IT ger nya möjligheter för personer med funktionshinder PTS bredbandsförsök

Transkript

1 IT ger nya möjligheter för personer med funktionshinder PTS bredbandsförsök Information från Post- och telestyrelsen

2 PTS sju bredbandsförsök Bredbandstekniken har blivit tillgänglig för en allt större andel av befolkningen i Sverige. Med hjälp av snabbare dataöverföring har det blivit möjligt att skicka och ta emot stora mängder information via datanäten. Möjligheterna till kommunikation har breddats med e-post, chatt och videokommunikation i realtid. Det har blivit lättare att välja det sätt att kommunicera som passar den enskilde individen bäst. För personer som på grund av funktionshinder begränsas i sina möjligheter att kommunicera kan IT-tekniken i allmänhet och bredband i synnerhet underlätta mycket. Post- och telestyrelsen, PTS, fick i december 2001 i uppdrag av regeringen att bedriva ett antal försök där bredbandstekniken utnyttjas för att skapa nya tjänster för personer med funktionshinder. En viktig fråga var hur den nya tekniken kunde användas och målgruppsanpassas för dessa grupper. Av totalt sju försök är sex avslutade: Servicecentral för dövblinda Bredband för intellektuellt funktionshindrade daglig information och kommunikation Utbildning på distans för personer med lätt afasi Bredband för läshandikappade och synskadade distribution av digitala talböcker till högskolestudenter Distansutbildning på teckenspråk Vinnande kommunikation vägledning på distans Ett sjunde försök Mobil videokommunikation för döva, startade under våren Försöket inleddes senare än de övriga eftersom 3G-tekniken först då lanserades i större skala. Gemensamt för försöken är att standardiserad teknik har använts i så stor utsträckning som möjligt. Genom att där det går utnyttja befintliga hjälpmedel och standardutrustning som webbkameror och vanliga persondatorer blir lösningarna mer kostnadseffektiva för samhälle och användare. En samhällsekonomisk utvärdering av försökstjänsterna sker med hjälp av Linköpings universitet, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Som utvärderingsmodell används den så kallade ICF-modellen (International Classification of Disability, Functioning and Health). Mer information om bredband: På PTS webbplats finns information om bredband, prisjämförelser och goda råd inför val av bredbandsleverantör. Broschyren Frågor och svar om bredband kan beställas eller laddas ned från webbplatsen.

3 Servicecentral för dövblinda Att vara dövblind innebär speciella problem i vardagen, till exempel att läsa på ett matpaket, leta efter något borttappat som rent faktiskt ligger synligt, eller helt enkelt se efter om man är snyggt och propert klädd. Att kommunicera med andra är ett allmänt problem för dövblinda. Detta kan ibland lösas med hjälp av en seende person, en personlig assistent, en anhörig eller någon annan som kan finnas till hands och som kan kommunicera med en dövblind person. Försöket Servicecentral för dövblinda syftade till att ta fram ett komplement till detta, där en dövblind person kan ta tekniken till hjälp i de fall som det passar sig. Många situationer kan lösas snabbt och lätt med fjärrservice. Det innebär att den dövblinda inte blir så beroende av hjälp från sin direkta omgivning. I försöket som drivits av Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB, utvecklades en tjänst som innebär att man som dövblind kan kommunicera med en bemannad servicecentral. Med hjälp av en datorbaserad terminal med kameror kan den dövblinda via bredband kontakta servicecentralen. Konversationen sker med bild, text och tal i den kombination som är mest lämplig för den dövblinda. Den vanligaste typen av konversation består av att den dövblinda användaren använder teckenspråk för att prata med servicecentralen, som svarar med text. Användaren läser texten med hjälp av en punktdisplay som är kopplad till datorn. Har användaren rester av syn eller hörsel kan servicecentralen även teckna eller prata. Styrinformation kan också ges i annan form, till exempel genom vibrator som användaren kan känna av på sin kropp. Med hjälp av kameror kan användaren visa upp sig själv eller ett föremål i hemmet som servicecentralen kan se. En rörlig, zoombar kamera används för att visa olika delar av rummet till exempel för att hitta ett speciellt föremål eller för att läsa texten på en burk. Under försöksperioden inrättades en servicecentral som bemannades måndag till fredag 8-17 av personal med bakgrund som teckenspråkstolkar. Försöket har mottagits positivt av de fyra dövblinda personer som använt tjänsten. Bedömningen är att kommunikationsmetoden ger nya möjligheter för dövblinda att kommunicera med alla och att servicecentralens tjänster är viktiga och nyttiga. Även synskadade bedöms kunna ha nytta av en liknande servicecentral. Teknik: Bredbandsansluten dator med programvara för total kommunikation (Allan ec), skärmläsarprogram och talsyntes. Punktdisplay, en stationär analog videokamera för kommunikation och en rörlig, zoombar och fjärrstyrd kamera ansluten till en videoserver för presentation. Målgrupp: FSDB har 400 dövblinda medlemmar, men det finns dövblinda som inte är medlemmar. Även synskadade är en potentiell målgrupp. Antal användare: Fyra Projekttid: Februari 2003 mars 2004 Kontaktperson: Susanne Hodosi-Ewerman, FSDB - 1 -

4 Utbildning på distans för personer med lätt afasi Det är allt svårare att motivera boende på en annan ort att delta i folkhögskolornas internatbaserade kurser. Genom distanskurser kan man fortsätta att bo hemma medan man studerar, vilket är ekonomiskt och ofta socialt fördelaktigt. Har man dessutom ett funktionshinder förstärks behovet av att kunna vara kvar i hemmiljön samtidigt som behovet av omvärldskontakt behöver tillfredsställas. Afatiker drabbas ofta av en kombination av funktionshinder, främst svårigheter till kommunikation, såväl talad som skriven, samt vissa motoriska hinder. Syftet med distansutbildningsförsöket var i första hand att pröva anpassade former för distansundervisning med bästa möjliga tillgängliga bredbandsteknik. Visionen var att utveckla och bredda arbetet inom distansutbildning så att personer med lätt afasi ges nya möjligheter till utbildning och personlig utveckling. Detta ger deltagarna en möjlighet att uppnå en förhöjd livskvalitet och i vissa fall återgång till arbetslivet. För gruppen personer med lätt afasi är möjligheten att kombinera tal med bilder viktig för att kommunikationen ska bli så bra som möjligt. Att dela dokument, använda sig av en whiteboard och göra presentationer via datorn var vanliga inslag i undervisningen. Karlskoga Folkhögskola, som ansvarat för projektets genomförande, har lång erfarenhet av undervisning för afatiker. De har i försöket bedrivit distansutbildning på schemalagd tid i bland annat svenska och presentationsteknik. Åtta deltagare på olika platser i landet har deltagit i försöket. Undervisning har skett regelbundet tre gånger i veckan med positiva resultat och deltagarna har också utnyttjat möjligheterna till ljud- och bildkontakt med varandra för egen konversation. Den sociala aspekten av att kunna kommunicera med andra afatiker även utanför undervisningen via videokonferens har varit mycket uppskattad av deltagarna i försöksprojektet. Försöket ökar tillgängligheten till effektiv vuxenutbildning och gör att de kurser som utarbetats också enkelt kan återanvändas. Teknik: Bredbandsansluten dator med webbkamera och headset, programvara för videokonferens (Click-to-Meet). Målgrupp: Personer med afasi Antal användare: 8 Projekttid: Juli 2002 december 2003 Kontaktperson: Anders Fritzson, Karlskoga Folkhögskola - 2 -

5 Digital distribution av talböcker till högskolestudenter Högskolestuderande med läshandikapp synskadade, dyslektiker och rörelsehindrade har möjlighet att få sin kurslitteratur som talböcker. Studenten beställer talboken som sedan skickas via post från Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB, i Stockholm. Förutom den tid själva försändelsen tar, är låntagaren beroende av att boken finns inne, det vill säga att ingen annan har lånat den. Eftersom talböcker numera är digitala finns dock möjligheter till annan hantering. Det aktuella försöket är en bredbandstjänst som ger läshandikappade studenter tillgång till talböcker via digital distribution. Ett centralt digitalt talboksarkiv, som omfattar cirka titlar, byggs upp hos TPB där all inläst högskolelitteratur görs tillgänglig för nedladdning. Målsättningen är att genom bredbandstekniken ge den läshandikappade studenten tillgång till litteratur på samma villkor som andra studenter. Projektet har drivits av TPB som är den myndighet som ansvarar för att synskadades och andra läshandikappades behov tillgodoses med litteratur i form av talböcker, punktskriftsböcker och elektroniska medier. De fyra högskolebibliotek som medverkat i försöket har genom SUNET, universitetens datanätverk, tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. Den genomsnittliga talboken är 225 MB stor och högskoleböcker är ofta dubbelt så stora, vilket ställer krav på snabb uppkoppling för en acceptabel nedladdningstid. Utrustning för nedladdning och bränning av cd-rom-skivor finns utplacerad på biblioteken. När studenten kommer till högskolebiblioteket för att låna kurslitteratur laddar bibliotekarien enkelt ned talboken från talboksarkivet och överför den till en cd-romskiva som studenten lånar hem. Systemet är enkelt att använda och talböckerna i arkivet är alltid tillgängliga vilket innebär att det inte blir någon kötid. I projektet har även två delprojekt med delleveranser och så kallad strömmande läsning testats. Om boken är under inläsning kan den laddas ned till studenten bit för bit allt eftersom inläsningen fortskrider. Ibland kan detta vara avgörande för att hinna med att läsa en kurs. Strömmande läsning av talböcker över Internet innebär att studenten själv kan koppla upp sig hemifrån och läsa de böcker som är intressanta, utan att behöva gå till det lokala biblioteket för att ladda ned talboken. De försökspersoner som deltagit i projektet har flitigt utnyttjat möjligheten att ladda ned talböcker och högskolebiblioteken har visat stort intresse, även de som inte medverkat i försöket. Utöver de försökspersoner och de högskolebibliotek som medverkade i projektet har ytterligare cirka 100 studenter nyttjat tjänsten och 13 nya högskolebibliotek har fått tillgång till arkivet. Bredbandstjänsten är redan på väg att etableras som en reguljär tjänst. Teknik: Högskolebibliotek: Dator med snabb bredbandsuppkoppling och CD-brännare. Vid strömmande läsning användes läsprogrammet EaseReaderOnline. Målgrupp: Läshandikappade (till exempel synskadade, dyslektiker, rörelsehindrade) Antal användare: 49 Projekttid: Juni 2002 maj 2004 Kontaktperson: Torbjörn Dahlander, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, TPB - 3 -

6 - 4 -

7 Bredband för intellektuellt funktionshindrade Intellektuellt funktionshinder innebär bland annat att det är svårt att hantera abstrakta begrepp och sammanhang, till exempel tid, kvalitet, kvantitet, orsak och rumsliga samband. En följd av detta är att de funktionshindrade begränsas i förmågan att kommunicera med varandra på distans, till exempel via telefon. Om personerna kan se varandra, och på så sätt uppfatta kroppsspråk, uttal och betoning hos den de talar med, underlättas kommunikationen betydligt. Att kunna kontrollera sin egen vardag, till exempel att inhämta och förstå allmän information, nyheter, dela fritidsintressen med andra, handla, sköta sin ekonomi, skriva till myndigheter och vänner, är väsentliga aktiviteter för att vara delaktig i samhället och avgörande för ett självständigt liv. För många personer med intellektuellt funktionshinder är delaktigheten och möjligheten till ett självständigt liv mycket begränsad. En bredbandsuppkopplad dator ger möjligheter till ökad delaktighet och självständighet. I försöket Bredband för intellektuellt funktionshindrade är en dubbelriktad videokommunikation med hög kvalitet på både ljud och bild en viktig förutsättning för att kommunikation på distans ska fungera. Försöket har genomförts i samarbete med Bollnäs Kommun, Föreningen Grunden i Göteborg och Höghammarskolan i Bollnäs. Försökets syfte var att ta reda på nyttan av bredband för personer med intellektuellt funktionshinder. Att kommunicera och samarbeta individuellt eller i grupp med hjälp av dubbelriktad videokommunikation över Internet var ett viktigt syfte. Ett annat syfte var att testa möjligheterna för den intellektuellt funktionshindrade att nyttja tjänster på Internet, till exempel bank, e-handel med mera. Utöver dessa aktiviteter har syftet även varit att ge deltagarna möjlighet att hitta egna användningar och nytta av bredband. Medlemmar från föreningen Grunden i Göteborg och elever på Höghammarskolan i Bollnäs har deltagit i försöket. De har till exempel testat olika tjänster på Internet och samarbetat kring sina erfarenheter för att lära sig mer om Internet som ett verktyg i vardagen. Ofta har videokommunikationen skett från flera till flera, det vill säga mellan grupper. Arbetsgrupperna har också tagit fram en webbtidning tillsammans där resultat och erfarenheter i försöket publicerats. Erfarenheterna från försöket är att användarna snabbt tagit till sig det nya sättet att kommunicera och upplevt både nytta och glädje vid användningen. Internet och videostödd kommunikation kan underlätta kommunikation på distans. Särskilt gäller detta möjligheterna till nya kontakter utanför den egna kretsen av funktionshindrade. Detta är mycket betydelsefullt eftersom många personer med intellektuellt funktionshinder upplever hinder som begränsar dem att möta andra människor. Teknik: Studios (Göteborg och Bollnäs): Bredbandsuppkopplad dator, storbildsskärm, videokonferensprogram (Click-to-Meet), webbkamera, digital videokamera för bättre kvalitet och dokumentering. Hemmiljö: Bredbandsuppkopplad dator, videokonferensprogram (Click-to-Meet), webbkamera, headset. Målgrupp: Personer med intellektuella funktionshinder Antal användare: 6 personer på Grunden Media i Göteborg och 5 elever på Höghammarskolan i Bollnäs. Projekttid: Juli 2002 maj 2004 Kontaktpersoner: Peter Mattsson, Föreningen Grunden i Göteborg, Hans Persson, Höghammarskolan i Bollnäs

8 Distansutbildning på teckenspråk Det är viktigt att döva personer kan få tillgång till utbildning på teckenspråk eftersom teckenspråket är dövas förstaspråk. De vuxenutbildningar för döva på teckenspråk som idag erbjuds, är ofta förlagda på internat långt hemifrån. Behovet och intresset av utbildning på distans är därför stort. Syftet med projektet var att i en flexibel utbildning skapa möjlighet till en teckenspråkig interaktion mellan kursledare och deltagare. Kommunikationen sker med hjälp av video över Internet, antingen som direktkommunikation eller genom att deltagarna laddar ned videofiler eller skickar videomeddelanden. Projektet utfördes av Sveriges Dövas Riksförbund i samarbete med Västanviks folkhögskola i Leksand. I projektet användes i huvudsak tre kommunikationsmetoder för interaktion mellan lärare och deltagare: - Videofiler med kursmaterial och arbetsövningar på teckenspråk, som deltagarna tar del av via Internet. - Deltagarna återkopplar till läraren på teckenspråk via inspelade videomeddelanden. - Lärarna och deltagarna träffas för schemalagda lektioner i virtuella klassrum på Internet genom videokonferens. Utbildningen ska vara lättillgänglig, genom ett användarvänligt gränssnitt och en rimlig kostnad för den enskilda användaren, utan att ge avkall på kvaliteten. Förmedlingen av högkvalitativ video över Internet ställer stora krav på hög bandbredd, men den utrustning som deltagaren behöver är en standarddator, webbkamera och programvara. Utbildningens metoder kan också vara till nytta för personer som är i behov av läppavläsning eller tecken som stöd för förståelsen. Erfarenheterna från försöket är att tekniken har fungerat över förväntan och eleverna är mycket positiva till möjligheten att kommunicera på sitt eget förstaspråk på distans. Härlig kontakt på 20 mils avstånd!, som en deltagare uttryckte det. Teknik: Bredbandsansluten dator med webbkamera, programvara för videokonferens (Click-to-Meet). Målgrupp: Döva och hörselskadade med teckenspråk som förstaspråk Antal användare: 13 Projekttid: Juli 2002 april 2004 Kontaktperson: Roger Jämtdal, Sveriges Dövas Riksförbund, SDR - 6 -

9 Vinnande kommunikation vägledning på distans För att kunna ge personer med funktionshinder effektiv vägledning, till exempel i arbetsmarknadsfrågor, behövs en hel del resurser. Till exempel är tillgången på specialister på arbetsmarknadsvägledning för döva samt på teckentolkar begränsande faktorer. Resurserna är också ojämnt spridda över landet, vilket gör att det kan ta lång tid för personen med funktionshinder att få träffa dessa specialister för vägledning. Syftet med försöksprojektet som kallas Vinnande Kommunikation var att utveckla metoder för att använda videokommunikation i det ordinarie arbetet på arbetsförmedlingen. De primära målen var att underlätta för gruppen arbetssökande med funktionshinder att snabbare få kontakt med specialister på arbetsförmedlingen och därmed öka deras möjligheter att få ett arbete. Samtidigt skulle kostnader för resor och restid kunna minskas. Vägledningen sker individuellt eller till grupper. När handläggaren tillsammans med den sökande identifierat servicebehovet och beslutat vilken metod som är lämplig har den sökande erbjudits att träffa en expert på distans. Den sökande har tillsammans med sin handläggare träffat till exempel psykolog, hörselpedagog, dövpedagog, synkonsulent, arbetsterapeut eller annan expertis via videokommunikation. Kommunikationen sker med hjälp av bild, text och tal och vägledaren kan visa dokument och hemsidor. Den tekniska utrustningen finns installerad på tio arbetsförmedlingar i Uppsala och Västmanlands län, vilket gör att den funktionshindrade kan besöka sin närmaste arbetsförmedling. Erfarenheterna från försöket är mycket positiva. Tio arbetsförmedlingskontor har deltagit och vägledning har skett såväl individuellt som till grupper på upp till fem personer. Under försöksperioden integrerades distansvägledningen i den ordinarie verksamheten. Mötena upplevs som effektiva och det finns få begränsningar för konceptets användningsområden. Projektet ger också förutsättningar för utökat samarbete och effektivare kompetensöverföring mellan personal inom arbetsförmedlingarna som arbetar med funktionshindrade. Försöket har varit förlagt till Länsarbetsnämnden i Uppsala län och samfinansierats med Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS. Metoder för att ge vägledning på distans för döva har tillämpats i Uppsala under ett par års tid med mycket goda resultat. I och med att vägledning på distans integrerats i den ordinarie verksamheten kommer verksamheten att fortsätta även efter försöksprojektets avslutande. Teknik: Bredbandsansluten dator med videokamera, mikrofon och programvara för videokommunikation (Marratech). Målgrupp: Rörelsehindrade, döva, hörselskadade, synskadade, psykiskt arbetshandikappade, sökande med astma/allergi, dyslexi, hjärt- och/ eller lungsjukdom och övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp. Antal användare: 37 Projekttid: juli 2002 juni 2004 Kontaktperson: Gun-Britt Brynolfsdotter, Länsarbetsnämnden i Uppsala län - 7 -

10 Mobil videokommunikation för döva Videosamtal via mobiltelefoner har alla förutsättningar att innebära en revolution för döva personers möjlighet att kommunicera. Redan idag är SMS ett viktigt kommunikationssätt för döva, trots att det är dövas andraspråk, svenska, som används. Videosamtal ger förutsättningar för döva att använda sitt förstaspråk, teckenspråket, för mobil kommunikation. Den tredje generationens mobiltelefoni, 3G, har en hög kapacitet och klarar av att överföra rörliga bilder, vilket är en förutsättning för att kunna använda teckenspråket i mobilen. Försöksprojektet Mobil videokommunikation för döva syftar till att undersöka hur döva kan använda 3G-telefoner för att kommunicera på teckenspråk. Försöksgruppen genomför videosamtal i realtid, samt skickar videomeddelanden till varandra. 3G-teknikens möjligheter undersöks och utvärderas genom att olika terminaler och 3G-nät testas. Dessutom ska en förmedlings- och en tolktjänst testas där en döv person kan kontakta en teckenspråkstolk som tolkar mellan teckenspråk och tal. På så sätt kan en döv person kommunicera direkt med en hörande. Det kan exempelvis handla om en distanstolkning, till exempel vid ett besök på banken eller i ett spontant möte. Det kan också handla om ett förmedlat samtal, till exempel när den döva vill ringa ett samtal till en hörande eller vice versa. Därmed blir den döva mindre beroende av fysisk tillgång till tolkresursen och att behöva boka denne i god tid, vilket skapar möjligheter till en mer spontan kommunikation. Detta försök startade under våren 2004, det vill säga senare än de övriga bredbandsförsöken. Detta beror på att 3G-tekniken först då ansågs tillräckligt mogen. Teknik: 3G-teknik och telefoner med videofunktionalitet Målgrupp: Döva och hörselskadade med teckenspråk som förstaspråk Antal användare: Cirka 30 Projekttid: Maj 2004 februari 2005 Kontaktperson: Roger Jämtdal, Sveriges Dövas Riksförbund, SDR - 8 -

11 PTS upphandlar och utvecklar kommunikationstjänster PTS har i uppdrag av regeringen att se till att viktiga tjänster inom områdena elektronisk kommunikation och post finns tillgängliga för personer med funktionshinder. PTS driver dessutom ett antal projekt med syfte att utveckla nya tjänster så att funktionshindrades möjligheter till kommunikation förbättras. Utsträckt post- och kassaservice. Tjänsten innebär att äldre och funktionshindrade i glesbygd dagligen får post levererad till sin bostad. Portofria blindskriftsförsändelser. Blindskrift främst taltidningar, talböcker och punktskrift skickas portofritt. Aktuella tjänster Nummerupplysning. Personer som har svårt att använda en vanlig pappersburen telefonkatalog kan få kostnadsfri nummerupplysning. Bildtelefoni. PTS ansvarar för en förmedlingstjänst för bildtelefoni där samtal mellan tal och teckenspråk förmedlas. Texttelefoni. Tal- och hörselskadade personer kan använda den tjänst för förmedling av samtal mellan tal- och texttelefoni som PTS ansvarar för. Stöd till talskadade. PTS driver en försökstjänst där en förmedlare stödjer talsamtal, till exempel genom att repetera svårförståeligt tal. Informationstjänster genom databasnät. Genom två databaser kan döva, dövblinda och synskadade få tillgång till information med mera. Sjukvårdsupplysning på texttelefon. Via texttelefon kan hörselskadade, döva och talhandikappade få hjälp i medicinska frågor. Tjänsteutveckling PTS följer utvecklingen och utvärderar fortlöpande nya tjänster som kan vara av betydelse för personer med funktionshinder. Exempel på tjänster som utvecklas av PTS är IP-access till bildtelefoniförmedlingen, Internetportal för texttelefoniförmedlingen samt en tjänst som gör det möjligt för döva, hörselskadade och talskadade att kontakta nödnumret 112 med hjälp av SMS. Utredningar PTS har undersökt tillgängligheten till vissa samhällsviktiga tjänster på Internet för personer med funktionshinder. Syftet är att ta reda på om funktionshindrade kan följa med i samhällsutvecklingen, medverka i e-demokrati, kommunicera och uträtta ärenden på Internet i samma utsträckning som övriga medborgare. Mer information På PTS webbplats finns mer information om PTS arbete med funktionshinderfrågor. Där finns också omfattande konsumentinriktad information inom området elektronisk kommunikation, till exempel goda råd inför val av tele- och Internetoperatör, prisjämförelser med mera.

12 PTS verkar för att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16, Stockholm TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS Illustrationer: Illustrationsbolaget Form: Yami Tryck: Danagårds Grafi ska