INNOVATION I PRAKTIKEN - Idekraft & samskapande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNOVATION I PRAKTIKEN - Idekraft & samskapande"

Transkript

1 Slutrapport INNOVATION I PRAKTIKEN - Idekraft & samskapande en tjänsteutvecklingsprocess för ökad exportmognad i besöksnäringen september januari 2014 Tourism in Skåne AB på uppdrag av EU-projekt Utveckling av besöksnäringen 1

2 Du håller just nu i din hand en beskrivning av en produkt- och tjänsteutvecklingsprocess för en mer exportmogen besöksnäring. Vi hoppas du kan använda den som ett uppstartsmaterial och en konkret vägledning när du vill starta upp en liknande utvecklingsprocess. Det är en dokumentation över ett nytänkande utvecklingsarbete vi drivit under perioden juli 2013 till januari 2014 för hur besöksnäringen kan utvecklas mot större exportmognad tillsammans med Familjen Helsingborg i Nordvästra Skåne, på uppdrag av Tourism in Skåne. Vår ambition är att på ett konkret och lättöverskådligt sätt sammanfatta arbetet, dela med oss av lärdomar och ge rekommendationer för framtida arbete. Rapporten innehåller två kapitel; att skapa ett framgångrikt utvecklingsarbete som beskriver och problematiserar ingångsvärden, förutsättningar och avgränsningar som är viktiga för en utvecklingsprocess av detta slag och att arbeta med processen som beskriver processen vi utvecklat och genomfört. Dessutom får du massa tips på övningar och annat värdefullt att tänka på om du vill driva en liknande process i din region! Hemligheten bakom förändring är att fokusera all din energi inte på att riva det gamla, utan på att bygga det nya. Sokrates t e a 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Summering och slutsatser 4 Om uppdraget 7 Om utvecklingsplattformen 7 Vårt uppdrag 5 Om Bridging the Gap och Reflektionsbyrån 5 Att skapa ett framgångsrikt utvecklingsarbete 8 Grundförutsättningar för en bra process 8 Tydlig målbild 8 Balans mellan gruppen- och individernas utveckling 8 Tillsammans med utgå från gruppens startläge och behov 9 Roller och aktörer i besöksnäringen 10 Urval av noder 11 Urval av deltagande aktörer 13 Gemensam produktutveckling, gemensam destinationsutveckling 14 Att utveckla helt nya och vidareutveckla existerande tjänster 14 Om exportmognad 15 Kommunikation och förankring 15 Segmentet soft adventure, målgrupper och marknader 16 Projektperiod 17 Försvårande omständigheter 18 Att arbeta med processen 19 Perspektiv och angrepssätt 19 Processen i sitt sammanhang 19 Processbeskrivning 22 Fyra faser 24 Flera arenor 24 Verktyg 26 Workshop: Idégenerering 29 Workshop: Idéutveckling 31 Workshop: Konkretisering 32 Workshop: Förberedelse för test 33 Workshop: Avslut & framåtblick 34 Resultat 34 ROI 36 Avslutningsvis 37 3

4 Summering och slutsatser Den här processen har visat att gemensam produktutveckling är ett attraktivt och positivt tillvägagångssätt för att bygga upp en exportmogen destination med exportmogna entreprenörer. En gemensam målbild för destinationen och ett målinriktat nätverkande var viktiga beståndsdelar för att ta tillvara på nodernas drivkraft och skapa en plattform för gemensam utveckling. Kännetecknande för processen har varit att hålla fokus på att både se och ta tillvara det engagemang som finns bland aktörerna. Det har vi gjort genom att sätta idéerna och människorna i centrum, synliggöra och stärka individen bakom affären och hitta sätt att underlätta deras affärsutveckling. Vi har tagit utgångspunkt i existerande affärer, drömmar och idéer; identifierat kunskapsbehov; tillfört kompetens och inspiration och vi har kopplat ihop system och människor med olika typer av erfarenhet och kunskap. Dessutom har vi identifierat utmaningar som ligger bortom entreprenörernas påverkanssfär och bjudit in kring-intressenter till att bidra till att lösa dessa. I uppstarten är tydlighet i kommunikation av inriktning och kravställning på deltagare särskilt viktiga för en effektiv process i den här typen av utvecklingsarbete som involverar många aktörer, olika ambitionsnivåer, massa kreativitet och olika agendor. Arbetet behöver därför startas upp med ett väldefinierat mål där alla centrala intressenter haft möjlighet att påverka vilka mål som sätts i syfte att skapa samsyn kring vilka utmaningar som ska prioriteras och vilken strategi som ska gälla för utvecklingsarbetet. Om denna utgångspunkt inte är klar från början är det viktigt att ha utrymme för att utveckla och förankra riktningen i en dialog längs vägen. Det är också viktigt att processen resulterar i utvecklingsaktiviteter och kompetenshöjande insatser som är relevanta för den enskilda entreprenören och designade på ett sätt som möjliggör utveckling förankrad i den dagliga verksamheten i learning by doing stil i syfte att stärka deltagande entreprenörers drivkraft och förebreda dem för kommande steg som inkluderar exempelvis lansering och mottagande av internationella besökare. Vi ser att grunden till ett framgångsrikt utvecklingsarbete av destinationer och orter inspirerade av den här processen, genomförs tillsammans med mogna och affärsdrivna aktörer. Det är viktigt att bjuda in och engagera drivande aktörer som sedan kan fungera som ambassadörer, motorer och drivande kugghjul i kommande utvecklingsarbete. Det är möjligt att bjuda in bredare och inkludera mindre exportmogna aktörer i processen, men vi rekommenderar då att rätt kompletterande stödprocesser tillhandahålls innan och längs med processen. Riktigt framgångsrika utvecklingsprocesser är beroende av trygga individer med klara målsättningar. Vi rekommenderar därför en balans mellan grupp och individstöttande aktiviteter. Det inkluderar exempelvis en lyhörd dialog om individers och enskilda företags möjligheter och utmaningar för att hitta rätt nivå i processen, kunna ge relevant kunskapsinnehåll, och säkerställa att den enskilda entreprenören får en möjlighet förebreda 4

5 sin egen verksamhet för exportmognad. Viktigt att också under processens gång vara lyhörd och kunna anpassa innehåll och delmoduler. Noderna är lokala stjärnor i en stark destination, där de enskilda noderna behöver ha tydliga, unika profiler egna tydliga identiteter och reason to go. Att fokusera på enskilda noder ger dock ett för smalt underlag, det är mer relevant att bredda och tänka hela destinationer och sedan låta starka noder vara drivande. Vi rekommenderar därför att under hela processens gång ha fokus på destinationen som helhet. För att skapa rätt förväntningar i processen behöver det klargöras hur just denna process samverkar med annat utvecklingsarbete för att skapa exportmognad. Att nå i mål med att skapa exportmognad är en lång process. Det är viktigt att ta ställning till hur det bäst hållbara systemet ser ut. Vilka är kärnaktörer? Vilka är kring-aktörer? Vilka stödsystem finns? Vilka stödprocesser behövs? Vilken kompetensutveckling behövs? En tydlig långsiktig väg behöver vara utstakad och kommunicerad. Huvudprocessen i detta sammanhang är såklart produkt-och tjänsteutvecklingsprocessen. Processen är indelad i fyra faser: idégenerering, idéutveckling, konkretisering och föreberedelse av test. Dessa fyra faser är kompletterade med coaching för individuell affärsutveckling, samt projekt och processledning. 5

6 I idégenereringsfasen går deltagarna direkt in i kreativt arbete kring målgruppsförståelse, kundvärde, resursinventering, affärsutveckling och idégenerering. Målsättningen under denna första fas är att säkerställa ett brett och kreativt inspel av en mängd utvecklingsidéer, förflytta ramarna och skapa nya tankar/idéer, ge inspiration och skjuta till kunskap. Målsättningen under idéutvecklingen är att utifrån översikten i den gemensamma idékartan skapad i idégenereringsfasen utveckla och prioritera de idéer som ska gå vidare i utvecklingsprocessen. Här görs ett urval av vilka idéer vi tror är mest genomförbara och hållbara och börjar utveckla de idéerna vidare. Idéutvecklingsfasen är nära knuten till konkretiseringsfasen och detta arbete kan också bedrivas som en fas. Målsättningen med konkretiseringsfasen är att ta fram ett antal konceptskisser, möjliga att presentera och testa på kund. Utifrån och in-perspektivet finns med kontinuerligt i form av tydlig marknads och kommunikationsplan och ett urval av bärande temaidéer görs. Målsättningen med testfasen är att förbereda deltagarna för att testa de framtagna produkterna på en exportmarknad och tillhandahålla verktyg för test. En produkt-katalog för test som på ett säljande sätt beskriver utbudet tas fram. Parallellt med dessa workshops erbjuds deltagarna affärscoaching både individuellt och i de grupper som valt att utveckla dynamiska paket tillsammans. För att huvudrocessen ska fungera optimalt är det också viktigt att ha bra koll på stödprocesser bästa möjliga resultat. De huvudsakliga stödprocesser vi rekommenderar är kunskapsbyggande om besöksnäringen för nya aktörer och affärskompetens och vägledning för att stärka det enskilda företagets utveckling. Även den organisation som står som ägare av produkt- och tjänsteutvecklingsarbetet, den lokala turistorganisationen, behöver se över sina stödprocesser och permanenta resurser. Vi anser att det är väsentligt att ha en tydlig ägare av destinationens/ortens/nodens övergripande utveckling. En part med mandat att driva på, hålla samman, stötta och utmana enskilda entreprenörer. Slutligen är det också väsentligt att klargöra vilka stödsystem som finns och hur dessa kan stötta i utvecklingsprocessen. Vilka offentliga aktörer finns det gränsytor till och vad kan dessa göra för att skapa rätt förutsättningar? Att bjuda in dessa aktörer att aktivt delta i processen har inte varit aktuellt då vi velat hålla fullt fokus på idékraft. Däremot har det varit viktigt att under arbetets gång fånga upp utmaningar och behov. Dessa har vi sedan lämnat över till berörda aktörer i form av utmaningskort. Om framtida utvecklingsprocesser kommer att bedrivas i projektform är det av allra största vikt att redan i uppstarten klargöra projektets gränsytor till ordinarie verksamhet och att under hela utvecklingsarbetets gång se till att ägare, ansvariga och mottagare finns definierade. 6

7 Om uppdraget Om utvecklingsplattformen Tourism in Skåne har formulerat mål för Skånes framtida position som besöksmål. Målsättningen är att Skåne ska utvecklas till en grön och aktiv mötesdestination, till en aktiv familjedestination och till en trendig och föryngrad destination. Det övergripande tillväxtmålet är att Skåne ska vara en av Sverige två mest besökta destinationer. Besöksnäringen i Skåne ska växa med fler och starkare företag; det ska skapas fler nya produkter och reseanledningar i syfte att öka den skånska tillväxten och skapa fler arbetstillfällen för många. Utvecklingsplattformen driver ett aktivt utvecklingsarbete för långsiktig och hållbar tillväxt i näringen. För att nå Skånes långsiktiga mål - att bli en av Sveriges två mest besökta destinationer - krävs fler professionella entreprenörer inom besöksnäringen och efterfrågestyrd- och systematisk produkt- och destinationsutveckling. Vårt uppdrag Bridging the Gap, med Reflektionsbyrån som partner, har av Tourism in Skåne och Utvecklingsplattformen fått uppdraget att under perioden juli januari 2014 ta fram och testa en produkt och tjänsteutvecklingsprocess för besöksnäringen. Utvalt geografiskt område har varit Nordvästra Skåne och Familjen Helsingborg har varit projektägare för detta pionjära utvecklingsarbete. Vårt uppdrag har vidare varit att summera och dokumentera en skalbar utvecklingsprocess. I utvecklingsarbetet har vi haft uppdraget att arbeta med ett utifrån och in perspektiv, att öka kunskapen om kundperspektivet och förmågan att analysera, utveckla och konkretisera för att möta målgruppens behov och önskemål. Om Bridging the Gap och Reflektionsbyrån Bridging the Gap (www.bridgingthegap.se) är ett konsultbolag med säte i Malmö. Vårt fokus är samhällsutveckling och affärsutveckling i förening. Vi tar utgångspunkt i penta helix modellen, framgångsrika samhällen byggs i gemenskap där alla sektorer är viktiga; offentlig sektor, näringsliv, idéburen (ideell) sektor, akademin och den engagerade medborgaren; tillsammans är starkare! Vi är en brobyggare med förståelse för de olika sektorernas perspektiv, vi pratar olika språk, kan lyssna, skapa samsyn, gemensamma agendor och gemensamma handlingsplaner. Vi agerar också brobyggande mellan individer och olika delar inom en organisation. Med en bakgrund i marknadsföring, försäljning och produktutveckling jobbar vi kundanpassat, med innovativa modeller, metoder och verktyg. I olika uppdrag fungerar vi som processledare, projektledare, workshopledare och inspiratörer. Reflektionsbyrån (www.reflektionsbyran.se) är en konsultbyrå med bred erfarenhet av projekt-, förändring och processledning. Fokus är kreativ konceptutveckling, metod och strategiutveckling i syfte att stärka organisationer och en positiv samhällsutveckling. Vi driver större samhällsprojekt, organisatoriska förändringar eller handleder individuella utvecklingsprocesser. 7

8 Sammanfattningsvis bjuder vi på nyfikenhet, framåtblick och handlingskraft, affärsintresse och intresse för individen, kreativitet och struktur, kundperspektiv och näsa för entreprenörskap. Vi tror att framväxt av kreativa möjligheter stimuleras genom annorlunda möten och vi drivs av att bidra till en positiv samhällsutveckling. Att skapa ett framgångsrikt utvecklingsarbete Grundförutsättningar för en bra process Tydlig målbild Viktigt är att ha ett konkret och tydligt slutmål med processen och en gemensam målbild byggd på gemensamma förväntningar. Detta slutmål kan då vägleda och motivera och därmed skapa intresse och motivation. Det ger också möjlighet att visa upp resultat i linje med förväntningar, både internt och externt. Effektmål för processen har varit att skapa en ökad exportmognad, att skapa fler produkter på hyllan samt att utveckla en målgruppsförståelse och målgruppsanpassning. Dessa mål kan bl.a. mätas via projektmålet att få fram minst 3 välformulerade teman/paket att testa på exportmarknaden under Grundläggande projektmål har varit att skapa förutsättningar för och driva en utveckling med deltagande företag och entreprenörer. I detta har delmål varit att vaska fram ett antal mogna företag som på den relativt korta projekttiden kan ta fram produkter och paket som kan passa den nya marknaden, dessa företag kan sedan agera prime movers och goda exempel för exportmognad. Andra delmål har varit att skapa en förståelse för exportmognadspotentialen och en motivation till att affärsutveckla Delmoment i detta arbete har varit att bedriva verklighetsbaserad utveckling, öppna upp kontaktskapande, kanaler och presentationsmöjligheter och stötta i säljpresentationer, med feedback och konstruktiv, utvecklande kritik. Lärdomar och rekommendationer Det är av högsta vikt att arbetet startas upp med ett väl definierat mål där alla centrala intressenter har fått vara med och påverka hur mål sätts. Utvecklingsarbetet behöver grundas på samsyn och samförstånd. I detta projekt har målet tolkats på något olika sätt från Tourism in Skåne och från den lokala turistorgainsationen. Detta, enligt vår uppfattning, delvis beroende på att definitionen av exportmognad inte varit helt klar och tydlig, delvis beroende på att de båda aktörerna inte har synkroniserat sina mål. Önskar tydligare målbild och kommunikation tidigare i processen, lite för mycket rotation på deltagare. Processdeltagare Balans mellan gruppens-och individernas utveckling Metodiken vi använt oss av bjuder in deltagarna till att affärsutveckla tillsammans med andra likasinnade. Vi gjorde den avvägningen i syfte att erbjuda deltagarna att: se varandra som resurser 8

9 upptäcka de gemensamma resurserna tillsammans - alla ser olika tillgångar i omgivningen och i varandra utveckla idéer tillsammans med andra - kreativitet uppstår ofta i mötet med andra inspirera varandra sätta gemensamma mål - ett stöd i att hålla liv i arbetet efter processen avslut Det finns utmaningar med att driva affärsutveckling i en grupp med personer som inte känner varandra sedan tidigare. Exempelvis tar det tid att bygga upp den tillit som gör att man vågar dela med sig av sina affärsidéer, både av rädsla att de inte håller och att någon annan ska hinna före eller ta idén. Under processens gång gjordes omprioriteringar till mer personlig coaching för att kunna erbjuda bättre individuellt stöd. Detta var ett bra beslut som klargjorde tveksamheter, gav trygghet för aktörerna samt gav driv och energi in i den gemensamma utvecklingsprocessen. Coaching är ett starkt verktyg för att skapa tydlig riktning, trygghet och individuell förflytting för den enskilde aktören. I processen utvärderade vi också peer-coaching som ett verktyg. Detta fungerade inte optimalt när det testades i början. För att peer-coaching som verktyg ska fungera rekommenderar vi tydliga instruktioner som följs upp med deadlines och återkoppling. Det är svårt att få detta verktyg att fungera baserat på frivillighet i där ingen känner varandra och där man inte är van att samarbeta med varandra. Lärdomar och rekommendationer Riktigt framgångsrika utvecklingsprocesser är beroende av trygga individer med klara målsättningar. Detta blir extra viktigt i det här sammanhanget eftersom deltagarna i den här processen kommer att ansvara för genomförandet av resultatet (exempelvis marknadsföring och mottagande av internationella besökare). Därför är viktigt att kvalitetssäkra och långsiktigt säkerställa att de är trygga och att produkterna är välförankrade i den egna utvecklingen där de behöver vara förberedda på vad de behöver utveckla i sina verksamheter för att kunna bära de nya produkterna. Det är därför vår starka rekommendation att inkludera enskild coaching i produkt och tjänsteutvecklingsprocessen. Mer om detta nedan i avsnittet om processen i sitt samanhang. Tillsammans med utgå från gruppens startläge och behov Den lokala turistorganisationen, Familjen Helsingborg, har delvis varit talesperson för att identifiera deltagande entreprenörernas aggregerade startläge och behov. Under processens gång har det varit viktigt att successivt lyssna av, fånga upp och anpassa innehåll efter deltagarnas behov. 9

10 Lärdomar och rekommendationer Det finns stort värde i att i uppstarten lyssna av de enskilda deltagarnas startläge och behov i högre grad än vi gjort i den här processen. Det kan vara ännu viktigare om deltagarna utgör en heterogen grupp utan en delregional aktör som kan vara deras talesperson. Vi rekommenderar därför att inför uppstarten intervjua ett antal deltagare kring nuläge, behov, önskemål och förväntningar, alternativt lägga ett första coaching tillfälle innan den gemensamma processen startar. Det förbättrar möjligheten att hitta rätt nivå för genomförandet, kunna ge relevant kunskapsinnehåll, och säkerställa att den enskilda entreprenören får en möjlighet att se över och förebreda sin egen verksamhet för exportmognad. Det ökar också kvaliteten på återkopplingen om vilket stöd som behöver tillgodoses från andra offentliga aktörer för att kvalitetssäkra utvecklingen av en mer exportmogen besöksnäring. Viktigt att också under processens gång vara lyhörd och kunna anpassa innehåll och delmoduler. Roller och aktörer i besöksnäringen I vårt arbete har vi tagit utgångspunkt i entreprenörernas perspektiv och vardag, vi har arbetat med att ge entreprenörerna kreativa verktyg och en kreativ process för att utveckla nytt, tillföra kunskap om marknaden och utvalda målgrupper, skapa bryggor till andra aktörer i systemet och intressenter som är viktiga för att entreprenörerna ska lyckas i sitt utvecklingsarbete och skapa tillväxt. Under processens gång har det blivit mycket tydligt att det råder stor osäkerhet kring hur branschen och besöksnäringen är uppbyggt, vilka aktörer som finns och vilka roller dessa aktörer har. Det finns ett starkt önskemål, inte minst från entreprenörernas sida att få en karta över aktörer vem som gör vad för att förstå vilken stöttning de som enskilda aktörer kan få och vilka kontaktytor de kan ha. Lärdomar och rekommendationer Det skulle vara mycket önskvärt att tidigt i processen kunna tillhandahålla en tydlig beskrivning av besöksnäringen, dess aktörer och roller. Tourism in Skåne har en viktig roll att fylla som kunskaps- och kontaktförmedlare, med en utblick deltagarna gärna tar del av i högre grad. Det finns utrymme att stötta genom att både lyssna av vilka systemhinder man kan bidra till att undanröja för att underlätta exportmognadsprocessen, bidra med ökad systemförståelse och den marknadskunskap man besitter. Inte alltid så lätt att förstå sin roll som enskild aktör i besöksnäringen, var man själv kommer in och viken roll man har. Behov av att förstå systemet om jag har en idé vem kan jag gå till, var kan jag få hjälp, vilka gränsytor finns? Processdeltagare 10

11 Urval av noder Kullaberg och Söderåsen var två noder som i förstudien stod ut som områden med mycket stark exportpotential, de starkast lysande stjärnorna i Nordvästra Skåne. Motiveringen i förstudien löd Naturen är destinationens råvara och soft adventure det starkaste temat för satsningen på exportmognad. Naven för positionen är Söderåsen och Kullaberg. Mötesplats Borstahusen är en stark spelare med potential och ambition att bygga upp en resort. Hypotesen har varit att tyska målgrupper efterfrågar en resort, en allt-i-ett-aktör. Intressant att utvärdera om en destinations utveckling kan ske med hjälp av en stark lokal spelare av detta slag i tillägg till starkt profilerade områden med stora naturtillgångar. Därför valdes Borstahusen som nod att komplettera Kulleberg och Söderåsen som givna val utifrån från förstudien. Lärdomar och rekommendationer Noderna är lokala stjärnor i en stark destination, där de enskilda noderna behöver ha tydliga, unika profiler egna tydliga identiteter och reason to go. Att fokusera på enskilda noder ger dock ett för smalt underlag, det är mer relevant att tänka hela destinationer med starka noder drivande. Vi rekommenderar därför att under hela processens gång ha fokus på destinationen som helhet. Mix av deltagare från olika noder var bra. Beror såklart på vilken effekt man vill ha fram. Men med syftet att snabbt få fram många idéer var det bra med mix. Processdeltagare Urval av deltagande aktörer I denna process fattade vi beslutet att arbeta med affärsmogna, driftiga aktörer som redan har en drivkraft mot exportmognad. En process som denna kräver av deltagarna att de avsätter tid och kraft, prioriterar möten och hemläxor. Alltså behöver utveckling av exportmognad och tillväxt vara en del av den egna strategiska utvecklingen, uttalat eller framväxande hos aktörerna. Destinationen som helhet, inklusive andra produktägare, kommer att kunna haka på och ta del av exportmognadsarbetet genom att de första deltagarna, i kraft av sin position och status i det dagliga arbetet i besöksnäringen, agerar prime movers/early adopters, dvs. är centrala, drivande kugghjul i den lokala utvecklingen. Prime movers/early adopters tar till sig, integrerar och drar nytta av en ny företeelse. Genom att de visar upp lyckade resultat är denna en grupp viktig trendsetter för kommande grupper som blir varse effekter och nytta och därmed intresserade av att haka på i utvecklingsarbetet. För att få tillstånd en exportmogen destination är det väsentligt att gå från enstaka aktörer som kan erbjuda intressanta produkter och tjänster till ett brett utbud. Därför viktigt att skapa och underhålla ett utvecklingsarbete som bygger upp 11

12 marknaden och successivt skapar ett attraktivt utbud, en aggregerad volym, inom destinationen. För att inte tappa bort dolda intresserade och potentiellt exportmogna aktörer gick inbjudan också ut brett till ett större antal företag, föreningar och andra som kunde tänkas vara intresserade av att delta i exportmognadsarbetet. Dock fick vi inga kompletterande deltagare via denna inbjudan. I processen har även en incoming-agent deltagit. Detta har varit av stor vikt för arbetsprocessen då ny kunskap om sälj och marknadsföringskanaler kunnat tillföras, nya relationer kunnat skapas och ytterligare testmöjligheter har tillkomit. Lärdomar och rekommendationer För en effektiv process som gagnar allas utveckling behöver deltagande entreprenörer ha ett intresse av utveckling, vara beredda att avsätta tid och resurser, dvs. viktigt att identifiera och rekrytera deltagare som har mognad och intresse. Intresserade och motiverade deltagare kan behöva olika sorters stöd beroende på var de har i utvecklingspotential. Jag jobbar gärna för gruppens bästa. För destinationsutveckling är det viktigt att förstå att allas insats är viktig. Inte se varandra som konkurrenter, utan jobba med teamwork och bygga stolthet i laget. Processdeltagare Det är önskvärt att se hela värdekedjan och ta ställning till vilka, utöver enskilda produktägare, som är relevanta att ha med. Det är också vår rekommendation att en tydlig målbild och intention med processen kommuniceras inför rekrytering av deltagare till processen. Deltagande entreprenörer engagerar sig mer i arbetet om de redan från början har en klar bild av ad ett deltagande innebär. Det kan exempelvis klargöras vid initiala intervjuer. I framtida utvecklingsarbete kan det kanske vara intressant att bjuda in bredare. För att komplettera den existerande aktörskartan för orten/destinationen kan det vara intressant att bjuda in etablerade företagare från andra branscher som kan vara värdefulla för besöksnäringens tillväxt. Eller att bjuda in aktörer, ex föreningar som i dagsläget inte driver affärsverksamhet, men som har kunskap värdefull i besöksnäringens tillväxt och utveckling av exportmognad. Vi rekommenderar att man vid beslut om vilka som ska bjudas in ser helheten och strategiskt kommer fram till vilken typ av aktörer som behövs för exportmognad i orten/destinationen. 12

13 Gemensam produktutveckling, gemensam destinationsutveckling Att produktutveckla tillsammans är mycket ovanligt och det finns en stor ovana hos entreprenörerna att samarbeta i praktiken på det viset. Det ställer krav på att deltagande entreprenörer har en tydlig eller relativt tydlig bild av hur de vill utveckla sin egen affär, att de känner sig trygga i sin roll och därmed vågar lita på och bjuda in andra aktörer att dela den egna utvecklingen. Nätverkande bra och viktigt för att bygga förtroende mellan aktörerna i näringen. Processdeltagare Deltagarna har uttryckt att det gav ett stort mervärde av att se sig själv i ett sammanhang, på destinationen och ingå i ett samarbete som gagnar alla där det blir tydligt vilka gemensamma intressen som finns i gruppen och hur de kan utvecklas. Det har varit viktigt att inte se varandra som konkurrenter utan som kollegor som utvecklar det gemensamma utbudet på destinationen tillsammans; att bygga respekt för varandra; att jobba för gruppens bästa; att förstå att allas insats är viktig och bygga stolthet i teamet. Deltagarna bildar i den här processen en grupp utan gemensamt kommitment och utan en central ledning. Det innebär att alla måste ges möjlighet att köpa in sig i den gemensamma utvecklingen och att en gemenskap behöver byggas upp och underhållas under processens gång. Förtroende mellan gruppmedlemmarna är viktigt för att aktörerna sinsemellan ska kunna ställa krav på leverans, gemensam kvalitet etc. Nätverkandet i sig har varit en mycket uppskattad beståndsdel. Att ha chans att lära känna varandra, lära av varandra, hitta möjliga nya samarbetspartner, att känna att man har sällskap av andra som utvecklas parallellt med samma mål. Uppmuntra nätverkande. Pushar på samverkan mellan gångerna genom att lägga in hemläxa i form av besök varandra, lyssna, se, tipsa om vilka som kan ha hjälp av varandra. 13

14 Jag tar med mig den positiva känslan av att hitta andra som tänker likadant, likasinnade, möjligheten att skapa nytt tillsammans, handlar om att hitta rätt folk att samarbeta med. Processdeltagare Entreprenörerna har inom projektet spontant lyft fram värdet och vikten av att ha gemensam uppfattning om vad destinationen erbjuder i form av gästbemötande. Bara om man har en gemensam värdegrund kring kundbemötande och gästvärde kan en helhetlig destination utvecklas, en destination där besökaren verkligen får uppleva det som varumärket utlovar. Samarbete mellan aktörer kräver att man har samma kvalitetsuppfattning annars riskerar enskilda entreprenörer det egna varumärket. Jag behöver veta att andra håller samma standard för att jag ska vilja rekommendera dem till mina gäster. Processdeltagare Lärdomar och rekommendationer Gemensam produktutveckling är ett attraktivt och positivt tillvägagångssätt för att bygga en exportmogen destination med exportmogna entreprenörer. Tydlighet i uppstarten för att kommunicera inriktning och kravställning på deltagare. Gemensamma målbilder för destinationen blir tillsammans med ett målinriktat nätverkande viktiga beståndsdelar för att få tillstånd drivkrafter och plattform för gemensam utveckling. Det som varit bäst har varit att hela regionen jobbar ihop och inser att de olika noderna kompletterar varandra, det handlar inte om min plats utan om att vi behöver jobba tillsammans. Det är en viktig insikt om vi ska jobba internationellt - att vi behöver varandra. Processdeltagare Att utveckla helt nya och vidareutveckla existerande produkter & tjänster I arbetet med denna första omgång av produkt- och tjänsteutvecklingsprocessen hade vi som ingångsvärden att ta fram två processer, en för utveckling av befintliga produkter och tjänster och en för utveckling av helt nya. Under processens gång har vi haft diskussioner kring hur relevant denna uppdelning verkligen är. Vi hävdar att det mest optimala inte är att se utvecklingsarbetet som två processer utan att istället i en process fokusera på målgruppens krav och önskemål för att kunna utveckla ett attraktivt helhetsutbud för destinationen. Sedan kan de produkter och tjänster som kommer fram bedömmas som mer eller mindre nya, det är inte det mest primära. Flera olika aktörer från olika delar av besöksnäringen har varit eniga med oss i detta. 14

15 För att nå en ny marknad och nya kundgrupper behöver entreprenörerna hjälp att både ta vara på det produkt- och tjänstekapital som redan finns och vidareutveckla detta för att passa denna nya kundgrupp och nya marknaden, det kallas renovation. De behöver också hjälp att tänka helt nytt, gå utanför den dagliga affären och hitta nya idéer som kan bli lysande nya stjärnor på destinationen eller som lyfter existerande utbud dvs. innovation. Med utgångspunkt i kundbehov och målgruppsbeskrivningar har vi därför kunnat ställa två frågor: Vad av det vi redan har idag kan vi vidareutveckla och anpassa? Samt vilka helt nya attraktiva idéer kan vi plocka fram? Eftersom vi, som finns beskrivet ovan, haft fokus på affärsmogna aktörer som redan är aktiva inom valt segment har det format framkomsten idéer. Om man i kommande processer vill ha ett bredare spektra på idéer kan man exempelvis bjuda in andra typer av aktörer, t.ex. etablerade företagare från andra branscher som kan vara värdefulla för besöksnäringens tillväxt samt andra aktörer, t.ex. föreningar som i dagsläget inte driver affärsverksamhet, men som har kunskap som kan vara värdefull för besöksnäringens tillväxt och utveckling av exportmognad. Det är då också viktigt att ta hänsyn till vilket stöd dessa aktörer kan behöva för att snabbt och effektivt kunna vara en del av denna typ av utvecklingsprocess. Mer kring stödprocesser finns ovan i avsnittet Processen i sitt sammanhang. Lärdomar och rekommendationer Lägg mindre fokus på om produkterna är nya eller vidareutvecklade. Det som blir relevant är att förstå målgruppen, vilka behov kunden har och hur dessa kan mötas. Se hela utbudskartan och fundera över vilka kompletteringar som behövs för att kunna nå full exportmognad. Här kan den lokala turistorganisationen vara sammanhållande och drivande. Entreprenörerna som har ett naturligt nätverk i bygden är också en viktig resurs i att identifiera hål i produkt-och tjänsteutbudet och potentiella aktörer som kan hjälpa till att utveckla kompletterande produkter och tjänster. Alltså viktigt att se hela bilden och använda alla resurserna i systemet. Om exportmognad - Kriterier för exportmogen destination och exportmogen produkt Definition av exportmogen destination finns framtagen av Visit Sweden. För de enskilda entreprenörerna är denna definition dock inte relevant, de behöver en definition som guidar det egna utvecklingsarbetet. De behöver få klarhet i vad som krävs av dem. Dessa krav aggregerar sedan till ett gemensamt utvecklingsbehov. Vilket tillskott av kunskap behövs? Vilken stöttning behöver entreprenörerna för att utveckla den egna affären mot exportmognad? En definiton av exportmogen produkt togs parallellet fram och kommunicerades under projektarbetets gång. 15

16 För att lyckas skapa exportmognad är det återigen viktigt med systemtänkande, att skapa en synkad, samspelande orkester där alla har en tydligt definierad roll och specifikation av vad just denna aktör bidrar med för att skapa exportmognad. Lärdomar och rekommendationer Det finns önskemål om att definitionen av exportmogen produkt finns klart definierad och förankrad hos relevanta aktörer, allt från den lokala turistorganisationen, Tourism in Skåne till andra aktörer som exempelvis in-coming agenter. Då kan denna definition användas för deltagarnas självskattning i projektets uppstart. En ännu tydligare anpassning efter deltagarnas startläge och behov kan då göras. Kommunikation och förankring Som vi beskrivit tidigare är det viktigt att inte se denna utvecklingsprocess som en isolerad ö. Den måste ankras in i annat arbete, i andra processer och hos andra aktörer. För att detta ska ske måste kommunikation av arbetets syfte och inriktning ske till berörda kringintressenter, exempelvis lokala kommunala företrädare, både politiker och tjänstemän, andra offentliga aktörer som Länsstyrelsen och Skånetrafiken och markägare. När vi under hösten 2013 genomfört processen prioriterades kommunikationen av resursskäl kraftigt ner vilket gett effekt på förankringsarbetet. Lärdomar och rekommendationer Vi rekommenderar starkt att processägaren tar kommunikationsansvaret och säkerställer att förankring och kommunikation sker till alla relevanta parter. För att stimulera processen, skapa förankring och spridning anser vi att det också är viktigt med transparens. Vi rekommenderar processägaren att upprätta ett öppet kommunikationsforum, förslagsvis en blogg. Här kan alla deltagare delta och posta olika bilder av idéer, berättelse, filmer, foton, de kan också följa andra aktörer, inspireras, dela och ta del av andras kunskaper och erfarenheter. Med hjälp av denna blogg får utvecklingsarbetet också liv för en bredare publik, större spridning och fler ringar på vattnet. Produktutveckling kräver kritisk massa av idéer. Transparens kring vilka idéer som finns viktig, först när man lägger ihop och synliggör alla idéer skapas förändringskraft. Till detta behövs tydlig struktur. Har fungerat i denna process. Processdeltagare 16

17 Segmentet soft adventure, målgrupper och marknader Nordvästra Skånes utbud idag cirkulerar mycket kring naturen och vatten eftersom det är områdets främsta tillgångar. Det utbud som är mest utmärkande i destinationen idag är det som kallas soft adventure, dvs. aktiviteter som innehåller äventyrliga inslag utan att kräva erfarenheter eller förkunskaper. Definitionen av äventyrlig är bred och kan innefatta allt från cykling, vandring till vattensporter, motorsport och klättring. Karakteristiskt för den typiske soft adventure-turisten är att upplevelserna gärna omges av bekvämligheter. En hård dag i terrängen avlutas gärna med en god middag och gott vin i fin miljö. Detta basläge var en viktig ingångsfaktor i vårt genomförda utvecklingsarbete. Prioriterade målgrupper har varit whops (wealthy, healthy older people), dinks (double income no kids) och Active Families. Olika studier har visar en stor potential i den tyska marknaden, utvald geografisk marknad som pilotmarknad har därför varit Tyskland. Kunskapsinput bra har öppnat ögonen på oss. Processdeltagare Lärdomar och rekommendationer Utifrån och in-perspektivet är mycket viktigt att hålla fokus på längs processen. Det inkluderar att ha tydligt avgränsade, prioriterade målgrupper, förmedla kunskap om målgrupperna och skapa förståelse för deras behov: vilka de är? hur de agerar på semester? vilka preferenser har de? Projektperiod Utvecklingsarbetet i det här projektet har pågått under perioden september 2013 januari Det har huvudsakligen fördelar att genomföra den här typen av projekt denna period, eftersom det är lågsäsong för entreprenörerna och därmed lättare för dem att prioritera utvecklingsarbetet och det finns större möjlighet att få tillstånd ett bredare deltagande. Det är också en bra period m.h.t. att nästa fas, lanseringsfasen som på ett naturligt sätt kan ta vid i direkt anslutning till produktutvecklingsfasen. Det ger bra momentum i arbetet och lanseringsfasen i februari/mars hamnar i linje med när mässor och andra större säljaktiviteter, ex kampanjer ligger i tiden. Dock är perioden på fem, i realiteten fyra, månader relativt kort för att få tillstånd en dynamisk process. I direkt anslutning till uppstaren av detta projekt arrangerade den lokala turistorganisationen besök av tyska tespiloter. Dessa testpiloter besökte under en period på 10 dagar destinationen, mötte lokala entreprenörer, testade och utvärderade ett antal olika aktiviteter och boenden. Detta besök bidrog starkt till att skapa en angelägenhetskänsla för 17

18 utvecklingsarbetet hos entreprenörerna, och visade att man från den lokala turistorganisationen menade allvar och var med och skapade möjligheter för destinationens gemensamma utvecklingsarbete. Testpiloternas besök gav värdefull kunskap om målgruppen och dess önskemål och behov, dessutom gav det projektet en värdefull resurs i form av en initierad testpublik för att utvärdera nya produkter och paket som tagits fram under utvecklingsarbetet. Produkt och tjänsteutvecklingsarbetet är en integrerad del i en helhetssatsning för att skapa framgångsrik export av destinationen. Det är därför viktigt att se detta utvecklingsarbete som en integrerad del i löpande verksamhet och hitta gränsytor till andra relevanta processer. Lärdomar och rekommendationer Vi rekommenderar en något längre processperiod för produkt och tjänsteutvecklingsarbetet. Vi vill även lyfta fram vikten av att ha tydliga gränsytor till faser innan och efter produktutvecklingen. Vi rekommenderar därför att kommande produkt och tjänsteutveckling sätts in i ett årshjul med gränssnitt till andra viktiga moduler för att bygga export av destinationen. Exempel kan vara lanseringsfasen med marknadsföring och införsäljning, byggande av målgrupps- och behovskännedom med konkreta insatser för att lära känna målgrupperna och deras behov bättre, i det senare är det bra att även de lokala entreprenörerna blir delaktiga Försvårande omständigheter Under projektets gång har nyckelperson hos projektägaren varit långvarigt sjukskriven vilket har haft effekter på processen. Den lokala turistorganisationen har på ett bra sätt bryggat över, men det är ändå vår uppfattning att processen hade sett annorlunda ut med denna nyckelperson på plats. Skillnaderna hade då främst, enligt vår uppfattning, varit en starkare förankring hos entreprenörerna, en tydligare behovsbild för vad entreprenörerna aggregerat behöver, fler deltagare vid de olika workshoptillfällena, snabbare feedback från deltagarna. Projekttrötthet hos entreprenörer som potentiella processdeltagare gav ett frånfall av ett antal aktörer som var med i första idégenereringsmodulen. Feedback kom fram att man upplevde brist på helikoptersyn, vaga gränsytor till andra projekt och brist på unikitet i processen. Både Tourism in Skåne och den delregionala aktören har agerat beställare och uppdragsgivare i detta projekt. Dessa båda aktörer har i vissa fall haft olika målsättningar, prioriteringar och uppfattningar om hur processen bör drivas. Lärdomar och rekommendationer: Det behöver finnas dedikerade projektägarresurser med stark förankring och förtroende ute hos de enskilda entreprenörerna. Lärdomen är vidare att projektets mål måste konkretiseras och kommuniceras så att rätt förväntningar skapas samt att helhet och gränsytor till andra projekt måste bevakas och kommuniceras ännu tydligare. Det är också klart önskvärt att enbart ha en projektägare och en målstyrning för att ett effektivt resultat ska nås i 18

19 förhållande till insatta resurser. Det är vår rekommendation att detta bör vara den lokala turistorganisationen. Besöksnäringen är en bransch som är luttrad pga. blandad erfarenhet från tidigare insatser - projekttrötthet. Processen fungerade pga. gediget underarbete, trygga projektledare, annars hade det funnits risk att tappa deltagarna. Processdeltagare Att arbeta med processen I denna utvecklingsprocess har vi tagit utgångspunkt i modellen Idea management (se Idéagenten 2.0 av Michanek och Breiler för vidare läsning), en metod för hur man professionellt arbetar med en grupp för att skapa idéer, produkter och koncept. Framtida konkurrenskraft handlar om att individer, företag och regioner måste se till att idéer som råvara produceras och förädlas på ett lika professionellet sätt som järn, skog och livsmedel. Med idékraft i centrum ger modellen en handfast arbetsgång för att identifiera, vidareutveckla, konkretisera och även testa nya idéer kort sagt ett metodiskt idéarbete. Perspektiv och angrepssätt Startpunkten för en utvecklingsprocess som denna är att få en tydlig bild av var marknaden och dess aktörer står idag, vilka krav och förutsättningar som finns, hur mogen marknaden är, vilken spontan varumärkeskännedom som finns för regionen och destinationen. För att få tillstånd en lyckad produktutveckling som resulterar i försäljning till nya kundgrupper och nya marknader behöver vi ta hänsyn till och navigera utifrån två perspektiv som tillsammans skapar framgång: Inifrån och ut- perspektivet Det handlar om att klargöra vilka produkter som finns, hur exportmogna de lokala entreprenörerna är, hur kunniga de lokala entreprenörerna är om målgruppens behov, hur bra man är på att möta dessa, hur samspelta entreprenörerna är, hur kompletta paket som går att boka. I detta perspektiv ligger fokus på innovation, kunskap och samverkan. Utifrån och in perspektivet Det handlar om att klargöra vilken kännedom som finns för destinationen, vem som är kund/målgrupp, vilka köpbeteenden kunden har, vilka kanaler finns det där kunden att köpa, ex. egen bokning över internet, bokning via kampanjer, vilka prislägen som är intressanta och hur man vill kombinera den egna destinationen med andra resmål. I detta perspektiv ligger fokus på marknadskunskap, köpbeteende och varumärkesbyggande för destinationen. 19

20 Väger vi dessa båda perspektiv får vi tre olika scenarier för utvecklingsarbetet: Scenario 1: Utveckla det lokala utbudet När vi tar huvudsaklig utgångspunkt i inifrån och ut perspektivet ser vi en satsning på produktutveckling och exportmognad för lokala entreprenörer och företagare som resulterar i att varumärket för destinationen får stor spontan kännedom och är så välkänt att kunderna själva hittar hit ex. via sociala medier och sedan kan botanisera i det lokala utbudet. Här kan den kommande besökaren sedan plocka ihop sin egen vistelse och upplevelse via det som finns synligt hos de starka aktörerna i bygden (ex. via Citybreak). Här genereras köp utifrån etablerad kännedom och ett starkt lokalt utbud. Scenario 2: Bygga varumärkeskännedom för destinationen. Om vi tar utgångspunkt i utifrån och in-perspektivet ser vi möjligheten att bygga ett varumärke som är väl förankrat i helheten i destinationen såväl som i de enskilda aktörernas affär. Här blir det väsentligt att involvera entreprenörerna i arbetet och kommunicera varumärket för att bygga kännedom och köpintresse. I det här scenariot genereras köp utifrån en etablerad varumärkeskännedom, kompletterad med ett starkt lokalt utbud. Det innebär en långsiktig process som kräver uthållighet och starka ekonomiska resurser. Scenario 3: Bygga kännedom för destinationen genom att marknadsföra tematiska upplevelser Med utgångspunkt i båda perspektiven. Genom att utveckla och marknadsföra profilerade tematiska moduler och program i etablerade och nya kanaler byggs kännedom parallellt med köp. En taktik som snabbt bygger synlighet, kännedom och första prövoköp av tematiska program. Entreprenörerna lär samtidigt som de säljer. Destinationens exportmognadsutveckling sker successivt med ett mindre antal aktörer i uppstarten, definierade av vilka som ingår i framtagna program. Här genereras köp genom attraktiva program och synlighet i etablerade och nya kanaler. I detta projekt har vi lyssnat på olika aktörers (enskilda entreprenörers, den delregionala aktörens och Tourism in Skånes) ambitioner och förväntningar. Vi har iterativt arbetat oss fram till vägvalet att främst ta utgångspunkt i scenario 3. Lärdomar och rekommendationer Det är av yttersta vikt att ta utgångspunkt i ett gemensamt angreppsätt, en gemensam bild kring vilka utmaningar som ska prioriteras och vilken strategi som ska gälla. Om utgångspunkten inte är klar från början är det viktigt att ha utrymme för att i en dialog utveckla och förankra. Lika viktigt är det att den valda vägen resulterar i utvecklingsaktiviteter och kompetenshöjande insatser som är relevanta för den enskilda 20

21 entreprenören och att medvetet underlättar affärsutveckling förankrad i den dagliga verksamheten längs processen (learning by doing). Viktigt att hitta resurser som ger småföretagen stöd, här kan delregionala organisationer som Familjen Helsingborg ta en viktig roll. Inte realistiskt att småföretagen ska kunna allt, behövs förståelse och verktyg. Processdeltagare Processen i sitt sammanhang För att skapa rätt förväntningar i processen behöver det klargöras hur just denna process samverkar med annat utvecklingsarbete för att skapa exportmognad. Det är en lång process att bygga en exportmogen destination. Därför är viktigt att ta ställning till hur det bäst hållbara systemet ser ut. Vilka är kärnaktörer? Vilka är kring aktörer? Vilka stödsystem finns? Vilka stödprocesser behövs? Vilken kompetensutveckling behövs? En tydlig långsiktig väg baserad på helhetssyn behöver vara utstakad och kommunicerad för att skapa rätt förutsättningar, samsyn och motivation kring arbetet. I det här sammanhanget är såklart produkt-och tjänsteutvecklingsprocessen huvudprocessen (se Processbeskrivning för vidare beskrivning). För att den ska fungera optimalt är det viktigt att ha koll på vilka stödprocesser som krävs för att höja kvaliteten på resultatet. I den här processen har vi valt att prioritera affärsmogna entreprenörer som deltagare. För framtida utvecklingsarbete kan det kanske vara intressant att bjuda in bredare (se också aktörsmodell nedan i avsnitt Urval av deltagande aktörer ) exempelvis etablerade 21

22 företagare från andra branscher som kan vara värdefulla för besöksnäringens tillväxt eller föreningar som i dagsläget inte driver affärsverksamhet, men som har kunskap värdefull i besöksnäringens tillväxt och utveckling av exportmognad. De huvudsakliga stödprocesser vi rekommenderar för deltagarna är i så fall kunskapsbyggande insatser kring besöksnäringen för nya aktörer och affärskompetens och vägledning för att stärka det enskilda företagets utveckling för de som är mindre export eller affärsmogna (enligt modellen ovan). Samverkan är viktig, att lära känna konkurrenter och kollegor i näringen, att bygga respekt för varandra. Lärt mycket om systemet, ex incoming agenters roll. Hela turistnäringen borde ha som mål att bli högpresterande säljorganisation. Professionaliteten totalt i näringen behöver också höjas. Hitta nyckelpersoner som kan ta nyckelroller, vara drivande och säljkunniga se sig som en industri. Vara snabbrörlig och mäta resultat. Processdeltagare Den organisation som står som ägare av produkt- och tjänsteutvecklingsarbetet (den lokala turistorganisationen) behöver se över sina stödprocesser och permanenta resurser parallellt med utvecklingsprocessen. Hur går man exempelvis tillväga för att på olika sätt stötta entreprenörerna lokalt? Vilken grund finns för gemensam varumärkes- och kommunikationsarbete? Vi och flera av deltagare entreprenörer i den genomförda processen anser att det är väsentligt att ha en tydlig ägare av destinationens övergripande utveckling. En part med mandat att driva på, hålla samman, stötta och utmana enskilda entreprenörer. Det också väsentligt att klargöra vilka stödsystem som finns och hur dessa kan stötta i utvecklingsprocessen. Vilka offentliga aktörer finns det gränsytor till och vad kan dessa göra för att skapa rätt förutsättningar. Det har inte varit aktuellt att bjuda in dessa aktörer till att delta aktivt i processen eftersom vi velat hålla fullt fokus på idékraft. Däremot har det varit viktigt att under arbetets gång fånga upp utmaningar och behov som deltagarna ser som hinder för att förverkliga sina produktidéer och som ligger utanför deras egen påverkans sfär (exempelvis kollektivtrafik och översättning av skyltar). Dessa har vi sedan lämnat över till berörda aktörer i form av utmaningskort. Actions och feedback på dessa utmaningskort kommer att vidareförmedlas till entreprenörerna av den lokala turistorganisationen. Om framtida utvecklingsprocesser kommer att bedrivas i projektform är det av allra största vikt att redan i uppstarten klargöra projektets gränsytor till ordinarie verksamhet och att under hela utvecklingsarbetets gång se till att ägare, ansvariga och mottagare finns definierade. Lärdomar och rekommendationer Vi rekommenderar att uppstartsarbetet inkluderar tydliggörande av stödbehov och processer anpassade efter vad som bedöms vara en långsiktigt hållbar riktning för destinationen, baserat på bla deltagarnas kunskap och beredskap samt vem som står som processägare. Under det arbete vi bedrivit tillsammans med Familjen Helsingborg har stödresurser och behov successivt blivit synliga och i flera fall har utveckling och kompletteringar kommit till stånd. Vår rekommendation är att redan i uppstarten ta tid att 22

INNOVATION I PRAKTIKEN - Idekraft & samskapande

INNOVATION I PRAKTIKEN - Idekraft & samskapande Slutrapport 2014-2015 INNOVATION I PRAKTIKEN - Idekraft & samskapande en tjänsteutvecklingsprocess för ökad exportmognad i besöksnäringen Familjen Helsingborg september 2014 - januari 2015 1 Innehåll Ingress

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen!

Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! 1 Tadaaa! Dags för ännu ett spännande program från Piku AB, med fokus på lönsamma affärer för dig som driver företag inom besöksnäringen! Det här är en unik chans för dig som: Vill ha fler besökare och

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Era svar på 4 frågor:

Era svar på 4 frågor: Era svar på 4 frågor: Vilka reflektioner har du gjort när du läst strategin? Vilka är de största utmaningarna för en fördubblad besöksnäring? Vilka frågor har du haft tillfälle diskutera med andra? Kommer

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER

SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER SAMMANSTÄLLNING AV GRUPPDISKUSSIONER Flera frågor kring Nya Visit Dalarna diskuterades kring borden under Up to Date. Vad krävs av oss i Dalarna för att vi ska fördubbla omsättningen till 2020? Dalarna

Läs mer

Varumärkesplattform Nacka vatten och avfall. nackavattenavfall.se

Varumärkesplattform Nacka vatten och avfall. nackavattenavfall.se Varumärkesplattform Nacka vatten och avfall nackavattenavfall.se Varumärket Nacka vatten och avfall att bygga och utveckla ett starkt och framgångsrikt varumärke är ett kontinuerligt arbete som kräver

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.

En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 Under hösten 2011 inledde Tourism in Skåne ett omfattande arbete med att samla politiker och besöksnäring

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen

Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom

Läs mer

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet

ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules of Leadership för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet ANSÖKNINGSOMGÅNG 2014 Golden Rules för fler kvinnor på ledande positioner i näringslivet Inom projektet Golden Rules, som Tillväxtverket driver, finns det nu möjlighet att söka pengar för projekt som syftar

Läs mer

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar

Läs mer

Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015

Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015 Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015 Nationell strategi för besöksnäringen/turismen år 2020 Målsättning år 2020 Från 252 till 500 miljarder i omsättning Från 160 till 260 tusen arbetstillfällen Från

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna Nya Skandinaviens ledande destinationsbolag Visit Dalarna Vi konkurrerar med 150 000 kommuner och regioner i Europa om boende, besökare, företag, investeringar och kompetens. Beslutsunderlag Syfte och

Läs mer

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken

Bilaga 1 Beslutsförslag Policy för Region Skånes varumärken Bilaga 1 Beslutsförslag 2012-09-06 Policy för Region Skånes varumärken 1 1. Region Skåne som modermärke I dokumentets första del presenteras resultatet av arbetet att definiera Region Skånes identitet

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Förord. Maria Lönnbark VD

Förord. Maria Lönnbark VD Varumärkesbok Förord I varje möte med omvärlden bygger vi tillsammans bilden av Folktandvården Gävleborg. För att vi ska kunna skapa en tydlig och attraktiv bild finns en varumärkesplattform som ger oss

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Verksamhetsplan för Stockholmskretsen samt verksamhet inom RO Stockholm inom DF Service AB

Verksamhetsplan för Stockholmskretsen samt verksamhet inom RO Stockholm inom DF Service AB Verksamhetsplan för Stockholmskretsen samt verksamhet inom RO Stockholm inom DF Service AB 2013 Inledning I mer än 60 år har Dataföreningen (DF) skapat kontaktytor mellan människor i it-sektorn och gränssnittet

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015

Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015 Övergripande affärsplan för Västsvenska Turistrådet 2012-2015 Inledning Detta dokument är den övergripande affärsplanen för Västsvenska Turistrådet för år 2012-2015. Den är inte ett fristående dokument

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Medarbetare i Norrköpings kommun

Medarbetare i Norrköpings kommun Antagen av personalutskottet den 16 december 2011, KS 2011/0765 Medarbetare i Norrköpings kommun Det goda livet finns i Norrköping en framtidsvision för Norrköping Medarbetarskap gör skillnad! Har du tänkt

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet

Sverige - Norden - Världen. Företagskategorisering för ökad exportmognad. Västsvenska Turistrådet Sverige - Norden - Världen Företagskategorisering för ökad exportmognad Västsvenska Turistrådet Sverige Norden Världen Västsvenska Turistrådet (VT) arbetar, sedan 1999, med affärsutveckling och marknadsföring

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

Destinationsdagen Uppsala, 2 oktober 2013

Destinationsdagen Uppsala, 2 oktober 2013 Destinationsdagen Uppsala, 2 oktober 2013 Affärsidé Vi driver utvecklingsprocesser för platser, företag och organisationer som vill stärka sin attraktions- & konkurrenskraft. Attraktionskraft Boende Besökare

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Framtidens lokala besöksservice

Framtidens lokala besöksservice Framtidens lokala besöksservice Så här arbetar vi i Skaraborg med framtidens lokala besöksservice. Lotta Samuelsson Turistchef i Mariestad och Klara Börjesson Ahlqvist Turistchef i Falköping. Strategiska

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Företagsledarutbildningen

Företagsledarutbildningen Företagsledarutbildningen En utbildning som gör skillnad! Företagsledarutbildningen Det har blivit dags för tredje omgången av den populära Företagsledarutbildningen som vi har tagit fram tillsammans med

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Stockholms läns landstings Personalpolicy Stockholms läns landstings Personalpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-06-21 1 2 Anna Holmberg, barnmorska från ord till verklighet Personalpolicyn stödjer landstingets uppdrag att ge god service

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer