Stjäl inte det som är mitt, men jag lånar gärna det som är ditt!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stjäl inte det som är mitt, men jag lånar gärna det som är ditt!"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen VAL-projektet Examensarbete 15 högskolepoäng Stjäl inte det som är mitt, men jag lånar gärna det som är ditt! En studie över inställning och attityder om upphovsrätt bland elever på gymnasiets medieprogram. Don t steal what s mine, but I like to borrow what s yours! A study of attitudes about copyright among students at media programme in upper secondary school. Peter Dahlén Lärarexamen Medieämnen Examinator: n Anders Andersson Handledare: Anders Lindh 0

2 Abstract Syftet med detta examensarbete är att undersöka individers attityder och inställning om upphovsrätt bland elever på gymnasieskolans medieprogram. Arbetet ger en översikt av hur stor del begreppet upphovsrätt är i medieprogrammets utbildning och i dess olika kursplaner. Med hjälp av en enkätundersökning till årskurs tre på Medieprogrammet på en utvald skola, har jag bildat mig en uppfattning om hur elever ser på upphovsrätt. g har även intervjuat några olika lärare som undervisar i medieämnen om hur de ser på elevernas inställning till upphovsrätt. Mitt arbete visar att många elever inte bryr sig om upphovsrätt när det är någon annan som har skapat ett verk men upphovsrätten är ofta mycket viktig när det är eleven själv som har skapat något. Arbetet åskådliggör också hur elever tänker på olika sätt om upphovsrätt i skolan, privat eller i professionella sammanhang. Dessutom visar arbetet hur elevernas attityder skiljer sig från medielärarnas sätt att se på upphovsrätt. Nyckelord: upphovsrätt, ungdomar, immaterialrätt, copyright, Medieprogrammet, inställning, attityd 1

3 Innehållsförteckning Innehåll sid 1. Inledning 3 2. Bakgrund Upphovsrättslagen Upphovsrätten i Medieprogrammets programmål Upphovsrätten i Medieprogrammets kursmål 5 3. Syfte & frågeställning 7 4. Avgränsning 8 5. Forskningsläget & teoretiska utgångspunkter 9 6. Metod Enkätundersökning Intervjuer med medielärare Resultat Resultat av enkätundersökning Resultat av intervjuer Intervju med Henning Intervju med Marcus Intervju med Marielle Analys Tolkning av enkätundersökning Tolkning av intervjuer Sammanfattning Referenser Bilagor 33 Bilaga 1: Enkätundersökning Bilaga 2: Resultat av enkätundersökning. Underlag för intervjuer med medielärare 2

4 1. Inledning Under våren 2009 har bland annat tingsrättsdomen mot grundarna av The Pirate Bay 1 och den nya IPRED-lagen 2 resulterat i att det förmodligen inte finns många frågor som är lika aktuella (och även så symbolisk för vår tid) som frågan om upphovsrätten. Populärkulturen spelar en mycket central roll i de flesta ungas liv 3. Idag finns det mer populärkultur än någonsin. Min erfarenhet är att ungdomar är mer nischade i olika subkulturer än tidigare och att utbudet av olika kulturformer är enormt och även mycket lättillgängligt. Samtidigt har samhällets syn på medier och hur vi konsumerar olika medier förändrats otroligt mycket på några få år. Vårt digitala samhälle har skenat i utvecklingen och möjligheterna att ladda ner mängder med musik och film över snabba Internet-uppkopplingar finns i nästan varje hem. Tekniker för att själv publicera sig i en mängd olika former har också blivit mycket mer lättillgängliga än tidigare. Vem som helst kan skaffa sig en hemsida eller blogg där man skriver lika seriöst som de värsta skjutjärnsreportrarna och visar upp sina egna bilder och fotografier. Att sända egen internetradio eller spela in egna filmer som hela världen kan se då man lägger ut resultatet på YouTube är idag vardag för många ungdomar. Ingen hinner kontrollera och godkänna allt nytt som skapas och görs tillgängligt för allmänheten. Att begå upphovsbrott är alltså på många sätt mycket lättare idag än det var för bara några få år sedan. När vi pratar om upphovsrätten och dagens teknik, med Internet i spetsen, är det lätt att se en kulturell eftersläpning 4 Ett intressant begrepp som handlar om när samhällets materiella och teknologiska bas förändras snabbare än dess kulturella överbyggnad i form av värderingar och normer. Detta anses kunna hota samhällets integration och leda till social oro. Detta är väl lite av situationen vi ser idag! Upphovsrätten är en komplex lag, där många ofta sitter på dubbla stolar, dels skapar man verk själv och dels nyttjar man andras verk som konsument. Därför vill jag undersöka hur ungdomar ser på upphovsrätten. Det här arbetet ska handla om vad som är okej att använda sig av i sitt eget skapande. Om attityder och gränsdragningar som man gör som kreativ medieproducent. Vad tycker man att man får använda sig av, hur mycket får man kopiera och var drar man gränsen för vad man kan låna av andra? Arbetet ska alltså i inte handla om elevers syn på nedladdning och fildelning. Upphovsrätten är en central del av den professionella mediebranschen och därmed även en viktig del av Medieprogrammet. Begreppet nämns i många av programmets kursplaner (se genomgång på sida 5) och de absolut flesta av dessa inrättades under år 2000 och har inte uppdaterats sen dess. 1 www. thepiratebay.org/ 2 IPRED-lagen, av Intellectual Property Rights Enforcement Directive, nedladdningslagen, fildelningslagen, vardaglig benämning på de lagändringar som trädde i kraft 1 april 2009 och som syftar till att göra det lättare att ingripa mot olaglig fildelning. IPRED-lagen är en anpassning till EU:s regler på området från Det innebär att en domstol kan besluta att en Internetleverantör ska ge rättsinnehavaren (t.ex. upphovsmannen) av bl.a. musik, film, litteratur eller datorspel information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. (http://www.ne.se) 3 Persson, Magnus (red.) (2000). Populärkulturen och skolan. Lund: Studentlitteratur 4 Hydén, Håkan (2002). Normvetenskap. Lund: Sociologiska institutionen, Univ. 3

5 2. Bakgrund 2.1 Upphovsrättslagen Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 5 är den lag som reglerar vad du får göra och inte göra med material som någon har skapat. Lagen antogs 1960 och har sedan dess förändrats och uppdaterats med flera tillägg för att passa in i tiden. De områden som skyddas av upphovsrättslagen är: 1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, 2. datorprogram, 3. musikaliskt eller sceniskt verk, 4. filmverk, 5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst, 6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller 7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt. För att ett verk ska skyddas av upphovsrättslagen är det tvunget att uppnå verkshöjd, en viss nivå av konstnärlighet, originalitet eller individualitet. Två personer ska inte ovetandes av varandra kunna framställa exakt samma verk, då har inte verket någon verkshöjd. Ett verk som uppfyller verkshöjd skyddas direkt av upphovsrätten utan att man behöver någon speciell registrering. Man får helt enkelt automatiskt upphovsrätten när man skapar ett verk. Den som uppnår verkshöjd kallas i lagtexten för upphovsman. Upphovsmannen har rätt att tillåta eller förbjuda andras användande av verket. Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter dennes död. De ekonomiska rättigheterna till ett verk kan säljas eller överlåtas medan man aldrig kan överlåta den ideella rätten. Den ideella rätten ger upphovsmannen rätt att bli namngiven i samband med att verket används och rätt till respekt för sitt verk. Med detta menar man att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart 6. Om man medvetet eller av grov oaktsamhet bryter mot upphovsrättslagen kan man bli straffad. Normalstraffet är böter, men man kan också dömas till fängelse i upp till två år. Om man laddar ner material från Internet och varken vet eller har stark anledning att misstänka att materialet är olagligt, kan man inte bli dömd. 7 Man har rätt att citera ett verk. Men ett citat skall vara korrekt återgivet och endast ha den omfattning som god sed kräver och som motiveras av ändamålet. Detta innebär att citaten endast skall användas i anknytning till vetenskaplig och konstnärlig kritik och debatt samt den allmänna diskussionen. Är inte citatet knutet till dessa områden är det inte tillåtet. Citaten får inte heller vara längre än vad som krävs för att belysa ändamålet med att man behöver citera. Ett citat får alltså inte vara längre än absolut nödvändigt för att klargöra det man vill säga. Upphovsmannens ideella rätt får inte heller kränkas när man citerar. Det innebär att namnet på upphovsmannen skall återges och att citatet inte får förekomma i något kränkande sammanhang. 5 Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) (www.regeringen.se) 6 Regeringskansliet om upphovsrätt (www.regeringen.se/sb/d/1910/a/12248) 7 Regeringskansliet om straff och skadestånd vid upphovsrättsbrott (www.regeringen.se/sb/d/1920) 4

6 2.2 Upphovsrätten i Medieprogrammets programmål I Skolverket övergripande programmål för Medieprogrammet 8 står det att inom flera av de verksamhetsområden, som programmet utbildar för, ingår uppgiften att påverka en mottagare med olika slags budskap. Därför genomsyras utbildningen av ett etiskt perspektiv. Skolan ska även ansvara för att eleven efter fullföljd utbildning kan analysera sina metoder och sitt arbetsresultat utifrån de etiska regler som gäller inom medieområdet, har förmåga att diskutera och ta ställning till etiska frågor och förhållningssätt som rör yrkesutövningen och har kännedom om de bestämmelser och internationella överenskommelser som gäller för området. Ingenstans i programmålen står det om upphovsrätten i klartext men det är lätt att inkludera den i ett etiskt perspektiv, ett förhållningssätt som rör yrkesutövning i mediebranschen och som en del av de bestämmelser och överenskommelser som gäller för medieområdet. 2.3 Upphovsrätten i Medieprogrammets kursmål 9 Av de 35 kurser som antingen är kärnämnen, gemensamma kurser eller inriktningskurser för Medieprogrammets inriktning medieproduktion så tar 15 olika kurser upp begrepp som etik eller upphovsrätt i de mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs. De kursmål för kurser inom Medieprogrammet som på något sätt tar upp ämnet är: Eleven skall ha fördjupade kunskaper om lagstiftning, immaterialrätt och etiska regler som gäller rättsförhållandet inom medieområdet samt kunna föra resonemang kring etik i samband med medieproduktion. (Mediekommunikation A, MDK1201) Eleven skall känna till olika yrkesroller, förekommande fackuttryck och lagar kring upphovsrätt inom området rörlig bild. (Rörlig Bild A, RBL1201) Eleven skall känna till olika yrkesroller inom området samt ha kunskap om upphovsrättsliga regler. (Ljudmedier A, LJUM1201) Eleven skall ha kännedom om de viktigaste reglerna för upphovsrätt på området. (Grafisk kommunikation A, GKO1201) Eleven skall ha kunskap om upphovsrättsbestämmelser och lagar som har samband med fotografering och publicering av bilder samt om etiska regler. (Fotografisk Bild A, FBL1201) Eleven skall känna till etiska och rättsliga regler av betydelse för området. (Multimedia A, MUM1201) Eleven skall kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor. (Samhällskunskap, SH1201) 8 Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program (www.skolverket.se/skolfs?id=623) 9 Kursplaner och betygskriterier för gymnasial utbildning (www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0809&skolform=21&infotyp=2&id=21) 5

7 Eleven skall ha kunskap om datasäkerhet och lagstiftning som har betydelse för datoranvändning samt ha kännedom om etiska och demokratiska aspekter av datorteknologin. (Datorkunskap, DAA1201) Eleven skall känna till betydelsefulla delar i den lagstiftning och de etiska regler som finns inom medieområdet samt de principiella resonemangen bakom dessa. (Mediekunskap, MDK1204) Eleven skall vara orienterad om förekommande lagstiftning och etiska regler inom medieområdet. (Medieproduktion A, MPR1201) Eleven skall vara väl förtrogen med branschmässiga regler och överenskommelser samt gällande lagstiftning inom yrkesområdet. (Ljudmedier C, LJUM1203) Eleven skall ha kunskap om upphovsrättsbestämmelser och etiska regler som rör området. (Expo A, EXPO1201) Eleven skall ha fördjupade kunskaper om upphovsrätt samt kunna diskutera etiska frågor i samband med exponeringar. (Expo B, EXPO1202) Eleven skall känna till huvudinnehållet i etiska och andra press- och reklamregler samt gällande lagstiftning. (Textkommunikation B, TEXK1202) Eleven skall ha kunskap om de lagar och regler som reglerar yttrandeoch tryckfriheten i Sverige samt ha grundläggande kunskap om de olika branschernas regler för verksamheten. (Textkommunikation C, TEXK1203) Förutom dessa kurser kan eleven också välja till valbara kurser som t ex Medieproduktion B eller Mediekommunikation C: Eleven skall känna till och kunna tillämpa förekommande lagar och branschregler i produktioner. Eleven skall kunna diskutera etik i samband med medieproduktioner samt relationen mellan verklighet och gestaltning. (Medieproduktion B, MPR1202) Eleven skall känna till internationell lagstiftning och immaterialrätt. (Mediekommunikation C, MDK1203) Dessutom finns tanken att elevernas val av inriktning ska avfärga sig på kärnämnesundervisningen. Det borde alltså vara näst intill omöjligt att som elev på Medieprogrammet inte känna till begreppet upphovsrätt. 6

8 3. Syfte & frågeställning Mitt syfte med mitt examensarbete är att undersöka individers attityder om upphovsrätt bland elever på gymnasieskolans Medieprogram. Medieelevers attityder Vad har olika gymnasieelever på medieprogrammet för inställning och attityder om frågor som rör upphovsrätt? Bryr de sig om att följa Upphovsrättslagen? Tänker de på samma sätt om upphovsrätt i skolan som privat? Hur viktig är upphovsrätten för deras egen lust att skapa? Medielärares attityder Vad har olika gymnasielärare på medieprogrammet för inställning och attityder om frågor som rör upphovsrätt? Medielärares syn på medieelevers attityder Hur tolkar lärare på medieprogrammet elevernas inställning och attityder om frågor som rör upphovsrätt? Skillnader i attityder mellan medieelever och medielärare Finns det några skillnader eller likheter i inställningar och attityder om frågor som rör upphovsrätt mellan gymnasieelever och gymnasielärare på medieprogrammet? 7

9 4. Avgränsning g har valt att avgränsa mitt arbete till att handla om elevers inställning till upphovsrätt i deras eget skapande. g är helt enkelt mer intresserad av elevers egna kreativa skapandeprocesser och deras attityder runt upphovsrätt. Om jag inte hade avgränsat mig, utan även fokuserat på elevernas generella syn på fildelning och nerladdning från Internet, hade mitt arbete blivit allt för omfattande. Trots min avgränsning märker jag att elevernas svar många gånger gärna drar mot en övergripande inställning som gäller både för generella fildelningsfrågor och för de frågeställningar som jag använder mig av i mitt arbete. g har valt att undersöka vad det finns för inställningar och attityder och inte fokusera på bakomliggande faktorer som varför det ser ut som det gör i vårt samhälle. Frågan är intressant men det skulle kräva lång tid för att komma fram till bra svar. g har också valt att avgränsa mitt arbete till att bara handla om Medieprogrammet. Det är det gymnasieprogram som jag själv har mest kännedom om och jag vill skriva om elever som jag vet kommer i kontakt med upphovsrättslagen. Därför har jag valt att inte studera några andra elevgrupper på andra gymnasieprogram. Först hade jag tänkt göra djupintervjuer även med studiemotiverade elever, då jag ville fokusera på de ungdomar som förmodligen kommer att ta klivet och verkligen arbeta inom mediebranschen i framtiden, men insåg efter min kvantitiva undersökning att jag hade fått så varierande svar av elevgruppen att jag inte trodde mig få en bättre bild av elevers inställning och attityder genom att göra kompletterande intervjuer. Av tidsskäl valde jag därför att bara göra intervjuer med medielärare. g avgränsade min enkätundersökning till enbart elever i årskurs tre, då jag har bilden av att dessa elever dels är så pass mogna att de vågar stå för sina egna åsikter och dels för att jag vet att de rimligen borde kunna en hel del om ämnet och har erfarenhet av praktisk tillämpning av upphovsrätt i flera olika former. g har även avgränsat min enkätundersökning och mina intervjuer till att bara utgå från elever och lärare på en gymnasieskola. g hade först en tanke om att jag ville ha olika skolor representerade i mitt arbete men stötte på problem då jag inte fick svar från flera av de skolor som jag kontaktade. Därför valde jag ett bekvämlighetsurval och fokuserade mitt arbete på att utgå från en skola där det var lättare för mig att motivera lärare och elever att bidra till mitt arbete. 8

10 5. Forskningsläget & teoretiska utgångspunkter Då mediefrågor förändras väldigt snabbt och det inte bedrivs allt för mycket forskning inom området: attityder och inställning till upphovsrätt, var jag beredd på att det inte skulle finnas speciellt mycket aktuell litteratur om mitt ämne. Detta såg jag som en inspirerande anledning till att genomföra mitt arbete. Mig veterligen finns det ingen som har undersökt om attityder till upphovsrätten i ungdomars egna kreativa skapande på det sätt som jag vill undersöka med mitt arbete. På LIBRIS, finns många titlar som på ett eller annat sätt handlar om upphovsrätt. De absolut flesta är böcker som på ett eller annat sätt presenterar upphovsrätten i faktatext. Inga titlar på LIBRIS handlar om attityder eller inställning till upphovsrätt. En skrift handlar om upphovsrätt och ungdomar: Internet på gott och ont av Lars Truedson. Detta är en skrift från Skolverket om Internets risker. Den tar i korta ordalag upp vilka risker (bl.a. upphovsrättsbrott) Internet i skolarbetet kan medföra. Truedson skriver att: Tekniken och förändringarna i samhället i övrigt prövar vedertagna förhållningssätt och spelregler i en allt raskare takt. Informationssamhället, inte minst genom Internet, ger oss stora möjligheter men också nya utmaningar. Skriften är från år 2000 och innehåller mestadels saker som är en självklarhet för varje datoranvändare idag. På MUEP, Malmö Högskolas samling av examensarbeten finns inget arbete som handlar om upphovsrätt och bara sju arbeten som på något sätt berör gymnasiets medieprogram. Inget av dessa arbeten tar upp något som liknar det som jag vill undersöka med mitt arbete. På uppsatser.se finns det fler examensarbeten som berör dessa ämnen. 45 arbeten berör ämnet upphovsrätt. Det intressantaste för mitt arbete är kobsson & Lindgrens examensarbete från 2008: Är lärarna dagens hycklare? En kvalitativ studie om fyra yrkesverksamma lärares medvetenhet gällande upphovsrätt. Denna uppsats tar inte upp ämnet ur ett elevperspektiv utan bara ur ett lärarperspektiv. De lärare som uppsatsen handlar om har åsikten att en upphovsman måste och bör kunna tjäna pengar på sitt verk. Det finns en hel del uppsatser som handlar om attityder till fildelning och piratkopiering främst ur ett sociologiskt eller ett juridiskt perspektiv. T.ex. Stefan Larssons Normativa förändringar i informationssamhället: Internet och fildelning från Där påvisar han bland annat att ungdomars attityd till upphovsrättsintrång genom fildelning av upphovsrättsskyddat material, inte anses som mer allvarligt än att gå mot röd gubbe. g har i mitt arbete utgått från och läst in mig på Upphovsrättslagen. Förutom själva lagtexten har jag även läst böcker som Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens av Bernitz, Karnell, Pehrson & Sandgren. g har därefter gått igenom Skolverkets kursplaner för Medieprogrammet. Stundtals har det känts som att det har varit svårt att finna etablerad litteratur till mitt ämne och därför har jag valt att använda mig mycket av källor från Internet. g har lagt gott om tid på att kritiskt källgranska dessa källor. För arbetets struktur och delen som handlar om metod har jag använt mig av Vetenskapligt tänkande av Hartman och Forskningsmetodikens grunder av Patel & Davidson. 9

11 6. Metod Metoden för mitt arbete är främst hermeneutisk, då jag är intresserad av elevers inställning vilket inte går att mäta fullt ut, utan svaren måste helt klart tolkas. Min studie är även etnografisk, då jag är intresserad av en grupp (ungdomar) och deras kultur. g har valt att lägga upp mitt arbete i två steg. I första steget gjorde jag en inledande kvantitativ datainsamling i form av en enkät till elever på Medieprogrammet. Enkätens resultat låg sedan till grund för de djupintervjuer jag genomförde med lärare på Medieprogrammet. Att jag lade upp arbetet på detta sätt var för att jag fann att de två olika metoderna kompletterade varandra på ett bra sätt när det handlade om mitt arbetsområde. Då mitt arbete först och främst är kvalitativt (men med stora inslag av kvantitativ metod) så kände jag redan från början att jag ville genomföra intervjuer i mitt arbete. Tanken var att jag skulle intervjua både elever och lärare. Men efter ett tag kände jag att elevernas svar hade varit så uttömmande att jag ville presentera ett annat perspektiv än elevens och valde därför att fokusera mitt intervjuarbete till medielärare. Många yrkeslärare (som medielärare många gånger är) spenderar mycket tid med sina elever och kommer många gånger eleverna väldigt nära när man arbetar i täta arbetsformer. Lärarnas intervjusvar kan i viss mån ses som andrahandsobservationer av hur målgruppen beter sig och vilken attityd och inställning de uppvisar i praktiken Enkätundersökning Min enkät var konstruerad för att få fram både kvantitativ och kvalitativ data om elevgruppen. Enkäten genomfördes av samtliga elever i årskurs tre på Medieprogrammet på en skola. g valde att genomför min undersökning med elever i årskurs tre för att de dels borde kunna grunderna om vad som gäller om ämnet och dels så vet jag att de har egen erfarenhet av att praktiskt tillämpa upphovsrätten. g valde att samla in information från en hel årskurs då jag fann det mer intressant än att bara få underlag från några få elever eller bara en utvald klass. Genom att välja att genomföra min undersökning med en hel årskurs så försökte jag gardera för att få en maximal spännvidd mellan de olika svaren på frågorna. g har undersökt resultat från alla elever i tre olika klasser, där inte alla elever känner varandra. Mitt resultat går därför inte att bortse från med argumentet att deras svar är resultat av en speciell klasskultur som råder i just den klassen. Eftersom de olika klasserna inte heller har haft samma lärare i olika kurser så kan man inte heller förklara resultatet med att de har haft en specifik lärare i ett specifikt ämne. Däremot kan man hävda att det råder en programkultur på den utvalda skolan, kanske påverkad av skolans gemensamma lärarteam. Sammanlagt svarade 51 av 67 elever, alltså ett bortfall på 16 elever (24 %). Dessa elever närvarade inte vid de två olika lektionspass då jag genomförde min undersökning. Patel & Davidsson 10 menar att om vi har ett bortfall som närmar sig 20 procent eller mer så ska vi oroa oss för om svaren är representativa. Trots det procentmässigt höga bortfallet, bekymrar det mig inte allt för mycket, då jag anser att 51 personer är ett bra underlag för min enkätundersökning. Dessutom skulle det kunna vara så att de elever som inte närvarade skulle kunna svänga resultaten åt båda hållen. 10 Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning 10

12 Eleverna i klass 3B svarade på enkäten tisdagen den 24:e februari och eleverna i klass 3A och klass 3C svarade torsdagen den 5:e mars. De flesta eleverna valde att vara anonyma. 6 av 51 skrev sitt namn för att de kunde tänka sig att ställa upp på djupintervjuer om ämnet. g var vid detta tillfälle helt inställd på att jag skulle genomföra intervjuer med några utvalda och intresserade elever. Syftet med enkätundersökningen och dess konstruktion var först och främst att skapa ett diskussionsunderlag inför kommande djupintervjuer med elever och medielärare. Efter att ha sammanställt och tolkat resultaten valde jag att inrikta mig på intervjuer med bara medielärare, dels för att elevernas svar var så uttömmande men även för att jag upplevde en tidsbrist. Enkäten konstruerades med tanke på att jag ville ha ett fåtal olika fasta svarsalternativ på mina frågor. g ville att eleverna skulle vara tvungna att tydligt ta ställning när de svarade på frågorna så att jag kunde få ett tydligt statistiskt resultat på många av frågorna. Enkäten bestod av tio frågor med max tre olika svarsalternativ. Enligt Hartman 11 är enkätfrågor som gäller intervjupersonernas attityder svåra att fånga i några få svarsalternativ. Så därför fanns det utrymme för eleverna att komplettera med egna kvalitativa öppna kommentarer på nästan alla frågor. Väldigt många elever utnyttjade denna chans att beskriva sin inställning och har därmed gett mig ett större och djupare underlag för min tolkning. 6.2 Intervjuer med medielärare Procenttalen och svaren från enkätundersökningen låg till grund för de kvalitativa djupintervjuer som jag genomförde med lärare på Medieprogrammet. g valde att intervjua tre lärare som alla är födda på 70-talet (1971, 1974 och 1975). g har valt några av de lärare som åldersmässigt befinner sig närmast eleverna för att inte svaren ska avfärdas som enbart generationsfrågor och att dagens ungdom är annorlunda. Intervjuerna genomfördes den 23:e, 24:e och 27:e april. Varje intervju varade mellan minuter och samtalen spelades in på video. Medielärarna var väl införstådda med att de inte skulle vara anonyma i min undersökning. g har dock senare valt att avidentifierat dem för att deras identitet inte har någon större betydelse för resultatet av mitt arbete. g har valt att kalla dem för Henning, Marcus och Marielle. g tycker att intervjuerna har en hög validitet, då meningen är att de ska bekräfta och komplettera min enkätundersökning och dess resultat. Hade jag bara genomfört intervjuer med lärare så hade risken varit att samtalen kunnat tolkas som att äldre intervjupersoner bara klagar och är oförstående till ungdomars agerande. Min teori är att intervjuerna i kombination med elevernas enkätsvar ger en mer komplett bild av medieelevers inställning till upphovsrätt. Intervjuerna bestod av grundfrågor som hade en hög grad av standardisering men följdfrågorna varierade för att få fram så mycket som möjligt i varje intervju. Min intervjuguide såg ut på följande sätt: Upphovsrätt i skolarbeten Hur har du undervisat om upphovsrätt? Hur väl påläst är du om upphovsrättslagen och aktuella fall? Hur ser du på frågor som rör upphovsrätt i mediearbeten i skolan? 11 Hartman, n (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori 11

13 Hur ser du som lärare på elevernas inställning och attityder om frågor som rör upphovsrätt? Vilka frågeställningar och problem brukar dyka upp för eleverna? Lärarens egen inställning Hur ser din personliga inställning och attityd om frågor som rör upphovsrätt? Hur följer du upphovsrätten själv? Hur viktig är upphovsrätten? När bröt du senast mot Upphovsrättslagen? Nämn ett konkret exempel! Lärarens tolkning av undersökning Hur tolkar du enkätsvaren från min undersökning med eleverna? 12

14 7. Resultat 7.1 Resultat av enkätundersökning Sammanlagt svarade 51 av 67 elever i årskurs tre på Medieprogrammet. Samtliga elever som svarade var mellan 18 och 22 år gamla och könsfördelningen var 35 tjejer och 16 killar. Många elever har skrivit väldigt utförliga egna kommentarer vilket har både underlättat och försvårat resultatsammanställningen. g har därför valt att presentera det statistiska utfallet och utvalda svar från elevernas kommentarer på de olika frågorna. 1) När du tänker på upphovsrätten, ser du dig själv som främst upphovsman eller användare av andras material? Endast 18 procent av eleverna såg sig själva som främst upphovsmän. Flera elever 10% 18% påtalade att man hade svårt att se sig själv som upphovsman då man först och främst tänker Upphovsman på professionella artister, Användare konstnärer, designers etc. som Vet ej upphovsmän. En upphovsman är enligt dessa elever någon som kan livnära sig på att skapa och inte en tonåring på gymnasiet. Några elever svarade att det var helt omöjligt att välja svar på frågan, då vi alla är både upphovsman och användare och att det är lättare att tänka på sig själv som en användande konsument när man alltid eller väldigt ofta omges av andras musik, filmer, bilder etc. En elev menade att han använde andras material för att inspireras och utveckla sig själv som upphovsman. 71% 72%, men bara lite 2) Känner du igen att ni i skolan har pratat om upphovsrätt? Om, i vilka ämnen? De två -alternativen ger tillsammans 98 procent av eleverna. Bara en elev valde att svara nej på frågan. På följdfrågan i vilka ämnen de har pratat om upphovsrätt så var svaren väldigt spridda. Sammanlagt nämns åtta olika ämnen, dessutom svarade två 2% elever det mer vaga samlingsnamnet medie- 27% ämnen. En elev menar att hon har fått mycket viktig information som har hjälpt henne i arbetslivet utanför skolan, andra menar att det var väldigt länge sedan de pratade om ämnet och att de har hunnit glömma det mesta. 13

15 Mediekommunikation Fotografisk bild Mediekunskap Grafisk kommunikation Rörlig Bild Samhällskunskap Textkommunikation Svenska Andra medieämnen Mest fokus på upphovsrätt svarar eleverna att de har haft i de mer teoretiska medieämnena Mediekommunikation och Mediekunskap, men också i mer praktiska medieämnen som Fotografisk Bild, Grafisk kommunikation och Rörlig Bild. 3) Tycker du att du kan mer om upphovsrätt än jämnåriga som inte läser på Medieprogrammet? 57 procent av eleverna kände att de kunde mer om upphovsrätten än andra jämnåriga som läser på andra gymnasieprogram. En elev menade att 29% han hade fått förklara en del för sina kompisar vad som gäller angående upphovsrätten. En annan trodde att hon kunde mer än jämnåriga men att det är 57% Vet ej svårt att säga då det inte är ett ämne 14% man pratar så jättemycket om med sina kompisar. Flera menade att ämnet tas upp i så många olika kurser att de borde veta mer om lagen än andra gymnasieelever som inte berörs på ett professionellt sätt. Arbetar man med kreativa ämnen så berörs man mer av upphovsrätten. Av den stora andelen som svarade att de inte visste, påpekade några att det verkligen är svårt att säga vad andra kan och inte kan. 14

16 4) Känner du att du kan och förstår Upphovsrättslagen? De absolut flesta, 98 procent, svarade att de antingen kan och förstår eller delvis kan och förstår 2% Upphovsrättslagen. En elev svarade att han förstod men att det ändå var mycket som var luddigt. Flera elever svarade att de visste vad som står i lagen men att det är svårt att veta vad gränsdragningen går. Vad är ett lån och vad är en 69% stöld? 29% Delvis 5) Bryr du dig om att följa Upphovsrättslagen? Hela 62 procent föredrog att svara mittenalternativet medan nästan lika många svarade ja som nej. Flera elever svarar att de upplever någon form av egen dubbelmoral, då man följer lagen då det passar ens eget syfte. I skolan är det många som tänker på 18% 62% upphovsrätten men hemma laddar de ner musik, film och TV-serier olagligt. Flera elever menar att man har en syn på ämnet då man arbetar i skolan eller professionellt och ett helt annat synsätt privat eller när man bara leker hemma vid sin dator. 20%, men bara lite En kille kommenterar frågan med påståendet att man nästan tvingas bryta mot upphovsrättslagen då man inte har råd att köpa all musik man vill lyssna på och alla filmer och TV-serier som man vill se, när man bara har 1050 kronor i studiebidrag. Dessa pengar vill man hellre lägga på annat. Flera elever menar att de nästan dagligen googlar bilder som de använder i egna skolarbeten och privat. Om de ska användas privat så lägger de lite längre tid på att ombearbeta bilderna så att de inte ser ut som den kopierade originalbilden. Några av dem som svarade att de följer lagen menade att de gör det för att de inte skulle uppskatta att andra stal saker som de hade skapat. 6) Hur viktig är upphovsrätten för din egen lust att skapa? Nästan hälften av de tillfrågade svarar att upphovsrätten är mycket viktig för deras egen lust att skapa. En elev svarar att man bryr sig mer om att ingen ska sno ens eget arbete än att man själv snor andras. Flera tyckte att det är viktigt att ingen annan får ära för något som de själva har gjort. 15

17 Av dem som svarade att det inte 10% alls var viktigt för deras egen lust att skapa så tyckte någon att han bara Mycket viktig blev glad och stolt 49% Lite viktig om hans verk 41% Inte alls viktig möjligt. Att inte tänka på betalning och upphovsrätt i första hand utan att fokusera på det spreds till så många som egna kreativa skapandet till hundra procent är också ett sätt att göra sig ett namn och så småningom kunna ta betalt för det man gör. Han menar också att den klassiska upphovsrätten inte är lika viktig idag när det sprids så pass mycket med hjälp av Internet. Ett bra exempel är hur man kan producera saker för spridning med hjälp av Creative Commons 12 -licenser. 7a) Tycker du att det är okej att använda någon annans kända musik i din egen film? 4% 43% 53% Vet ej b) Tycker du att det är okej att använda någon annans okända musik i din egen film? 12% 35% Vet ej 53% 12 Creative Commons (CC) är en icke-vinstdrivande organisation som erbjuder verktyg som låter artister, forskare och andra på ett enkelt sätt markera att de, helt eller delvis, vill dela med sig av sina verk. Detta genomförs rent praktiskt genom ett enkelt system av licenser. Upphovsmannen väljer vilka rättigheter hon eller han vill erbjuda och för en licens som passar hennes eller hans önskemål. 16

18 c) Tycker du att det är okej att använda ett filmklipp från en känd film i din egen filmproduktion? 6% 27% Vet ej 67% Färre elever svarar att de tycker att det är okej att använda sig av andras filmklipp än musik. En elev svarade att vi är vana att man lånar ljud men om man använder sig av någon annans ljud och bild så har man ju inte gjort något själv. d) Tycker du att det är okej att använda ett filmklipp från en okänd film i din egen filmproduktion? 14% 24% Vet ej 62% Även när det handlar om ett filmklipp svarar de att det är mer okej att använda något som är känt än okänt. e) Tycker du att det är okej att använda någon annans kända fotografi till din tidningsartikel? 10% 33% Vet ej 57% Många tycker att det är fel att använda sig av kända fotografier men i elevernas egna kommentarer menar flera att de nästan dagligen använder sig av bilder från Internet, speciellt i skolarbeten. Några elever skriver att ett inlämnat arbete med bilder brukar imponera på lärarna. 17

19 f) Tycker du att det är okej att använda någon annans okända fotografi till din tidningsartikel? 6% 22% Vet ej 72% g) Tycker du att det är okej att använda någon annans illustration till din tidningsartikel? 8% 22% Vet ej 70% h) Tycker du att det är okej att använda någon annans text i din tidningsartikel? 4% 20% Vet ej 76% Att 76 procent inte tycker att det är okej att använda någon annans text är den enskilt högsta siffran om olika medietyper som jag har valt att undersöka. Av dessa olika medietyper visar resultatet att eleverna värnar mest om text. i) Tycker du att det är okej att använda delar av någon annans text i din tidningsartikel? 12% 37% 51% Vet ej 18

20 8) Frågar du alltid om lov när du använder dig av andras material? Bara 4 procent svarade att de alltid frågade om lov. En av dessa 4% elever svarade att hon skulle vilja att andra tog kontakt med henne, därför kontaktar hon alltid 43% upphovsmannen. Bland dem som svarade på mittenalternativet så svarade en elev att ofta vet man inte vem som är upphovsman eller hur man får tag på personen, då kan man inte kontakta personen även om man egentligen skulle vilja göra det. En annan elev menade att det som spelar roll om man kontaktar en upphovsman är om det ska visas offentligt för många människor. Bland de 43 procent som svarade nej på frågan så svarade en elev att hon aldrig kontaktar okända, däremot så frågar hon självklart kompisar och bekanta om det är okej att använda något som de har gjort. 9) Har du själv råkat ut för att någon har använt sig av något du har upphovsrätt till, utan att personen har frågat om lov? Om, hur reagerade du då? De absolut flesta av de drabbade har svarade att reagerat negativt och blivit arga, ledsna eller 6% besvikna. Bland dem som reagerade positivt svarar en de alla att de tycker att det är bra att det de 59% har producerat sprids då det kan hjälpa dem i en framtida karriär. En elev menade att den snabba spridningen ska man se som en möjlighet som inte fanns för tio år sedan. 10) Tänker du på olika sätt om upphovsrätt när det handlar om ett rent skolarbete än när du producerar något utanför skolan? På denna fråga fick jag 47 olika uppsatssvar som varierar kraftigt. Bland dem som svarar att de inte tänker annorlunda svarar någon att hon tycker man ska följa Upphovsrättslagen och förstå en upphovsmans avsikter oavsett sammanhang. En annan svarar att hon tänker likadant i alla sammanhang och att hon inte skulle bli så glad om det var hon som var upphovsman och någon använde något hon gjort utan att i alla fall nämna det för henne. 53% 35%, alltid, försöker alltid få kontakt med upphovsmannen, reagerade positivt, reagerade negativt 19

21 En del skrev att det inte spelade någon roll i vilket sammanhang något producerades utan det viktiga var alltid i vilket sammanhang något ska visas upp. Ska det publiceras för allmänheten så måste man följa lagen. Flera elever svarade att i skolan så berodde deras inställning många gånger på om egen upphovsrätt var specificerad i skoluppgiften eller inte. Ett skolarbete som hade krav på egen upphovsrätt kändes som ett mer seriöst projekt. Majoriteten av alla elever ansåg att de tänkte olika i skolan och privat eller professionellt. Vissa menade att upphovsrätten är viktigare i skolan medan andra tyckte att den var viktigare om man skapade något privat eller professionellt. En del svarade att när det handlar om skolarbeten som inte skulle visas för någon annan än läraren så spelade inte upphovsrätten någon som helst roll. I skolan handlar det om att få så höga betyg som möjligt och lärare bryr sig inte om upphovsrätt när de sätter betyg. Många skolarbeten bryr man sig inte så mycket om och man slänger arbetet direkt när kursen är slut. En elev menar att många skoluppgifter uppmanar till att man ska bryta mot upphovsrättslagen då man måste använda sig av andras material beroende på t.ex. tidsbrist. En elev menade att i skolan så känns alla uppgifter så overkliga och att skolan har ansvaret för upphovsrätten, inte hon personligen. En annan elev svarade att det bara kan vara positivt att använda någon annans arbete som inspiration och skolarbetet görs i utbildningssyfte och behöver inte komma utanför skolans väggar. 20

22 7.2 Resultat av intervjuer g har genomfört intervjuer med tre olika lärare på Medieprogrammet: Henning, född 1974, arbetar som lärare huvudsakligen i medieämnet Fotografisk Bild. Hans yrkesbakgrund består av att han vid 20 års ålder började arbeta i en lokal fotoateljé och även vikarierade som fotograf på den lokala morgontidningen Östra Småland. Åkte vid 23 års ålder över till USA och skaffade sig en examen i bildjournalistik på Western Kentucky University. Därefter arbetade han som bildjournalist i USA under cirka 2,5 år. Tillbaka i Sverige har han bland annat vikarierat på Kvällsposten/Expressen i Malmö. Henning har tidigare vikarierat på en skola i Stockholm, där han också undervisade i Fotografisk Bild. Han har under sina två första år på Medieprogrammet även undervisat i kurserna Arbetsmiljö & säkerhet och Estetisk verksamhet. Han har även varit ansvarig utgivare för elevernas egna journalistiska webbtidning. Marcus, född 1971, arbetar som lärare i Grafisk kommunikation, Mediekunskap, Estetisk verksamhet, Arbetsmiljö & säkerhet och Digitalt skapande. Hans yrkesbakgrund består av att han är utbildad webbdesigner och har även arbetat som detta. I grund och botten är han dock utbildad förskollärare och hans tidigare erfarenheter av undervisning är från ett privat utbildningsföretag som har arrangerat datautbildningar för Kunskapsnavet och Trygghetsrådet. Marcus har arbetat som gymnasielärare på Medieprogrammet i två år. Marielle, född 1975, arbetar som lärare i huvudsakligen Grafisk kommunikation. Hennes mediebakgrund är som informatör åt ett stort industriföretag. På hennes CV kan man läsa att hon har en kandidatexamen i informatik och har läst informationssystemkunskap, mediekommunikationsvetenskap, webbdesign, grafisk teknik och pedagogik. Hon har arbetat på Medieprogrammet sedan 2001 och har tidigare även undervisat i ämnen som Datorkunskap, Mediekunskap och Mediekommunikation. Eftersom intervjuerna har varit väldigt omfattande har jag valt att i mesta möjliga mån återge resultatet i en sammanfattande form Intervju med Henning Henning har undervisat om upphovsrätt i ämnet Fotografisk Bild. Han har avgränsat sin undervisning så att lektionspasset om upphovsrätt bara har handlat om det som gäller för fotografiska bilder och därmed är viktigt för just fotografer. Han har dessutom delat ut papper om ämnet och sedan haft ett litet läxförhör med eleverna. Under sin utbildning i USA lärde Henning sig om copyright och fair use 13. Men själv tycker han att han inte är tillräckligt påläst om upphovsrätt generellt men att han helt klart behärskar de frågor som gäller det ämne som han undervisar i. Han skulle gärna sätta sig in mycket mer i ämnet då han finner det intressant men känner inte att han har haft tid till det. Som lärare i Fotografisk Bild tycker han att det är väldigt sällan som några elever frågar honom om upphovsrättsliga frågor. I sin undervisning har han gett eleverna uppgifter som kräver att eleverna använder sig av bilder från Internet för att göra t.ex. bildanalyser i skolarbetet. Han har en syn att man kan tolka lagen på ett sätt som menar att mycket är okej i just utbildningssyfte. Han uppmanar eleverna att de ska använda sig av bilder som de själva tycker är intressanta att analysera. Ett 13 Fair use är ett samlingsbegrepp inom den amerikanska lagstiftningen och rättsfall som berör begränsningar och undantag i upphovsrätten. Begreppet fair use är unikt för amerikansk immaterialrätt men liknande principer finns i många andra länder. Kan jämföras med den svenska citaträtten. Begreppen är dock inte synonyma. Till exempel har man i Sverige inte citaträtt på fotografier. (sv.wikipedia.org/wiki/fair_use) 21

23 krav har varit att eleverna måste kunna ladda ner bilden, något man kan göra från t.ex. POYi 14 men inte från World Press Photo 15. Privat anser han sig nästan lite gammalmodig då han alltid tänker på upphovsrätten. Han har aldrig laddat ner någon musik men någon gång har han fått nerladdad musik utbränd på CDskiva av andra. För att lyssna på musik använder han sig av webbtjänsten Spotify 16, som han ser som ett bra lagligt alternativ. Henning tycker att upphovsrätten är viktig, men tycker att tiden som ett verk är skyddat är för lång: Det borde räcka med att ett verk är skyddat under upphovsmannens livslängd. När jag visar resultaten från min enkätundersökning med eleverna så svarar Henning direkt att svaren helt klart reflekterar den kultur som eleverna lever i, ett konsumtionssamhälle där de inte reflekterar över vem som äger verk. Han menar att ungdomar har väldigt svårt att förstå upphovsmannens argument i en debatt. Elevernas inställning kan även vara uppväxtrelaterad: Har familjen råd kan man köpa filmer, musik med mera, har man inte råd så har man de senaste åren lärt sig hur man laddar ner. På Medieprogrammet får ämnet Mediekommunikation dra den stora generella informationen om upphovsrätt. Han tycker att det borde vara väldigt viktig med specificerad information i de olika karaktärsämnena och upphovsrätten borde även vara en viktigare del i samhällskunskapen. Eftersom upphovsrätten tas upp i så många olika ämnen så tror han att eleverna känner till vad som gäller, de kan helt klart grunderna. Men han ställer sig lite frågande till om de behöver kunna mer än grunder på gymnasienivå. När det handlar om ungdomar och deras syn på musik så har den, under de åren de har skapat sitt musikintresse, blivit mer och mer tillgänglig. Musik finns överallt för ungdomar: i deras mobil, på deras ipod och på datorn. Om man jämför kända och okända artister så menar nog ungdomar att kända artister med stora bolag i ryggen ändå tjänar så mycket pengar att det är okej att ta deras musik. Man snattar lite grann, men det är ingen stöld och man ser sig inte som en tjuv. Däremot så snyltar man inte på okända, kämpande artister på samma sätt. Dem har man lättare att känna sympati för. När det handlar om bilder har man tappat känslan för var bilder kommer ifrån, man förstår inte riktigt processen bakom ett bra foto. De ser så otroligt många bilder i vårt bildsamhälle, överallt runtomkring dem, i verkligheten och på Internet, så de tänker inte på vart de kommer ifrån eller vem som har skapat bilderna De anser att det ligger mer originalitet, talang och arbete bakom en illustration jämfört med ett fotografi. Enligt många ungdomar så kan vem som helst ta en bild idag. De har lite tappat förståelsen för hantverket bakom bilder När eleverna kommer till de första lektionerna i Fotografisk Bild så förväntar de sig att man bara ska behöva trycka på en knapp. Då förklarar man att de ska kunna påverka sin bild med hjälp 14 Pictures of the Year International, en prestigefylld internationell fototävling som har funnits sedan World Press Photo, en annan presigefylld internationell tävling för pressfotografier. 16 Spotify, företag och musiktjänst som genom strömning ("streaming") tillhandahåller musik över Internet genom en programvara. Eftersom företaget äger rättigheterna till distributionen av titlarna i musikkatalogen är tjänsten helt laglig. Spotify finns både i en betalversion och i en kostnadsfri, annonsfinansierad version. Tjänsten lanserades kommersiellt i oktober (www.ne.se) 22

24 av bländartal, slutartid, ISO-inställningar och vitbalans. Då möts man av tunga djupa suckar och konstiga blickar. Henning tror att gränserna har suddats ut även när det gäller hur man arbetar med texter. Man tar inte en hel text men man kan tänka sig att småsnatta lite i andras texter. Han tror att förmodligen har en hel del fler elever drabbats av upphovsrättsbrott än de som vet om det. Hade man gjort undersökningen i min generation så hade man helt klart fått andra svar. I takt med att allt blir mer åtkomligt, mest tack vare Internet, så har tillgängligheten suddat ut gränserna för vad som är rätt och fel. Det mest intressanta i undersökningen är att det är okej för ungdomarna att använda sig av andras verk utan att fråga om lov så länge de själva inte råkar ut för det. Denna dubbelmoral är intressant. Men dubbelmoral ligger väl i människans natur Intervju med Marcus Marcus tycker att det dyker upp frågor om upphovsrätt från eleverna hela tiden, nästan varje dag. Han säger ofta till eleverna att använda eget material, så slipper de vara oroliga för att göra något fel. Den vanligaste frågan är var de ska leta efter bilder till sina grafiska arbeten: Får vi använda Google? Standardsvaret som han alltid ger är: troligtvis inte, istället rekommenderar han gratis bildbanker som Stock.xchng 17 och Flickr 18 där de hittar gratis bilder som privatpersoner lägger upp. Dessa bilder får man oftast använda. Marcus generella syn av elevernas inställning till upphovsrätt är att de är oförstående och reflekterar inte över vad de använder sig av. Allt tillhör dem! Han har hört ett bra öknamn: Generation gratis. För honom själv är det en självklarhet att om man har skapat ett verk så ska man själv få bestämma om någon annan tar del av det och hur det sker. Det viktigaste är att man vet hur ens verk blir behandlat. Personligen så följer han upphovsrätten bättre nu än vad han har gjort tidigare, kanske för att han numer arbetar som medielärare. I sitt arbete händer det att han bryter mot upphovsrätten då han ibland visar hela filmer, filmklipp och reklambilder som han förmodligen inte får visa. Innan han började arbeta som lärare blev han drabbad av ett upphovsbrott. Han hade producerat ett gränssnitt till en webbplats åt ett litet bolag och kunden sa nej till att använda sig av hans lösning., Efter några månader såg han att webbplatsen hade använt sig av hans lösning trots allt utan att betala för sig. Då blev han riktigt upprörd. När Marcus ser resultatet av undersökningen är hans första reaktion att upphovsrättslagen i mångt och mycket är död för ungdomarna. Hans erfarenhet är att de lånar hejvilt och att de trots det alltid ser sin slutprodukt som sin egen även om de har använt sig av andras material. Den senaste tiden tycker han att han märker en liten skillnad i elevers attityder då en del nog har blivit lite skrämda av allt prat om den nya Ipred-lagen, då de är lite mer försiktiga och avvaktande i väntan på första individuella upphovsrättsmålet. Under lektionerna i Grafisk kommunikation så känner Marcus att det många gånger är elevernas intressen som styr hur de arbetar. Elever som är intresserade av foto tar hellre egna bilder än tar den enkla vägen och letar bilder på Internet

25 När Marcus funderar på hur mycket han brukar prata om upphovsrätt så tror han att han själv har pratat lite för lite om upphovsrätt med eleverna. Men samtidigt så borde eleverna kunna vad som gäller om upphovsrätt då de blir bombarderade i många olika ämnen samtidigt. Han tycker att fler elever borde svara att de lärt sig om upphovsrätt i Mediekunskap, ett ämne som ska ge grunden för medieprogrammet Marcus tycker att eleverna inte borde skilja på känt och okänt. Men om de gör det så tror han att det kan ha att göra med att en okänd upphovsman lättare kan förväxlas med att de har gjort arbetet själva. Är det en känd låt, bild etc. så är det ingen som tar för givet att det är de som har skapat verket. Att eleverna värderar illustrationer så högt tror han är en värdering av hantverket. Det väger tyngre att skapa något för hand än med hjälp av modern teknik. Det krävs talang. När det handlar om hur eleverna ser på text så menar han att man har en syn då man inte rör text då det anses som enkelt att skriva själv. Samtidigt så är det enkelt att låna, citera och ombearbeta en befintlig text. Man behöver inte skapa hjulet igen!... Text rör du inte, det är lätt att skriva så det gör man själv. Marcus kan även förstå de elever som reagerar positivt när deras verk sprids, även utan deras lov. De ringar på vattnet som kan uppstå med hjälp av dagens teknik är något som är nytt för alla och ungdomar förstår dem bättre än oss lite äldre Intervju med Marielle Marielle har tidigare undervisat om upphovsrätt i Mediekommunikation. Där har kapitlet varit en stor del av kursen. Då har hon bland annat gått igenom vad det handlar om på tavlan, låtit eleverna ha gruppdiskussioner om ämnet, visat film från AV-centralen och haft prov på Upphovsrättslagen. För att skoja till det och få in lite humor i kapitlet har hon avslutat med att eleverna har fått arbeta med att göra egna varumärkesintrång. I Grafisk kommunikation gör hon det lätt för sig och säger till eleverna att de bara får arbeta med egenproducerat material: Vet man att man ska ta en bild själv så tänker man på allt medan tar man en bild på nätet så kompromissar man och tar det bästa man hittar och sen så har man kanske inte ens rätt bildkvalité. Det finns helt enkelt ingen anledning att använda sig av någon annans material Alla diskussioner om ämnet upphovsrätt får ske på Mediekommunikationen. När Marielle har undervisat om ämnet i Mediekommunikation så har hon läst på lite extra, annars menar hon att man har hela tiden lagen någonstans i bakhuvudet. Den senaste tiden har hon följt rättegången mot Pirate Bay då det har varit omöjligt att inte bli bombad av nyheter om rättegången. Hon tycker att det ska bli intressant att återigen undervisa i Mediekommunikation i höst och få höra hur eleverna resonerar, efter att inte ha haft kursen på några år. När det handlar om elevernas inställning till upphovsrätt så tycker hon att det har skett en stor skillnad på bara några få år. I höstas skulle eleverna producera egna skivomslag. Flera elever visste inte hur ett CD-fodral såg ut. Flera elever sa att de aldrig hade köpt några CD-skivor. Samma avsnitt i kursen under tidigare år så räckte det med att hon introducerade uppgiften, eleverna tog med egna skivor och analyserade hur de såg ut. Nu känner hon att hon förmodligen får stryka den här uppgiften i fortsättningen. Marielle tror inte att eleverna har känslan att de borde tänka på upphovsrätten. Allt på nätet är fritt, man laddar ner filmer och TV-serier utan att tänka på att man borde betala. 24

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Musik bland dagens ungdomar

Musik bland dagens ungdomar Musik bland dagens ungdomar En undersökning som tar reda på hur dagens ungdomar gör då de vill lyssna på musik. Musik är för många ungdomar en mycket stor del av vardagen. Utbudet av musik och sätt att

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete Hämtar du material från Internet till dina skolarbeten? Bränner du ditt färdiga arbete på en cd-skiva för att visa inför klassen? Publicerar du

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-166/2009 Sida 1 (5) MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG The Media Design Programme, 120 higher education credits

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011

Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt. Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Riktlinjer för PRO:s webbsidor i föreningar, samorganisationer och distrikt Antagen av Riksorganisationens styrelse den 13/12 2011 Inledning Detta är en policy för hur föreningar och distrikt ska använda

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar

Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar Lagligt eller olagligt vad tror du? En undersökning om fildelning bland svenska tonåringar och tonårsföräldrar Bakgrundsfakta Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget NMA på uppdrag av Bredbandsbolaget

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08

Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 Sidan 1 av 7 Webbjuridiska regler vid publicering på Region Skånes hemsidor 2009-06-08 1. Syfte Syftet med detta dokument är att ur ett juridiskt perspektiv förtydliga vilka regler, utöver lagarna, som

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Copyright, Copyleft, Copytheft

Copyright, Copyleft, Copytheft Copyright, Copyleft, Copytheft Detta är en interaktiv PDF - klicka på bilder/filmer/ hemsidor etc så öppnas de på er dator De olika avtalen etc. ligger i samband frågorna I slutet av dokumentet finns ytterligare

Läs mer

Är det kriminellt att visa film i klassrummet? Får man kopiera några sidor ur en bok? Allt du behöver veta om upphovsrätt i klassrummet

Är det kriminellt att visa film i klassrummet? Får man kopiera några sidor ur en bok? Allt du behöver veta om upphovsrätt i klassrummet Är det kriminellt att visa film i klassrummet? Får man kopiera några sidor ur en bok? Allt du behöver veta om upphovsrätt i klassrummet Utan att lärarna kanske tänkt på saken, har de blivit en yrkesgrupp

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 25 mars 2003. HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIEDESIGNPROGRAMMET, 80 POÄNG The Media Design Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

1. Inledning och bakgrund

1. Inledning och bakgrund PM Till: Från: Datum: Angående: Sveriges kommuner och landsting, Anna Östbom och Mats Bäckarslöf Johan Kahn och Frida Lager 21 mars 2014 Plattformen Internetbaserade tjänster för stöd och behandling -

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Lathund för webbpublicering av bilder

Lathund för webbpublicering av bilder Lathund för webbpublicering av bilder Innehåll Lathund för webbpublicering av bilder... 1 Vilka bilder får du publicera på webben?... 2 Bilder på Google... 3 Creative Commons bilder... 4 Bilder utan upphovsrätt

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya

GWA ARTIKELSERIE. 1 IPRED-lagen används för enkelhets skull som samlingsbegrepp för det paket av nya GWA ARTIKELSERIE Titel: Det svenska IPRED-målet fortsatt oklart efter generaladvokatens yttrande Rättsområde: Immaterialrätt Författare: Petter Holm, advokat, verksamhetsansvarig för immaterialrätt Datum:

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28

H10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Digitalkunskap år 1-6

Digitalkunskap år 1-6 Skönsmons skola Östra radiogatan 6 854 61 Sundsvall Digitalkunskap år 1-6 www.skonsmonsskola.se Digitalkunskap Skönsmons skola 2014/15 Kunskap om Digitalkunskap har en avgörande betydelse för oss människor.

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter...

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Medieprogrammet. sturegymnasiet

Medieprogrammet. sturegymnasiet Medieprogrammet sturegymnasiet medieprogrammet kommunicerar mera Medieprogrammet vänder sig till dig som vill syssla med kommunikation i olika former. Du får en utbildning som ger högskolebehörighet,

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits

Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits UTBILDNINGSPLAN Ämneslärarprogram med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng Teacher Education Programme for Upper Secondary School, 300-330 credits 1. Identifikation 1.1. Namn och kod Ämneslärarprogram

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

media Det här är Fria Läroverken media För dig som ska söka till gymnasiet och är lite extra intresserad av att utveckla din kreativitet.

media Det här är Fria Läroverken media För dig som ska söka till gymnasiet och är lite extra intresserad av att utveckla din kreativitet. media Det här är Fria Läroverken media > > Upptäck och utvecklas inom massor av olika uttryckssätt och medier > > Arbeta i verklighetsnära projekt och samarbeta med andra skolor > > Arbeta tillsammans

Läs mer

Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet

Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ÅK 7-9 ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Lärarhandledning för ett arbetet med integritet på nätet ett diskussionsunderlag för åk 7-9 Version 1.0

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer