson till ny ordförande i SABO. Han var då andre vice ordförande i SABO och valdes inom SABOs styrelse. Men nu har han också valts ordentligt och offentligt av kongressen i Luleå. Jag tackar för förtroendet och intygar att jag tar det här uppdraget på djupaste allvar. Inom SABOs styrelse arbetar vi hela tiden med frågan om hur vi kan göra det bättre för SABO-företagen, sade Leif Jakobsson (s). Lars Birve (m), förste vice ordförande i SABO, passade på att intyga sitt förtroende för sin ordförande. Jag vill tacka Leif för ett fint arbete. Han är klok, förnuftig och lyssnar på medlemsföretagen. Och då har han inte ens varit riktigt vald till ordförande. Så hur bra ska det inte bli nu, sade Lars Birve. Till ny andre vice ordförande i SABO valdes den mångårige styrelseledamoten Endrick Schubert (s) från Göteborg. Ny ordinarie ledamot är Rose-Marie Holmqvist (s) från Växjö, tidigare ersättare i styrelsen. Och till ny ersättare utsågs Maj Karlsson (s) från Motala. sagt och gjort: sabos kongress

4 Daniel Liljeberg (kd), politiskt sakkunnig på finansdepartementet, Pär Svanberg, förhandlingschef vid Hyresgästföreningen, Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Tekniska högskolan i Stockholm, Hans Selling, vd för Mitthem i Sundsvall och Peter Wallberg, SABOs skatteexpert. Livlig debatt om neutralitet Motion 1: Neutral bostadspolitik Från Acko Ankarberg- Johansson och Nils-Erik Emme (KD), Jönköping Faktum är att hyresrätten är missgynnad, men frågan är vad man ska göra åt det Hans Lind, Tekniska högskolan i Stockholm Är det orättvist att de som äger sin bostad får göra ränteavdrag när hyresgästerna betalar hela räntan via sin hyra? Det tyckte de flesta i panelen på SABOs kongress och föreslog ett flertal åtgärder. Men regeringens utsände hade inga pengar till hyresrätten med sig till Luleå. Kongressens ordförande Fredd Sandberg skulle just kalla in talare nummer två till motionsdebatten när någon viskade i hans öra att det var dags för en ajournering. Nu skulle det nämligen bli paneldiskussion med inbjudna gäster. Presidiets skrivbord röjdes undan och in tågade konferenspersonalen med höga barstolar i famnen. Moderatorn Helene Ahlberg, till vardags journalist på tidningen Bofast, presenterade paneldebattörerna vartefter de äntrade scenen: Daniel Liljeberg (kd), politiskt sakkunnig på finansdepartementet, Pär Svanberg, förhandlingschef vid Hyresgästföreningen, Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Tekniska högskolan i Stockholm och Hans Selling, vd för Mitthem i Sundsvall. Peter Wallberg, SABOs skatteexpert, stod till en början i talarstolen och visade siffror på stora filmduken bakom sig. Uträkningarna, gjorda med utgångspunkt från ett examensarbete på Tekniska högskolan i Stockholm, visar att hyresrätten är missgynnad kronor dyrare Orsaken är framför allt att villa- och bostadsrättsägare får göra avdrag för 30 procent av räntan på sina lån i deklarationen. Det gör att det är omkring kronor dyrare i månaden att bo i en nybyggd hyresrätt på 100 kvadratmeter än i en lika stor ägd bostad. Att de som bor i ägda bostäder får göra avdrag för rot-arbeten ökar skillnaden ytterligare. Lite hastigt visade Peter Wallberg en lista med möjliga vägar för att uppnå en bättre balans, som är det ord som Peter Wallberg vill använda, eftersom han underströk att det inte går att uppnå någon millimeterrättvisa. Bland förslagen fanns slopade ränteavdrag för villa- och bostadsrättsägare, rot-avdrag även för flerbostadshus och investeringsbidrag eller räntebidrag för hyreshus. Daniel Liljeberg verkade, till skillnad från hans tidigare uttalanden i frågan, visa en öppning för att det kan finnas orättvisa skillnader i skattevillkor mellan upplåtelseformerna. Men han lovade inga regeringsingripanden för att ändra på detta inte ens till valrörelsen. 4 sagt och gjort: sabos kongress 2009

5 Subventioner har inte givit något bra resultat tidigare, sa Liljeberg, som menade att fokus i stället borde ligga på att sänka byggkostnaderna. Men vi vill inte ha några bidrag och subventioner! Vi vill ha lika villkor, framhöll Hans Selling med skärpa. Pär Svanberg lanserade lösningen att låta hyresgästerna dra av en del av sin hyra i deklarationen. De som betalar kronor i månaden skulle genom hans förslag få en skattelindring på 375 kronor i månaden och de som betalar kronor i månaden skulle få 825 kronor. Han menade att sådana ränteavdrag kanske skulle vara lättare att införa än andra stöd till hyresrätten eftersom sådana alltid betraktas som subventioner, medan avdragsrätt är av gud givet. Hyresrätten missgynnad Professor Hans Lind ansåg det ställt utom all tvekan att den som äger sin bostad betalar mindre skatt än den som hyr. Faktum är att hyresrätten är missgynnad, men frågan är vad man ska göra åt det. Hans eget förstahandsförslag var att slopa bostadsägarnas avdragsrätt vilket avfärdades som politiskt omöjligt av Daniel Liljeberg. Han framhöll att bostadsbolag kan dra av räntekostnaderna mot sin vinst. Det vore inte logiskt med en sådan dubbel avdragsrätt, menade Liljeberg. Vi har ett ologiskt system, därför måste vi göra något annat ologiskt för att det ska bli bra, kontrade Hans Lind. Hans Lind hade dock även ett annat alternativ: bostadsbidrag som kompensation till dem som hyr, ett bostadsbidrag som skulle kunna kopplas till hushållens inkomster. Men det är ju ingen behovsprövning av skatteavdragen. Den som har högst lån får mest, invände Pär Svanberg. Därefter kom fler förslag till åtgärder. Peter Wallberg pekade på att bostadsbolagen skulle kunna få möjlighet att dra av sin moms i förvaltningen. Bo Brännström (fp), styrelseledamot i SABO, föreslog från sin parkettplats att hyresgäster skulle kunna sänka sin hyra genom att sätta in pengar i bostadsbolagen och få sänkt hyra. Hyresgästerna skulle också genom aktier i bolaget ges möjlighet till förmögenhetstillväxt, menade han. Lars Luttropp (m), även han på parkett, tyckte inte att det finns anledning att väja för den politiskt obekväma lösningen att slopa avdragsrätten i deklarationen. Avdragsrätten gynnar lyxkonsumtion, eftersom de lånta pengarna även kan användas till att köpa lyxyachter och annat. Kort motionsdebatt När presidiets möblemang åter burits in på podiet vidtog en mycket kort motionsdebatt av tradi- SABOs kongress kräver bättre balans Det statliga regelverket ger i dag fördelar till bostadsrättshavare och villaägare som hyresgästerna saknar. Riksdagen borde därför snarast ta fram förslag som leder till balans mellan upplåtelseformerna. Det anser SABOs kongress i ett enhälligt uttalande. SABOs kongress, med representanter från alla sju riksdagspartierna, antog mot slutet av de tre dagarnas kongressande i Luleå ett gemensamt uttalande om balanserade villkor mellan upplåtelseformerna. En verklig valfrihet för bostadskonsumenter förutsätter att det statliga regelverket är konkurrensneutralt och utformat så att det inte ger några särskilda fördelar till den ena eller den andra upplåtelseformen. Så är det tyvärr inte i dag, skriver kongressen i sitt uttalande. I stället, menar kongressen, subventioneras människor som bor i äganderätt och bostadsrätt främst genom en möjlighet till ränteavdrag. Dessutom har villaägare och bostadsrättsinnehavare nyligen fått möjlighet till avdrag för renoveringar. Inget av detta finns för hyresgäster. tionellt slag. SABOs ordförande, Leif Jakobsson (s), tackade de småländska kristdemokraterna Nils-Erik Emme och Acko Ankarberg-Johansson som skrivit motionen. Alla former av undantag från det man egentligen skulle betala i skatt är subventioner. Och den enda upplåtelseform som inte subventioneras är hyresrätten, underströk Leif Jakobsson. SABO förespråkar dock inte någon specifik lösning på hur upplåtelseformerna ska få mer lika villkor. Däremot föreslår styrelsen att man ska med kraft verka för att det införs balanserade villkor mellan de olika upplåtelseformerna. Och det höll kongressen med om. Nästa dag ställde sig kongressen enhälligt bakom ett uttalande riktat till samtliga riksdagspartier (mer om det ovan). Peter Wallberg, SABOs skatteexpert visade möjliga vägar för att uppnå bättre balans mellan upplåtelseformerna. Detta behöver snarast förändras. Vi eftersträvar inte någon millimeterrättvisa utan en rimlig balans. Vi ser det som en självklarhet att staten inte ska behandla människor olika beroende på vilken upplåtelseform de valt att bo i. De drygt hundra delegaterna vid SABOs kongress begär nu att partierna i Sveriges riksdag snarast tar initiativ till en översyn av de statliga regelverken på området i syfte att få fram förslag till förändringar som leder till balans mellan upplåtelseformerna. Uttalandet kommer att skickas till samtliga partier i riksdagen. Vi vill inte ha några bidrag och subventioner! Vi vill ha lika villkor Hans Selling, vd för Mitthem sagt och gjort: sabos kongress

6 Replikskifte mellan Daniel Liljeberg på finansdepartementet och Anders Sandberg från Lulebo. Bostadsföretagen bör kunna göra skattefria underhållsavsättningar Motion 2: Långsiktig finansiering av långsiktigt underhåll Sven-Erik Fröderberg (C), Växjö Konstruktionen med rotavdraget var inte ett under av totallogik, det kan jag hålla med om Daniel Liljeberg, finansdepartementet Det finns ett uppdämt upprustningsbehov i framför allt miljonprogramsområdena. Företagen har dock svårt att klara av kostnaderna. Och staten saknar pengar att stödja ett sådant projekt. Frågan behandlades bland annat i form av ett panelsamtal på SABOs kongress. En av de två motioner som SABO-kongressen hade att ta ställning till gällde finansiering av det stora underhåll som kommer att krävas i allmännyttans bostadsbestånd, framför allt i miljonprogrammet. Sven-Åke Fröderberg (c), styrelseordförande i Växjöhem, motionerade om att SABO skulle verka för ett långsiktigt finansiellt system där målet är att klara det långsiktiga underhållet. Den metod han pekar på i motionstexten stavas skattefria underhållsfonder. Liksom när det gällde motionen om neutralitetsfrågan genomfördes en debatt för att belysa och bredda diskussionen. Deltagarna var Daniel Liljeberg (kd), politiskt sakkunnig på finansdepartementet, Pär Svanberg, förhandlingschef vid Hyresgästföreningen, Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Tekniska högskolan i Stockholm, och Anders Sandberg, vd för Lulebo. Moderatorn Helene Ahlberg, ställde den första frågan till hyresgästföreträdaren Pär Svanberg: Vem ska betala? Svanberg tyckte inte att hyresgästerna ensamma skulle ta på sig ansvaret, utan att det skulle delas av flera parter. Men för den del av kostnaden som hyresgästerna tvingas bära menade han att det var viktigt att de får vara delaktiga i projekten. För medverkan påverkar betalningsviljan. Och vissa insatser som stambyten och utbyte av el och annat kan man ju inte låta bli. Men mer standardhöjande insatser och tillval av olika slag kan man tänka sig att finansiera över hyresavin, menade han. Det handlar helt enkelt om att lägga sig på en lägre generell nivå för bostadsstandarden och göra saker och ting billigare. Samtidigt är det ju så att även om delaktighet skapar betalningsvilja, saknas i många områden betalningsförmåga. Alla måste hjälpas åt Pär Svanberg menar att det är en komplex fråga och att alla måste se vidden av problematiken och hjälpas åt. Och kanske att det inte räcker med att de traditionella aktörerna engagerar sig utan även närings- och föreningslivet kan tvingas vara med i processen. Och möjligen måste perspektivet vidgas. Man kanske ska se till annat än stamrenoveringar och andra tekniska insatser. Pär Svanberg gjorde en jämförelse med de skattelättnader som miljöbilen fått. På samma sätt borde staten, med någon form av investeringsbidrag, kunna göra samhällsekonomiskt 6 sagt och gjort: sabos kongress 2009

7 motiverade investeringar i bostadsområden. Politiskt sakkunnige Daniel Liljeberg plockade snabbt upp den bollen. Och la den lugnt åt sidan. Han fastslog att regeringens inställning är att det inte finns några pengar att satsa. Staten går för närvarande back. Och visst, sa han, det borde även gälla miljöbilar. Hjälper kreditgarantier? Nästa fråga riktade moderatorn Helene Ahlberg till Sophia Mattsson-Linnala, chef för SABOs enhet för ekonomi- och finansfrågor. Skulle kreditgarantier hjälpa företagen med denna upprustningsuppgift? Nej, det är inte där skon klämmer. Företagen har ganska lätt att få lån, svarade hon. Hans Lind tog tillfället i akt att hoppa in i diskussionen och klargjorde prosaiskt att ekonomens ryggmärgsreaktion är att verksamhet som inte är lönsam bör undvikas. Ska man verkligen underhålla icke lönsamma fastigheter? Har vi inget lärt? Hur många miljarder kastades bort på 80-talet? Och även om det finns en social dimension, ska vi lappa och laga? Nej, riv det som inte fungerar, tyckte professor Lind. Anders Sandberg förde in frågan på spåret om neutraliteten. Han undrade varför de som äger sina bostäder kan göra skatteavdrag, men inte hyresgäster. Ska de som bor i hyreslägenheter betala skatt till dem som bor i villa? Skilj på renovering och standardhöjning Sandberg pekade också på vikten av att skilja på renovering och standardhöjning. 30 procent av de insatser som Lulebo gör i sina fastigheter vill han kalla standardhöjningar. Skälet till detta är endera lagstiftning eller marknadskrav, det vill säga att de 40- och 50-talister som flyttar in ställer högre krav på komfort än sin föräldrageneration. Har då Lulebo lagt undan pengar för att kunna renovera, frågade moderatorn. Nej, svarade Lulebos vd, det finns ingen möjlighet att lägga undan pengar. Han riktade en uppmaning direkt till Daniel Liljeberg. Börja med att neutralisera mellan boendeformerna om det blir för dyrt för statsfinanserna. Sänk rätten till skatteavdrag för rot-insatser och rätta till på hyresgästsidan. Denne replikerade med dagens mest uppskattade kommentar. Konstruktionen med rotavdraget var inte ett under av totallogik, det kan jag hålla med om, sa Liljeberg, och drog ner applåder från gradängerna. Bakgrunden är att regeringen behövde införa åtgärder för att öka sysselsättningen. Och rotavdraget har visat sig fungera väl för det syftet. Men att införa samma avdragsmöjligheter för hyresgästerna skulle kosta så mycket att det skulle märkas i statens finanser. Till Hans Lind riktade Daniel Liljeberg kommentaren att dennes extrema marknadsperspektiv inte fungerar i en situation där det årligen kommer ut till ungdomar på bostadsmarknaden varje år. Här startade ett replikskifte mellan Anders Sandberg och Daniel Liljeberg. Det var ett ärligt svar, men gör något, sa Sandberg syrligt. Man kan göra om rot-avdraget, men det kostar för mycket, replikerade Liljeberg och framförde åter argumentet om statens ekonomi. Men då måste ni räkna om, framhärdade Sandberg. Liljeberg ansåg ändå inte att jämförelsen håller fullt ut. Det är inte analogt. Bostadsrättsinnehavare gör sina åtgärder med skattade pengar, men ett företag gör det inom ramen för sin verksamhet. Ny brist på neutralitet Hans Lind varnade för att man skapar en ny brist på neutralitet. Nämligen mellan att riva och att bygga nytt. Och att det verkar konserverande för en struktur som redan nu inte fungerar. Om hushållen inte klarar sig kanske vi skulle stoppa pengarna i näven på dem så kan de söka sig runt på marknaden och själva hitta rätt på sina bostäder. Det viktiga är att rivningsalternativet inte missgynnas, menade han. Sverige river mindre än något annat land i väst. Alldeles för lite, förtydligade han sin ståndpunkt. På en fråga från Helene Ahlberg om vad som hindrar inrättandet av underhållsfonder svarade Daniel Liljeberg. Det kostar pengar. Hans Lind genmälde med ett slagord. Fonder är fel. Han exemplifierade. Anta att man bygger ett nytt hus. Hyran sätts efter en självkostnadsprincip. Då betalar hyresgästen i princip för byggkostnader och förvaltning. Men vem ska betala upprustningen? Ska den stackars första hyresgästen först betala för den tid han bor i lägenheten och ovanpå det, genom att det fonderas medel, betala för nästa hyresgästs boende? Också! Pär Svanberg tyckte inte om tanken på omfattande rivningar och menade att det kommer att leda till en katastrof med tanke på den bostadsbrist som redan råder. När det så småningom blev dags för kongressen att ta ställning till motionen beslutade kongressombuden utan prut enligt styrelsens förslag att SABO ska arbeta för att hyresvärdar får möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar till fond för framtida underhåll. va d ta r d u m e d d i g h e m från luleå? Lars T Eriksson, vd Katrineholms Fastighets AB Jag har mest intresserat mig för renoveringsproblematiken. Vi står inför renoveringar och då är det bra att hålla sig uppdaterad om vad som händer på området och vilken kompetens som finns. Många entreprenörer satsar inte på renovering, utan lämnar nästan enbart anbud på nyproduktion. Det är positivt att SABO lyfter fram de företag som verkligen satsar på renoveringsområdet, bland annat med det här priset för bästa renoveringsprodukt. Crister Mattson, styrelsesuppleant (fp) Sigtunahem Först och främst att Sigtunahem fick ett hedersomnämnande för sitt miljöarbete, det tar jag med mig hem med stor stolthet. I övrigt är det jätteviktigt att vi får träffas, både inom företagen men även de olika politiskt aktiva, också över partigrupperna, att under trevliga former få utbyta tankar och idéer. Vi har ju en väldigt stor gemensamhet med varandra, som för mig känns värdefull, även om man är från olika landsändar och olika politiska schatteringar. Rita Wiberg, styrelsesuppleant (s) Varbergs Bostads AB Paneldiskussionen var intressant. Jag tycker att det är viktigt att vi diskuterar kostnader, framför allt materialkostnader, i nybyggnation. Det är bara några få stora bolag som har hand om hela marknaden. När det gäller upphandling kommer småbolagen inte i fråga. Vad det betyder prismässigt kan man undra. Det känns inte riktigt friskt. Vi bör titta mer på prissättningen, och hur många mellanhänder som finns. Varför ligger våra byggpriser mer än 50 procent över övriga Europa? sagt och gjort: sabos kongress

8 Svårt räkna hem större upprustningar i synnerhet på vikande marknader Bara energibesparingar kommer inte att finansiera upprustningen. Det kommer att krävas hyreshöjningar Sophia Mattsson-Linnala, chef för SABOs enhet för ekonomi- och finansfrågor : : :- Sophia Mattsson-Linnala, chef för SABOs enhet för ekonomi- och finansfrågor, redogjorde på kongressen i Luleå för hur man från SABOs sida ser på finansieringsfrågan när det gäller upprustning. Synen baseras på en rapport som slutförs inom kort och där situationen analyseras, framför allt när det gäller miljonprogrammet. I rapporten har man genomfört intervjuer med ett trettiotal företrädare för SABO-företag och bearbetat statistik från bland annat Statistiska Centralbyrån, Industrifakta och SABO. Vad händer med de 1,4 miljoner lägenheter som byggdes under miljonprogrammet? Även om allmännyttan inte har fler än uppskattningsvis av dessa behöver omkring rustas upp. Det är bekant att det finns tekniska brister i fastigheterna, men en del av upprustningskravet bottnar i andra saker, till exempel skärpta krav från samhällets sida, sociala faktorer och ren marknadsanpassning. Den allra lägsta nivån på upprustning ligger på kronor per kvadratmeter. Men då kan man inte tala om något nytt boende utan det blir insatser med relining och annat som åtgärdar de allra mest påtagliga bristerna. På en slags medelnivå bekostar man insatser för kronor per kvadratmeter. Det ger utrymme för mer omfattande förbättringar, men inte heller på denna nivå upplevs några större förändringar. På den högsta nivån, som medför en känsla av en ny fastighet och ett nytt område hamnar notan på kronor per kvadratmeter. Sophia Mattsson-Linnala konstaterar att de insatser bolagen hittills vidtagit är ganska omfattande och att det ofta funnits ekonomiskt utrymme att finansiera upprustningen. Men hon visade hur investeringar på de högre nivåerna drar upp kostnaderna ganska snabbt i generellt i hela bolaget. Frågan som inställer sig är när det går att räkna hem investeringen. Svaret är att en satsning på kronor per kvadratmeter med medföljande driftnettoökning på 300 kronor per kvadratmeter och år tar 40 år att betala. Det motsvarar i princip den tekniska livslängden på fastigheten, så ur det perspektivet kan det se rimligt ut. Men man måste ha i åtanke att en hyreshöjning på 300 kronor per kvadratmeter ovanpå en grundhyra som kanske är 700 kronor per kvadratmeter också kan vara en komplicerad sak att få acceptans för. Vad med energibesparingen då, det talas ju ofta om att det finns pengar att hämta till exempel när det gäller uppvärmningskostnaderna? Det stämmer, enligt Sophia Mattsson-Linnala, men den besparingen uppgår maximalt till runt 50 kronor per kvadratmeter. Så bara energibesparingar kommer inte att finansiera upprustningen. Det kommer att krävas hyreshöjningar. Även för icke standardhöjande åtgärder. Studien visar också att det ser väldigt olika ut från företag till företag när det gäller vilken förmåga de har att bekosta sina upprustningar. Företagen kan grovt sett delas upp i fyra olika kategorier: I den första finns storstäderna. Där har bolagen ofta hög soliditet och låga vakanser och de kan höja hyrorna för att klara sina upprustningar. En annan kategori återfinns i mellanstora städer. Här gäller i princip samma sak, även om det kan bli problematiskt i enskilda bostadsområden där det finns en hyrespress. En tredje kategori är företag med pressad ekonomi och med en sviktande marknad, ofta i mindre inlandskommuner med små bestånd att fördela kostnaden på. Slutligen en grupp företag med svag ekonomi och på en vikande marknad. Där kommer det helt enkelt bli omöjligt för bostadsföretaget att bära den ekonomiska börda som en upprustning innebär. Ovanpå detta måste hållas i minne att en rivning kostar omkring kronor per kvadratmeter, vilket kan ställa till bekymmer för ekonomiskt svaga företag. Hyreshöjningar kan alltså inte bära de ambitioner som många bolag har. Det kan bli tvunget för en del bolag att ompröva sina beslut om upprustning. 8 sagt och gjort: sabos kongress 2009

9 Nya stadgar antagna efter debatt Kongressen antog förslaget till nya stadgar, som ska ge SABO en snabbare och tydligare valprocedur. Även de nya formuleringarna om ändamålet med SABO antogs efter viss debatt. På morgonen på kongressens tredje dag kom den fråga upp som fick flest ombud att äntra talarstolen: frågan om ändamålet med SABO. Miljöpartiet och vänsterpartiet hade reserverat sig mot det förslag som lagts fram av stadgekommittén, framför allt mot att meningen om att SABO ska verka för att utveckla goda bostäder plockas bort. Jag vill att vi fortsätter att ha som mål att producera goda bostäder. Vad ska vi annars ha för mål med allmännyttan? undrade Ingvar von Malmborg (mp). Han vände sig också mot det argument som majoriteten fört fram under stadgearbetet, att det ändå inte är någon som bygger dåliga bostäder. Det är tyvärr inte sant. Det är sämre kvalitet på de kök som Familjebostäder bygger i dag än i husen som byggdes 1945, sade Ingvar von Malmborg. Även Claes Wallenius, vänsterpartist från Karlstad, argumenterade för att reservationen skulle bifallas. Stadgekommitténs förslag är i mångt och mycket bra. Men vi har en annan betoning i vår formulering. Vi tycker att det ska stå att SABOföretagen ska vara till nytta för kommunerna och de boende. Och att ansvaret för bostadsförsörjningen finns med. Det är viktigt att ha med de här formuleringarna, det handlar om hur vi ser på vårt uppdrag, sade han. Ska hålla i tjugo år Leif Jakobsson (s), ordförande i SABO och i stadgekommittén, betonade att man egentligen borde läsa stadgarna och idéprogrammet samtidigt. Det är i idéprogrammet vi beskriver hur bostadsföretagen kan bidra till samhällsnyttan. Men idéprogrammet ska vara levande och ändras kanske redan till nästa kongress. Stadgarna däremot ska kunna hålla i 20 år. Han vädjade till kongressen att inte göra detta till en fråga om för eller emot goda bostäder. Företagen får sina uppdrag från kommunfullmäktige. SABO är ingen koncernledning. Detta vill vi respektera, sade Leif Jakobsson. Förenklad valprocedur Stadgekommittén, med representanter för alla kongresspartier, har också arbetat fram förslag till en förenkling av SABOs valprocedur, som ska göra det möjligt att snabbare utse en ny styrelse till SABO. Till exempel ska SABO-valet nu baseras på valresultatet i kommunfullmäktige i stället för sammansättningen i SABO-företagens styrelser. Veine Backenius (c) från Mönsterås var lite orolig för att det skulle bli svårt att hinna få fram nomineringar till kongressombud i tid. Företagens nomineringar ska vara inlämnade och klara till den 15 oktober och valberedningen ska sedan vara färdig under november. Tidplanen är lite tajt. I många kommuner pågår ju då fortfarande nomineringsarbetet till styrelser och nämnder. Det finns en risk att personer som väljs inte kommer att ha med bostadspolitik att göra de närmaste fyra åren. Allt ska gå så fort nu för tiden, men det här kanske går lite väl fort, sade han. Utgångspunkten är ju att vi inte ska behöva vänta in bolagsstämmorna, som hålls först på vårkanten. Men vi får förstås se till att detta fungerar på ett praktiskt sätt. Just tidplanen är inte stadgebunden, så där finns en flexibilitet, svarade Leif Jakobsson. De nya stadgarna antogs sedan i sin helhet enligt majoritetens förslag. Central valberedning I den uppsnabbade valproceduren ligger också att det nu blir en central valberedning i stället för nio olika valkommittéer (men ombuden ska fortfarande väljas utifrån en geografisk spridning från de nio olika valkretsarna). Den nya valberedningen behöver börja arbeta direkt efter nästa val som inträffar före nästa kongress. Därför utsågs redan nu en ny valberedning enligt den nya modellen. Erich Colberg, Ulf Fridebäck och Kerstin Widén avtackades ur den gamla valberedningen. Till den nya, som får två ordinarie ledamöter från varje kongressparti, valdes bland andra Åsa Frithiofsson, Ingvar von Malmborg, Claes Wallenius, Peter Kockum, Elisabeth Gunnars och Tommy Banevång-Forsberg. Jag vill att vi fortsätter att ha som mål att producera goda bostäder. Vad ska vi annars ha för mål med allmännyttan? Ingvar von Malmborg (mp) va d ta r d u m e d d i g h e m från luleå? Inga-Lill Börjeson, styrelseledamot (s) i Familjebostäder i Göteborg: Det som varit mest intressant är egentligen att det varit en sådan väldig enighet och inte så mycket diskussioner om olika saker. Sedan var det intressant med diskussionen man hade vid podiet. Det var ett nytt grepp. Och att man återigen lyfte fram att det är en väldig orättvisa med hyresrätten kontra andra upplåtelseformer. sagt och gjort: sabos kongress

10 Peter Mellvé, vd för LKF, tog emot SABOs miljöpris Övriga tävlingsbidrag Sigtunahem har satt målet att företagets alla fordon ska vara miljöbilar år 2017 och de senaste två åren har koldioxidutsläppen från egna transporter minskats med cirka tio procent i snitt. Örebrobostäder har som målsättning för de egna transporterna att koldioxidutsläppen ska minska med 50 procent till år Företaget har en bilförening, EKO-bil, som vänder sig till samtliga hyresgäster och ger tillgång till bilar med alternativa drivmedel. Bostads AB Mimer i Västerås har enbart bilar som drivs med biogas. Man har också anställt en miljövärd som lär hyresgästerna hur man källsorterar. Bilpool för både anställda och hyresgäster finns att tillgå, liksom tjänstecyklar. Växjöhems kvarvarande dieselfordon körs på syntetisk diesel, vilket ger lägre hälsofarliga utsläpp och 20 procent lägre koldioxidutsläpp. Motorer av tvåtaktstyp körs på alkylatbensin. Redan 1999 tog bolaget fram en metod att beräkna koldioxidutsläppen som numera används av alla bolag och förvaltningar i kommunen. Stiftelsen Kindahus i Östergötland har startat en verksamhet med gratisbuss från bostadsområdena utanför Kisa in till centrum. En enkät om tätortstrafiken visar att 100 procent av dem som besvarade enkäten tycker att kollektivtrafiken fungerar bra eller mycket bra och 95,8 procent använde kollektivtrafiken en eller flera gånger i veckan. Årets äpple är tillverkat av återvunna cykeldäck och utformat av konstnären Jonas Torstensson, Torstensson Art & Design. LKF tog hem årets miljöäpple Lådcyklar, tjänstecyklar och bilpooler för personal och hyresgäster var några av de saker som bidrog till att Lunds kommuns fastighets AB fick SABOs miljöpris Miljöarbete ger inte bara minskad miljöpåverkan, vi tjänar också pengar på det, sa Peter Mellvé, vd för LKF, då han tog emot priset. SABOs miljöpris delas ut varje år sedan sjutton år tillbaka. Syftet med priset är att lyfta fram duktiga företag och att sprida goda exempel inom bostadsbolagen. Temat för 2009 års miljöpris var transporter. I år delades miljöpriset ut på SABO-kongressens tredje dag i Luleå och årets miljöäpple gick till det kommunala bostadsbolaget Lunds kommuns fastighets AB, LKF. Det här är en mycket stor ära, och känns inte på något sätt mindre ärofullt för att det är andra gången vi får miljöpriset, sa Peter Mellvé, LKFs vd, då han tog emot miljöäpplet tillverkat av återvunna cykeldäck. Tjänar pengar Han framhöll att det var tack vare sina medarbetare som bolaget fick priset och nämnde särskilt bolagets miljöansvariga Åsa Johansson, men även LKFs hyresgäster. Priset är ett erkännande för oss och något som sporrar oss att fortsätta vårt miljöarbete. Det gör att organisationen tänder till lite extra. Ett annat gott motiv är, helt krasst, pengar. För miljöarbete ger inte bara minskad miljöpåverkan, vi tjänar också pengar på det, sa Peter Mellvé. LKF har sedan några år tillbaka antagit ett antal miljömål. Ett av dem är att minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten med i genomsnitt fem procent per person och år. Detta skulle vara genomfört till Men redan under förra året hade man minskat resandet med 20 procent. Minskningen beror till stor del på att bolaget satsat på att köpa in tjänstecyklar, med reflexvästar och cykelhjälmar till låns. Även kollektivtrafikkort och lådcyklar finns att använda i tjänsten. Därtill har man satsat på bilpooler och en bättre planering och samordning av resorna. Rabatt på gas Genom ett samarbete med Lunds energi planerar LKF ett projekt som ska ge hyresgästerna rabatt på fordonsgas. Tillsammans med den lokala hyresgästföreningen genomförs också så kallade närnaturguidningar då man diskuterar olika miljöfrågor. Juryns motivering löd: LKF arbetar mycket aktivt och strukturerat med miljöfrågorna och har ett särskilt fokus på minskad klimatpåverkan, där transporterna är en viktig del. Personal och hyresgäster involveras på ett utmärkt sätt i arbetet. LKF har på ett kreativt sätt tagit sig an utmaningen att minska miljöpåverkan från företagets, hyresgästernas och entreprenörernas transporter. Det certifierade miljöledningssystemet ger en tydlig struktur, och en bra möjlighet till uppföljning och förbättringsarbete. Av de sex bidrag som kom in nominerades två. Sigtunahem fick ett miljöäpple, modell mindre, och ett hedersomnämnande för sitt ansvarsfulla miljöarbete. 10 sagt och gjort: sabos kongress 2009

11 Grön smutsavvisande kalkfärg prisades Med andan i halsen och i sista minuten kom vägg- och takfärgsleverantören Fibrite in med sitt tävlingsbidrag till SABOs tävling Bästa renoveringsprodukt. Men brådskan var inte förgäves. Deras ekologiska invändiga kalkfärg för väggar och tak tog hem förstapriset. För andra gången i ordningen delades priset för bästa renoveringsprodukt ut av SABO. Av fyra nominerade tävlingsbidrag gick första priset till vägg- och takfärgsleverantören Fibrite. Produkten är en miljöriktig brandskyddande förstärkt kalkfärg som är smutsavvisande. Den andas, är mögelresistent, har en lång livslängd och färgförändras inte över tiden. Därtill bidrar den till ljudisoleringen invändigt i ett hus. Priset delades ut under andra dagen av konferensen Professionell renovering 2009 som arrangerades samtidigt med SABOs kongress. En mycket glad Per Sundström, vd för Fibrite, mottog priset. Det känns underbart! Många fastighetsägare uppmärksammar det här, så priset betyder mycket för ett så litet företag som vi är, vi är bara två verksamma personer. I sista minuten Fibrites bidrag kom in minuterna innan deadline bekräftar Gösta Gustavsson, ansvarig för byggfrågor på SABO och sekreterare i juryn. Det hängde på två minuter, berättar han. Juryns motivering var: En produkt som vidareutvecklats för fler användningsområden. Produkten är miljövänlig och appliceras på väggar och tak med enkel sprututrustning. Dess egenskaper bidrar till ljudreduktion, till exempel i trapphus, till lättskött fastighetsskötsel genom att vara Per Sundström, vd för Fibrite, mottog priset för bästa renoveringsprodukt. antistatisk med mera. Produkten är ånggenomsläpplig och har en brandskyddande effekt. Sammantaget medför dessa egenskaper att produkten kan bidra till att öka boendes behov av lugn och trygghet i hemmet. De tre andra nominerade bidragen fick diplom och hedersomnämnanden. De tre andra nominerade bidragen var: Qlean Surface, en teknik som med ultrarent vatten miljövänligt och med låg ljudnivå rengör stora ytor, till exempel husfasader. Maximal compact, en fönsterkonstruktion där de befintliga karmarna behålls och endast ger en minimal ljusreduktion. LinTec Combisystem, badrumskassetter som möjliggör kaklade ytor, öppningsbara fronter och vattenmätare. h u r va r d e t at t h a e n k o n f e r e n s i s a m b a n d m e d s a b o s k o n g r e s s? Gösta Gustavsson Det har varit ett stimulerande uppdrag, men inte helt okomplicerat, säger Gösta Gustavsson, ansvarig för byggfrågor på SABO och projektledare för konferensen Professionell renovering. Eftersom vi delvis hade två olika målgrupper på konferensen behövde vi anpassa innehållet. Å ena sidan hade vi kongressdeltagarna som, många av dem, sitter i bolagens styrelser. Å andra sidan vände vi oss till branschfolk och vd:ar. Konferensen är ju öppen för hela branschen så det gällde att innehållet skulle passa bägge målgrupperna. Om vi hade haft enbart en konferens skulle det säkert blivit djupare diskussioner kring metodutveckling och frågor som gäller entreprenörer och beställare. Men det känns stimulerande att ha fått förtroendet att föra ut viktig kunskap om renoveringsfrågor även till styrelseledamöter och andra kongressdeltagare. Jag upplevde att de tyckte att det var intressant. sagt och gjort: sabos kongress

12 Studiebesök 1: Årgångsboende för hyresgäster över 65 år 60-talshus blev årgångshus i Luleå Det här för tankarna till ett fint årgångsvin Katrina Wikström, Lulebo När kommunala Lulebo skulle bygga ett boende för 65-plussare fick Luleborna säga sitt. Resultatet: ett årgångshus med normalstandard och låga hyror. Och med hjälp av hörselskydd bodde till och med några hyresgäster kvar i huset under helrenoveringen. Årgångshuset på Vinkelgränd i Örnäset är ett boende för personer över 65 år resultatet av ett samarbetsprojekt med kommunens socialförvaltning, Åldras i området. Det är det kommunala bostadsbolaget Lulebos första färdiga årgångshus. Under SABO-kongressens första dag anordnades ett studiebesök som förde besökarna dit. Namnet årgångshus, som numera är namnskyddat, föddes efter att en tävling utlysts bland Luleborna av det kommunala bostadsbolaget Lulebo. Årgångshus blev det vinnande bidraget. Vi tyckte alla tidigare namn på seniorboende var så tråkiga. Det här för tankarna till ett fint årgångsvin, men min personliga favorit var after work, säger Katrina Wikström, Lulebos områdeschef för Vinkelgränd på Örnäset. En enkätundersökning blev det första steget i att ta reda på vad kommuninvånarna i Luleå ville ha för slags boende. Och hur, var och när de ville ha det. De svar man fick var att det fanns ett stort intresse för seniorboende och gärna i hyresrätt. Ett sådant boende kunde man tänka sig att flytta till. Men inte nu utan sedan, svarade de flesta, oavsett om de var 46 år eller 92, berättar Katrina Wikström. Att man gärna ville bo kvar och åldras i det område där man redan bodde var ett annat resultat som visade sig i enkätundersökningen. Fler viktiga faktorer i ett bra boende som kom fram var att hyresgästerna ville ha en god samhällsservice, nära till apotek, affärer, vårdcentral och kommunikationer. De flesta tyckte heller inte att lägenheterna skulle vara för lyxiga, säger Katrina Wikström. Inventering gjordes Nästa steg blev att se om Lulebo hade möjlighet att skapa den här sortens boende inom det befintliga beståndet. Efter en inventering fann bolaget att ett av husen på Vinkelgränd i Örnäset var lämpligt ur alla de aspekter som framförts. Men det krävdes en omfattande ombyggnation. Örnäset är ett höghusområde byggt under tidigt 1960-tal där många av arbetarna på järnverket, senare Svensk stålindustri SSAB, bodde. Området har nära till service och kommuni- 12 sagt och gjort: sabos kongress 2009

13 kationer, och den så viktiga hissen fanns sedan tidigare. Inom Luleå kommun blev flera förvaltningar, den tekniska förvaltningen liksom kultur-, fritids- och socialförvaltning, involverade i arbetet att göra årgångshuset till ett boende som invånarna ville ha. Även länstrafiken var inkopplad vad gällde busstrafik och hållplats. Utvändigt behövde kommunen göra en upprustning och anpassa miljön för äldre personer. Närområdet ska kompletteras med parkbänkar för de äldre att kunna slå sig ner och vila på och även belysningen har setts över. Invändigt i lägenheterna har alla dörrar breddats och badrummen, som nyligen var renoverade, behövde göras större för hyresgäster med rullator eller rullstol, säger Katrina Wikström. Bättre tillgänglighet Många väggar har delvis eller helt tagits bort för att skapa bättre tillgänglighet inne i lägenheterna. Gemensamma utrymmen för möten och kurser samt en bastu har installerats i anslutning till årgångshusets entré. Tvättstugan har byggts om och huset har fått en övernattningslägenhet, vilket var ett önskemål enligt enkätundersökningen. Förutom att alla balkonger har glasats in har väldigt lite förändrats exteriört på huset. Huset var före upprustningen helt fullbelagt. Alla hyresgäster i huset sades upp och erbjöds andra lägenheter hos Lulebo. Tio hyresgäster uppfyllde kravet på 65 år eller mer och de flesta av dem ville bo kvar i huset. De ville till och med bo kvar under själva renoveringen trots att vi sa att det inte var lämpligt. Men de köpte hörselskydd och sa att det nog skulle lösa sig. Alla utom en, som vi senare fick evakuera, klarade det här. Nota på 30 miljoner Omdaningen från 1960-talshus till årgångshus har kostat Lulebo nästan 30 miljoner kronor, men huset var redan innan i stort behov av en rustning. Det regnade in genom taket och dräneringen behövde ändå göras om. Så nyinvesteringskostnaden blev inte så stor, säger Katrina Wikström. Hon berättar att hyrorna i dag ligger på mellan 785 och 825 kronor per kvadratmeter och år vilket gör att den lilla ettan i huset på 36 kvadratmeter kostar kronor per månad i hyra. Före renoveringen låg hyrorna på drygt 600 kronor per kvadratmeter och år. Under studiebesöket vallades ett hundratal personer runt i årgångshusets gemensamma utrymmen och även några lägenheter. Det här är ett jättebra boende, med den nya tvättstugan och bra service i närheten, men man måste vara ganska pigg, säger Mona-Britt Källbäck, styrelseledamot i det kommunala bostadsbolaget Mimer i Västerås. För en hyresgäst med rullstol blir det ändå svårt att till exempel komma fram till köksbänken, menar Mona-Britt Källbäck. Hon förordar höj- och sänkbara överskåp, bänk utan underskåp och hällspis och ugn i arbetshöjd. Men det här är definitivt tidens melodi och med tanke på att det här är ett gammalt hus är det en bra bit på väg och helt rätt tänkt, säger hon. Inte som ett äldreboende Den låga nivån på handikappanpassningen var dock ett av de önskemål från hyresgästerna som Lulebo tog hänsyn till i projekteringen av huset på Vinkelgränd. Man ville inte att det skulle vara för handikappanpassat, de ville ju inte bo som i ett äldreboende. Och det skulle heller inte vara för påkostat. Det har gjort att vi kunnat hålla nere hyrorna, säger Arne Ekström, Lulebos förvaltare i området. Han berättar att man nu går igenom hyresgästernas åsikter om vad som varit bra och mindre bra och tar med sig erfarenheterna till nästa årgångshus. Katrina Wikström har redan noterat några. Det vi tar med oss härifrån till nästa årgångshus är att elprojekteringen måste bli bättre. Här har det till exempel blivit många tokiga placeringar av eluttagen, säger Katrina Wikström. Om jag ska vara med och bygga ett årgångshus framöver så ska huset tömmas på hyresgäster helt. För jag tror inte vi kommer ha så tålmodiga hyresgäster någon annanstans, tillägger hon med eftertryck. Målet, enligt Lulebo, är att det ska finnas ett årgångshus i varje större bostadsområde. Härnäst blir det ett årgångshus i Björkskatan som redan är påbörjat och senare på Hertsön med start nästa år. va d ta r d u m e d d i g h e m från luleå? Sven-Olof Klasson, vd Ronnebyhus: Jag har deltagit mest i seminarierna. Det har varit intressant med teknikfrågorna som väcker tankar och idéer. Jag har faktiskt redan skickat hem en del till vår tekniska avdelning. En annan sak som man tar med sig är det kollegiala utbytet som är trevligt samtidigt som man får tillfälle att utbyta möjligheter och bekymmer. Tommy Pettersson, styrelse ledamot (s) Östersundsbostäder Mest det som varit runt omkring kongressen, renoveringskonferensen. Renoveringsalternativen är intressanta att bevaka eftersom vi har mycket gamla områden i behov av ombyggnad. Det är viktigt att hålla nere kostnaderna genom att hitta smarta lösningar. Birger Wikström och Arne Ekström, kvartersvärdar på Lulebo. sagt och gjort: sabos kongress

14 Studiebesök 2: Pågående renovering av Kallkällan Lulebo renoverade energislukande Kenneth Jokinen från Kirunabostäder studerar renoveringen. I början av förra året påbörjade Lulebo en omfattande upprustning av bostadsområdet Kallkällan. Husen, byggda mellan 1965 och 1969, är riktiga energi slukare med dragiga lägenheter, vattenskador och dålig ventilation. Lulebos bostadsområde Kallkällan omfattar åtta huskroppar som är byggda i u-form runt en öppen gård. Totalt sett rör det sig om 426 lägenheter. Upprustningen omfattar isoleringsarbeten, med bland annat nya fasader och tak, nya lågenergifönster och förbättringar av utemiljön. Invändigt tapetseras och målas och vitvarorna byts ut. Nya säkerhetsdörrar sätts in och trapphusen målas och fräschas upp. För en 3:a på 84 kvadratmeter har hyresgästen tidigare betalat cirka kronor i månaden (813 kronor per kvadratmeter och år). Trots den ganska kraftigt förbättrade standarden görs ingen särskilt omfattande hyreshöjning, sex procent för det kommande året. Samtidigt räknar Lulebo med att kunna höja hyrorna de kommande åren i och med att hela områdets attraktivitet höjs. Det ska i sammanhanget nämnas att området ligger tämligen centralt, cirka tre kilometer från Luleås absoluta centrum. Luleå har för övrigt generellt sett låga hyror jämfört med övriga Norrlandskusten. Arbetet har Lulebo organiserat så att man haft en personalstab bestående av en områdeschef som backas upp av kvartersvärdarna som utgör den vanligaste länken till de boende. Ombyggnadsvärdinna svarar på frågor För själva renoveringsprojektet finns dessutom en ombyggnadsvärdinna som svarar på de många frågor som uppstår i och med ombyggnaden. Husen renoveras gårdsvis och samtliga hyresgäster får räkna med att vara evakuerade under åtta veckor. Före projektstarten genomfördes ett stort informationsmöte för de boende. På mötet till- 14 sagt och gjort: sabos kongress 2009

15 Bostadspolitik ska inte styras från Bryssel miljonhus sattes en arbetsgrupp som fick till uppgift att samla in synpunkter och frågor från hyresgästerna. Därtill skapades en samrådsgrupp med den lokala hyresgästföreningen. Bägge dessa formationer kom med många synpunkter som Lulebo kunde ta till vara och uppfattningen hos områdeschefen Lena Landström är att renoveringsarbetet därmed gått enklare och smidigare. För ytterligare lokal förankring har också gårdsvisa informationsmöten hållits där detaljfrågor kunnat diskuteras. Den totala kostnaden ligger på 47 miljoner kronor per hus. Förutom att de boende får en standardhöjning räknar Lulebo med att kunna spara cirka 1,3 miljoner kronor per år i uppvärmningskostnader. Energiförbrukningen per kvadratmeter och år har gått ner från 175 kilowattimmar till 111, vilket ska jämföras med nyproducerade hus, där Lulebo kalkylerar med 110 kilowattimmar per kvadrat. Hela projektet ska stå klart år Cecodhas president David Orr, till vardags på National Housing Federation i England som har hand om den engelska allmännyttigsektorn, beskrev i sitt anförande på SABOs kongress hur organisationen arbetar i Bryssel för att föra upp bostadsfrågorna på den politiska agendan. Varken jag eller någon annan inom Cecodhas vill att bostadspolitik ska styras från Bryssel. Vi anser att beslut i dessa frågor ska fattas på lokalplanet. Men vi försöker få EU att förstå den roll vi spelar. EU förstår både stater och näringslivet, men saknar förståelse för den tredje typ av organisation som vi utgör. Och vi kommer inte in i regelverket på ett bra sätt. Regelverket måste anpassas, krävde David Orr. Socialt projekt Han beskrev också hur EU genom åren utvecklats till att i allt större utsträckning vara ett socialt projekt. Och kunde till sin glädje se att det i Lissabonfördraget görs försök att stärka den sociala dimensionen. Som exempel på att Cecodhas har varit relativt lyckosam i sina kontakter med EU beskrev han å andra sidan hur det i maj bestämdes att fyra procent av EU:s olika strukturfonder skulle göras tillgängliga för energiåtgärder och sociala åtgärder i hus. Det är första gången det finns EU-pengar för boendet. De 8 miljarder euro som det rör sig om visar att EU lyssnar. Och jag är personligen övertygad om att fonderna inte skulle ha gjorts tillgängliga utan Cecodhas lobbyarbete, berömde David Orr sin organisation. Det är dock inte fråga om att vila på lagrarna. Redan nu är organisationen engagerad i planeringen av det stora globala klimattoppmötet i Köpenhamn i december år. Det visar att alla medlemmar i alla de medlemsorganisationerna kan vara med och ta ansvar för de stora klimatfrågorna, menade David Orr. Cecodhas består av 46 nationella och regionala SABO-liknande sammanslutningar från 19 olika länder. Dessa har i sin tur cirka medlemsorganisationer. De kan vara allt från ett företag med lägenheter till ett kooperativ på sex personer. Totalt sett representerar Cecodhas 75 miljoner boende. sagt och gjort: sabos kongress

16 kort&blandat Skål för kongressen! Christian Sundby, Urban Eriksson (båda från Kristinehamns Bostads AB) och Lars T Eriksson (vd för Katrineholms Fastighets AB) hämtar lite luft på Stadshotellets takterass. Hälsningar från Hägnan Ravelli till kongressen: Kliv ur komfortzonen! Idrotts-, eller i varje fall Fotbolls-Sveriges, lustigkurre, spelevink, kvickhuvud och spexare Thomas Ravelli underhöll SABO-kongressen i ett slags uppvärmningsheat inför de garanterat mer allvarsamma traditionella kongresspunkterna. Under en timme levererade han en föreläsning som främst, även om den manade till eftertanke, var fullspäckad med anekdoter hämtade från idrottens värld och ett stort antal mer eller mindre tänkvärda citat. Och inte minst ett stort antal inte sällan skabrösa historier. Sprakande och suggestiv dans framförd av elever från Luleå rytmik- och balettförening inledde SABOs kongress i Luleå. Under invigningsföreställningen framfördes också sång av Kerstin Grönlund mot en bakgrund av ett bildspel med vackra naturbilder och människor i stads- och friluftsmiljö. Anna-Lotta Larsson underhöll till mångas förtjusning (inte minst herrarnas) under kongressmiddagen i Luleå stadshotell. Lulebo stod för kvällens arrangemang. uddevalla värd för nästa kongress Nästa kongress kommer att hållas på västkusten, närmare bestämt i bohusstaden Uddevalla. Vi hälsar alla varmt välkomna till Uddevalla, sade Carin Ramneskär (m), ordförande i stiftelsen Uddevallahem samt förste vice ordförande under själva kongressandet i Luleå. Eftersom kongressen beslutade om nya stadgar med förenklad valprocedur och kortare ledtider kommer kongresserna framledes kunna äga rum tidigare på året. Kongresserna har de senaste åren hållits i början av juni nu kan det bli ett par månader tidigare. Exakt tidpunkt för Uddevallakongressen är ännu inte bestämd, men det blir någon gång under våren Carin Ramneskär s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag Besöksadress Vasagatan 8 10, Box 474, Stockholm Tel , fax , hemsida e-post info@sabo.se

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma. SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Anders Spjuth Projektledare Tjänsteskrivelse anders.spjuth@malmo.se Motion från Anders Olin (SD) om investering av MKB S

Läs mer

En god bostad till en rimlig kostnad

En god bostad till en rimlig kostnad Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga

Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga Frågor och svar kring ny- och ombyggnationen i kvarter Hedvig i Spånga 1. Varför rustar ni upp husen? Husen är byggda på 60-talet och är i stort behov av stambyte och upprustning. Elinstallationerna uppfyller

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10

Info! Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars. Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 April 2014 Till dig som bor på Tuvgränd 7 och Västra Idrottsallén 10 Uppföljande information efter dialogmötet den 26 mars I mars bjöd vi in till ett möte där du fick komma med önskemål och förslag inför

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS

Läs mer

sabos miljöpris 2009 Tema: transporter s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag

sabos miljöpris 2009 Tema: transporter s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabos miljöpris 2009 Tema: transporter s a b o sveriges allmännyttiga bostadsföretag innehåll sabos miljöpris 3 lunds kommuns fastighets ab (lkf) lund vill dra sitt strå till miljöstacken 4 ab sigtunahem

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL HSB BRA ATT VETA FÖR DIG SOM ÄR NYINFLYTTAD

VÄLKOMMEN TILL HSB BRA ATT VETA FÖR DIG SOM ÄR NYINFLYTTAD VÄLKOMMEN TILL HSB BRA ATT VETA FÖR DIG SOM ÄR NYINFLYTTAD TILLSAMMANS är vi över en halv miljon medlemmar. Du som bor i HSB är i gott sällskap. Cirka 345 000 av medlemmarna bor i HSBs bostadsrättsföreningar,

Läs mer

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad

Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Välkommen till HSB Bra att veta för dig som är nyinflyttad Några av fördelarna du får som HSB-medlem Centrala avtal som sänker kostnader Tack vare att vi är så många i HSB kan vi teckna förmånliga avtal

Läs mer

Nu bygger vi om i Husby

Nu bygger vi om i Husby Nu bygger vi om i Husby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Husby Hus för hus Det tar upp till

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Medborgardialog om framtidens äldreboende

Medborgardialog om framtidens äldreboende Mötet hölls torsdagen den 10 november 2016 klockan 18-20 på Lyktan i Arjeplog. Cirka 80 personer deltog. Demokratiberedningen genom ordförande Kurt Burman var arrangör. Ingela Lekfalk från Luleå var inbjuden

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Det började med barnrikehusen

Det började med barnrikehusen Det började med barnrikehusen Nedanför Vita Bergen på Södermalm ligger kvarteret Kristallen, omringat av Bondegatan, Borgmästargatan, Klippgatan och Skånegatan. På 1930-talet var alla husen i kvarteret

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Minnesanteckningar från bomöte

Minnesanteckningar från bomöte 2018-10-14 Minnesanteckningar från bomöte Vi är otroligt glada över att ni var så många som kom för att lyssna och ställa frågor. Uppskattningsvis var ni runt 400 hyresgäster som kom för att träffa oss.

Läs mer

Nu bygger vi om i Rinkeby

Nu bygger vi om i Rinkeby Nu bygger vi om i Rinkeby Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Rinkeby Hus för hus Det tar upp

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019 Bilaga med sammanställd data från Bostadsmarknadsenkäten 2019 (BME 2019) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning Bedömningar av kommunernas

Läs mer

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas.

Förslag till. EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till EN NY BOSTADS- POLITIK Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. 1 ETT FÖRSLAG TILL EN NY BOSTADSPOLITIK INNEHÅLL Hyresgästföreningens mål 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag

Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas. Förslag till en ny bostadspolitik. ett förslag Ett tryggt boende där människor och samhälle utvecklas Förslag till en ny bostadspolitik ett förslag Innehåll Hyresgästföreningens mål... 5 Hyresgästföreningens åtgärdsförslag... 5 Bruksvärdessystemet

Läs mer

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum Miljonprogrammets bostadsområden ska renoveras för att bli långsiktigt hållbara hur ska detta genomföras? BQR och inbjöd

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Tillåt ombildningar i ytterstaden Motion (2015:56) av Joakim Larsson (M)

Tillåt ombildningar i ytterstaden Motion (2015:56) av Joakim Larsson (M) Utlåtande 2016:77 RI+RIX (Dnr 106-1321/2015) Tillåt ombildningar i ytterstaden Motion (2015:56) av Joakim Larsson (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2015:56)

Läs mer

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Rapport februari 09 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 100 fastighetsföretag om regeringens ROT-satsning Från och med den 8 december 08 utvidgade

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN Malmö stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-24 Vår referens Lars G Larsson Utvecklingssekreterare lars.g.larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion från Emma-Lina Johansson om

Läs mer

Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se. Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB

Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se. Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB Vår referens: Stockholm Karolina Celinska 2016-02-29 Karolina.celinska@dhr.se Näringsdepartementet 100 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N2015-06917-PUB

Läs mer

Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk. Ylva Sandström, 19 januari 2016

Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk. Ylva Sandström, 19 januari 2016 Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk Ylva Sandström, 19 januari 2016 Innehåll Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse

Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse BOSTADSPOLITISKT PROGRAM UMEÅ 2017 Hyresgästföreningen - en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna. Hyresgästföreningen

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.

BYGGRAPPORT 2012. En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag. INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt.

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING?

VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING? VAD HÄNDER VID EN UPPRUSTNING? 1 UPPRUSTNING PÅ GÅNG I DITT BOSTADSOMRÅDE Din hyresvärd planerar att genomföra en upprustning i ditt hus. En upprustning är en omfattande renovering av fastighetens lägenheter

Läs mer

Info! Uppföljande information efter dialogmötet, 4 oktober. Till dig som bor på Tranbärsvägen 2 4

Info! Uppföljande information efter dialogmötet, 4 oktober. Till dig som bor på Tranbärsvägen 2 4 Oktober 2012 Till dig som bor på Tranbärsvägen 2 4 Uppföljande information efter dialogmötet, 4 oktober I början av oktober bjöd vi in till ett möte där du som bor på Tranbärsvägen 2 4 fick komma med önskemål

Läs mer

Skrivelse (17/4) om att hemlöshetssamordnare i Stockholms stad kan öka kvalitet, snabbhet och effektivitet

Skrivelse (17/4) om att hemlöshetssamordnare i Stockholms stad kan öka kvalitet, snabbhet och effektivitet Remissvar Dnr 2013/3.2.2/87 Sid. 1 (9) 2013-06-13 Handläggare: Andreas Jaeger, 08-508 29 269 Till Socialroteln Skrivelse (17/4) om att hemlöshetssamordnare i Stockholms stad kan öka kvalitet, snabbhet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson

Framtiden måste byggas idag. Anders Konradsson Framtiden måste byggas idag Anders Konradsson Den statliga politiken tre skeden från bostadspolitik till skattepolitik 1975 1990 sammanhållen politik mål om paritet och neutralitet schablonbeskattning

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2017 Storsjöbygden Hyresgästföreningen en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser med över en halv miljon medlemmar. I över 100 år har vi arbetat

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Fehret Raza Tangenten Lokal Hyresgästförening Kerstin Anders Gunnar Verksamhetsberättelse 2012 2013-01-21 1 Ordförande har ordet! Vi har ännu ett år som kännetecknas med stor

Läs mer

Vad är det för skillnad. bostadsrätt?

Vad är det för skillnad. bostadsrätt? Vad är det för skillnad mellan hyresrätt och bostadsrätt? Vem äger huset? Hyresrätt Företag eller privat hyresvärd Bostadsrätt Bostadsrättsföreningen = medlemmarna i bostadsrättsföreningen Vem sköter huset?

Läs mer

Stämman utser presidiet enligt valberedningens förslag.

Stämman utser presidiet enligt valberedningens förslag. Extra föreningsstämma Datum: 2010-03-01 Tid: Kl. 18:30 Plats: Umeå folkets hus, Studion. 1 Stämmans Öppnande Styrelseordförande hälsar alla välkommen till mötet. Han riktar ett speciellt välkommen till

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering

Motion om utvärdering av EU projekt med kommunal medfinansiering Kommunfullmäktige 2009 11 30 200 476 2010 11 29 179 422 Kommunstyrelsen 2010 11 15 209 506 Arbets och personalutskottet 2010 10 11 190 398 Dnr 09.729 008 novkf37 Motion om utvärdering av EU projekt med

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 35 (50) 2016-09-26 Kf Ks 308 17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/526-109 Den moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Carlshem: Flintvägen 2-6, 3-15, 10-72, Gnejsvägen 1 47, 2 14, Kvartsvägen 5 13 och Kvartsvägen 3 (tomtmark).

Carlshem: Flintvägen 2-6, 3-15, 10-72, Gnejsvägen 1 47, 2 14, Kvartsvägen 5 13 och Kvartsvägen 3 (tomtmark). 2017-11-16 Ska Bostaden sälja fastigheter? Ja, vi säljer 1 601 lägenheter på Mariehem och Carlshem. Vi säljer alla våra fastigheter på Carlshem och stora delar av Mariehem. De adresser som ingår i försäljningen

Läs mer

De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2)

De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2) Utlåtande 2003:41 RIII (Dnr 423-67/2001) De kommunala bostadsbolagens möjligheter att bygga hus för gemenskapsboende för äldre Motion av Ann Mari Engel (v) (2001:2) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Vardagen blir roligare i kollektivhus

Vardagen blir roligare i kollektivhus Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Så tycker partierna i Härryda i bostadsfrågan VALET 2018

Så tycker partierna i Härryda i bostadsfrågan VALET 2018 Så tycker partierna i Härryda i bostadsfrågan VALET 2018 Innehållsförteckning Om undersökningen... 2 Bostadsbrist i hela regionen... 3 Fråga 1: Hur vill ditt parti lösa bostadsbristen i er kommun?... 4

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s renovering av Vintertullens äldreboende, kv. Hamnvakten 7 Genomförandebeslut

Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s renovering av Vintertullens äldreboende, kv. Hamnvakten 7 Genomförandebeslut Utlåtande 2015:81 RI+VIII (Dnr 112-937/2015) Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s renovering av Vintertullens äldreboende, kv. Hamnvakten 7 Genomförandebeslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll 2006-08-29 1 Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott Plats och tid Skolan, Nissafors, kl 19.00-21.00 Beslutande Övriga närvarande Christer Gustafsson (kd), ordförande Bertil Nilsson (m) Inga-Lill Andersson

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

STUDBOGUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter

STUDBOGUIDEN. En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter STUDBOGUIDEN 2011 En genomgång av studentbostadssituationen på landets största studiorter Studentbostadsföretagen är branschorganisationen för ägare och förvaltare av studentbostäder i Sverige. Med våra

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker

FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK. Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker FRÅN BYGGPOLITIK TILL (SOCIAL) BOSTADSPOLITIK Malmö 29 november 2017 Linda Jonsson, analytiker DISPOSITION + Bostadspolitikens historia + Dagens politik Fokus unga Generella villkor + Slutsats 2 BACKA

Läs mer

fört vid sammanträde för AB Familjebostäders styrelse den 4 december 2018 kl. 08:15-09:30, Hammarby Allé 150, Lokal Landsort

fört vid sammanträde för AB Familjebostäders styrelse den 4 december 2018 kl. 08:15-09:30, Hammarby Allé 150, Lokal Landsort KONTAKT Annika Hejde Palm 087372160 Annika.HejdePalm@familjebostader.com Protokoll 7/2018 fört vid sammanträde för AB Familjebostäders styrelse den 4 december 2018 kl. 08:15-09:30, Hammarby Allé 150, Lokal

Läs mer

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Till boende i Styrelsens kommentarer och förslag inför extra stämma onsdagen den 12 mars 2008. Gruppen som vill ha en ny typ av finansiering har begärt att få en ny extra stämma. Styrelsen har en mycket

Läs mer

Gånglåten OMBYGGNAD GÖTEBORG

Gånglåten OMBYGGNAD GÖTEBORG OMBYGGNAD GÖTEBORG Jurymotivering: Goda exempel av omdaningar och upprustningar av rekordårens bostadsbestånd. I fallet Gångalåten handlar det om ganska drastiska ingrepp med tillbyggnader och hissinstallationer.

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-09-03 Diarienummer 3312/18 Handläggare Lukas Jonsson Telefon: 031-368 12 01 E-post: lukas.jonsson@fastighet.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över

Läs mer

att yttra sig till förvaltningsrätten enligt bilagda förslag

att yttra sig till förvaltningsrätten enligt bilagda förslag Sida 1 av 6 91 Diarienr: KS-2017/00588 Yttrande med anledning av överklagat beslut av fullmäktige 2017-06-19 (KS- 2017/00599) angående: Försäljning av delar av Bostadens fastighetsbestånd, mål 1471-17

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

Strategier för blandad renovering och rimliga boendekostnader i miljonprogrammet

Strategier för blandad renovering och rimliga boendekostnader i miljonprogrammet Strategier för blandad renovering och rimliga boendekostnader i miljonprogrammet Hans Lind, Kerstin Annadotter, Folke Björk, Lovisa Högberg & Tord af Klintberg KTH Bygg- och Fastighetsekonomi i samarbete

Läs mer

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet En rödgrön bostadspolitik är en social bostadspolitik. För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor,

Läs mer

Granska ombildningen till bostadsrätt

Granska ombildningen till bostadsrätt Granska ombildningen till bostadsrätt När en ombildningsprocess drar igång finns det anledning att särskilt granska några saker för att försäkra sig om att man inte blir vilseledd. Bostadsrättsföreningen

Läs mer

ISBN

ISBN ISBN 978-91-88491-03-9 2 EN VARSAM UPPRUSTNING ÄR EN LÖNSAM UPPRUSTNING Hållbara upprustningar är på lång sikt en angelägenhet som sträcker sig bortom dagens hyresgäster och hyresvärdar såväl miljömässigt,

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen förklaras besvarad.

Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen förklaras besvarad. Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-03-05 Sida 1(2) 44 Svar på motion Upprätta en bostadsförmedling i Eskilstuna (KSKF/2018:174) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen förklaras

Läs mer

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Januari 2009 Boföreningen Russinet i Lund, gården Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Inledning Denna förteckning innehåller korta beskrivningar av de föreningar som finns

Läs mer