ETT UTVIDGAT KULTURINKUBATORNÄTVERK MED ETT FÖRDJUPAT OCH VIDGAT SAMARBETE I STOCKHOLMSREGIONEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ETT UTVIDGAT KULTURINKUBATORNÄTVERK MED ETT FÖRDJUPAT OCH VIDGAT SAMARBETE I STOCKHOLMSREGIONEN"

Transkript

1 r a p p o r t ETT UTVIDGAT KULTURINKUBATORNÄTVERK MED ETT FÖRDJUPAT OCH VIDGAT SAMARBETE I STOCKHOLMSREGIONEN claes boman och peter englén cesspool och samhällsnytta ab,

2 2

3 BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING Vi, Peter Englen och Claes Boman, fick i november 2011 uppdraget från Creative Stockholm att skapa en projektplan för ett utvidgat kulturikubatornätverk med ett fördjupat och vidgat samarbete i Stockholmsregionen. Utgångspunkten har varit kulturinkubatornätverket Transit, men vi har även tittat på andra inkubatorsmiljöer och potentiella kulturinkubatorer i regionen. Vårt fokus har legat på målet att stärka de kulturella och kreativa näringarna i regionen, med entreprenörernas behov i fokus. I ett tidigt stadium av arbetet insåg vi att det inte går att se inkubatorerna isolerat, utan de måste ses som en del i en större sammanhållen strategi för att hjälpa kulturentreprenörer att ta sina idéer från idéstadiet till en marknad. Det finns många aktörer som vill stödja utvecklingen av KKN i Stockholmsregionen, som vill stödja entreprenörskap inom KKN och som säger sig vilja samordna och öka resurser för utvecklingen av KKN. Det bygger på en bred insikt om att en fortsatt utveckling och skapandet av en stark KKN-sektor är en viktig faktor för regionens övergripande utveckling, både i termer av ökad välfärd och attraktivitionskraft. Utifrån våra studier av det befintliga innovations- och entreprenörssystemet för KKN i Stockholmsregionen; inkubatorer, rådgivningsinstanser, branschaktiviteter etc, så har vi skissat på en möjlig utvecklingsplan för ett vidgat samarbete i Stockholmsregionen. Planen förespråkar en struktur som vi valt att kalla Gemensam Regional Samordningsfunktion GRS, som skulle ansvara för en sammanhållen strategi vad gäller rådgivning, kulturinkubatorer, finansiering, produktionsresurser, utvecklingsområden, utbildningar och nätverk för entreprenörer för regionen För att lyckas kommer det dock att behövas stark politisk förankring, tydligt ledarskap och en långsiktig strategi. De åsikter och slutsatser vi presenterar i denna rapport är våra egna, och representerar inte Creative Stockholms eller projektägaren Botkyrka Kommuns ståndpunkter. 3

4 VARFÖR SATSA PÅ KULTURINKUBATORER I STOCKHOLM 1 Priority Sector Report: Creative and Cultural Industries : Dominic Power, Uppsala University Tobias Nielsén, Volante QNB Research, March Rapport förstudie inkubation, Linton, A., Nätverket för Upplevelseindustrin, Stockholmsregionen är bland topp 10 i Europa vad gäller KKN 1. Det är en viktig och snabbt växande näringsgren i regionen och utgör ca 6 procent av arbetsmarknaden. KKN anses vara viktig för konkurrenskraften för regioner och det finns ett tydligt samband mellan regioner med hög levnadsstandard och hög andel KKN. KKN utgör ett viktigt komplement till övrig näringsstruktur i regionen och har direkt inverkan på den växande turistnäringen. Vikten av en stark och växande KKN-sektor har uppmärksammats både nationellt och på europanivå. Det är därför naturligt att ett stort antal lokala och regionala aktörer i Stockholm, som Landstinget, Länsstyrelsen, kommuner och högskolor engagerar sig i utvecklingen av KKN. Förutom ett starkt näringsliv har vi i Stockholm också sju konstnärliga högskolor som bedriver avancerad grundutbildning och forskning. Stockholm är, och ska vara, Capital of Scandinavia, även vad gäller kreativa och kulturella näringar. Företagen inom KKN är i huvudsak s k mikroföretag. 97 procent av företagen i Sverige har 0 10 anställda och 70 procent är enmansföretag 2. De flesta entreprenörer har många års studier vid förberedande utbildningar och högskola bakom sig när de startar sina företag. Studierna är dock huvudsakligen inriktade på att utveckla individernas konstnärliga färdigheter och väldigt lite på hur kreatörerna ska leva på sitt konstnärskap. Det behövs därför en rad stödfunktioner för entreprenörerna inom KKN. I våra intervjuer av personer som sitter, och har suttit, i Kulturinkubatorn Transit, samt de intervjuer som Sofia Levin redovisar i sin masteruppsats om Transit 3, framkommer att entreprenörerna har en rad olika behov för att lyckas och utveckla sina företag. Huvudsakligen handlar det om: 3 Cultural Incubation Managing Business and Culture De-coupling and translating conflicting norms in a cultural incubation process : Sofia Levin, Stockholm School of Economics, Master Thesis in Management, 2011 Generell företagsrådgivning (målformulering, bolagisering, skatterådgivning, säljcoachning) Branschspecifik rådgivning Tillgång till nätverk (branschspecifika affärsnätverk och andra entreprenörer) Billiga lokaler 4

5 Tillgång till produktionsresurser (ateljéer, studios, övningslokaler, teknisk utrustning, etc) Finansiering En inkubator är i huvudsak en plats där flera entreprenörer ges möjlighet att, under professionell ledning och coachning, utveckla sina affärsidéer och sitt företag. Målsättningen är oftast att omvandla en idé till en tjänst eller vara och att ta den ut på en marknad. Idén med att skapa särskilda kulturinkubatorer utgår från att det finns ett speciellt behov för stöd till kulturentreprenörer i tidiga skeden, och att kulturentreprenörerna inte passar in i de etablerade forskningsbaserade inkubatorerna vid högskolorna för t ex teknik och biotech. Affärslogiken skiljer sig från bransch till bransch inom KKN, och det går inte att göra några generella bedömningar om likheter och differenser från traditionell industri, annat än att det är det konstnärliga uttrycket snarare än forskning som ligger till grund för affärsidéerna. Det hävdas ofta att många kulturentreprenörer är ofrivilliga företagare, d v s de är inte i första hand drivna av ekonomiska motiv, utan att de först och främst fokuserar på sin konstnärliga idé. Det är dock en sanning med modifikation. Även konstnärer har ett behov och intresse av att leva ett drägligt liv med bra inkomster. (Begreppet konstnär använder vi i denna rapport som någon som verkar inom KKN.) Däremot så finns olika normsystem inom affärslivet och kulturen. Konstnärer kan ha svårt att anpassa sig till de strukturer och regler som omgärdar traditionellt näringsliv och kan ogilla (och kanske till och med bör ogilla) de kompromisser som ibland måste göras för att göra t ex ett hantverk lönsamt. Men det kan i sig vara entreprenöriellt och skapar nya sätt att tänka som även kan gynna den traditionella industrin. Eller som Sofia Levin uttrycker det i sin uppsats: It is important to acknowledge that there are differences between cultural and business norms, and these actually meet in cultural business. Dessa processer och nya sätt att utveckla affärsmodeller kan dock ta tid och kan behöva utvecklas i en skyddad inkubatormiljö. Man kan också konstatera att de flesta kreativa och kulturella näringar förr var lärlingsyrken. Man lärde sig yrket genom att gå med någon mästare eller genom att jobba sig fram. På så sätt växte man både in i sin yrkesidentitet och skaffade sig nödvändiga kontaktnät. Högskolefieringen av konstarterna har dock resulterat i att många studenter kommer ut från högskolan utan vare sig nödvändiga kontaktnät, förståelse för hur man ska överleva och utan tillgång till produktionsresurser för att kunna utöva sitt konstnärskap. I utvärderingarna av Transit framkommer att inkubatorverksamheten där är mycket omtyckt och fyller viktiga behov för de entreprenörer som antagits dit. De flesta regioner som satsar på KKN har eller håller på att utveckla sär- 5

6 skilda inkubatorer för KKN. Även i Sverige satsar andra regioner på särskilda KKN-inkubatorer, t ex i Malmö, Göteborg och Borås. Slutsatserna man kan dra är att om Stockholm vill satsa på KKN och behålla sin framstående plats i Europa bör det finnas flera inkubatorsmiljöer där entreprenörer kan utvecklas, precis som det skapas inkubatorer för andra prioriterade branscher. Dessa inkubatorer kan ha lite olika funktion och kan ha olika inriktning mot olika delbranscher. Inkubatorerna bör ses som regionala resurser. Utvecklingen av KKN sker i hela regionen, och Stockholm är för litet för att splittra upp resurserna och konkurrera mellan kommunerna. Det är inte heller ekonomiskt försvarbart att inte samverka inom regionen. Det vore också rimligt att det tillskjuts statliga medel, på samma sätt som det görs inom andra branscher från Vinnova, Innovationsbron och Tillväxtverket. Särskilt med tanka på att KKN idag är ett prioriterat branschområde nationellt och Stockholm utan tvekan är det viktigaste utvecklingsområdet för KKN i Sverige. 6

7 KULTURINKUBATORN TRANSIT Vi har i vårt uppdrag särskilt tittat på kulturinkubatorn Transit. fakta transit Transit grundades 2004 av Konstfack och Stockholm School of Entrepreneurship (SSES), i samarbete med AP Fastigheter (numera uppköpt av Vasakronan). År 2009 tog den ideella föreningen Transit Kulturinkubator över och Landstinget gick in som huvudsaklig finansiär av verksamheten. I samband med byte av huvudman gick Transit över från att primärt bedrivit inkubatorverksamhet för fd studenter från Konstfack till att bli en bredare kulturinkubator med företag inom konst, design, film, musik och scenkonst. Man fick också ansvaret för samordningen och utvecklingen av ett inkubatorsnätverk med SITE, Kungliga Musikhögskolan och Filmbasen. Transit erbjuder inkubatorstöd med kontorsplats för ett 20-tal företag varje år. I dagsläget är 35 kreatörer, 25 kvinnor och 10 män, totalt 19 företag antagna. Företagen kan sitta i Transit i upp till två år. Medeltiden är 1,5 år. Fördelningen mellan platserna är att 2 platser var reserveras för scenkonstföretag från SITE och musikföretag från KMH. Filmbasen har 3 platser för filmföretag och 13 platser reserveras för design- och konstföretag. Antagning till Transit sker genom ett enkelt ansökningsförfarande och intervju där entreprenörerna får beskriva sig själva, sina mål och sin affärsidé. Därefter väljs företagen ut av branschföreträdare. Kreatören ska vara tydligt motiverad och ha stark drivkraft för att utveckla sin idé och verksamhet, besitta bra bransch- och omvärldskunskap relevant för sin idé och vara skicklig inom sitt kreatörsyrke. Idén ska vara unik och uppfylla minst en av följande punkter: Ha en särpräglad stil/uttryck/formspråk, vara ett tydligt koncept eller en ny produkt eller tjänst. Om idén uppfyller minst en av dessa punkter bedöms den ha god potential för skalbarhet. Coachning och rådgivning ges till de antagna företagen både individuellt och i grupp. Centralt i kompetensutveckling är utbytet mellan inkubatorsföretagen. Coacherna är generalister med erfarenhet av marknadsföring och kommunikation, organisationsutveckling, processledning och företagsekonomi från de kulturella och kreativa näringarna och andra branscher. Transit har därutöver ett nätverk med branschexperter, jurister, revisorer och ekonomer som kan erbjuda 7

8 kreatörsföretagen specialistkompetens. Branschspecifik rådgivning ges av representanter för KMH, SITE och Filmbasen. Utöver den direkta inkubatorfunktionen bedriver Transits personal nätverksarbete, erbjuder kompetensutvecklingsverksamhet i regionen, bedriver utvecklings- och metodutveckling, skriver ansökningar, söker finansiering, deltar i olika regionala, nationella och internationella nätverk, mm. Årsbudgeten är ca 1.7 MSEK och finansieras genom ett bidrag från Stockholms Läns Landsting på 1.1 MSEK,en subventionerad hyra på ca 0,6 MSEK från Vasakronan och en 10% tjänst från Konstfack. Totalt arbetar tre personer på transit. En på 75%, en på 25% och en på 10%. entreprenörernas syn på verksamheten Inom ramen för detta uppdrag har vi intervjuat åtta företag som sitter, eller har suttit på Transit. Vi har också genomfört en gruppintervju med ytterligare åtta personer som idag sitter på Transit. De individuella intervjuerna finns redovisade i Appendix 1. De företag vi intervjuade hade valts ut av ledningen på Transit. Sofia Levin har också genomfört en enkätundersökning bland de företag som suttit på Transit från start till 2010, där 37 företag svarade. Samtliga intervjuade i våra undersökningar var positiva till verksamheten på Transit, och 98 procent av de tillfrågade i Levins studie ansåg att Transit hade hjälpt dem i deras affärsutveckling. Tydligt är dock att förväntningarna och behoven bland entreprenörerna varierar stort. En gemensam faktor är dock att många hävdar att tiden är viktig, att det tar lång tid att komma igång och få företaget att dra in inkomster. Det ekonomiska resultatet bland företagen som lämnat Transit är inte överväldigande mätt med traditionella mått. I Levins studie hade 59 % ökat sina intäkter, 51 % kunde ta ut lön och 14 % hade anställda (totalt 8 anställda). 16 % hade intäkter överstigande 1 MSEK, medan 62 % hade intäkter lägre än 0,5 MSEK. Detta är dock relativt vanligt i nystartade mikroföretag. I början är löneutrymmet litet och det mesta av intäkterna återinvesteras i företaget. Ett stort antal har också någon form av sidoinkomst för att överleva. Många har fokus på att göra investeringar i det konstnärliga arbetet, snarare att snabbt maximera vinst och löneuttag, vilket kan betala sig långsiktigt när företaget fått en bättre etablering på marknaden. Sofia Levins studie visar också att många som kommit till Transit egentligen inte varit speciellt motiverade att driva och utveckla sin affärsverksamhet, utan snarare sökt en gratis lokal och ett sammanhang att sitta i. Detta trots att Transit lägger särskild vikt vid motivationen vid såväl intagningsförfarandet och de regelbundna uppföljningsmötena. De respondenter i vår undersökning som inte haft tydiga mål när de började sa dock att de efterhand insåg hur värdefull rådgivningen var. I Levins undersökning hade endast 49 % uppnått sina mål när de lämnade 8

9 Transit, vilket antingen är ett dåligt betyg på processen eller ett uttryck för att målen de satte upp när de kom till Transit var vaga, orealistiska eller felaktiga. Förutom att ha en plats tycks nätverkandet vara det som uppskattas mest av entreprenörerna. I våra undersökningar listades de viktigaste fördelarna med Transit: 1. Lokal/kontor att verka på, 2. Stöd i att formulera och att utveckla sin verksamhet, 3. Befinna sig i ett sammanhang med andra start-ups i liknande situation och i närliggande branscher. I Levins studie svarade respondenterna följande på frågan om vad det viktigaste de fått med sig från Transit: The most important takeaways from Transit: New networks 69% Stronger insight about my drives/abilities 61% Development of my service/product 31% Improved ability to sell/to tell about service/product 25% Other 19% Business strategy 17% Marketing perspective on my business 14% Have become better to get paid 3% Other includes: friends, working in an open landscape with other designers, free place to sit, and creating a clear goal. En tydlig skillnad i behoven ser vi, utifrån våra intervjuer, mellan de företag som precis startat och de som kommit en bit i sin affärsutveckling. De nystartade företagen är nöjda och uppskattar den generella rådgivningen och coachningen, medan de som kommit lite längre kan känna ett större behov av branschspecifik rådgivning och spetskompetens inom expansionsrelaterade områden som t ex sökoptimering på webben. Många entreprenörer hade inte haft kontakt med någon del av rådgivningssystemet innan de kom till Transit. De som haft kontakt hade haft det genom samarbetspartnerna SITE, och Filmbasen. Antingen känner inte det allmänna rådgivningssystemet till att man kan skicka entreprenörer till Transit, eller så söker sig inte KKN-entreprenörer till rådgivningssystemet. Det är också tydligt att Transit är ganska isolerat från sin omgivning och att entreprenörerna inte har någon kontakt med övrig KKN-relaterad verksamhet vid Telefonplan. Många önskade sig någon form av återkoppling till Transit även efter att de lämnat inkubatorn. Denna återkoppling skulle kunna ske i form av möjlighet att delta i Transits seminarier samt att kunna få fortsatt, om än i begränsad omfattning, tillgång till inkubatorns rådgivare. Detta skulle kunna ske genom utveckling av ett alumninätverk för de som tidigare suttit på Transit. De var också beredda 9

10 att ge tillbaka till Transit genom att komma och berätta om sina erfarenheter eller fungera som coacher/mentorer efter att de erhållit nödvändig erfarenhet. Möjligen sitter några kvar i Transit längre än de behöver på grund av brist på billiga lokaler. Behovet av sammanhang upphör heller inte när man lämnar inkubatorn. Det vore en styrka om det fanns ett tydligt kluster, med aktiviteter, billiga lokaler och produktionsresurser vid Telefonplan. reflexioner kring transits organisation och uppdrag Transits organisationsform och uppdrag ter sig för en utomstående som svårfattlig. Verksamheten bedrivs i form av en ideell förening som består av fyra privatpersoner. Som medlem kan antas fysisk person som representerar en verksamhet vilken skäligen kan förväntas bidra till förverkligandet av föreningens ändamål. Styrelsen beslutar om vilka som kan bli medlemmar. För närvarande består föreningen, och styrelsen, av rektorerna vid Konstfack, Beckmans Designhögskola och KMH samt Emma Stenström, professor vid Handelshögskolan/Konstfack. Personalen är inte anställd av föreningen utan anställs alternerande mellan Konstfack, Beckmans och KMH. Föreningens huvudsyfte tycks vara inkubatorverksamheten, trots det tydliga uppdraget att fungera som ett kulturinkubatornätverk med KMH, SITE och Filmbasen. Det är också förvirrande att Konstfack inte ingår som partner i nätverket, om det inte är så att man ser Transit som en del av Konstfack. Två av samarbetspartnerna, SITE och Filmbasen, ingår vare sig i föreningen eller styrelsen för Transit och saknar därmed både insyn i, och inflytande över, verksamheten, trots att de bidrar substantiellt med resurser till verksamheten. Vår uppfattning är att den nuvarande konstruktionen kom till som en kompromiss mellan SLL, Transit och övriga inblandade för att kunna säkra finansieringen av verksamheten Kompromisser som inte varit fullt funktionella för vare sig samarbetet, inkubatorverksamheten eller utvecklingen av ett inkluderande kulturinkubatornätverk i regionen. Problemen med nuvarande konstruktion är flera. Parterna i nätverket deltar inte i samarbetet på lika villkor och Filmbasen och SITE står utanför beslutsfattandet. SITE och Filmbasen bedriver mycket viktig rådgivningsverksamhet vid sidan av Transit och avsätter ansenliga resurser till verksamheten i Transit och för samarbetet. Uppskattningsvis lägger Filmbasen ner ca kronor/år i Transit och ca på affärsrådgivning i egen regi. SITE lägger ungefär lika mycket tid och resurser på Transit och har ett eget affärsutvecklingsprogram och en inkubator som omsätter ca 1 MSEK. Med andra ord en ganska jämförbar verksamhet, resursmässigt, med Transit. 10

11 Det saknas resurser för at Transitpersonalen ska kunna göra allt, vilket gör att personalen blir splittrad och överbelastad med administrativt arbete. Bristen på säkrad långsiktig finansiering leder till att verksamheten tvingas agera kortsiktigt och saknar möjlighet att planera. Det innebär också en dålig arbetsmiljö för personalen. Det saknas också incitament för att Transit ska fungera som ett regionalt inkubatornätverk och utvidga samarbetet med andra inkubatorer. I praktiken innebär att vara samarbetspartner med Transit att man lägger in egna resurser i Transit, utan att få något inflytande. Är man dessutom en fullfjädrad inkubator, som t ex KLUMP, eller bygger inkubatorn på tillgång till lokala produktionsresurser så har man inte intresse eller behov av några kontorsplatser på Transit. Ett nätverk mellan jämbördiga inkubatorparters måste erbjuda någonting annat. Kopplingen direkt till näringslivet saknas också i Transits styrelse. De enskilda personerna i styrelsen har starka band och stora kontaktnät inom respektive bransch, men det saknas ett direkt engagemang från rena branschföreträdare. Under 2011 ansökte Transit om resurser för att bli en modeinkubator, i samarbete med Borås. Detta kommer att göra Transits identitet ännu mer svårtydlig. Är Transit en bred kulturinkubator, en del av Konstfack, ett nätverk och/eller en modeinkubator? Och hur ska personalen prioritera sina mycket begränsade resurser mellan rådgivning i inkubatorn, rådgivning i modeinkubatorn, nätverkande, metodutveckling, söka finansiering, rapportera till finansiärer, m m? 11

12 ÖVRIGA KULTURINKUBATORER I REGIONEN Transit är inte den enda inkubatorverksamheten inom KKN i regionen. site SITE ligger liksom Transit vid Telefonplan och välkomnar alla fria scenkonstutövare och kreativa näringsidkare som medlemmar/samarbetspartners med den övergripande målsättningen att skapa bättre förutsättningar för scenkonsten med betoning på den samtida dansen. SITE erbjuder del i ett kreativt och professionellt sammanhang, kontorsplatser, studio och rådgivning inom internationalisering, kommunikation, finansiering och produktion. Kontor och Studio hyrs även ut fristående. Sedan starten 2008 har SITE etablerats som en viktig aktör för enskilda koreografer och kompanier inom scenkonstområdet genom att erbjuda kunskap och inte minst genom att bereda plats för konstnärlig utveckling. Varje år utser SITE ett antal stipendiater, inom programmet SITE Residence, som under ett års tid har möjligheten att vässa sina konstnärskap genom att få skrivbordsplats, mötesrum, rådgivning, en veckas studiotid och inte minst genom de möten som uppstår mellan konstnärerna och medlemmarna på SITE. SITE Projektrum är en plats för kunskap och handledning i frågor som rör bidragsansökningar, produktion, turnéläggning och annan projektrelaterad verksamhet. SITE Projektrum är öppet för alla inom scenkonsten. Projektrummet strävar efter att skapa helhetslösningar för de som utnyttjar tjänsten. Målsättningen är att överföra kunskaper och erfarenheter så att varje enskild verksamhet blir självgående. SITE stöds av Kulturrådet, Stockholms läns landsting och Kulturförvaltningen i Stockholm stad. klump Botkyrka startade en rådgivningsverksamhet, Starthuset, samtidigt med Transit och år Starthusverksamheten omvandlades under 2011 till KLUMP, en inkubator i Subtopia. KLUMP erbjuder arbetsplatser för företag med nya idéer i en arbetsmiljö där människor möts, umgås och vidareutvecklar sina visioner till lönsamma företag inom de kreativa näringarna. 12

13 KLUMP är en del av Subtopia och Botkyrkas upplevelsesatsning en strategi för att stimulera kreativitet och entreprenörskap. KLUMP:s långsiktiga mål är att bidra till en ekonomisk, social och konstnärlig tillväxt lokalt och regionalt. Totalt är över 20 företag kopplade till verksamheten inom olika branscher; författare, cirkuskompanier, filmare, musiker, mat, mm. KLUMP är unik som kulturinkubator i Stockholm så tillvida att den är så direkt kopplad till en fristående kreativ miljö. Subtopia är ett m 2 stort område med kreativ verksamhet där 300 personer dagligen verkar. Tanken är också att erbjuda entreprenörerna i KLUMP en plats i Subtopia efter inkubatortiden. Entreprenörer rekryteras dels lokalt, från Botkyrka och Subtopia, men också regionalt. Huvudfinansiären av verksamheten är Botkyrka kommun. filmbasen Filmbasen är Stockholms läns mötesplats och talangutvecklingscentrum för unga filmare. Filmbasen satsar på talangutveckling av unga filmare och hjälper till med bl a finansiering, rådgivning och produktionsresurser. Filmbasen är inte en traditionell inkubator i bemärkelsen att erbjuda kontorsplatser med direkt koppling till rådgivning. Filmbasen erbjuder däremot skrivbordsplatser med tillgång till telefon och internet, som kan utnyttjas under kortare produktioner. Det finns också billiga platser att hyra för frilansare i filmbranschen. Kontorsplatser med rådgivning kan erbjudas dels genom Transit, dels genom KLUMP. Filmbasen erbjuder även workshops som utvecklar entreprenörernas förmåga att driva egna filmprojekt. Filmbasen jobbar också för att visa och sprida ung film i olika fönster. Man reser med unga filmare till festivaler, fungerar som lotsar till filmbranschen, förklarar och skapar möjlighet att utveckla färdigheter inom ansökningsförfarandet som är mycket viktigt inom filmbranschen, till exempel genom att lära ut pitchteknik, hur man lägger upp en bra ansökan och vad man bör tänka på när man gör en trailer. Förutom den egna personalen har Filmbasen knutit 17 professionella coacher till verksamheten och erbjuder ett kombinerat finansiellt stöd, coachning och teknik. Coacherna är själva verksamma som professionella filmare och filmarbetare och utgör några av de absolut främsta och mest spännande i filmbranschen. Coacherna deltar både i workshops och som stöd i enskilda filmprojekt. Filmbasen finansieras huvudsakligen av landstinget och Botkyrka kommun. potentiella inkubatorer Det finns flera kluster i regionen, där entreprenörer samlas runt gemensamma lokaler och/eller produktionsresurser med potential att starta inkubatorverksamhet. 13

14 gustavsberg I Värmdö kommun finns ett kluster av konsthantverkare, främst inom det keramiska området. I Ateljéföreningen G-Studion är konstnärer, formgivare och konsthantverkare verksamma med egen produktion, utställningar, offentlig konstnärlig gestaltning och formgivning för industrin. Medlemmarna har ateljéer i de gamla fabrikslokaler som tillhört Gustavsbergs porslinsfabrik och där G-Studion en gång fungerade som ett estetiskt laboratorium. Idag är G-Studion huvudsakligen finansierad av Värmdö kommun. Medlemmar tar del av varandras kompetenser och kontaktnät. Man använder sig gemensamt av resurser som brännugnar och maskiner. Tre gånger om året arrangeras»öppna Ateljéer«för hundratals besökare. Kontakten med Gustavsbergs Konsthall och samarbeten med exempelvis Bildkonstnärsfonden Iaspis bidrar till en aktuell och kvalitativ utveckling i den verksamhet som bedrivs. G-studion ligger i Gustavsbergs hamnområde som är ett prioriterat utvecklingsområde i kommunen, där man planerar att bygga nya lägenheter i det gamla fabriksområdet. I den vision som kommunen tagit fram för området ingår en satsning på kultur och kreativa industrier som en bärande tanke. Med tanke på den önskade utvecklingen, klustermöjligheterna och tillgången till produktionsresurser vore det naturligt att starta en inkubatorverksamhet för konsthantverk i Gustavsberg. nacka Cirka ca 800 småföretagare inom kreativa sektorn, huvudsakligen konstnärer, är medlemmar i Konstnärernas Kollektivverkstad (KKV) i Nacka. Här finns produktionsresurser som inte förekommer någon annanstans. KKV är en förening som erbjuder unika ateljéer och KKVs vision är att vara den konstnärsverkstad i landet som bäst löser konstnärernas behov av professionell utrustning och kompetens samt att vara en attraktiv mötesplats och scen. Verksamheten finansieras huvudsakligen av Landstingen, Stockholms stad, Nacka och Kulturrådet. KKV håller på att förnya sin verksamhet och Nacka kommun har köpt KKVs fastighet, och tomten runt KKV. Diskussioner förs om hur området kan stärkas med bl a ytterligare gästateljéer och boende för internationella gäster. KKV är ett regionalt centrum för konst och en inkubatorsatsning borde ligga i linje med utvecklingen där. Nacka har också en stark etablering inom modebranschen. Stockholm Modecenter i Järla Sjö är nordens ledande handelsplats för mode och en mötesplats för modeföretag, agenter, inköpare, stylister och journalister. I centret samsas mer än 200 agenter och 500 varumärken inom dam, herr, ungt mode, skor, barn och accessoarer. Här bedriver runt femtio företag sin dagliga verksamhet och under året arrangeras en rad branschrelaterade aktiviteter. Under årets största händelse, Fashion Week, vallfärdas runt besö- 14

15 kare till Modecenters lokaler för att delta i aktiviteter som modevisningar, utställningar och seminarier. Det finns också andra intressanta utvecklingsplaner inom mode i Nacka. Eftersöker man en närmare koppling mellan inkubatorverksamhet och branscherna kanske en regional modeinkubator skulle passa bättre i Nacka än vid Telefonplan. gasklockorna Stockholm stad har påbörjat en detaljerad utredning om ett nytt kulturkluster vid Ferdinand Bobergs gasklockor i miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Hjorthagen. Fastighetskontoret har fått i uppdrag att ta fram en övergripande konceptbeskrivning för kulturklustret, bedöma vilka byggnader inom området som är bäst lämpade för de framtida verksamheterna och uppskatta de ekonomiska förutsättningarna i projektet. Projektet planeras i samråd med exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen samt med den ideella föreningen Internationell scen i gasverket, vilka företräder kulturklustret. Även här kan det vara rimligt att utveckla ett kluster och en inkubator på sikt. stockholms dramatiska högskola Stockholms Dramatiska Högskola är landets största högskola för film, radio, tv, teater och annan scenkonst. Vid högskolan finns avancerade produktionsresurser och tillgång till ett stort nätverk genom skolans lärarkår. Totalt har högskolan kvadratmeter lokaler, inrymmande fem teaterstudios, tre teatrar, en biograf, en filmstudio, en tv-studio, tre radiostudios, övningssalar, verkstäder, redigeringsrum, lektionsrum och kontorsrum. Ledningen utvecklar för närvarande planerna på att starta någon form av inkubatorverksamhet från och med 2013 i outnyttjade lokaler om ca 400 m 2. stockholm media lab Stockholm Media Lab vid Södertörns Högskola utgör är en mötesplats för kunskapsutbyte mellan akademi och aktörer som verkar inom det nya medielandskapet. Målet är att vara en innovations- och utvecklingsplattform, där akademi och näringsliv tillsammans ska utveckla och driva forsknings- och samarbetsprojekt runt medieutveckling. Forskare vid Södertörns Högskola initierar och driver tillsammans med olika typer av företag, såväl medieföretag som företag inom IT- och Telekombranschen, behovsmotiverade forsknings- och utvecklingsprojekt. Dessutom utgör Stockholm Media Lab en mötesplats för kunskapsutbyte mellan teori och praktik. Stockholm Media Lab anordnar bl a seminarieserier och debatter, dialogforum där 15

16 medieföretag och forskare träffas och genomför uppdragsutbildning för företag. I den vision för Media Lab som presenterade på Creative Stockholms minikonferens den 7 december ingick skapandet av en mediainkubator. Det finns alltså fler, och möjligheter och intresse att skapa ännu flera, KKN inkubatorer i regionen. En regional strategi för kulturinkubatorer bör inkludera alla nuvarande inkubatorer och skapa förutsättningar för att stödja utvecklingen av de nya. 16

17 GENERELL RÅDGIVNING, FINANSIERING, NÄTVERK OCH PRODUKTIONSRESURSER Kulturinkubatorer, med särskild specialutformad rådgivning till kulturentreprenörer, är en nödvändig, men inte tillräcklig insats för att stärka utvecklingen av KKN-entreprenörer i regionen. Ska man göra en regional inkubatorstrategi bör man sätta in den i en större strategi för att utveckla hela innovationssystemet. Det finns idag en mängd olika instanser i regionen som ger företagsrådgivning. Det finns generella rådgivningsorganisationer som Stockholms NyföretagarCentrum, kommunala rådgivningar, statliga som ALMI och privata firmor. En sökning i Eniro på affärsrådgivning i Stockholm ger träffar. En ständigt återkommande kritik mot det generella rådgivningssystemet är att de har svårt att förstå KKN-entreprenörers behov. Det kan handla om att man inte förstår affärslogiken i de olika branscherna, att man pratar olika språk och att man representerar olika värderingssystem. Det är därför viktigt att det finns särskilda rådgivare specialiserade på rådgivning inom dessa branscher och att det ska finnas kunskap i rådgivningssystemet vart man kan skicka KKNentreprenörer vidare för branschspecifik rådgivning. Det finns flera olika aktörer som specialiserar sig på rådgivning åt KKN-företag, eller som har rådgivning som en del av sin verksamhet. Filmbasen, SITE och KLUMP bedriver rådgivning vid sidan av inkubatorverksamheten. Vissa branschorganisationer har rådgivning, liksom i viss mån Kulturarbetsförmedlingen. rådgivning vid de konstnärliga högskolorna Musikhögskolan har sedan 2004 en rådgivningsverksamhet både för nuvarande och utexaminerade studenter. Starthuset genomgår dock en omstrukturering och fokus ligger idag på att tillgodose entreprenörsstödet inom kursverksamheten snarare än i Starthuset. Entreprenörsfrågorna har fått större betydelse bland högskolorna de senaste åren. Inom ramen för Stockholms Akademiska Forum startas flera projekt inom forskning och kompetensuppbyggnad. Förutsättningarna, och behoven, för rådgivning varierar mellan högskolorna. 17

18 Beckmans Designhögskola elever har t ex under studietiden konstant kontakt med näringslivet och marknaden, Danshögskolan har en producentutbildning med praktikperioder och studenterna vid Konsthögskolan skulle kanske bättre vara gynnade av ett lärlingssystem än traditionell rådgivning. Vi har under vår undersökning tagit upp frågan om att göra om Transit till en gemensam inkubator för samtliga konstnärliga högskolor i regionen, men det verkar inte finnas något intresse för att driva den frågan vidare. Däremot finns ett tydligt intresse att fortsätta diskussionerna om hur man skulle kunna samarbeta mer inom området. De konstnärliga högskolorna i regionen har gått samman för att bygga en gemensam regional miljö för konstnärlig grundforskning av internationell klass. Det tycks också finnas ett generellt stöd för tanken att samordna resurserna i regionen. finansiering Ett ständigt påpekat problem inom KKN är bristen på finansiering. Dels handlar det om behovet att finansiera själva det konstnärliga utvecklingsarbetet, dels att finansiera uppstart och tillväxt av KKN-företag. Innovativ Kultur är en regional fond skapad av Stockholm Stad i syfte att stödja kulturell och konstnärlig förnyelse. Det innebär att fonden kan bidra med initialt stöd till att bryta ny mark inom konst- och kulturområdet för att pröva nya idéer och verka gränsöverskridande. Fonden stöder projekt som har autenticitet och trovärdighet. Den prioriterar projekt som är Kulturellt och konstnärligt nyskapande Utvecklar nya metoder och processer Utvecklar samarbete mellan kultur, näringsliv och/eller forskning Uppmuntrar och stimulerar kulturentreprenörskap Uppfyller krav på konstnärlig och kulturell kompetens Stockholms stads kulturnämnd och Stiftelsen Framtidens Kultur (numera ersatt av Kulturbryggan) avsätter årligen 1,5 miljoner kronor vardera till Innovativ Kulturs utlysningar. Tanken och förhoppningen har varit att hitta privata sponsorer som skulle gå in med kontanta medel till fonden, men det har inte lyckats särskilt väl. Stockholm Stad söker också fler kommuner som medfinansiärer, för att göra den till en regional angelägenhet. Innovativ Kultur erbjuder också viktig rådgivning till olika företag. Både traditionell företagsrådgivning och rådgivning i hur man ska söka finansiering. För att stimulera till fler konkurrenskraftiga företag och en förnyelse i sektorn startade Länsstyrelsen i Stockholm, Almi Företagspartner Stockholm Sörmland och Almi Företagspartner Gotland en pilotsatsning med utvecklingscheckar riktad till företag inom de kulturella och kreativa näringarna i november Bakom pro- 18

19 grammet står Tillväxtverket som har ett särskilt uppdrag från regeringen. Företag kan söka små eller stora utvecklingscheckar. De små utvecklingscheckarna omfattar summor på kronor. Här krävs ingen medfinansiering. Syftet är att pengarna ska gå till korta och snabba insatser för inköp av extern kompetens för utveckling av företaget. Exempel är ekonomiska och juridiska tjänster, förstudie för en större utvecklingsinsats etc. De stora utvecklingscheckarna är på kronor. Här ställs krav på medfinansiering om minst 30 procent. Bidraget ska användas till inköp av extern kompetens för utveckling av en ny tjänst eller för utveckling av företaget. Exempel är projektanställning, utbildning, marknadsföring eller organisationsutveckling. Det vore ett stort plus om de som söker dessa bidrag även kunde erbjudas rådgivning, information om inkubatorer, tillgängliga produktionsresurser, kluster och hänvisning till expertkunskap. Inom Creative Stockholm startades ett mentorsprogram för KKN-företagare, som varit ett viktigt stöd för deltagarna i deras affärsutveckling. Det finns dessutom säkert en massa olika initiativ från olika aktörer, som branschorganisationer, högskolor, kommuner, m fl. Ett problem i regionen är att alla dessa olika initiativ och projekt är okoordinerade och är svåra att få reda på för småföretagare som inte har tid eller erfarenhet att jaga rådgivning, sammanhang och resurser. Ett annat problem är att det inte finns någon sammanhållen idé om ur rådgivning ska ges, någon kvalitetskontroll eller uppföljning. Ett tredje problem är att man inte samarbetar inbördes och skickar entreprenörerna till den plats där de skulle kunna få bäst hjälp. Huvudproblemet här är att man inte känner till varandras verksamhet. Ytterligare problem är det för de företag som behöver experthjälp inom det egna branschområdet. Länsstyrelsens checkar kan komma att bli ett värdefullt tillskott här, men frågan är ur man ska få tag på rätt experter. 19

20 VÅ R A F Ö R S L A G OM ETT SAMMANHÅLLET SYSTEM Följande förslag utgår från de diskussioner vi haft under våra intervjuer, och våra tidigare erfarenheter från regional utveckling av KKN och entreprenörsstöd för KKN-företag. Vi har inte varit involverade i Creative Stockholm eller arbetet med att ta fram en handlingsplan för KKN i regionen, så vi vet inte vilka turer som har varit på politisk nivå runt dessa frågor. Vårt ställningstagande utgår från vad som behöver göras, inte utifrån lokal- eller regionalpolitiska ställningstaganden. Vad vi vet är att det finns många aktörer i regionen som vill stödja utvecklingen av KKN i regionen, som vill stödja entreprenörskap inom KKN och som åtminstone säger sig vilja samordna och öka resurser för utvecklingen av KKN. Utvecklingen av ett regionalt inkubatornätverk kan och bör inte ses som en isolerad strategi, utan måste sättas in i ett större sammanhang där man tittar på entreprenörernas behov som en helhet. Entreprenörerna har behov av generell rådgivning, inkubatorer, nätverk, produktionsresurser och finansiering. 20

21 gemensam regional samordningsfunktion grs Det behövs en samordningsfunktion, ett kansli, som kan arbeta med utveckling, koordinering, projektformulering, gemensamt agerande gentemot statliga (och andra) finansiärer, stöd till nya initiativ, att skapa en gemensam kommunikationsplattform gentemot entreprenörerna och att stötta olika verksamheter med KKN och regionen i fokus. För att lyckas med detta krävs att de politiska aktörerna i regionen går från ord till handling och skapar ett hållbart samarbete med ett politiskt långsiktigt engagemang på hög politisk nivå. Dessutom behövs ett tydligt ledarskap och en strategi, samt en vilja att poola resurser i regionen och verkligen sätta entreprenören och regionen i fokus. Den gemensamma regionala samordningsfunktionen (GRS) bör åtminstone få i uppdrag att samordna den regionala utvecklingen, innovationssystemet (rådgivning/inkubatorer), kluster-/platsutveckling, marknadsföring och utbildning/forskning. Nedan skissar vi på några funktioner som bör ingå i GRS, med fokus på, och med utgångspunkt från, entreprenörernas behov. Samordning GRS Regional utveckling Innovationssystem Klusterutveckling Marknadsföring Utbildning Finansiering Kluster Rådgivning Inkubatorer regional utveckling Inom ansvarsområdet regional utveckling skulle ingå omvärldsbevakning, förbereda remissvar, föreslå utvecklingsprojekt, ansvara för strategiutveckling och hålla ett nätverk levande med branschföreträdare och offentliga aktörer. Ett särskilt område skulle kunna vara finansiering, dels av en regional projektfond (Innovativ Kultur), dels av checkar för expertstöd. Man skulle också kunna ansvara för att företräda regionen gentemot statliga finansiärer, i syfte att samordna och öka de statliga medlen för KKN utveckling i Stockholm. 21

22 innovationssystemet Rådgivningen och inkubatorerna bör ses som ett enhetligt regionalt system, med olika genomförare men med en gemensam tanke bakom. En sådan samordning skulle kunna ligga under GRS. Målet skulle vara att skapa ett flexibelt sammanhållet system för inkubatorer, starthus och rådgivare som sätter entreprenören i fokus och är lyhört för entreprenörernas och marknadens behov. För att skapa ett enhetligt system behöver det tas fram kriterier för vilka som ska få kalla sig inkubatorer, starthus och rådgivare. Incitamentet skulle vara att kunna erbjuda finansiering med centralt (statligt) stöd till verksamheterna. Innovationsbron (tidigare Teknikbrostiftelsen) hade en struktur för vem som fick kalla sig starthus eller inkubator, för kvalitetssäkring, och kriterier för att erhålla finansiellt och annat stöd. Denna struktur var aningen trubbig och inte anpassad för KKN, men i stora drag så var det en struktur som i viss mån kan kopieras av GRS. Nya inkubatorer och rådgivare skulle kunna få utbildning, starthjälp och kunna kvalificera in sig i systemet. Ett system för certifiering, baserat på vissa kunskapskrav, kvalitetskontroll och kännedom om övriga aktörer i systemet bör utvecklas. Det bör också göras en behovs- och resursanalys. Kanske vore det lämpligt att bättre utnyttja de rådgivningsfunktioner som finns för att förbereda de entreprenörer som tas in i inkubatorerna bättre, så att processen i inkubatorerna kan bli mer effektiv; kortare tid i inkubatorerna och fler som får möjlighet. Alla inkubatorer/rådgivare ska inte jobba på samma sätt eller efter en specifik modell. Det måste finnas utrymme för mångfald i utförandet. Men vissa kriterier kan utformas. Transits idé om att försöka skapa en gemensam affärsutvecklingsmodell för kulturinkubatorer är bra. Men med Transit som huvudman är det stor risk att samarbetsviljan från övriga inkubatorer är begränsad. Är man inte själv med och formulerar en ansökan, är med i ledningsgruppen eller får del av resurserna är man inte benägen att ta till sig andra aktörers kunskaper, eller delta i ett gemensamt arbete. Ett sådant här projekt skulle vara perfekt för GRS, men borde även inkludera den allmänna rådgivningen, inte bara fokusera på inkubatorprocessen. Det är också viktigt att i projektet involvera entreprenörerna själva. Systemet som helhet bör kunna ta emot alla typer av entreprenörer; de nyutexaminerade och de mer erfarna, de nystartade som ligger långt ifrån marknaden och de som är redo att utveckla sitt företag för expansion samt rena kulturföretag, likväl som de som är inriktade mot mer kommersiella branscher inom KKN. Olika delar i innovationssystemet bör alltså vara nischade mot olika branscher eller hur långt man kommit i sin affärsidé. Alla entreprenörer bör ha rätt till branschspecifik expertkunskap genom rådgivare och/eller mentorer. 22

23 Vi har stött på stark kritik mot att det stödsystem som finns saknar ett användar/brukarperspektiv, och att det inte motsvarar de förväntningar, önskemål och behov som brukarna har. Huvudsakligen för att man inte frågar dem. Systemet måste vara snabbfotat och kunna anpassas efter de behov som uppkommer och i takt med att marknaden förändras. Det måste finnas ett system för att lätt hitta rätt, vilket kräver god kännedom i hela systemet var entreprenörerna passar bäst. Entreprenörerna ska hänvisas till bästa möjliga stöd, oavsett vem de kontaktar. Det behövs också ett bra internetstöd. Vi har fått signaler från flera olika entreprenörer att den plattform som Tillväxtverket skapat, verksamt.se, är ett typiskt exempel på ett tungrott verktyg som inte passar för KKN-entreprenörer. Goda intentioner som inte fungerar. För att klara dessa uppgifter krävs samordning mellan rådgivning, finansiering, produktionsresurser, kluster, utbildningar och nätverk. Det är också viktigt att skapa fler miljöer för kreatörer som kan erbjuda låg hyra och ett sammanhang. På så sätt skulle man få fler kreativa miljöer i regionen och mer fokuserade entreprenörer i inkubatorerna i stället för att ta emot entreprenörer som egentligen bara söker en arbetsplats. Inkubatorerna bör ses som toppen av en innovationspyramid, där specialiserad, strukturerad och långsiktig coachingverksamhet erbjuds motiverade entreprenörer med tydliga mål att ta ut en produkt eller tjänst på marknaden. I steget nedanför kan man tänka sig någon form av förinkubatorer som antingen specialiserar sig på att erbjuda branschanpassad rådgivning, lokaler och sammanhang och/eller produktionsresurser. Dessa förinkubatorer kan vara kopplade till högskolor (te x till utvecklingsområden (t ex hamnområdet i Gustavsberg) eller till produktionsresurser (t ex KKV). Det är också rimligt att det finns ett forum för att diskutera framtida behov. Som det är nu så kan många olika enheter och huvudmän springa på samma bollar och var och en jagar samma finansieringskällor utifrån sitt eget perspektiv. Denna brist på koordination och samordning är också förvirrande för statliga finansiärer, som gärna ser att man kommer in med genomtänkta ansökningar med stark regional backning, där man tydligt kan visa hur olika projekt korrelerar med en långsiktig utvecklingsplan. utvecklingsmiljöer/kluster För de flesta entreprenörer upphör inte behovet av sammanhang när de lämnar inkubatorn. Därför är det viktigt att regionen kan erbjuda lokala utvecklingsmiljöer/kluster där entreprenörer kan etablera sig. Erfarenheterna från Transit och Telefonplan visar att en inkubator kan ligga väldigt isolerad i vad som planerats vara en utvecklingsmiljö för KKN. Trots många års diskussioner tycks inte Telefonplan fungera som ett kluster och/eller en naturlig etableringsplats för entreprenörer. 23

24 I Subtopia har tanken på KLUMP vuxit fram som ett behov formulerat av entreprenörerna på plats, och tanken är att företagen på KLUMP ska kunna etablera sig i området efter inkubatorstiden. Problemet för Subtopia kommer väl snarast bli att tillgodose behoven och önskemålen om lokaler, då Subtopia i stort sett är fullt redan idag. Det finns mycket att lära av de försök som gjorts för att skapa utvecklingsmiljöer för KKN och eftersom flera kommuner nu arbetar med olika projekt vore det rimligt att skapa ett forum för utbyte av idéer och erfarenheter. Särskilt viktigt är att integrera idéerna om utvecklingsmiljöerna med utvecklingen av innovationssystemet, en inventering av behoven i regionen och skapande av produktionsresurser. Det vore en stor fördel om denna samordning kunde skötas av samma organisation som övriga utvecklingsfrågor. marknadsföring Det behövs både en regional marknadsföring utåt, om regionen som ett hotspot för KKN, och en samlad marknadsföring inåt mot entreprenörerna om vilka möjligheter och stödfunktioner som finns. Ett av de största problemen med att skapa t ex en webbsida eller nyhetsbrev är att få in relevant information och hålla dem uppdaterade. Det skulle underlättas genom ett centralt nav som GRS. Certifierade rådgivare och inkubatorer skulle t ex kunna åläggas att bidra med relevant information regelbundet för att behålla sin certifiering. Marknadsföringen kräver också en tydlig avsändare, vilket alltid är ett problem i Stockholmsregionen. Det underlättar om det finns många olika aktiviteter som kan genomföras under en gemensam identitet; rådgivning, inkubatorer, hemsida, nätverksaktiviteter, platsutveckling m m. Den typ av öppna diskussioner och symposier som Creative Stockholm har genomfört, där offentliga företrädare och branschfolk kan mötas, är också viktiga att fortsätta med. För detta krävs resurser och avsatt tid. Det vore bra om ansvaret för dessa kunde ligga på en regional aktör. utbildning och forskning Högskolorna är betydelsefulla utvecklingsaktörer, och det är viktigt att ha med dem i en regional strategi. Mycket av diskussionerna om KKN pågår idag inom Stockholms Akademiska Forum, där de flesta av regionens konstnärliga högskolor är med. Men det finns en klar poäng att knyta högskolorna till en regional plattform och skapa ett forum för diskussioner, kunskapsutbyte och särskilda projekt runt KKN-utvecklingen i regionen. 24

25 VÅRA FÖRSLAG ANG TRANSIT Transit har idag en väl fungerande verksamhet som är väldigt uppskattad. Problemen som vi ser det hänger främst samman med ett diffust samordningsuppdrag, underfinansiering och brist på tid för att kunna genomföra t ex uppföljning av dem som deltagit i verksamheten. samordning Det vore rimligt att se över samordningsstrukturen i Transit. På kort sikt bör SITE och Filmbasen ges platser i styrelsen och Konstfacks roll i samarbetet klargöras. På sikt borde även en del av ansvaret för ett regionalt kulturinkubatornätverk läggas på en regional aktör och samordnas med rådgivningssystemet enligt ovan. Det skulle göra det möjligt att frigöra en del tid för kärnverksamheten. finansiering Tre personer anställda på totalt en tjänst är egentligen inte tillräckligt för att bedriva den här typen av verksamhet, särskilt med tanke på hur mycket som krävs i form av samordning och administrativt arbete. Enligt Tillväxtverket satsas ca 200 MSEK per år på ca 80 inkubatorer i Sverige. Genomsnittet för inkubatorsmiljöer med 20 företag ligger på minst 2 3 miljoner. En inkubator med 10 företag kräver 1,5 miljoner. Jämfört med genomsnittet är Transit klart underfinansierat. Ett vanligt problem vid underfinansiering är att man ägnar sig åt projektmedelsfiske, dvs letar efter olika projekt som kan ge pengar. Det riskerar dock att splittra fokus från kärverksamheten och skapa projekt som dränerar resurserna. Ofta tar man inte in extraresurser för projekten utan lägger ytterligare bördor på den egna personalen. Varje projekt kräver också ytterligare administration i form av projektansökningar och redovisning. Idealt, och rimligt, vore att utöka resurserna för Transit så att man hade råd till åtminstone en tjänst till. Vi har försökt diskutera möjligheter att få andra sponsorer att gå in som 25

BILAGA 1 PILOTPROJEKTEN. Ideon Innovation: The Creative Plot

BILAGA 1 PILOTPROJEKTEN. Ideon Innovation: The Creative Plot BILAGA 1 PILOTPROJEKTEN Ideon Innovation: The Creative Plot Projektperiod: 2011-11-01 2013-06-30 Region: Skåne www.ideoninnovation.se www.thecreativeplot.se Ideon Innovation är en av flera inkubatorer

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999

Drivhuset. Startades 1993 i Karlstad. Finns just nu på 14 orter runt om i Sverige. Drivhuset Kalmar grundades 1999 2013 fokus framåt Drivhuset är en plattform för dig som vill utveckla entreprenöriellt driv. Genom personlig evolution och affärsutveckling vill vi få fler att skapa nytt av sina idéer. Drivhuset arbetar

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet Inom ramen för Region Skånes satsning på projektet Kulturnäring Skåne, har Media Evolution på uppdrag av

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att:

AVTAL. 4.1 Stockholms läns landsting åtar sig följande inom ramen för detta avtal att: AVTAL 1. Parter Mellan Botkyrka kommun och Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, har denna dag träffats följande samarbetsavtal gällande regionalt växthus för ung film inom ramen för kulturnämndens

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Smart affärsutveckling. Just do it!

Smart affärsutveckling. Just do it! Smart affärsutveckling Just do it! Hur kan du utveckla ditt företag och dina idéer till ett smart, lönsamt, hållbart företag? Välkommen till IUC Skånes affärsutvecklingsprojekt för kvinnor i de kulturella

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se

Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Vilja. Våga. Växa. Tillsammans med Inkubatorn i Borås. www.ink-boras.se Ibland är det avgörande med rätt partner. Vi heter det vi är: Inkubatorn i Borås. En partner för dig som vill utveckla idéer och

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa.

Vi är den kreativa mötesplatsen för idéer och innovativa företag som vill växa. Kapital Vi har direkta kontakter till olika finansiärer. Med våra samarbetspartners, exempelvis ALMI Företagspartner och Regionförbundet, kan du diskutera bidrag till din tjänst eller produkt. Kontor I

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm Stockholm den 27 juni 2012 Till Botkyrka kommun Att: Gustav Fridlund Kommunledningsförvaltningen 147 85 Tumba KLYS synpunkter på förslaget till handlingsplan för kulturella och kreativa näringar i Stockholm

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Slutrapport för uppdrag avseende fortsatt utveckling av inkubatorer, företagshotell och liknande som är anpassade för kulturella och kreativa näringar

Slutrapport för uppdrag avseende fortsatt utveckling av inkubatorer, företagshotell och liknande som är anpassade för kulturella och kreativa näringar 1 (2) Tony Friede, + 4684733238 Tony.Friede@VINNOVA.se Projektnr Ert diarienr N2010/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutrapport för uppdrag avseende fortsatt utveckling av inkubatorer,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Nya företagare behöver goda råd

Nya företagare behöver goda råd Nya företagare behöver goda råd En bättre Vi start ger en bättre start Vår uppgift är att ge alla som vill starta eget bästa möjliga förutsättningar för att lyckas! NyföretagarCentrums Vi förmedlar uppgift

Läs mer

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande

Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Ansökan om medel för att främja kvinnors företagande Projektets namn Från småskalighet till full blom - att växa i egen takt. Uppgifter om sökanden Sökande Föreningen Palma Postadress Etelhem Hemängen

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Inkubatorer för kulturella och kreativa näringar

Inkubatorer för kulturella och kreativa näringar Inkubatorer för kulturella och kreativa näringar Redovisning och slutsatser av regeringsuppdrag inom Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar Dnr Näringsdepartementet N2010/8901/ENT (delvis)

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg Gemensamma affärsutvecklings- behov och några möjliga verktyg 1 Kunskap om gemensamma behov från Företagens villkor och verklighet En av Sveriges största enkätundersökningar till företag En undersökning

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Vår verksamhets plan

Vår verksamhets plan Vår verksamhets plan upswedens verksamhet bygger på en grundsyn att musik kan användas som ett verktyg för att öka människors förståelse för sig själva, sin omvärld och ge en känsla av sammanhang samtidigt

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Handbok för klusterutveckling

Handbok för klusterutveckling Handbok för klusterutveckling Om verktyget Denna handbok är till för kluster som har eller vill ta en aktiv regional roll. Syftet med verktyget är att hjälpa till att leda processen framåt och att underlätta

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst

ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst ung scen/öst ung scen/öst i Linköping, foto ung scen/öst Vad är ung scen/öst? Ung scen/öst är en satellitverksamhet till Östgötateatern med eget teaterhus i Linköping och har sedan starten 2001 varit en

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 2 5 Nio program i Sverige Åtta regionala strukturfondsprogram Ett nationellt regionalfondsprogram 23 Fyra Insatsområden 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm!

Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Ta steget till eget. Vi hjälper dig att förverkliga din dröm! Kan din idé bli till ett företag? Hos NyföretagarCentrum i Carlshamn får du kostnadsfri, konfidentiell och personlig rådgivning när du vill

Läs mer

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 1 Dalarna 2020 Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap Betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Utveckla kluster och öppna

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Äldre entreprenörer med sociala innovationer för äldre en pilotstudie kring en inkubatorverksamhet för äldre.

Äldre entreprenörer med sociala innovationer för äldre en pilotstudie kring en inkubatorverksamhet för äldre. Äldre entreprenörer med sociala innovationer för äldre en pilotstudie kring en inkubatorverksamhet för äldre. av David Lundborg och Susanne Norman Sammanfattning. Vi lever allt längre i Sverige. På 150

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför?

Vad är Entrepreneur Sthlm? Varför? Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Främja kvinnors företagande

Främja kvinnors företagande Främja kvinnors företagande Rapport, Främja kvinnors företagande, augusti 2014 1 Bakgrund och fakta om kvinnors företagande Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder.

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

INCUBATOR KALMAR SCIENCE PARK MEMBER NETWORK PARTNER CREATIVE ARENA

INCUBATOR KALMAR SCIENCE PARK MEMBER NETWORK PARTNER CREATIVE ARENA KALMAR SCIENCE PARK INCUBATOR PARTNER CREATIVE ARENA AFFÄRSSKAP eller om en mötesplats där idéer får luft under vingarna Visst kan idéer komma när man minst anar? Du har säkert varit med om att en idé

Läs mer

SAMVERKAN KTP DALARNA

SAMVERKAN KTP DALARNA SAMVERKAN KTP DALARNA FRAMTIDENS SÄTT ATT REKRYTERA DE FRÄMSTA HÖGSKOLESTUDENTERNA TILL FÖRETAGEN! Inledning KTP Dalarna är ett pilotprojekt som går ut på att för första gången i Sverige praktiskt testa

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer