Svenska Kvinnoförbundets valprogram feminism ger. frihet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska Kvinnoförbundets valprogram 2015. feminism ger. frihet"

Transkript

1 Svenska Kvinnoförbundets valprogram 2015 feminism ger frihet

2 ÖPPNA ÖGONEN FÖR ETT FEMINISTISKT SAMHÄLLE Svenska Kvinnoförbundets mål är ett samhälle fritt från våld där kön inte spelar någon roll för en människas möjligheter att förverkliga sig själv. Vi arbetar för ett jämställt och rättvist samhälle där kvinnor och män har fler valmöjligheter än de stereotypa. Därför säger vi ja till fler pappamånader, effektivare åtgärder för att avskaffa könsrelaterat våld och lönejämställdhet mellan könen. För oss handlar liberalfeminism om kampen för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter samt frihet att forma samhället och sina egna liv. Vi vill bygga ett jämställt samhälle där varje människa är fri att göra sina egna val utan att styras av begränsande och könsbundna normer. Därför sätter vi fokus på lika villkor på arbetsmarknaden, en jämn fördelning av familjeledigheterna och jämställdhet inom utbildningen och småbarnsfostran. Feministiska perspektiv behövs i allt politiskt arbete. Det feministiska förändringsarbetet måste bedrivas genom lagstiftning mot olika former av diskriminering, men också genom struktur- och attitydförändringar. En väl fungerande demokrati förutsätter att makten är jämnt fördelad i samhället. Vår vision är ett samhälle där kvinnor deltar på alla nivåer och inom alla områden av beslutsfattandet. Med oss i riksdagen genomsyrar jämställdhetsperspektivet allt politiskt beslutsfattande. Här kan du läsa om vår syn på ett feministiskt Finland. Rösta på en av Svenska Kvinnoförbundets (SFP) kandidater! Förhandsröstning Valdag

3 Ditt kön ska inte avgöra om du får ett jobb eller vilken lön du har. FEMINISM GER EN SMART EKONOMI Liberalfeminism utgår från ett ekonomiskt oberoende som ger kvinnor frihet att forma sina liv. Nu är det dags att frigöra denna feminism i Finland. Att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden är ett utmärkt verktyg för att få ekonomin att växa. Vår målsättning är att nästa regering tar kampen för jämställdhet på allvar. En förutsättning för det är att den ekonomiska politiken tillförs ett konsekvent feministiskt perspektiv. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och förutsättningar i fråga om tillgången till arbete, anställnings- och lönevillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det behövs effektivare åtgärder mot diskriminering av kvinnor vid rekrytering och lönesättning. Därtill behövs målinriktade åtgärder för att integrera kvinnor med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. De delar av välfärdssamhället som underlättar för kvinnor att förvärvsarbeta får inte nedmonteras, utan måste så snabbt som möjligt stärkas. Främst handlar det om barnomsorg, faderskapsledighet och äldreomsorg. Det är hög tid att ta itu med de strukturer som upprätthåller löneskillnaden mellan kvinnor och män. Lönediskrimineringen kan inte avskaffas utan de fackliga organisationernas aktiva medverkan. Därför vill vi se en fortsättning på regeringens och arbetsmarknadsorganisationernas likalönsprogram. Likalönsprogrammet bör innehålla konkreta åtgärder och tidsbundna mål. Dessutom måste det vara bindande för samarbetsparterna. Såväl inom offentlig som privat sektor måste arbetsgivare ta sitt ansvar för

4 jämställda löner. Det behövs också en ökad lönetransparens för att utjämna löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Finland behöver fler nya och konkurrenskraftiga företag. Kvinnor ska ha samma möjligheter som män att driva företag som kan växa, skapa arbetsplatser och generera en inkomst. Vi anser att en av de viktigaste åtgärderna för att öka kvinnors företagande är att förbättra trygghetssystemen för företagare. Därför behövs det bland annat barnomsorg även för de barn vars föräldrar arbetar kvällar, helger och nätter. Vi vill att de kostnader som uppstår för arbetsgivarna till följd av föräldraskap fördelas jämnt mellan arbetsgivarna. Arbetet med att bana väg för fler kvinnor i styrelserum och högre chefspositioner måste bli betydligt mer systematiskt och ambitiöst i Finland. Med mer jämställda ledningar skulle jämställdhetsperspektivet på alla nivåer bli starkare. Vi lyfter fram frågan om könskvoter i börsnoterade bolagsstyrelser som ett alternativ för att öka andelen kvinnor i styrelserna. Kvinnor och män arbetar till stor del inom olika sektorer, på olika nivåer och med olika arbetsuppgifter. Kvinnor är överrepresenterade i låglöneyrken medan män är överrepresenterade i yrken som har höga löner. Den största anledningen till att kvinnor tjänar mindre än män är att flera kvinnodominerade yrkesgrupper idag är felavlönade i förhållande till den utbildning och det ansvar som krävs i yrket. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors utbildningsval på gymnasie- och högskolenivå är fortfarande stora. Vi vill bryta könssegregeringen på arbetsmarknaden, bland annat genom satsningar för att förändra normativa könsmönster vid Vi vill skapa bättre förutsättningar för att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor.

5 utbildningsvalen. Pensionerna är en direkt spegling av ett ojämställt arbets- och familjeliv. Jämställda familjeledigheter, löner och arbetsvillkor är avgörande för jämställda pensioner. Den ekonomiska tryggheten för äldre kvinnor måste stärkas. Därför kräver vi att pensionsreformens könskonsekvenser bedöms noggrant och pensionssystemet blir jämställt. Ensamboende ska inte vara en fattigdomsrisk. Antalet singelhushåll i Finland uppgår i dag till över en miljon. Ensamboende bör tas i beaktande när boende, sociala tjänster och vårdtjänster planeras. Vi efterlyser en statlig utredning om de ensamboendes situation i Finland. Den ekonomiska krisen, inbesparingar och stimulansåtgärder påverkar könen olika. Det är viktigt att redan i planeringsskedet analysera effekterna av olika reformer. Alla ekonomisk-politiska åtgärder måste könskonsekvensbedömas, även vårdreformen. I samband med vårdreformen vill vi se mer resurser till sjukvård på jämställda villkor. Även uppnådda jämställdhetspolitiska mål kan raseras. Det är viktigt att aktivt bevaka politiken ur ett jämställdhetsperspektiv. FÖRÄLDRASKAP PÅ LIKA VILLKOR En familj kan se ut på många olika sätt. Det ska inte spela någon roll vilken sexuell läggning du har eller om du är en kvinna eller man som blir förälder. I dag framställs det som att föräldraledighet är en valmöjlighet för män, medan det är en självklarhet för kvinnor. Det här får stora konsekvenser för mäns aktiva föräldraskap och för kvinnors situation på arbetsmarknaden. Vi arbetar för lika rättigheter och möjligheter när det kommer till föräldraskap och familjeliv.

6 Rättigheter och förmåner förknippade med föräldraskap bör utvidgas till att jämlikt omfatta familjer där föräldrarna är av samma kön. I dag är den öronmärkta föräldraledighetsperioden för papporna betydligt kortare än för mammorna. Dessutom använder kvinnorna merparten av både föräldraledigheten och vårdledigheten. Detta avspeglas i kvinnors löner, karriärutveckling och pensioner, samt att visstidsanställningar är vanligare bland kvinnor. Papporna använder främst den ledighet som är öronmärkt för dem. Vi arbetar för att föräldraledigheten förlängs till 18 månader och delas i tre sex månaders perioder (6+6+6). I modellen har vardera föräldern rätt till en föräldraledighetsperiod på sex månader och en period kan delas så som föräldrarna kommer överens om. Ledigheterna skulle kunna användas tills barnet fyller tre år. Största andelen av de ensamstående vårdnadshavarna i Finland är kvinnor. Det behövs en utredning över de ekonomiska följderna av skilsmässa, speciellt för ensamstående mammor. Det är viktigt med olika ekonomiska styrmedel för att främja jämställdhet kring föräldraskapet. Vi vill bevara den subjektiva rätten till dagvård. Det är en nyckelfaktor i den finländska familjepolitiken och kvinnornas höga sysselsättningsgrad. Universella rättigheter främjar jämlikheten genom att erbjuda lika rättigheter till alla. De minskar effektivt på fattigdomen och de sociala ojämlikheterna mellan barn. Eftersom de finländska barnen börjar skolan senare än i många andra länder är småbarnsfostran av särskild betydelse hos oss. Mångfalden av familjeformer måste tas i beaktande när familjeledigheterna förnyas. Rättsskyddet för barn i regnbågsfamiljer måste förbättras. Förfarandet för erkännande av föräldraskap bör tillämpas på samma sätt för sam- och olikkönade par. Kvinnopar bör utan adoption inom familjen

7 kunna bekräfta att de är förälder till barn som deras partner föder. Diskrimineringen av regnbågsfamiljer i tillgången till fertilitetsbehandlingar måste ta slut. Vi kräver att assisterad befruktning ges icke-diskriminerande och på lika villkor i hela landet. GENUSMEDVETENHET I DAGVÅRD & SKOLA Ett jämställt utbildningssystem är grunden för barns och ungdomars frihet och lika möjligheter att välja utbildning och yrke utan könsstereotypa begränsningar. Därför vill vi satsa på genuspedagogik i småbarnsfostran och utbildning. Barn och ungdomar behandlas olika utifrån kön och det sker ofta omedvetet. Därför behövs ett strukturerat arbete för att motverka stereotypa könsroller på daghem, förskolor och skolor. Vi vill att både daghem och skolor ska arbeta aktivt med att främja jämställdhet och utmana snäva könsroller. Kurser med jämställdhets- och genusperspektiv bör utgöra en obligatorisk del av utbildningen för lärare och barnträdgårdslärare. Skyldigheten att utarbeta en operativ jämställdhetsplan omfattar för tillfället inte småbarnsfostran. Främjande av jämställdhet i småbarnsfostran kräver planering och engagemang, och en operativ jämställdhetsplan skulle stöda detta nya sätt att arbeta. Genom att utvidga planeringsskyldigheten kan vi stärka vikten av genussensitivitet som en bestående del av småbarnsfostran. Samtidigt får alla utrymme att förverkliga sig själva som individer utan de begränsningar som könsstereotyper skapar. Genusmedveten småbarnspedagogik erbjuder alla barn samma rättigheter och möjligheter.

8 ETT LIV fritt från VÅLD Frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Alla ska ha rätt att leva ett liv fritt från våld, oberoende av könsidentitet, sexuell läggning, funktionsförmåga, utseende eller etnicitet. Våld i nära relationer handlar i huvudsak om mäns våld mot kvinnor och är ett omfattande samhällsproblem i Finland. Det krävs både förebyggande arbete och omfattande stödåtgärder till våldsutsatta. Vi anser att staten ska ta det övergripande ansvaret för arbetet mot våld mot kvinnor. Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) är det första juridiskt bindande dokumentet på europeisk nivå som syftar till att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, skydda offren samt ställa våldsutövarna inför rätta. Genom att ratificera och implementera Istanbulkonventionen tar Finland sitt ansvar i kampen mot våld mot kvinnor. Det behövs också en realistisk och bindande helhetsplan för hur alla nödvändiga åtgärder förverkligas och tilldelas resurser. Finland måste skapa servicepunkter med låg tröskel som varje kvinna som upplevt våld har obehindrat tillträde till. Tjänsterna ska vara tillgängliga också för kvinnor med funktionshinder. Antalet skyddshemsplatser måste utökas till att motsvara internationella rekommendationer. Det behövs flera hemliga skyddshem och en avgiftsfri 24 h hjälptelefon för offer för våld mot kvinnor och våld i hemmet. Dessutom bör det inrättas ett koordinerande organ för arbetet mot våld som är fungerande och har tillräckliga resurser. Medling är en ytterst problematisk metod för att lösa våld i när- och parrelationer. Det finns en stor risk att medlingssituationen snarare blir en del av våldsdynamiken än en lösning på våldet. Medling av våld i när- och parförhållanden bör förbjudas i lagen om medling vid brott och i vissa tvister. Bland annat FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor, CEDAW-kommittén, har uttryckt sitt bekymmer över medlingspraxis, bland annat på grund av risken för att offrens rättsskydd inte tryggas. Vi vill se ökade satsningar på professionella kriscenter för män och andra satsningar där män kan få stöd att förändra ett våldsamt beteendemönster. Vi vill även se att större resurser riktas till behandling och stöd för barn som upplevt våld i familjen. Våld i hemmet måste tas i beaktande vid fastställandet av umgängesrätt och vårdnad om barn. Dessutom måste vi i Finland bli bättre på att känna igen våld mot äldre, att bryta våldet och att ge offren den vård och det stöd de behöver. Sexuella relationer ska bygga på frivillighet och detta ska också vara grunden för sexualbrottslagstiftningen. Lagstiftningen gällande sexualbrott bör förnyas i enlighet med internationella människorättsnormer så att våldtäkt definieras som frånvaro av samtycke. Myndigheterna bör utbildas i att identifiera och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck samt tvångsäktenskap. Vi arbetar för en kriminalisering av tvångsäktenskap och möjligheten att äktenskap som ingåtts genom tvång ska kunna upphävas, ogiltigförklaras eller upplösas. Stympning av kvinnors könsorgan måste definieras som våld mot kvinnor. Denna brottsbenämning bör införas i strafflagen.

9 Nätverket av tjänster till kvinnor som utsatts för våld bör utvidgas, göras riksomfattande och ges tillräckliga resurser.

10 Trafficking måste betraktas som ett samhällsproblem som kräver insatser, prioriteringar och resurser. DAGS FÖR ETT NORDISKT SEXKÖPSFÖRBUD Vi vill förbjuda köp av sex. Finland har förbundit sig att vidta nödvändiga åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, människohandel och utnyttjande av kvinnor i prostitution. Vårt mål är att Finland ska gå med i ett gemensamt nordiskt sexköpsförbud. Vi ser prostitution som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor. Att köpa sig tillgång till en annan människas kropp handlar om att utnyttja någon som befinner sig i en beroendeställning eller ett maktunderläge. Systemet med prostitution förstärker objektifieringen av kvinnor och deras kroppar i samhället. Den nuvarande lagstiftningen tar inte effektivt itu med efterfrågan på prostitution. Därför arbetar vi för att ett totalförbud mot sexköp införs i Finland. Det behövs ett förbättrat stöd till de som vill lämna prostitutionen. Resurser för exittjänster bör tryggas. Vi vill se satsningar på att förebygga att unga hamnar i prostitution. Det behövs också förebyggande arbete som hindrar unga från att bli sexköpare, speciellt med fokus på pojkar och normer för maskulinitet. Prostitution kan inte behandlas separat från frågan om trafficking, eftersom en central del av människohandeln är kopplad till sexuellt utnyttjande. Människohandel med sexuella förtecken identifieras exceptionellt lite i Finland jämfört med andra länder. Myndigheterna bör utbildas i att identifiera offer för människohandel och i att vägleda offer för människohandel in i hjälpsystemet. Eventuella offer för männis-

11 kohandel får inte avvisas på grund av att de har tvingats sälja sex i Finland. Utlänningslagen bör ändras så att försäljning av sexuella tjänster inte utgör en avvisningsgrund. Det behövs ett handlingsprogram för förebyggande av människohandel. FÖR EN GLOBAL FEMINISM Det feministiska förändringsarbetet behöver lyftas och sammanlänkas på en global nivå. Världen över påverkar och påverkas kvinnor och män olika mycket av miljö- och klimatförändringar på grund av olika livsval och livsstilar, som ofta är förknippade med stereotypa könsroller och ojämställda förhållanden. Kvinnor bör vara representerade på alla områden och nivåer i beslutsfattandet för en hållbar utveckling. Kvinnor måste vara med och definiera behoven och diskutera lösningar. Forskning om och konsekvenser av klimatförändringar för kvinnor måste prioriteras högre. Jämställdhet är en förutsättning för ökad tillväxt och minskad fattigdom. Därför är det viktigt att allt finskt bistånd har ett jämställdhetsperspektiv. Vi vill att Finland lever upp till målsättningen att ge 0,7 procent av bruttonationalinkomsten i bistånd och att jämställdheten inom biståndet utvärderas. Minst hälften av biståndspengarna ska gå till världens fattiga flickor och kvinnor. Vi stöder arbetet för att förverkliga FN:s säkerhetsråds resolution 1325 och efterföljande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Verkställandet av dessa resolutioner måste effektiveras. Det behövs en systematisk implementering av 1325 i det Klimatfrågan är en jämställdhetsfråga både lokalt och globalt.

12 Vi vill se ett stärkt könsperspektiv i migrationspolitiken. politiska beslutsfattandet på riksnivå. Finland bör ge fortsatt stöd för att stärka kvinnors ställning i utvecklingsländernas politiska processer, konfliktförebyggande och fredsförmedlingsarbete. I internationella sammanhang är Finland känt för jämställdhet och för sina fredsbevarande insatser, speciellt med fokus på kvinnors roll i fredsprocesser. Det är viktigt att även fundera på hur den finländska militärtjänstgöringen och värnpliktssystemet kunde utvecklas i en mer jämställd riktning. Finland har i internationella avtal förbundit sig vid att öka kvinnornas antal i fredsbevarande insatser. För att få fler kvinnor till krishanteringsuppgifter behöver fler kvinnor göra militärtjänst. Vi vill att kallelse till uppbåd skickas till alla kvinnor och män i Finland. Informationen som riktar sig till unga kvinnor som är intresserade av militärtjänstgöring måste bli mer lättillgänglig och motiverande. Vi vill att Finland är ett föregångarland i att skydda kvinnor genom tydliga genussensitiva anvisningar om kvinnors asylskäl. Det är viktigt att vi känner igen att kvinnor söker asyl av olika orsaker, så som förföljelse på grund av sitt kön och på grund av att de krävt sina grundläggande mänskliga rättigheter. Dessutom behövs ytterligare insatser för att avskaffa diskrimineringen av invandrar-, flykting- och minoritetskvinnor. Myndigheterna bör förbättra integration och utbildning av utlandsfödda kvinnor. Jämställdhet mellan könen bör betonas i integrationen av såväl kvinnor som män. Det tar i snitt längre tid för invandrarkvinnor att integreras i det finländska samhället än för invandrarmän. Därför behövs nya arbetssätt att följa upp och genomföra de individuella integrationsplanerna. Det här är speciellt viktigt för unga vuxna som kommer till Finland utan ett grundskolebetyg och för invandrar-

13 kvinnor som står utanför arbetslivet. För att nå en lyckad integration är lågtröskelverksamhet så som integrationsgrupper och mentorskap viktiga. För oss är det viktigt att säkra invandrares rätt och möjligheter att integreras även på svenska i Finland. MÅNGFALD & VÄLMÅENDE Vi vill säkra tillgång till normkritisk sexualundervisning, tillgängliga och trygga preventivmedel, samt kvinnors rätt till abort. En väl fungerande sex- och samlevnadsundervisning förebygger sexuella trakasserier, sexuellt våld och diskriminering. Tillgången till preventivmedel och rätten till abort är en förutsättning för ett jämställt samhälle. Ett effektivt sätt att minska antalet oönskade graviditeter bland unga är att subventionera preventivmedel. Finland ska höra till de ledande länderna när det gäller att fullfölja sexuella minoriteters och könsminoriteters mänskliga rättigheter. Vi vill se konkreta åtgärder för att främja likabehandling och mänskliga rättigheter för sexuella minoriteter och könsminoriteter. Interkönade barns kroppsliga integritet bör skyddas och de bör få rätt att senare själva definiera sin könstillhörlighet. Finland bör frångå könsbestämmande kirurgiska ingrepp som görs på interkönade barn då det inte finns vägande medicinska orsaker till ingreppen. Vi vill att det görs en utvärdering av interkönade barns behandlingar och att det ges enhetliga, människorättsbaserade riktlinjer. En reform av translagen är något som Finland bör ta itu med genast. De nuva- Det bör vara en grundläggande rättighet att själv kunna bestämma över sin kropp, sin könsidentitet och reproduktion.

14 Finland behöver större jämlikhet och jämställdhet i hälsa och idrott. rande villkoren för att få sitt juridiska kön bekräftat kränker transpersoners grundläggande mänskliga rättigheter. Finland måste uppfylla transkönades rätt till jämlikhet, fysisk integritet och familjeliv. Kravet på att vara ogift och avsaknad av fortplantningsförmåga måste avskaffas som villkor för fastställandet av könstillhörigheten. Vi kräver självbestämmanderätt över sin egen kropp och könsidentitet för alla. Ett genus- och normkritiskt perspektiv bör integreras i all politik som rör idrott och annan fritidssysselsättning, inklusive budgetering och resursfördelning. Vår målsättning för idrottens jämställdhetsarbete är att kvinnors och mäns samt flickors och pojkars idrottsutövning värderas lika och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Myndigheterna ska i sin verksamhet främja jämställdhet vid beviljande av förmåner, understöd och stipendier. Principen om jämställdhet bör omfatta också allokeringen av statsunderstöd till idrottsgrenar. Samhället måste investera mera i grenar där majoriteten av utövarna är flickor och kvinnor. Våra förutsättningar för att må bra påverkas till stor del av sociala föreställningar om kön samt av en ojämn fördelning av makt och resurser i samhället. Ett aktivt jämställdhetsarbete skulle innebära en ökad hälsa för både kvinnor och män. Hälsofrämjande och förebyggande insatser ska utgå från den enskilda individen och hens behov.

15 FEMINISMI VAPAUTTAA Haluamme rakentaa tasa-arvoisen yhteiskunnan, jossa jokainen on vapaa tekemään omia valintojaan ilman, että rajoittavat sukupuolisidonnaiset normit ohjaavat meitä. Meidän on keskityttävä samoihin ehtoihin työmarkkinoilla, perhevapaiden tasaisempaan jakamiseen sekä purkamaan ammattiin opiskelun sukupuolittumista. Kaikilla politiikan alueilla on tilaa feministiselle näkökulmalle. Feministisen muutostyön on tapahduttava säätämällä lakeja erilaista syrjintää vastaan, mutta myös tekemällä työtä Eduskuntavaalit Ennakkoäänestys rakenteiden ja asenteiden muuttamiseksi. Hyvin toimiva demokratia edellyttää, että valta on jaettu tasa-arvoisesti yhteiskunnassa. Rakennamme yhteiskuntaa, jossa naiset osallistuvat päätöksentekoon kaikilla tasoilla ja kaikilla yhteiskunta-alueilla. Meidän avullamme eduskunnassa edistetään tasa-arvoa kaikilla politiikan tasoilla ja kaikessa päätöksenteossa. Varmista liberaalifeministisiä ääniä eduskunnassa. Äänestä Svenska Kvinnoförbundetin (RKP) ehdokasta! Svenska Kvinnoförbundetin tavoite on väkivallasta vapaa yhteiskunta, jossa sukupuoli ei rajoita ihmisen mahdollisuuksia toteuttaa itseään. Teemme työtä liberaalifeministisestä näkökulmasta tasa-arvoisemman ja oikeudenmukaisemman yhteiskunnan puolesta, jossa naisilla ja miehillä on enemmän valinnanvapautta. Siksi ajamme pidempiä isyysvapaita, tehokkaampia toimia perhe- ja lähisuhdeväkivallan poistamiseksi ja konkreettisia tekoja sukupuolten välisen palkkaeron kaventamiseksi. Liberaalifeminismi antaa yksilölle vapauden valita koulutuksensa, uransa ja puolisonsa omien henkilökohtaisten kykyjensä ja kiinnostustensa mukaan rajoittavista sukupuolinormeista riippumatta.

16 FEMINISM GIVES FREEDOM We want to build a society where everyone is free to make their own choices without being restricted by gendered norms. We must put focus on equal conditions of employment, equally shared parental leave and reduced differences in educational choices based on gender. There is room for feminist perspectives in all areas of politics. The feminist work for change must be done through legislation against different forms of discrimination, as well as through actions to change normative Election Day 19 April 2015 Advance voting 8 to 14 April 2015 structures and attitudes. A prerequisite for a well functioning democracy is equally shared power. We are building a society where women participate at all levels and in all areas of decision-making. With us in Parliament, a gender perspective will be included in all areas of political decision-making. Ensure that liberal feminist voices are heard in Parliament! Vote for a candidate from the Women s Organisation of the Swedish People s Party in Finland (RKP). The goal of our liberal feminist politics is to have a society free from violence, where gender does not limit your choices or opportunities. The Women s Organisation of the Swedish People s Party in Finland (RKP) works for gender equality, equal opportunities and a society where women and men have more choices than the stereotypical ones. Therefore we say yes to longer paternity leave, effective actions to eliminate genderbased violence and concrete targets to achieve equal pay. Liberal feminism is about the fight for equal rights and opportunities for both women and men, and the freedom to shape society and one s own life.

17

Jämställdhet i siffror

Jämställdhet i siffror Jämställdhet i siffror En förändring är möjlig Finland ligger på andra plats på listan över jämställda länder. Men följande jämställdhetssiffror visar att det fortfarande behövs ett aktivt förändringsarbete

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2010 för

Jämställdhetsplan 2010 för SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne Beslutad av styrelsen -09-11 Beslutad: -09-11 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Övergripande mål 3 1.1 Definition av begrepp 3 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun

Jämställdhetsplan. Lemlands kommun Jämställdhetsplan Lemlands kommun Antagen av kommunstyrelsen den 25.1.2010 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Juridisk grund... 3 3. Syfte och målsättningar... 3 4. Kartläggning av situationen i

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Jämställdhetsplan för Västerbotten

Jämställdhetsplan för Västerbotten Jämställdhetsplan för Västerbotten Män och kvinnor ska ha samma rättigheter och möjligheter. Både män och kvinnor ska känna sig trygga, ha möjlighet att göra karriär och få vara nära sina barn: självklarheter

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136.

Jämställdhetsplan Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober Dnr 2016/1136. Jämställdhetsplan 2016 Fastställd i Kommunfullmäktige den 25 oktober 2016. Dnr 2016/1136. 1(7) Innehåll Vad säger diskrimineringslagen om jämställdhet?... 2 Arbetsförhållanden... 2 Rekrytering... 2 Lönefrågor...

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet

Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande från Sveriges Kvinnolobby över Ds 2016:35 - Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet Diarienummer A2016/01883/I

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Motion 19. Äldreråden. Partidagen beslöt

Motion 19. Äldreråden. Partidagen beslöt Motion 19. Äldreråden SFP: representanter i kommunernas beslutande organ aktivt verkar för en uppföljning av äldrerådens uppgifter SFP:s representanter i kommunernas beslutande organ verkar för Äldreråden

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan PLAN Jämställdhetsplan 2016 2018 Fastställd av regionfullmäktige Framtagen av ledningskontoret Datum 2015-10-12 Gäller 2016 2018 Ärendenr RS 2015/71 Innehåll Region Gotlands Likabehandlingspolicy... 2

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Motioner till partidagen 2016

Motioner till partidagen 2016 Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för. Statens ämbetsverk på Åland

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för. Statens ämbetsverk på Åland JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Statens ämbetsverk på Åland Uppgjord och godkänd den 21.1.2004 Reviderad och godkänd vid personalmöte den: 14.2.2007, 21.5.2008, 12.3.2009, 12.10.2010, 17.11.2011, 13.11.2012 Bakgrund

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 6.12.2013 2013/2183(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni:

Jämställdhetspussel ÖVNING: Så gör ni: Självklart! ÖVNING: Jämställdhetspussel Jämställdhetsarbete lönar sig; det har hänt mycket de senaste 100 åren. Men när tog sig kvinnor egentligen in i politiken och hur ser det ut med fördelningen av

Läs mer

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-11-25 SN 2015.0188 Handläggare Anders Hedåberg Socialnämnden Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016 Sammanfattning Enligt diskrimineringslagen så ska arbetsgivaren

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun Jämställdhetsplan för Värmdö kommun 1 Inledning Värmdö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med jämställda arbetsplatser och gott medarbetarskap där vi möter varandra med respekt och öppenhet. Ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2017

Verksamhetsplan 2017 Vänsterpartiets förslag till Verksamhetsplan 2017 För Överförmyndarnämnden Framtiden finns i Eskilstuna kommun tillsammans utvecklar vi en socialt hållbar kommun Vänsterpartiet gör skillnad 1 Framtiden

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S)

Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Utlåtande 2012: RI (Dnr 334-562/2012) Genusanalys av stadens budget Motion (2012:14) av Karin Wanngård (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2012:14) av Karin Wanngård

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Jämställdhetspolicy för Emmaboda kommun... 1 Vision... 1 Definition... 1 Emmaboda kommun som arbetsgivare...

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Jämställdhetsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen år 2011 och uppföljning av jämställdhetsplanen för år 2010

Jämställdhetsprogram för barn- och ungdomsförvaltningen år 2011 och uppföljning av jämställdhetsplanen för år 2010 Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr 5.Ledningens ansvar 2. Policy och bu52.16 1 av 6 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Personalsekreterare Barn- och ungdomsnämnden

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08

Jämställdhetsplan. för anställda 2008-2009. Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 Jämställdhetsplan för anställda 2008-2009 Personalavdelningen, Bengt Wirbäck 2008-12-22 Dnr 10-1900/08 1(4) 2008-12-22 JÄMSTÄLLDHETSPLAN för anställda 2008-2009 INLEDNING Högskolan i Gävle ser jämställdhet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret

Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 1 (8) Mångfalds- och jämställdhetsplan för trafikkontoret 2013-2015 Inledning Trafikkontorets styrgrupp för mångfalds- och jämställdhetsgrupp, med representanter från alla avdelningar, de fackliga organisationerna

Läs mer

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling 24 oktober 2006 Drude Dahlerup, Statsvetenskapliga Institutionen, Stockholms Universitet Disposition: 1. A broad concept of sustainable development

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

TILLÄMPNING. Jämställdhet. Hudiksvalls kommun

TILLÄMPNING. Jämställdhet. Hudiksvalls kommun TILLÄMPNING Jämställdhet i Hudiksvalls kommun Jämställdhet Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Diskriminerings lagens syfte vad gäller förbudet att diskriminera på grund av kön,

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2010-2012 för personal, barn och elever inom Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män 1 (10) Kommunledningen Ulrika Lundgren Kvalitetscontroller 0302-521815 ulrika.lundgren@lerum.se Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karlshamns kommun

Likabehandlingsplan för Karlshamns kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut Beslut: KS 48, 2009-03-24 Reviderad: KS 96, 2012-04-24 Karlshamns kommun 1. Inledning Alla har olika bakgrund, erfarenheter

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde

JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde JÄMSTÄLLDHETSPLAN Backe rektorsområde Backe rektorsområde är en förskole-, skol- och fritidsverksamhet med uppgift att utbilda elever enligt Lpo-94 och att tillhandahålla familjer barnomsorg i form av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun KS 93-557 Policy kring jämställdhet för Skövde kommun Antaget av kommunfullmäktige 26 juli 1993, 54 Uppdaterad av personalavdelningen år 2005, 2008 och 2014 INNEHÅLL A. Inledning. 3 B. Jämställdhetspolicy

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet

Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna

Läs mer

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan. Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött SN 2016/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Barbro Schött 2016-01-08 SN 2016/0022.01.01 0480-45 09 31 Socialnämnden Jämställdhetsplan Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna Jämställdhetsplan.

Läs mer

J Ä M S T Ä L L D H E T

J Ä M S T Ä L L D H E T I I JÄMSTÄLLDHET 2 Fällor och missuppfattningar om jämställdhet Att jämställdhet handlar om biologi Att jämställdhet skapas i harmoni Att jämställdhet kommer på frivillig väg Att alla har samma definition

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Jämställdhetsplan

Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan 2015-2017 Tyresö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för såväl kvinnor som män. Alla individer ska ges lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön. Det ska finnas

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Lagar och överenskommelser Lagen I Regeringsformen återfinns grunderna för Sverige som stat. Förhållandet mellan kvinnor och män tas särskilt upp i första kapitlet 2 och andra kapitlet 16 : 1 kap. 2

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-10-20 Dnr KS 2015/0342 Till Kommunfullmäktige Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter Sammanfattning Arbetet med lika rättigheter

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer