HALLANDS KONSTMUSEUM Verksamhetsberättelse 2012

Transkript

1 HALLANDS KONSTMUSEUM Verksamhetsberättelse 2012

2 Omslagsbild: Olle Ängkvist, Ström, 1998

3 Inledning Ett stort steg mot en förbättring av vår lokalsituation togs under året då Halmstads kommun startade en utredning av möjligheterna att utveckla Örjanområdet samt bygga till museet så att en godtagbar standard uppnås. Lösningen på lokalfrågan är förutsättningen för att vi skall kunna knyta Bærtlingstiftelsens samling till Hallands Konstmuseum. Under året tecknades en första avsiktsförklaring i frågan mellan stiftelsen och museet. Museets engagemang i regionala sammanhang har vidgats betydligt under de senare åren. Dels gäller detta tillkomsten av resurscentret för konst som drivs av Hallands Konstmuseum och Region Halland tillsammans. Under året öppnade vi en Artist in residence-verksamhet som ger halländska konstnärer möjlighet att resa ut samtidigt som vi kan bjuda in intressanta konstnärer från anra länder. Dels gäller det InSite, det stora konstprojekt kring samtidskonst och kulturarvsplatser som Västragötalandsregionen driver som leadpartner tillsammans med Östfolds fylke i Norge, Strömstads och Lysekils kommuner samt Ystads konstmuseum och Bornholms konstmuseum. Projektet med Torsten Billmans arkiv och konst fick också en tydlig regional prägel genom en utställning kring Billmans bokillustrationer som visade på Kullaviks bibliotek samt på kulturhuset Fyren i Kungsbacka. Stora konstnärskap knyts till museet. Under året har förutom arbetet med Torsten Billmans arkiv också arbetet med Bærtlingstiftelsens samling och förvärvet av Steningefotografen Lennart Olsons samlade arkiv och produktion påbörjats. Just Bærtling och Olson har en lång gemensam historia som nu kommer att knytas samman på Hallands Konstmuseum. MÅL OCH RESULTAT Hallands Konstmuseum arbetar efter mål på olika nivåer. Vision Hallands Konstmuseum främjar, visar och sprider kunskap om konst. Mission Hallands Konstmuseum: står för kunskap om konst och dess villkor är en aktiv resurs i den regionala utvecklingen har ett gränsöverskridande och reflekterande arbetssätt har fokus på samtid och framtid Strategiska mål Hallands Konstmuseum ska: i samverkan med Region Halland förankra Konst i Halland som regionens bas för regional utveckling inom konstområdet etablera en fungerande arbetsmodell med samtliga kommuner i Halland efter vars och ens förutsättningar skapa en överenskommelse med Bærtlingstiftelsen om form och villkor för övertagande av ansvaret för stiftelsens samlingar bli en aktiv part i flera transregionala och internationella samarbeten förankra ett av huvudmännen accepterat utbyggnadsprogram för Hallands Konstmuseum utveckla inköpspolicyn gällande Svea Larsons donationsfond förankra en fortsättning av samarbetet med Laholms kommun avseende Teckningsmuseet succesivt höja besökstalen med 5%/år Verksamhetsmål 2012 genomföra och sprida budskapet om verksam hets- och namnbytet för Hallands Konstmuseum öppna en ny basutställning med fokus på folkkonst konsthistoria etablera MU-avtalet som en grund för museets samarbete med utställande konstnärer 1

4 genomföra förhandlingar med Laholms kommun med målet att säkra Teckningsmuseets framtid implementera ett nytt databassystem för samlingarna och presentera nya tjänster och sökmöjligheter på nätet genomföra en total säkerhetsanalys för verksamheten som klargör behoven för att klara bland annat långivares krav höja besökstalen på museet med minst 5% Vad klarade vi av? Att informera om vårt nya uppdrag är en ständigt pågående verksamhet som kommer att vara en uppgift även framöver. Vi kan konstatera att vi möts med intresse och nyfíkenhet i vår nya roll och vi upplever att museets position i det halländska kulturlivet har en naturlig förankring som stärkts med namnbyte och ny verksamhetsinriktning. Basutställningeen med fokus på folkkonst sköts på framtiden på grund av arbetsbelastningen men invigs under våren 2013 MU-avtalet är idag en naturlig del i museets kon takter med utställande konstnärer och utgör grund för ersättningarna till dessa Under året beslutade Laholms kommun att man framöver skall driva Teckningsmuseet i egen regi. Under sommaren framkom att kommunen inte var beredda att skjuta till de extra medel som ansågs nödvändiga för att Hallands Konstmuseum skulle kunna ta ansvar för den framtida driften. Verksamheten kommer att leva vidare men i en lite enklare dräkt i regi av Kultur och arbetsmarknadsförvaltningen i Laholms kommun. Under året har PrimusNett tagits i bruk som registreringssystem för Hallands Konstmuseum. Alla samlingar har förts över till Primus. Det innebär en betydande förbättring och är en bra plattform för fortsatt bygge av digitala tjänster. Säkerheten har gåtts igenom under 2012 och flera uppdateringar har gjorts. Hänsyn har tagits till kommande tillbyggnad där vi kan uppnå en bättre säkerhet å ett naturligt sätt. Besökstalen i verksamheten har höjts med 12% och på museet är ökningen 30%. 2

5 Verksamhet UTSTÄLLNINGAR Vår strävan är att erbjuda ett blandat program som både skall kunna spegla nutid och dåtid, man skall täcka den regionala arenan och försöka spänna bågen mot det nationella och internationella planet. Vi skall tänka genus och etnicitet, vi skall ha barn och unga i fokus samtidigt som även de äldre skall känna sig hemma. Många kämpar om utrymmet och valen är åtskilliga. De som slutligen skapar ett program är också påverkat av ekonomi och krav på klimat och säkerhet. Våra val under 2012 blev följande: Hallands Konstförenings vårsalong Traditionsenligt genomfördes Hallands Konstförenings jurybedömda vårsalong på museet. Antal bedömda konstnärer var 172 st som lämnat in ca 700 verk varav slutligen 74 verk av 21 konstnärer valdes ut av juryn. I utställningen visades även verk av inbjudna tidigare stipendiater: Ragnar Andersson, Jonas Ellborg, Stina Skantze och Eva Waller. Olle Ängkvist Retrospektiv Äntligen förstår jag inte. Men det tog tid. Så beskrev konstnären Olle Ängkvist ( ) själv målet med sitt skapande där han ständigt strävade efter att skildra rörelsen och ljuset från tidiga experiment med collageteknik och tredimensionella former, till de fulländade optiska målade mönster han skapade på nittiotalet. Urvalet till utställningen föregicks av en inventering av konstnärens efterlämnade verk där ett flertal förvärvades genom Svea Larsons donationsfond. Inför utställningen publicerade museet som den första i Hallands Konstmuseums skriftserie boken Av och om Olle Ängkvist som innehåller en tidigare opublicerad text av konstnären själv; Gubbsnack och artiklar av bl a Agneta Pleijel, Olle Granath och Öyvind Fahlström. Under en period visades även originalillustrationerna till Olle Ängkvists bok Skrytmorfar och man kunde samtidigt lyssna på barnradiopjäsen med samma namn. Bilder av Bror av och med Bror Hjorth Utställningen med konstverk där Bror Hjorth på ett eller annat sätt är en del av motivet var producerad av Bror Hjorths Hus i Uppsala. Guidad visning med Mattias Enström från Bror Hjorths hus Det har varit fantastiskt att kunna visa detta konstnärskap som uppskattats då även långväga besökargrupper besökt utställningen. Pettson och Findus med vänner Sven Nordqvist originalillustrationer Den i Halmstad uppväxta illustratören Sven Nordqvist var en uppskattad utställning under året. Originalillustrationer från hans rika produktion av egna barnböcker som de mest kända om Pettson och Findus har visats tillsammans med illustrationsuppdrag åt andra författare. Även skisser, tidiga arbeten och grafiska blad visade på bredden i hans konstnärskap. Inför utställningen publicerade museet boken Av och om Olle Ängkvist 3

6 Fotoutställningar Vi har fortsatt den uppskattade satsningen på fotoutställningar och under året har två samtida fotografer ställts ut. Martin Bogren Lowlands där vi möte en bildberättelse som spelade mellan dokumentärt, drömskt och en högst personlig skildring av sin barndomsby i Skåne. Utställningen är producerad av Fotografiska. Nina Korhonen Anna, Amerikan mummu visade fotokonstnärens mormors liv i New York som hon besökte på en länge efterlängtad resa. Fotografierna visade på originalitet, mod, humor och värme och stor ömhet för sin mormor som för 40 år sedan reste till New York ensam och utan att kunna engelska och som sedan levde där i 40 år fram tills hon gick bort 83 år gammal. Konstnärer verksamma i Halland I den periodvis återkommande utställningsserien 22m 2 visas idag verksamma konstnärer i Halland. Under året har Günther Teutch, Halmstad, visat grafiska arbeten och Frida Johansson, Falkenberg, fotoutställningen ÅTERVÄNDE en topofili. Konst ur samlingarna Utvalda verk konst ur samlingen visar den konst vi har i samlingarna. Temat Tack Svea - 20 år av inköp! har fortsatt under året och visade förvärv som gjorts sedan 1991 då inköpen genom fonden började. Med anledning av Strindbergssåret visades Roj Fribergs Spöksonaten under en period. Ett nyförvärv av Torsten Billman, teckningar och träsnitt visades under en period. Program i anslutning till utställningar 29/2 Sundborn och Japan Hugo Palmsköld, konsthistoriker och sektionschef på Högskolan i Halmstad berättar i utställningen Stilikonen Karin Larsson om japansk påverkan i inredningen av det som blivit symbolen för svensk design Karin och Carl Larssons hem i Sundborn. 22/4 Konst i april Hallands Konstförenings inbjudna stipendiater presenterade sina verk i Vårsalongen. Besökarna bjöds på workshop med vårligt tema. 30/6-1/7 Kom och kolla konst Öppet hus med fri entré och aktiviteter på Halmstads konstinstitutioner. Ett samarbete med Halmstads kommun. 1-4/8 Möt konstnären Olle Ängkvist på Gatuteaterfestivalen Skrytmorfar - en tokig berättelse för alla åldrar Baserad på Olle Ängkvists barnböcker med samma namn. Berättare: Herr aktören Mikael Classon. Herr U:s vandring, en komedi Bilder och en berättelse om olika tillstånd utifrån Olle Ängkvists teckningar av Herr U. Ciceron Ulf Andersson, konstnärlig ledare VTST /Internationella gatuteaterfestivalen. 21/10 Hur ritar man ett mönster? Workshop med textilkonstnären Anna Smillidotter. Rita mönster fritt eller lär dig hur man gör en mönsterrapport. Torsten Billman, Gullhjälmarne i Ålleberg ur Strindbergs Sagor Andra inslag Vi har fortsatt upplåta vår hörsal för kortare elevutställningar av olika slag. Elever från Furulundsskolan i Halmstad visade Bild och rörelse. Halmstads kultur- 4

7 skola och Stentorpsskolan, Halmstad hade sina årliga elevutställningar liksom Ljud- och bildskolan i Halmstad. del av insatserna. Under året har barn/unga deltagit i någon form av kvalificerad pedagogisk aktivitet på museet. Av dessa har 480 genomfört sitt besök med hjälp av den resesubvention som Region Halland fördelar. Villkoret för att man ska kunna använda denna är att man besöker ett kulturresmål utanför den egna kommunen. Totalt har skolbesöken ökat med ca elever jämfört med föregående år. Under året har museet ingått i flera regionala nätverk kring kultur för barn och unga. Tillsammans med andra aktörer, såväl regionala som kommunala, drivs gemensamma frågor som rör barnkulturutbud, resestöd, inspirationsdagar, marknadsföringskanaler etc. Ur Furulundsskolans utställning Bild och rörelse På annan ort/plats Med anledning av museets arbete med och förvärv av Torsten Billmans arkiv visades hans material i utställningen Torsten Billmans Kullavik på Kullaviks bibliotek och Torsten Billman bildmakaren på Kulturhuset Fyren i Kungsbacka. Dan Lennervald som är författare till boken om Torsten Billman 2010 har arbetat igenom arkivet under året. Bildstationen på Hallands Konstmuseum sammanställde en fotoutställning som visades i Norre Katts Park, Halmstad under Halmstadsgillet i slutet av maj. LÄRANDE OCH KUNSKAPSBILDNING/PEDAGOGIK Hallands Konstmuseums pedagogiska verksamhet vänder sig till olika målgrupper och riktas till både Årligen erbjuder museet ett pedagogiskt basutbud riktat till förskola/skola men också tillfälliga satsningar av olika karaktär ofta kopplade till aktuella utställningar. Basutbudet 2012 bestod av bildjakt i konstsamlingen, konstlådor, stadsvandringar samt flera program på Hallandsgården. Det tillfälliga utbudet bestod av fyra program: Stilikonen Karin Larsson I programmet diskuterades Karin Larssons roll som trendskapare för kläder, inredning och vardagsatmosfär. Målgrupp: åk 1-9 och gymnasiet. Fixa, mönstra och matcha Här stod mönster, färger och inredning i fokus. I workshopform skapade eleverna egna drömhem. Målgrupp: åk 1-4. Synville-science Programmet utgick från Olle Ängkvists optiska bildvärld och experiment kring perception och fysik. Synvillescience genomfördes i samarbete med Vetenskap och Kultur/Hallands Bildningsförbund. Målgrupp: åk 7-9 och gymnasiet. Kraft, död och teckningens dramaturgi Två tematiska program under ledning av konstnären Agneta Göthesson. Mellan himmel och jord på Hallands Konstmuseum/Norra kyrkogården och Ur kraften på Teckningsmuseet i Laholm/Kraftstationen vid Lagan. Utifrån museernas konstsamlingar, lokalhistoriska platser och teckningsövningar lyftes frågeställningar kring hur sorg kan gestaltas och vad är kraft egentligen är. Målgrupp: åk 7-9 och gymnasiet. Därutöver producerades inför sommarens utställning med Olle Ängkvist en ny audioguide som vände sig till den enskilda museibesökaren, en riktad pedagogisk insats mot vuxenpubliken för att öka tillgängligheten. barn, unga och vuxna. Mot skolan riktas en betydande Bildjakt i Utvalda verk 5

8 Konstsagor Pilotprojektet Konstsagor fortlöpte under våren 2012 då barn från förskolorna Dragonen och Guldfisken (Halmstad) fortsatte en andra termin. Museet och konstsamling har använts som en kreativ lärmiljö för att väcka nyfikenhet för konst och bildkommunikation. träffas klubben vid ca fyra tillfällen per termin (1 gång/månad). Vid varje träff ägnar de sig teoretiskt och praktiskt åt ett tema som hänger samman med museets verksamhet. Museiklubben har haft träffar på museet, Hallandsgården och magasinet med ett varierat program alltifrån Karin Larsson inspirerad origami, femkamp och tovning till självporträtt och byggande av en julgran i Pettsons anda. Under hösten utgavs det första numret av Museiklubbens tidning Magasinet med reportage om klubbträffarna, intervjuer med museets personal samt en frågespalt. Hörsalsutställningar I museets hörsal finns möjlighet för skola/föreningsliv att presentera sin verksamhet utanför den egna dagliga arenan. Genom denna utställningsplattform vill vi avdramatisera museibesöket och tillgängliggöra museimiljön för nya målgrupper. Under året visades fyra elevutställningar från Furulundsskolan, Stenstorpsskolan, Ljud- och bildskolan i Halmstad samt Halmstads kulturskola. Robot inspirerad av Esias Thoréns skulptur i Utvalda verk Konstsamtal har varvats med workshops som på olika sätt har knutit an till olika tekniker. Terminerna har avslutats med utställning och vernissage för föräldrar, släktingar och vänner. Hösten 2012 fortsatte förskolorna med nya femåringar och dessutom tillkom ytterligare en förskola, Sandrosen från Åled. Förskolorna har besökt museet kontinuerligt under en åtta veckors period (1 gång/vecka). Sammanlagt är det ca 25 barn i åldrarna 3-5 år som ingår i projektet, en målgrupp vi annars har svårt att nå. Vi ser en stor utvecklingspotential i långsiktiga pedagogiska samarbeten av detta slag. Hur projektet kan vidareutvecklas för att kunna erbjudas till fler förskolebarn kommer vi att titta närmare på under verksamhetsår Museiklubben Museiklubben är en fritidsbaserad pedagogisk verksamhet som vänder sig till barn mellan 6-12 år. Under 2012 förändrade vi klubbens form vilket innebär att medlemsantalet inte längre är begränsat. Detta har resulterat i att antalet medlemmar fördubblats under året och idag har klubben ett 40-tal medlemmar. Under ledning av en museipedagog Lovaktiviteter I samband med sport- och höstlov arrangerades barnaktiviteter kopplade till pågående utställningar. Sportlovets tema var Skapa trendigt som Karin Larsson. Under ledning av Mia Rosell Bondeson hämtades inspiration i utställningen Stilikonen Karin Larsson för att sedan skapa i naturmaterial som vadmal, linne och bomull. Under höstlovet var temat Tvådimensionella illusioner där Olle Ängkvists bildvärld stod i fokus. Perceptionsexperiment och tecknarworkshop under ledning av konstnären Hanna Hallén stod på programmet. Högskoleutbildning konstpedagogik och estetiska lärprocesser Under året genomfördes i samarbete med Högskolan i Halmstad två 7,5-poängs kurser i konstpedagogik där all undervisning förlades till museets lokaler och bedrevs utifrån aktuella utställningar. Museets personal fanns också med i vissa kursmoment som resurspersoner. Vidare har museet medverkat i lärarprogrammet inom ramen för kursmoment i estetiska lärprocesser. Kursverksamhet Under året inleddes ett samarbete med Fria Målarskolan för att tillsammans arrangera kursverksamhet för vuxna. Under hösten hölls kurser i kroki som vände sig både till nybörjare och till mer erfarna tecknare. Kurserna var förlagda till Fria Målarskolans ateljéer. 6

9 Teckningsmuseet i Laholm Hallands Konstmuseums ansvar för Teckningsmuseet i Laholm avverkade sitt tredje år Under året beslutade Laholms kommun att inte förnya verksamhetsavtalet med Hallands Konstmuseum. Ur samlingarna gjorde man utställningen Konsten som vapen och verksklighetsflykt en exposé över två av konstens olika roller; att dels vara kritisk och ställningstagande men också själslindrande och dekorativ. Hallands Konstmuseum har under de tre åren haft svårt att få verksamheten i balans och varje år har slutat i ett underskott om ca kr. Så även Den bedömning vi gjort är att det utvecklingsavtal om regionala medel som Laholms kommun tecknat med Region Halland har ganska höga krav vad avser kvalitet och spets samt pedagogiska insatser med en genomtänkt struktur. För att klara det i framtiden önskade Hallands Konstmuseum ökning av anslaget vilket Laholms kommun inte var villiga att bifalla. Pedogogik och Program Till utställningarna koppladaes pedagogiska program som totalt bevistades av ca elever, mest från skolor i Laholm men också från Halmstad och Båstad. Animationsverkstaden som startades 2011 levde kvar under 2012 och tog emot många barn. Alstren finns att beskåda på Youtube. Sök på Teckningsmuseet eller Hallands Konstmuseum. Utställningar Utställningsprogrammet har under året varit varierat och stuckit. Det har visat på de gränstrakter som teckningen kan vistas i och det har tagit upp aktuella ämnen samtidigt som de unga konstnärerna haft möjlighet att komma till. Årets höjdpunkt var Helena Roos utställning frusna rosor och ömma bröst..., en dråpliga självbiografisk skildring av tiden som gröna-vågare i Jämtland. Här blandade sig serietecknandet i fullskala med skulpturer och reliefer samt installationer. Allt gjort med en klackspark och en härlig självdistans. Arbete i Animationsverkstaden Tecknarverkstäder har varit ett lyckosamt programinslag på Teckningsmuseet i Laholm. Gästande konstnär gör helt enlkelt en workshop med intresserade där man fördjupar sig i konstnärskapet och prövar själv. Samarbetena med Laholms kommun och kulturskolan har varit många, inte minst på programområdet. Besök Totalt besökare, en liten minskning från Dock var av dem elever som fick ett kvalitativt pedagogiskt program vid sitt besök. KONST I HALLAND Konst i Halland har genomfört sitt andra verksamhetsår och börjar således hitta formerna. De arbetsområden som slogs fast i Kulturplanen var: Helena Roos, ur...frusna rosor och ömma bröst... Kompletterade gjorde Britt Inger Karlbrand och Emir Krasjnijk som tillsammans med Beata Boucht, Alexandra Falagara och Anne Giertz i Utställningen Raw a line visade upp skilda sidor av samtidens tecknande konstnärskap. l Stöd och samverkan l Projektutveckling och projektverksamhet l Kompetensutveckling l Vidgade vyer På våren fick också en äldre man plats i form av Max Walter Svanberg som skulle fyllt 100 år i år. l Nya regionala rum för konst 7

10 Det har visat sig vara en framgångsfaktor att tydligt ange inom vilka områden Konst i Halland skall fokusera sina insatser. Önskemålen är många, men med hjälp av de utpekade arbetsområdena blir valen enklare, tydligare och mer förståeliga för alla inblandade. Organisation Konst i Hallands styrka är den täta samverkan som utvecklats mellan Hallands Konstmuseums och Region Hallands medarbetare. Det leder till att tillgängliga och gemensamma resurser nyttjas optimalt. Region Halland konstutvecklare och avdelningschef är verksamhetsledare för Konst i Halland medan mycket av det dagliga arbetet leds av den regionala konstsamordnaren vid Hallands Konstmuseum. Frågan om att förtydliga det formella ansvaret för verksamheten pågår. Nätverk och service Konst i Halland levererar information på flera sätt. Hemsidan är en portal för information kring konstlivet i Halland mest tänkt för professionellt verksamma inom branschen. Trots denna begränsning har sidan haft besök under Sidan uppdateras regelbundet och nytt material tillkommer hela tiden. Här hittar man t ex alla rapporter från projekt som Konst i Halland bedrivit. Regelbundet utkommer också nyhetsbrev från Konst i Halland. Utsällarnätverket träffas regelbundet. OpenSpace Konst i Halland bjuder in till en dag för information, diskussion och samvaro en gång om året. I år genomfördes den dagen på Varbergs nya Kulturcenter, Komedianten. Ca 80 deltagare med representation av såväl kommunala som regionala förtroendevalda, tjänstemän från kommuner och region men framförallt konstnärer deltog under dagen. I intressanta föredrag mötte vi bland andra Signe Johannesson som presenterade det spännande projektet Gnesta Art lab, Gullspångsmodellen som presenterades av Staffan Hjalmarsson, Kulturrådet representerades av Erik Åström som arbetet mycket med det regionala perspektivet och genomförandet av Samverkansmodellen för KUR:s räkning. Efter lunch redogjorde Louise Dahlgren från Konstnärsnämnden för nämndens verksamhet och dess olika stödmöjligheter. OpenSpace är också gruppdiskussioner och samtal om vad intressenterna vill att Konst i Halland och den regionala dimensionen skall satsa på framöver. Dagen innehöll också en fyllig redovisning av Konst i Halland senaste verksamhetsår samtidigt som kommande verksamhet presenterades parallellt med att nya förslag och inspel från publiken togs emot. Artist in Residence Ett av de tydligare önskemålen från yrkesverksamma konstnärer i regionen är att man skapar möjligheter för utbyten och möten. Just möjligheten att få nya intryck genom att vistas i en annorlunda miljö är ett sätt att ladda batterierna. Efter en utredningsfas utlystes under våren två vistelsestipendier i London och ett i La Plata i Argentina. En jury med museichefen i Ystad, Yrr Jonasdottir som utomstående expert valde till slut ut Kim Johansson och Frida Franker för varsin period om fyra veckor i London. Till La Plata for Mandi Gavois. Konstnärerna kommer under 2013 att presenteras på Hallands Konstmuseum Sigrid Holmwood Sigrid Holmwood är en brittisk konstnär som på sin hemsida beskriver sig på detta sätt: I consider myself to be part of a generation of artists that are reviving manual labour and traditional crafts as a part of contemporary art and as a political gesture. Holmwood undersöker äldre tekniker i måleriet samtidigt som hon leker med genrebilder och stereotyper. Bland svenska stereotyper hittar hon Zorns interiörer eller kyrkbåtsroddar på Siljan. Allt återgivet i starkt neonliknande färgskalor. Bland annat hittar man parafraser på Zorns interiörer. Sigrid Holmwood arbetar under ett besök i Äskhults by Holmwood bjöds in till Hallands Konstmuseum under sommaren 2012 och lärde känna vår verksamhet och vår koppling till bonadsmåleri och annan folkkonst, 8

11 reste i Halland, besökte bonadsmuseet i Unnaryd. Allt blev inspiration att bearbetas under vintern för att återkomma under sommaren 2013 i en stor utställning på Hallands Konstmuseum. Konsthallen i Hishult Inom ramen för Artist in Residence har också Konsthallen i Hishult getts stöd för ett projekt där den danske konstnären Michael Hansen skal utföra ett landartprojekt i anslsutning till konsthallen. Projektet genomförs också som ett led i Laholms kommuns firande av Freden i Knäred 400 år. dans, musik och hantverk. Under 2012 förstärktes de pedagogiska programmen för skolorna med erbjudanden om workshop kopplad till visningar; tovning, lek och spel samt trähantverk. Sommarens publika program för allmänheten fick 2012 förstärkning med specialvisningar med såväl rollspel som natur i fokus. Folkmusikfesten tog i år ett ytterligare steg framåt i utbud och publik närvaro. Konst i Halland har bidragit med kr till projektet under Harp Art Lab Harp Art lab är en konstsatsning i Harplinge där konstnärerna Mikael Erikson och Julijana Nemeti tagit sig an Harplinge väderkvarn och startat ombyggnaden till en s k kvarnofon och konstmötesplats inom ramen för ett leaderprojekt. På projektets webplats skriver man följandde som en programförklaring: Harp Art Lab är ett laboratorium för samtidskonst som har sin bas i Harplinge väderkvarn som ligger strax norr om Halmstad. Med sina sju våningar erbjuder väderkvarnen en unik miljö för samtida konst, ljud och skulptur. Målet är att bjuda in konstnärer till att utveckla nya projekt som kan presentaras i kvarnens speciella miljö eller i dess närhet. Målet är också att använda energin från kvarnens vingar till en serie årligt återkommande konstprojekt med inriktning på ljud- och videokonst. Konst i Halland har bidragit med kr till projektet under Konstexpressen Konstexpressen är en mobil resurs som började utvecklas under 2012 och som skall främja samverkan mellan barn/unga och professionell kulturverksamhet. Målet är att inspirera och uppmuntra kreativa och kvalitativa konstprojekt. Under 2013 skall den tas i drift i en försöksverksamhet. KULTURARV HALMSTAD Friluftsmuseet Hallandsgården Friluftsmuseet Hallandsgården - det självklara navet i museets kulturhistoriska verksamhet - besöks årligen av skolklasser och vuxengrupper, spontanbesökare, föreningar och fikagäster. Här samsas Sägner och musik utanför drängkammaren På Hallandsgården har årligen ett flertal teman anknutna till konstämnet: i år genomfördes en workshop med den brittiska konstnären Sigrid Holmwood, en satsning som resulterar i en utställning med henne på Hallands Konstmuseum sommaren Stadsvandringar Stadsvandringen använder staden och dess omgivningar som utställning. Museet genomför under året en mängd varianter vandringar, uppdelat i tre huvudspår: Skolstadsvandringar, Stadsvandringsserien samt beställningar från allmänheten. Skolorna väljer mellan Stadens Historia, Fästningen och Konst. Allmänheten kan ta del av samma utbud, samt därutöver Slottet (genom Länsstyrelsen) och möjlighet till bussguidningar. Stadsvandringsserien bjuder på föredrag i det fria. Sedan 1970-talet arrangeras välbesökta och avgiftsfria torsdagsvandringar med aktuellt och varierande innehåll, med specialister som ciceroner. Konst, stadens framtid, natur och djur, 91:an, teater och stenbrott är exempel på teman under Halmstad Historia Sedan de historiska och arkeologiska utställningarna på konstmuseet packades ner har uppdraget att tillhandahålla god pedagogisk verksamhet på temat Halmstads historia, främst riktat till skolor men 9

12 också för allmänheten tagit ett delvis förändrat uttryck. Friluftsmuseet Hallandsgården och stadsvandringarna stod även tidigare för den största procenten pedagogledda visningar, men ett visst tomrum behövde fyllas inleddes arbetet med att ta fram ett rejält paket riktat mot dem som sökte kunskap och fakta kopplat till den lokala historian. Till hösten 2013 sjösätts ett webbaserat material där gestalter ur historien själva berättar om sin vardag, rikt illustrerat av teckningar och foton, med fakta och länkar som tillsammans ger ett unikt lokalhistoriskt läromedel. Museets bilddatabas står som viktig stödjande grund för fördjupningar och inspiration vid sidan av fakta om kläder, sägner och mat, allt kopplat till skolans läroplan. Vid sidan av webbmaterialet erbjuds visning av museets konstutställningar utifrån historisk blick; Industrialismen, mångfald, manligt och kvinnligt och 2:a världskriget är exempel på teman som fungerar utmärkt att diskutera med konsten som fond. Skolor kan också beställa en pedagog som håller lektioner på teman som arkeologi och traditioner. Även allmänheten och föreningar kan beställa föredrag med museets specialister till sina sammankomster. SÄRSKILT UPPDRAG Halmstads kommun tilldelar från och med 2012 Hallands Konstmuseum ett särskilt uppdrag som regleras genom avtal. Uppdraget innebär att kulturförvaltningen och Hallands Konstmuseum årligen skall komma överens om hur de kr som uppdraget omfattar skall användas. Formerna för hur det särskilda uppdraget skall lösas och redovisas diskuterades under Fortfarande finns en del arbete framför oss för att hitta rimliga villkor och former för avtalets uppfyllande. bidragande orsak. Vidare har vi medverkat i flera sammanhang där vi haft god möjlighet att sprida information och få direktkontakt med en intresserad allmänhet 60-plus mässan, Halmstadgillet och TUR-mässan. Samarbeten är en mycket värdefull metod, både när det gäller att nå ut men också för att nyttja våra resurser på bästa sätt. Gatuteaterfestivalen och Kulturnatten i Halmstad är två exempel som bidrar till att en ny publik hittar till oss. Samannonsering och gemensamma insatser under TURmässan med Destination Halmstad och Kulturförvaltningen i Halmstad är ett annat. BÆRTLING Inför 2012 fick Hallands Konstmuseum ansvaret för kontakterna med Högskolan i Halmstad och Bærtlingsstiftelsen gällande såväl det pågående utsmyckningsuppdraget på högskoleområdet som diskussionerna kring en framtida deposition av Bærtlingstiftelsens samlingar vid Hallands Konstmuseum. Utsmyckning på högskoleområdet Utsmyckningen av Högskoleområdet i Halmstad startade som ett samarbete mellan Bærtlingstiftelsen, Halmstads kommun och Högskolan år INFORMATION, KOMMUNIKATION OCH MARKNADSFÖRING Redan vid planeringen av utställningar, program etc görs bedömningar kring den potentiella publiktillströmningen. För att sedan nå ut arbetar vi med annonsering, kalendarier, trycksaker (foldrar, vernissagekort, affischer, flyers), press (pressvisningar och pressmeddelanden) och webb ( och www. konstihalland.se) vars plattform Django bäddar för god sökoptimering. Under året som gått kan vi konstatera ett ökat mediaintresse utanför Halland. Tydligare nisch samt välkända namn i utbudet så som Karin Larson, Bror Hjorth och Sven Nordqvist är förmodligen en starkt Olle Bærtling, ASAMK (replik), 2004 (1961) 10

13 Under året har etapp två av utsmyckningsarbetet på Högskoleområdet i princip färdigställts. Tre granitfundament har kommit på plats liksom ytterligare fanborgar. Skulpturerna som skall placeras på fundamenten utgörs av kopior av Bærtlings skulpturer som nytillverkas. Vid årets slut återstår bara monteringen av de tre sista skulpturerna på sina socklar. Därmed är också utstmyckninsuppdraget slutfört. Framöver har museet att bevaka skötsel och vård av konstverken. Depositionen av stiftelsens samlingar Arbetet med att långsiktigt överföra Bærtlingstiftelsens samlingar till Halmstad och Hallands Konstmuseum förutsätter att museet kan visa upp att konstverken har en säker förvaring och en säker exponering. Det klaras inte med nuvarande lokaler. I väntan på att lokaler skall kunna ställas till förfogande har stiftelsen och Hallands Konstmuseum arbetat fram en avsiktsförklaring som parterna undertecknat. Avsiktsförklaringen klargör den gemensamma målsättningen, nämligen att under 2013 föra över samlingarna till Hallands Konstmuseum. Avsiktsförklaringen kommer att följas av ett avtal som reglerar förutsättningarna för de sista stegen i kedjan. SAMLINGAR OCH MAGASIN Accessionen av kulturhistoriska föremål har de senare åren hållits på en relativt låg nivå i väntan på att arbetet med det nya uppdraget som Hallands Konstmuseum ska bli tydligt. I uppdraget ligger också att skildra Halmstads historia, även genom samlingarna och detta ska nu formuleras i en ny insamlingspolicy. Under året har främst textila föremål av olika slag erbjudits museet av vilka ett antal accepterats. Ingen riktad insamling har skett förutom inköpen för medel ur Svea Larsons donationsfond. De övriga två fonderna Lagergrenska fonden och Makarna Bengtssons donationsfond har inte gett någon avkastning. Av de föremål som accederats kan nämnas ett antal stickade plagg som tillförs det stickarkiv som är en viktig del av den textila samlingen. I övrigt en samling klänningar och hattar från Viola Tekla Malin Charlotta Apelstam som var gift med Carl Apelstam, son till Anders Lorenz Apelstam, riksdagsman och bankdirektör. I gåvan ingick även en porträttbyst. Nämnas kan också brudskor och pärlbroderat etui och plånbok som tillhört Hedvig Bergendahl, f 1846, d på Sprottorps gård i Slöinge. Dessa föremål skänktes av Anders Broholm, Halmstad tillsammans med ett dokument kring brukarens och släktens historia, vilket är värdefullt som kontext till föremålen. Under året har ett arkeologiskt projekt pågått i magasinen. Den arkeologiska samlingen av lösfynd har inventerats och digitaliserats sockenvis av arkeologen Staffan Anberg. Arbetet innebär att en del korrigeringar har kunnat göras liksom en del tillägg i registreringen av tidigare ouppmärksammade detaljer. Databasen Elmer konverterades till den nya databasen Primus som kunde tas i bruk under året. Detta kommer att bli ett mycket viktigt redskap för arbetet med samlingarna och för tillgängliggörandet av föremålen. Vård och konservering Under 2012 har stiftelsens konservator varit verksam i Halmstad minst en dag i veckan, de flesta veckor två. Det har då utförts enklare rengöring och vård på plats i Halmstad. De medel som finns tillgängliga för vård och konservering inom organisationen har från och med i år kunnat fördelas direkt av museerna och inneburit att nödvändigt fokus har kunnat läggas på preventiv konservering som uppordning, inventering och bättre förvaring. Under året har två större projekt kring uppordning av samlingarna pågått bekostade av medel för vård och konservering. Dels sortering och ompackning av Torsten Billmans stora konstnärsarkiv och dels utredning av den arkeologiska samlingens framtida placering i organisationen SVEA LARSONS DONATIONSFOND Stiftelsen Svea Larsons donationsfond hör formellt till Stiftelsen Hallands läns museer dock utför Hallands Konstmuseum ett omfattande arbete med inköp och förvaltning av samlingen. Ny policy Under de senaste åren har den årliga avkastningen uppgått till drygt två miljoner om året som skall användas för att: främja halländsk konst och konsthantverk genom inköp till museets samling av dylika alster. En översyn av de den rådande inköpspolicy som styr hur avkastningen från fonden skall användas gjordes under Styrelsen för donationsfonden beslutade att vi skall framförallt inrikta oss på 4 områden 11

14 1. Viktiga konstnärskap 2. Kompletterande inköp 3. Samtidskonst 4. Internationell öppenhet Dessutom säger styrelsen att : Hänsyn ska tas till att kvinnliga konstnärer och unga konstnärer är underrepresenterade i samlingen. Vid alla inköpsbeslut skall verkets användbarhet i konstverksamheten tas i beaktande Inköp Under 2012 har ett femtiotal konstverk köpts in för medel ur Svea Larsons donationsfond av sammanlagt 11 olika konstnärer varav sex nu aktiva, tre kvinnor och tre män. Av dessa konstverk är 4 målningar, 35 teckningar, 5 skulpturer i olika material, 7 skisser och en bonadsmålning. Inför året påbörjades ett projekt Fem nedslag med ambitionen att kontakta fem yngre konstnärer för besök och eventuellt inköp. Av dessa genomfördes i sin helhet endast kontakten med Susanne Vollmer, men projektet resulterade också i inköp av Roger Hansson och Johan Svensson. För komplettering av tidigare köp och med inriktningen att skapa kollektioner genom återkommande inköp inför nya steg i konstnärskapen eller större utställningar har ett betydande inköp skett av keramikern Eva Bengtsson i samband med utställning på Hishults konsthall. Dessutom kunde Vilhelm Bjerke Petersens skisser till den nu rivna Sporthallen i Halmstad köpas in. Ett komplement till tidigare verk, men också med lokalhistorisk betydelse. Som exempel på intressanta konstverk som dyker upp inom auktionsbranschen kunde en bild med halländsk anknytning av Carl Larsson köpas in. Dessa förekommer mycket sällan och är ett exempel på konstverk som ger samlingen en större dynamik. Det stora projektet med Torsten Billmans samling pågick under hela året. Under våren mera intensivt med uppordning av det betydande arkivmaterial med skisser och konstverk som förvärvats från konstnärens dotter Helena Billman-Hildingh. Arbetet resulterade i ett omfattande material användbart på flera sätt, både i utställningssammanhang men också mera pedagogiskt som exempel på konstnärsprocesser. Ur detta kunde arbetet med att sammanställa filmer och fakta kring olika betydande konstverk av Billman fortsätta. Denna typ av dokumentation och tillgängliggörande är viktigt i samband med hanterandet av så stora material som detta. Ett annat omfattande konstprojekt som pågått under året är arbetet med att dokumentera konstnären Olle Ängkvists kvarlämnade verk. Detta resulterade i en utställning med ca 60 verk och ett inköp av ca 70 verk, inkl teckningar och tryck. Projektet innebar också publiceringen av en bok med ett antal artiklar, bland annat konstnärens eget tidigare opublicerade manus. I övrigt artiklar av bland annat författaren Agneta Pleijel och konstkännaren John Peter Nilsson beslutade fonden att placera en skulptur av Pål Svensson i Svea Larsons födelsort, Getinge. Under 2012 har en skulptur av Carl Magnus placerats i Kungsbacka och samtidigt inleddes arbetet med att förgylla även Falkenbergs och Laholms kommuner med skulpturer bekostade av Svea Larsons donationsfond. Under kommande år görs liknande insatser också i de två kvarvarande Hallandskommunerna Hylte och Varberg. Slutligen kan nämnas den bonadsmålning av målaren Anders Pålsson som köpts in från en privatperson. Det är angeläget att kunna hålla samlingen av bonadsmålningar och övrig folkkonst levande genom att förvärva bra exempel. Årets inköp Olle Ängkvist Serien om Herr U, Himmel, Händelse i Afrika Carl Larsson teckning daterad Varberg 1887 Susanne Vollmer (f. 1971) sex teckningar Roger Hansson (f. 1967) En dag i maj, opd Johan Svensson (f. 1971) Ugglan I, blandteknik Lena Permér (f. 1940) Nykläckt och Handskfågel, blandteknik, Carl Magnus (f. 1943) Hyllning till Asger Jorn, opd Bonadsmålning av Anders Pålsson, Trönninge målad på duk, ca 4 m lång Vilhelm Bjerke Petersen sju skisser, olja på masonit Eva Bengtsson Hemliga dokument, Svart äventyr Torsten Billman Arkivmaterial, skisser och konstverk Totalt har dessa inköp kostat kr

15 ORGANISATION Hallands Konstmuseum har sedan många år en s k platt organisation. Det har fungetrat relativt väl och alla medarbetare har funnit en naturlig roll i kollektivet med sina arbetsuppgifter. Med förändringen av museet mot att bli Hallands Konstmuseum har nya arbetsuppgifter och kontaktnät tillkommit. Frågan om att förtydliga chefskap och ansvar har vuxit och beslut har tagits att under första halvåret av 2013 se över organisationsfrågan med målet att skapa en tydlig hierarki där vi inför en chefsnivå under museichefen. KOMPETENSUTVECKLING Omdirigeringen av verksamheten medför att det vid all nyrekrytering på intendents och pedagogtjänster kommer att vara ett krav på att man har goda kunskaper i konstvetenskap. Vi måste styra om vår kompetens mot konstområdet. Styrelsen beslutade under året också att inrätta en kompetensutvecklingsbonus för anställda som förkovrar sig på högskolenivå inom det konstvetenskapliga fältet. Vid utförda heltidsstydier under en termin kommer en bonus om kr att utgå. LOKALFRÅGAN Under hösten fattade Kommunstyrelsen i Halmstad beslut om att tillsätta en utredning för att se över förutsättningarna för ett kulturområde Örjan. Inom ramen för utredningen skulle bland annat Hallands Konstmuseums behov av nya lokaler behandlas. Hallands Konstmuseum har idag ca 2000 kvm verksamhetsyta i museibyggnaden samtidigt som museet hyr kontorslokaler och magasin på Slottsmöllans industriområde i Halmstad. Lokalerna på Slottsmöllan omfattar 2200 kvm. En samordning av museets egna lokaler skulle innebära stora vinster för verksamheten. Om detta också kunde kombineras med att andra intressenter och verksamheter inom framför allt konstområdet också lokaliserades till Örjanområdet skulle samordningseffekterna radikalt stärkas.

16 Besök och butik Det totala antalet besökare ökar under Å andra sidan är statistiken inte helt rättvis eftersom museet hade stängt i nästan tre månader under Den enda jämförbara grupp vi tappat publik i är besökare på Hallandsgården. Detta går i sin tur att härleda till Midsommarafton som 2012 regnade bort. Billmanutställningarna i Kullavik och på Fyren besöktes av respektive besökare. Försäljningen i både café och butik har ökat avsevärt under Det mervärde som ny butik och caféet tillfört museet är stort. Många besökare kommer tillbaka bara för att fika och ryktet sprider sig om att vi har ett café i lugn och skön miljö. Allt fler upptäcker också det unika utbudet i butiken och uttrycker att här hittar man presenter som man inte hittar i andra butiker. HALLANDS KONSTMUSEUM Museet, Hallandsgården, stadsvandringar Totalt Stadsv skolgrupp Stadsv & föredrag Hallandsg skollgrupp Hallandsg Totalt museet Vuxengrupp Skolgrupp Fria barn Fria vuxna Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa

17 HALLANDS KONSTMUSEUM Museet, Hallandsgården, stadsvandringar Extra evenemang Extra evenemang Stadsv skolgrupp Stadsv (vuxen) Hallandsg skollgrupp Hallandsg Totalt museet Vuxengrupp Skolgrupp Fria barn Fria vuxna Månad januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december Summa 10016* 3514* ** * Fria vuxna och Fria barn inkluderar även Skolgrupp och Vuxengrupp ** Hallandsg inkluderar samtliga besökare samt alla skolgrupper Extra evenemang innefattar Halmstadgillet samt vernissage vid vandringsutställningar Höstens utställningar med Torsten Billman på Kullaviks bibliotek samt Kulturhuset Fyren besöktes av resp besökare 13

18 Ekonomi och personal Intäkter Stat, kommun o landsting Lönebidrag Entré, försäljning mm Projekt Hyror Räntor utdelningar Summa Kostnader Personal Lokaler o teknik Utåtriktad verksamhet Samlingar vård o kons Kansli Marknadsföring Avskrivningar Räntekostn. Mm Summa Resultat Anställda Kvinnor (årsarb) Män (årsarb) Summa 26 Fastanställda Kvinnor Män Summa

19 Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro som andel av ordinarie arbetstid 2,75% 3,38% Sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller med 10,55% 37,49% Sjukfrånvaron fördelad efter kön Män 4,32% 3,51% Kvinnor 1,74% 3,28% Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori 29 år eller yngre år 2,28% 3,34% 50 år eller mer 3,98% 4,12% Lön Medellön (vid 100% tj.grad) Kvinnor Män (exkl länsmusiechef ) Medianlön Kvinnor Män (exkl länmusiechef ) Medelålder Kvinnor 45,4 44,47 Män 49,36 48,36 Alla Antal verifikation Löpande bokf Lev.reskontra Kundreskontra

20 Tollsgatan, Halmstad Tel