dialog Artikeln börjar på sidan 3. Rapport från det årliga mötet med Riksgäldskontoret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "dialog Artikeln börjar på sidan 3. Rapport från det årliga mötet med Riksgäldskontoret"

Transkript

1 dialog En tidning från Kommuninvest Nr Kommuninvests ledare i samtal om arbetssätt och rörelseriktning Representanter för ägarna i den ekonomiska föreningen möter företrädare för aktiebolaget i ett rundabordssamtal. Finns det olika uppfattningar om åt vilket håll man ska gå och på vilket sätt man ska arbeta beroende på vilken roll man har? Finns det särintressen eller är man överens? Artikeln börjar på sidan 3. Rapport från det årliga mötet med Riksgäldskontoret Kommunikationen mellan Kommuninvest och Riksgäldskontoret är viktig eftersom banden mellan kommun och stat är så starka i Sverige. Båda arbetar de för en så effektiv finansiering och skuldförvaltning som möjligt. Biträdande chefsekonom Sara Bergström på Riksgäldskontoret träffar Kommuninvests Finanskommitté för samtal i Stockholm. Artikeln börjar på sidan 8.

2 Den långsiktiga färdriktningen är hela tiden närvarande Framtidsfokus med kommunikation som verktyg Under våren har det skett en del förändringar på Kommuninvest och ändå inte. Ledningen för bolagsstyrelsen ser lite annorlunda ut och jag har efter tolv år som vice VD accepterat att anta utmaningen att fatta rodret fullt ut i egenskap av verkställande direktör. Den långsiktiga färdriktningen, som vi tidigare har stakat ut, att vandra från Kreditmarknadskontor till Kommungäldskontor för den kommunala sektorn står fast. Valfrihet och inflytande har bidragit till Sveriges största interkommunala samarbetsorganisation och med majoriteten av Sveriges kommuner och ett antal landsting som medlemmar, agerar vi som intresseorganisation för den kommunala sektorn i finansiella frågor. Årets föreningsstämma I mars hölls årets föreningsstämma, traditionsenligt på Stockholms konserthus. Ett stort tack till alla er som deltog och som gjorde dagen helt igenom lyckad. Att efter ett starkt seminarieprogram och en betraktelse av Kommun- och finansmarknadsministern var det inte alldeles lätt att äntra talarstolen. Det budskap jag skulle förmedla underlättade avsevärt! 2005 innebar bland annat 16 nya medlemmar, nya produkter och ökad utlåning, fullföljd upplåningsstrategi, administrativ utveckling anpassad till EU:s nya redovisningskrav, ökad IT-säkerhet, framtagande av modell för arbete med operativa risker, insatsemission för femte året i rad, stabilt kreditbetyg Aaa och kundbetyg i topp. Medlemssamråd samtal med förtroendevalda Vi vill redan nu flagga för att vi under december och januari månad vill träffa den politiska ledningen i alla medlemskommuner. Möten som vi i ledningen på Kommuninvest ser som ett viktigt verktyg i avstämning av framtidsfrågor. Kommunsektorns ekonomiska läge aktuell rapport Kommuninvest analyserar kontinuerligt hela kommunsektorns ekonomiska utveckling. Detta publicerar vi i en rapport två gånger per år. Rapporten innehåller en rad intressanta analyser av den sektor som vi verkar i. En ny rapport finns nu att hämta på vår hemsida. Kompetens, tillväxt och samsyn I detta nummer av Dialog får du en inblick i hur föreningsstyrelsen, bolagsstyrelsen och verkställande ledningen ser på Kommuninvests framtid. Samtalet handlar bland annat om kompetens, tillväxt och samsyn. Även om kommunikation är svårt är det här jag tror att framgången i ett samarbete av Kommuninvests art finns. Att vara närvarande är viktigt och jag hoppas kunna dra mitt strå till stacken till det mycket lyckade exempel på kommunalt samarbete som Kommuninvest är. Till min hjälp så finns det en engagerad och driven personal som varje lagledare skulle önska att ha i sitt lag. De insatser som görs dagligen gör Kommuninvest till vad det är. Ny ledningsgrupp Jag vill även passa på och nämna att ledningsgruppen har förändrats. Thomas Åkelius och Malin Gillberg lämnar gruppen. Thomas ska arbeta med ägarfrågor och kommer att tillsammans med mig och Harriet Forsell Söderberg vara engagerad i föreningsstyrelsens arbete. Malin Gillberg ska som personalchef ingå i Personalkommittén där även jag och bolagets ordförande ingår. Nya i ledningsgruppen blir Ulf Jivmark, chefsjurist och bolagsstyrelsens sekreterare samt Johanna Larsson, administrativ chef. Dessutom ingår som tidigare Harriet Forsell Söderberg, VD:s ställföreträdare och Maria Viimne chef för Finansgruppen. Vi möts på KOMMEK Jag hoppas att vi ses på KOMMEK den augusti där vi är en ny huvudsponsor. Att vi har valt att engagera oss så tydligt i KOMMEK är ännu ett uttryck för att vi som Kommungäldskontor vill ta vara på tillfället till möten med hela den samlade kommunala sektorn. Fram till dess vill jag önska alla en riktigt trevlig sommar! Tomas Werngren Verkställande direktör Kommuninvest Dialog utges av: Kommuninvest i Sverige AB (publ), Box 124, ÖREBRO. Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2. Tel: Fax: Hemsida: E-post: Ansvarig utgivare: Thomas Åkelius, vvd. Redaktör: Anitha Holmberg. Foto: Bilder sid 1 7, 9 12, Christer Pöhner. Högra bilden sidan 15, Per Eriksson. Bilderna på sid 13 är tillhandahållna av Lilla Edets kommun. Övriga bilder Kommuninvests arkiv. Produktion: Liljedal Communication AB. Tryck: Prinfo Welins Tryckeri, Örebro, Juni Nästa nummer av Kommuninvest Dialog utkommer den 23 augusti

3 Ledarsamtal om Kommuninvest Kompetens, tillväxt och samsyn Stämningen är god när ledningen för Kommuninvest träffas i Örebro för ett informellt samtal om Kommuninvest i dag och i morgon. Företrädare för aktiebolaget den operativa verksamheten möter företrädare för ägarna i den ekonomiska föreningen. Den som förväntar sig en spekulativ fight mellan särintressen blir besviken. Alla är de rörande överens. Kommuninvest strävar efter en fortsatt expansion. Som Kommungäldskontor för Sveriges kommuner och landsting vill man ta ytterligare kliv mot en ännu större ägarnytta. 3

4 Robert Stenram, ordförande i bolagsstyrelsen. Alf Egnerfors: Jag håller med och känner full tillförsikt när det gäller såväl information som kommunikation. Ellen Bramness Arvidsson: Att ha ägarrepresentanter i bolagsstyrelsen är nyttigt. Det skapar förståelse för de verkställande besluten.»när jag kom med som ledamot 1989 var Kommuninvest närmast att betrakta som en snusbod. I dag är vi ett Kommungäldskontor med en balansomslutning på 95 miljarder kronor.» Dialog: Hur ser maktfördelningen ut mellan bolagsstyrelsen och ägarstyrelsen? Alf Egnerfors: Föreningsstyrelsen är parlamentariskt tillsatt och äger aktiebolaget där verksamheten drivs. Formellt har vi makten. De långsiktiga strategiska besluten tas i föreningsstyrelsen. Samtidigt måste vi lita på de experter som har den finansiella kompetensen. Den finns i bolagsstyrelsen. Robert Stenram: Jag tycker att avgränsningarna mellan de olika styrelserna är mycket tydliga, vilket är viktigt. Föreningsstyrelsen ska som Alf säger ansvara för avgörande principbeslut, till exempel om färdriktning och vilka som ska vara medlemmar. Ellen Bramness Arvidsson: Vi i bolagsstyrelsen får tydliga uppdrag från våra ägare. Dessa anvisningar följer man. På sätt och vis kan man betrakta föreningsstämman som bolagsstämman eftersom de är våra ägare. Tomas Werngren: De senaste åren har vi ägnat frågan kring de två styrelsernas inbördes förhållande stor uppmärksamhet. Detta har bland annat resulterat i att föreningsstyrelsen sammanträder före bolagsstyrelsen så att principiella ägarfrågor styr bolagets inriktning.»vi i bolagsstyrelsen får tydliga uppdrag från våra ägare. Dessa anvisningar följer man.» Dialog: Hur viktig är den fortlöpande kommunikationen mellan styrelserna? Robert Stenram: Den är förstås viktig och fungerar bra. Till exempel finns ägarstyrelsen representerad i bolagsstyrelsen. Dialog: Aktiebolaget bedriver i dag i pengar räknat en betydande verksamhet. På vilket sätt har styrelsearbetet utvecklats under de senaste årens exceptionella tillväxt? Robert Stenram: När jag kom med som ledamot 1989 var Kommuninvest närmast att betrakta som en snusbod. I dag är vi ett Kommungäldskontor med en balansomslutning på 95 miljarder kronor. Min uppfattning är att den nödvändiga kompetensen i bolagsstyrelsen finns här och nu. Sammansättningen i den nio personer starka styrelsen är bra. Här finns det kompetenser inom fyra viktiga områden: Ekonomi, Kommun, Finans och Politik. Det är också viktigt med öppenhet att ha högt i tak. Att känna varandra som personer betyder också mycket för ett fungerande styrelsearbete. Tomas Werngren: Det är också viktigt att betona att den finanskompetens som bolagsstyrelsen besitter inte på något sätt är en motverkande kraft till de intressen som föreningsstyrelsen företräder. Tvärtom. Med de volymer som Kommuninvest hanterar är det avgörande att bolagsstyrelsen kan hantera de operativa risker som alltid finns i vår verksamhet. Att behålla och utveckla en hög egenkompetens är mycket viktigt för att inte säga avgörande för fortsatta framgångar. Det gäller både styrelse och anställda medarbetare.»att behålla och utveckla en hög egenkompetens är mycket viktigt för att inte säga avgörande för fortsatta framgångar.» Dialog: Hur viktig är könsfördelning och mångsidighet i styrelsen? 4

5 Robert Stenram: I dag är en tredjedel av bolagsstyrelsen kvinnor. Det är viktigt att få in fler kvinnor. Men ytterst är det kompetenskraven som styr när man väljer in ledamöter. Tomas Werngren: Generellt känns det viktigt att en styrelse är allsidig. Till exempel tror jag att det är angeläget att ta in människor med olika bakgrund, till exempel från olika kulturer. Här har vi mycket att arbeta med. Det gäller inte bara styrelsen utan även de anställda på Kommuninvest. Alf Egnerfors: Frågan om allsidighet är förstås mycket vidare än enbart manligt eller kvinnligt. Att ha olika erfarenhetsbakgrund är viktigt. Ibland är det alltför ensidig betoning på kompetens. Robert Stenram: Formella meriter betyder inte automatiskt att en person är kompetent.»ingen försöker ta partipolitiska poänger i föreningsstyrelsen. I stället har vi fokuserat på den gemensamma medlemsnyttan.» Dialog: Vilka krav ska man ställa på föreningsstyrelsens ledamöter? Alf Egnerfors: Deras bakgrund skiftar kraftigt, vilket också är en avsikt med den parlamentariska demokratin. Det är svårt att formulera några formella meritgrunder, men kommun- och landstingspolitikerna har stor respekt inför sina styrelseuppdrag i Kommuninvest. Något jag tror har varit betydelsefullt för vår framgång är att de politiska frågorna alltid har hållits utanför styrelsearbetet. Ingen försöker ta partipolitiska poänger i föreningsstyrelsen. I stället har vi fokuserat på den gemensamma medlemsnyttan. Den samfällda ambitionen är att göra ett bra jobb. Och självklart följer man bolagsverksamheten med stort intresse. Alf Egnerfors, ordförande i föreningsstyrelsen. Tomas Werngren: En av utmaningarna med föreningsstyrelsen är just att den består av folkvalda politiker. Man väljs in som en följd av det parlamentariska valresultatet. Det tar ofta tid, kanske två år, innan man blir varm i kläderna. Därför är det viktigt att vi skapar en öppen och informativ atmosfär. Och att den långsiktiga färdriktningen hela tiden är närvarande. Alf Egnerfors: Kontinuiteten är angelägen. 5

6 Tomas Werngren, VD i Kommuninvest i Sverige AB. Därför är det eftersträvansvärt att som politiker sitta med i föreningsstyrelsen åtminstone ett par mandatperioder. Dialog: Hur bedöms Kommuninvest på den internationella kapitalmarknaden? Robert Stenram: Vi uppfattas mycket positivt och får ett väldigt gott mottagande. Våra samarbetspartners ser att vi växer, vilket gör oss ännu mer attraktiva. Marknaden ser vår potential. Vår trippel A-rating gör att den röda mattan många gånger rullas ut. Ellen Bramness Arvidsson: En viktig pedagogisk uppgift är att förmedla kunskapen att Kommuninvest är en del av den svenska offentliga sektorn. Och som Kommungäldskontor är vi därmed en direkt motsvarighet till Riksgäldskontoret. Tomas Werngren: För oss är det viktigt att vi uppfattas rätt i vår marknadsföring. Vår position som Kommungäldskontor som en viktig del av den offentliga sektorn, är angelägen att kommunicera. Vårt tillstånd att använda Lilla riksvapnet i internationella presentationer inger respekt, vilket förstås är ett plus. Ytterligare en värdefull kommunikationsinsats är skriften»den svenska kommunsektorns kreditvärdighet» som vi arbetat fram tillsammans med Finansdepartementet och medlemsförbundet Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet är att förmedla information till kreditmarknaden om den svenska kommunsektorns finansiella kraft och särprägel. Ju fler medlemmar vi får och ju större vi blir desto billigare blir upplåningen. En fortsatt expansion betyder lägre räntor för våra medlemskommuner motsvarande miljoner kronor varje år. Dialog: Hur ser utvecklingen ut när det gäller lagstiftning inom det finansiella området? Ellen Bramness Arvidsson: Den har utvecklats kolossalt. Som svenskt företag måste man inse att lagstiftningen utvecklas i ett europeiskt perspektiv och inte skräddarsys efter förutsättningarna i Sverige. Vi får anpassa oss. Ett par exempel är nya internationella kapitaltäcknings- och redovisningsregler. Även om de nya villkoren kräver rätt stora resurser bidrar de till att underlätta jämförelser, vilket är bra. Tomas Werngren: Förändringarna utgår från institutioner med en annan struktur än den Kommuninvest har. Vår säkerhet består ju som bekant inte av ett stort eget kapital. Vår särart kan ibland bidra till att vi kommer lite i kläm eller i skymundan. Kapitaltäckningsreglerna är en tjock lunta. Det som handlar om svenska kommuner motsvarar kanske en eller två sidor. Ellen Bramness Arvidsson: För att bevaka våra intressen är en tät och konstruktiv dialog med Finansdepartementet angelägen. Det finns stora möjligheter att till exempel påverka en utredning om man bara är med i tid. Vi kan också bidra med analysstöd. Och det är de som förhandlar i Bryssel för Sveriges räkning tacksamma för.»för att skapa ännu bättre lånevillkor måste vi få upp volymerna. Det gör vi inte genom diversifiering.» Dialog: Ska Kommuninvest fokusera på sin kärnverksamhet eller hitta ytterligare områden som till exempel att erbjuda sina medlemmar försäkringar? Alf Egnerfors: I dag har vi två huvuduppgifter. Att tillhandahålla förmånliga lån och att vara intresseorganisation i finansiella frågor för den kommunala sektorn. Ägarkollektivet kan i och för sig ta andra beslut när det gäller verksamhetsinriktning, men det finns inga tecken på det i dag. Ellen Bramness Arvidsson: Om vi skulle bedriva försäkringsverksamhet skulle vi behöva starta ett nytt bolag med stort eget kapital och kompetenser som inte finns inom verksamheten i dag. Jag tror snarare att vi hittar vår framgångsfaktor i fokusering. Regelverken mellan de två verksamheterna skiljer sig kraftigt åt. Kommuninvests struktur är uppbyggd utifrån samarbete i finansiella frågor. För att skapa ännu bättre lånevillkor måste vi få upp volymerna. Det gör vi inte genom diversifiering. Dialog: Har Kommuninvest vuxit för snabbt? Ellen Bramness Arvidsson: Nej. Snarare har insikten vuxit när det gäller fördelen av att vara många medlemmar. Alf Egnerfors: Jag håller med. Tomas Werngren: Fortsatt tillväxt är en given strategi. Det ger både förmånligare villkor på kapitalmarknaden och en procentuellt lägre driftskostnad. När det internationella analysföretaget Moody s besökte oss nyligen fick vi klart för oss att 6

7 Ellen Bramness Arvidsson, vice ordförande i bolagsstyrelsen. Här ser jag tydliga paralleller med Europeiska unionen där det just nu förs samtal kring ansökande medlemsländers utvecklingsriktning. Jag vill samtidigt passa på att ta död på en missuppfattning om att Kommuninvest kreditprövar dem som ansöker om medlemskap. Så är inte fallet. I stället handlar det om att konstatera att verksamheten drivs med en strävan efter sund ekonomi och enligt kommunallagens intentioner. Med detta förhållningssätt kan alla ta plats i Kommuninvest. vi redan i dag är duktiga. Våra kostnader för att driva verksamheten ligger på 7 räntepunkter (0,07 %). Samtidigt ger en jämförande blick mot europeiska motsvarigheter en målbild. Vissa har en driftkostnad på 1 2 räntepunkter. Detta förklaras först och främst med att deras volym är så oerhört mycket större än den Kommuninvest har. Robert Stenram: Vi måste absolut fortsätta att växa. Tillväxt är nödvändig för att utveckla kompetensen och för att minska förvaltningskostnaderna. Storskalighet är på sikt en överlevnadsförutsättning. Det är storleken som gör oss intressanta på den internationella kapitalmarknaden. Här är det intressant att konstatera, att de nuvarande medlemmarna är våra bästa ambassadörer i den fortsatta medlemsvärvningen. Tomas Werngren: En vision är ett ökat samarbete med våra nordiska systerorganisationer. Om år kan vi skapa en situation med gemensam upplåning. Det skulle skapa ännu förmånligare lånevillkor. Dialog: Är det ett slutmål att alla kommuner och landsting blir medlemmar i Kommuninvest? Alf Egnerfors: Ja, det skulle det absolut kunna vara. Det enda jag kan se som ett hinder är om någon kommun skulle skärma sig från de regelsamlingar som styr hur kommuner ska arbeta, till exempel kommunallagens intentioner om god ekonomisk hushållning och väljer en annan färdriktning. Den solidariska borgen som är en av grundpelarna i Kommuninvests uppbyggnad innebär vissa skyldigheter, något som föreningsstyrelsen bevakar. Om personerna Robert Stenram är ordförande i bolagsstyrelsen. Född Vice ordförande i Kommuninvest i Sverige AB sedan Tidigare vvd i FöreningsSparbanken. Ellen Bramness Arvidsson är vice ordförande i bolagsstyrelsen. Född Ledamot i Kommuninvest i Sverige AB sedan Chefekonom i Försäkringsförbundet. Alf Egnerfors är ordförande i föreningsstyrelsen. Född Ledamot i Kommuninvest ekonomisk förening sedan Ledamot av landstingsstyrelsen, Landstinget Sörmland. Tomas Werngren är VD i Kommuninvest i Sverige AB. Född vvd i Kommuninvest i Sverige AB sedan

8 Kommuninvests Finanskommitté möter Riksgäldskontoret Som vanligt är förväntningarna stora inför det traditionsenliga mötet mellan Riksgäldskontoret och ledamöterna i Kommuninvests Finanskommitté. Riksgäldskontorets arbetsuppgifter är mycket tydliga. Den främsta är att sköta statsskulden. Att förvalta och finansiera den så effektivt som möjligt. Riksgäldskontorets förhållningssätt och tankegångar är förstås intressanta för Kommuninvest. Båda arbetar med finansiering inom den offentliga sektorn. Kommunikationen de två emellan är angelägen eftersom relationen mellan stat och kommun är stark. Och båda strävar de mot en så effektiv finansiering och skuldförvaltning som möjligt. Det lilla konferensrummet på det stora hotellet i Stockholm fylls på av representanter från Kommuninvests finanskommitté. Sammanlagt har de delansvar för hundratals miljarder kronor, medel som använts för att bygga Sverige. Ett land som till stora delar är på topp i en internationell jämförelse. Det handlar bland annat om bostäder, vägar, skolor, äldreboende, sjukhus och universitet. Kommuninvests finanskommitté är en liten expertgrupp. Den arbetar med finansfrågor med koppling till den kommunala sektorn. Runt bordet deltar: Bo Johansson, ekonomi- och finanschef, Karlskrona kommun, Lars Sjökvist, VD, Växjö Kommunfastigheter AB, Stefan Ekfeldt, finanschef, ÖrebroBostäder, Victoria Galbe, ekonomichef, AB Landskronahem,

9 Anders Ottensten, kommundirektör, Varbergs kommun. Bo Johansson, ekonomi- och finanschef, Karlskrona kommun. Anders Ottensten, kommundirektör, Varbergs kommun, Harriet Forsell Söderberg, ställföreträdande VD, Lennart Zetterberg, finansrådgivare och VD Tomas Werngren, samtliga Kommuninvest. I dag möter de Sara Bergström, filosofie doktor och biträdande chefsekonom på Riksgäldskontoret. De analyser myndigheten gör är synnerligen viktiga för statens finansiella framtid, eftersom resultaten påverkar den svenska statsskuldens sammansättning och utveckling. För närvarande är statskulden miljarder kronor. Men statens ekonomiska utveckling påverkar inte enbart på riksnivå. I allra högsta grad påverkas även kommuner och landsting.

10 Sara Bergström, biträdande chefsekonom på Riksgäldskontoret. 10

11 Korta bindningstider Sara Bergström berör viktiga lägesförändringar inom det finansiella området. Den svenska staten har under en längre tid haft en kort upplåning. Trenden att låna kort är densamma som för det privata hushållet. Det är i genomsnitt billigare att låna kort än långt, samtidigt som risken är väsentligt större. Om inflationen skjuter fart, kan det kosta rejäla summor. Riksgäldskontorets tro är att det blir billigare för staten att låna kort. Risken att få stora kast i räntekostnaderna bedömer de att staten kan ta. För ett privathushåll kan risken vara större att låna kort, eftersom hushållen är känsligare än staten för en ökad räntekostnad. Harriet Forsell Söderberg, ställföreträdande VD, Kommuninvest. Kommuner med svag ekonomi kombinerat med hög skuldsättningsgrad är också känsligare för ökad räntekostnad jämfört med en kommun med stark ekonomi och låg skuldsättningsgrad där räntekostnaderna tar en liten del av intäktsmassan i anspråk. Men Riksgäldskontoret kan för närvarande inte skönja några omständigheter som föranleder längre löptider. I dag är riktmärket för den genomsnittliga löptiden 3,1 år. Vid två tillfällen sedan 1999 har regeringen efter förslag av Riksgäldskontoret sänkt riktmärket för löptiden. Går räntan upp blir det förstås dyrare att låna pengar. Frågan är hur snabbt en ränteökning slår igenom i den totala budgeten. Risktagandet måste också bedömas utifrån proportionerna mellan utgifter och räntekostnader. Låt oss säga att staten har utgifter på 800 miljarder kronor och räntorna ligger på 45 miljarder. Detta är tänkvärt om man jämför vilken andel låneräntorna har i budgeten hos ett privathushåll. I ett kommunalt bostadsbolag kan räntekostnaderna svara för en stor andel av den totala utgiftsbudgeten. I dessa fall innebär det en större riskexponering när det gäller ökade kostnader. Minska valutaskulden och öka realskulden Riksgäldskontoret har ägnat mycket tid åt strategiska diskussioner beträffande statsskuldens fördelning. Ändå ser man detta som ett fortsatt förbättringsområde och en fortlöpande arbetsprocess. Statsskulden delas in i tre kategorier: Nominell skuld (762,4 miljarder kronor, motsvarande 60 procent) Real skuld i svenska kronor (210,4 miljarder kronor, 17 procent) Skuld i utländsk valuta (294,9 miljarder kronor, 23 procent) Dagens verklighet stämmer inte helt med Riksgäldskontorets mål. Dessa är tydliga: Valutaskulden ska minska och realskulden ska öka. Målsättningen är att valutaskuldens andel ska vara 15 procent och realskuldens 20 procent. En viktig frågeställning är hur snabbt man ska förflytta sig. För 2006 angav regeringen amorteringstakten för valutalånen till motsvarande 25 miljarder svenska kronor. Här har Riksgäldskontoret ett avvikelsemandat. Detta innebär rätten att avvika 15 miljarder beroende på hur man bedömer kostnadsbilden. Sara kommenterar:»kronan är svag, det är dyrt att betala av valutaskulden i den planerade takten. Amorteringstakten får helt enkelt anpassas efter kronans utveckling, vilket gör att vi under 2006 enbart kommer att betala av 10 miljarder på valutaskulden.» Riktmärket för valutaportföljens sammansättning är: EUR 65 procent, CHF 16 procent, USD 10 procent, GBP 5 procent och JPY 4 procent. Riksgäldskontoret vill som sagt gärna öka andelen realskuld i svenska kronor. Men här anger inte regeringen i vilken Lars Sjökvist, VD, Växjö Kommunfastigheter AB. Lennart Zetterberg, finansrådgivare. Kommuninvest. takt detta ska ske. Ökningstakten måste anpassas till efterfrågan och prisläget i förhållande till andra skuldslag. Samtalet leder in på det kommunala perspektivet. När det gäller kommuner och landsting, så lånar de som regel inte upp pengar i utländsk valuta. Anledningen till detta är bland annat att det kräver specialkompetens. Bittra erfarenheter i samband med att svenska kronkursen släpptes fri i början av 1990-talet har också bidragit till att man inte gärna lånar i utländsk valuta. Beträffande diversifiering mellan nominell och real skuld, så kan man anse att kommunerna redan har en sådan i och med pensionsskulden som är inflationslänkad. Riksgäldskontoret byter styrmått Främsta anledningen till att byta styrmått för löptiden från duration till räntebindningstid är att det senare är ett mer lämpligt mått för statsskuldens löptid än vad duration är. Måttet räntebindningstid påverkas inte av marknadsräntornas uppoch nedgång. Det Riksgäldskontoret vill övervaka genom valet av löptid är ränteomsättningsrisken, det vill säga risken för stora svängningar när det gäller skuldens kostnader. Anledningen är att ju kortare skulder man har, desto oftare måste man omsätta skulden, vilket i sin tur innebär en ökad osäkerhet. Kommer ränteläget att vara högt eller lågt vid det aktuella tillfället? Duration är ett mer ändamålsenligt mått på ränterisken i en position, eftersom det inte bara är ett mått på löptiden i positionen utan även ett mått på hur 11

12 Tomas Werngren, VD, Kommuninvest. räntekänslig positionen är. Det vill säga hur mycket värdet på positionen förändras om räntan förändras. Durationsmandatet på 0,5 år används för att fastställa ränterisken för en bestämd position. Uppfattningen om den genomsnittliga räntebindningstidens betydelse delas även av Kommuninvests Finanskommitté. I dag är måttet en viktig bedömningsgrund i kommunala finanssammanhang. Det handlar om att försöka hitta den optimala balansen mellan ränteomsättningsrisken och försäkringskostnaden för att förlänga räntebindningstiden. I normalfallet är försäkringen dyrare än att låna kort. Statsskulden inte längre lika aktuell fråga Sara Bergström konstaterar att statsskulden inte längre är den heta fråga som den var under 1990-talet i samband den ekonomiska krisen som var den djupaste Stefan Ekfeldt, finanschef, ÖrebroBostäder. Sverige upplevt sedan 1930-talet. Påfrestningarna var påtagliga. Då var debatten intensiv beträffande risken att en alltför hög statsskuld riskerade rubba landets allmänna finansiella stabilitet. Vid den här tiden var statskuldens andel av bruttonationalprodukten som mest 80 procent. I dag ligger statsskuldens storlek runt 50 procent av bruttonationalprodukten, en hanterlig, men naturligtvis inte helt bekväm situation. Flera av EU-länderna, Victoria Galbe, ekonomichef, AB Landskronahem. även de stora, har en högre statsskuld än vad Sverige har. Ett viktigt syfte med skuldförvaltningen är att den aktuella skulden inte ska förstärka en negativ utveckling i händelse av ett allmänt dåligt ekonomiskt läge. Stark position för Sverige»Sverige har sedan några år återigen det högsta kreditbetyget», konstaterar Sara Bergström.»Både Moody s och Standard & Poor s ger Sverige högsta betyget Aaa när det handlar om kreditvärdighet. Att ha det högsta kreditbetyget betyder mycket för Sveriges attraktionskraft i finanssammanhang. Vi jämförs ständigt med andra aktörer. Det handlar om trovärdighet och den ger fördelar. Både när det gäller räntepunkter och tillgång på kapital.» Ratingen är en måttstock på låntagarens finansiella kraft och duglighet och har mindre samband med det allmänna konjunkturläget. Förmågan att anpassa kostymen efter rådande resurser, att arbeta med långsiktiga och genomtänkta strategier. Det ger ett helhetsperspektiv där man inte är fånge i en dagsräntesituation. Tomas Werngren slår fast att Riksgäldskontoret och Kommuninvest är de enda svenska instituten med Aaa-rating som emitterar obligationer på den internationella marknaden. Kommuninvest har i dag en balansomslutning som närmar sig 100 miljarder kronor. Stora volymer och stabil efterfrågan på kapital ger förutsättning för att vara en frekvent låntagare och därmed skapa effektiva finansieringslösningar. Sara Bergström tycker också att det är viktigt att inte enbart se problem, utan även det positiva i att låna pengar för utveckling. Så länge man lånar till investering och inte konsumtion bygger man värden som man förhoppningsvis överför till nästa generation. Ytterst är detta förstås en fråga för politikerna. Riksgäldskontorets arbetsuppgifter Riksgäldskontoret är statens finansförvaltning. Det är en myndighet med tre huvuduppgifter: 1. Förvalta statsskulden och sköta statens upplåning. 2. Utfärda garantier och ge lån för statens räkning. 3. Fungera som internbank för statliga myndigheter. Riksgäldskontorets verksamhet styrs bland annat av lagar och förordningar: [Lag (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, Förordning (1996:311) med instruktion för Riksgäldskontoret samt Garantiförordning (1997:1006).] Duration Duration är ett mått dels på den genomsnittliga löptiden för skulden, dels ett mått på ränterisken. (Ränterisken är ett mått på hur skuldens marknadsvärde förändras när marknadsräntan ändras.) Rent tekniskt beräknas duration som det viktade genomsnittet av tiden till ett kassaflöde amortering, räntebetalning och slutbetalning där vikterna ges av nuvärdet av varje kassaflöde i förhållandet till det totala kassaflödet. 12

13 Ny medlemskommun Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun, med cirka invånare, ligger mitt i vackra Göta Älvdalen i Västra Götalands län och gränsar till kommunerna Trollhättan, Ale, Kungälv, Stenungsund och Uddevalla. Göteborg, Trollhättan, Vänersborg och Uddevalla samt västkusten nås på mindre än en timma. Centralorten delas av Göta Älv med Lilla Edet på östsidan och Ström på västra sidan. Övriga tätorter i kommunen är Göta, Hjärtum, Lödöse och Västerlanda. Lödöse var på 1300-talet en av rikets viktigaste städer och föregångare till Göteborg. Många viktiga arkeologiska fynd har gjorts på platsen genom åren. I området finns ett rikt utbud av fritidsaktiviteter t.ex. fantastiskt laxfiske. Slussen i Lilla Edet, som färdigställdes 1604 och togs i bruk tre år senare, är landets äldsta. Ordet ed syftar på en förhållandevis smal passage där båtarna måste bäras eller dragas. Att eda betyder således att dra skeppet eller båten förbi edet. Lilla Edet var således det lilla edet medan det stora edet fanns vid dagens Trollhättan. Den tidigare så viktiga träindustrin ersattes i slutet av 1800-talet av pappersindustrin där Lilla Edet har en lång tradition. De största företagen är SCA Hygiene Products AB Edet Bruk, Electrolux Filter AB och Knauf Danogips GmbH Inlands Kartongfabrik. Mjukpapperstillverkningen vid Edet Bruk har bedrivits sedan Både den kommunala och kommersiella servicen är väl utbyggd. Lilla Edet är en kommun som står inför stora utmaningar de kommande Lödöse museum Gästhamnen strax norr om Lilla Edet åren. För att i framtiden öka befolkningen satsar kommunen brett. År 2005 påbörjades en bred satsning på planarbete för att skapa tomtmark. Under året arbetades det även med en infrastruktursatsning i regionen med fyrfältsväg mellan Göteborg och Trollhättan samt dubbelspårig järnväg med tågstopp i kommunen. Dessa satsningar innebär att nya arbetstillfällen skapas för Lilla Edetborna inom minuters pendlingsavstånd. Förutom förbättrade kommunikationer medför utbyggnaden även ökad trafiksäkerhet och mindre miljöpåverkan. Kommunen styrs av de samverkande partierna Centern, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna som tillsammans innehar 16 av de totalt 31 mandaten i kommunfullmäktige. I kommunkoncernen ingår det helägda dotterbolaget Lilla Edet Industri och Fastighets AB (Leifab). Bolaget äger och förvaltar bostäder, kommersiella lokaler och förvaltningsfastigheter med ett bestånd omfattande ca kvadratmeter. Kommunen har också en ägarandel om 50 procent i Lilla Edets Fjärrvärme AB där resterande del ägs av Vattenfall. Planer på en etablering av ett köpcentrum och en framtagen plan för Lilla Edets centrums utveckling, är andra åtgärder som kan stimulera Lilla Edetborna att stanna kvar i kommunen samt även locka till sig nya invånare. Dessa satsningar kommer att kräva kommunala investeringar. Eftersom kommunen till vissa delar behöver låna pengar för detta gäller det att minimera de finansiella kostnaderna för såväl kommunen som det kommunala bostadsbolaget Leifab. Vid upplåning är det viktigt att kunna vända sig till flera aktörer för att minska både kostnader och risker. Detta är orsaken till att Lilla Edets kommun ansökte om medlemskap i Kommuninvest, enligt Kommunstyrelsens ordförande Bjarne Färjhage. Han säger också angående medlemskapet att: Vi ser Kommuninvest som en aktör med god kommunal kunskap som ger medlemmarna goda villkor då de behöver finansiera investeringar. Dessutom sker all upplåning med stöd av den solidariska borgen från medlemskommunerna och all utlåning görs enbart till medlemskommunerna samt deras majoritetsägda bolag mot kommunal borgen, vilket gör risktagandet lågt. Lennart Zetterberg Finansrådgivare Sydvästra regionen Skinnskattebergs kommun presenteras i nästa nummer av Dialog. 13

14 Vi möts på Kommek 2006 Kommuninvests finansrådgivare med geografiskt ansvarsområde: Norra regionen Åke Nilsson regionchef Telefon: Ann Sörman Telefon: Kommuninvest är en av huvudsponsorerna på Sveriges ledande kommunalekonomiska konferens och mässa Kommek Vi ses på MalmöMässan, i monter A 220, den augusti. I Norra regionen ingår följande län: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Värmland, Dalarna och Gävleborg. Sydöstra regionen Telefon: / Kommunsektorns ekonomiska läge Kommuninvest analyserar kontinuerligt hela kommunsektorns ekonomiska utveckling. Förra året blev kommunsektorns resultat historiskt starkt, vilket påverkade sektorns finansiella ställning positivt. Enligt vår bedömning kommer denna positiva trend att fortsätta de närmast åren. Hämta rapporten i sin helhet på vår hemsida Ann Björkman regionchef Telefon: Sofia Frändberg Telefon: I Sydöstra regionen ingår följande län: Uppsala, Stockholm, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Gotland. Sydvästra regionen Krister Frödin regionchef Telefon: Lennart Zetterberg Telefon: I Sydvästra regionen ingår följande län: Halland, Västra Götaland och Skåne. 14

15 Bli vinnare i valet. Välj Kommuninvest. Nordic Local Government Funding Agencies Forum I april arrangerade Kommuninvest tillsammans med våra nordiska kollegor, Kommunalbanken i Norge, KommuneKredit i Danmark och Municipality Finance i Finland ett seminarium riktat till kapitalmarknaden. Träffen som hålls ungefär med ett och ett halvt års mellanrum arrangeras växelvis av de nordiska länderna. När Kommuninvest denna gång höll i trådarna hölls seminariet i Åre, vilket visade sig vara mycket populärt. Sextiotalet representanter från såväl den internationella som inhemska kapitalmarknaden samlades och utbytte erfarenheter och tog del av den senaste informationen på området. Detta är ett ypperligt tillfälle att dels ge våra motparter på kapitalmarknaden en uppdatering av vad som hänt och dels ge information om utvecklingen av den offentliga sektorn. Vid denna typ av seminarium får vi också möjlighet att gå på djupet när det gäller affärsflöden som transaktioner, volymer och motparter, kommenterar Maria Viimne, ansvarig för Upplåning och Placering på Kommuninvest. Svenska kommuner och landsting i samverkan /

16 Personalnytt Regina Carlén har slutat sin anställning på Kommuninvest Mikael Andén har slutat sin anställning på Kommuninvest Nu samarbetar 179 kommuner och landsting i finansfrågor. Information om tjänster som ingår i Finansstödet Medlem 178 Lilla Edets kommun Kommuninvests interaktiva medlemstjänst Finansstöd är en uppskattad service. Vill du beställa informationsblad som beskriver de produkter som ingår i tjänsten? Hittills producerade faktablad är Skuldberäkning, Marknadsinformation, Benchmark samt Finansiell analys. Beställ via vår hemsida Medlem 179 Skinnskattebergs kommun Svenska kommuner och landsting i samverkan Tel: / Fax: Kommuninvest Dialog önskar alla våra läsare en riktigt skön sommar!

Insikt i aktuella frågor April 2013. Skuldförvaltning med K-obligationer

Insikt i aktuella frågor April 2013. Skuldförvaltning med K-obligationer PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor April 2013 Marknadsrapport från Kommuninvest v.27 2011 VECKOBREV Skuldförvaltning med K-obligationer Från och med 27 mars finns fyra utestående obligationer i Kommuninvests

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

VECKOBREV. PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor Augusti 2014

VECKOBREV. PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor Augusti 2014 PERSPEKTIV Insikt i aktuella frågor Augusti 2014 VECKOBREV Marknadsrapport från Kommuninvest v.27 2011 Kommuninvests framtida kapitaluppbyggnad, mot bakgrund av 2014 års stämmobeslut Förändrade stadgar

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL

Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL Fastställd av kommunfullmäktige 1999-12-13 282 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-04-24 40 POLICY FÖR FÖRVALTNING AV PENSIONSMEDEL 1 INLEDNING 1.1 Kiruna kommuns pensionsåtagande Kiruna kommun har i kommunfullmäktige

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21

Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-21 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER... 3 1. INLEDNING... 3 1.1 SYFTE... 3 1.2 BEGRÄNSNING... 3 1.3 MÅL... 3 1.4 UPPDATERING... 3 2. ANSVAR OCH BEFOGENHET...

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN

FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN 1 (6) FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN Syfte Finanspolicyn anger övergripande regler och riktlinjer för den finansiella verksamheten inom Botkyrka kommun samt kommunens majoritetsägda bolag. Finanspolicyn

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 13 november och 2 december 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1036 fastighetsmäklare.

Läs mer

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER

KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER BILAGA 2 - FINANSPOLICY KUNGÄLVS KOMMUN KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Fastställd av kommunstyrelsen 2013-11-13 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 1.1 ORGANISATION AV

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. UTKAST 2014-06-25 Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal.

Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Antal i 1000-tal. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. i 1000-tal. Andel utlån av samtliga utlån (%) Utlån till verks. där reg. ej sker Fjärrlån Inlånade Utlånade Riket 69 892 58 462 11 430 83,6 16,4 3 394 419 384 Skåne

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

MEDLEMSSAMRÅD. Aktuellt om Kommuninvest

MEDLEMSSAMRÅD. Aktuellt om Kommuninvest Medlemssamråd 2014 MEDLEMSSAMRÅD Aktuellt om Kommuninvest Kommuninvests vision (P) Kommuninvest skall vara världens bästa organisation för kommunal finansförvaltning. Vi finansierar de svenska lokala och

Läs mer

dialog Dialogs samtalar med Lennart Zetterberg och Harriet Forsell Söderberg.

dialog Dialogs samtalar med Lennart Zetterberg och Harriet Forsell Söderberg. dialog En tidning från Kommuninvest Nr 3 2006 www.kommuninvest.se Diversifiering i samband med upplåning Dialogs samtalar med Lennart Zetterberg och Harriet Forsell Söderberg. Ett antal kommuner har i

Läs mer

Investerarmöte 2014-01-15

Investerarmöte 2014-01-15 Investerarmöte 2014-01-15 Kjell Hedman VD Björn Ordell Ekonomi- och finanschef INNEHÅLL Inledning Landshypoteks utmaningar och utveckling Resultatutveckling 2013 Läget i svenskt jord- och skogsbruk 4 JORD-

Läs mer

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009 Sammanfattning 86 procent av bolånetagarna i Sverige gör ingenting särskilt med anledning av finanskrisen

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008 September 2009 Rapport från Soliditet: Inkomstutveckling 2008 Soliditets granskning av totalt 5,4 miljoner deklarationer, motsvarande cirka 75 procent av samtliga

Läs mer

2013-12-16 Ks 1108/2013. Koncerngemensam Finanspolicy Örebro kommun

2013-12-16 Ks 1108/2013. Koncerngemensam Finanspolicy Örebro kommun 2013-12-16 Ks 1108/2013 Koncerngemensam Finanspolicy Örebro kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Policystruktur...3 1.2 Syfte...3 1.3 Övergripande mål för finansverksamheten...3 1.4 Uppdatering

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Miljöteknikföretag i Gävleborg

Miljöteknikföretag i Gävleborg Miljöteknikföretag i Gävleborg All data som ligger till grund för presentationen är hämtad från Vinnovas analys VA 2013:06, Företag inom miljötekniksektorn 2007-2011. (2014 har Green Business Region definierat

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

POLICY. Finanspolicy

POLICY. Finanspolicy POLICY Finanspolicy POLICY - antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden. Om statistiken Statistiken baseras på ansökningar som gjorts hos Advisa

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE

PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE PLACERINGSPOLICY FÖR VARBERGS KOMMUN SAMFÖRVALTADE DONATIONSMEDEL 1 INLEDNING Denna placeringspolicy avses tillämpas för det finansiella kapital som kommunen förvaltar inom ramen för Varbergs kommun samförvaltade

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter.

Avgränsning Dessa föreskrifter avgränsas till att gälla endast Kalix kommun. Bolagen i kommunkoncernen har ett eget ansvar för sina föreskrifter. PENSIONSFÖRPLIKTELSER C:92 1 Inledning Syfte Syfte med dessa föreskrifter är att skapa regler för hur förvaltning av medel avsatta för pensionsförpliktelser inom Kalix kommun skall bedrivas och rapporteras.

Läs mer

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader. Rapport från Företagarna september 2011 Innehållsförteckning... 2 Nära hälften av nya bolag väljer bort revisorn... 3 Nya uppgiftskrav... 4 Så här gör man... 4 I andra länder... 5 Bakgrundsfakta... 6 Län

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå.

Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. Förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg 1 Namn och säte Kommunalförbundets namn är Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg. Förbundet har sitt säte i Umeå. 2 Medlemmar Medlemmar i kommunalförbundet

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Avtal om samverkan mellan AB SLL Internfinans (556449-9183), nedan kallat Internfinans, och Stockholms läns landsting, nedan kallat landstinget.

Avtal om samverkan mellan AB SLL Internfinans (556449-9183), nedan kallat Internfinans, och Stockholms läns landsting, nedan kallat landstinget. Bilaga 2002-10-16 1(5) Avtal om samverkan mellan AB SLL Internfinans (556449-9183), nedan kallat Internfinans, och Stockholms läns landsting, nedan kallat landstinget. 1 Grundläggande förutsättningar Avtalet

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest

Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 mars 2014 10 Paragraf Diarienummer KS-2013/1642.185 Bekräftelse av borgensförbindelse av den 15 november 2004 - Kommuninvest Kommunstyrelsens

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

1. Syfte, innehåll och uppdatering

1. Syfte, innehåll och uppdatering 2004-12-15 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Finanspolicy med föreskrifter för medelsförvaltningen för Bengtsfors kommun och de kommunala bolagen. Fastställd av Kommunfullmäktige 2004-12-15 (KF 132). 1.

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN. Datum: 2015-02-02. Handläggare: Camilla Broo. Diarienummer: KS15/33

FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN. Datum: 2015-02-02. Handläggare: Camilla Broo. Diarienummer: KS15/33 FINANSPOLICY FÖR FINANSVERKSAMHETEN I SÖDERTÄLJE KOMMUN Datum: 2015-02-02 Handläggare: Camilla Broo Diarienummer: KS15/33 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Övergångsregler... 3 Omfattning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148

EKONOMI KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN BILAGA 2 - FINANSPOLICY. Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 BILAGA 2 - FINANSPOLICY KS TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR DEN FINANSIELLA VERKSAMHETEN Antagen av kommunstyrelsen 2007-03-26 148 EKONOMI ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-190

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna

Revisorernas ekonomi i landstingen och regionerna FAKTABAS REVISION 2012 1 Innehåll Inledning... 3 Ekonomiska förutsättningar... 4 Budgetberedning... 4 Underlag för revisorernas anslagsframställning... 4 Otillräckliga resurser?... 5 Revisorernas arvoden...

Läs mer

Finansrapport december 2014

Finansrapport december 2014 Datum Diarienummer 2015-01-13 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Finansrapport december 2014 Uppföljning av ramar

Läs mer

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010 Sveriges villaägare om privatekonomin 2011 Rapport december 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015

FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-03-01 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT FEBRUARI 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Västmanlands län Mäklarinsikt 2013:4 Västmanlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Värmlands län Mäklarinsikt 2013:4 Värmlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2013:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län

Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Västerbottens län Mäklarinsikt 2013:4 Västerbottens län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015 KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Malmberg Jan Datum 2015-04-23 Diarienummer KSN-2015-0390 Kommunstyrelsen Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Mäklarinsikt 2013:4 Västra Götalands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Kronobergs län Mäklarinsikt 2013:4 Kronobergs län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län

Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Gotlands län Mäklarinsikt 2013:4 Gotlands län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Förlagslån till Kommuninvest ekonomisk förening. (AU 186) Dnr 2010-KS0141

Förlagslån till Kommuninvest ekonomisk förening. (AU 186) Dnr 2010-KS0141 137 Förlagslån till Kommuninvest ekonomisk förening. (AU 186) Dnr 2010-KS0141 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

FINANSRAPPORT MARS 2015

FINANSRAPPORT MARS 2015 FINANSRAPPORT 1(6) 2015-04-07 Internbankschef Ronald Rombrant Finansekonom Liselott Häggström Kommunstyrelsen, koncernföretagen, kommunens ekonomichef FINANSRAPPORT MARS 2015 Sammanfattning Den genomsnittliga

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län

Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Örebro län Mäklarinsikt 2013:4 Örebro län Undersökningen genomfördes mellan den 26 november och 6 december 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 379 fastighetsmäklare.

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer