Kommunstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunstyrelsen 2015-02-11"

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2 KOMMUNSTYRELSEN Mandattid: Ledamöter Ordförande Åsa Karlsson (S) Rolf Berg (S) Maria Sundell (S) Jenny Jansson (S) 1:e vice ordförande Karl-Anders Andersson (C) Lars-Göran Sunesson (C) Birgitta Karlsson (C) Hans-Joachim Isenheim (MP) 2:e vice ordf Ann-Sofie Alm (M) Malin Östman (M) Camilla Espenkrona (M) Rolf Jacobsson (KD) Tiina Hemberg (V) Heikki Klaavuniemi (SD) Matheus Enholm (SD) Ersättare Liza Kettil (S) Pia Hässlebräcke (S) Leif Högberg (S) Regina Johansson (S) Malin Zetterman (S) Carina Thorstensson (C) Jan Peterson (C) Helena Hansson (C) Alf Sifversson (M) Ulla Gustafsson (M) Ove Göransson (V) Karin Blomstrand (FP) Clarence Holgersson (KD) Tony Hansson (SD) Per Nilsen (SD) Inkallelseordning för ersättare För ledamot tillhörande nedanstående partigrupp S C MP M FP KD V SD Ersättare inträder i nedan angiven partigruppsordning S, C, MP, M, FP, KD, V, SD C, S, MP, M, FP, KD, V, SD MP, S, C, M, FP, KD, V, SD M, FP, KD, V, S, C, MP, SD FP, M, KD, V, S, C, MP, SD KD, M, FP, V, S, C, MP, SD V, M, FP, KD, S, C, MP, SD SD, S, C, MP, M, FP, KD, V

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1(2) KOMMUNSTYRELSEN Tid: Onsdag 11 februari 2015 kl ca Plats: Gullmarssalen, Kommunhuset Forum Justering (förslag) 13 februari kl Föregående justeringsperson Ordförande: Sekreterare: Jenny Jansson (S) Åsa Karlsson (S) Aya Norvell Ärende Sida 1. Fördelning av arbetsmiljöansvar Information 5 2. Systematiskt kvalitetsarbete i sektor Barn och utbildning läsår Information Dnr Ärenden under kommunstyrelsens icke offentliga sammanträdestid 3. Fastighetsförvärv av fastigheterna Foss 2:81, 2:82, 8:1 och 2:44 - Sohlbergs Dnr Ansökan från Extramamman om godkännande som utförare av hemtjänsten Dnr Ärenden under kommunstyrelsens offentliga sammanträdestid 5. Svar på remiss - Förslag till bildande av naturreservatet Kynnefjälls Sätret i Tanums och Munkedals kommun Dnr Näringslivsfrågor i Munkedals kommun Dnr Budget 2015, plan Munkedal Vatten AB Dnr Revidering av attestreglemente Dnr Projekt "Bohus len i krig och fred" - om norsk tid i Bohuslän Bohusläns Försvarsmuséum Dnr Utbetalning av kommunalt partistöd Dnr Svar på motion från Rolf Jacobsson (KD) om medborgardialog kring fullmäktiges roll mm. Dnr

4 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2(2) KOMMUNSTYRELSEN Ärende Sida 12. Genomlysning IFO och LSS Information från Public Partner Kl Dnr Genomlysning av sektor Stöd Dnr Vägledning vid biståndsbedömning enligt SoL och LSS Dnr Anmälan av delegationsbeslut 233 Information 16. Information från kommunstyrelsens välfärdsutskott Information från Fyrbodals kommunalförbund Information förtroendevaldas uppdrag

5 5 Arbetsmiljöpolicy MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

6 6 Arbetsmiljöpolicy Dnr KS Typ av dokument: Policy Handläggare: Mariette Lindeberg-Öqvist, personalchef Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik: Ersätter: KF BUN ON MBN Antagningsdatum: Giltighet: Tillsvidare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

7 7 Arbetsmiljöpolicy Munkedals kommun ska skapa förutsättningar för att anställda skall må bra, trivas och känna delaktighet. Arbetsklimatet ska kännetecknas av hänsyn och omtanke. Den grundläggande ambitionen skall innehålla ett helhetsgrepp i utvecklingen av arbetsmiljön genom att etablera ett enhetligt arbetssätt och integrera det hälsofrämjande i verksamheten. Egna initiativ och ansvarskännande skall uppmuntras och arbetet skall uppfattas som viktigt och engagerande. Organisationen skall arbeta med ständiga förbättringar och förändra arbetsmiljöarbetet från reaktivt till proaktivt. Det hälsofrämjande och systematiska arbetsmiljöarbetet ska bidra till förebyggande av ohälsa och en minskning av sjukfrånvaron från 5,98 % (2012) till 4,0 % (2018) MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

8 sida 1 8 Fördelning av arbetsmiljöansvar

9 sida 2 9 Arbetsgivaransvar För att arbetsgivaren skall kunna ta sitt ansvar krävs att det finns ansvariga personer på alla nivåer som har en överblick inom sitt verksamhetsområde. I föreskriften, Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1, preciseras arbetsgivarens skyldigheter i 6 genom att arbetsguppgifterna ska fördelas på ett sådant sätt att arbetsmiljökraven kan uppfyllas. Med fördelning menas att arbetsgivaren fördelar arbetsmiljöuppgifter, befogenheter och resurser på andra i verksamheten. Genom rättpraxis har man kommit fram till ett antal förutsättningar som skall vara uppfyllda för att ansvarfördelning ska bli rättsligt hållbar. Dessa förutsättningar är fäljande: Den, till vilken ansvar fördelas, ska innehava en relativt självständig ställning. Fördelningen av uppgifter ska följa tillräckliga beslutsbefogenheter. Den, till vilken ansvaruppgifterna ges, ska ha nödvändig utbildning och kompetens. Av ansvarsfördelningen skall det framgå till vem ansvar getts. Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen och har i reglementet angett att i kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger ett ansvar att leda och samordna personalpolitiken och där arbetsmiljön är en del av denna. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är som anställande myndighet ytterst ansvarig för arbetsmiljön för samtliga anställda. Kommunstyrelsen har det direkta arbetsmiljöansvaret för kommunchefens arbetsmiljö. Kommunchefen Kommunchefen är arbetsgivarens företrädare och är övergripande arbetsmiljöansvarig för förvaltningen. Kommunchefen skall ha tillräckliga kunskaper och resurser för att verksamheten ska kunna bedrivas under arbetsmiljömässigt tillfredställande former. Kommunchefen som uttömt sin handlingsbefogenhet beträffande ett arbetsmiljöproblem har alltid rätt att återföra (returnera) frågan till kommunstyrelsen. Därmed återförs ansvaret för uppgiften.

10 sida 3 10 Sektorschefer Chefer har huvudansvaret för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde. Chefer skall ha tillräckliga kunskaper och resurser för att verksamheten ska kunna bedrivas under arbetsmiljömässigt tillfredställande former. Chefer som uttömt sin handlingsbefogenhet beträffande ett arbetsmiljöproblem har alltid rätt att återföra (returnera) frågan till kommunchefen. Därmed återförs ansvaret för uppgiften. Detta skall ske skriftligt med motivering. Chefer Chefer har huvudansvaret för arbetsmiljön inom sitt verksamhetsområde. Chefer skall ha tillräckliga kunskaper och resurser för att verksamheten ska kunna bedrivas under arbetsmiljömässigt tillfredställande former. Chefer som uttömt sin handlingsbefogenhet beträffande ett arbetsmiljöproblem har alltid rätt att återföra (returnera) frågan till sektorschefen. Därmed återförs ansvaret för uppgiften. Detta skall ske skriftligt med motivering. Skyddsombud/arbetsplatsombud Skyddsombudet skall delta i planering och genomförande av hälso- och arbetsmiljöarbetet på respektive nivå i samverkansystemet. Skyddsombuden har en särställning som valda representanter med rätt att övervaka att arbetsmiljön inte skadar eller medför ohälsa. Samverkansgrupperna Samverkansgrupperna består av representanter från arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. Samverkansgrupperna utgör skyddskommitté enligt arbetsmiljölagen och skall inom sitt ansvarsområde: Delta i planeringen av hälso- och arbetsmiljöarbetet. Följa hälso- och arbetsmiljöarbetets genomförande. Följa utvecklingen i frågor som rör det främjande och förebyggande arbete som bedrivs mot ohälsa och olycksfall. Ta initiativ/agera i arbetsmiljöfrågor vid behov. Medarbetaren Varje medarbetare ska aktivt medverka och ta ansvar för sin och andras hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. En förutsättning för ett framgångsrikt hälso- och arbetsmiljöarbete är att undersöka arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Vid brister i arbetsmiljön kontaktar medarbetare först sin chef för att få problemet löst och vid behov ta vidare kontakt med skyddsombudet. Skriftlig delegation Arbetsmiljöansvaret skall fördelas skriftligt och undertecknas både av den som fördelar och den som tar emot uppgiften.

11 sida 4 11 Fördelning av arbetsmiljöansvar inom Munkedals kommun Kommunstyrelsen fördelar härmed arbetsuppgifter avseende arbetsmiljön inom Munkedals kommun till..som i befattningen som kommunchef från och med övertar ansvaret för samtliga beslut som påverkar arbetsmiljön. Överenskommelsen om vad som ingår i ansvaret och vad som krävs för att arbetsmiljöarbetet skall fungera väl i enlighet med denna fördelning har skett. Bilaga 1 anger detta arbetsmiljöansvar. I den mån befogenheterna inte är tillräckliga skall kommunchefen skriftligen returnera aktuell fråga till kommunstyrelsen som då återtar ansvaret. Returneringen innebär inte att övriga uppgifter förändras. Uppgiftsfördelning med tillhörande bilaga har upprättats i två likalydande exemplar där parterna erhållit var sitt. Mottagandet av ovanstående fördelning bekräftas härmed; Ort och datum Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef Namnförtydligande.. Namnförtydligande

12 sida 5 12 Fördelning av arbetsmiljöansvar inom Munkedals kommun I min egenskap av kommunchef..har jag formellt arbetsgivaransvar för arbetsmiljön. Jag förmedlar härmed uppgifter rörande arbetsmiljön inom.. Sektor/Enhet Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap 2 har arbetsgivaren ett övergripande ansvar för såväl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Du har i din befattning som chef i Munkedals kommun ansvaret för beslut som påverkar arbetet och arbetsmiljön inom ditt ansvarområde. Vi har kommit överens om vilka arbetsuppgifter avseende arbetsmiljön som fördelats, se bilaga 2. I den mån befogenheterna och resurserna inte räcker till, ska du skriftligen hänskjuta den aktuella frågan tillbaka till mig, som då återtar ansvaret för frågan. Returneringen innebär inte att övriga uppgifter förändras. Uppgiftsfördelningen med tillhörande bilaga har upprättats i två likalydande exemplar där parterna erhållit var sitt. Mottagandet av ovanstående fördelning bekräftas.. Ort datum Namn, den som fördelat Namn, den som mottagit fördelning. Namnförtydligande Namnförtydligande

13 sida 6 13 Fördelning av arbetsmiljöansvar inom Munkedals kommun I min egenskap av chef för sektor..har jag formellt arbetsgivaransvar för arbetsmiljön. Jag förmedlar härmed uppgifter rörande arbetsmiljön inom.. Enhet/avdelning Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap 2 har arbetsgivaren ett övergripande ansvar för såväl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Du har i din befattning som chef i Munkedals kommun ansvaret för beslut som påverkar arbetet och arbetsmiljön inom ditt ansvarområde. Vi har kommit överens om vilka arbetsuppgifter avseende arbetsmiljön som fördelats, se bilaga 2. I den mån befogenheterna och resurserna inte räcker till, ska du skriftligen hänskjuta den aktuella frågan tillbaka till mig, som då återtar ansvaret för frågan. Returneringen innebär inte att övriga uppgifter förändras. Uppgiftsfördelningen med tillhörande bilaga har upprättats i två likalydande exemplar där parterna erhållit var sitt. Mottagandet av ovanstående fördelning bekräftas.. Ort datum Namn, den som fördelat Namn, den som mottagit fördelning. Namnförtydligande Namnförtydligande

14 sida 7 14 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Munkedals kommun I min egenskap av enhetschef..har jag formellt arbetsgivaransvar för arbetsmiljön. Jag förmedlar härmed uppgifter rörande arbetsmiljön inom.. Anställd Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap 2 har arbetsgivaren ett övergripande ansvar för såväl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Du har i din befattning som.ansvar för: * * * I den mån befogenheterna och resurserna inte räcker till, ska du skriftligen hänskjuta den aktuella frågan tillbaka till mig, som då återtar ansvaret för frågan. Returneringen innebär inte att övriga uppgifter förändras. Uppgiftsfördelningen med tillhörande bilaga har upprättats i två likalydande exemplar där parterna erhållit var sitt. Mottagandet av ovanstående fördelning bekräftas.. Ort datum Namn, den som fördelat Namn, den som mottagit fördelning. Namnförtydligande Namnförtydligande

15 sida 8 15 Bilaga 1 De fördelade arbetsmiljöuppgifterna innebär följande; Att se till att det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet sker med en övergripande planering, ledning och kontroll inom förvaltningen Att se till att sektorernas samverkansgrupp fortlöpande belyser, driver på och följer upp strategiska arbetsmiljöfrågor inom respektive sektor (sammanställningen ska innehålla: SAM inklusive checklista, friskfaktorer/riskfaktorer, uppföljning av direktåtgärder och handlingsplaner samt arbetsskador och tillbud) Att ha kunskap om samt se till att gällande lagar och föreskrifter från Arbetsmiljöverket efterlevs Tillämpa samverkansavtalet Rapportera till Kommunstyrelsen avseende uppsiktsplikten Bevaka att gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter klart visar vem som har ansvaret för varje typ av fråga samt att förvissa sig om att kompetens, resurser och beslutsbefogenheter Se till att adekvat beställning av företagshälsovårdsinsatser möjliggörs för förvaltningen i enlighet med kommunens rutiner Se till att det finns rutiner och tillämpa dessa, för utredning av ohälsa, olyckor och tillbud samt att göra sammanställningar av dessa Utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om allvarlig olycka inträffat. Detta gäller även vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa Se till att eventuella ingripanden och förelägganden från Arbetsmiljöverket åtgärdas och efterlevs Hantera kontakter med Arbetsmiljöverket Se till att riskanalyser och handlingsplaner för hälsa och arbetsmiljöarbete upprättas och att dessa följs upp I samband med budgetarbetet bedriva en ekonomisk planering över de arbetsmiljöförbättrande åtgärder som planeras i förvaltningen och att fortlöpande skapa ekonomiska och personella förutsättningar för arbetsmiljöarbetet Se till att det inom förvaltningen finns en väl fungerande organisation för arbetsanpassning och rehabilitering Stimulera till ständiga förbättringar inom hälso- och arbetsmiljöarbetet

16 sida 9 16 Åtgärda brister i arbetsmiljön inom ramen för de arbetsmiljöuppgifter som ålagts kommunchef Se till att arbetsmiljöaspekter blir beaktade vid planering av ny- och tillbyggnad av lokaler samt vid organisationsförändringar Se till att skyddsombudens rättigheter, enligt lag och avtal tillgodoses

17 sida Bilaga 2 De fördelade arbetsmiljöuppgifterna innebär följande: Ha kunskap om arbetsmiljölagen (AML), lagen om allmän försäkring (AFL), andra författningar, regler och avtal som rör området samt se till att dessa är tillgängliga och uppfylls Tillämpa samverkansavtalet genom att stimulera dialogen kring hälso- och arbetsmiljöarbetet bland alla medarbetare samt skyddsombud Organisera det systematiska arbetsmiljöarbetet vad avser planering, genomförande och kontroll inom verksamheten Upprätta och följ upp aktuell arbetsmiljösituation inom sektorn/enheten genom en sammanställning av: SAM inklusive checklista, friskfaktorer/riskfaktorer, uppföljning av direktåtgärder och handlingsplaner samt arbetskador och tillbud. Aktuell arbetsmiljösituation skall rapporteras till högre chef enligt rutin. Bevaka att gällande fördelning av arbetsmiljöuppgifter klart visar vem i organisationen som har ansvaret samt att förvissa sig om att kompetens, resurser och beslutsbefogenheter finns Ansvara för att arbetstagare, speciellt nyanställda, får fortlöpande instruktioner om arbetsmetoder, utrustning, farliga ämnen med mera för att förebygga ohälsa och olycksfall/tillbud Se till att medarbetarna via arbetsplatsträffar fortlöpande får uppdaterad information och instruktioner kring aktuella lagar och regler som är nödvändiga för att förebygga ohälsa, olyckor och tillbud. Omedelbart rapportera allvarligare olyckor eller tillbud enligt gällande rutiner Årligen genomföra medarbetarsamtal med direkt underställd personal Följa rutin för rehabilitering Beakta hälso- och arbetsmiljöaspekter i beslut angående verksamhetens utformning, personal och organisationsfrågor Genomföra skyddsronder enligt gällande rutiner för systematisk förbättring av den fysiska- och psykosociala arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen Se till att befintliga hjälpmedel, skyddsutrustning samt gängse arbets- och lyftteknik används, underhålls och uppdateras Utföra riskbedömningar för att bevaka att arbetsmiljöaspekterna blir beaktade vid planering av ny- och tillbyggnad av lokaler samt vid organisationsförändringar Se till att skyddsinstruktioner finns för samordningsskyldigheter vid anlitande av entreprenör

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22

23 23

24 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Beslut extern utförare inom hemtjänsten. Den 10 april 2014 inkom en ansökan från Extramamman om att bli godkänd som extern utförare enligt kategori 1 (omvårdnad- och servicetjänster) i Munkedals kommuns förfrågningsunderlag. Efter intervju begärdes in kompletterande uppgifter, vilka inte inkom. Under hösten gjordes påminnelse och Extramamman valde då att lämna in en helt ny ansökan, troligen på grund av att företaget nu var omgjort till aktiebolag: Extramamman och Ugglans hemhjälp AB. Den nya ansökan inkom den 21 november I den nya ansökan redogörs för de frågor som uppkom vid intervjun tidigare i handläggningen av den första ansökan, varför ansökan bedöms vara komplett. I förfrågningsunderlaget fastställs de minimikrav som krävs för att bli godkänd. Förvaltningen gör bedömningen att det upplägg Extramamman och Ugglans hemhjälp AB har valt inte uppfyller förfrågningsunderlagets krav enligt kap I Munkedals kommuns delegationsordning fastslås att kommunchef endast har rätt att godkänna externa utförare inom hemtjänsten. Avslag måste därför beslutas i kommunstyrelsen. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Beslutet medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. 2. Miljö Beslutet medför inga direkt miljömässiga konsekvenser. 3. Folkhälsa Beslutet medför inga direkta konsekvenser på folkhälsan. 4. Facklig samverkan enligt FAS Nej, facket avstår denna gång rätten att förhandla enligt MBL 38. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå Extramamman Ugglan Hemhjälp AB:s ansökan om att bli extern utförare inom hemtjänsten i Munkedals kommun, kategori 1, enligt Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst Insatsområde service & omvårdnad kap 3.2. Markus Fjellsson Utredningssekreterare Kommunledningskontoret Peter Martinsson Sektorchef Stöd Sektor Stöd MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

34 Upphandling - Lag om valfrihetssystem (LOV) Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst Insatsområde service & omvårdnad KS Antagen av Kommunstyrelsen , 244

35 Sida 2 av Att ansöka om godkännande som utförare av hemtjänst Valfrihetssystem enligt LOV (Lagen om Valfrihetssystem) innebär att invånare i Munkedals kommun som har beviljats hemtjänst av omsorgs- och socialutskottet har rätt att välja vem (kommunen eller ett privat företag) som ska utföra hemtjänstinsatserna. Behovsbedömningen för hemtjänst görs av biståndshandläggare som fattar beslut om vilka insatser som ska beviljas till den enskilde. När ett biståndsbeslut har fattats får den utförare som den enskilde valt ett uppdrag från kommunen om vilka insatser som beviljats och ska utföras. Valet kan göras bland kommunens egen hemtjänst eller de hemtjänstutförare som kommunstyrelsen har godkänt och tecknat avtal med. De utförare som kommunen skriver avtal med kommer att konkurrera med varandra och kommunens egen hemtjänstverksamhet. Munkedals kommun beaktar i sin kravställning de grundläggande gemenskapsrättsliga principerna om lika behandling, ickediskriminering, öppenhet, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Utföraren garanteras inte någon volym eftersom det är brukaren som väljer utförare. Munkedals kommuns hemtjänst i egen regi deltar inte i upphandlingen utan är direktkvalificerade. Så här söker du om att bli godkänd som utförare av hemtjänst Du ansöker genom att fylla i ansökningsformuläret och skicka in det tillsammans med de efterfrågade bilagorna. I förfrågningsunderlaget finner du all information om hur val av utförare av hemtjänst kommer att fungera och vilka krav som ställs på utföraren. Du kan ansöka när du vill. Godkännande av utförare kommer att ske löpande. Inkomna ansökningar granskas regelbundet av kommunen. När ansökan godkänts av omsorgs- och socialutskottet tecknas avtal. Kommunen kommer därefter att komplettera informationsmaterialet som riktas till hemtjänstbrukarna med information om de nya utförarna. Brukarna kan då välja den nya utföraren MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

36 Innehåll Sida 3 av 24 1 Allmän orientering Huvudman Kravspecifikation Demografi Åldersfördelning Befolkningsunderlag i nationellt perspektiv Volymuppgifter Prognos Uppdragsbeskrivning Tjänsten Målgrupp Utförare kan ansöka enligt två kategorier Insatskategorier Tjänster som inte ingår i valfrihetssystemet Informationskrav Kommunens informationsansvar Valblankett Utförarens informationsansvar Utförarens marknadsföring & tilläggstjänster Beställning Biståndsbeslut Brukarens möjlighet att välja utförare Beställning av uppdrag Ickevalsalternativ Val av utförare under sjukhusvistelse Geografiskt område Utförarens kapacitet Tillfälligt utökat behov Avgift för hemtjänst Tillsyn Administrativa föreskrifter Upphandlingsförfarande Ansökan Intyg och bevis Tidsplan för godkännande Kontakt gällande affärsspecifika frågor Kontakt gällande verksamhetsspecifika frågor Kompletteringar och förtydliganden av förfrågningsunderlag Adressering Handläggning Kvalificeringskrav och uteslutningsprövning MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

37 Sida 4 av Godkännande av utförare Förfarande om ansökan inte godkänns Överprövning Krav på tjänstens utförande Grundläggande krav på tjänsten Kompetenskrav gällande ledning Kompetenskrav gällande ledning för insatsområde omvårdnad & Service, kategori Kompetenskrav gällande ledning för insatsområde service, kategori Kompetenskrav gällande baspersonal, kategori Dokumentation SoL & HSL Verksamhetssystem Delegation/instruktion Minskat/ utökat uppdrag Kvalitetsledningssystem Samverkan Identifikation Kontaktmannaskap Företrädare Genomförandeplan Sekretess & missförhållande Avvikelser & synpunkter Åtgärdsplaner Privata medel Nyckelhantering Arbetstekniska hjälpmedel Förflyttning Förändrad teknik Underleverantör Kvalitetssäkring Insyn i utförarens verksamhet Uppföljning och utvärdering Lokal kris- och beredskapsplan Åtgärder vid bristande kvalitet Affärsmässiga villkor Avtalstid Avtalets uppsägningstid och villkor Avtalsändringar Ändring av villkor på grund av politiska beslut Avbrytande av valfrihetssystem MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

38 Sida 5 av Grund för uppsägning av avtal På egen begäran På grund av avsaknad av uppdrag Hävning av avtal Hävning Befrielsegrunder (Force majeure) Ersättning Delegerade/ instruerade HSL-insatser Dubbelbemanning Ersättningsnivå Ersättning omvårdnadsinsatser och HSL-insatser Ersättning serviceinsatser Prisjustering Tillfälligt utökade insatser oförutsedda behov Ersättning för medverkan i utvärdering av verksamheten Omställningstid ersättning till utförare Fakturering Moms Betalningsvillkor Dröjsmålsränta och administrativa avgifter Tvist MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

39 1 Allmän orientering Sida 6 av Huvudman Munkedals kommun Munkedal Organisationsnummer: E-post: Kommunchef: Lars-Göran Berg Tele: För information om Munkedals kommuns verksamhet hänvisas till Kravspecifikation Upphandlingen genomförs enligt Lag om valfrihetssystem (LOV). Utförare som godkänts enligt villkoren konkurrerar med varandra och kommunens verksamhet i egen regi. Egenregin är direktkvalificerad och lyder under samma villkor som externa utförare. 1.2 Demografi Befolkning Totalt antal bokförda i Munkedals kommun : personer Åldersfördelning Befolkningsunderlag i nationellt perspektiv Munkedals kommun är en kommun med en relativt hög åldersstruktur var det 23,4% av befolkningen som var fyllda 65 år. Genomsnittet för landets kommuner 2012 var 19,1% Volymuppgifter Totalt antal beviljade timmar 2012; De beviljade timmarna är relativt jämt fördelade mellan service och omsorgsbeslut Prognos Prognosen för 2013 är att kommunen beviljar bistånd för områdena service och omvårdnad motsvarande ca timmar MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

40 1.3 Uppdragsbeskrivning Sida 7 av Tjänsten Hemtjänst är en biståndsbedömd insats i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till personer i eget ordinärt boende. Inom ramen för biståndsbeslut ska stödet anpassas flexibelt efter den enskildes behov, funktionsnedsättning och hälsotillstånd. Insatsen utgår från den enskilde och dennes hem, men kan också omfatta stöd i situationer utanför hemmet, som kan bidra till den enskildes förmåga att klara vardagslivet. Hemtjänsten ska planera och utföra beviljat bistånd så att det blir en hög kontinuitet i kontakterna med en eller två utsedda kontaktpersoner bland personalen. I samråd med brukaren ska utföraren arbeta aktivt med att ha goda kontaker med anhöriga. En god samverkan ska ske med andra berörda ex. handläggare, vårdcentral etc. I uppdraget ingår att vara uppmärksam på förändringar i den enskildes fysiska och psykiska hälsotillstånd Målgrupp Utförare kan godkännas för följande målgrupper: Personer som beviljats serviceinsats enligt SoL Personer som beviljats omvårdnads- och serviceinsats enligt SoL Personer som beviljats omvårdnads- och serviceinsats samt delegerad/instruerad HSL-insats Observera att person som enbart har hemsjukvård inte ingår i valfrihetssystemet Utförare kan ansöka enligt två kategorier Kategori 1: Omvårdnad & Service inkl. delegerade/instruerade hälso- och sjukvårdsinsatser Kategori 2: Service 1.4 Insatskategorier Det finns olika kategorier att ansöka om som utförare, den ena är enbart serviceinsatser och den andra är insatser som både omfattar service och omvårdnad. Kategorierna specificeras utifrån verksamhetssystemet Magna Curas insatsträd. Insatser inom området omvårdnad och service, kategori 1: Att skaffa varor och tjänster Att städa bostaden Att ta hand om hemmets föremål Att avlägsna avfall Att tvätta & torka textilier och kläder Att bereda måltid Att städa upp efter matlagning och diska Att tvätta sig Kroppsvård Att sköta toalettbehov Att klä sig Att äta och dricka Att sköta sin egen hälsa Att genomföra dagliga rutiner MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

41 Stöd till aktivitet och delaktighet Stöd i lärande och att tillämpa kunskap Att hantera stress och andra psykologiska krav Att skapa och behålla relationer Grundläggande mellanmänskliga interaktioner Förflyttning Ledsagning Avlösning Delegerade/instruerade hälso- och sjukvårdsinsatser Omvårdnadsinsatser sker årets alla dagar mellan Serviceinsatser utförs helgfri måndag fredag kl Insatser inom området service, kategori 2: Att skaffa varor och tjänster Att städa bostaden Att ta hand om hemmets föremål Att avlägsna avfall Att tvätta & torka textilier och kläder Serviceinsatser utförs helgfri måndag fredag kl Sida 8 av Tjänster som inte ingår i valfrihetssystemet Nattillsyn klockan 21:30-07:00. Installera och besvara trygghetslarm Varudistribution Trygg hemgång Hemtjänstinsatser för medboende på särskilt boende. Kommunen ansvarar för alla insatser mellan klockan Ömsesidig informationsöverföring vid utförande av omvårdnadsinsatser ska ske mellan utföraren och kommunens nattpatrull. 1.5 Informationskrav Kommunens informationsansvar En gemensam presentationsmall för alla utförare kommer att användas för att möjliggöra jämförelser mellan utförarna. Kommunen beslutar hur informationen ska utformas och presenteras. Syftet är att ge brukarna en lättförståelig och jämförbar information om valfrihetssystemet, vilka utförare som finns och hur brukaren väljer/byter utförare. Kommunen annonserar i lokala media en gång per år om valfrihetssystem och godkända utförare inom hemtjänstområdet. Biståndshandläggaren är skyldig att ge en konkurrensneutral information till brukaren om valbara utförare. Den skriftliga informationen kommer att vara tillgänglig på kommunens hemsida och i utskrivet format Valblankett Skriftlig information samt en valblankett lämnas till den enskilde både vid nyval och omval. Biståndshandläggaren ska vara konkurrensneutral och hjälpa den enskilde att MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

42 Sida 9 av 24 fylla i blanketten om denne har önskemål om att få hjälp med att fylla i blanketten. Det går också att välja utförare muntligt Utförarens informationsansvar Utföraren förbinder sig att lämna korrekt och saklig information om sin verksamhet till kommunen. De utförare som kommunen tecknar avtal med ges en mall för vilka uppgifter som ska finnas med i den information som kommunen presenterar i sin kundvalskatalog. Utföraren ansvarar för att kommunen under hela avtalstiden får uppdaterad informationen så att kundvalskatalogen kan hållas aktuell. Utföraren har frihet att själv ta fram eget informationsmaterial vid sidan om det som kommunen presenterar Utförarens marknadsföring & tilläggstjänster Utföraren har rätt att marknadsföra sin verksamhet. Marknadsföringen får dock inte vara påträngande eller oetisk. Som påträngande och oetisk marknadsföring räknas exempelvis när utföraren försöker värva nya brukare genom hembesök, besök på sjukhus eller telefonsamtal. En utförare som tecknat avtal med kommunen har möjlighet att erbjuda brukarna så kallade tilläggstjänster. Tilläggstjänst kan dels vara en tjänst som ingår i biståndsbeslutet men som brukaren vill utöka på något sätt, till exempel hur ofta tjänsten utförs, dels en tjänst som inte ingår i biståndsbeslut. Exempel på tilläggstjänster som normalt inte ingår i biståndsbeslut är gräsklippning, snöskottning och fönsterputsning. Kommunen ersätter inte utföraren för tilläggstjänster. Utföraren tar betalt direkt av brukaren som beställer tjänsten direkt från utföraren. Vid marknadsföring av tilläggstjänster ska följande vara tydligt: Beviljad hjälp som ingår i biståndsbeslutet betalas via hemtjänstavgiften till kommunen. Tilläggstjänsternas betalas direkt till utföraren som skickar faktura på utförda tilläggstjänster. Tilläggstjänsterna är ett erbjudande brukaren har inte skyldighet att köpa tilläggstjänster. Tilläggstjänsternas pris. Utförarens marknadsföringsmaterial får inte distribueras till presumtiva brukare med hjälp av kommunen, exempelvis biståndshandläggare. 1.6 Beställning Biståndsbeslut Biståndshandläggaren utreder den enskildes behov, bedömer och tar beslut i ärendet. Som underlag för utredningen finns intervjuer, läkarintyg/utlåtande, samordnad individuell planering, möte med den enskilde samt övriga som denne önskar ska medverka, exempelvis anhöriga och/eller företrädare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

43 Sida 10 av Brukarens möjlighet att välja utförare Brukaren kan välja olika utförare för hemtjänstinsatser, en utförare som utför servicetjänster och en utförare som utför omvårdnadsinsatserna. Gemensamt hushåll där båda har hemtjänstinsatser ska välja samma utförare. 43 Brukaren har möjlighet att när som helst byta utförare om denne så önskar, och behöver inte uppge något skäl för byte. Kommunen ska handlägga byte av utförare snarast, dock senast 5 arbetsdagar efter det att brukaren har kontaktat handläggaren. Brukare som önskar välja en annan utförare ska kontakta biståndshandläggare och valblankett ska fyllas i. När en ny utförare är vald meddelar kommunen den ursprungliga utföraren när insatsen avslutas utifrån omställningstid i förfrågningsunderlaget, samt den nya utföraren när insatsen påbörjas. Vid byte ska utföraren samverka och medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för brukaren, kommunen och berörd personal. 1.8 Beställning av uppdrag När brukaren beviljats ett biståndsbeslut och valt utförare får den valda utföraren en beställning i form specificerade insatser via meddelandefunktionen i verksamhetssystemet Magna Cura eller via fax. Av uppdraget framgår beviljade insatser samt uppgifter om brukaren. Utföraren ska påbörja uppdraget snarast dock senast inom 48 timmar från det att uppdraget mottagits. Om utföraren inte påbörjar uppdraget enligt avtal träder ickevalsalternativet in, till dess brukaren gjort ett omval. Om utföraren som inte kan påbörja uppdraget är ickevalsalternativ, går uppdraget till nästa utförare enligt turordning. 1.9 Ickevalsalternativ Valfrihetssystemet gäller för brukare som har biståndsbeslut om hemtjänstinsatser enligt socialtjänstlagen. Valet av utförare är en möjlighet för brukaren. Den som inte vill, saknar förmåga, eller där anhöriga/företrädare inte kan stödja i valet av utförare, kan avstå att välja utförare. För de brukare som inte väljer utförare av hemtjänstinsatser ska det finnas ett ickevalsalternativ. I Munkedals kommun utgör kommunens egen hemtjäns ickevalsalternativet Val av utförare under sjukhusvistelse Den enskilde kan välja/ byta utförare under sjukhusvistelse. Den enskilde kan även vänta med att välja utförare tills efter hemkomst, och då ska sedvanlig information ges för att brukaren skall kunna göra ett aktivt val. Om den enskilde väljer att vänta med valet till denne är hemma i sin bostad, träder ickevalsalternativet in tills vidare Geografiskt område Munkedals kommun har delats in i tre geografiska områden för utförande av hemvård (bilaga 1). Ansökan om godkännande som utförare kan göras inom valfritt antal områden. Avtal som utförare av hemvårdsinsatser inom ett geografiskt område innebär att utföraren ska ta emot brukare inom området upp till det kapacitetstak som angetts i MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

44 Sida 11 av 24 ansökan. Utföraren kan således inte tacka nej till en brukare i det geografiska område där man godkänts som utförare. Det är brukaren som väljer utförare. Om utförare som kommunen redan godkänt och har avtal med vill ansöka om att bli utförare i fler områden görs anmälan till kommunen. Möjligheten att vara utförare i det nya området träder då ikraft 10 arbetsdagar efter anmälan. I det fall en utförare inte längre önskar vara verksam i ett geografiskt område upphör avtalet att gälla för det aktuella området vid första månadsskiftet 90 dagar efter anmälan Utförarens kapacitet Utförare ska i ansökan om godkännande uppge ett tak för hur många timmar insatser som maximalt kan utföras. Utföraren ska uppge kapacitetstak i form av antal biståndsbedömda timmar per vecka. Om en utförare som angivit visst kapacitetstak och senare under avtalstiden vill höja eller sänka taket kan det ske genom att utföraren anmäler ett nytt kapacitetstak till kommunen. Vid utökningar av kapaciteten träder det nya kapacitetstaket i kraft snarast. Vid sänkning av kapaciteten träder det nya kapacitetstaket i kraft vid första månadsskifte 90 dagar efter anmälan. Vid sänkning av kapacitetstak ska dock utföraren genomföra de pågående beställda insatserna tills dess annan godkänd lösning kan ordnas Tillfälligt utökat behov Utföraren ska vara beredd att utöver sitt kapacitetstak ta emot tillfälliga utökningar under max 14 dagar av insatser, om detta skulle behövas för att upprätthålla kontinuiteten för den enskilde vid exempelvis sjukdom och tillfälligt utökat omsorgsbehov. Riktlinjer för biståndsbedömning gäller och kan erhållas av biståndsenhet/beställarkontor Avgift för hemtjänst Kommunen ansvarar för och debiterar avgifter för personlig omvårdnad, serviceinsatser och hemsjukvård. Avgifterna tillfaller kommunen Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är ansvarig tillsynsmyndighet för att kontrollera att de utförare som ingår avtal med kommuner att utföra socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsuppgifter, uppfyller de krav som ställs i gällande lagar och föreskrifter inom verksamhetsområdet. Kommunen som vårdgivare har ett uppföljningsansvar för att säkerställa att brukaren får beviljade insatser. Beställare och medicinskt ansvarig sjuksköterska har uppföljningsansvar utifrån kommunens antagna systematiska kvalitetsledningssystem och internkontrollplan. 2 Administrativa föreskrifter 2.1 Upphandlingsförfarande Upphandlingen genomförs enligt Lag om valfrihetssystem (LOV). Upphandlingar enligt LOV har ingen given sluttid. Upphandlingen pågår så länge den annonseras på Kammarkollegiets webbplats. Utförare har möjlighet att löpande lämna in ansökan MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

45 Sida 12 av 24 baserad på det förfrågningsunderlag som är aktuellt vid den givna tidpunkten. Anbudssekretess förekommer inte vid upphandling enligt LOV. Inkomna ansökningar öppnas och diarieförs fortlöpande. Genom att upphandlingen utförs enligt LOV kommer alla utförare som uppfyller kraven i detta förfrågningsunderlag att få teckna ett avtal med kommunen, efter att kommunstyrelsen beslutat om godkännande Ansökan Fullständig ansökan måste: Utformas enligt anvisningar i förfrågningsunderlaget med bilagor och tillhörande ansökningsblankett. Vara skriftlig och skriven på svenska. Vara undertecknad av behörig företrädare. Inte innehålla reservationer. Inkomma i originalhandling. För att en sökande ska bli godkänd som utförare måste alla de krav som ställs i förfrågningsunderlaget vara uppfyllda. 2.3 Intyg och bevis Munkedals kommun samarbetar med Skatteverket vid handläggningar av ansökningar om godkännande enligt LOV. Följande intyg och bevis ska bifogas med ansökan Registreringsbevis från Bolagsverket, inte äldre än två månader vid ansökningstillfället. F- eller FA-skattsedel. Sanningsförsäkran enligt 7 kap 1-2 LOV, utföraren eller de personer som är utsedda att vara ansvariga för utförandet får inte vara satta i konkurs eller likvidation, vara under tvångsförvaltning, föremål för ackord eller tills vidare ha inställt sina betalningar. De får inte heller ha näringsförbud eller vara föremål för ansökan om sådana åtgärder. Skatteverkets blankett SKV4820 ska bifogas, den får inte vara äldre än två månader vid ansökningstillfället. Försäkringar, utföraren ska teckna och under hela avtalstiden inneha ansvarsförsäkring och andra nödvändiga försäkringar som innebär att Munkedals kommun och den enskilde brukaren hålls skadeslös. Kopia på aktuella försäkringsbrev ska bifogas till ansökan. Senaste årsredovisning bifogas i förekommande fall ansökan. Utförare som har nystartat företag, eller företag under bildande ska bifoga affärsplan med budget för verksamheten och kunna visa att företaget har en stabil ekonomisk kapacitet genom att redovisa aktiekapital eller finansiell säkerhet, till exempel lämna bankgaranti. Ansvarig för driften av verksamheten bifogas namn och telefonnummer till minst två personer som kan bekräfta uppgifterna om yrkeserfarenhet och bistå med referenser. Personerna som bekräftar uppgifterna och ger referenser får inte tillhöra den organisation som lämnar ansökan ifråga MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

46 2.4 Tidsplan för godkännande Godkännande av utförare Avtalstecknade Beräknat startdatum då utförare ska kunna vara i full drift. Sida 13 av 24 Inom 4-6 veckor efter mottagen ansökan Snarast efter beslut Senast 90 dagar efter att avtal tecknats 46 Prövning av och godkännande av ansökningar kan ta längre tid än angett ovan under semesterperioder. 2.5 Kontakt gällande affärsspecifika frågor Kontaktperson: Pernilla Molin- Nord Funktion: Upphandlare Adress: Munkedals kommun, Kommunledningskontoret, Munkedal Tel: E-post: 2.6 Kontakt gällande verksamhetsspecifika frågor Kontaktperson: Markus Fjellsson Funktion: Utredningssekreterare Adress: Munkedals kommun, Munkedal Tel: E-post: 2.7 Kompletteringar och förtydliganden av förfrågningsunderlag Frågor ställs skriftligen (även e-post) till kontaktperson. Svar och eventuella andra kompletterande uppgifter om upphandlingen under ansökningstiden kommer att publiceras på 2.8 Adressering Ansökan om godkännande ska ställas till: Utförare Hemtjänst Upphandlare Ekonomienheten Munkedals kommun Munkedal 2.9 Handläggning Inkommen ansökan öppnas och registreras snarast möjligt av kommunen. Därefter görs kontroll om sökande uppfyller samtliga krav i ansökningsformuläret. Vid behov begärs komplettering om uppgift saknas. Beslut om godkännande kommer normalt att göras inom fyra till sex veckor. Om sökanden godkänns tecknas ett avtal mellan sökanden och kommunen Kvalificeringskrav och uteslutningsprövning Sökande kan uteslutas i enlighet med 7 kap. 1 LOV MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

47 Sida 14 av Godkännande av utförare Samtliga utförare som uppfyller de krav som ställs i förfrågningsunderlaget med bilagor kommer att prövas för ett slutligt godkännande som utförare Förfarande om ansökan inte godkänns Om kommunen har beslutat att inte godkänna en sökande kan denne lämna in ny ansökan. Den nya ansökan prövas enligt det vid den aktuella tidpunkten gällande förfrågningsunderlag Överprövning Utförare som önskar klaga på omsorgs- och socialutskottets avslag på ansökan om godkännande kan begära rättelse hos Förvaltningsrätten i Göteborg inom tre veckor från det att underrättelsen om beslutet skickats. 3 Krav på tjänstens utförande Med kravspecifikation avses krav och omfattning på den tjänst som kommunen upphandlar. De krav på tjänsten som redovisas måste uppfyllas för att en utförare ska kunna tilldelas kontrakt. Ansökan ska innehålla en bekräftelse på att utföraren kommer att uppfylla de krav som ställs på tjänsten i följande uppdragsbeskrivning. Bekräftelsen lämnas genom undertecknande av ansökningsformuläret. 3.1 Grundläggande krav på tjänsten De grundläggande kraven utgår från nationella bedömningskriterier för kvalitet och rättsäkerhet inom socialtjänstens omsorg om äldre och kommunens antagna kvalitetsledningssystem. Hemtjänsten ska ha sin utgångspunkt i att den enskildes funktioner för den dagliga livsföringen upprätthålls samt att social isolering motverkas. Hemtjänsten ska genomsyras av grundtanken att den enskilde har förmåga att själv välja hur han eller hon vill leva sitt liv. Den enskildes behov och önskemål ur språkliga, etniska, kulturella och religiösa aspekter ska respekteras. Den enskilde ska ges kontinuitet så långt det är möjligt när det gäller personal. Utföraren ansvarar för att verksamheten utförs i enlighet med de lagar, föreskrifter och riktlinjer som följer av socialtjänstlagen, lag om offentlighet och sekretess, hälso- och sjukvårdslagen, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagstiftning, meddelarfrihet och övriga vid varje tillfälle tillämpliga lagar. Samtliga utförare ska också leva upp till tillämpliga åtagande när det gäller miljömässiga, sociala och arbetsmarknadsmässiga lagar så som de fastställts i unionsrätt, nationell rätt och kollektivavtal. 3.2 Kompetenskrav gällande ledning 1. Det ska senast när verksamheten startar finns personal i sådan omfattning och med relevant utbildning och erfarenhet att statliga och/eller kommunala mål för verksamheten kan nås. Utförare med anställd personal ska tillämpa villkor för anställda motsvarande kollektivavtalsvillkor som gäller inom branschen. 2. Personal hos utföraren ska åtnjuta meddelarfrihet och ska kunna påtala missförhållanden utan repressalier, på samma sätt som inom kommunens egen regi. Meddelarfriheten innebär att den anställde kan lämna uppgifter till MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

48 Sida 15 av 24 journalister, författare med flera för publicering utan att arbetsgivaren får efterforska vem som lämnat uppgifterna. 3. Avtal får inte överlåtas till annan fysisk eller juridisk person. Om utföraren är en juridisk person och denne byter ägare ska ny ansökan lämnas och avtalet omprövas. 4. Om utföraren under avtalstiden har för avsikt att byta arbetsledare/enhetschef eller motsvarande som ansvarar för den dagliga driften ska detta meddelas till kommunen som då ska pröva om arbetsledaren uppfyller krav för godkännande Kompetenskrav gällande ledning för insatsområde omvårdnad & Service, kategori 1 Den operativa ledningen av verksamheten som har det direkta ansvaret för personal, ekonomi och verksamhet ska ha verifierad: Högskoleutbildning; social omsorg, socionom-, sjuksköterskeprogram eller annan likvärdig högskoleutbildning. Erfarenhet av omsorgsverksamhet inom äldreomsorg eller handikappomsorg. Ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Relevant datorkompetens för att utföra tjänsten Kompetenskrav gällande ledning för insatsområde service, kategori 2 Den operativa ledningen av verksamheten som har det direkta ansvaret för personal, ekonomi och verksamhet ska ha verifierad: Erforderlig utbildning för arbetsledning inom servicesektor. Erfarenhet av serviceverksamhet. Kunskap om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Relevant datorkompetens för att kunna utföra tjänsten Kompetenskrav gällande baspersonal, kategori 1 Utföraren ska eftersträva att anställa personal med examen från gymnasieskolans omvårdnadsprogram eller likvärdig för arbetet relevant utbildning Baspersonal ska erhålla utbildning/introduktion för att säkerställa att tjänsten utförs enligt gällande förfrågningsunderlag 3.3 Dokumentation SoL & HSL Utföraren ansvarar för att arbetsledning samt övrig personal genomgått utbildning i dokumentation utifrån gällande lagstiftning. Utföraren ansvarar för att dokumentation sker utifrån SoL och HSL, samt att den utförs i kommunens verksamhetssystem. Planering och genomförande av utbildning i kommunens verksamhetssystem för dokumentation görs i samråd med utbildningsansvariga vid omsorgsförvaltningen. Sekretessbelagda handlingar ska förvaras sekretesskyddat. Vid ärendets slut ska all dokumentation återlämnas skriftligen till kommunen. Brukaren har rätt att ta del av handlingar som rör denne. Även biståndshandläggare har efter medgivande från brukaren rätt att ta del av dokumentationen. Den som tar emot en delegering/instruktion från legitimerad personal lyder under hälso- och sjukvårdslagens dokumentationskrav och ska dokumentera utförd insats på signeringslista. All dokumentation ska ske på svenska språket MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

49 Sida 16 av Verksamhetssystem Uppdraget till utförare kommuniceras via verksamhetssystem eller fax. Utförare ska efter kommunens införande använda gällande verksamhetssystem. Licenser och utbildning i kommunens verksamhetssystem bekostas av kommunen. Utföraren bekostar utbildningsersättning till anställd personal. Datorer och mobiltelefoner med tillräcklig kapacitet (enligt kommunens standard) tillhandahålls och bekostas av utföraren. I det fall avtal upphör mellan kommunen och utföraren upphör nyttjanderätt för verksamhetssystemet Delegation/instruktion Utförare måste löpande ansvara för att anställda deltar i kommunens delegationsutbildning för hemtjänstuppdrag i kategori Minskat/ utökat uppdrag Om brukarens behov förändras varaktigt, minskar eller ökar, i sådan grad att biståndsbeslutet behöver följas upp ska utföraren omgående kontakta kommunens biståndshandläggare. Förändringen av brukarens behov ska framgå av utförarens dokumentation. I utförarens uppdrag ingår att omgående meddela biståndshandläggaren om en brukare är inlagd på sjukhus eller har avlidit. Riktlinjer för biståndsbedömning gäller och tillhandahålls av biståndsenhet/beställarkontor. 3.6 Kvalitetsledningssystem För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska utföraren ha ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet som uppfyller kraven i gällande lagstiftning för denna typ av verksamhet. Kvalitetsarbetet ska vara dokumenterat. Ledningssystem för kvalitet i verksamheten ska säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas. Det ska även framgå hur vidtagna åtgärder ska följas upp. 3.7 Samverkan Utförare oavsett inriktning ska samverka med anhöriga, företrädare och andra för brukaren viktiga personer. Detta för att brukarens intressen ska tillvaratas på ett bra sätt. I ersättning för uppdraget ingår att vara brukaren behjälplig med andra kontakter som till exempel vårdcentral eller beställning av sjukresa/färdtjänst. Utföraren ska delta i samrådsmöten som kommunen kallar till. I händelse av att uppdrag övergår till ny utförare ska både den nuvarande och den nya utföraren medverka till att övergången sker med minsta möjliga olägenhet för brukaren och kommunen. 3.8 Identifikation Utförarens anställda (och underleverantörer) ska alltid bära identifikation med foto synlig för brukaren. Av identifikationen ska det framgå den anställdes namn och vilket företag han/hon är anställd av. 3.9 Kontaktmannaskap Utföraren ska utse en kontaktperson för brukaren snarast dock senast inom 10 arbetsdagar från att insatserna har påbörjats. Kontaktpersonen ska genom regelbundna MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

50 Sida 17 av 24 kontakter med brukaren, anhöriga och eventuell företrädare skaffa sig goda kunskaper om den enskildes vardagsliv och behov av hemtjänstservice och omsorg. Om brukaren inte är nöjd med sin kontaktperson ska det finnas möjlighet att byta Företrädare Utifrån gällande lagstiftning ska utförare anmäla till kommunen om en brukare är i behov av företrädare i form av god man eller förvaltare Genomförandeplan Utföraren ska upprätta en genomförandeplan utifrån kommunens mall, inom 10 arbetsdagar efter att uppdraget påbörjats. I planen ska det framgå hur beviljad insats ska genomföras. Planen görs tillsammans med brukaren och/eller företrädare. Planen är till för att stärka brukarens inflytande över vardagen, vara ett arbetsverktyg för personalen samt ett medel för utvärdering av mål med insatserna och stödja biståndshandläggarens uppföljning av biståndsbeslutet Sekretess & missförhållande Utföraren ska ha rutiner som säkerställer att personalen har kunskap om och iakttar sekretess och bestämmelser i lag om dokumentation och skyldighet enligt lagstiftning att anmäla missförhållande Avvikelser & synpunkter Utföraren ska ha rutiner för hantering av synpunkter, klagomål, fel, brister och avvikelser enligt gällande lagstiftning 3.14 Åtgärdsplaner Utföraren ska redovisa åtgärdsplaner kopplade till allvarliga klagomål, fel, brister och avvikelser Privata medel Den enskilde eller dennes företrädare ska normalt sköta hanteringen av privata medel. I de fall privata medel handhas av utföraren ska rutiner för detta finnas. I rutinerna ska finnas skriftliga avtal om hantering av privata medel mellan utföraren och brukare/företrädare Nyckelhantering Utförare ska ha säkra rutiner för den enskildes nycklar. Utföraren ska i det fall som kommunen anger använda kommunens nyckelhanteringssystem Arbetstekniska hjälpmedel Utföraren ansvar för och bekostar samtliga arbetstekniska hjälpmedel. Utföraren ansvarar för att inom ramen för fastställd timersättning verka för en god arbetsmiljö och arbeta med förebyggande åtgärder MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

51 3.18 Förflyttning Utförare måste löpande ansvara för att anställda får förflyttningsutbildning, för hemtjänstuppdrag i kategori 1. Sida 18 av Förändrad teknik Kommunen kan komma att göra förändringar i den tekniska lösningen för ex. rapportering av tid och nyckelhantering. Utföraren förbinder sig att använda ny teknisk lösning Underleverantör Vid anlitande av underleverantör eller byte av underleverantör under avtalstiden ska utföraren informera alla berörda, inklusive de enskilda, om den nye underleverantören. Anlitande/byte av underleverantör kan göras först efter godkännande av kommunen 4 Kvalitetssäkring 4.1 Insyn i utförarens verksamhet Kommunen i form av vårdgivare har det övergripande ansvaret för att följa upp den hemtjänst som kommunens brukare beviljats, oavsett utförare. Kommunen kan komma att begära in uppgifter för att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagar, riktlinjer, mål och krav. Kommunens revisorer ska ha rätt att på samma sätt som med verksamhet i kommunal regi kontrollera och utvärdera måluppfyllelsen i den avtalade verksamheten. 4.2 Uppföljning och utvärdering Uppföljningar sker kontinuerligt under verksamhetsåret. Uppföljning kan ske på initiativ av bland annat kommunen, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och andra berörda parter. Utföraren är skyldig att lämna de uppgifter som krävs enligt anvisningar i de nationella uppföljningar som exempelvis SCB, Socialstyrelsen etc. genomför. Utföraren är därutöver skyldig att ta fram och tillhandahålla uppgifter om verksamheten som kommunen kan komma att begära för att informera sig om, följa upp och utvärdera kvaliteten i verksamheten. Utföraren ska om kommunen begär det, lämna muntlig redovisning till kommunstyrelsen. Kommunens uppföljning och utvärdering kan komma att ske genom: Uppföljningsmöte mellan beställare och utförare Avtalsuppföljning, tillsyn och granskning Uppföljning av genomförandeplan och dokumentation Uppföljning av anmälda allvarliga missförhållanden Uppföljning av anmälningar av synpunkter och klagomål Föranmälda/oanmälda besök Samtal med utförarens arbetsledning och personal MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

52 Enkäter till brukare Sida 19 av Lokal kris- och beredskapsplan Kommunen har en lokal kris- och beredskapsplan som träder i kraft vid större olyckor eller krissituationer, exempel kan vara långvariga elavbrott, omfattande utebliven vattenförsörjning, eller vädersituationer som påverkar verksamheten negativt. Om planen aktiveras ska utföraren medverka i den del som berör hemtjänsten. Utföraren ska på begäran delta i kommunens utbildningsinsatser och övningar. Utföraren ansvarar för att upprätta kris- och beredskapsplan för den egna verksamheten som stämmer överens med kommunens plan. 4.4 Åtgärder vid bristande kvalitet Kommunen använder sig av Kammarkollegiets vägledning och deras s.k. sanktionstrappa vid behov av åtgärder när bristande kvalitet uppmärksammas i utförarens verksamhet. Sanktionstrappan är indelad i följande fyra steg: 1. dialog/varning 2. prisavdrag 3. uppsägning av avtal 4. hävning av avtalet Utförare som uteslutits efter att ha brutit mot eller bedömts inte uppfylla villkor ska för att åter bli godkänd visa på att åtgärder har vidtagits för att brister inte ska upprepas. 5 Affärsmässiga villkor 5.1 Avtalstid Efter godkännande sänds ett beslutsmeddelande till utföraren, därefter avtal för undertecknande. Den generella avtalsperioden är på två år med start För nya utförare är avtalsperioden är från det datum då avtal undertecknas till och med Därefter kan nytt avtal tecknas för två kalenderår i taget. 5.2 Avtalets uppsägningstid och villkor Båda parter som under avtalstiden önskar säga upp avtalet har 90 dagars uppsägningstid. Kommunen garanterar inte någon volym åt utföraren utan det är biståndsbeslutet, brukarens val och utförda timmar som avgör storleken på den ersättning som utföraren får. Kommunen förbehåller sig rätten att förändra villkoren för gällande valfrihetssystem. De nya villkoren ska skriftligen meddelas utförare. Om utföraren inte accepterar ändringen av villkoren har denne rätt att säga upp avtalet. Större förändringar i verksamheten så som byte av verksamhetsledare eller inriktning av verksamheten ska snarast rapporteras till kommunen. Avtal mellan kommun och utförare gäller under avtalstiden så länge båda parter är överens, följer reglerna och kommunen tillämpar ett valfrihetssystem i hemtjänsten MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

53 Sida 20 av Avtalsändringar Ändring av villkor på grund av politiska beslut Kommun har rätt att genom politiska beslut ändra villkoren i riktlinjer, mål för verksamheten och priser som ska tillämpas enligt detta avtal. Ändrat innehåll i förfrågningsunderlaget innebär att nya avtal upprättas för alla utförare, oberoende av kontraktstid. Om utföraren inte accepterar de nya villkoren betraktas avtalet som uppsagt och upphör att gälla efter 90 dagar Avbrytande av valfrihetssystem Såväl införande som avveckling av ett valfrihetssystem kräver ett politiskt beslut. I händelse av att kommunen beslutar att avveckla valfrihetssystem så är uppsägningstiden 12 månader, kommunen säger då upp avtal med samtliga utförare. Om kommunen ännu inte godkänt sökanden kommer dessa att få information om att systemet avbrutits. 5.4 Grund för uppsägning av avtal På egen begäran Utförare som avser att avveckla hela eller delar av verksamheten ska meddela kommunen minst 90 dagar före verksamhetens upphörande. När verksamheten har upphört har även avtalet upphört att gälla På grund av avsaknad av uppdrag Om utföraren saknar uppdrag under en period av 12 månader upphör avtalet automatiskt att gälla. 5.5 Hävning av avtal Till följd av brister i verksamheten kan avtal hävas. Vid mindre brister kan varning utdelas. Om utföraren inte inom tid som anges i varningen har åtgärdat de i varningen angivna bristerna har kommunen rätt att häva avtalet Hävning Vid avtalsbrott av väsentlig betydelse äger kommunen rätt att häva avtalet. Kommunen redovisar vilka omständigheter som ligger till grund för hävning. Kommunen ska kunna bevisa att det finns grund för hävning. Om utföraren inte accepterar att hävningsgrund finns, kan kommunen vända sig till allmän domstol. Hävning ska föregås av en hävningsförklaring undertecknad av behörig företrädare för kommunen. Med avtalsbrott av väsentlig betydelse avses exempelvis följande: Brott mot ett centralt åtagande i avtalet, exempelvis att beställningen inte utförs. Utföraren följer inte tillämpliga lagar, föreskrifter och nationella och kommunala riktlinjer. Utförare nekar/tackar nej till brukare inom gällande avtal. Utföraren byter operativ ledning under avtalsperioden som inte uppfyller kompetenskraven MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

54 Sida 21 av 24 Utföraren tar ut avgift av den enskilde för tjänst som ingår i biståndsbeslutet 54 Kommunen har rätt att häva avtalet om utföraren försätts i konkurs eller på annat sätt är i obestånd så att utföraren inte kan förväntas fullgöra sina åtaganden. Om utföraren inte fullgör betalningsskyldigheter avseende skatter, sociala avgifter och övriga betalningsåligganden som enligt lag eller avtal åvilar arbetsgivare har kommunen rätt att häva avtalet. 5.6 Befrielsegrunder (Force majeure) Force Majeure såsom krig, omfattande arbetskonflikt, blockad, eldsvåda, miljökatastrof, allvarlig smittspridning eller annan omständighet, som part inte råder över och som försvårar för part att fullgöra sina kontraktsenliga skyldigheter, befriar inte sådan part från fullgörelse av berörd förpliktelse. Ersättningen till utföraren utgår inte då prestation uteblivit. Arbetskonflikt som har sin grund i avsaknad av kollektivavtal eller parts brott mot kollektivavtal får inte åberopas som befrielsegrund. Parterna ska informera varandra om det föreligger omständighet som kan föranleda tillämpning av denna bestämmelse. 5.7 Ersättning I fastställd timersättning ingår samtliga kostnader för tjänsternas utförande för att bedriva hemtjänst såsom: Personalkostnader Transport till/från brukare Administration Personalmöten Kompetensutveckling Lokaler Inventarier och material Arbetstekniska hjälpmedel Introduktion vid nyanställning För insatsområdet kategori 1 dessutom: Utbildning i förflyttningskunskap Utbildning för delegation Delegerade/ instruerade HSL-insatser Delegerade/instruerade HSL-insatser ersätts enligt fastställd schablon Dubbelbemanning Om dubbelbemanning är biståndsbeslutad med utgångspunkt från brukarens behov utgår dubbel timersättning. I det fall utföraren själv beslutar om dubbelbemanning av arbetsmiljöskäl utgår endast enkel timersättning MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

55 5.7.3 Ersättningsnivå 2013 Sida 22 av Omvårdnad och Service Kategori 1 Enbart Service Kategori 2 Kommunens hemtjänst Externa utförare Tätort Landsbygd Tätort Landsbygd Ersättningen avser gällande års löneläge och prisjusteras årligen enligt OPI från och med den 1 april. Skillnaden i ersättning mellan extern utförare och kommunens egen hemtjänst beror på den indirekta minskade kostnad som finns för egenregins hemtjänst vilka tar del av kommunövergripande administrativ service ekonomi- och personalfunktion. Externa utförare kompenseras för att åstadkomma likvärdiga förutsättningar och verka för gemenskapsrättsliga principer om lika behandling Ersättning omvårdnadsinsatser och HSL-insatser Ersättningen baseras på kommunens självkostnad för att driva motsvarande verksamhet i egen regi. Ersättningen betalas ut per biståndsbedömd beviljad timme utifrån kommunens riktlinjer för biståndsbedömning. Ersättning för HSL-insatser utgår utifrån fastställd schablon utifrån gällande timersättning för omvårdnad Ersättning serviceinsatser Ersättningen baseras på kommunens självkostnad för att driva motsvarande verksamhet i egen regi. Ersättningen till utförare betalas ut per biståndsbedömd beviljad timma utifrån antagna riktlinjer för biståndsbedömning, exklusive moms Prisjustering Kommunen har rätt att utifrån självkostnad för service- och omvårdnadskostnader justera timpriset under avtalsperioden Tillfälligt utökade insatser oförutsedda behov Vid extra ordinarie händelser då risk föreligger för den enskildes liv vid ex. olyckor, akut sjukdom och/eller i väntan på assistans utgår ersättning för den tid som utföraren haft fram till undsättning. Dokumentation ska ske enligt kommunens regler, vid fakturering ska hänvisning ske till verifierad dokumentation. Exempel på extraordinär händelse är när en brukare inte anses kunna lämnas ensam i väntan på annan vårdgivare. Med annan vårdgivare avser ex. sjuksköterska/ ambulans/ räddningstjänst. Oplanerad tillfällig utökning med anledning av att brukaren har egna önskemål om mer tid ersätts inte Ersättning för medverkan i utvärdering av verksamheten Särskild ersättning till utföraren för medverkan i uppföljningar utgår inte - utan ska täckas som administration via den ersättning som utgår för omvårdnads- och serviceinsatser MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

56 5.7.9 Omställningstid ersättning till utförare Typ av frånvaro Planerad frånvaro (meddelas 5 dagar innan planerad insats) Oförutsedda behov tillfälligt utökade behov Brukares uppsägning/byte av utförare Dödsfall Sjukhusvistelse Brukare på korttidsvistelse (planerad frånvaro) Brukare tillfälligt avsagt sig hjälpen Brukare är inte i sin bostad så kallad bomtid. Ex.bortrest utan anmälan, oplanerad sjukhusvistelse. Fördröjningstid utanför brukarens och utförarens kontroll, ex. fördröjd sjuktransport. Ersättning Ingen ersättning utgår Ersättning utgår enligt riktlinjer för biståndsbedömning Ersättning för 2 arbetsdagar för planerade insatser, från den dagen skriftlig information getts till utförare om byte. Ersättning för 2 arbetsdagar för planerade insatser Ersättning för 2 arbetsdagar för planerade insatser Ingen ersättning utgår Ersättning för 2 arbetsdagar Ersättning utgår. Sida 23 av Om brukare återkommande avsäger sig hjälpinsatser ska utföraren rapportera detta till biståndshandläggare snarast. 5.8 Fakturering Munkedals kommun Leverantörsfakturaservice R 044 Fack Stockholm Ref. nr Av fakturan ska framgå företagets namn och adress, organisationsnummer, F- eller FAskattsedel samt postgiro/bankgiro. 5.9 Moms Hemtjänst i enlighet med socialtjänstlagen är undantagen skatteplikt. Detta betraktas som social omsorg enligt 3 kap 4 Mervärdeskattelagen. Utförare godkända i kategori 1 ska således fakturera kommunen för utförda tjänster exklusive moms. I de fall som utföraren endast tillhandahåller servicetjänster i kategori 2 blir tjänsten i stället momspliktig, eftersom tjänsten därmed inte kan anses ha karaktär av social MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

57 Sida 24 av 24 omsorg eller annan jämförlig social omsorg. De utförare som endast utför servicetjänster skall därför lägga på moms på det fastställda timpriset vid fakturering Betalningsvillkor Betalningsvillkor 30 dagar efter att leverantören framställt sin fordran skriftligt Dröjsmålsränta och administrativa avgifter Faktureringsavgifter, expeditionsavgifter eller dylikt godtas inte. Eventuell dröjsmålsränta utgår enligt räntelagen. Om eventuell försenad betalning kan härledas till felaktig eller ofullständig faktura från utföraren accepteras inte dröjsmålsränta Tvist Tvist ska avgöras av tingsrätt med tillämpning av svensk rätt. Utföraren får inte avbryta eller uppskjuta fullgörandet av de åtagande som avtalats under åberopande av att tvisteförfarande inletts eller pågår MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

58 58

59 59

60 60

61 61

62 62

63 63

64 64

65 65

66 66

67 67

68 68

69 69

70 70

71 71

72 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 82

83 83

84 84

85 85 FÖREBYGGANDE INFORMATION FÖRFRÅGAN Mailas till: Frågeställarens namn och projekt: Munkedals kommun Alla lämnade uppgifter är hämtade ur Skatteverkets register. Uppgifterna är offentliga. Uppgifterna är uttagna av: Sari Carlsson Organisationsnr Registrerat namn AGreg Skatteform Momsreg Skatteskuld hos KFM Underskott skattekonto Redovisade arbetsgivaravgifter aug sept okt Extramamman & Ugglans hemhjälp AB F Ja Ja Svar SKV 4820 LOV xls

86 86

87 87

88 88

89 89

90 90

91 91

92 92

93 93

94 94

95 95

96 96

97 97

98 98

99 99

100 100

101 101

102 102

103 103

104 104

105 105

106 106

107 107

108 108

109 109

110 110

111 111

112 112

113 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 118

119 119

120 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Beredning för näringslivsfrågor under Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutade att återremittera ärendet med motiveringen att beredningens uppdrag gentemot kommunstyrelsens uppdrag ska förtydligas i förslaget. Ärendet om kommunfullmäktigeberedning för näringslivsfrågor har initierats av kommunfullmäktiges presidie. Arbetet med näringslivs-, sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor har av Kommunfullmäktige delegerats till Kommunstyrelsen genom reglementet. Detta gäller även översiktlig planering och frågan om markberedskap för samhällsbyggande. Ansvaret för dessa frågor åvilar dock Kommunfullmäktige, som uttryckt en vilja att få bättre insyn samt att delta i styrningen av kommunens arbete med dessa frågor. En beredning kan utses med politiker ur presidierna i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, förstärkt med politiker med särskild inriktning mot näringslivsfrågor. Beredningen förstärks med kommunchef och lämpliga tjänstemän utsedda av kommunchefen. Dessa kan variera över tid och beroende på aktuella frågor. Styrgruppen kan också ges rätt att knyta till sig representanter ur näringslivsorganisationer m fl. De frågor som hanteras av beredningen bör vara av övergripande karaktär, tex: - Frågor om markförvärv med utgångspunkt i ÖP - Frågor om planberedskap, tex anslag för planarbete - Inriktning på kommunens arbete med näringslivsfrågor tex strategidokument - Övergripande kontakter med lokala näringslivet, tex företagsfrukost - Bollplank i regionala och Fyrbodalsfrågor De frågor och ärenden som hanteras av Kommunstyrelsen är: - Frågor och ärende om företagsetableringar - Sysselsättnings- och arbetsmarknadsfrågor - Ärende om försäljning av industrimark - Ansvaret för Näringslivsråd - Arbetet med att reformera det kommunala regelbeståndet De frågor och ärende som hanteras av Byggnadsnämnden: - Ärende om plantillstånd, dvs påbörjandet av planarbeten - Inriktning och utformning av detaljplaner etc - Startmöte, kommunikation med berörda i planarbete etc Ett alternativ till en KF-beredning är att ledamöter i KF:s presidie vid behov knyts till det Näringslivsråd som kommunstyrelsen överväger att inrätta. Detta råd skulle kunna vara ett samverkansråd utan beslutanderätt. Rådets uppgift kan bl a vara att: - Vara delaktig i kommunens långsiktiga näringspolitik - Utgöra en naturlig koppling mellan kommun och näringsliv - Lyfta fram synpunkter och ideer åt båda håll - Fungera som språkrör för en vidare grupp MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

121 sida Fungera som SSA-råd Förvaltningens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att inte tillsätta en kommunfullmäktigeberedning i näringslivsfrågor Mats Tillander Samhällsbyggnadschef Aya Norvell Administrativ chef Lars-Göran Berg Kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

122 122

123 123

124 124

125 125

126 126

127 127

128 128

129 129

130 130

131 131

132 132

133 133

134 134

135 135

136 136

137 137

138 138

139 139

140 140

141 141

142 142

143 143

144 144

145 145

146 146

147 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Förslag till reviderat attestreglemente för Munkedals kommun Attestreglementet ingår som en del i kommunens internkontroll. Interkontrollens huvudsakliga syfte är att förbättra effektiviteten i kommunens verksamhet, se till att resurser används i enlighet med fattade beslut samt att trygga tillgångarna från avsiktliga oegentligheter eller oavsiktliga felaktigheter. Detta genom att skapa en god intern kontroll så att arbetsfördelning och kontrollmoment är inlagda i redovisningen. Arbetsfördelningen syftar till att ingen person ensam ska handlägga en transaktion från början till slut. Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, inklusive interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts och/eller åtagit sig att förvalta eller förmedla. Kommunala bolag, där kommunen har ett väsentligt inflytande utfärdar egna riktlinjer, avseende attestområdet. Kommunens regler ska beaktas i tillämpliga delar. Den reviderade attestreglementet kommer att ersätta attestreglementet som antogs av kommunfullmäktige KF , Dnr: KS Förändringen från föregående attestreglemente finns i tillämpningsanvisningarna 9 Kontrollernas utformning punkt Jäv. Där ett förtydligande har gjorts om hur nämndens köp skall attesteras. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen 2. Miljö Ingen 3. Folkhälsa Ingen Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta upprättat förslag till reviderat attestreglemente och ska ersätta tidigare attestreglemente som antogs KF , Dnr: KS Hans Clausen Ekonomichef Ekonomienheten MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

148 Munkedals kommun Attestreglemente Reviderad Attestreglemente Dnr: KS Typ av dokument: Reglemente Handläggare: Ekonomichef Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Reviderat attestreglemente ersätter den antagna av kommunfullmäktige KF , Dnr: KS Antagningsdatum: KF. Giltighet: Gäller tills vidare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

149 149 Attestreglemente Munkedals kommun Inledning Attestreglementet ingår som en del i kommunens internkontroll. Interkontrollens huvudsakliga syfte är att förbättra effektiviteten i kommunens verksamhet, se till att resurser används i enlighet med fattade beslut samt att trygga tillgångarna från avsiktliga oegentligheter eller oavsiktliga felaktigheter. Detta genom att skapa en god intern kontroll så att arbetsfördelning och kontrollmoment är inlagda i redovisningen. Arbetsfördelningen syftar till att ingen person ensam ska handlägga en transaktion från början till slut. 1 Omfattning Detta reglemente gäller för kommunens samtliga ekonomiska transaktioner, inklusive interna transaktioner, medelsförvaltning samt medel som kommunen ålagts och/eller åtagit sig att förvalta eller förmedla. Kommunala bolag, där kommunen har ett väsentligt inflytande ska utfärda egna riktlinjer, avseende attestområdet. Kommunens regler ska användas i tillämpliga delar. 2 Målsättning Målsättningen med reglementet är att bidra till en god intern kontroll, skydda kommunens tillgångar, skydda personal och förtroendevalda från oberättigade misstankar och oegentligheter genom att oavsiktliga eller avsiktliga fel undviks. Detta genom att transaktioner som bokförs i tillämpliga fall är korrekta avseende: Prestation Bokföringsunderlag Betalningsvillkor Bokföringstidpunkt Kontering Beslut att varan eller tjänsten har levererats till kommunen och/eller att transaktionen i övrigt stämmer med avtalade villkor att verifikationen uppfyller kraven enligt god redovisningssed att betalning sker vid rätt tidpunkt att bokföringen sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod att transaktionen är rätt konterad att transaktionen är godkänd av behörig beslutsfattare Nämnden ska utforma rutiner för attester så att den interna kontrollen är tillräcklig. 3 Ansvar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för utfärdandet av för kommunen gemensamma tillämpningsanvisningar till detta reglemente. Kommunstyrelsen ansvarar också för övergripande uppföljning och utvärdering och för att vid behov ta initiativ till förändring av reglementet. 1

150 150 Kommunstyrelsen får då särskilda skäl så föranleder medge undantag från dessa bestämmelser. Kommunstyrelsen får rekommendera kommunens närstående bolag och inrättningar att tillämpa reglementet. 4 Ansvar nämnder Kommunens nämnder ansvarar för att bestämmelserna i detta reglemente följs och att tillämpliga attestmoment genomförs. Kommunens nämnder ansvarar för att det finns en god intern kontroll inom nämnden. Varje nämnd svarar för att upprätthålla aktuella förteckningar över utsedda attestanter. Minst 1 gång per år skall attestförteckningen kontrolleras och redovisas för nämnden. Nämnden ska ha sådan ärendehantering att god säkerhet förenas med smidighet. 5 Ansvar förvaltningschef (kommunchef)/sektorchef Förvaltningschefen ansvarar inom nämndens verksamhetsområde för att vid behov ta fram ytterligare tillämpningsanvisningar, vilka ska fastställas av nämnden. Förvaltningschefen/sektorchefen ansvarar för att vid behov aktualisera beslut om beslutsattestanter och att det finns en upprättad och aktuell förteckning över utsedda attestanter. Förvaltningschefen/sektorchefen ansvarar också för att handläggarna är informerade om reglerna och anvisningarnas innebörd. 6 Ansvar attestanter De som attesterar ansvarar var för sig för sina respektive åtgärder och att de tillämpar attestreglementet på ett korrekt sätt. Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha erforderlig kompetens för uppgiften samt om fel upptäcks rapportera dessa till närmaste chef. En attestant ska vara opartisk i sitt uppdrag. 7 Kontroller Följande kontroller ska i tillämpliga fall utföras: Prestation och kvalitet Pris och villkor Kontroll att vara eller tjänst mottagits eller levererats och håller avtalad kvalitet. Kontroll av pris- och betalnings/leveransvillkor mot avtal, beställning med mera. 2

151 151 Beslut Behörighet Kontering Formalia Kontroll mot formella beslut, disponibla medel enligt budget och att utgiften är förenlig med verksamheten. Kontroll av att nödvändiga attester skett av behöriga personer. Kontroll att konteringen är korrekt. Kontroll att verifikationen uppfyller kraven enligt lagstiftning och god redovisningssed. 8 Attestbegrepp Följande kontroller och attestmoment gäller för Munkedals kommun: Godkännare (mottagning och granskningsattest, beställningsattest) Attestant (beslutsattestant /orderattestant) Utanordning (behörighet) Registrering Kontroll att vara eller tjänst mottagits eller levererats. Kontrollera att fakturan är korrekt med betalningsvillkor och belopp samt att fakturan betalas i rätt tid. I mottagnings- och granskningsattest ingår också priskontroll. Kontroll av beställning, avtal, kontering och finansiering/budget. Kontroll att betalning går till rätt mottagare. Behörig till registrering i datasystem Godkännare och attestant ska vara anställd av kommunen. Mer att läsa om attesternas tillämpningsområden finns i tillämpningsanvisningarna Behörighet att attestera pappersbaserade rutiner kontrolleras av de som registrerar de pappersbaserade rutiner i kommunens bokföringssystem. Behörighet att attestera IT-baserade rutiner kontrolleras av kommunens bokföringssystem. För pappersbaserade rutiner så väl som IT-baserade rutiner krävs det attest av två personer, godkännare samt attestant. (För undantag läs tillämpningsanvisningarna 9 Kontrollernas utformning). 9 Kontrollernas utformning Kontrollrutinerna ska utformas så att den interna kontrollen inom respektive nämnd är tillräcklig. Vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till transaktionens art så att kontrollkostnaderna står i rimlig proportion till riskerna. Vid utformning av kontrollrutinerna ska följande beaktas: Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen ska vara tydlig. Huvudregeln är att ingen person ensam ska hantera en transaktion från 3

152 152 början till slut. I en IT-baserad rutin får kontroll och attestering ske automatiskt om vederbörliga kontrollfunktioner finns inbyggda i systemet. Kompetens Integritet Jäv Dokumentation Kontrollordning Den, som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha erforderlig kompetens för uppgiften. Den som utför kontroll av en annan person, särskilt vid beslutsattest, ska ha en självständig ställning gentemot den kontrollerade. Den, som utför kontrollen får inte kontrollera in- och utbetalningar till sig själv eller närstående. Detta innefattar också bolag och föreningar, där den anställde eller denne närstående har ägarintressen eller ingår i ledningen. För bedömning av om jäv föreligger bör försiktighetsprincipen tillämpas. Som huvudregel gäller att kostnader som avser utgifter där du själv som attestansvarig är involverad alltid ska attesteras av överordnad. Vidtagna kontrollåtgärder ska dokumenteras på ändamålsenligt sätt. De olika kontrollmomenten ska utföras i en logisk ordning. Kraven på vidtagna kontrollåtgärder ska vara anpassade till den ekonomiska transaktionens art så att kontrollkostnaden står i rimlig proportion till riskerna. Kommunstyrelsen kan därför besluta om avsteg från ovanstående krav där så är motiverat utifrån utförd riskanalys. I dessa fall ska anges under vilka förutsättningar som avsteg får ske. 10 Attestberättigade Respektive nämnd utser attestanter enligt sin delegationsordning. Ersättare för beslutsattestant är antingen överordnad eller en eller flera utsedda ersättare. Attesträtten knyts genom ansvarskod (kodplan) till person eller befattning med angivande av ansvarsområde. Godkännare/Attestant som gör sig skyldig till fel, försummelse eller missbrukar sin ställning ska, utöver de andra åtgärder som kan komma i fråga, fråntas sitt attestuppdrag. Ansvarsfrågor regleras i allmän lag och kollektivavtal. 4

153 153 Tillämpningsanvisningar till attestreglemente Munkedal kommun 1 Omfattning Reglementet reglerar kontroll av verifikationer för såväl kostnads- som intäktstransaktioner, både intern- och externredovisning som verifikationer för tillgångar, skulder och avsättningar. Bestämmelserna omfattar inte en förpliktad händelse som till exempel tecknande av avtal och beställningar. Dessa frågor regleras i delegationsordningen. Med verifikation avses (enligt lagen om kommunal redovisning) de uppgifter som dokumenterar en ekonomisk händelse eller en vidtagen justering i bokföringen. Med ekonomisk händelse avses alla förändringar i storleken och sammansättningen av kommunens förmögenhet som beror på kommunens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt andra åtgärder eller transaktioner som påverkar förmögenhetens storlek eller sammansättning. Med attestera menas att intyga att kontroll utförts utan anmärkning. Reglementet ska i tillämpliga delar även omfatta de stiftelser kommunen förvaltar samt andra medel kommunen åtagit sig eller ålagts att förvalta. 3 Ansvar Kommunstyrelsen Ansvar för tolkningar av reglementet samt utformning av gemensamma rutiner (tillämpningsanvisningar) åligger ekonomichef. Ekonomichef ansvarar också för att vid behov utarbeta förslag till förändringar av dessa tillämpningsanvisningar samt ange innebörden och omfattningen av attestantens ansvar. 4-5 Ansvar nämnder/förvaltningschef/sektorchef Kommunallagen 6 kap 7 fastlägger att varje nämnd ansvarar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde samt att revisorerna bland annat ska pröva om denna kontroll är tillräcklig 9 kap 9. Attestreglementet fastställer minimikravet inom området. Nämnder ansvarar för den interna kontrollens utformning och funktion till exempel genom att utfärda riktlinjer och anvisningar, organisera arbetet, planer och genomföra uppföljning av efterlevnad samt utse ansvariga personer för olika kontrollfunktioner. Det rent praktiska arbetet är oftast förvaltningsledningens uppgift, även om nämnden har det yttersta ansvaret. Förvaltningschef/sektorchef ges rätt att utse ersättare för sig själv samt attestanter och ersättare för nämndens verksamhet. Ersättare ska endast träda in vid sjukdom, ledigheter och andra tjänsteuppdrag. Vid kortare frånvaro ska beslutsattestanten fullgöra sitt uppdrag utan att ersättare behöver träda in. Ett attestuppdrag kan vid behov återkallas under löpande år av den som utfärdat attesträtten. 5

154 154 Det är av största vikt att den som utser attestanter förmedlar de krav på attestförfarandet till de utsedda personerna samt beskriver innebörden av det ansvar som är knutet till uppdraget. Förteckning över attestanter ska innehålla uppgifter om samtliga attestberättigade inom nämndens verksamhetsområde med namnteckningsprov. Om nämnden har fattat beslut om begränsningar i attesträtt med hänsyn till beloppsstorlek, krav på två i förening, krav på kompletterande stickprov eller avsteg från de jävsregler och den ansvarfördelning, som följer av 9 ska dessa framgå av nämndens attestförteckning och eventuella tillämpningsanvisningar. Attestförteckningen ska hållas aktuell och årligen anmälas till nämnden. Av förteckningen ska också framgå förutsättningar för attesträtt, t ex kontrollintervall. I direkt anknytning till attestförteckningen ska nämndens tillämpningsanvisningar och samtliga beslut, som fattas om attesträtt av nämnden eller på delegation finnas förvarade på ett överskådligt sätt. Attesträtt ska alltid vara kopplad till en individuell person. Årligen ska ansvariga inom respektive område se till att kontroll av de manuella samt elektroniska attester som används/finns i systemet är aktuella samt att underlag till dessa finns. Ansvaret för att detta genomförs har förvaltningschef/sektorchef. Nämnden ska ha sådan ärendehantering att god säkerhet förenas med smidighet. 6 Ansvar attester Attestanterna är var för sig ansvariga för sina respektive åtgärder. Den som har rollen att utföra en kontrollåtgärd ska ha erforderlig kompetens för uppgiften. Om det inte är lämpligt att rapportera om brister till närmaste överordnad chef, kan rapport i stället lämnas till kommunchef alternativt kommunens ekonomichef. 7 Kontroller Formalia Enligt lag om kommunal redovisning ska en verifikation innehålla uppgifter om: När den upprättats När den ekonomiska händelsen inträffade Vad den avser Vilket belopp Vilken motpart den rör Vilka handlingar som ligger till grund för händelsen och var originalhandlingen förvaras. För leverantörsfakturor finns följande krav på innehåll enligt mervärdesskattelagen. Fakturadatum Fakturanummer Säljarens momsregistreringsnummer Säljarens och köparens namn och adress Leveransdatum Pris Momssats och momsbelopp Mängd/omfattning och art av fakturerade varor och tjänster 6

155 155 Om verifikatet avser rättelse av en felbokförd post ska rättelsen innehålla en hänvisning till det fel som avses samt hänvisning till ursprungscertifikatet. Fakturor som omfattar aktiviteter som inte entydigt är kopplade till verksamheten ska styrkas genom att syfte samt vilka personer som deltagit anges på fakturan. Exempel på aktivitet är representation, resor, konferenser, personalbefrämjande åtgärder och uppvaktningar. Vid kontokortsköp behöver kvitto bifogas för att fakturan ska bli komplett för var och ett av de beloppen som finns på fakturan. Vid den pappersbaserade fakturahanteringen, kopieras kvittot och häftas fast vid fakturan. Vid den elektroniska fakturahanteringen scannas kvittot in och bifogas till fakturan. Kvittona förvaras hos kortinnehavaren. För kontokortsfakturor sker beslutsattest av överordnad. För innehavare av kontokort finns ett särskilt avtal som tecknas mellan arbetsgivaren och kontokortsinnehavaren. 8 Attestbegrepp Godkännare (mottagning och granskningsattest, beställningsattest) innefattar att kontrollera att varan eller tjänsten mottagits eller levererats, att den är av rätt kvantitet och att den håller rätt kvalitet samt har överenskommet pris. Vid elektronisk beställning sker en elektronisk inleverans i inköpssystemet. Godkännare ska även kontrollera att bokföringsunderlaget, betalningsdatum, belopp och moms är korrekt. I kontrollen ligger att föra fram reklamationer, restnoteringar eller andra klagomål till leverantören eller till den instans i kommunen som hanterar sådana frågor. Attestant (beslutsattestant/orderattestant) är kopplat till budgetansvar. Attest ska innefatta kontroll av att övriga formella beslut, som krävs, är fattade till exempel fastställande av taxa, investeringsbeslut, rätt behörig person som har beställt och av att transaktionen ryms inom beslutad budget och konteras korrekt. I attesten ingår även kontroll av att rätt vara och tjänst levererats efter upphandlat avtal samt att godkännandet är utfört. En attestant som har beställt en vara eller tjänst kan inte kontrollera sin egen beställning. Attestanten ska i det fall denne är beställare låta närmaste överordnad chef beslutsattestera. När en elektronisk faktura på varor erhålles som är beställd via fakturasystemet så görs en maskinell kontroll av fakturerat pris jämfört med orderpris. Inlevererad kvantitet jämförs maskinellt med orderkvantitet. Automatisk attest på elektroniska fakturor kan ske av systemet vid uppläggning av kontrakt där acceptans av varan eller tjänsten gjorts i förväg genom rekvisition eller avtal och som är beloppsbegränsad. Den centrala ekonomienheten äger rätt att vidta rättelse och bokslutstransaktioner mellan de konton den personen har behörighet att göra bokföringsordrar på. Lista på detta finns på ekonomienheten samt i Kommunstyrelsens och Byggnadsnämndens delegationsbeslutspärm. Utanordning (behörighet) innefattar att kontrollera vem som är behörig att godkänna/attestera en faktura. 7

156 156 Vid pappersbaserade rutiner kontrolleras behörigheten att attestera av den som registrerar de pappersbaserade rutinerna i kommunens system. Kontrollen ska inkludera kontroll av behörighet mot attestförteckning. Kontroll ska ske av signatur/namnteckning, beloppsgräns, konto ansvarskod samt att korrekt momssats tillämpas. Om det i IT-baserade rutiner finns funktioner för kontroll av behörighet ersätter denna den manuella utanordningskontrollen. Registrering innefattar att kontrollera nya leverantörer och lägga upp dem i systemet. Registrering av nya leverantörer sker på den centrala ekonomienheten. Nya leverantörer ska kontrolleras avseende skattestatus, det vill säga om en person eller ett företag har F-skattsedel samt om de är momsregistrerade. Kontroll av att en ny leverantör inte är på obestånd bör utfärdas av kommunens centrala upphandlingsavdelning innan avtal ingås. Kontroll av registreringsbehörighet utfärdas av den centrala ekonomienheten. 9 Kontrollernas utformning Om det finns tveksamheter och direkta felaktigheter vid attesterandet så bör det omedelbart bli föremål för utredning. I första hand bör man vända sig till den som beställt/köpt in eller beordrat transaktionen för en förklaring eller åtgärd. Vid allvarliga fel ska närmaste överordnad chef eller sektorchef/kommunchef underrättas. Ansvarsfördelning Nämnd kan utarbeta egna tillämpningsanvisningar och besluta om undantag från dessa krav om kompletterande kontroller i stället sätts in, t ex för elektronisk handel. Kompletterande kontroller ska utföras där eventuella oegentligheter kan få allvarliga konsekvenser. Stickprovskontroller ska också göras på områden, som kan missbrukas. Vilka stickprov, som ska göras och hur ofta dessa ska ske ska framgå av respektive nämnds interna kontrollplan. Kontrollåtgärdernas omfattning bestäms med hänsyn till väsentlighet och risk. De ska läggas på rätt nivå och utformas på ett sätt som skapar effektiva administrativa rutiner. Följande generella undantag från att två personer ska attestera gäller för: Mindre belopp t ex vid Teliafakturor Bokföringsordrar (ekonomienheten) Kundfakturor Nedan beskrivs hur olika typer av transaktioner ska kontrolleras och attesteras. Interna transaktioner som till exempel kostnader för porto, kopiering, interna tjänster och hyror, där acceptans av varan eller tjänsten gjorts i förväg genom exempelvis rekvisition eller hyresavtal kan undantas från kravet på attest. Attesten kan här anses ha blivit gjord i samband med tecknandet av avtal eller liknande. Innan registrering görs ska beslutsattestant ges möjlighet att kontrollera underlaget. 8

157 157 Lön/ersättning och andra personalkostnader. Lönetransaktioner är ekonomiska transaktioner. Anställningsuppgift/-avtal utgör underlag för löneutbetalning. Attesten anses ske i samband med tecknandet av avtalet. Rätt att teckna anställningsavtal finns i delegationsordningen. Anställningsuppgiften ska vara skriftlig och underskriven av chef med personal- och ekonomiansvar och gäller som underlag för ekonomisk transaktion under i uppgiften fastställd tid eller till dess skriftliga beslut om ändring eller avslut görs. Vid lönerevision utgör centrala eller lokala parters undertecknande protokoll underlag för ändring av lön. Alla former av ledighet ska vara beviljade eller godkända av personalansvarig chef och utgör därmed underlag för ekonomisk hantering. Godkännandet kan ske genom pappersbaserade rutiner eller genom IT-baserade rutiner. Vid tillägg till lönen innebär beslutsattesten en bekräftelse på att insatsen är beordrad (godkänd) och utförd samt att insatsen/ersättningen överensstämmer med riktlinjer och anvisningar. Godkännandet kan ske genom pappersbaserade rutiner eller genom IT-baserade rutiner. Anskaffning av varor och tjänster, utbetalningar av bidrag och andra externa utbetalningar. Huvudregeln är att alla externa utbetalningar kräver att minst två personer kontrollerar transaktionen. (Se undantagen under ansvarsfördelning). Om det inte finns mer än en person på en arbetsplats som har tillräcklig insikt för att kunna utföra en meningsfull kontroll kan avvikelser vara nödvändiga. Om kraven på flera personer i kontrollkedjan måste uteslutas ska beslut fattas om andra kompletterande kontroller exempelvis stickprov. Ett sådant avsteg från grundregeln fattas av förvaltningschef/sektorchef. Fakturering av utförda tjänster. Underlag för fakturering får upprättas av handläggare utan attest av beslutsattestant när det handlar om barnomsorg, äldreomsorg, musikskoleavgifter samt miljöavgifter. Krediteringar av kundfakturor ska ske enligt huvudregeln och godkännas av beslutsattestant. Respektive nämnd ansvarar för att allt som ska faktureras, blir fakturerat till rätt belopp och rätt villkor. Kontroller som säkerställer detta ska ingå i nämndens plan för internkontroll. Kalkylmässiga kostnadsfördelningar via databehandling som avskrivningar och PO-pålägg behöver inte attesteras. Kontroll sker av den handläggare som uppdaterar de olika påläggen. Justering av felaktig bokföring. Om justering avser ett uppenbart fel som felregistrering, fel konto, utebliven/felaktig tilläggskontering mm, kan transaktionen utföras av handläggaren utan beslutsattest. Om rättelsen däremot innebär att annan beslutsattest påverkas, ska attest ske enligt de regler som gällde för transaktionen om den varit rätt från start. Periodiseringar. I samband med års- och delårsbokslut får periodiseringar ske utan attest av beslutsattestant under förutsättning att transaktionen till sin karaktär är normalt förekommande i verksamheten. I övrigt gäller huvudregeln. Kompetens Respektive nämnd ansvarar för att varje attestant har erforderlig insikt och kunskap om uppgiften, som krav på kontrollåtgärder, hur brister ska rapporteras, regler om jäv och så vidare. Vid behov ger den centrala ekonomienheten stöd i detta. 9

158 158 Integritet Det är inte lämpligt att direkt underordnad personal beslutsattesterar/orderattesterar överordnads utlägg eller dylikt på grund av beroendeställning. Jäv Transaktioner, som avses är in- och utbetalningar av personlig karaktär så som t.ex. reseräkningar, ersättning för utlägg, egna mobiltelefonräkningar, representation avseende sig själv eller närstående eller affärstransaktioner till bolag eller liknande, där intressekonflikt kan uppstå. Här inkluderas transaktioner avseende beslutsattestanten och som skulle kunna uppfattas som privata och på så vis kunna ifrågasätta attestantens opartiskhet. Med jäv kan avses situationer där beslutsattestanten är delaktig i det som ska kontrolleras men utan att det avser en personlig in- och utbetalning. Det kan röra sig om affärstransaktioner till bolag, föreningar eller dylikt där attestanten själv eller närstående har intressen. Vid behov ska beslutsattesten ske av överordnad. Om det avser förvaltningschef utförs beslutsattest av nämndens ordförande och om det avser nämndens ordförande utförs beslutsattest av kommunfullmäktiges ordförande. För vice ordföranden och övriga nämndledamöter attesterar nämndens ordförande. Vid tveksamheter så ska alltid försiktighetsprincipen gälla, det vill säga att attest sker av närmaste överordnad chef. Dokumentation För pappersbaserade rutiner är huvudregeln att samtliga attester ska dokumenteras genom varaktig påskrift på verifikationen. Minimikravet är att beslutsattest alltid ska skrivas på verifikationen medan övriga attester om det är praktiskt lämpligt kan dokumenteras på annat sätt. Sådan dokumentation, t ex följesedel eller mottagningsattesterat köpkvitto vid kortköp, ska på ett varaktigt sätt fästas på verifikaten eller sparas på ett överskådligt sätt minst två år. Av nämnden beslutade kompletterande kontroller ska på ett liknande sätt dokumenteras med avseende på omfattning, utfall och vem, som utfört kontrollen. För IT-baserade rutiner dokumenteras dessa genom elektronisk attest. Attest ska i normalfallet registreras av den som utfört kontrollen. Attest ska ske på sådant sätt att attesten i efterhand går att knyta till den person som utfört attesten. Om systemet inte bedöms uppfylla dessa krav ska den kontrollerade informationen tas ut på papper och genom underskrift attesteras så som de pappersbaserade rutinerna. Tabellstyrda och automatiska IT-baserade kontroller till exempel behörighetskontroll i systemet ska framgå av systemdokumentation. Av denna dokumentation ska också framgå hur fel hanteras. Om attest sker med hjälp av ITstöd ansvarar systemägaren för att utforma och dokumentera rutiner för tilldelning av behörighet, införande av systemförändringar och dokumentation av utförda kontroller (historik). Kontrollordning I pappersbaserade rutiner ska godkännande utföras före attestantens attest. Behörighetskontroll sker efter att attestantens attest utförts. Registreringen får inte ske innan behörighetskontrollen har utförts. I IT-baserade system ska godkännande utföras före attestantens attest. Behörighetskontrollen utförs av systemet. 10

159 Attestberättigade Nämnd får delegera rätten att utse attestanter samt rätten att besluta om eventuella kompletterande kontroller till förvaltningschef/sektorchef. Nämnden behöver inte utse personer till alla attestmoment, då detta kan bli opraktiskt att hantera. Nämnden kan därför välja att utse enbart besluts- /orderattestanter. 11

160 160

161 161

162 162

163 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Utbetalning av kommunalt partistöd Kommunsfullmäktige beslutade att anta Regler för kommunalt partistöd. Kommunfullmäktiges beslut om regler bygger på de förändringar i kommunallagen som gäller från innevarande mandatperiod. Lagstiftaren kräver att kommunfullmäktige ska fatta ett beslut om utbetalning minst en gång per år, och att detta inte kan delegeras. Mottagaren av partistöd ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. Till redovisningen krävs att en granskning fogas. Granskning ska vara utförd av en särskild, av mottagaren utsedd, granskare I 2 kap. 11, kommunallagen, anges att redovisningen ska avse perioden 1 januari - 31 december och ska ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Partierna har därmed att senast den 30 juni 2016 lämna en redovisning av partistödets användning under Redovisningen lämnas till administrativa enheten. Partistödet i Munkedals kommun består av: - ett grundstöd, som uppgår till 10 % av prisbasbeloppet per parti och år. - ett mandatstöd, som uppgår till 10 % av prisbasbeloppet per mandat och år. Prisbasbeloppet för 2015 beräknats till SEK. Detta innebär för 2015: - ett grundstöd på 4500 kronor. - ett mandatstöd på 4500 kronor per mandat. Partistöd betalas ut i förskott under mars månad efter beslut av fullmäktige. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Den totala summan om SEK är inräknad i kommunfullmäktiges budget för Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Inte aktuellt. 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

164 sida Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att betala partistöd till partier representerade i kommunfullmäktige enligt nedan: Parti Vänsterpartiet Miljöpartiet Folkpartiet Moderaterna Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Centern Kristdemokraterna Totalt Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: Administrativa chefen Ekonomienheten MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

165 165 Regler för kommunalt partistöd Munkedals kommun Regler för kommunalt partistöd Dnr: Typ av dokument: Regler Handläggare: Aya Norvell ; Administrativ chef Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Antagningsdatum: Giltighet: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

166 sida Regler för kommunalt partistöd Munkedals kommun Antagna av kommunfullmäktige den I kommunallagen (1991:900) finns de grundläggande bestämmelserna om partistöd. kommunalt I Munkedals kommun ska därutöver följande gälla. 1 Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Munkedals kommun utgår till partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen. 2 Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av - ett grundstöd, som uppgår till 10 % av prisbasbeloppet per parti och år. - ett mandatstöd, som uppgår till 10 % av prisbasbeloppet per mandat och år. 3 Fördelning av partistöd Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap vallagen (2005:837). Upphör ett parti att vara representerat under ett verksamhetsår ska partistödet utbetalas för innevarande år. 4 Redovisning och granskning En mottagare av partistöd ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket kommunallagen. En av mottagaren utsedd särskild granskare ska granska om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren använt sig av partistödet. Granskarens rapport över granskningen ska bifogas redovisningen. 5 Årlig utbetalning Partistöd betalas ut årligen i förskott under mars månad efter beslut av fullmäktige. Har redovisning och granskningsrapport enligt 2 kap. 11 andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen/landstingsstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

167 sida Dnr: KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Svar på motion från Rolf Jacobsson (KD) om medborgardialog kring fullmäktiges roll m.m. Rolf Jacobsson (KD) inkom med motion om att utreda möjligheterna att låta kommunens invånare medverka i en öppen diskussion i fullmäktige om, och ge synpunkter på fullmäktiges roll funktion och arbetsätt, genomförande. Enligt reglemente för Beredningen för samhällsdialog ansvarar beredningen för att föra ut frågor som fullmäktige beslutar för medborgardialog och förankring. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen påverkan 2. Miljö Inte aktuellt 3. Folkhälsa Inte aktuellt 4. Facklig samverkan enligt FAS Inte aktuellt Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt Beredningen för samhällsdialog att utreda möjligheterna att låta kommunens invånare medverka i en öppen diskussion i fullmäktige om, och ge synpunkter på fullmäktiges roll funktion och arbetsätt, genomförande. Kommunfullmäktige anser med detta motionen vara bifallen. Aya Norvell Administrativ chef Administrativa enheten Lars-Göran Berg Kommunchef MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

168 168

169 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Genomlysning av sektor Stöd Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade , 25, beslut om att ge kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på långsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet står i centrum. Till att börja med undantogs verksamheten i sektor stöd, och utredningen koncentrerades till barn och utbildning respektive äldreomsorgen. Under utredningens gång har kommunstyrelsen ( ) och kommunfullmäktige ( ) avgränsat området för fortsatt utredning inom dessa områden. Därefter har Munkdals kommunfullmäktige i två separata spår gått vidare med utredningar och beslut inom såväl barn och utbildning som äldreomsorg. Under 2014 har översynen av sektor stöd inletts och motsvarande inriktningsbeslut som ovan behöver nu tas, för vidare utredning under Sektorn har varit hårt belastad under 2014 pga. sjukskrivningar. Familjegrupp/IFO har varit undertaliga på befintliga tjänster pga. uppsägningar. Det har varit svårt att nyrekrytera socialsekreterare med adekvat kompetens och erfarenhet varför enheten är tvungen att använda konsult för att klara myndighetsuppdraget. Fortsatt hög tillströmning av barnavårdsanmälningar till socialtjänsten. Mottagande av ensamkommande ungdomar har ökat pga. omvärldskrisen. Mottagande av flyktingar har också ökat vilket har medfört att kommunen har belastats utanför nuvarande avtal. Integrationsenheten har varit tvungen till att öka servicenivån då antal ärenden har ökat dramatiskt under sommaren. Generellt ser vi en ökande ärendemängd inom psykiatri och LSS området. Biståndsenheten inom äldreomsorg har svårt att klara uppdraget avseende medicinskt färdigbehandlade då det inte finns boendeplatser i kommunen. Under året har olika insatser genomförts för att hantera underskottet i budget. Bl.a. har kommunfullmäktige gett förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med konkreta insatser uppställda i 13 punkter. Kommunstyrelsen har godkänt att förvaltningen tillsätter ytterligare tre socialsekreterartjänster. Konsultföretaget Public Partners har anlitats för att göra en genomlysning av IFO och LSS i syfte att hitta sätt att komma tillrätta med de ökande kostnaderna. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Syftet med genomlysningen är att hitta arbetssätt som ger en mer effektiv verksamhet för att kunna uppfylla lagens målsättning. Mer verksamhet för pengarna. 2. Miljö Beslutet innebär inga direkta miljökonsekvenser. 3. Folkhälsa Beslutet innebär inga direkta konsekvenser för folkhälsan. 4. Facklig samverkan enligt FAS Facklig samverkan sker den 26 januari MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

170 sida Förslag till beslut Kommunfullmäktige ger Fullmäktigeberedning med syfte att genomlysa sektor Stöd i uppdrag att fortsätta föreslagna utredningsspår inför beslut december 2015: IFO Att sektor stöd får i uppdrag att ta fram en kompetens-och rekryteringsstrategi för socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i Munkedals kommun. Försörjning Extra satsning på långvariga försörjningsstödsärenden. Strategi för socialbidragsutredning, för att minska det integritetskränkande inslaget i ansökningsprocessen. Familj Att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv skapa en strategi för ökad samverkan/samarbete mellan MVC BVC familjecentralen - förskola skolan, med syfte att motverka risken för att hamna i ett utanförskap. LSS Att genomföra en grundläggande kartläggning av framtida behov. Att utreda möjligheterna till att skapa ett korttidsboende i Munkedals kommun. Att Sektor stöd får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Munkedals kommun. Integration Att arbeta fram en Integrationsplan innehållande t.ex. strategi för ett samlat grepp kring de asylsökande barnen, tydliggöra ansvar mellan myndigheter på lokal nivå, anpassning till en fungerande boendeform, övergångsbostäder. Markus Fjellsson Utredningssekreterare Kommunledningskontoret Peter Martinsson Chef Sektor Stöd Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

171 Genomlysning av sektor Stöd Fullmäktigeberedning med syfte att genomlysa sektor stöd KS Markus Fjellsson Utredningssekreterare Kommunledningskontoret Antagen av nämnd datum för beslut, paragrafnr. Reviderad datum för beslut, paragrafnr.

172 Sida 2 av Innehåll 1 Bakgrund Mål och syfte Frågeställningar Arbetsgrupp Styrgrupp Referensgrupp Samverkan inom organisationen Sektor stöd Verksamhetsbeskrivning Aktuell situation och viktiga händelser Ekonomi Pågående processer Redovisning av åtgärder till kommunfullmäktige Rekrytering av socialsekreterare Bakgrund/Aktuell situation Riskbedömning Kommunstyrelsens beslut Konsulttjänst Slutsatser - sammanfattning Fortsatt utredning - inriktningsbeslut IFO Försörjning Familj LSS Integration MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

173 1 Bakgrund Sida 3 av Kommunstyrelsen i Munkedals kommun fattade , 25, beslut om att ge kommunchefen i uppdrag att lämna förslag till uppdragshandling avseende en total genomlysning av välfärdsförvaltningens olika verksamheter med fokus på långsiktiga lösningar där brukarnas livskvalitet samt verksamhetens kvalitet står i centrum. Till att börja med undantogs verksamheten i sektor stöd, och utredningen koncentrerades till barn och utbildning respektive äldreomsorgen. Under utredningens gång har kommunstyrelsen ( ) och kommunfullmäktige ( ) avgränsat området för fortsatt utredning inom dessa områden till: att fortsätta planeringen för ytterligare vård- och omsorgsplatser. att utreda möjligheten till att utveckla ett demenscentrum för att kvalitetshöja demensvården i hela kommunen. Att utreda möjligheten till att bygga ett Trygghetsboende enligt förslag i utredningen. att utreda kommunens totala struktur av förskolan, bland annat fortsatt utredning av förskoleenheter med 4 6 avdelningar istället för 1 2 avdelningar som delvis är fallet idag. att på en förskola utreda möjligheten till öppethållande på obekväm arbetstid. att utreda om vi ska ha F-5 eller F-6, med motsvarande konsekvenser för högstadiet, dvs. 6-9 eller 7-9. att utreda den framtida skolstrukturen i Sörbygden med målsättning att presentera lösningar med barnet i centrum och god kvalitet som ger förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen på likvärdigt sätt som övriga elever i kommunen. Man ska särskilt beakta skoldagens längd inklusive resor. Därefter har Munkdals kommunfullmäktige i två separata spår gått vidare med utredningar och beslut inom såväl barn och utbildning som äldreomsorg. Under 2014 har översynen av sektor stöd inletts och motsvarande inriktningsbeslut som ovan behöver nu tas, för vidare utredning under Utvecklingen inom det kommunala området ställer den offentliga verksamheten inför stora utmaningar och krav. På de flesta områden fattas beslut som utmärks av en högre servicenivå och ökad rättssäkerhet. Tydliga exempel på detta är förändringar inom omsorgen av äldre LSS-lagstiftningen och nyligen genomförda skärpningar av skollagen. För att möta framtidens krav och förväntningar krävs därför att de gemensamma resurserna används på sätt som ger högsta möjliga kvalitet i de olika verksamheterna. De flesta kommuner, även Munkedal, måste därför förutsättningslöst och utan på förhand givna slutsatser genomlysa, utreda sin verksamhet och beskriva möjliga vägar att nå målet en god välfärd. 1.1 Mål och syfte Målet är att presentera olika alternativ för utformning av den framtida verksamheten inom sektor stöds olika verksamheter i Munkedals kommun. Syftet med genomlysningen är att på ett allsidigt sätt beskriva nuvarande och framtida behov av sektorns insatser. De alternativ som tas fram ska tillgodose en god kvalitet. Utredningen ska visa på möjligheter i såväl det lilla som det stora, centralt som lokalt. 1.2 Frågeställningar Frågor som ska besvaras i utredningen är bl.a: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

174 Sida 4 av 9 Hur förändras målgrupperna inom sektor stöds verksamheter storleksmässigt över tid? Vilka behov/krav har Munkedals brukare inom sektor stöds målgrupper både i nutid och i framtiden? Hur ska dessa tillgodoses? Hur påverkar nya lagkrav den framtida utformningen av verksamheten? Hur påverkar den ökade valfriheten? Hur förändras brukares ekonomiska förutsättningar? Hur ser kommunens ekonomiska förutsättningar ut? Hur ser behoven av lokaler ut p kort sikt och på längre sikt? Hur tillgodoses tillgången på kompetent personal? Vilka kopplingar finns till andra verksamheter i kommunen? Arbetsgrupp Chefen för sektor stöd är ansvarig projektledare och utser arbetsgrupp och övriga kompetenser som är nödvändiga för att säkerställa en utredning med god kvalitet. Till genomlysningen knyts utredningssekreterare. Chefen för sektor stöd rapporterar kontinuerligt till kommunchefens ledningsgrupp, som utgör förvaltningens interna styrgrupp. 1.4 Styrgrupp Styrgruppen har utsetts av kommunfullmäktige i form av en beredning, och består av en representant för varje politiskt parti representerat i kommunfullmäktige i Munkedals kommun: Maria Sundell (S) ordf. Lars-Göran Sunesson (C) Jan Hognert (M) Tiina Hemberg (V) Hervor Brandt (MP) Jeanette Karlsson (KSFF) (tom ) Lisbeth Nilsen (SD) Nina Andersson (KD) Björn Jacobsson (FP) Styrgruppen har ansvar för att säkerställa att målen för uppdraget nås och ska aktivt följa upp och åtgärda ev. avvikelse. Styrgruppen ansvarar också för att förankra och informera om uppdraget till de politiska partierna och kommunens brukare/intressenter. Krävs externa resurser för att tillföra kompetens till utredningen görs det av styrgruppen. 1.5 Referensgrupp Någon formaliserad referensgrupp kommer inte att tillsättas i utredningen. Det är dock, i en så omfatande utredning som detta uppdrag innebär, av mycket stor vikt att underhela processen förankra och inhämta synpunkter från organisationen. Detta säkerställs genom att arbetsgruppen kontinuerligt samråder med andra personer inom och utanför välfärdsförvaltningen, t.ex. ledare inom förvaltningen samt ekonomi- och personalavdelningen. 1.6 Samverkan inom organisationen Samverkan inom organisationen sker inom ramen för ordinarie samverkansavtal MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

175 2 Sektor stöd Sida 5 av Verksamhetsbeskrivning Sektorchefen är övergripande ansvarig för IFO, LSS, Socialpsykiatri, AME, Integrationsenhet inklusive PUT-boende, ensamkommande ungdomar. Sektorchefen är också enhetschef för biståndsenheten SoL/LSS. Inom området samlas de verksamheter som på något sätt har att göra med att ge människor stöd när behov av det uppstår i livets alla skeden och som inte har med utbildning eller äldreomsorg att göra. 2.2 Aktuell situation och viktiga händelser Sektorn har varit hårt belastad under året pga. sjukskrivningar. Familjegrupp/IFO har varit undertaliga på befintliga tjänster pga. uppsägningar. Det har varit svårt att nyrekrytera socialsekreterare med adekvat kompetens och erfarenhet varför enheten är tvungen att använda konsult för att klara myndighetsuppdraget. Fortsatt hög tillströmning av barnavårdsanmälningar till socialtjänsten. Mottagande av ensamkommande barn och ungdomar har ökat pga. omvärldskrisen. Mottagande av flyktingar har också ökat vilket har medfört att kommunen har belastats utanför nuvarande avtal. Integrationsenheten har varit tvungen till att öka servicenivån då antal ärenden har ökat dramatiskt under sommaren. Generellt ser vi en ökande ärendemängd inom psykiatri och LSS området. Biståndsenheten inom äldreomsorg har svårt att klara uppdraget avseende medicinskt färdigbehandlade då det inte finns boendeplatser i kommunen. 2.3 Ekonomi Sektor stöds driftsbudget uppgår till 107,8 mnkr år 2014, varav 76,8 mnkr är kommunbidrag. Detta är bl.a för personalkostnader, verksamhetskostnader och kapitalkostnader. Driftsbudget 2014 Kommunbidrag Övr. intäkter per enhet Sektorchef Stöd 7,1 0,0 IFO 28,5 0,3 Personlig assistans & 9,7 12,5 kontaktperson Psykiatri & LSS-boende 8,9 0,5 Flykting & PUT-boende 0,0 10,5 LSS-boende och annan 15,7 1,3 LSS-verksamhet AME 6,9 5,9 Sektor Stöd driftsbudget 76,8 31,0 Vid senaste delårsbokslut redovisade Sektor stöd ett resultat på -7,35 milj.kr. för perioden januari- augusti 2014, samt en årsprognos på 13,56 milj.kr. mot driftsbudgeten. Vilket betyder att kostnaderna 2014 förväntas överstiga driftsbudgeten med 13,56 milj.kr. Vid skrivande stund pågår arbetet med årsbokslut, och inga exakta siffror är ännu färdiga. Sektor stöd har under 2014 haft ökade kostnader inom främst individ- och familjeomsorgens (IFO) samt LSS. IFO har haft ökade kostnader inom barn och familj främst pga. institutionskostnader och placering av barnfamiljer på MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

176 Sida 6 av 9 utredningshem. Inom LSS är det de ökade individuella behov inom gruppboenden samt köpta platser på korttidsboende som har ökat under året. Just nu är det även fullt på kommunens gruppboende vilket gör att platser köps externt även där. 176 Sektor Stöd Utfall Budget Resultat Årsbudget 2014 Resultat Verksamhetens 22,80 20,59 2,21 30,99 3,29 intäkter Verksamhetens -81,26-71,70-9,56-107,71-4,10 kostnader Nettokostnader -58,46-51,11-7,35-76,73-0,81 Kommunbidrag 51,18 51,17 0,01 76,82 0,00 Resultat efter -7,28 0,06-7,34 0,10-0,81 kommunbidrag Kapitalkostnader -0,07-0,06-0,01-0,10 0,00 Årets resultat -7,35 0,00-7,35 0,00-0,81 Sammanställning av Sektor Stöds verksamheter (mnkr) Enhet Resultat Prognos Sektorchef Stöd -0,53-0,93 IFO -5,45-9,10 Personlig assistans & -0,18-0,63 kontaktperson Psykiatri & LSS-boende -0,05-0,25 Flykting & PUT-boende 0,91 0,15 LSS-boende och annan -1,80-2,80 LSS-verksamhet AME -0,25 0 Sektor Stöd totalt -7,35-13, MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

177 Strukturjusterad standardkostnad Sida 7 av Tillgänglig statistik tyder på att kostnaderna i Munkedals kommun för individ- och familjeomsorg (IFO) och LSS är högre än vad som är rimligt med tanke på kommunens förutsättningar. Inom IFO är avvikelsen från den strukturjusterade standarkostnaden 29 % (motsvarar ca 7,5 mnkr). Inom LSS är motsvarande siffra 3,3 % (motsvarar ca 1,3 mnkr) högre än för jämförbara kommuner. * *Kostnad med hänsyn tagen till strukturella faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, geografisk struktur med mera. Munkedal Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad individ- och familjeomsorg, andel (%) 21,6 18,0 29,5 45,2 52,8 43,7 29,0 Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad LSS, andel (%) 5,2 8,7 9,9 6,6 3,3 3 Pågående processer 3.1 Redovisning av åtgärder till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att arbeta vidare med föreslagna åtgärder med anledning av ökade kostnader inom sektor Stöd. Åtgärderna handlade framförallt om att bygga upp en större beredskap för att förebygga och även för att hantera de sociala behov som uppstår. I första hand ska sociala svårigheter förebyggas och i de fall åtgärder ändå måste sättas in ska möjligheten till s.k. hemmaplanslösningar öka, såväl i den egna kommunen som i samverkan med grannkommunerna. Anlitandet av externa aktörer ska minska och enbart användas i de fall de bedöms som enda alternativet. I september redovisades utfallet av de beslutade åtgärderna för att komma till rätta med budgetunderskottet till kommunfullmäktige. Följande punkter redovisades (dnr ): 1. Ökad ekonomisk uppföljning och kontroll 2. Ökat arbete med målgruppen långvarigt försörjningsstöd 3. Förstärkt utredningskapacitet i egen regi alt. i samverkan med andra kommuner 4. Gymnasiesärskolan utveckling genom samverkan med andra kommuner 5. Fortsatt utveckling av stödteamet 6. Familjeförskolan som en biståndsbedömd insats 7. Bygga upp en bas av familjehem i egen regi för bl.a. jourinsatser 8. Översyn av socialtjänstens andrahandskontrakt förhyreslägenheter 9. Utveckla formerna för samordnad individuell plan 10. Skolgång för elever med sammansatt skolproblematik 11. Översyn av behovet av kontaktpersoner 12. Ökade insatser i det drogförebyggande arbetet 13. Barnahusverksamheten i Uddevalla MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

178 3.2 Rekrytering av socialsekreterare Den 7 januari tog kommunstyrelsen beslut att godkänna en rekrytering av ytterligare socialsekreterare på grund av volymökning (dnr. KS ). Sida 8 av Bakgrund/Aktuell situation Familjegruppen inom IFO utreder, handlägger och genomför insatser för barn och unga. Antalet ärenden har de senaste åren ökat stadigt, samtidigt som personalbemanningen inte förändrats i samma omfattning. Förändringar i Socialtjänstlagen och ökade krav på handläggning, insatser och uppföljning i barnärenden har bidragit till att socialsekreterarnas roll i allt högre utsträckning förändrats till ett allt mer administrativt uppdrag, vilket i viss mån står i kontrast med uppdraget att vara i dialog med barn och unga och följa upp effekterna av de insatser som erbjuds. Antalet ärenden ligger nu på den nivån att rättssäkerheten och kvaliteten i arbetet inte kan garanteras. Verksamheten behöver förstärkas med minst tre tjänster, en utredande socialsekreterare och en socialsekreterare som tar emot anmälningar/ansökningar och gör förhandsbedömningar. Myndighetsutövning barn och unga är en tvingande verksamhet för kommunen. Arbetssituationen i familjegruppen där en 1:e socialsekreterare, sex ordinarie socialsekreterare och numera två familjebehandlare arbetar är ohållbar utifrån den hårda arbetsbelastning som föreligger sedan flera år tillbaks. På grund av det stora inflödet av ärende blir även familjebehandlarnas arbete mer komplicerat, då de inte får det stöd och samarbete med socialsekreterarna som är en förutsättning för att ett strukturerat och optimalt behandlingsarbete ska kunna genomföras Riskbedömning Samtliga socialsekreterare och familjebehandlare i gruppen har stressymptom av olika slag. Privatlivet är starkt påverkat vilket är en riskfaktor för ohälsa. Samtliga uppger att de inte kommer att klara arbetsbelastningen någon längre tid ytterligare, utan kommer att se sig om efter annat arbete om ingen förändring sker, då de inte orkar längre och inte vill riskera sin hälsa. Rättsäkerheten har inte kunnat hållas, då det varit mer regel än undantag att utredningarna inte är färdigställda inom fyra månader som lagen kräver. Det samma gäller kommuniceringsregler som kräver att handlingar ska kommuniceras i tid för parter att ha möjlighet att yttra sig över innehållet innan beslut fattas Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen godkänner att en 1.0 åa socialsekreterare á kronor finansieras via det 13 punkts åtgärdsprogram punkt 3 som antogs av kommunfullmäktige Kommunstyrelsen ställer sig bakom nyrekrytering av 2.0 åa socialsekreterare till en kostnad av kr inför budgetår 2015 i syfte att förstärka familjegruppen inom Individ-och Familjeomsorgen som ett led i att minska kostnader för konsult mm. 3.3 Konsulttjänst Under hösten har konsultfirma Public Partner gjort en genomlysning och analys av verksamhetsområdena IFO och LSS. Orsaken är en ökande omfattning inom verksamheterna som innebär ökande kostnader med ett underskott i budget som följd. Ärendemängden och antalet anmälningar inom IFO och LSS har under flera MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

179 Sida 9 av 9 års tid ökat på ett markant sätt och har medfört att arbetsbelastningen är mycket stor. Periodvis har det även varit svårt att upprätthålla bemanningen på grund av sjukfrånvaro och svårigheter att rekrytera ny personal då någon slutat. Under 2014 har kostnaderna ökat markant, främst med anledning av det stigande antalet placeringar i familjehem, på utrednings- och behandlingsinstitutioner och liknande Slutsatser - sammanfattning Presentationen från Public Partner är ännu inte klar, men kommer att bifogas denna utredning när så sker. 4 Fortsatt utredning - inriktningsbeslut 4.1 IFO Att sektor stöd får i uppdrag att ta fram en kompetens-och rekryteringsstrategi för socialsekreterare inom individ-och familjeomsorgen i Munkedals kommun. 4.2 Försörjning Extra satsning på långvariga försörjningsstödsärenden. Strategi för socialbidragsutredning, för att minska det integritetskränkande inslaget i ansökningsprocessen. 4.3 Familj Att utifrån ett socioekonomiskt perspektiv skapa en strategi för ökad samverkan/samarbete mellan MVC BVC familjecentralen - förskola skolan, med syfte att motverka risken för att hamna i ett utanförskap. 4.4 LSS Att genomföra en grundläggande kartläggning av framtida behov. Att utreda möjligheterna till att skapa ett korttidsboende i Munkedals kommun. Att Sektor stöd får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för titulatur och utbildningskrav för baspersonal inom funktionshinderområdet i Munkedals kommun. 4.5 Integration Att arbeta fram en Integrationsplan innehållande t.ex. strategi för ett samlat grepp kring de asylsökande barnen, tydliggöra ansvar mellan myndigheter på lokal nivå, anpassning till en fungerande boendeform, övergångsbostäder MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

180 sida Dnr: KS KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Tillägg vägledande bestämmelser avseende handläggning vid biståndsbedömning enligt SoL och LSS. Aktuell situation: Kommunstyrelsen lämnade den 11/ svar till inspektionen för vård och omsorg med anledning av ett tillsynsärende. Kommunstyrelsen skulle redovisa hur man säkerställer att det fanns skriftliga rutiner för samverkan i ärenden gällande barn och unga som rör lagrummen SoL och LSS. I svaret till inspektionen för vård och omsorg hänvisade kommunstyrelsen till de befintliga vägledande bestämmelserna plus att ett tydliggörande skulle göras kring samverkan avsnitt 1.7. I avsnitt 1.7 förtydligades den interna samverkan inom kommunens verksamheter. Mer precist betyder detta att handläggare i barn och ungdomsärende inom IFO/LSS alltid skall kontakta respektive enhet, med samtycke från vårdnadhavare, om det förekommer någon form av funktionshinder kring den unge. Det är viktigt att myndigheten samordnar all form av vårdplanering kring den unge både externt mot andra vårdinrättningar samt även internt då detta underlättar vid tillexempel verkställande av insatser. Det underlättar också för den enskilde då det finns en väg in till myndigheten. Särskilda konsekvensbeskrivningar 1. Ekonomi Ingen påverkan 2. Miljö Ingen påverkan 3. Folkhälsa Barnperspektivet förtydligas inom verksamheterna. Barnets bästa förtydligas. Myndighetsutövningen blir tydligare för den enskilde som får en väg in till myndigheten. Rättssäkerheten ökar. 4. Facklig samverkan enligt FAS Nej Förslag till beslut Att Kommunstyrelsen godkänner de nya reviderade vägledande bestämmelserna avseende handläggning vid biståndsbedömning enligt SoL och LSS. Peter Martinsson Sektorchef Stöd Lars-Göran Berg Kommunchef Beslutet expedieras till: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

181 Förslag till tillägg i Vägledning vid biståndsbedömning enligt Sol och LSS KS Antagen av Kommunstyrelsen , 200 Reviderad , 14 Reviderad 2015-xx-xx

182 Innehåll Sida 2 av Allmänt Syfte med vägledningen Styrande lagstiftning Anknytning till andra riktlinjer och anvisningar Beslut enligt SoL som komplement till SFB Anmälan om avvikelser Lex Sarah LSS - personskada Lex Maria Sekretess Delegation Samverkan Mål för insatser enligt LSS, SoL, HSL LSS SoL HSL Goda levnadsvillkor enligt LSS - Skälig levnadsnivå enligt SoL Jämförelse mellan "goda levnadsvillkor" och "skälig levnadsnivå" Vägledning för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen, SoL Styrande lagstiftning Ansökan om bistånd Avslag på ansökan Kommunens rapporteringsskyldighet Insatser enligt socialtjänstlagen Förebyggande verksamhet Stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående Stöd i hemmet hemtjänst/boendestöd 4 kap 1 SoL Bostad i särskilt boende Jämkningar 8 kap 2 SoL Avgiftsbefrielse 4 kap 2 SoL LSS Samlingsbegreppen funktionshindrad och funktionsnedsättning LSS - utgångspunkter i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Grundläggande värderingar Allmänna principer Föräldrars ansvar för barn med funktionshinder Personkrets MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

183 Sida 3 av Definition av personkrets 1, 2 och 3, 1 LSS Personkretsutredning 1 LSS Fastställande av personkretstillhörighet Rätten till insatser enligt LSS Allmänna principer Vem kan ansöka om insatser enligt LSS Insatser enligt LSS Insatser för särskilt stöd och service är: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

184 1. Allmänt Sida 4 av Syfte med vägledningen Vägledningen skall bidra till att beslut som fattas av olika handläggare blir så lika som möjligt, när förutsättningarna är lika. Vägledningen är baserad på gällande lagar, anknyter till policydokument samt övergripande dokument. Vägledningen är underordnad lagen. Individuell bedömning skall alltid göras i lagstiftningens anda och med vägledningen som stöd. 1.2 Styrande lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Socialförsäkringsbalken (SFB), Lag om färdtjänst samt Lag om riksfärdtjänst är lagstiftning som reglerar insatser för funktionshindrade. 1.3 Anknytning till andra riktlinjer och anvisningar Socialstyrelsen utfärdar Allmänna råd och föreskrifter som publiceras i SOSFS, Socialstyrelsens författningssamling. Socialstyrelsen utfärdar också meddelandeblad för att redovisa sin uppfattning i vissa frågor. (Hemsida Sveriges Kommuner och Landsting publicerar regelbundet cirkulär om nyheter och sina tolkningar i olika frågor. Hemsida VästKom, Västsvenska Kommunförbundets Samorganisation, är en sammanslutning av kommunförbunden i Västra Götaland. Uppgiften är att på regional nivå företräda och samordna kommunernas intressen. I Västra Götaland finns 49 kommuner. Se vidare VästKoms hemsida Vårdsamverkan FyrBoDal (VSFBD) är en samverkansorganisation som arbetar enligt samverkansavtal mellan primärvård, länssjukvård och kommunerna i Fyrbodal samt Lilla Edets kommun Beslut enligt SoL som komplement till SFB Hemtjänstinsatser enligt SoL ska inte kompensera försäkringskassans bedömning av omvårdnadsbehov och beviljad assistansersättning. Personer med beslut enligt Lag om assistansersättning (LASS) beviljas endast i undantagsfall hemtjänstinsatser enligt SoL. Deras behov av stöd bedöms oftast rymmas inom beslutet om assistansersättning. Personer under 65 år har möjlighet att söka utökad assistansersättning och behov utreds och tillgodoses av försäkringskassan med stöd av lagen om assistansersättning. Personer över 65 år saknar möjlighet att söka utökade LASS-insatser. Vid tillkomna behov som ej tillgodoses inom aktuellt LASS-beslut kan ansökan enligt SoL göras. I första hand prövas dock om omvårdnadsbehovet kan tillgodoses inom befintligt assistansbeslut MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

185 1.4 Anmälan om avvikelser Sida 5 av Lex Sarah Av 14 kap 2 SoL och LSS 24 a framgår att den som är verksam inom omsorgen om äldre personer eller personer med funktionsnedsättning skall vaka över att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet avhjälps utan dröjsmål, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten. Anmälningsskyldigheten gäller också den som handlägger ärenden enligt dessa lagar eller lagen om assistansersättning. För anmälan om missförhållanden (Lex Sarah) finns särskild rutin inom socialförvaltningen. Rutin och anmälningsblanketter finns på Munkedals kommuns intranät LSS - personskada I SOSFS 1996:17 framgår att om en person som omfattas av LSS skadas allvarligt ska anmälan göras till länsstyrelsen. Detsamma gäller om det inträffade inte orsakar allvarlig skada men att det är uppenbar risk för att sådan skada förelegat. För anmälan om allvarlig personskada finns särskild rutin på intranätet Lex Maria Av 6 kap 4 HSL framgår att om en person/patient drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom ska vårdgivaren snarast anmäla detta till Socialstyrelsen. Anmälan görs av medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1.5 Sekretess För den som är anställd inom socialförvaltningen gäller sekretesslagens bestämmelser enligt 26 kap 1 Offentlighets och sekretesslagen (OSL). 1.6 Delegation Rätt att fatta beslut om insatser regleras i kommunstyrelsens delegationsordning. Tillämpningsföreskrifter gällande taxor och avgifter samt diverse omkostnadsersättningar beslutas i särskild ordning av socialnämnden. 1.7 Samverkan Samverkan skall sökas med andra vårdgivare i syfte att uppnå ett gott behandlingsresultat. Internt är kommunens hemsjukvård, hemtjänst, rehabilitering, individ- och familjeomsorg och skolan viktiga samarbetspartners, liksom Närhälsa (f.d. primärvård) och länssjukvård är det externt. Regionens barn- och vuxenhabilitering samt försäkringskassan är andra viktiga samarbetspartners. Samverkan sker ofta i samband med en vårdplanering. Den enskildes samtycke till samverkan är en förutsättning för informationsutbyte mellan olika huvudmän MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

186 Sida 6 av 40 Intern samverkan: Ett ärende handläggs där ansökan kommer in. Även om ansökan uppenbart tillhör annan verksamhet ska mottagande handläggare genast ta kontakt med den andra verksamheten och tillsammans komma fram till vem som är ansvarig handläggare för ärendet, samtycke krävs. Vid utredning och bedömning av barn med funktionsnedsättning som har behov av insatser enligt socialtjänstlagen ska handläggaren alltid samverka med individ- och familjeomsorgen. 186 Vid utredning och bedömning av vuxen person med funktionsnedsättning som har behov av insatser för tillexempel missbruk ska handläggaren alltid samverka med individ-och familjeomsorgen MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

187 1.8 Mål för insatser enligt LSS, SoL, HSL Sida 7 av LSS Målet med LSS är att kompensera funktionshinder, dvs. det ska inte vara någon skillnad i levnadsvillkoren för människor med eller utan funktionsnedsättning. LSS skall främja jämlikhet i levnadsvillkor, full delaktighet i samhällslivet och att få möjlighet att leva som andra. (LSS 5 ). Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet och bedrivas i samarbete med andra organ och myndigheter. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatserna (LSS 6 ). Kontinuitet, tillgänglighet, samordning och varaktighet ska karaktärisera LSSinsatserna. Insatserna ska anpassas efter den enskildes behov, som kan variera över tid. Den enskilde ska ha ett direkt inflytande över planering, utformning och genomförande av insatserna SoL Socialtjänstlagens övergripande mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet och jämlikhet i levnadsvillkor. Vägledande principer är helhetssyn, frivillighet, självbestämmande, kontinuitet, normalisering, flexibilitet, närhet och valfrihet. Socialtjänstlagen utgår från en människosyn om delaktighet och eget ansvar (1 kap 1 SoL) HSL Varje kommun ska enligt hälso- och sjukvårdslagen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Ansvaret innefattar också hälso- och sjukvård i bostäder med särskild service för funktionshindrade i alla åldrar som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring. Kommunen skall även erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas i biståndsbedömd dagverksamhet. Genom överenskommelse med Västra Götalandsregionen omfattar kommunens hälso- och sjukvårdsansvar även ansvaret för sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar innefattar vård/omvårdnad (somatisk och psykiatrisk), rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Ansvaret omfattar inte läkarinsatser. Västra Götalandsregionen ansvarar för läkarinsatser. 1.9 Goda levnadsvillkor enligt LSS - Skälig levnadsnivå enligt SoL Vid bedömning om en person har rätt till insatser enligt LSS ska den enskilde: omfattas av någon av lagens tre personkretsar ha ett behov av insatser MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

188 inte faktiskt tillgodose behovet på annat sätt Sida 8 av Genom insatserna ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Vid bedömning om en person har rätt till bistånd enligt SoL ska den enskilde: ha ett behov av insatsen behovet ska inte kunna tillgodoses på annat sätt Genom insatserna ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå Jämförelse mellan "goda levnadsvillkor" och "skälig levnadsnivå" I LSS 5 och 7 anges att målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra och tillförsäkras goda levnadsvillkor. Detta innebär att målet med LSS är att personer med funktionsnedsättning inte skall ha sämre levnadsvillkor än personer utan funktionsnedsättning i motsvarande ålder. Alla medborgare måste ibland acceptera att man inte kan uppnå det mest önskvärda, t.ex. att man inte kan få en bostad i ett särskilt område, åka på utlandssemester så ofta, och/eller till resmål, som man skulle önska. Strävan skall vara att tillgodose den enskildes önskemål inom rimliga gränser för vad som är goda levnadsvillkor/skälig levnadsnivå för alla medborgare. Goda levnadsvillkor innebär en högre kvalitet än skälig levnadsnivå. Som exempel på detta kan man jämföra hemtjänst enligt SoL och personlig assistans enligt LSS. Personlig assistans enligt LSS ger stora möjligheter för brukaren att välja assistent/er, bestämma vad assistenterna ska göra samt när och var assistansen ska utföras, t.ex. hemma, i samhället, på arbetsplatsen eller hos vänner. Vid utformningen av insatser enligt LSS skall den enskilde ha stort inflytande och självbestämmanderätt. Delaktighet, tillgänglighet, helhetssyn och kontinuitet är centrala begrepp i LSS. Skälig levnadsnivå enligt SoL ger inte samma starka rätt för den enskilde att ställa krav på innehåll och utformning av insatsen. När det gäller hemtjänst är innehållet i hjälpen fastställt i biståndsbeslutet. Möjligheten att påverka när eller var hjälpen ges och av vem är mindre i SoL. Ingenting i SoL hindrar emellertid att brukare ges möjlighet till betydande inflytande. Vid bedömningen av skälig levnadsnivå för en person med långvarigt eller bestående funktionshinder, som inte beror på naturligt åldrande, kan man inte utan vidare likställa detta med vad som anses vara skäligt vid tillfälligt eller kortvarigt behov av bistånd. Det är av största vikt att bedöma varaktigheten i samband med att man bedömer vad som är skälig levnadsnivå enligt SoL för en person med funktionsnedsättning. Det finns en stor grupp personer med varaktiga funktionsnedsättningar som inte tillhör LSS personkrets och har behov av annat stöd än vad som kan erbjudas enligt LSS 9. Man bör i dessa fall väga in att SoL anger att personer med funktionsnedsättning skall kunna leva som andra och vara delaktiga i samhällslivet MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

189 Sida 9 av 40 Detta förutsätter att den enskilde har tillgång till ett samordnat och anpassat stöd med syfte att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Vägledning för biståndshandläggning enligt socialtjänstlagen, SoL Denna vägledning avser främst handläggning av ärenden inom äldre- och handikappsomsorg och ska vara ett stöd för biståndshandläggare i deras utredningsarbete och beslutsfattande. Vägledningen, som har sitt ursprung i socialtjänstlagen och socialnämndens inriktningsmål, ska säkerställa att de beslut som fattas är tagna mot en likartad bakgrund, även om handläggare/beslutsfattare är flera. Vägledningen tydliggör också Munkedals kommuns bedömning av begreppet skälig levnadsnivå vid beslut om insatser. Det är alltid den enskildes individuella behov och förhållande som ska bedömas och ligga till grund för beslut om insatser och utformningen av dem. 2.1 Styrande lagstiftning Socialtjänstlagen är den lagstiftning som främst styr handläggningen inom äldreomsorgen och är en ramlag som anger mål och inriktning för kommunens socialtjänst. Lagen innehåller både skyldigheter för kommunen och rättigheter för den enskilde. Rätten till bistånd regleras enligt: SoL 4 kap 1 : Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. SoL 5 kap 7 : Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

190 Sida 10 av Ansökan om bistånd Den enskilde är ansvarig för sitt liv och sina beslut samt att själv försöka tillgodose sina behov. Det kan t.ex. innebära att ta del av information och erbjudande av aktiviteter och samvaro eller byte av bostad när behoven förändras. 190 Den enskilde har rätt till bistånd när han/hon inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Vid ansökan om bistånd görs en individuell prövning av den enskildes rätt till bistånd för sin livsföring i övrigt, skälig levnadsnivå och självständigt liv. Utredningen ska ge underlag för en helhetsbedömning av den enskildes situation och behov och utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. I utredningen skall den enskildes aktuella omvårdnadsbehov, behov av social stimulans, aktiviteter och intressen framgå. Enligt kommunstyrelsens inriktningsmål ska den enskildes delaktighet och inflytande öka. Utredningen ska genomföras i samråd med den enskilde. När rätt för bistånd föreligger ska den enskilde erbjudas möjlighet att påverka utformningen av insatserna inom ramen för biståndsbeslutet Avslag på ansökan Avslag på ansökan om bistånd enligt 4 kap 1 lämnas skriftligt och med motivering. Beslut enligt socialtjänstlagen kan överklagas till länsrätt. Överklagan ska inkomma till handläggare inom tre veckor efter att den enskilde har tagit del av beslutet Kommunens rapporteringsskyldighet Kommunen har en rapporteringsskyldighet gentemot Inspektionen för vård och omsorg (IVO) av ej verkställda gynnande beslut. Rapporteringsskyldigheten gäller samtliga former av bistånd enligt SoL som inte kunnat verkställas inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering ska ske en gång per kvartal till länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda ska meddelas när de verkställs. Se vidare Rutin för rapporteringsskyldighet och särskild avgift enligt socialtjänstlagen, SoL fr.o.m Beslutad av ledningsgruppen Se även meddelandeblad från Socialstyrelsen, augusti 2006 Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen. 2.3 Insatser enligt socialtjänstlagen SoL 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra SoL 5 kap 7 Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

191 Sida 11 av 40 Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull sysselsättning och får bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. 191 Utifrån SoL och socialtjänstens ansvar finns ett utbud av insatser som kan delas in under följande rubriker: Förebyggande verksamhet Stöd till närstående Stöd i hemmet Särskilt boende Kommunen utgår i sin indelning av insatserna från Socialstyrelsens Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 2003 som i sin tur är baserad på International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) Förebyggande verksamhet SoL 3 kap 4 Socialnämnden, i Munkedal kommunstyrelsen, skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Syftet med förebyggande insatser är att senarelägga behovet av omsorg och omvårdnad varigenom den enskilde får möjlighet till en tillvaro med bibehållen självständighet och med tillvaratagande av egna resurser. Insatser ska bidra till att skapa en social och kulturell miljö kring den enskilde och att frigöra och utveckla egna resurser samt bygga på självbestämmande och integritet. Förebyggande verksamhet i kollektiv form är öppen dagverksamhet, anhörigstöd/träffpunkter och andra kommunala aktiviteter. Dessa verksamheter erbjuds även utan biståndsbedömning och beslut enligt SoL Uppsökande verksamhet Enligt SoL 3kap 1 anges att den uppsökande verksamheten ska främja goda levnadsförhållanden i kommunen. Syftet med den uppsökande verksamheten är att årsvis nå alla 80-åringar för att: Presentera förebyggande insatser med målsättningen att så många som möjligt ska klara sig utan insatser så länge som möjligt. Det innebär fallprevention, information om tekniska hjälpmedel, frivilligverksamhet, närståendestöd, öppen dagverksamhet/träffpunkter samt en beskrivning av övriga verksamheter, vart man vänder sig och hur man ansöker om stöd. Uppsökande verksamhet bedrivs av kommunens hälsosamordnare. Uppsökande verksamhet bedrivs av handläggare i socialtjänsten från två utgångspunkter: Uppsökande verksamhet utifrån inkomna anmälningar/ansökningar Uppsökande verksamhet i samverkan med Närhälsan i Munkedal MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

192 Sida 12 av Anhörig- och frivilligcentrum/öppen dagverksamhet Anhörig- och frivilligcentrum samt öppen dagverksamhet erbjuder utan biståndsprövning aktiviteter för att förebygga ensamhet och isolering Stöd och råd Stöd och råd erbjuds via anhörig- och hälsosamordnaren i form av information till olika grupper. Exempel på aktiviteter är anhörigträffar, samtalsgrupper och riktade aktivitetsgrupper Informationsträffar Informationsträffar hålls regelbundet. Externa föreläsare och underhållare engageras även enligt önskemål. Informationen kan gälla medicinska frågor, etik och samhällsinformation. Träffarna syftar till att öka anhörigas kunskap om vård och omsorg. Äldreomsorgs-, Psykiatri- och LSS-handläggare har informationssamarbete inom respektive ansvarsområde Öppen dagverksamhet Öppen dagverksamhet kräver ingen behovsbedömning. Verksamheten riktar sig till personer som bor kvar i sitt ordinära boende, som känner behov av gemenskap och vill bryta sin isolering. De öppna dagverksamheterna finns i flera kommundelar Stöd till personer som vårdar eller stödjer en närstående SoL 5 kap 10. Socialnämnden (i Munkedal kommunstyrelsen) ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Stöd till anhörig består både av öppna verksamheter och individuella biståndsbeslutade insatser enligt SoL. Syftet är att underlätta och stötta anhöriga i deras insatser för sina närstående i egna hemmet. Målsättningen är att möjliggöra kvarboende, självbestämmande och integritet. Socialstyrelsen definierar begreppet närstående som: En vuxen person, 18 år eller äldre, som uppfattar att hon eller han ger stöd minst fyra timmar i veckan till någon närstående person som är 65 år eller äldre. Med stöd menas hushållsarbete, personlig vård, tillsyn och emotionellt stöd, transporter, sköta ekonomin, organisera det stöd och den vård som ges av andra o.d. När det gäller tjänster som den äldre eller de närstående får används uttrycken stöd och service. (Socialstyrelsens publikation Närstående till äldre- deras behov och användning av stöd, dat ). Munkedals kommun använder begreppet anhörig som synonymt med närstående. Makars gemensamma ansvar MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

193 Sida 13 av 40 Av äktenskapsbalken (6 kap 1 ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses. Enligt ÄB 1 kap 4 skall makar fördela utgifter och sysslor mellan sig. Det får anses normalt och rimligt att sammanlevande personer tar ett gemensamt ansvar för det gemensamma hemmet och att den som har förmåga att utföra de arbetsinsatser som krävs för hemmets skötsel bistår den som saknar förmågan. Att i övrigt hjälpa närstående eller få hjälp av närstående ska alltid vara ett fritt val Träffpunkt/anhörigcentrum Träffpunkter/anhörigcentrum erbjuder utan biståndsprövning aktiviteter för att förebygga ensamhet och isolering. Målgruppen är pensionärer, men en speciell satsning görs även för kommunens anhörigvårdare Informationsträffar Informationsträffar hålls regelbundet. Träffarna syftar till att öka anhörigvårdarens kunskap och inflytande om vård och omsorg Anhöriggrupper Anhöriggrupp, samtalsgrupp och andra grupper utformas utifrån ett personligt behov eller varierat intresse. Målsättningen är att delge varandra erfarenheter och personligt stöd i anhörigrollen Stöd och råd Stöd och råd erbjuds via anhörigsamordnaren i form av information till olika grupper. Exempel på aktiviteter är anhörigträffar, samtalsgrupper och riktade aktivitetsgrupper Dagverksamhet Syftet är att möjliggöra social stimulans och aktivitet i gemenskap med andra och för att bibehålla och förbättra de funktioner som den enskilde har kvar, samt att erbjuda stöd och avlösning för anhöriga. Dagverksamhet är till för personer som har nedsatt fysisk, psykisk hälsa och/eller rörelseförmåga och som av egen kraft inte kan ta sig ut i samhället och naturligt uppsöka träffpunkter. Den enskilde kommer till dagverksamhet 1-3 dagar i veckan. Kommunen har också en dagverksamhet för personer med demenssjukdom vilken är utformade efter behov av social stimulans och rutin i vardagen. Den enskilde kommer till dagverksamhet 1-5 dagar i veckan. Arbetsterapeut finns som resurs tillsammans med personal Korttidsvistelse Korttidsplats Vistelse på korttidsplats kan beviljas den som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov som sträcker sig över hela dygnet, och som bedöms kunna vara av övergående karaktär. Behovet ska inte kunna tillgodoses i det egna hemmet trots insatser från hemtjänsten. Detta kan t.ex. omfatta: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

194 Sida 14 av Personer som är utskrivningsklara, men som av olika orsaker inte kan återgå direkt till sitt ordinära boende. Personer i väntan på särskilt boende. Personer i behov av vård i livets slutskede som inte önskar vårdas hemma. Personer vars närstående behöver en enstaka avlösningsperiod. Vistelse på korttidsplats beviljas tidsbegränsat utifrån en individuell bedömning. Växelvård En växelplats är en form av korttidsvistelse. Insatsen beviljas om behov av avlösning för anhörigvårdare föreligger Avlösning i hemmet För avlösning i hemmet gäller följande: Avlösning innebär att en personal kommer till den enskildes bostad och avlöser den som vårdar närstående. Insatsen innebär att omvårdnadsbehov och tillsyn tillgodoses. En individuell bedömning av den vårdades hjälpbehov görs alltid. Vårdbehovet skall vara så omfattande att det finns behov av daglig personlig omvårdnad och tillsyn under hela dygnet. Avsikten är inte att avlösningen skall kunna vara en ersättning för hemtjänst. 4 timmar/vecka, med möjlighet att spara timmar under innevarande månad. Avlösning ges av hemtjänsten Stöd i hemmet hemtjänst/boendestöd 4 kap 1 SoL Stöd i hemmet dvs. hemtjänst, är en hjälp till självhjälp där den enskilde ska ta så aktiv del som möjligt i de dagliga sysslorna. Syftet med insatserna är att de ska möjliggöra ett kvarboende med förutsättningar till självständighet och trygghet. Boendestödet riktar sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar samt personer med samsjuklighet, och grundar sig på vad skälig levnadsnivå är Att tvätta sig (dusch alt. tvätta sig) Att tvätta och torka hela kroppen eller delar av den genom att använda vatten och lämpliga material och metoder för att bli ren och torr såsom att bada, duscha, tvätta händer och fötter, ansikte och hår och att torka sig med handduk Innefattar: att tvätta delar av kroppen, hela kroppen och att torka sig. Personlig hygien dagligen. Dusch 1 gång/vecka. Utesluter: Kroppsvård, att sköta toalettbehov Kroppsvård (vård av hud) Att vårda de delar av kroppen som kräver mer än att tvätta och torka sig såsom hud, ansikte, tänder, hårbotten, naglar och könsorgan Innefattar: vård av hud, tänder, hår, finger- och tånaglar Utesluter: att tvätta sig, att sköta toalettbehov MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

195 Sida 15 av Att sköta toalettbehov Att planera och genomföra uttömning av mänskliga restprodukter (menstruation, urinering och avföring) och att göra sig ren efteråt Innefattar: att kontrollera urinering, avföring och ta hand om menstruation Utesluter: att tvätta sig själv, kroppsvård Att klä sig Att genomföra samordnade handlingar och uppgifter att ta på och av kläder och skodon i ordning och i enlighet med klimat och sociala villkor såsom att sätta på sig, rätta till och ta av skjorta, kjol, blus, underkläder, sari, kimono, tights, hatt, handskar, kappa, skor, kängor, sandaler och tofflor. Innefattar: Att ta på och av kläder och skor och att välja lämplig klädsel Att äta/dricka Att genomföra samordnade uppgifter och handlingar för att äta mat som serveras, att föra maten till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt, skära eller bryta maten i bitar, öppna flaskor och burkar, använda matbestick, att äta sina måltider till fest och vardags. Att fatta tag i en dryck som serveras, föra den till munnen och konsumera den på ett kulturellt acceptabelt sätt såsom att blanda, röra och hälla upp dryck för att dricka, öppna flaskor och burkar, dricka genom sugrör eller rinnande vatten från en kran eller källa Att sköta sin egen hälsa handräckning läkemedel (se bilaga egenvård) diet fysisk aktivitet beroendeproblematik promenad, 3 gånger/vecka regelbundna hälsokontroller Att tillförsäkra sig fysisk bekvämlighet, hälsa och fysiskt och psykiskt välbefinnande såsom att upprätthålla en balanserad diet, lämplig nivå av fysisk aktivitet, hålla sig varm eller kall, undvika hälsorisker, ha säkra sexualvanor såsom att använda kondom, bli vaccinerad och genomgå regelbundna hälsokontroller. Innefattar: att försäkra sig om fysisk bekvämlighet, att ta hand om diet och kondition, att bibehålla sin egen hälsa Att skaffa varor och tjänster Att välja, anskaffa och transportera alla varor och tjänster som krävs för det dagliga livet såsom att välja, anskaffa, transportera och förvara mat, dryck, kläder, rengöringsmaterial, bränsle, hushållsartiklar, husgeråd, kokkärl, hushållsredskap och verktyg; att anskaffa nyttoföremål och andra hushållstjänster. Post- och bankärenden beviljas i undantagsfall då de flesta idag sköts på annat sätt. Personal bör i första hand bistå den enskilde med att ansöka om god man om stöd med ekonomin föreligger. Hjälp med att betala räkningar, fylla i betalorder eller utföra autogirobetalning tillsammans med den enskilde beviljas i undantagsfall. Innefattar: MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

196 Sida 16 av 40 Att handla och samla ihop dagliga förnödenheter, varudistribution 1 gång/vecka. Övrigt i första hand via postorder. 196 Utesluter: Att skaffa bostad Att bereda måltider Att planera, organisera, laga och servera enkla och sammansatta måltider till sig själv och andra såsom att göra upp en matsedel, välja ut ätlig mat och dryck och samla ihop ingredienser för att bereda måltider, laga varm mat och förbereda kall mat och dryck samt servera maten. Omfattar: Laga mat Innefattar: att bereda enkla och sammansatta måltider, 3-5 gånger/dag Utesluter: att äta, att dricka, att skaffa varor och tjänster, hushållsarbete, att ta hand om personliga föremål, att bistå andra Att tvätta och torka textilier och kläder Syftet med beslut om stöd till tvätt och byte av sängkläder är att den enskilde ska beredas möjlighet att bo kvar hemma i en sund och hälsosam hemmiljö. Beslut om tvätt omfattar personlig klädsel och sängkläder, 1 gång varannan vecka. Gångkläder stryks vid behov. Enkel klädvård som att t.ex. sy i en knapp ingår Att städa upp efter matlagning och diska Dagligen Att städa bostaden Beslut om städning prövas utifrån den enskildes möjligheter att helt eller delvis själv medverka i städningen. Syftet med beslut om städning är att den enskilde ska kunna ha en sund och hälsosam hemmiljö. Städning utförs i omfattningen 2 rum, kök, hall och badrum. Mindre mattor vädras och golv tvättas med mopp eller långborste. Ändamålsenligt städmateriel ska tillhandahållas av den enskilde. Städning utförs var tredje vecka. Mer omfattande städning beviljas endast i undantagsfall om det bedöms nödvändigt för att säkerställa en skälig levnadsnivå. Tillfälliga insatser som t.ex. avfrostning av frys kan ingå om det bedöms vara avgörande för möjlighet till förvaring. Om bostaden är större än 2 rum och den enskildes önskemål är att få hela bostaden städad, kan detta göras genom städning av olika rum varje gång. Detta innebär att under en längre tidsperiod kan större bostäder städas i sin helhet. Fönsterputs kan, om den enskilde så önskar, ingå i insatsen städning. Insatsen utförs i 2 rum och kök, 2 gånger per år MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

197 Sida 17 av Att avlägsna avfall Hjälp att sortera och transportera sopor som papper, glas och metall beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Sopor tas ut efter behov Att ta hand om hemmets föremål Att vara behjälplig/förmedla kontakt för att underhålla och laga personliga föremål i bostaden och dess inventarier samt kläder. Försäkra sig om att hjälpmedel fungerar riktigt, vattna blommor samt ge mat till sällskapsdjur och husdjur i särskilda fall. Innefattar: att laga kläder, underhålla bostad, möbler och hushållsapparater; underhålla hjälpmedel, hjälpmedel samt ta hand om växter (inomhus 1 gång/vecka) och djur. Utesluter: att skaffa bostad, att skaffa varor och tjänster, hushållsarbete, att bistå andra, betald sysselsättning Att genomföra dagliga rutiner Post, planera strukturera, stöd i daglig livsföring Stöd till aktivitet och delaktighet Att komma iväg till sysselsättning, förening, dagverksamhet m.m. Gemenskap och meningsfullhet Stöd i lärande och att tillämpa kunskap Att fatta beslut, lösa problem, läsa och skriva Att hantera stress och andra psykologiska krav Samtal, social kontakt, tillsyn Att skapa och behålla relationer Grundläggande mellanmänskliga interaktioner Att samspela med människor på ett i sammanhanget socialt lämpligt sätt såsom att när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning eller att reagera på andras känslor. Innefattar: att visa respekt, värme, tacksamhet och tolerans i förhållanden, att svara på kritik och sociala signaler och att använda lämplig fysisk kontakt. Sammansatta mellanmänskliga interaktioner Att bibehålla och hantera interaktioner med andra människor på ett i sammanhanget och socialt lämpligt sätt såsom att reglera känslor och impulser, reglera verbal och fysisk aggression, handla oberoende i sociala interaktioner och att handla i överensstämmelse med sociala regler och konventioner. Innefattar: Att bygga upp och avsluta relationer, interagera i överensstämmelse med sociala regler, reglera beteenden i interaktioner och behålla socialt avstånd. Att ha kontakt med okända personer MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

198 Sida 18 av 40 Att engagera sig i tillfälliga kontakter och förbindelser med okända personer för särskilda syften såsom att fråga efter vägen eller göra ett inköp, formella relationer, att skapa och bibehålla specifika relationer i formella sammanhang såsom med arbetsgivare, yrkesutövande eller servicegivare. 198 Innefattar: att ha kontakt med makthavare, underordnade och jämställda personer Informella sociala relationer Att ha relationer med andra såsom otvungna relationer med människor som bor på samma ort eller med medarbetare, elever, lekkamrater och människor med likartad bakgrund eller yrke. Innefattar: informella relationer med vänner, grannar, bekanta, personer man bor tillsammans med och kamrater Aktiviteter och delaktighet Familjerelationer Att skapa och bibehålla släktskapsrelationer såsom med medlemmar av kärnfamilj, utvidgad familj, foster-, adoptiv- och styvfamilj, mer avlägsna relationer såsom kusiner, sysslingar eller lagliga vårdnadshavare. Innefattar: föräldra-barn- och barn-föräldrarelationer, syskon och vidare släktrelationer Intima relationer Att skapa och bibehålla nära eller romantiska relationer mellan personer såsom mellan man och hustru, mellan älskande eller sexualpart. Innefattar: romantiska, äktenskapliga och sexuella relationer Ledsagning för att sköta kroppsvård och egen hälsa Behov av ledsagning kan uppstå vid förflyttning i en svårtillgänglig miljö eller vid genomförande av en aktivitet. Syftet med ledsagningen är att tillgodose behov av social stimulans men kan även vara t.ex. läkarbesök, om man behöver hjälp i kommunikationen med läkaren. Behovet av ledsagning för enbart förflyttning/transport, ska i första hand tillgodoses genom egen transport, kollektivtrafik, färdtjänst, sjukresor eller av närstående och anhöriga. Omfattningen ska stå i relation till sökandes övriga sociala liv och möjligheter till förflyttning och stöd Förflyttning Exempelvis vändning och trappträning Avlösning avgiftsfri 4 timmar/vecka, med möjlighet att spara timmar under innevarande månad Avlösning hemtjänsttaxa MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

199 Sida 19 av 40 Vid behov av tillfälligt utökad avlösning, beviljas avlösning enligt taxa för t.ex. anhörigs läkarbesök, högtidstillfällen, begravning etc Trygghetslarm Insatsen ska möjliggöra ett kvarboende i de fall då den enskilde upplever otrygghet och osäkerhet i sitt boende eller har svårigheter att på annat sätt påkalla hjälp. Det är viktigt att den som erbjuds trygghetslarmet förstår och kan hantera larmets funktioner. Om larmet används felaktigt bör det övervägas om larmet skall ersättas med andra insatser, t.ex. tillsyn. Kommunen tar ut en fast avgift per månad för trygghetslarm Bostad i särskilt boende Socialtjänstlagen utgår från att varje individ först och främst ska ges möjlighet att bo kvar i sitt ordinära boende. Behovet av insatser kan dock vara så omfattande och svåra att planera, att tillräcklig trygghet och säkerhet inte kan skapas i det egna hemmet. I regel handlar det om stora omvårdnads- och trygghetsbehov som inte låter sig planeras och schemaläggas från hemtjänsten/boendestödet och hemsjukvården. Alla möjligheter till stöd för att bo kvar i det egna hemmet skall ha prövats. Särskilt boende beslutas enligt SoL då skälig levnadsnivå inte kan tillgodoses i det egna hemmet. För samtliga boendeformer enligt SoL gäller att boendet och omvårdnaden ska vara så utformade att den enskildes förmåga och resurser tillvaratas. Boendeformerna för bostad i särskilt boende i Munkedals kommun är utformade som vård- och omsorgsboende. Boendeformerna kan utifrån behov riktas mot demens, psykiatri och somatik. I särskilt boende utgår avgift för hyra, mat och övriga levnadsomkostnader av den enskilde. En hemtjänstavgift tas ut, dock aldrig högre än att den enskilde blir garanterad en skälig levnadsnivå. Detta är ett högkostnadsskydd som regleras enligt den s.k. maxtaxan Önskemål om ett specifikt särskilt boende Om den enskilde har önskemål om ett visst särskilt boende, en viss adress etc. skall detta framgå i ansökan och tillmötesgås om det är möjligt. Om det inte går att verkställa skall delavslag ges, dvs. särskilt boende beviljas men avslag ges på det specifikt önskade boendet Parbogaranti Socialtjänstlagen ger makar och sammanboende rätten att bo tillsammans på ett boende om de så önskar, även om endast en av dem bedöms ha behov av det. För att det ska vara möjligt krävs att ett beslut om medboende tas enligt SoL, vilket också gör det möjligt att överklaga detta beslut. Beslutet innebär inga andra insatser än möjligheten för en anhörig, i dessa fall kallad medboende, att bo tillsammans med sin behovsprövade make/maka. Beslutet medför ingen rätt för den anhörige att ta del av övriga insatser som tillhandahålls på boendet, utan den anhörige får klara sig själv på samma sätt som vid ett ordinärt boende. Däremot har den anhörige möjlighet att få prövat rätten till stöd enligt SoL, på samma sätt MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

200 Sida 20 av 40 som om han/hon bodde kvar i ordinärt boende. Alltså rätt till hemtjänst, även om de beviljade insatserna då utförs av personal på boendet Makars ansökan om särskilt boende Då båda makarna ansöker om särskilt boende, bedöms makarnas behov var för sig. (Se Bostad i särskilt boende) I de fall då ena maken/makan får avslag på ansökan om särskilt boende, kan han/hon ändå flytta med sin omvårdnadsbehövande make/maka till det särskilda boendet (se Parboendegaranti) Önskemål om att flytta till annat särskilt boende Vårdtagare som önskar flytta till annat särskilt boende kontaktar enhetschefen för det nuvarande boendet. Vid önskemål om att flytta till särskilt boende i annan kommun kan enhetschef/biståndshandläggare vara behjälplig med en ansökan Sökanden tackar nej till erbjudande om särskilt boende Om sökanden tackar nej till erbjudandet om särskilt boende som tillgodoser de behov den enskilde angett, och befinner sig på en korttids-/rehab-/avlastningsplats avslutas vistelsen och sökanden får återgå till den ordinära bostaden och kan ansöka om stöd från hemtjänsten, i avvaktan på ny anvisning. Socialnämnden har inget kostnadsansvar för en vårdtagare som är utskrivningsklar och som själv vill kvarligga på sjukhus istället för att acceptera erbjudande om plats i särskilt boende eller hemtjänstinsatser. Enligt kommunens mål gäller kvarboendeprincipen både vid eget boende och särskilt boende. I vissa fall kan det dock, för att den enskildes vårdbehov skall tillgodoses bättre, bli aktuellt med en flyttning till annan vårdform. Detta gäller framför allt om en enskild utvecklar ett sjukdomsbeteende som kräver specialutbildad personal och anpassat boende endast finns tillgängligt på ett eller ett par ställen i kommunen. Behovet kan initieras av anhöriga eller enhetschef. Eventuellt beslut om flyttning skall alltid föregås av en vårdplanering tillsammans med den enskilde och dennes eventuelle företrädare Sökande från annan kommun 2 kap 3 SoL En person som är boende i annan kommun och som vill flytta till Munkedal kan ansöka om insatser enligt socialtjänstlagen 2 kap 3 och 4 kap 1. Ansökan prövas utifrån den enskildes omvårdnadsbehov och ska behandlas som att den enskilde är boende i kommunen. Därvid skall omständigheten att den sökandes behov kan tillgodoses i hans/hennes nuvarande hemkommun ej tas i beaktande. Av förarbetena till lagen anges att omfattande vård- och omsorgsinsatser innebär att den enskilde skall ha ett varaktigt behov av omfattande insatser som i princip behöver ges dygnet runt samtliga veckodagar. Kravet på varaktigt vårdbehov gör att bestämmelsen inte är tillämplig vid skador som är av övergående karaktär MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

201 2.4 Jämkningar 8 kap 2 SoL Sida 21 av 40 Hyra för särskilt boende, kostavgift och omvårdnadsavgift tas ut enligt av kommunen fastställd taxa eller hyresförhandlingar. När avgiften fastställs ska den enskilde garanteras ett förbehållsbelopp för egna behov. 201 När man flyttar till särskilt boende har man rätt att i förbehållsbeloppet få räkna med dubbla hyror under max 3 månader. Detta kan innebära att eventuell omvårdnadsavgift jämkas under 3 månader. Vid avgiftsberäkning för makar där den ene bor i särskilt boende och den andre i eget ska hälften av makars sammanslagda inkomst ligga till grund för beräkningen. Om vårdtagarens inkomster är lägre än hemmavarande makes räknas avgiften endast på vårdtagarens inkomster. 2.5 Avgiftsbefrielse 4 kap 2 SoL Avgiftsbefrielse beviljas normalt inte utan hänvisning sker till beslut om försörjningsstöd på enheten för individ- och familjeomsorg (IFO). 3. LSS Vägledning för insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 3.1 Samlingsbegreppen funktionshindrad och funktionsnedsättning I vägledningen används begreppet "funktionsnedsättning och "funktionshinder" som samlingsbegrepp. En funktionsnedsättning innebär nedsatt fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga och funktionshinder innebär att det finns hinder i miljön för den som har en funktionsnedsättning LSS - utgångspunkter i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. LSS ger rätt till särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är en kompletterande lagstiftning som träder in när annan lagstiftning inte räcker till för att garantera den funktionshindrade goda levnadsvillkor. Därför kallas LSS för plus-lag. En begäran om stöd och service från en person som ingår i lagens personkrets ska i första hand prövas enligt LSS om det är en insats som regleras i lagen, om den enskilde så önskar. Motivet till detta är att det i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde Avslag på ansökan Avslag på ansökan om bistånd enligt 4 LSS lämnas skriftligt och med motivering. Beslut enligt socialtjänstlagen kan överklagas till förvaltningsrätt. Överklagan ska inkomma till handläggare inom tre veckor efter att den enskilde har tagit del av beslutet MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

202 Sida 22 av Kommunens rapporteringsskyldighet Kommunen har en rapporteringsskyldighet gentemot länsstyrelsen av ej verkställda gynnande beslut. Rapporteringsskyldigheten gäller samtliga former av bistånd enligt LSS som inte kunnat verkställas inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering ska ske en gång per kvartal till länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Beslut som tidigare rapporterats som ej verkställda ska meddelas när de verkställs. Se vidare Rutin för rapporteringsskyldighet och särskild avgift enligt socialtjänstlagen, SoL fr.o.m Beslutad av ledningsgruppen Se även meddelandeblad från Socialstyrelsen, augusti 2006 Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen Grundläggande värderingar Omsorgen om funktionshindrade i Munkedals kommun ska präglas av socialtjänstlagens och LSS grundläggande värderingar, synsätt och förhållningssätt samt kommunstyrelsens uttalade mål. Samhällets socialtjänst vilar på demokratins och solidaritetens grund. Detta innebär att den enskilda människan skall ges stöd att leva ett självständigt liv har eget ansvar för att klara sin livsföring (för sitt eget liv) har rätt till integritet har rätt att föra sin egen talan skall vara delaktig Funktionshindrade med behov av hjälp och stöd skall bemötas med respekt i dialog ges insatser endast om den enskilde själv begär det få sina behov individuellt prövade, tillgodosedda och anpassade vara fullt delaktig i insatsernas utformande och utförande få insatserna utformade så att de är lätt tillgängliga få insatserna utformade så att de stärker förmågan att leva ett självständigt liv Allmänna principer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger de funktionshindrade, som omfattas av lagen, möjlighet att få ett sammanhållet och individuellt utformat stöd. LSS är, jämfört med socialtjänstlagen och annan lagstiftning, en lag som tillkommit särskilt för personer som har stora funktionsnedsättningar. LSS ger den enskilde en ovillkorlig rätt att få den begärda insatsen om han/hon har behov av det för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. Alla som tillhör LSS personkrets och är i behov av stöd från kommunen ska i första hand få aktuella insatser med stöd av denna lag, om de begär det. Handläggaren är skyldig att informera den enskilde om detta. Den ovillkorliga rätten att få den begärda insatsen innebär emellertid inte att den enskilde alltid har rätt till det han/hon begär. Om utredningen visar att behovet är tillgodosett, eller att just den begärda insatsen inte behövs, skall ansökan avslås. Det kan exempelvis handla om att en person faktiskt inte har ett så omfattande MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

203 Sida 23 av 40 behov att han/hon är berättigad till bostad med särskild service, utan att behovet kan tillgodoses med annat stöd i ordinärt boende, t.ex. ledsagning, personlig assistans eller korttidsvistelse. I så fall ska den enskilde informeras om alternativen och erbjudas att ansöka om detta. 203 Av specialmotiveringen till 4 LSS (proposition 1992/93:159 s 171) framgår: En framställan om stöd och service från en person som tillhör lagens personkrets bör i första hand prövas enligt denna lag om det gäller en insats som regleras i lagen, eftersom detta i allmänhet får antas vara till fördel för den enskilde. I andra hand kan en framställan prövas enligt socialtjänstlagen. När en prövning av behovet av insatser enligt denna lag görs är det ofta nödvändigt att samtidigt pröva om det därutöver behövs insatser enligt socialtjänstlagen. SoL ger inte den enskilde en ovillkorlig rätt till en specifik insats utan kommunen kan erbjuda stöd i andra former under förutsättning att den enskildes behov kan tillgodoses och skälig levnadsnivå tillförsäkras Föräldrars ansvar för barn med funktionshinder Föräldrar/vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning har ansvar, liksom andra vårdnadshavare (enligt föräldrabalken) för barnets personliga förhållanden och skall se till att barnets behov blir tillgodosedda. Vårdnadshavaren skall också svara för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. I LSS finns inte någon samlad belysning av barnets situation. Det är därför av stor vikt att ett samarbete sker mellan avdelningarna Individ- och familjeomsorg och Omsorg om funktionshindrade. Det krävs ibland specialistkompetens och insatser från flera avdelningar. Om vårdnadshavaren ej samtycker till ett samarbete får det stanna vid ett utbyte av metod och kunskap. När det gäller insatser till barn ska man alltid väga in om de begärda insatserna faktiskt tillgodoser barnets behov. Det är inte bra för barn att ha alltför många kontakter och vistas i flera olika miljöer. Föräldrars behov av avlastning måste vägas mot barnets behov av trygghet och kontinuitet. Det är handläggarens ansvar att så långt som möjligt informera, motivera och erbjuda föräldrarna en helhetslösning för barnet, t.ex. växelvis boende i stödfamilj eller familjehem. 3.2 Personkrets Definition av personkrets 1, 2 och 3, 1 LSS 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, ej demens eller missbruk 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

204 Sida 24 av 40 förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service Personkretsutredning 1 LSS En personkretsutredning kan vara komplicerad och kräva att man samlar in underlag och intyg från olika källor (observera att den enskildes medgivande krävs). Handläggaren ansvarar för och förfogar över vilka underlag och intyg som behövs för att kunna fatta beslut om personkrets. Är det uppenbart att den enskilde tillhör någon personkrets krävs ingen omfattande utredning med intyg/underlag från specialister. Däremot skall ställningstagande till personkrets alltid göras och dokumenteras i samband med beslut om insats. Alla personer med funktionsnedsättningar tillhör inte LSS personkrets. Därav namnet Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen omfattar tre olika personkretsar varav personkrets 1 och 2 är diagnosstyrda medan personkrets 3 utgår från den enskildes behov av stöd i den dagliga livsföringen, orsakat av funktionsnedsättningar, oavsett diagnos. Ett beslut om personkrets kan tidsbegränsas. Det kan vara lämpligt att göra t.ex. i samband med bedömning av personkrets för barn vars utveckling kan vara svårbedömd eller för en vuxen person med sjukdom/skada som kan förbättras på sikt. Om inkomna intyg är otydliga är det viktigt att handläggaren återkopplar till intygsskrivaren och begär förtydligande. Intyg kan inhämtas från olika experter utöver läkare och psykolog. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster kan bidra med viktig information om en persons funktionsnedsättning i det dagliga livet. Personkretsbedömningen ska alltid göras före beslut om insats. Bedömning av personkrets utgör en del av beslutet och går att överklaga. Personkretsfrågan ska tillmätas stor betydelse i utredningsfasen. LSS är en lag med en delvis högre ambitionsnivå än SoL. En person som inte bedömts ingå i LSS personkrets ska erbjudas prövning enligt SoL. Observera att även om ett positivt beslut kan ges enligt SoL ska den enskilde få skriftligt avslag på sin ansökan om insats enligt LSS Fastställande av personkretstillhörighet Personkrets 1 Diagnos och intyg om utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd utfärdas av psykolog/läkare. Diagnoser skall inte tolkas av handläggare. Vid bedömning av funktionshindrets omfattning och konsekvenser för den enskilde skall psykologiska, sociala, pedagogiska och medicinska faktorer vägas samman. En pedagogisk utredning från lärare, barnomsorgspersonal, elevvårdsteam eller liknande kan också vara ett viktigt komplement. Beträffande de neuropsykiatriska diagnoserna är t.ex. Aspergers syndrom, och Retts syndrom diagnoser som ingår i den första personkretsen medan t.ex. Tourettes syndrom och ADHD är diagnoser som inte ingår i personkrets 1. De kan omfattas av LSS om de uppfyller kriterierna för personkrets 3 (se under rubriken Personkrets 3 i detta kapitel) MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

205 Sida 25 av 40 För att en person ska omfattas av personkrets 1 krävs att utvecklingsstörningen funnits före ca 16 års ålder. 205 Om den enskilde är av utländsk härkomst kan det vara svårt att få styrkt i en utredning att utvecklingsstörningen funnits före 16 års ålder. I dessa fall får man fästa stor vikt vid närståendes beskrivningar och även konsultera vuxenhabiliteringen vid behov Personkrets 2 Hit hör personer som i vuxen ålder (efter 16 års ålder) fått en hjärnskada med begåvningsmässiga funktionsnedsättningar som följd. Utredningen skall styrka hjärnskada och begåvningsmässigt funktionshinder. Det krävs intyg av läkare om hjärnskadan, dess uppkomst, samt av psykolog om det begåvningsmässiga funktionshindret. Utlösande faktorer ska vara sjukdomar av kroppslig art, t.ex. tumörer, hjärnblödningar, inflammationer eller skador som föranletts av yttre våld, t.ex. trafikskador. Vissa psykiska sjukdomstillstånd som också kan ge begåvningsmässiga funktionsnedsättningar, t.ex. demens, räknas enligt lagens förarbeten inte hit. Inte heller sjukdomar som är en följd av missbruk av beroendeframkallande medel. Dessa personer omfattas av LSS om de uppfyller kriterierna för personkrets 3. Personkrets 2 är diagnosstyrd Personkrets 3 Personkrets 3 omfattar personer som har stora, varaktiga och omfattande fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande. I denna personkrets finns barn, ungdomar och vuxna med långvariga såväl habiliterings- som rehabiliteringsbehov. Denna personkrets är inte diagnosstyrd utan bedömningen får inriktas på omfattningen av svårigheter i den dagliga livsföringen. Vad som orsakar svårigheterna har dock en underordnad betydelse. Det krävs intyg av läkare (och eventuellt annan specialist) som beskriver funktionshindret. Vilken förmåga den enskilde lider förlust av Att varaktigheten är överskådlig över tid Att funktionshindret inte beror på normalt åldrande Att funktionshindret är stort och varaktigt Att funktionshindret förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen För att någon skall tillhöra personkrets 3 krävs att de 4 sistnämnda kriterierna är uppfyllda. Med varaktig funktionsnedsättning avses enligt propositionen att det inte skall vara av övergående karaktär eller tillfällig natur. Det framgår att lagen i första hand skall tillförsäkra personer med livslånga eller mycket långvariga funktionsnedsättningar det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

206 Sida 26 av Kriteriet funktionsnedsättningar som inte tillhör det normala åldrandet används huvudsakligen vid bedömning av personkretstillhörighet av äldre personer för att skilja ut funktionsnedsättningar som är direkt relaterat till åldrandet från övriga, exempelvis gäller det olika demenssjukdomar. Med stora funktionsnedsättningar avses enligt propositionen att funktionsnedsättningen skall ha en sådan karaktär eller omfattning att det starkt påverkar flera viktiga livsområden samtidigt t.ex. boende, fritid, behov av rehabilitering eller habilitering. Detsamma gäller om en person dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av annan persons hjälp för den dagliga livsföringen t.ex. att klä sig, äta, sköta hygienen, förflytta sig eller meddela sig. Med betydande svårigheter i den dagliga livsföringen avses enligt propositionen att den enskilde inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som t.ex. hygien, toalettbesök, mathållning, av- och påklädning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra träning/behandling. Det kan också gälla svårigheter att kommunicera med andra eller att sköta sin ekonomi. För personer med flera funktionsnedsättningar måste den samlade effekten bedömas. Det förekommer att begreppen omfattande behov av stöd eller service samt betydande svårigheter i den dagliga livsföringen förväxlas med begreppet behov av hjälp med grundläggande behov, som är en förutsättning för rätten till personlig assistans enligt LSS. Utredning av grundläggande behov görs enbart när rätten till personlig assistans skall utredas. Detta ska inte sammanblandas med de begrepp som används i prövningen av personkrets Rätten till insatser enligt LSS Allmänna principer De personer som tillhör personkretsen har rätt till insatser enligt 9 under förutsättning att: personen vill ha insatsen personen behöver sådan insats behovet faktiskt inte tillgodoses på annat sätt Den enskildes behov av insatsen bedöms alltid utifrån hans/hennes individuella situation. Normaliseringsprincipen ska vara vägledande. Bedömningen ska med andra ord ske utifrån en jämförelse med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning. När det gäller barnfamiljer ska jämförelse göras med familjer med barn utan funktionsnedsättning. Valet av insatser sker mot bakgrund av individens totala situation. Som ett led i behovsbedömningen prövas om behovet kan avhjälpas eller minskas genom andra åtgärder t.ex. bostadsanpassning, tekniska hjälpmedel eller bostadsbyte. Alla insatser bygger på frivillighet och med beaktande av den enskildes integritet. Insatserna ska, så långt det är möjligt, utformas tillsammans med den enskilde MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

207 Sida 27 av 40 Även anhörigas önskemål ska, med den enskildes samtycke, beaktas. Insatserna ska utformas så att de bidrar till att den enskilde kan leva ett så normalt liv som möjligt Vem kan ansöka om insatser enligt LSS 8 Endast den enskilde kan ansöka om insatser enligt LSS. Vuxna och ungdomar över 15 år som uppenbart saknar förmåga att på egen hand ta ställning i frågor ska kunna ansöka på begäran av vårdnadshavare, god man, förmyndare eller förvaltare. För barn och ungdom under 15 år kan ansökan göras av vårdnadshavare. 3.4 Insatser enligt LSS 9 (regionen ansvarar för 9.1 och kommunen ansvarar för ) Insatser för särskilt stöd och service är: 1. rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar ( 9:1) 2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning ( 9.2) 3. ledsagarservice ( 9.3) 4. biträde av kontaktperson ( 9.4) 5. avlösarservice i hemmet ( 9.5) 6. korttidsvistelse utanför det egna hemmet ( 9.6) 7. korttidstillsyn av skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov ( 9.7) 8. boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet ( 9.8) 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna ( 9.9) 10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig ( 9.10) Finns inte den sökta insatsen bland insatserna i 9 LSS kan inte insatsen beviljas enligt denna lag. Boendestöd och hemtjänst är exempel på insatser som inte ingår i LSS. När det gäller dessa former av bistånd ska den enskilde informeras om MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

208 Sida 28 av 40 möjligheten att ansöka enligt SoL. Detsamma gäller personkrets 3 och insatsen daglig verksamhet som i LSS enbart omfattar personkretsarna 1 och Omvårdnad 9 c LSS Omvårdnad ingår i följande insatser enligt LSS: Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Familjehem Bostad med särskild service för barn och ungdomar Bostad med särskild service för vuxna Daglig verksamhet Den enskildes individuella psykiska och fysiska behov skall kunna tillgodoses genom omvårdnaden. Med omvårdnad avses praktiska åtgärder för att stödja och hjälpa till med dagliga personliga behov som den funktionshindrade har svårt att klara själv. Hit hör t.ex. hjälp att äta eller sköta sin hygien, att gå och förflytta sig, att kommunicera med andra liksom att klara personliga inköp. Omvårdnadsbegreppet innebär också ansvar för att hjälpa den enskilde att få den hälso- och sjukvård, tandvård samt de hjälpmedel han behöver, samt att ge stöd till att sköta egenvård. I prop.1992/93:159 sid. 182 framgår vidare: I omvårdnadsbegreppet får också anses ligga att se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot funktionshindrade polisanmäls, så att brotten i vederbörlig ordning blir utredda och föremål för åtgärd. Detta ska ske med iakttagande av sekretesslagens bestämmelser Rådgivning och annat personligt stöd 9.1 LSS I Munkedal ansvarar Handikappförvaltningen i Västra Götalandsregionen för insatsen Råd och stöd enligt 9:1 LSS. Handikappförvaltningen i VGR har en hemsida med information: Ansökan om råd och stöd enligt LSS görs hos: Habilitering & Hälsa Råd och stöd Regionens hus Mariestad Personlig assistent 9.2 LSS Begreppet personlig assistent innebär biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Personer som har stora hjälpbehov av personlig karaktär har möjlighet att erhålla ett personligt utformat stöd. För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av denna insats för sina grundläggande behov. Hit hör hjälp i vardagen för att klara sin MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

209 Sida 29 av 40 hygien, måltider, att klä på och av sig, förflytta sig eller för att kommunicera med andra. 209 Den som får personlig assistans har rätt att få hela hjälpbehovet (alla sina behovsområden) tillgodosett inom ramen för denna insats. En grundläggande tanke bakom insatsen personlig assistent är att den skall vara en sammanhållen insats som i sig innefattar andra insatser, vilket ger samordning och kontinuitet som skall begränsa antalet personer som utför insatsen. LSS är lagrummet som reglerar insatsen för grundläggande behov under 20 timmar per vecka. SFB (tidigare LASS) är lagrummet som reglerar insatsen när de grundläggande behoven uppgår till 20 timmar per vecka eller mer. Försäkringskassan är huvudman för handläggning enligt SFB. SFB Rätten till assistansersättning enligt SFB (tidigare LASS) beslutas av försäkringskassan och en prövning av behovet görs på likadana grunder (kriterier) som enligt LSS, med den skillnad att omfattningen av de grundläggande behoven måste uppgå till 20 timmar per vecka eller mer. Barn Även barn med svåra funktionsnedsättningar kan få personlig assistans. Här är det oftast fråga om ett omfattande omvårdnadsbehov under hela eller stora delar av dygnet. Insatsen ges när föräldraansvaret i kombination med t.ex. vårdbidrag, avlösarservice, barnomsorg och skola inte räcker. Barns rätt till personlig assistans skall ske enligt samma kriterier som för vuxna dvs. hjälp med de grundläggande behoven. För att bedöma barn med funktionsnedsättningars behov av insatser enligt LSS och föräldraansvaret görs en jämförelse med vad som är normalt föräldraansvar för barn utan funktionsnedsättningar i motsvarande ålder. Förälder som har fått vårdbidrag beslutat av försäkringskassan och som ansöker om personlig assistans för sitt barn, kan inte nekas insatsen med hänvisning till att vårdbidrag utgår (dvs. att behovet skulle vara tillgodosett på annat sätt). Rätt till assistans går före. Det kan istället bli så att vårdbidraget reduceras när personlig assistans är beviljad. Förälder har ansvar att informera försäkringskassan om förändrade förhållanden. Föräldrar med funktionsnedsättningar Omvårdnad av barn till person med funktionsnedsättningar är som huvudregel inte en syssla för personlig assistans ( ett barns behov av omvårdnad är principiellt inte en uppgift för förälderns personliga assistent enligt propositionens specialmotivering sidan 176). Under spädbarnsåret, under anknytningsprocessen, är barnet känslomässigt och praktiskt totalt beroende av någon av sina föräldrar. Föräldraförsäkringen ger båda föräldrarna rätt att använda dess förmåner. Därefter träder andra samhällsförmåner in såsom barnomsorg. Undantag kan göras under spädbarnsåret, assistenten kan hjälpa den funktionshindrade att klara viss praktisk omvårdnad (t.ex. matning och blöjbyten) av spädbarnet dvs. vara en hjälp för föräldern att vara förälder MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

210 Särskilda skäl för personlig assistans Sida 30 av Barnomsorg och skola I propositionen 1992/93:159 sidan 65 skrivs Barn med funktionsnedsättningar har ofta särskilda behov av stöd i barnomsorg, skola och under fritid. Om barnets behov inte tillgodoses inom ramen för ordinarie verksamhet, bör det vara huvudmannens uppgift att se till att resurser tillförs verksamheten med hänsyn till barnets behov. Det kan t.ex. innebära att personaltätheten höjs eller att verksamheten tillförs specialpedagogiskt stöd. En annan åtgärd kan vara elevassistans. Se skollagen 2 a kap 3 3 st om barnomsorg och skolbarnomsorg. Insatsen personlig assistans skall alltså inte ersätta den personal som krävs för att ett barn i behov av stöd skall få det enligt skollagen. Endast om den hjälp som ett barn/elev behöver är sådan att den faller utanför vad som är rimligt kan assistans beviljas. Exempel på detta är: stora omvårdnadsbehov ett barn/elev ofta måste utebli från verksamheten barnet är i behov av personlig assistent såväl i anslutning till verksamheten som i hemmet Daglig verksamhet I insatsen daglig verksamhet enligt LSS skall enligt 9 c ingå omvårdnad. I 6 2 st LSS står det för verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. Det åligger således verksamheten att ansvara för all omvårdnad för att den enskilde skall kunna ta del av insatsen daglig verksamhet. Det kan undantagsvis beviljas personlig assistans, såväl enligt LSS som enligt SFB (tidigare LASS), om den enskilde har ett uttalat behov av en särskild person knuten till sig i daglig verksamhet och i bostaden. Den särskilda personen skall vara nödvändig för den enskildes kommunikation. Behovet förstärks om den enskilde har behov av täta sjukhusbesök. Om särskilda skäl anses föreligga skall de styrkas av läkare med specialistkompetens. Resursbrist inom daglig verksamhet skall inte lösas genom att insatsen personlig assistans beviljas. Vistelse på sjukhus Den som har beslut om personlig assistans enligt LSS och SFB (tidigare LASS) kan, efter behovsbedömning, ges möjlighet att ha assistenten med sig under vistelse på sjukhus, del av eller hela omfattningen av den assistans som redan är beviljad om: karaktären av funktionshindret gör det särskilt angeläget hälsotillståndet kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den enskilde bör finnas till hands den enskildes möjligheter att kommunicera kräver att ett starkt begränsat antal personer med ingående kunskap om den enskilde bör finnas till hands Behovsbedömningen görs när det gäller LSS av kommunens biståndsbedömare, och när det gäller SFB av Försäkringskassan eller sjukvården. Personlig assistans till personer över 65 år För att personer över 65 år skall vara berättigade till assistans, måste ansökan ha inkommit före 65 års ålder. Beviljad assistans kan ej utökas efter 65-årsdagen. Behov av utökade insatser därefter får istället tillgodoses i form av bistånd enligt socialtjänstlagen MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

211 Sida 31 av Tillfälligt utökat behov av personlig assistans Tillfällig ökning av personlig assistans (gäller när en person redan har beslut om assistans) berättigar inte till ökad statlig assistansersättning. Kommunen har ansvaret för den tillfälliga utökningen av assistansen. Personlig assistans i bostad med särskild service I särskilt boende (9 p 8 LSS, 9 p 9 LSS, 4 kap 1 SoL) ska det finnas ett basstöd som tillgodoser den enskildes behov. I en gruppbostad ska det finnas en fast personalbemanning som i huvudsak täcker den enskildes hela hjälpbehov. Enligt huvudregeln har man därför inte rätt till personlig assistans i gruppbostad. I en servicebostad kan personlig assistans beviljas för de omvårdnads- och assistansbehov som inte tillgodoses i boendet. (RFV 2003:6). Man kan alltså kombinera ett boende i servicebostad med personlig assistans där servicebostaden står för ett visst basstöd som komplement till den personliga assistansen. I särskilt anpassad bostad kan personlig assistans beviljas. Gemensamt ansvarstagande när någon i ett hushåll är funktionshindrad Av äktenskapsbalken (16 kap 1 ÄB) framgår att makar, var och en efter sin förmåga, ska bidra till det gemensamma hushållet och till att personliga behov tillgodoses. Det innebär att när en funktionshindrad person har rätt till personlig assistans, eller annan hjälp i hemmet, ska inte den personlige assistenten/vårdbiträdet ta över den icke funktionshindrade makens/makans ansvar för det gemensamma hushållet. Samma principer bör tillämpas för: par som sammanbor par som ingått partnerskap person med funktionsnedsättning med delat hushåll person med funktionsnedsättning med hemmavarande barn över 18 år Observera att maken/makan/partnern/sambon/barnet ska vara hemmavarande för att ovanstående princip ska följas, dvs. inte huvudsakligen befinna sig på annan plats. Att ha ett gemensamt hushåll innebär inte ett ansvar för den funktionshindrades omvårdnad. Vid bedömningen av omvårdnadsbehov ska bedömningen göras som om den funktionshindrade var ensamstående. Den funktionshindrade och dennes make/maka/sambo/partner/barn skall informeras om möjligheterna till hemvårdsbidrag eller anhöriganställning samt om möjligheter till korttidsvistelse och avlösarservice Biståndsbeslut 9 2. LSS, avräkningsperiod m.m. Avräkningsperiod för assistanstiden är 6 månader, dvs. med utgångspunkt från gällande datum då beslutet trädde i kraft. Den enskilde får ett beslut där omfattning i tid per vecka/månad är definierad inklusive assistans tid för fritidsaktiviteter. Därefter kan den enskilde fritt disponera och planera tillsammans med assistenten, hur han/hon vill ha assistanstimmarna utförda inom kalendermånaden eller spara en del av sina assistanstimmar till ett MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

212 Sida 32 av 40 specifikt tillfälle. Tid som inkluderar städning, tvätt, inköp och liknande uppgifter räknas in i det totala behovet av personlig assistans. 212 Kommunen har det ekonomiska ansvaret för assistans de 20 första timmarna per vecka. Försäkringskassan beslutar om rätt till assistansersättning och debiterar sedan kommunen för de första 20 timmarna. Kommunens ersättningsnivå för personlig assistans enligt LSS följer samma nivå som försäkringskassan tillämpar vid ersättning enligt SFB (tidigare LASS). Den enskilde kan hos försäkringskassan ansöka om förhöjd ersättning. Ansökan initieras av verksamhetsansvarig. De funktionshindrade som omfattas av LSS men som saknar grundläggande hjälpbehov och alltså inte har rätt att erhålla personlig assistans, har ofta rätt till andra insatser enligt LSS t.ex. ledsagarservice. Bistånd enligt SoL t.ex. hjälp i hemmet kan också vara aktuellt. Avtal mellan Munkedals kommun och assistansberättigad m.m. Om den enskilde vill anlita Munkedals kommun som utförare av den personliga assistansen skall ett avtal mellan kommunen och den enskilde upprättas och skickas in till försäkringskassan. Här framgå t.ex. omkostnadsersättning, uppsägningstid och rekrytering. En genomförandeplan upprättas också i samband med nytt uppdrag. I planen framgår vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur Ledsagarservice 9.3 LSS Insatsen ledsagarservice enligt 9 3 LSS avser att ge funktionshindrade personer ökade möjligheter att genomföra enklare aktiviteter och att bryta social isolering. Vid utredningen om behov av ledsagarservice ska behovet grundas på den enskildes behov av ledsagning för enklare aktiviteter i närmiljön. Eventuella extra omkostnader prövas enligt 4 kap. 2 SoL. Några generella ramar om högsta antal timmar per månad finns inte. Det individuella behovet avgör när insatsen ska ges samt hur omfattande insatsen ska vara. I utredningsfasen är det viktigt att skaffa en bild av behovet av ledsagarservice. Givetvis varierar behovet av ledsagarservice utifrån den funktionshindrades intressen och aktiviteter. Det ska även beaktas att en yngre person ofta har ett större behov av hjälp för att kunna delta i samhällslivet än en person i hög ålder. Ledsagarservice bör ingå som en uppgift i personlig assistans för de som har den insatsen. Huvudregeln är att personer boende i bostad med särskild service enligt LSS ska få sina behov av ledsagning tillgodosedda genom personal i boendet. Regeringsrätten (RÅ 1995 ref 47) har dock bedömt att det kan finnas skäl då det finns behov av en utökad individuellt anpassad aktivitet samt när behovet av ledsagning rent faktiskt inte tillgodoses i boendet MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

213 Sida 33 av 40 Ledsagning ges inte med automatik för hela dygn. Den enskildes behov avgör antal timmar. Under en aktivitet kan det finnas moment som den enskilde klarar utan någon ledsagare vid sin sida. 213 Resor/ledsagning som inte ryms i det befintliga beslutet Ibland händer det att omfattningen av redan beviljad ledsagning eller annan beviljad insats inte räcker till för den planerade aktiviteten. Vid sådana tillfällen ska en ny ansökan för det specifika tillfället göras till biståndshandläggaren. Föräldraansvaret när det gäller funktionshindrade barn och ungdomar Det stöd och den omvårdnad en förälder ger till ett barn utan funktionsnedsättning utgör norm för vad som är normalt. Det hjälpbehov och de insatser som går utöver vad som är normalt för ett barn i samma ålder, utgör grunden för bedömningen av stödinsatser. Verkställighet När beslut har fattats om ledsagning enligt LSS lämnas det över till enhetschef. En genomförandeplan upprättas tillsammans med den enskilde. Insatsen utgår från målsättningen i beslutet. I planen framgår vad som ska verkställas och omfattning i timmar Kontaktperson 9.4 LSS Syftet med en kontaktperson är att denne skall vara en medmänniska som kan ge stöd i vardagssituationer och hjälpa till att bryta den enskildes isolering. Insatsen ska ge samvaro och hjälp till fritidsverksamhet. Insatsen kan ges till vuxna och ungdomar. Kontaktpersonen är ett icke-professionellt stöd som ges av personer med stort engagemang och intresse för andra människor. I insatsen ingår ej omvårdnad enligt 9 c LSS. Kontaktpersonen, som inte har något juridiskt ansvar i sitt uppdrag, kan ge enklare råd och vara en förespråkare för den enskilde i enklare frågor. Kontaktpersonen får ej ta ansvar för frågor som faller inom god man eller är av juridisk karaktär. Normalt beviljas ej biträde av kontaktperson för person som har ett fungerande nätverk (dvs. familj, anhöriga, vänner). Särskild restriktivitet skall råda när det gäller personer boende i bostad med särskild service eftersom behovet normalt skall tillgodoses inom ramen för boendet. Normalt beviljas inte heller kontaktperson till person som har personlig assistans eller ledsagning. Det är dock alltid den enskildes behov av kontaktperson som styr. Kontaktpersonens uppdrag kan utformas lika enligt SoL och LSS, men det kan också ges en annan utformning enligt SoL. Kontaktpersonen kan då ha ett mer omfattande uppdrag att vara stödperson åt den enskilde, till exempel kontaktpersoner för ungdomar med behov av individuellt stöd på grund av social problematik MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

214 Sida 34 av 40 Verkställighet När beslut har fattats om kontaktperson enligt LSS lämnas det över till enhetschef. En preciserad plan görs upp tillsammans med den enskilde. Planen utgår från målsättningen i beslutet. I planen framgår vad som ska verkställas i form av antal träffar och telefonsamtal. Ersättning, arvode och omkostnadsersättning följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för respektive kalenderår. Detta formuleras i ett avtal mellan kommunen och kontaktpersonen Avlösarservice i hemmet 9.5 LSS Med avlösarservice avses avlösning i det egna hemmet, dvs. att en person tillfälligt avlastar och tar över omvårdnaden från anhöriga eller andra närstående. Avlösning kan ges både som en regelbunden insats och i situationer som inte kan förutses. Avlösning kan ges under såväl dagar, kvällar och nätter som helger. Insatsen gäller enbart den funktionshindrade. Syftet med insatsen är att ge föräldrar, syskon och närstående utrymme för varandra, tid för egna aktiviteter eller för att vila. Avlösaren ska därför ej tillhöra den närmaste familjekretsen. Familjehemsföräldrar är i detta fall att jämställa med föräldrar, och kan också vara berättigade till insatsen. Avlösarservice beviljas med ett antal timmar per månad efter en individuell prövning. Beviljade timmar för avlösarservice kan inte sparas över ett månadsskifte. Avräkning görs månadsvis. Vid bedömning av behov av avlösarservice i hemmet är det viktigt att beakta den funktionshindrades behov. Avlastningen för anhöriga måste också bli bra för den funktionshindrade. Samtliga beviljade och sökta insatser skall beaktas vid behovsbedömning och beviljande av insatser. Hänsyn skall tas till om den funktionshindrade klarar att ha flera olika typer av insatser. I vissa fall är det viktigt att det funktionshindrade barnet möts med få kontaktytor och bra struktur. Om den enskilde beviljats personlig assistent, beviljas i normalfallet ej avlösarservice i hemmet. Hänsyn skall också tas till om barnet/familjen har beviljats korttidsvistelse eller andra insatser. Det finns inga riktlinjer för omfattningen av insatsen avlösarservice utan det individuella behovet styr. Verkställighet När beslut har fattats om avlösarservice enligt LSS lämnas det över till enhetschef. En preciserad genomförandeplan görs upp tillsammans med den enskilde. Insatsen utgår från målsättningen i beslutet. Planen beskriver vad som skall verkställas Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9.6 LSS Korttidsvistelse är en insats till föräldrar eller annan vårdare som har hemmavarande barn, ungdom eller vuxen som är funktionshindrad samt för den funktionshindrade själv. Vistelsen skall erbjuda såväl behov av avlösning som behov av enbart miljöombyte eller rekreation ( mål nr. 29 och ) MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

215 Sida 35 av 40 Korttidsvistelse ges utanför det egna hemmet och kan erbjudas i korttidshem, i stödfamilj eller som läger. För små barn bör man i första hand överväga korttidsvistelse i form av stödfamilj. För att verksamheten skall kunna planera sina resurser, måste i beslutet framgå i vilken omfattning den enskilde behöver insatsen. Korttidsvistelse planeras i samråd med familjen och kan beviljas för enstaka tillfällen eller som en regelbunden insats. 215 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet bör ej ha större omfattning i tid än den tid som den enskilde vistas i det egna hemmet. Vid bedömningen av korttidsvistelse skall den funktionshindrades perspektiv beaktas. Hänsyn tas till den funktionshindrades bästa och med utgångspunkt från den enskildes hela situation. Samtliga beviljade och sökta insatser skall uppmärksammas vid behovsbedömningen och beviljande av insatser. Hänsyn skall tas till om den enskilde klarar flera olika typer av insatser. Det är viktigt att den funktionshindrade möts med få kontaktytor och en bra struktur. När insatsen/biståndet korttidsvistelse utförs av en stödfamilj ska val av denna, uppföljning av insatsen samt stöd till föräldrar och stödfamiljen ske i enlighet med bestämmelserna i SoL, oavsett om korttidsvistelse beslutats enligt LSS eller SoL. Familjer som tar emot barn för korttidsvistelse ingår i den krets som har anmälningsskyldighet enligt 14 kap 1-2 SoL och LSS 24 a. Verkställighet När beslut fattats om korttidsvistelse upprättas en genomförandeplan. I planen framgår vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Insatsen bedrivs målinriktat och ska följas upp minst en gång per år. Resor till och från korttidsvistelsen samt mat bekostas av den enskilde eller dess vårdnadshavare. Ersättning, arvode och omkostnadsersättning till stödfamilj följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för respektive kalenderår Korttidstillsyn för skolungdom 9.7 LSS Ungdomar över 12 år med funktionsnedsättningar kan behöva en trygg situation och en meningsfull sysselsättning före och efter själva skoldagen samt under skollov. Detta innebär att skolans ansvar gäller till och med sommaren det år barnet fyller 13 år. Därefter skall vårdnadshavaren informeras om rätten att söka korttidstillsyn enligt LSS. All korttidstillsyn ska utformas med utrymme för flexibla lösningar och utgå från den enskildes behov. Barnet/ungdomen kan exempelvis gå kvar i sitt fritidshem, ingå i en grupp med andra funktionshindrade ungdomar eller delta i olika typer av ordinarie utbud av fritidsverksamheter för barn/ungdomar. Verkställighet När beslut fattats om korttidstillsyn upprättas en genomförandeplan. I planen framgår vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Insatsen bedrivs målinriktat och ska följas upp minst en gång per år. Resor till och från korttidstillsynen samt mat bekostas av den enskilde eller dess vårdnadshavare MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

216 Sida 36 av Bostad med särskild service för barn och ungdomar 9.8 LSS Ett av socialtjänstens främsta mål är att skapa förutsättningar för att funktionshindrade barn och ungdomar ska kunna växa upp i sina föräldrahem. Boende i familjehem eller bostad med särskild service är en insats som kan komma i fråga först om barnet, trots stödinsatser i hemmet, inte kan bo kvar. Insatsen ska ses som ett komplement till boendet i föräldrahemmet. Ytterligare skäl till denna boendeform är när barnet/ungdomen har sin skolgång på annan ort. 216 Vårdnadshavare eller god man/förmyndare skall alltid erbjudas att vara delaktig vid uppföljning och planering. En individuell plan skall erbjudas. Många gånger har föräldrar ett stort behov av stöd. En nära samverkan med habiliteringen och/eller med individ- och familjeomsorgen är ett sätt att stärka stödet till föräldrarna. Bostad med särskild service för barn och ungdomar Bostad med särskild service för barn och ungdom är en insats som riktar sig till de barn som har ett speciellt behov av stöd. Det är i första hand ett stort omvårdnadsbehov som gör att denna insats kan bli aktuell. Omvårdnad samt kultur- och fritidsverksamhet ingår som del i boendeinsatsen. En förutsättning är att vårdnadshavaren samtycker till placeringen. I en bostad med särskild service bor några barn eller ungdomar tillsammans i en så hemlik miljö som möjligt. I en sådan bostad ska finnas personal dygnet runt. Boende för barn ska vara utformat så att det ger barnet goda möjligheter att bibehålla en bra kontakt med sina föräldrar, syskon och andra närstående. I LSS betonas att boende för barn med funktionsnedsättning skall ses som ett komplement till föräldrahemmet. Det skall t.ex. vara möjligt att barnet bor växelvis hos föräldrarna och i bostad med särskild service. Boende för barn skall vara utformat med tanke på att barnets anhöriga skall kunna vara där och att vårdnadshavare skall ha rätt och möjlighet att vara delaktiga i barnets vardagsliv. Boende i familjehem För barn som trots olika stödåtgärder inte kan bo hos sina föräldrar är familjehem den insats som i första hand ska prövas. Familjehem innebär att barnet bor hos en annan familj än den egna. Gränsen mellan stödfamilj och familjehem kan ibland vara svår att dra. Ett familjehem kan fungera som komplement till föräldrahemmet genom att barnet t.ex. bor hos föräldrarna under helger och skollov och i familjehemmet under veckorna. De lösningar som väljs skall alltid se till barnets bästa. Gällande insatsen/biståndet boende i familjehem ska val av familjehem, uppföljning av insatsen samt stöd till föräldrar och familjehemmet ske i enlighet med bestämmelserna i SoL, oavsett om beslut fattas enligt LSS eller SoL. För barn och ungdomar som behöver bo i familjehem på grund av sin funktionsnedsättning och tillhör LSS personkrets, fattas beslut enligt 9 p 8 LSS. En familjehemsplacering kan även beslutas enligt LVU om vårdnadshavaren inte samtycker och en placering utanför hemmet anses nödvändig. Ansvaret för utredning enligt 11 kap 2 SoL, som görs utan samtycke av vårdnadshavaren, ligger alltid på individ- och familjeomsorgen MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

217 Sida 37 av 40 Verkställighet När beslut fattats om bostad med särskild service för barn och ungdom upprättas en genomförandeplan. I planen framgår vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Insatsen bedrivs målinriktat och ska följas upp minst en gång per år. 217 Ersättning, arvode och omkostnadsersättning till familjehem följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation för respektive kalenderår Bostad med särskild service för vuxna 9.9 LSS Allmänna principer och förutsättningar Bostad med särskild service kan bli aktuellt då den funktionshindrade, trots stöd, inte klarar ett ordinärt boende. I bostad med särskild service ansvarar kommunen för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till och med sjuksköterskenivå och även rehabilitering/habilitering av arbetsterapeut och sjukgymnast. Med hälso- och sjukvårdsansvaret följer också ansvar för vissa hjälpmedel. Med insatsen bostad med särskild service avses ett boende med fast personalstöd. I insatsen ingår att den enskilde får stöd att genomföra dagliga aktiviteter såväl i som kring bostaden. Genom insatsen ska den enskilde få en fullvärdig lägenhet där hyreslagens regler är tillämpliga. (För utförligare information om de hyresrättsliga förhållandena i bostad med särskild service hänvisas till kap 11 i Socialstyrelsens skrift Bostad med särskild service för vuxna Stöd för rättstillämpning och handläggning ). Huvudformerna för bostad med särskild service är gruppbostad och servicebostad. I såväl gruppbostad som servicebostad ingår omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter som en del av insatsen. Bostad med särskild service skall utformas flexibelt. Stödet och servicen skall vara anpassat till den enskildes behov. Det finns ingen begränsning i LSS gällande utveckling och nytänkande kring bostäder med särskild service, under förutsättning att det är fullvärdiga bostäder och att den enskilde uppnår goda levnadsvillkor. Vad som är en fullvärdig bostad regleras i Boverkets normer för bostäder. Det finns en ökad efterfrågan på ett individuellt anpassat boende som inte präglas av familjelik kollektiv gemenskap med grannarna i boendet. För att möta ändrade krav och förväntningar är det viktigt att nya former för bostad med särskild service utvecklas. Det skall samtidigt finnas möjlighet att erbjuda mer traditionella boendeformer för den som föredrar det. Tidsbegränsat beslut om boende I fall där det inte är klarlagt att en person har behov av ett permanent boende i bostad med särskild service kan man fatta tidsbegränsat beslut. Det kan vara aktuellt i fall där det inte går att bedöma behovets varaktighet eller om den enskilde behöver ett provboende för att man skall få ett underlag för bedömning av vilken boendeform som passar den enskilde bäst. En individuell plan skall upprättas där mål och syfte med insatsen klart skall framgå och också på vilket sätt den enskilde skall garanteras det stöd han/hon har behov av om boendet inte förlängs efter prövotiden. Personen får ett andrahandskontrakt utan besittningsskydd under den tid som anges i beslutet MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

218 Sida 38 av 40 Gruppbostad Med gruppbostad avses bostäder med gemensamhetsutrymmen och där service och vård kan ges alla tider på dygnet. Gruppbostad är ett bostadsalternativ för funktionshindrade som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal dygnet runt. I princip skall man kunna täcka den enskildes hela stödbehov. Omvårdnad samt kultur- och fritidsverksamhet ingår som del i boendeinsatsen. Syftet med gruppbostaden är att vuxna funktionshindrade, som inte klarar eget boende eller boende i servicebostad, ändå skall ha möjlighet att lämna föräldrahemmet och skapa sig ett eget hem. 218 Servicebostad En servicebostad utgörs av fullvärdiga lägenheter som är geografiskt samlade. Personligt stöd ska ges i den omfattning den enskilde behöver. Omvårdnad samt kultur- och fritidsverksamhet ingår som del i boendeinsatsen. Detta stöd ska utgå från en fast personalgrupp. De som bor i en servicebostad bör ha tillgång till samvaro i en gemensamhetslokal eller träffpunkt. I anslutning till denna lokal kan även personalens bas inrymmas. Bostad med särskild service i form av servicebostad är en insats som kan vara lämplig för människor som inte klarar av att bo i ordinärt boende men som inte har ett så omfattande hjälpbehov att ett boende i gruppbostad är nödvändigt. De olika bostadsformerna ska dock inte rangordnas utan ses som alternativ. Att bo i ett kollektiv ställer krav på individen. En del väljer den formen för att de kan ha behållning av den. Personer med stora omfattande behov kan välja servicebostad, därför att deras behov är så stora att de bäst tillgodoses med personlig assistans i kombination med den extra trygghet och service som kan erbjudas i en servicebostad. I servicebostad kan man, efter särskild prövning, ha personlig assistans enligt LSS eller SFB (tidigare LASS). Personalen i boendet skall då ge det stöd som behövs utöver den personliga assistansen. För servicebostad enligt LSS utgår ingen avgift. Den enskilde betalar sin hyra och sina egna omkostnader. Särskilt anpassad bostad Om den funktionshindrade, med stöd av insatser enligt LSS och viss grundanpassning av bostaden, klarar ett boende i en särskilt anpassad bostad utan fast bemanning, kan detta vara att föredra framför servicebostad eller gruppbostad. I förekommande fall är det en fråga om en egen bostad i ett vanligt bostadsområde. Omvårdnad samt kultur- och fritidsverksamhet ingår inte som del i boendeinsatsen. Behovsprövat stöd och service som ledsagarservice, hjälp i hemmet och personlig assistans kan utgå till den som bor i särskilt anpassad bostad inom ramen för SoL, LSS och LASS MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

219 Sida 39 av 40 Verkställighet När beslut fattats om bostad med särskild service för vuxna upprättas en genomförandeplan. I planen framgår vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Insatsen bedrivs målinriktat och ska följas upp minst en gång per år Daglig verksamhet 9.10 LSS Allmänna principer Den som till följd av sin funktionsnedsättning saknar sysselsättning utanför hemmet kan få daglig verksamhet enligt LSS. Vid erbjudande om plats i daglig verksamhet skall den enskildes utbildningsbakgrund och intresseinriktning ha stor betydelse. Då en funktionshindrad person får daglig verksamhet skall man i den individuella planeringen överväga den enskildes möjligheter att få arbete på den öppna marknaden eller i skyddade former eller börja studera. Den enskilde skall få det stöd han/hon behöver i kontakter med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, utbildningsansvariga och andra verksamheter som kan medverka till habilitering/rehabilitering mot arbete och studier. Daglig verksamhet som insats enligt LSS Den som tillhör LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. För personer som uppnått pensionsåldern upphör platsen och den enskilde erbjuds daglig sysselsättning i öppen form för att motverka passivisering och isolering. Habiliteringsersättning utgår inte till personer som uppnått pensionsålder. Den som har daglig verksamhet enligt LSS får habiliteringsersättning. Daglig verksamhet är avgiftsfri för den enskilde. Dock utgår avgift för lunch. I insatsen daglig verksamhet enligt LSS ingår omvårdnad. För den som ej kan ta sig till och från daglig verksamhet anlitas Västtrafik. Resorna betraktas som omsorgsresor. Munkedals kommun tar ut en avgift för resorna motsvarande månadsavgiften för bussresor (SN 129/07). Verkställighet När beslut fattats om daglig verksamhet upprättas en genomförandeplan. I planen framgår det vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur. Insatsen bedrivs målinriktat och ska följas upp minst en gång per år Individuell plan 10 LSS I samband med att man beviljas en insats enligt LSS skall den enskilde informeras om att han/hon kan begära att en individuell plan enligt LSS 10 upprättas. En individuell plan kan beskrivas som den enskildes egen karta med syftet att ge överblick över planerade och beslutade insatser. Den kan även användas för att ge överblick över en begränsad del av aktuella insatser. Det är den enskilde som begär att en individuell plan ska göras och som avgör planens omfattning. Det innebär att ansvarig handläggare, om den enskilde lämnar sitt samtycke, skall verka för att få kunskap om andra myndigheters/vårdgivares planer och åtgärder. Dessa kan med fördel tas med i den enskildes individuella plan enligt LSS. Den individuella planen ska fortlöpande, minst en gång per år, följas upp och utvärderas MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

220 Sida 40 av 40 Syfte Den individuella planen ska garantera inflytande och full delaktighet i planeringen av insatserna. Den ska också underlätta samordning av insatserna för den enskilde från olika verksamheter/vårdgivare. 220 Metod När man upprättar en individuell plan bör man eftersträva administrativt enkla former. Frågor som klargör ansvarsgränser bör ingå i planen: vem gör vad och när?. Mallar kan användas som ett hjälpmedel för att ge planen struktur men man bör vara uppmärksam på att de kan få en styrande effekt i samspelet med den enskilde. Den enskilde styr över innehåll och formuleringar i planen Förhandsbesked 16 LSS Den som tillhör personkretsen och som vill flytta till en annan kommun har rätt att före flyttningen få besked av inflyttningskommunen om rätt till insats i den kommunen. Den bestämmelsen har till syfte att underlätta för funktionshindrade att flytta mellan kommunerna. Förhandsbeskedet gäller gentemot den kommun som man har bestämt sig för att flytta till. Den enskilde kan således inte kräva förhandsbesked från flera kommuner samtidigt MUNKEDAL Telefon växel Fax Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

221 221 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005

222 222 Innehåll 1. Gemensamma grundläggande värderingar Förtydligande av ansvar Basnivå Specialistnivå Samverkansskyldighet Informationsskyldighet Gemensam kompetensutveckling Skola/IFO/BUP Samverkan kring det enskilda barnet/ungdomen Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför hemmet Uppföljning av riktlinjerna

223 1. Gemensamma grundläggande värderingar 1. Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensamma riktlinjer. Varje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med barnets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska barnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksamhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt för att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och barn som har psykiska problem. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid först prövas, om det inte är uppenbart att barnets behov direkt kräver särskild specialistkompetens. Ett funktionshinder kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Ett handikapp uppstår om miljön och personliga hjälpmedel inte anpassas för att kompensera funktionshindret. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. 223 Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och kostnadsansvar. I fall då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn och ungdomar som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för detta. Barnets och/eller ungdomens behov av utredning eller behandling ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. Målgruppen för riktlinjerna omfattar barn och ungdomar, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnen är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. 3

224 2. Förtydligande av ansvar Basnivå Specialistnivå 2. Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och i förskola/ skola. Basnivån, når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, förskola/ skola inklusive skolhälsovård, mödra- och barnhälsovård och annan primärvård liksom ungdomsmottagningarna. Först när resurserna i vardagsmiljön inte är tillräckliga för att möta behoven ska mer specialiserad verksamhet träda till som därmed når en liten andel barn. Denna nivå ska komplettera basverksamheterna och ge konsultation till basnivån. Den svarar för utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras. Specialistnivån behövs för en liten andel av alla barn. Hit hör socialtjänstens individ- och familjeomsorg (IFO), socialtjänstens handikappomsorg, barn- och ungdomsmedicin, habilitering, barn och ungdomspsykiatri, barnneuropsykiatri och vuxenpsykiatri för äldre ung- domar. Hit hör även HVB-hem samt de särskilda ungdomshemmen. 224 Inom var och en av de två nivåerna kan insatser ske för barn som behöver särskilt stöd. Dessa är att upptäcka och bedöma barns behov, att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser. Arbete inom dessa dimensioner kan vara riktade direkt till barnet, till anhöriga eller till barnets sociala miljö. Skolans elevvård bör tillhandahålla specialpedagogisk, psykologisk, social och medicinsk kompetens för att vara ett stöd för arbetslagen och vid behov göra utredningar och bistå pedagogisk personal vid upprättande av åtgärdsprogram. Elevvårdsteamet skall kunna genomföra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Dessa utredningar utgör underlag för bedömning av vilka barn och ungdomar som även behöver få insatser från specialistnivån. Det är viktigt att rätt prioritering sker av vilka barn som ska få insatser från specialistnivån. Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker för personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna på basnivån och mellan nivåerna i syfte att skapa en gemensam bas för uppföljning och utveckling av de gemensamma arbetsområdena. 4

225 3. Samverkansskyldighet Informationsskyldighet 3. För att stärka skyddet för barn i utsatta situationer gjordes vissa lagändringar under Enligt den nya lydelsen i socialtjänstlagen har socialnämnden en skyldighet att samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen. I en väl fungerande samverkan är det en skyldighet att informera den andre huvudmannen om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka förutsättningarna för samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser för den andre huvudmannens verksamhet. 4. Gemensam kompetensutveckling Skola/ IFO/BUP 4. Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för de olika uppdragen. Både kommunerna och regionen anser därför att all personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Gemensam utbildning skall genomföras årligen. Utbildningen sker områdesvis men med ett gemensamt innehåll för hela Västra Götaland. Ansvar för planering av innehåll i utbildningen sker gemensamt, och kommunförbunden svarar för att planering kommer till stånd

226 5. Samverkan kring det enskilda barnet/ungdomen 5. Samverkan kring det enskilda barnet/ungdomen och hans eller hen nes familj sker i huvudsak enligt nedanstående modell. Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 1. Om en handläggare/behandlare/pedagog inom någon av de inblandade verksamheterna tillsammans med barnet/ungdomen och dess familj upplever att man har behov av ytterligare resurser som finns utanför den egna organisationen tas kontakt med aktuell verksamhet. 2. Handläggaren/behandlaren/pedagogen och familjen träffas, för att tillsammans kartlägga de resurser som redan finns och försöker komma fram till vad man tror skulle behövas ytterligare. Tillsammans kan man också komma fram till om man behöver kalla till ett nätverksmöte och vilka som i så fall bör bjudas in. 3. Ett nätverksmöte initieras av handläggaren/behandlaren/pedagogen eller av ansvarig chef. Det lagstadgade ansvaret medför att de professionella aktörerna skall prioritera inbjudan till ett sådant möte. 4. Någon i den inbjudande verksamheten leder ett nätverksmöte som hålls så snart som familjen eller de inblandade professionella 226 anser det som nödvändigt eller senast inom 3 veckor. Syftet med nätverksmötet är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/ den unges/familjens resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven, upprätta gemensam vårdplan/ handlingsplan, tydliggöra ansvarsområden samt följa upp. 5. a) Man kommer antingen fram till att den aktualiserade verksamheten ensam kan fortsätta sitt arbete med den unge, ev. med stöd från övriga medverkande genom uppföljande nätverksmöten och/ eller konsultationer. eller b) Man kommer fram till att den unges behov föranleder vidare utredning och eller insats hos någon eller flera av de professionella aktörerna. Gemensam, skriftlig vårdplan/handlingsplan upprättas. Om någon av aktörerna, ensidigt, bedömer vidare utredning och eller insats som obehövlig skall detta formellt beslutas och motiveras skriftligen. 6. Efter utredning beslutar socialtjänsten om huruvida den unge är i behov att insatser eller åtgärder efter utredning beslutar BUP om den unge är i behov av barnpsykiatrisk behandling. Respektive verksamhet ansvarar för bedömning av barnets/den unges behov utifrån sitt kompetensområde. 7. Om den unge bedöms vara i behov av insatser från flera organisationer skall det tydligt framgå vilken organisation som ansvarar för vilka av de planerade vård- och behandlingsinsatserna, de kostnader de medför samt resultatuppföljning. 8. Gemensam, skriftlig vårdplan/handlingsplan upprättas av den unge/ 6

227 familjen och inblandade verksamheter. Vårdplanen/handlingsplanen skall vara konkret avseende de insatser som respektive organisation skall ansvara för. Där skall tydlig framgå vem som gör vad, omfattningen på insatsen samt var stödet/ behandlingen skall ges. 9. Vård och behandling genomförs, respektive huvudman svarar för insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med sitt ansvar. I nedanstående figur åskådliggörs modellen. 6. Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför hemmet 6. Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. Grundmodellen för samverkan kring det enskilda barnet följer den modell som beskrivits i punkt nr 5. Då det gäller barn och ungdomar i förskole/skolålder som placeras utanför det egna hemmet skall även skolans insatser finnas med som en del i den gemensamma vårdplanen/ handlingsplanen. Då det gäller vård och behandling för barn som placeras utanför det egna hemmet föreslås följande förtydligande avseende socialtjänstens och barn- och ungdoms/vuxenpsykiatrins ansvar. Socialtjänsten och barn- och ungdoms/vuxenpsykiatrin gör sina utredningar och bedömningar av barnets/den unges behov av vård utanför det egna hemmet respektive behov av psykiatrisk behandling. Varje verksamhet ansvarar för utredning och bedömning inom sitt kompetensområde. Då barnet har behov av såväl vård utanför det egna hemmet som 227 7

228 psykiatrisk behandling skall socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin tillsammans upprätta en gemensam vårdplan/handlingsplan. I denna skall följande framgå: planerade insatser, vårdgivare, och ansvarsfördelning mellan huvudmännen. Vårdplanen skall vara skriftlig. Den skall undertecknas av företrädare från respektive huvudman med mandat att fatta beslut som vårdplanen kräver, t ex om kostnadsfördelning. Principen för kostnadsfördelning utgår ifrån huvudmännens ansvar enligt lagstiftningen. Det är kommunen som avgör om den enskilde skall få insatser enligt socialtjänstlagen och/eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och det är regionen som avgör om patienten skall erhålla hälso- och sjukvård. Båda parter har rätt att själva ombesörja insatserna ovan eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Kostnadsfördelningen sker mellan huvudmännen och skall vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Ingen part kan i efterhand kräva den andra på kostnadstäckning om inte detta ansvar klart framgår i vårdplanen. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 5 dagar efter placeringen. Tvister som rör verksamhets- och kostnadsansvar förutsätts lösas i linjeorganisationerna. I de fall som tvister ej kan lösas föreslås rapportering ske till den lokala gruppen för uppföljning enligt punkt 7. När den gemensamma vårdplanen är upprättad genomförs vård och behandling. Socialtjänsten och barn- och ungdoms/vuxenpsykiatrin svarar för respektive insatser och därmed förenade kostnader i enlighet med vårdplanen. För barn och ungdomar som vårdas inom psykiatrisk slutenvård kan bestämmelserna i Lag 1999:1404 om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård bli tillämpliga. 228 I fguren på nästa sida visas schematiskt olika kombinationer av fördelning av insatser och kostnadsansvar mellan socialtjänsten och barn- och ungdoms/vuxenpsykiatrins. I de tre mellersta rutorna föreligger behov av såväl vård utanför det egna hemmet som psykiatrisk behandling. Förtydligande av rutornas innehåll. Ruta 1: Barnets vård- och behandlingsbehov tillgodoses genom vård utanför det egna hemmet som socialtjänsten bekostar. Socialtjänsten svarar för omvårdnad och psykosociala insatser som kan vara av pedagogisk, psykologisk och social karaktär. BUP bidrar med konsultation rörande barnet till personalen. Ruta 2: Barnets vård- och behandlingsbehov tillgodoses genom vård utanför det egna hemmet som socialtjänsten bekostar. Socialtjänsten svarar för omvårdnad och psykosociala insatser som kan vara av pedagogisk, psykologisk och social karaktär. BUP svarar för psykiatrisk behandling för barnet samt konsultation rörande barnet till personalen. Ruta 3: Gäller barn och ungdomar med sammansatt social och psykiatrisk problematik som vårdas i verksamhet med huvudsaklig inriktning på barn med psykiatriska tillstånd. Socialtjänsten svarar för del av omvårdnaden samt psykosociala insatser. BUP svarar för omvårdnad samt psykiatrisk behandling. I de fall ett barn vistas i familjehem, på HVB-hem eller SiS-institution och är i behov av psykiatrisk behandling, kan denna ske anting- 8

229 Gemensamt ansvar för vård, behandling kostnader och resultat 229 en genom att barnet kommer till BUP-mottagning eller att BUP svarar för behandling på institutionen. BUP ger vid behov konsultation till berörd personal/familjehem. Barnets situation ska vara avgörande för om behandlingen sker på BUP-mottagning eller på institutionen/i familjehemmet. För de barn som är folkbokförda i länet men behandlingshemsplacerade i annat län, gäller Riksavtalet för utomlänsvård. Innan placering sker i annat län skall båda parter vara överens om denna placering. När behov av barn- och ungdomspsykiatrisk behandling konstaterats och vårdansvaret på grund av exempelvis ålder övergår till vuxenpsykiatrin, ska BUP träffa överenskommelse med vuxenpsykiatrin eller annan enhet inom hälso- och sjukvården om vilken vårdgivare som ska ansvara för fortsatt behandling och uppföljning. 9

230 7. Uppföljning av riktlinjerna 7. En uppföljning av riktlinjerna sker lokalt. Kommunförbunden får tillsammans med regionens sjukhusgrupper finna former för denna uppföljning på både politisk nivå och tjänstemannanivå utifrån befintliga samverkansstrukturer

231 11 231

232 232

233 233 Anmälan av delegeringsbeslut Kapitel 1. Allmänna sektorsövergripande områden Flik 1 Allmänna sektorövergripande ärenden Nr Kapitel 2. Kommunledningskontor Flik 2 Övergripande kommunledningskontoret Nr Kapitel 2. 2 Tillväxt och Kulturenhet Nr Flik 3 Fysisk planering Nr Flik 4 Fritid Besluta om förskott på bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt till övriga föreningar. Förskott av anläggningsbidrag beviljas Munkedals Ridklubb med kronor. Dnr KS Besluta om förskott på bidrag till ungdoms- och idrottsföreningar samt till övriga föreningar. Förskott av anläggningsbidrag beviljas Munkedals Idrottsförening med kronor. Dnr KS Flik 5 Flik 6 Flik 7 Kultur Folkhälsa Näringsliv Flik 8 Biblioteksenheten Nr Flik 9 Personal och löneärenden Nr Flik 10 Ekonomi, upphandling och inköp Nr Flik 11 Administrativa enheten Nr Flik 12 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tillsyn över hälso- och sjukvården Nr Kapitel 3. Sektor Barn- och utbildning Flik 13 Övergripande sektor Barn- o h utbildning Flik 13 Skolplikt och rätt till utbildning Mottagande i grundsärskola samt beslut om att ett barn inte längre ska vara elev i grundsärskolan Bruksskolan. Dok id: Nr Flik 13 Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet (barnomsorg) Nr Flik 13 Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola Flik 13 Gymnasieskola Nr Flik 13 Kommunal vuxenutbildning

234 234 Nr Kapitel 4. Sektor Stöd Övergripande sektor stöd Nr Flik 14 Individ- och familjeomsorg Besluta om insatser bistånd perioden Flik 15 Alkoholärenden och serveringstillstånd Nr Flik 16 LSS / socialpsykiatri Flik 17 Biståndsenheten Besluta om insatser bistånd perioden Flik 18 Färdtjänst och riksfärdtjänst Besluta om insatser bistånd perioden Flik 19 Integrationsenhet Handläggning av ensamkommande asylsäkande Kapitel 5. Sektor Vård och omsorg Flik 20 Äldreomsorg, äldreboenden, hemvård, rehab / Sjukvård Besluta om insatser bistånd perioden Kapitel 6. Sektor Samhällsbyggnad Flik 21 Samhällsbyggnadsärenden (inkl parkeringstillstånd) Besluta om bostadsanpassningsbidrag Besluta om lokala trafikföreskrifter; Hastighetsbegränsning i Dingle. Dnr KS Besluta om parkeringstillstånd för rörelsehindrade Kapitel 6.4 Byggenheten Flik 23 Flik 24 Flik 25 Flik 26 Anställningsbeslut från område Barn och utbildning Anställningsbeslut från område Stöd, vård och omsorg Anställningsbeslut från övriga verksamheter Beslut i kommunstyrelsens myndighetsutskott Protokoll (Extra möte). Förslag till beslut * Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av delegeringsbesluten.

235 235

236 236

237 237

238 238

239 239

240 240

241 241

242 242

243 243

244 244

245 245

246 246

247 247 Förbundsdirektionen Kallelse Tid: Torsdagen den 5 februari kl Plats: Fyrbodals kansli, Riverside, Uddevalla Kontakt: Någon anmälan om deltagande i mötet erfordras ej. Ombud som är förhindrad att närvara ombedes meddela detta till sin ersättare. Kallelsen skickas även till dem. Kan varken ordinarie ledamot eller ersättare närvara vid mötet, meddela detta till kommunalförbundets kansli. Tel E-post Kaffe serveras från kl i restaurangen, gemensam lunch kl VÄLKOMMEN! Clas-Åke Sörkvist Ordförande /Lasse Lindén Förbundsdirektör

248 Dagordning Direktionsmöte Dagordning 1. Val av justeringsman 2. Presentation av ledamöterna Kort information om förbundets uppdrag Beslutsärenden 3. Valärenden 4. Ändringar i förbundsordningen 5. Avrapportering Internkontrollplan Fastställande Internkontrollplan Årsredovisning Överenskommelse med regionen kring tillväxtmedel för perioden Remissvar gällande prioriterat funktionellt vägnät 10. Sammanträden 2015 Informations- och anmälningsärenden 11. Information om polisens nya organisation Gunilla Gevreus, polismästare och polisområdeschef 12. Information inför ny trafikförsörjningsplan Martin Elofsson, VG-regionen 13. Avrapportering av projekt Seemore Louise Robertsson, Fyrbodal Martin Elofsson, VG-regionen 14. Rapport från Affärsdriven miljöutveckling Karin Stenlund, Fyrbodal 15. Information om förvaltningsrevision av lönerutiner 16. Rapport från Beredningen hållbar utveckling 17. Rapport från förbundets egna beredningar 18. Övriga ärenden 19. Nästa möte 2

249 Dagordning Direktionsmöte Förbundsdirektionen Kommun Ledamöter Närv Ersättare Närv Bengtsfors kommun Per Eriksson (s) Per Jonsson (c) Dals Eds kommun Martin Carling (c) Per-Erik Norlin (s) Färgelanda kommun Ulla Börjesson (s) Tobias Bernhardsson (c) Lysekils kommun Jan-Olof Johansson (s) Ronald Rombrandt (lp) Melleruds kommun Tommy W Johansson (s) Eva Pärsson (m) Munkedals kommun Åsa Karlsson (s) Ann-Sofie Alm (m) Orust kommun Kerstin Gadde (s) Ingrid Cassel (m) Sotenäs kommun Mats Abrahamsson (m) Britt Wall (s) Strömstads kommun Peter Birgersson Ronnie Brorsson (s) Dafteryd (c) Tanums kommun Liselott Broberg (m) Louise Thunström (s) Trollhättans stad Paul Åkerlund (s) Monica Hanson (s) Peter Eriksson (m) Maria Nilsson (kd) Uddevalla kommun Carin Ramneskär (m) Magnus Jacobsson (kd) Vänersborgs kommun Ingemar Samuelsson (s) Gunnar Lidell (m) Marie Dahlin (s) Evy Gahnström (v) Peter Göthblad (fp) Lennart Niklasson (s) Åmåls kommun Michael Karlsson (s) Anne Sörqvist (c) 3

250 Dagordning Direktionsmöte Ärende 3 Valärenden Valberedningen kommer på mötet att redovisa förslaget. Valberedningens förslag översänds i separat utskick under nästa vecka. Förslag till beslut Att utse ledamöter enligt valberedningens förslag. Ärende 4 Ändringar i förbundsordningen Som en konsekvens av den diskussion som varit på direktionen 2014 och kopplat till dessa ambitioner behöver förbundsordningen ändras i några hänseenden. - Några paragrafer har blivit inaktuella i vissa delar - 3 och För att möjliggöra att ordförandena i beredningarna kan tas utanför direktionen, samt att ha fler i arbetsutskottet krävs ändring i 6. - Kontrollkriteriet bör förtydligas. Ny 7. - Tider för årsredovisning, verksamhetsplan och budget bör justeras. - Titulaturen ändras i 11. Förslag till ny förbundsordning samt missiv för utskick till kommunerna bifogas. Förslag till beslut Att anta föreslagna ändringar i förbundsordningen. Att skicka ut den nya förbundsordningen för fastställande av medlemmarnas fullmäktige. 4

251 Dagordning Direktionsmöte

252 Dagordning Direktionsmöte

253 Dagordning Direktionsmöte Förslag till förbundsordning för Fyrbodals kommunalförbund Innehållande 23 paragrafer Namn och säte 1 Kommunalförbundets namn är Fyrbodals Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Uddevalla. Medlemmar 2 Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Mellerud, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad, Tanum, Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg och Åmål. Fyrbodals Kommunalförbund är tillsammans med Göteborgsregionens Kommunalförbund, Sjuhärads Kommunalförbundet och Kommunförbundet Skaraborg medlem i Västsvenska Kommunförbundens Samorganisation VästKom. Ändamål 3 Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan. Syftet skall vara att stärka Fyrbodal och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden; Tillväxt- och utvecklingsfrågor. 7

254 Dagordning Direktionsmöte Verksamhetsstöd och intressebevakning. Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Ägaransvar för gemensamt ägda bolag och verksamheter. Förbundet skall precisera sin verksamhet i en treårig verksamhetsplan som årligen revideras. Varaktighet 4 Förbundet är bildat tills vidare. Organisation 5 Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsdirektion. Direktionen skall bestå av sjutton ledamöter med sjutton personliga ersättare. Kommunerna Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg utser vardera två ordinarie ledamöter och två ersättare. De övriga medlemskommunerna utser vardera en ordinarie ledamot och en ersättare. Direktionen utser inom sig ordförande, vice ordförande och andre vice ordförande. För att bredda den politiska representationen kan direktionen inför varje mandatperiod därutöver besluta att adjungera företrädare för parti som är representerat i någon av medlemskommunernas kommunstyrelser. En adjungerad företrädare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt. 6 Förbundsdirektionen utser inom sig ett arbetsutskott för beredning av ärenden. Direktionen kan tillsätta egna beredningsgrupper för olika områden med representanter valda även utanför direktionen. 8

255 Dagordning Direktionsmöte Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer 7 Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägare, stiftare, medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer. Förbundsdirektionen skall få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet. Revision 8 Förbundet skall revideras av fem revisorer. Respektive fullmäktige i Munkedal, Vänersborg, Åmål, Tanum och Färgelanda utser vardera en revisor. Vänersborgs kommun skall vara sammankallande tillika ordförande. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsdirektionen. Revisorerna skall före maj månads utgång avge revisionsberättelse, jämte årsredovisning, till respektive medlemskommuns kommunfullmäktige. Initiativrätt 9 Ärenden i förbundsdirektionen får väckas av ledamot och ersättare i förbundsdirektionen, förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt organ under förbundsdirektionen om direktionen har medgivit sådan rätt. Närvaro- och yttranderätt 10 Förbundsdirektionen avgör själv i vilka fall någon som ej är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden. 9

256 Dagordning Direktionsmöte Förbundskansli 11 Förbundet skall ha ett kansli med uppgift att under förbundsdirektionen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Förbundskansliet leds av en förbundsdirektör som inför direktionen svarar för förbundets löpande förvaltning. Kungörelser och tillkännagivanden 12 Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla. Kungörelse om sammanträde vid vilket budgeten fastställs skall anslås på förbundets anslagstavla och på varje medlems anslagstavla. Finansiering av verksamheten 13 Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna skall därvid fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den 1 november året före verksamhetsåret. Andel i förbundets tillgångar och skulder 14 Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den 1 november föregående år. Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sin skulder för verksamheten samt vid skifte av förbundets samlade tillgångar vid likvidation. 10

257 Dagordning Direktionsmöte Budgetprocess 15 Förbundsdirektionen skall årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret samt förbundsavgift. Budgeten skall dessutom innehålla en plan för ekonomin under den kommande treårsperioden. Direktionens budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under oktober månad året före verksamhetsåret. Årsredovisning, ansvarsfrihet och uppföljning 16 Förbundsdirektionen skall senast den 1 april ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till respektive medlemskommun för godkännande och prövning av ansvarsfrihet för direktionen. Vidare skall direktionen översända delårsrapporten till respektive medlemskommun för behandling i fullmäktige. Direktionen skall fastställa en arbetsordning som reglerar löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande av internkontroll. Lån, borgen m m 17 Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan samtliga medlemskommuners godkännande. Ersättning för förtroendeuppdrag 18 Varje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra ersättningar för uppdrag i förbundsdirektionen. Arvoden och ersättningar till revisorerna skall dock utges av förbundet. 11

258 Dagordning Direktionsmöte Förbundsdirektionen kan i enskilda fall besluta om ersättning för vissa uppdrag. Riktlinjer för dessa ersättningar skall fastställas av direktionen. Inträde av ny medlem 19 Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till förbundsdirektionen som yttrar sig och överlämnar ärendet till medlemskommunernas fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när samtliga medlemskommuner biträtt ansökan genom fullmäktigebeslut och en ny förbundsordning undertecknats av samtliga medlemskommuner. Utträde ur förbundet 20 En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den 1 juli och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna. Likvidation av förbundet 21 Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 19 första stycket är till ända, så skall förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator. 12

259 Dagordning Direktionsmöte Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 angivna fördelningsgrunden gälla. När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling. När direktionen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av direktionen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärder, skall likvidationen återupptas. När likvidationsuppdraget är fullgjort skall direktionen besluta om vilken av medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets arkiv. Tvister 22 Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol. Bildandet av förbundet och ändringar av förbundsordningen 23 Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsdirektionen och fastställas av medlemmarnas fullmäktige

260 Dagordning Direktionsmöte Ärende 5 Avrapportering intern kontrollplan 2014 Den interna kontrollen syftar till att genom olika regelverk och kontroller minska organisationens risker. Riskerna kan gälla både det ekonomiska kapitalet och förtroendekapitalet. Kansliet har arbetat fram en internkontrollplan som omfattar 30 kontrollpunkter. Resultatet av granskningen visar att 29 punkter har rutiner enligt styrdokument och rutinbeskrivning. Övrig kontrollpunkt avseende rutinbeskrivning på systematiskt arbetsmiljöarbete åtgärdas under Rapport bifogas. Förslag till beslut Att godkänna redovisningen av internkontrollplan

261 Dagordning Direktionsmöte

262 Dagordning Direktionsmöte Ärende 6 - Internkontrollplan 2015 Förslag till internkontrollplan Planen har kompletterats med pkt 31 och 32, granskning av växling semesterdagstillägg samt miljöbil som personalbil. Förslag bifogas i särskild fil. Förslag till beslut Att godkänna förslag till internkontrollplan Ärende 7 Årsredovisning 2014 Den ekonomiska redovisningen visar ett underskott på -133 tkr. Detta beror på ökade personalkostnader, IT och lokalkostnader. Årsredovisning 2014 översänds i separat utskick under nästa vecka. Förslag till beslut Att godkänna årsredovisning för Ärende 8 Överenskommelse med regionen kring tillväxtmedel För att finansiera aktiviteter inom ramen för VG 2020 medfinansierar Regionens Kulturnämnd, Regionutvecklingsnämnd och Miljönämnd enligt bifogat avtal. Villkoret är att kommunerna växlar upp summan med lika mycket kontanta medel. De så kallade Tillväxtmedlen. Avtalet bifogas. Förslag till beslut Att godkänna bifogat avtal. 16

263 Dagordning Direktionsmöte Överenskommelse om samverkan och finansiering mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och Fyrbodals kommunalförbund (KF) inom ramen för genomförande av Västra Götaland 2020 Överenskommelsen gäller under perioden till Överenskommelsen syftar till att formera genomförandet av Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland (VG2020). Målet är att genom ökad samverkan få ett effektivt och fokuserat genomförande. Överenskommelsen reglerar också hanteringen av de medel som Fyrbodals kommunalförbund tillförs från Västra Götalandsregionens Regionutvecklingsnämnd (RUN), Kulturnämnd (KN) och Miljönämnd (MN). Västra Götaland 2020 VG2020 har tagits fram med utgångspunkt i det ansvar regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet (Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, 2010:630). Strategin är den gemensamma vägvisaren för utvecklingsarbetet i Västra Götaland och har processats fram tillsammans med kommunerna i Västra Götaland, genom de fyra kommunalförbunden och Business Region Göteborg. Beredningen för hållbar utveckling är formellt ansvariga för genomförandet. Genomförandet sker dels genom regionövergripande handlingsprogram och insatser och dels genom fyra delregionala genomförandeplaner, en per kommunalförbundsområde. Genomförandeplanerna lyfter fram de områden och frågor i VG2020 som delregionen särskilt kommer att fokusera på. Delregionala insatser styrs av Fyrbodals genomförandeplan. Målsättning med samverkan Under genomförandet ska samverkan mellan parterna stärkas för att uppnå ett effektivt, fokuserat och koordinerat genomförande. Roller och ansvar Kommunalförbundet åtar sig att: - Arbeta i enlighet med genomförandeplanen - Samverka med medlemskommunerna och andra aktörer i delregionen, med övriga kommunalförbund och med VGR. - Återrapportera och redovisa genomförda insatser - Motfinansiera tilldelade medel enligt finansieringsprincipen, kommunerna 50% och VGR 50%. VGR åtar sig att: - Samverka med delregionerna och koordinera genomförandet av VG Sammankalla till årliga avstämningar kring uppföljning av ekonomi och delregionala aktiviteter. - Ansvara för att BHU ges möjlighet att följa utvecklingen av VG

264 Dagordning Direktionsmöte Horisontella kriterier Samtliga insatser som genomförs och finansieras inom ramen för Fyrbodals genomförandeplan ska bidra till hållbar tillväxt utifrån perspektiven ekonomi, miljö, integration och jämställdhet. Insatser får inte på något sätt påverka perspektiven negativt. Medfinansiering av insatser För medfinansiering av insatser och verksamheter inom ramen för Fyrbodals genomförandeplan avser RUN, KN och MN att för 2015 gemensamt avsätta kr. Medfinansieringen avsätts under förutsättning att de endast används till projektrelaterade kostnader och motfinansieras med motsvarande belopp (50/50) kommunala medel. Undantag från finansieringsprincipen förekommer (se nämndspecifika kriterier nedan). För bästa möjliga uppväxling av regionala och kommunala medel bör det vid större strategiska insatser undersökas om andra finansieringsverktyg är möjliga, exempelvis nationella program eller EU:s fonder och program. För insatser inom regional utveckling avsätter RUN kr för 2015 Medlen ska: - användas till tillväxtinriktade insatser i linje med Fyrbodals delregionala genomförandeplan för VG från principen om motfinansiering är undantaget 500 tkr, vilka får användas till analys, förstudier och pilotprojekt och kräver inte motfinansiering. För miljörelaterade insatser avsätter MN kr för 2015 Medlen ska: - användas till tillväxtinriktade insatser i linje med Fyrbodals delregionala genomförandeplan som ligger i linje med En region där vi tar Globalt ansvar. Detta förtydligas i handlingsprogrammen för hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel och gröna näringar eller hållbara produkter och tjänster. - användas till projekt som följer miljönämndens riktlinjer - kan också användas till att driva överenskommelser inom Smart Energi. För insatser inom kulturutveckling avsätter KN högst kr Medlen styrs av Fyrbodals delregionala genomförandeplan, kulturstrategin En mötesplats i världen, delregionala kulturplaner/handlingsplaner. Projektmedlen på 1 miljon kronor ska: - stärka den delregionala kulturella infrastrukturen - beröra flera kommuner inom delregionen och ge ett delregionalt mervärde - stärka samverkan mellan kultur och övriga tillväxtområden Resterande medel avsätts för delfinansiering av tjänst vars huvudsyfte är att: - stärka kommunernas/kulturchefernas arbete med befintliga kulturaktörer 18

265 Dagordning Direktionsmöte utveckla befintliga och skapa nya nätverk och strukturer som länkar samman kommuner, kulturliv, näringsliv och civilsamhälle - vara en länk mellan den lokala och den regionala nivån för hela delregionen - kontinuerligt samarbeta med kultursekretariatet i olika utvecklingsfrågor Rekvirering, redovisning och uppföljning Rekvirering av medlen sker två gånger per år senast 30 juni och 30 november på särskilda blanketter. Utbetalning görs baserat på förbundets beslutade insatser. De insatser som genomförs inom ramen för Fyrbodals delregionala genomförandeplan följs upp genom årliga uppföljnings- och inriktningssamtal där förbundet lyfter fram särskilda insatser och utvecklingsprocesser som utifrån planerna avses att genomföras nästkommande år. Planerna kommer även att följas upp och utvärderas enligt VÄSTRA GÖTALAND 2020:s uppföljnings- och utvärderingsplan. Fyrbodals kommunalförbund medverkar i detta arbete genom att redovisa utfall av genomförda aktiviteter och projekt. Redovisningen sker i samband med rekvirering och uppföljning av medel. Informationsskyldighet Vid beslutade insatser medfinansierade med medel från RUN, KN eller MN ska det tydligt framgå för projektägaren att Västra Götalandsregionen är en av finansiärerna. Detta görs genom att använda Västra Götalandsregionens logotyp enligt särskilda regler. Ordförande Fyrbodals kommunalförbund Birgitta Losman Ordförande Regionutvecklingsnämnden Kristina Jonäng Ordförande Miljönämnden Alex Bergqvist Ordförande Kulturnämnden 19

266 Dagordning Direktionsmöte Ärende 9 - Remissvar gällande prioriterat funktionellt vägnät Trafikverket har tagit initiativ till att peka ut vilka vägar som är viktigast för nationell och regional tillgänglighet. Detta vägnät kallas för funktionellt prioriterat vägnät. Förslag till funktionellt prioriterat vägnät har skickats på remiss till samtliga kommuner via Fyrbodal som sammanställt synpunkterna i ett gemensamt remissvar. Förslag till remissvar bifogas. Förslag till beslut Att direktionen ställer sig bakom förslaget till remissvar gällande funktionellt prioriterat vägnät. 20

267 Dagordning Direktionsmöte

268 Dagordning Direktionsmöte

269 Dagordning Direktionsmöte

270 Dagordning Direktionsmöte

271 Dagordning Direktionsmöte Ärende 10 - Sammanträdestider 2015 Föreslagna sammanträdestider för 2015, kl februari 19 mars (inkl DKR) 7 maj 12 juni (inkl DKR) 3 september 8 oktober (inkl DKR) 19 november 17 december (inkl DKR) Förslag till beslut Att fastställa föreslagna mötesdagar Ärende 11 - Information om polisens nya organisation Gunilla Gevreus, polismästare och polisområdeschef presenterar sig och informerar om polisens nya organisation. Förslag till beslut Att anteckna informationen till protokollet. Ärende 12 - Information inför ny trafikförsörjningsplan Magnus Elofsson, VG- regionen informerar om det pågående arbetet med trafikförsörjningsplanen. Förslag till beslut Att anteckna informationen till protokollet. 25

272 Dagordning Direktionsmöte Ärende 13- Avrapportering av projekt SEEMORE Louise Robertsson och Magnus Elofsson informerar om projekt SEEMORE. Projektet är medfinansierat av EU-kommissionens program Intelligent Energy Europe och pågår mellan april 2012 och april Syftet är bl. a att stärka hållbara transporter på utvalda turistmål. Förslag till beslut Att anteckna informationen till protokollet. Ärende 14- Rapport från Affärsdriven miljöutveckling Affärsdriven miljöutveckling är ett projekt som beslutades under 2012 och som kom igång Projektet var treårigt och en första utvärdering skulle göras efter två år. Karin Stenlund informerar om det som genomförts i projektet, det som just nu pågår och de ambitioner och planer som finns för Affärsdriven miljöutveckling har prioriterats i Fyrbodals Genomförandeplan. Under året behövs en diskussion om kommunalförbundets arbete med affärsdriven miljöutveckling utifrån projektets resultat och utifrån Genomförandeplanens prioriteringar. Förslag till beslut Att anteckna informationen till protokollet. Ärende 15 - Information om förvaltningsrevision av lönerutiner Ernst & Young A har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en fördjupad kontroll av lönerutinerna. Kontrollen är utförd med utgångspunkt från internkontrollplanen Förslag till beslut Att anteckna informationen till protokollet. 26

273 Dagordning Direktionsmöte

274 Dagordning Direktionsmöte

275 Dagordning Direktionsmöte

276 Dagordning Direktionsmöte

277 Dagordning Direktionsmöte

278 Dagordning Direktionsmöte

Upphandling - Lag om valfrihetssystem (LOV) Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst Insatsområde service & omvårdnad

Upphandling - Lag om valfrihetssystem (LOV) Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst Insatsområde service & omvårdnad Upphandling - Lag om valfrihetssystem (LOV) Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst Insatsområde service & omvårdnad Fastställd av Kommunstyrelsen 2013 12-04 Reviderad upplaga 2013-11-01 Komplettering

Läs mer

Upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem

Upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem Upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem (LOV) Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) personlig omvårdnad och serviceinsatser Fastställt av omsorgsnämnden 2013-12-12 146

Läs mer

Ansökan om godkännande som utförare av hemtjänst i Färgelanda Kommun

Ansökan om godkännande som utförare av hemtjänst i Färgelanda Kommun Ansökan om godkännande som utförare av hemtjänst i Färgelanda Kommun 1. Sökande företag Företagets namn Organisationsnummer Utdelningsadress Postnummer Postadress Hemsida Plusgiro/bankgironummer 2. Kontaktperson,

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem

Upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem Upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem (LOV) Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) personlig omvårdnad och serviceinsatser Fastställt av omsorgsnämnden 62 1 Att ansöka

Läs mer

Ansökan om godkännande som leverantör av hemtjänst i valfrihetssystem i Robertsfors kommun

Ansökan om godkännande som leverantör av hemtjänst i valfrihetssystem i Robertsfors kommun Skickas till Robertsfors kommun Socialförvaltningen Storgatan 13 915 81 Robertsfors Ansökan om godkännande som leverantör av hemtjänst i valfrihetssystem i Robertsfors kommun 1. Sökande företag Företagets

Läs mer

Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun

Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun Sid 1 av 5 Bilaga 1 A Befintligt företag Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun Information Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Den sökande godkänner att lämnad

Läs mer

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV 1(7) ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(7) Innehållsförteckning Sid nr 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Upphandlingsförfarande

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA I HUDDINGE KOMMUN Vänligen fyll i denna ansökningsblankett elektroniskt. Härmed intygas att vi tagit del av förfrågningsunderlaget för upphandling av hemtjänst genom kundval och bifogar

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN

ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA HEMTJÄNST I HUDDINGE KOMMUN ANSÖKAN OM ATT UTFÖRA I HUDDINGE KOMMUN Vänligen fyll i denna ansökningsblankett elektroniskt. Med nedanstående underskrift intygar vi att informationen i dokumentet är aktuell, sanningsenlig och korrekt,

Läs mer

Valfrihetssystem inom hemtjänst i Vårgårda kommun

Valfrihetssystem inom hemtjänst i Vårgårda kommun Sida 1(7) Valfrihetssystem inom hemtjänst i Vårgårda kommun Kapitel 2 Kravkatalog Utförare 2(7) Innehållsförteckning 2 Kravkatalog utförare...3 2.1 Krav på juridisk form...3 2.2 Uteslutningsgrunder...3

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) Upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) personlig omvårdnad och serviceinsatser 1 Inbjudan att ansöka om godkännande som utförare

Läs mer

1. Information om sökande företag Företagsnamn Organisationsnummer Företagsform

1. Information om sökande företag Företagsnamn Organisationsnummer Företagsform Omsorgsförvaltningen 2013-12-11 1(5) 6 - ansökan om godkännande som utförare inom Stadens valfrihetssystem för hemvården Undertecknad ansöker härmed att nedanstående företag godkänns som utförare av hemvård

Läs mer

Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) Upphandling enligt Lag om Valfrihetssystem Förfrågningsunderlag gällande Hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) PERSONLIG OMVÅRDNAD OCH SERVICEINSATSER Reviderad upplaga 2013-04-09 Inbjudan att ansöka

Läs mer

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare UPPDRAGSBESKRIVNING 1 (8) Dnr: 2014:115 Valfrihetssystem inom boendestöd Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare Socialtjänsten Sociala avdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax 451 81

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Förfrågningsunderlag. LEKRÄTT - Valfrihetssystemet enligt LOV. Om upphandling enligt LOV VÅRD & OMSORG - SOCIALFÖRVALTNINGEN

Förfrågningsunderlag. LEKRÄTT - Valfrihetssystemet enligt LOV. Om upphandling enligt LOV VÅRD & OMSORG - SOCIALFÖRVALTNINGEN Ansök an Om upphandling enligt LOV att bedriva hemtjänst i kommunerna Leksand och Rättvik Förfrågningsunderlag VÅRD & OMSORG - SOCIALFÖRVALTNINGEN Leksands kommun Rättviks kommun - Valfrihetssystemet enligt

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Ansökan om godkännande som extern utförare av serviceoch/eller omsorgsinsatser inom hemtjänst i Vaxholms stad

Ansökan om godkännande som extern utförare av serviceoch/eller omsorgsinsatser inom hemtjänst i Vaxholms stad Vaxholms stad Socialförvaltningen 185 83 Vaxholm Ansökan om godkännande som extern utförare av serviceoch/eller omsorgsinsatser inom hemtjänst i Vaxholms stad Denna ansökan ska tas ut på papper och undertecknas

Läs mer

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Diarienummer: Samverkan Rutin Kundval i hemtjänsten Gäller från: 2012-11-01 Gäller för: Beställare och utförare utav hemtjänst Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Socialförvaltningens

Läs mer

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren.

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. 2. Avtalstid Avtalet gäller under perioden XXXX-XX-XX till XXXX-XX-XX med möjlighet

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Ansökan om att bedriva hemtjänst och boendestöd - befintliga företag

Ansökan om att bedriva hemtjänst och boendestöd - befintliga företag ANSÖKAN 1 (6) Dnr: nr Ansökan om att bedriva hemtjänst och boendestöd - befintliga företag Information Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Den sökande godkänner att

Läs mer

Ansökan om godkännande för att delta i valfrihetssystem avseende daglig verksamhet enligt LSS personkrets 1 och 2

Ansökan om godkännande för att delta i valfrihetssystem avseende daglig verksamhet enligt LSS personkrets 1 och 2 1 (5) Omsorgskontoret 2009-09-15 Bilaga 1 Ansökan om godkännande för att delta i valfrihetssystem avseende daglig verksamhet enligt LSS personkrets 1 och 2 Frågorna i detta ansökningsformulär måste vara

Läs mer

Administrativa rutiner för biståndshandläggare och utförare Från beslut till verkställighet. Rutinen gäller när externa utförare är aktuella.

Administrativa rutiner för biståndshandläggare och utförare Från beslut till verkställighet. Rutinen gäller när externa utförare är aktuella. 2011-12-07 Administrativa rutiner för biståndshandläggare och utförare Från beslut till verkställighet. Rutinen gäller när externa utförare är aktuella. Insats Åtgärd kommentarer 1. Val av utförare. När

Läs mer

1 Ansökningsblankett

1 Ansökningsblankett 1 Ansökningsblankett 2 Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Aneby kommun samt underlag för information om utförare på webben Undertecknad ansöker om godkännande av nedanstående företag

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem 1 Parter Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören har följande avtal träffats. Kommunen: Stenungsunds kommun Strandvägen

Läs mer

Ansökningsblankett LOV service Arvika kommun

Ansökningsblankett LOV service Arvika kommun Ansökningsblankett LOV service Arvika kommun Ifylld ansökan skickas till: Arvika kommun Inköp LOV Östra Esplanaden 5 671 81 Arvika. Bilaga 1 Fyll i samtliga uppgifter, OBS! Ansökan skall vara på papper

Läs mer

Ansökansblankett om deltagande i valfrihetssystem i Vingåkers kommun

Ansökansblankett om deltagande i valfrihetssystem i Vingåkers kommun Bilaga1Ansökan2010-12-15.doc Bilaga 1. Ansökansblankett om deltagande i valfrihetssystem i Vingåkers kommun Sänds till Vingåkers kommun Socialkontoret 643 80 Vingåker Undertecknad ansöker härmed om godkännande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Avtal för bedrivande av hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem, LOV

Avtal för bedrivande av hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem, LOV Avtal för bedrivande av hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem, LOV 1. Parterna Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören, har följande avtal träffats. Kommunen Organisationen Organisationsnummer

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Förfrågningsunderlag gällande servicetjänster i Hemtjänsten enligt Socialtjänstlagen (SoL) - upphandling enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV)

Förfrågningsunderlag gällande servicetjänster i Hemtjänsten enligt Socialtjänstlagen (SoL) - upphandling enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV) Ver. 1 Kundval i hemtjänst Förfrågningsunderlag gällande servicetjänster i Hemtjänsten enligt Socialtjänstlagen (SoL) - upphandling enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV) Socialnämnden Mullsjö kommun,

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben

Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben 1 (5) Ansökningsblankett Ansökan om att bli godkänd leverantör av hemtjänst i Sävsjö kommun samt underlag för information om utförare på webben Undertecknad ansöker om godkännande av nedanstående företag

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01.

Avtalsperiod: tillsvidare enligt lagen om läkarvårdsersättning eller från och med tiden för avtalets ingående dock tidigast: 2015-07-01. Ansökningsinbjudan om att få ingå samverkansavtal vid ersättningsetablering enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning, diarienummer HSNG 2015-00365 Ni inbjuds att inkomma med ansökan om att få ingå

Läs mer

Avtal avseende utförarande av omsorgs- och serviceinsatser för Ale kommun

Avtal avseende utförarande av omsorgs- och serviceinsatser för Ale kommun Bilaga 1 Avtal avseende utförarande av omsorgs- och serviceinsatser för Ale kommun 1. Parter Ale kommun, 212000-1439 (kommunen) (utföraren) 2. Avtalsperiod Avtalet börjar gälla den dag avtalet undertecknas.

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum

Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum Tillämpningsregler för barnomsorgspeng antagna av barn- och utbildningsutskottet datum Information om start av enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Möjlighet finns från och med 2009-07-01

Läs mer

Auktorisationsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter inom kundvalssystemet för dagverksamhet för personer över 65 år

Auktorisationsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter inom kundvalssystemet för dagverksamhet för personer över 65 år Gäller fr.o.m. 2007-01-01 1 (5) Auktorisationsbestämmelser och tillämpningsföreskrifter inom kundvalssystemet för dagverksamhet för personer över 65 år Dagverksamheten vänder sig till personer med stora

Läs mer

Kunden hamnar då i det s.k. ickevalsalternativet, vilket är en i förväg upprättad turordningslista där alla utförare finns med.

Kunden hamnar då i det s.k. ickevalsalternativet, vilket är en i förväg upprättad turordningslista där alla utförare finns med. Administrativa rutiner för bistånds- och avgiftshandläggare och utförare av hemtjänst Beställning och uppföljning av utförd, beviljad och debiterad tid Insats Åtgärd Kommentar 1. Val av utförare Vid hembesöket

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Dnr HS 2012/307-16 Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Punkter som i dokumentet är markerade med en * är sådana uppgifter som kan delegeras vidare. Delegeringen gäller

Läs mer

Ansökan om att bedriva hemvård i Grästorps kommun

Ansökan om att bedriva hemvård i Grästorps kommun Sid 1 av 5 Ansökan om att bedriva hemvård i Grästorps kommun Information Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Den sökande godkänner att lämnad information får lagras

Läs mer

Förfrågningsunderlag för valfrihetssystem avseende serviceinsatser inom hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem (LOV).

Förfrågningsunderlag för valfrihetssystem avseende serviceinsatser inom hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Förfrågningsunderlag för valfrihetssystem avseende serviceinsatser inom hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Klippans kommun har det yttersta ansvaret för att de som bor och vistas i kommunen

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Beslutad av Kommunfullmäktige 2008-08-25 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sven Tholén Personalchef DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET.3 SAMVERKAN 5 METODER FÖR

Läs mer

Grästorps kommun Social verksamhet

Grästorps kommun Social verksamhet Sid 1 av 5 Ansökan om att bedriva hemvård i Grästorps kommun Information Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Den sökande godkänner att lämnad information får lagras

Läs mer

Regelverk för kundval inom hemtjänsten i förvaltningen för Handikappomsorg

Regelverk för kundval inom hemtjänsten i förvaltningen för Handikappomsorg TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Regelverk för kundval inom hemtjänsten i förvaltningen för Handikappomsorg Datum 2011-03-29 uniform KUB101 v 1.0, 2005-11-25 Regelverk för kundval inom hemtjänsten i förvaltningen

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland

3. Ansökan om LOV avtal Program för primärvården i Västmanland Förfrågningsunderlag - Upphandlarversion 2015-10-21 Upphandlande organisation Västmanlands läns landsting Anette Öhrn DLL Upphandling Program för primärvården i Västmanland - LOV DU-UPP15-0189 Symbolförklaring:

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun

Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun Sid 1 av 5 Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun Information Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Den sökande godkänner att lämnad information får lagras och

Läs mer

Förfrågningsunderlag

Förfrågningsunderlag Förfrågningsunderlag Gällande hjälp i hemmet enligt Socialtjänstlagen (SoL) Information om Lagen om valfrihet inom socialtjänstens verksamheter. Ansökningsförfarande för att bli godkänd som hemtjänstutförare,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun

Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun Sid 1 av 5 Ansökan om att bedriva hemvård i Essunga kommun Information Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Den sökande godkänner att lämnad information får lagras och

Läs mer

Avtal. Detta avtal är upprättat mellan Värnamo kommun, 212000-0555, nedan kallad Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Entreprenören.

Avtal. Detta avtal är upprättat mellan Värnamo kommun, 212000-0555, nedan kallad Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Entreprenören. Bilaga 8 1. Parter Avtal Detta avtal är upprättat mellan Värnamo kommun, 212000-0555, nedan kallad Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Entreprenören. 2. Avtalstid Avtalet gäller under perioden

Läs mer

Exempel KONTRAKT. Bedrivande av hemtjänst enligt Lag om valfrihetssystem

Exempel KONTRAKT. Bedrivande av hemtjänst enligt Lag om valfrihetssystem KONTRAKT Bedrivande av hemtjänst enligt Lag om valfrihetssystem Mellan Katrineholms kommun (nedan kallad Kommunen ), och. (nedan kallad Utföraren ), har följande kontrakt, (nedan kallat Kontraktet ), träffats.

Läs mer

Ansökan om att bedriva hemtjänst i Vårgårda kommun. 1. Information om den sökande Uppgifter märkta med * är obligatoriska.

Ansökan om att bedriva hemtjänst i Vårgårda kommun. 1. Information om den sökande Uppgifter märkta med * är obligatoriska. 1(5) 1B Nybildat företag Ansökan om att bedriva hemtjänst i Vårgårda kommun Information Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen. Den sökande godkänner att lämnad information

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr).

Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats avseende plats på (äldreboende) för (namn, pnr). November 2012 AVTAL med förslag till uppdateringar (uppdateringar angivna med understruken text, tidigare gällande text är angivna med kursiv stil) Mellan (köparen) och (säljaren) har följande avtal träffats

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer