NR God Jul och Gott Nytt År! Avsättningsdebatten hårdnar. Håll koll med skogsbruksplan Trävarumarknaden Europa En snidare med sågen

Transkript

1 NR God Jul och Gott Nytt År! Avsättningsdebatten hårdnar Håll koll med skogsbruksplan Trävarumarknaden Europa En snidare med sågen

2 (av)dragvilliga kompisar att lita på Med riktig fyrhjulsdrift, delad bakaxel, skivbromsar mm får du hela känslan och användbarheten hos Sportsman men till ett riktigt bra pris. PRIS TILLS VIDARE: :- + MOMS 08 WIDETRAK LX Den här maskinen behöver knappast någon närmare presentation. Vår klassiska arbetshäst som fortsätter att arbeta utan att tröttna :- KAMPANJPRIS: + MOMS För mer information och närmaste återförsäljare

3 Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna Box 4076, Umeå Telefon Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Reporter: Lars Pekka, tel Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, , E-post: Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Nya Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Vinterlandskap mellan Slagnäs och Arvidsjaur. Foto: Calle Bredberg Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redaktionsråd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av nedanstående om du har tips eller synpunkter. Erik Jonsson, Umeå, tel Calle Bredberg, Umeå, tel Gunilla Guldbrand, Umeå, tel Helena Sehlstedt, Umeå, tel Helena Gålnander, Boden, tel Anders Jakobsson, Kalix, tel , Anna Lundström, Skellefteå, tel Tomas Mörtsell, Storuman, tel Nils Broman, Umeå, tel Thomas Olsson, Råneå, tel Mats Lundberg, Skellefteå, tel Håkan Lageson, Örnsköldsvik, Krister Söderkvist, Gideå, Kristian Strömberg, Boden, Ur innehållet När staten klampar in sid 4 Aktuell näringspolitik sid 8 Skogsstyrelsen taxerar renskador sid 10 Norra Trä & Bygg Lycksele sid 13 Trävarumarknaden Europa sid 14 Skogsskolan Skogsbruksplan sid 18 Ekonomi & Juridik sid 21 En snidare med sågen sid 22 Politikerpraktik på Norra_ sid 24 Slutrapport från biobränsleprojekt sid 27 Norra Skogsägarna växer sid 28 Ledare Erik Jonsson, ansvarig utgivare Norra Skogsmagasinet Det man äger vårdar man Det är en underbar söndagsmorgon i november. Solen är på väg upp och det är några minusgrader ute. Jag har stigit upp tidigt och tagit bilen de två milen till vårt skogsskifte i Pålböle. Det har kommit drygt en decimeter kall nysnö och det knarrar så där hemtrevligt under kängorna när jag går i sakta mak längs rågången upp mot Getingraningen. Jag slås av hur vackert det är, skiftet i Pålböle. Skogsskiftet som tillsammans med några kor, några höns och en häst var morfars och mormors levebröd i över 40 år. Skiftet som gjorde det möjligt för mina föräldrar att bygga ett hus i Sävar. Skiftet som min bror och jag nu har att bruka för egen del och att förvalta för kommande generationer. Det pirrar inte så lite i magen när jag tänker så för tänk om vi inte får ha det kvar, vårt skogsskifte? Jag borstar bort nysnön från en stubbe och sätter mig ner. När jag tänker på alla de markägare som helt mot sin vilja fått sina marker avsatta till naturvårdsändamål får jag en klump i bröstet. Det kan inte vara rätt. Det får inte vara så att statliga myndigheter agerar storebror, klappar oss skogsägare på huvudet och tar ifrån oss det vi har ägt och förvaltat i generationer. Många är de tragedier där den enskilda människan står rättslös inför statens stelbenta maskineri. För det är nästan alltid den enskildes rätt som tvingas stå åt sidan. De senaste åren har staten tagit sig alltför stora friheter gentemot människors rätt till det de faktiskt äger. Det man äger vårdar man, fick jag lära mig redan när jag var liten. Därför är jag övertygad om att värnandet om äganderätten är viktig för fortsatt utveckling, för ekonomin och för långsiktig trygghet och välfärd. Många familjer har i generationer vårdat sina marker och skapat det naturlandskap som vi så högt aktar i Sverige. Vem har då rätt att ta marken ifrån dem? På väg tillbaka till bilen är jag än mer övertygad om att ett skogsbruk bedrivet i frihet under ansvar är bäst för såväl ägare som samhälle. Jag tänker på hur statliga myndigheter och olika intressegrupper har krav och förväntningar på skogsbruket och oss skogsägare. Jag funderar på hur vi lyssnar och tar hänsyn till dessa intressen. Samtidigt kräver vi respekt för äganderätten vår rätt att förfoga över och tjäna vårt uppehälle på den fastighet vi äger. Just när jag ska sätta mig i bilen hoppar en hare fram mellan tallstammarna. Han stannar upp, vrider på huvudet och ser mig rakt in i ögonen. Några sekunder av förtrollad frid tickar förbi, sedan är ögonblicket borta och haren skuttar iväg. Kanske var det julharen vem vet. Jag passar i alla fall på att tillönska alla er läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

4 När storebror klampar in Tillsammans med sin far, Sigfrid, har Per renoverat upp en gammal kolarkoja som raststuga. Reservatsgränsen har dragits precis bakom knuten. Per Stenvall och Skogsstyrelsen var överens om frivillig avsättning i ett område som Pers förfäder har vårdat i åtta generationer. Då kom länsstyrelsen med beskedet att området ska bli naturreservat. Text och foto: Lars Pekka onödiga pengar i ett läge där staten har för lite pengar för naturskydd. Utbildad biolog Det handlar om ett område kring Låssbäcken, som mynnar ut i Piteälven ett par mil nordväst om Piteå. Per har sedan länge förstått vilka naturvärden som finns i Låssbäckens ravin, en ravin som i princip är helt orörd. Liksom sin far och farfar är Per inte bara en ovanligt engagerad skogsägare och aktiv medlem i skogsägarrörelsen (Pers farfar var med och bildade skogsägarföreningen i Norrbotten). Han är även biologiskt utbildad och har under Det känns som om staten trampar på mig och mina förfäder, som har förvaltat skogen och naturen i minst åtta generationer. Man underkänner min förmåga att sköta naturskyddet och klampar in med reservatsbildning utan att ens fråga mig och rågrannarna. Skogsägaren Per Stenvall i Pite-Långnäs är inte känd för att ta till överord, men nu är han arg och besviken. Länsstyrelsen i Norrbotten kom i våras med ett överraskande besked att man ska bilda ett reservat av ett område som Per och en annan statlig myndighet, Skogsstyrelsen, höll på att avsätta som biotopskydd och naturvårdsavtal. Jag begriper ingenting. Området hade fått ett lika bra skydd utan reservat och nu kommer det att kosta skattebetalarna stora, Per Stenvall studerar gränserna för det blivande reservatet tillsammans med hustrun Karin och pappa Sigfrid. Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

5 bröst. Men nu klampar storebror in och tar över. Kanske kommer man att märka ut vandringsleder och sätta upp skyltar i området. Som reservat kommer slitaget på naturen att bli betydligt större än om vi fått förvalta det med biotopskydd och naturvårdsavtal, konstaterar Per. Per Stenvall hade märkt ut stamblock, men nu har länsstyrelsens tjänstemän lagt en död hand över dem. Tallen markerar yttre gränsen för det blivande reservatet. visat som skogslärare bland annat vid Grans Naturbruksgymnasium utanför Piteå. Per har dessutom sedan ungdomsåren varit medlem i flera frivilliga miljöorganisationer och är fortfarande medlem i Naturskyddsföreningen. Under ungdomsåren kalllades han ibland för Miljö-Pelle ett smeknamn som han numera är rätt stolt över. Men man behöver inte vara utbildad biolog för att förstå och känna för naturvärdena i den egna skogen. De allra flesta skogsägare är måna om att sköta och förvalta såväl skogens ekonomiska som ekologiska värden. Det borde staten dra nytta av genom fler frivilliga överenskommelser i stället för reservat, som kostar stora pengar för staten, säger Per. Fullbordat faktum Beskedet om det planerade reservatet fick Per i våras i sin traktor när han höll på med vårbruket. Per och de två övriga markägarna, Lars-Ivar Pettersson och Svenska kyrkan, ställdes inför fullbordat faktum. De kallades till information. Länsstyrelsens tjänstemän hade utan vår vetskap varit och inventerat området och redan sökt och fått medel beviljade från Naturvårdsverket. En fastighetsutredning hade redan beställts från Lantmäteriet. Vad vi markägare tyckte och tänkte struntade man i, fastslår Per. Länsstyrelsen har redan snitslat ut ett område på uppemot 200 meter från bäckravinen som ska ingå i reservatet. Totalt handlar det om 32 hektar. I området ingår förutom bäckravinen även högproduktiva skogsmarker som brukats länge. Inom kyrkans mark ingår till och med gödslade områden. Det verkar handla om hektarjakt. Dessutom har man gjort det lätt för sig genom att snitsla längs den väg som går till vår koja, säger Per. På skogsfastigheten, som tillhört släkten sedan åtminstone mitten av 1700-talet, troligen ännu längre tillbaka, brukas cirka 400 hektar produktiv och välskött skogsmark. Fastigheten är miljöcertifierad enligt PEFC. Per och hustrun Karin är den åttonde generationen på gården. Efter 250 år ska nu staten styra och bestämma över det som Per och hans förfäder har vårdat i alla dessa generationer. Helt i onödan och till stora kostnader. Det har redan gått åt många dyra förrättningstimmar från tjänstemän på kommunen, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen det är väl ändå onödigt trippelarbete? Stolt över nyckelbiotop Området kring Låssbäcken tillhör utan tvekan Norrbottens mest högproduktiva skogsmarker. Både tallarna och granarna når en bra bit över 20 meter och virkesvolymerna är höga. Låssbäcken skär ner i en djup och brant ravin där granar och andra träd lutar över bäcken. Det finns gott om död ved eftersom Stenvallsfamiljen aldrig har avverkat i ravinen. Bäckravinen klassades för något år sedan av Skogsstyrelsen som en nyckelbiotop och det märks att Per är glad och stolt över att ha sådana värden på sina marker. Tillsammans med fadern Sigfrid har han en timrad kolarkoja i närheten av ravinen, med möbler och inredning från gamla tider. Här har jag lekt sedan jag var barn och det finns mycket känsla för området i mitt Kyrkan ville inte ha frivilliga lösningar Anledningen till att det blir ett reservat vid Låssbäcken var att kyrkan, som också berörs av reservatet, inte var beredd att lösa frågan med biotopskydd och naturvårdsavtal. Då återstod för oss att skapa ett reservat. Det säger Per-Anders Jonsson, den tjänsteman vid länsstyrelsen i Norrbotten som handlagt frågan om reservatbildningen i Låssbäcken. Han menar att frivilliga överenskommelser med de tre markägarna annars hade varit fullt möjliga. Han säger också att gränserna för naturreservatet på Per Stenvalls fastighet inte är fast- slagna en gång för alla. De kan fortfarande ändras utifrån Stenvalls önskemål. Nya lärdomar Han tror inte heller att reservatet på Stenvalls fastighet kommer att locka stora skaror av besökare. Vi kommer troligen att i vår skyltning hänvisa till den del av ravinen som nu ligger på kyrkans mark på andra sidan allmänna vägen. Både Per-Anders Jonsson och hans chef vid naturvårdsenheten vid länsstyrelsen, Ronny Edin, håller med om att man borde ha kontaktat markägarna redan i ett tidigare skede. Men vi lär oss hela tiden. Vi är beredda att se över vårt arbetssätt. Lars Pekka Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

6 Norra Skogsägarna vill bryta dödläget Många skogsägare, speciellt i inlandet, har hamnat mitt emellan ingenting. De har stora arealer nyckelbiotoper på sina marker som staten inte vill betala för, men som de inte kan avverka trots att de är miljöcertifierade, konstaterar Tommy Nordmark, intrångsspecialist vid Norra Skogsägarna i Boden. Text: Lars Pekka Foto: Calle Bredberg Tommy Nordmark tar upp ett problem som har blivit akut för många enskilda skogsägare. I exempelvis Jokkmokk finns det skogsägare som har mer än hälften av sin produktiva skogsmark klassad som nyckelbiotop. Det är som att ha pengar på ett bankkonto utan att kunna röra hälften, hur väl man än skulle behöva dem, säger Tommy Nordmark. En död hand Enligt Nordmark har länsstyrelsen i Norrbotten och Skogsstyrelsen nu en strategi att lägga ersättningspengarna i första hand på mellanbygden och kusten. Anledningen är att där finns färre skyddade biotoper. Konsekvensen blir att det inte finns statliga medel till beslutade avsättningar i inlandet. Femtiofem procent av Jokkmokks kommun är redan skyddad, men samtidigt har Skogsstyrelsen klassat stora områden som nyckelbiotoper inom kommunen. Det har lagt en död hand över många skogsägares marker, fastslår Tommy Nordmark. En stor mängd privata skogsägare har certifierat sina marker enligt PEFC- eller FSC-normerna. De som certifierar sin fastighet förbinder sig att skydda minst fem procent av den produktiva skogsmarksarealen utan ekonomisk ersättning från staten. Norra Skogsägarna har under flera år uppmuntrat certifiering genom att erbjuda skogsbruksplanläggning och genom att betala högre pris för certifierat virke. Grundlagsenlig rätt Styrelsen för Norra Skogsägarna har fattat ett strategiskt beslut som innebär att Norra Skogsägarna är beredda att kontraktera virke från nyckelbiotoper som ägs av PEFC-certifierade medlemmar i Norra Skogsägarna. Virkesmottagningen förutsätter att medlemmarna uppfyller kraven i nyckelbiotopspolicyn enligt svenska PEFC. Det betyder att en fastighetsägare som har större andel nyckelbiotoper än fem procent kan avverka i en nyckelbiotop och behålla sin certifiering, berättar Tommy Nordmark. Norra Skogsägarnas uppgift är att värna skogsägare vars rätt att förfoga över sin egendom är beskuren på ett felaktigt sätt. Ytterst handlar det om en rätt som regleras i Sveriges grundlagar. Vi vill hjälpa enskilda skogsägare att bryta det dödläge som uppstått, säger Tommy Nordmark, skogsinspektor och intrångsspecialist vid Norra Skogsägarna. Hjälp till högre ersättning Det var verkligen skönt att ha skogsägarrörelsen i ryggen, säger Erold, som är 82 år och har varit Staten ville göra en tredjedel av Erold Johanssons skogsfastighet i Långsel, medlem i skogsägarföreningen sedan 1930-talet. norr om Råneå, till naturreservat. Erold protesterade i det längsta, men tvingades Höjde virkespriserna Den kanske viktigaste anledningen till höjningen var vika sig. Med Norra Skogsägarna som att Norra Skogsägarna i samma veva höjde virkespriserna rejält, vilket givetvis påverkade ersättningen. ombud fick han slutligen upp ersättningen rejält. Text: Lars Pekka Men den högre ersättningen berodde också på att Erold valde att sälja marken i stället för att ta intrångsersättning. Jonas Eriksson, skogsmiljöansvarig vid Norra Skogsägarna, tog sig an Erold Johanssons bekymmer. Jämfört med det första skriftliga budet fick Norra Skogsägarna och Erold upp ersättningen med en halv miljon kronor. Han fick också behålla jakträtten på den avsatta marken i ytterligare fem år och givetvis har han kvar jakträtten på den övriga fastigheten. Totalt berördes tre andra privata skogsägare samt Sveaskog av den nya reservatsbildningen. Naturskydd i Norrbotten (1 jan 2007) I Norrbotten finns åtta nationalparker 90 procent av Sveriges nationalparksyta. 180 naturreservat och 47 fågelskyddsområden återfinns i Norrbotten. En fjärdedel av landarealen är skyddad. 12 procent av den produktiva skogsmarken inklusive fjällnära skogar är skyddad genom naturreservat, biotopskydd och nationalparker. Ytterligare hektar (7 kvadratmil) håller på att avsättas i enlighet med riksdagsbeslutet om Levande Skogar. Mer än fyra procent av den produktiva skogsmarken är avsatt frivilligt av skogsägarna. Källor: Länsstyrelsen Norrbotten, Skogsstyrelsen, Skoglig Samverkan i Norrbotten Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

7 Mjukast vinner Norra Skogsmagasinet nr 4/ Tel

8 Aktuell näringspolitik Utveckla den svenska modellen! Debatten om naturvårdsavsättningar har hårdnat rejält på senare tid. Skogsägare blir alltmer desperata och myndigheterna uppvisar stora brister i sin taktik och finess. Är det inte dags att se över den svenska modellen för hur vi ska skydda våra skogar i framtiden? Text: Jonas Eriksson Foto: Calle Bredberg Det måste vara ett systemfel när människors liv slås i spillror för att staten, mot markägares vilja, övertar ägandet av den skog som hyser höga naturvärden. När skogsägare i desperation gallrar bestånd som uppnått mogen ålder för slutavverkning. Detta för att på alla sätt minimera risken att deras livsverk glider dem ur händerna. Tiden borde vara mogen för en översyn av den svenska modellen. Nya krav Debatten runt naturvårdsavsättningar har aldrig varit så hård och intensiv som den har varit under hösten, sedan Skogsstyrelsen redovisat sin fördjupade utvärdering av miljömålet Levande skogar. Där ställer myndigheten krav på att ytterligare hektar ska undantas i form av naturreservat, naturvårdsavtal eller biotopskydd fram till Detta krav kommer långt innan det av riksdagen fastlagda målet till 2010 är uppnått, och utan någon som helst ekonomisk konsekvensanalys av vad förslaget skulle innebära för sysselsättning och välfärd. Samtidigt vittnar vi om förtvivlade och illa berörda skogsägare som plötsligt inte längre är ägare till den skog de har ärvt och brukat under generationer. Utveckla kvalitén Många bildade naturvårdsområden kräver någon form av skötsel för att de även i framtiden ska hysa höga naturvärden. Om inget görs kommer staten att stå som ägare för stora arealer, som inte håller de naturvärden som de en gång undantagits för. I stället för att gå på Skogsstyrelsens förslag om att undanta ytterligare arealer från skogsbruk bör vi i första hand satsa på aktiva åtgärder för att höja eller utveckla naturvårdskvaliteten inom redan skyddade områden. Skogsägare som på frivillig bas undantagit arealer till naturvård bör uppmuntras och få goda råd hur de ytterligare kan utveckla naturvården i sina frivilliga avsättningar. De ska inte behöva höra att deras områden inte är av skyddsvärd natur. Finska modellen I debatten har den finska modellen ofta lyfts fram som ett alternativ till hur skog kan skyddas på ett bra sätt. Den korrekta benämningen på modellen är Metso-programmet. Programmet, som pågått under perioden , har syftat till att förbättra skyddet för de livsmiljöer och strukturella drag som är viktiga för skogarnas mångfald i södra Finland. Bakgrunden är att merparten av de skyddade skogarna i Finland återfinns i de norra delarna av landet, samtidigt som människans påverkan på skogarnas mångfald är som störst i södra Finland. I Metso-programmet har det utvecklats nya metoder för hur skogens mångfald kan skyddas. Gemensamt för dessa metoder är att de bygger på markägarnas fria vilja. Handel med naturvärden. Ersättning för att markägare bevarar/ökar naturvärden. Avtalen tecknas med skogscentralen på 10 år. Den genomsnittliga ersättningen under perioden har varit 149 Euro/hektar och år. Anbudstävlan. Frivillig handel av naturvärden på basen av anbud från skogsägare. Samarbetsnätverk. Samarbete mellan skogsägare, myndigheter och organisationer för att uppmuntra skogsägare att främja skogens mångfald som en del av sitt skogsbruk. Naturvårdsområden. Idag undantas skog i Sverige till naturvård genom formellt skydd i form av naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Dessutom undantar många skogsägare frivilligt skogsmark till naturvårdsändamål. Nationella och regionala strategier har tagits fram som stöd till myndigheterna, för att hjälpa dem att komma fram till vilka områden och naturtyper som bör prioriteras vid naturskydd. Parallellt med områdesskydd har vi den så kallade generella hänsynen enligt skogsvårdslagens 30, som utförs i samband med skogliga åtgärder i form av kantzoner, evighetsträd, tillskapande av död ved och genom metodanpassningar. Ny svensk modell Under mitt första år som skogsmiljöansvarig på Norra Skogsägarna har jag mött många frustrerade och besvikna skogsägare Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

9 Jonas ansvarar för näringspolitiken Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt Jonas når honom på telefon eller e-post: jonas.eriksson@norra.se som vittnat om avsaknaden av dialog och lyhördhet från myndigheternas sida. De har känt sig överkörda och maktlösa inför statens beslut om att lösa in deras skog. Mot den bakgrunden anser jag att det är dags att se över modellen för hur vi ska skydda skogar i framtiden. Grundas på frivillighet Den svenska modellen är en bra grund att utgå ifrån när vi ska utveckla områdesskyddet. Även om den finska modellen inte direkt kan översättas till svenska förhållanden, finns många användbara delar som vi bör ta fasta på och utveckla i en svensk modell, exempelvis flexibla avtalslösningar. Det viktigaste är att människan sätts i centrum och att man utgår från dennes behov och önskemål. Ingen skogsägare ska behöva lämna ifrån sig äganderätten till sin skog mot sin vilja. Rimliga ersättningar Staten har en viktig roll att fylla genom att erbjuda ersättningsmark till skogsägare som får förslag till formellt skydd på sina marker. För att klara detta är det viktigt att vi kommer igång med så kallade trepartsbyten, där de större skogsbolagen byter mark med Sveaskog, vilket i sin tur kan komma privata skogsägare till godo som ersättningsmark. De skogsägare som drabbas av naturreservat har inte själva valt detta och kan inte i någon större utsträckning påverka besluten. I de fall där det inte är möjligt att kompensera skogsägaren med ersättningsmark måste staten vara generös med ersättningen. En rimlig ansats borde vara att ersättningsnivån uppgår till 1,5 gånger marknadsvärdet. Våga satsa För att vi i framtiden ska vara framgångsrika i naturvårdsarbetet krävs tillit till skogsägarnas engagemang, förmåga och ansvarskänsla att själva vårda och bevara sina naturvärden. Myndigheterna måste föra en dialog med markägarna på ett tidigt stadium och utgå från deras önskemål och behov. Nu när skogspolitiken och områdesskyddet är under översyn finns ett gyllene tillfälle att utveckla den svenska modellen för naturvård så att skogsägare vågar investera i ökad tillväxt i sina skogar Sameby stoppar avverkningar Vapstens sameby har under hösten systematiskt överklagat avverkningstillstånd för privata skogsägare ovan odlingsgränsen som Skogsstyrelsen beviljat. Detta innebär stora ekonomiska avbräck för många privata skogsägare i väntan på segslitna rättsprocesser. Norra Skogsägarna företräder flera skogsägare mot samebyn i detta ärende. Höjda röster om tysta områden Örnsköldsvik kommun pekade i sitt förslag till ny översiktsplan ut ett antal tysta områden som kommunen ville införa. Efter stort engagemang från förtroendevalda inom Norra Skogsägarna lyftes förslaget om tysta områden ut ur översiktsplanen. Ministerkonferens om hållbart skogsbruk Den 5 7 november 2007 hölls i Warszawa den femte ministerkonferensen om hållbart skogsbruk i Europa. De 46 deltagarländerna antog en deklaration om vikten av ett hållbart skogsbruk. Man antog även två resolutioner: en om skog och vatten samt en om skog och energi. Ny utredning om kilometerskatt Regeringen ska utreda vilka konsekvenser en kilometerskatt skulle få om olika skattesatser införs i tätorter och på landsbygden. Regeringen vill särskilt titta på hur en kilometerskatt påverkar skogsbruket. Utredningsuppdraget har gått till Statens institut för kommunikationsanalys (Sika). Det handlar om en snabbutredning som beräknas vara klar redan den 15 december. Regeringen säger i direktiven att nyttan av en kilometerskatt ska sättas i relation till de samhällsekonomiska kostnaderna för skatten. Att skogsindustrin och skogsbruket kan komma att påverkas negativt av en kilometerskatt är känt sedan tidigare. Utredningen ska därför ta reda på hur produktion, sysselsättning och industrins betalningsförmåga för virke påverkas av en skatt. Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

10 Skogsstyrelsen taxerar renskador Skogsägare som drabbats av skador orsakade av renar har inte haft någon naturlig instans att vända sig till. De har bollats mellan olika myndigheter och organisationer, utan att få någon hjälp. Nu ska det bli ändring på det. Text: Jonas Eriksson Foto: Calle Bredberg Nu axlar Skogsstyrelsen rollen som den organisation dit markägare kostnadsfritt kan vända sig för att få sina skador objektivt taxerade. Skogsstyrelsen presenterade sitt förslag till taxeringsmodell under hösten och Norra Skogsägarna har haft möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Skador dokumenteras För att klara uppdraget har Skogsstyrelsen utsett 13 lokala kontaktpersoner, som ska genomgå utbildning i renskötselrätt samt hur taxeringen ska genomföras. Det är till dessa kontaktpersoner som skogsägarna kan vända sig vid misstanke om att skador i plant- och ungskog uppkommit i samband med renskötsel. Här är det viktigt att ett första fältbesök görs så tidigt som möjligt. Vid detta fältbesök fotograferas och dokumenteras uppkomna skador. Därefter återkommer Skogsstyrelsen till våren och utför en fullständig taxering av skadorna på barmark. En särskild instruktion för renskadeinventering har tagits fram av Skogsstyrelsen tillsammans med SLU. Instruktionen bygger på den anvisning som Skogsstyrelsen använ der för återväxttaxering, vilket innebär att provytor per objekt läggs ut. Taxeringsmodellens syfte är att ge en tillräckligt säker bedömning av skadornas omfattning och att bedömningarna utförs på ett likartat sätt över hela renskötselområdet. Objektiv värdering Norra Skogsägarna ser positivt på att Skogsstyrelsen tar på sig uppgiften att taxera skador orsakade av renar. Det är bra att det tydliggörs var markägare kan vända sig när skador har uppstått samt att privata skogsägare kostnadsfritt kan få sina skador objektivt taxerade. I förslaget om skadehantering har Skogsstyrelsen i detta första led valt att enbart utföra en taxering av skadorna. Norra Skogsägarna anser att Skogsstyrelsen bör utveckla en värderingsmodell som även fastställer skadornas ekonomiska värde. Erfarenheter från skador på åkermark visar att regleringarna av skador ofta stupat på att markägaren efter skadetaxeringen hänvisas till att ta kontakt med en värderingsman. Eftersom Skogsstyrelsen har besökt trakten och som objektiv part utfört taxeringen, bedömer Norra Skogsägarna att de är bäst lämpade att även värdesätta de uppkomna skadorna i kronor och ören. Enkel klassificering I Skogsstyrelsens förslag talas det om lätt skadade plantor och svårt skadade plantor. För att undvika diskussionen om vad som är en lätt respektive svårt skadad planta, bör endast klasserna skadad eller oskadad planta definieras vid taxeringen. Norra Skogsägarna anser även att en skogsägare bör kompenseras för återkommande skador i form av så kallade ackumulerande skador, som långsiktigt ger tillväxtförluster och kvalitetsnedsättningar. Anmäl skador Enligt Skogsstyrelsen har endast ett fåtal anmälningar om renskador inkommit till myndigheten från privata skogsägare under det senaste året. Norra Skogsägarna misstänker att en orsak till att så få anmälningar registrerats kan bero på en frustration bland skogsägarna över bristen på hjälp, och att de under lång tid har bollats mellan olika organisationer och myndigheter. Norra Skogsägarna uppmanar därför skogsägare att anmäla renskador till Skogsstyrelsen och begära att få skadorna taxerade. På så sätt skapas kunskap kring skadeproblematiken och erfarenheter byggs upp. Det ger möjligheter att vidareutveckla metoden för skadehantering i framtiden. Modellen är tänkt att börja tillämpas redan under kommande vinterbetessäsong. 10 Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

11 Norra Skogsmagasinet nr 4/

12 Rekordresultat för Norra Skogsägarna KOMPLETTA PELLETSFABRIKER från 500 kg/tim 2 ton/tim med fliseldade trumtorkar Efter en rekordvinst på 113,2 miljoner kronor föreslår styrelsen att medlemmarna får dela på 45,1 miljoner kronor. Verksamhetsåret 2006/2007 blev resultatmässigt Norra Skogsägarnas i särklass bästa år hittills. Omsättningen ökade till 1,6 miljarder kronor samtidigt som vinsten både före och efter finansnetto fick ett rejält lyft. Det förbättrade resultatet kan framför allt förklaras med ökade världsmarknadspriser på sågade trävaror i kombination med att virkesfångsten har varit stabil. Jag tycker att det är imponerande att vi under ett år med kraftfulla prisutspel samtidigt kan presentera ett rekordresultat. Ett resultat som jag är mycket nöjd med, och som nu kommer medlemmarna tillgodo, säger föreningens VD Bo T Holm. Koncernresultatet efter finansnetto blev 113,2 miljoner kronor vilket kan jämföras med 42,4 miljoner kronor under föregående räkenskapsår. Rörelseresultatet ökade till 104,3 miljoner kronor (32,2). Virkesfångsten landade på 1,6 miljoner fastkubikmeter vilket är i nivå med räkenskapsåret 2005/2006. Styrelsens ordförande Tomas Mörtsell menar att det är det goda resultat föreningen gemensamt lyckats skapa som ligger till grund för att styrelsen kan föreslå en vinstutdelning på 45,1 miljoner kronor. Styrelsens förslag innebär att medlemmarna får fem procents ränta på insatskapitalet, totalt 5,9 miljoner kronor, och att det genom insatsemission överförs 15 miljoner till medlemmarnas insatskonton, säger han och fortsätter: Tack vare det goda resultatet föreslår vi dessutom att en efterlikvid på 24,2 miljoner kronor utbetalas. Den totala vinstutdelningen blir därmed 45,1 miljoner kronor. Efterlikviden beräknas på virkesleveranser de två senaste åren och uppgår till 10 kronor per kubikmeter på samtliga sortiment som sålts som avverkningsuppdrag eller leveransvirke. Kompletta pelletsfabriker och enskilda pressar efter kundens önskemål! På vår hemsida hittar ni mera information om nya och begagnade maskiner för flis-, torv- och pelletseldning t.ex: Fliseldad tork Krossar för sönderdelning av skogs och trädrester, pappersbalar, returpapper och lump av olika råvaror Brikettpressar med matningsbehållare Lösfyllare, säckfyllare för pellets, säd, kornade produkter, djurfoder, gödningsmedel m.m. Skaksikt, siktar i olika storlekar för siktning av pellets, spån avskiljning av olika fraktioner. Balpress för spånprodukter med mera Robotläggare, för högläggning av balar. Satsblandare, 700 liter, komplett. G&S Handel o Ekonomi AB Avd Teknik Tfn Näset Örebro E-post: gos.handel@telia.com önskar alla våra läsare och annonsörer God Jul & Gott Nytt År Adrenalin till din skogsmaskin Vill Du öka effekten i Din skogsmaskin med 15-25% samt sänka förbrukningen? KCR:s effektbox gör så att Du kan köra på lägre arbetsvarv och därmed oftast sänka förbrukningen med 5-15%. Monteringen sker oftast i fordonets originalkontakter vilket gör det enkelt att återställas till original. Konceptet finns till traktorer, skogsmaskiner, entreprenadmaskiner, lastbilar, transportbilar, personbilar och båtar. Beställ vår katalog på Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

13 Norra Trä & Bygg i Lycksele Från brädgård till inlandets största byggvaruhandel I och med förvärvet av Jernbolaget i Lycksele har Norra Trä & Bygg tagit steget in i byggvaruhandelns allra högsta division. Den strategiskt placerade anläggningen kommer nu att kunna förse en stor del av Västerbottens inland med ett mycket brett sortiment av byggvaror. Text och foto: Calle Bredberg BoÖsten Sjöberg hjälper en kund till rätta bland verktygen. att bli ett modernt och fräscht byggvaruhus med hög servicenivå, samtidigt som de kommer att vara den volymmässigt största aktören i Västerbottens inland. Trävaruförsäljningen vid Lycksele såg har visserligen fungerat bra, men det har ändå varit något av en provisorisk lösning. När Butikssäljare Susanne Gavelin står till kundernas tjänst. möjligheten att förvärva Jernbolagets lokaler dök upp såg Norra Skogsägarnas företagsledning helt nya dörrar öppnas på glänt. Vi såg inte bara en flytt, vi såg helt plötsligt också stora utvecklingsmöjligheter, berättar marknadschefen Kjell Brodin. Modernt och fräscht Under hösten har det pågått en febril aktivitet ute på Palmsunda. En hel del till- och ombyggnationer har varit nödvändiga för att kunna klara att ta emot virkeslagret från den tidigare försäljningen vid sågen. Senast till årsskiftet ska allt vara klart. Därefter väntar ytterligare moderniseringar, bland annat ska utställningsytorna på övre plan förbättras. Norra Trä & Bygg i Lycksele kommer Strategisk plats Lyckselevaruhuset kommer att inrikta sig lika mycket mot gör-det-självare som mot industrin och byggbranschen. Omsättningen förväntas ta ett rejält kliv uppåt, från försäljningen vid sågen på cirka 12 miljoner kronor till omkring 60 miljoner totalt. Personalstaben har numera utökats till 14 personer med sikte på industriförsäljningen. Jernbolaget har jobbat framför allt mot verkstads- och gruvindustrin och de har skött det snyggt. Nu ska vi utveckla den nischen ännu mer och bli ändå bättre på det vi gör. Strategiskt sett är Lycksele en mycket bra utgångspunkt för att nå dessa kunder, förklarar BoÖsten Sjöberg, platschef i Lycksele, både före och efter Norra Skogsägarnas förvärv. Idag kan Norra Trä & Bygg i Lycksele leverera allt ifrån grundisolering till kaffebryggare. Norra Skogsmagasinet nr 4/

14 Trävarumarknaden del 2 Europa Europa växer. Det byggs som aldrig förr nere på kontinenten och Norra Skogsägarna har naturligtvis ett finger med i spelet. Till vår hjälp på virkesmarknaden finns lokala agenter. Text: Calle Bredberg Foto: Ulf Pääjärvi En industrikund i nordvästra England tar sig an svarvämnen från Ostvik komponent som i slutänden blir till svarvade stolpar i lokala trädgårdar. I takt med att de geografiska avstånden till kunderna växer blir det allt svårare och viktigare att etablera bra kontaktytor till kunderna. Det är där agenterna kommer in i bilden. Om möjligt försöker vi undvika agenter, men på många marknader finns det inga andra möjligheter, förklarar Ulf Pääjärvi, säljare på bland annat England och Italien. Säljarnas förlängda arm Att bygga personliga relationer med kunderna är elementärt för alla marknader, liksom för försäljningsbranschen i stort. Det är ett jobb som Norra Skogsägarnas marknadsavdelning genomför på ett bra sätt. När avstånden till kunderna blir för långa räcker dock inte all social kompetens i värden för att bygga upp och vidmakthålla en riktigt bra kundrelation. 14 Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

15 Så har vi kommit fram till den andra delen av artikelserien om trävarumarknaden, där vi belyser de marknader som Norra Skogsägarna verkar på. Förra avsnittet handlade om Norden och nu beger vi oss ut i övriga Europa. I det sista avsnittet tar vi oss an resten av världen. Agenter, så kallade timber agents, är en yrkesgrupp som har funnits mycket länge. Deras roll är att vara säljarens, i det här fallet Norra Skogsägarnas, förlängda arm på en marknad vi inte kan greppa fullt ut på egen hand. De lokala representanterna har givetvis en helt annan möjlighet att åka ut till kunderna och ge snabb service. Långsiktigheten viktig När agenten och säljaren på marknadsavdelningen har gjort sina jobb tecknas ett kontrakt. De flesta kontrakt som skrivs är av relativt långsiktig karaktär. En vanlig kontraktstid är på ungefär ett kvartal, men för omkring år sedan handlade det främst om avtal på omkring ett halvår. Tendensen är alltså att kontraktstiderna blir allt kortare. I Europa, liksom i övriga världen, förekommer även prompta affärer, det vill säga snabba överenskommelser för omgående leverans. Speciellt när vi håller på att jobba in oss mot nya kunder händer det ofta att vi får visa vad vi går för genom små provleveranser, meddelar Ulf. Optimal avkastning Precis som med alla andra marknader gäller det för säljarna att ständigt lägga sitt pussel, ett pussel som hela tiden ändrar skepnad. Det handlar om att totaloptimera lönsamheten genom att sträva efter att få användning för hela stocken och alla kvalitéer som sågas. Pusselbitarna måste passas in så det inte blir virke kvar på sågverken. England störst Norra Skogsägarnas leveranser till England, den största europeiska marknaden utanför Norden, är nästan uteslutande snickerivirke av hög kvalitet. En allt större andel är komponenter, som i slutänden blir till bland annat svarvade stolpar för både inom- och utomhusbruk. Engelsmännen är som bekant mycket traditionsbundna. De allra flesta av Norra Skogsägarnas engelska kunder har egna, mycket enkla och ineffektiva hyvlerier. Frågan man givetvis ställer sig är: Varför levererar vi då inte färdighyvlat till engelsmännen? Sortimenten av hyvlade varor är enorma i England. Utformning av lister och andra produkter skiljer sig från stad till stad och från by till by. Det är nästan omöjligt att tillmötesgå deras marknad med hyvlade produkter, konstaterar Ulf Pääjärvi. Konkurrens och prispress Frankrike, den näst största marknaden, är relativt ny för Norra Skogsägarna. Det är Agenterna är säljarnas förlängda arm Engelsmännen köper främst virke som går till hyvlade byggprodukter, förklarar Ulf Pääjärvi, säljare på bland annat England, vår största europeiska marknad utanför Norden. dock en marknad med mycket stor potential, där Norra levererar till en hel del slutförbrukare. Fransmännen efterfrågar ett brett spektra av produkter med tyngdpunkt på gran. Den förmodligen mest konkurrensutsatta marknaden återfinns i Spanien, där de stora exportörerna från Skandinavien tävlar om kunderna. Även om priserna är pressade och konkurrensen är hård är det en viktig marknad för Norra Skogsägarna. Norrländskt kvalitetsvirke har alltid en attraktionskraft. Innerpanel från Kåge I Holland och Belgien finns många kunniga och duktiga affärsmän, vilket medför att det är svårt att få ut några toppriser. I gengäld är det en relativt stor marknad där det går att sälja det mesta. I Italien, som också är en viktig marknad, finns det huvudsakligen två typer av kunder. I grova drag hamnar hälften hos stora kooperativ, främst fönsterfabriker, och Volymer till Europa (exkl. Norden) Försäljning trävaror Land Antal kubikmeter England m 3 Frankrike m 3 Grekland m 3 Holland m 3 Tyskland m 3 Belgien m 3 Spanien m 3 Italien m 3 Slovakien 961 m 3 Lettland 365 m 3 Irland 361 m 3 Estland 248 m 3 Polen 156 m 3 Portugal 149 m m 3 Norra Skogsmagasinet nr 4/

16 Trävarumarknaden del 2 hälften till importörer, som sedan säljer virket vidare till landets konsumenter och vidareförädlare. Italienarna är i regel ganska smala i sin specifikation och vill ha längdpaketerad fura av högsta kvalitet. Grekland är den viktigaste marknaden för Kåge såg, som levererar stora mängder hyvlad innerpanel till grekerna. Under verksamhetsåret skickades m 2 innerpanel till Grekland, vilket motsvarar närmare 22 fotbollsplaner. Tyskland på gång Tyskland återfinns faktiskt ganska långt ner på listan över stora marknader. För tiotalet år sedan var Tyskland vår största utomnordiska marknad. Att marknader kommer och går är dock inte alls någon ovanlighet. Idag ligger de förlorade volymerna på helt andra marknader, främst Japan. I en föränderlig värld ser det emellertid ut som att Tyskland nu är på väg tillbaka med stormsteg samtidigt som Japan störtdyker. Vi har redan sett en ökning på Tyskland och jag tror att leveranserna bara kommer att accelerera under 2008, meddelar Bengt Johansson, säljare på bland annat Tyskland och Frankrike. Skeppningsmärken viktiga symboler På en del marknader är kanske Norra Skogsägarnas skeppningsmärken de allra starkaste varumärkena. I England säger kunderna exempelvis inte att de köper virke från Norra Skogsägarna, utan de köper B line N eller B crown N. Många virkesköpare är extremt märkesmedvetna. Fenomenet går i arv i ägarleden och alla anställda får lära sig skeppningsmärkena. Kvalitet Skeppningsmärke o/s B N K vinta B N Utskott B + N Utskott -2 (bygg) B N Sågfallande o/s-v B N Sågfallande inkl VI B N Möbel A B N K vinta-utskott mix B + N Golvkvalitet B G N Listvirke FOHC Not Ostämplat Stamped NORRA Lamina NORRA Genban NORRA Öka lönsamheten anmäl dig till en studiecirkel Under vintern kommer en massiv utbildningssatsning att genomföras på temat Kraftsamling Skog. Alla skogsägare har chans att anmäla sig till studiecirklarna, som genomförs på många olika orter. Studiematerialet är Nya Tiders Skog, LRFs och skogsägarföreningarnas gemensamma, mycket omfattande bok om skogsskötsel för ökad tillväxt. Norra Skogsägarna bjuder på boken till alla medlemmar som deltar i en studiecirkel. Kurserna börjar inom kort så anmäl dig snarast! Studiecirklarna genomförs i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Om du är intresserad bör du snarast ta kontakt med din närmaste Vuxenskolanavdelning eller: Västerbotten: Therese Georgsson, telefon Norrbotten: Inga-Lis Samuelsson, telefon Örnsköldsvik: Vivi-Anne Olsson telefon Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

17 Service och underhåll i Norr Service och underhåll inom skogsentreprenad, entreprenad och lantbruksmaskiner Auktoriserade servicelämnare för John Deere skogsmaskiner AL maskin finns representerade i Norrbotten. Verksamhetsorter: Älvsbyn, Arvidsjaur och Överkalix tel Woodservice finns i Skellefteå tel Anders Bergqvist är nyanställd som servicetekniker/instruktör. Hossab finns i Tavelsjö, tel Lycksele tel GunneboGrepp Kedjor för: och Skogsmaskiner Traktorer Lastbilar ATV bärighet från världens ledande tillverkare av slirskydd. MEGASTUD 160TS PIGGELIN-FLEX SR-A8 ATV-PIGG Grouzerlite Rockylite ReklamBolaget, Vetlanda 0711 Terralite Gunnebo Industrier AB Gunnebo Tel slirskydd@gunneboindustries.com Norra Skogsmagasinet nr 4/

18 Norras Skogsskola Skogsbruksplan Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om skogsskötsel. För mer detaljerade råd vänd dig till din skogsinspektor! Skogsbruksplan ett sätt att hålla koll Vad är en skogsbruksplan? Hur görs den och varför behövs den? Och vad kostar egentligen en skogsbruksplan? I Skogsskolan har vi den här gången valt att sätta fokus på skogsbruksplanen en plan för alla skogsägare. Foto: Calle Bredberg Sara Karlsson, planspecialist i region Umeå, mäter grundytan i ett bestånd med hjälp av ett relaskop. Skogsbruksplanen är vanligen en lönsam investering. Den utgör ett planeringsunderlag som hjälper dig som skogsägare att sätta in rätt åtgärd vid rätt tillfälle och därigenom höja avkastningen från skogen. Skogsbruksplanen ger dig detaljerad information och kompetenta råd för hur du kan bruka skogen utifrån dina egna intressen och mål. Skogsbruksplanen sätter En planläggare behöver en hel del verktyg; handdator, tillväxtborr, relaskop, höjdmätare och mycket annat. virkesproduktionen i fokus samtidigt som den beaktar bevarandet och skapandet av skyddsvärda marker. Syftet med detta är att hitta en balans mellan intensiv produktion och ansvarsfull naturhänsyn. Så går det till När du som skogsägare tecknar avtal om skogsbruksplan med en av dina inspektorer, startar ett digert arbete som sedermera visar sig i en form av förvaltningskoncept över din fastighet. Först av allt beställs en flygbildstolkning av hela fastigheten. Denna utförs av externa konsulter med avancerade instrument och utmynnar i ett kartkoncept med en indelning av skogen i bestånd utifrån skogstillstånd och biologiska förutsättningar. Nästa steg är planläggarens jobb ute i fält. Han/hon samlar in alla de skogliga data som behövs, exempelvis trädslagsblandning, virkesförråd, höjd, ålder och diameter på skogen. Samtidigt ger planläggaren ett skötselråd för de närmaste tio åren. När så fältjobbet är utfört sammanställs materialet och kartorna digitaliseras. I och med detta hamnar varje skifte på rätt plats. Därefter är planen färdig för leverans till ägaren. Den lokale inspektorn sätter sig då ned med dig som markägare och tillsammans får ni en fin överblick över det skogliga innehavet. En plan för alla Varför en skogsbruksplan? Ja, frågan är befogad. I många fall har man som skogsägare god koll på sin fastighet och vet vad som behöver göras, allt från plantering till slutavverkning. Då kan man självfallet ställa sig frågan om det verkligen är värt att lägga ner dessa tusenlappar som planen ändå kostar, bara för att få de saker man redan visste bekräftade? Trots god kontroll över fastigheten finns det faktiskt skäl till att skaffa en skogsbruksplan. Många fördelar Förutom de fördelar som framgår i exemplen på sidan 19 utgör planen underlag för certifiering 18 Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

19 Text: Robert Hasselborg planspecialist i Råneå Två exempel ur verkligheten Exempel 1: En person driver ett skogsföretag där han bland annat gör skogsbruksplaner. När han startade sitt företag för ett antal år sedan började han med att göra en plan över sin egen fastighet, för att testköra all sin nya utrustning. Han tyckte planläggningen gick väldigt bra. Ett år senare lät han dock en av sina anställda göra om planen. Kan ni gissa hur det gick? Jo, den anställdes plan innehöll en något högre volym, men framför allt höll den ett väsentligt aktivare skogsbruk gällande skogsvård och gallring. Hur ska man då tolka detta? Troligen har det att göra med att man blir lite hemmablind. Därmed inte sagt att man är okunnig, utan snarare att det är lätt att fastna i gamla hjulspår där man för länge sedan har bestämt sig för hur man ska sköta sin skog. Ett sätt att komma ur dessa hjulspår är att låta en oberoende, kompetent person upprätta en plan över fastigheten. Med lite tur kan det innebära ett rejält tillskott i hushållskassan. enligt PEFC- och FSC-avtal. PEFC-certifiering ger även en extra premie på barrmassaved för Norra Skogsägarnas medlemmar. Ytterligare en fördel är att planen är ett stort hjälpmedel vid värdering och överlåtelse av en fastighet. Fördelarna är alltså många och i sammanhanget är priset inte speciellt avskräckande. Alla ansökningar påförs en grundavgift på kr och därefter debiteras ett pris per hektar, som blir lägre desto större fastigheten är. För en fastighet på 100 hektar innebär det kr kr/hektar = totalt kr. Om du inte redan har en skogsbruksplan ta kontakt med din skogsinspektor så hjälper han eller hon dig med det. Skogsbruksplanen är verkligen en lönsam investering. Exempel 2: Att välja mellan två till synes likadana bestånd när ett av dem ska avverkas är ingen lätt sak, framför allt inte då fastigheten kanske är förhållandevis liten och det går lång tid mellan avverkningarna. Vi har två slutavverkningsbestånd av samma ålder och trädslagsblandning. Ett av dessa ska väljas för omedelbar slutavverkning och det andra ska avverkas om tio år. Virkets rotvärde är 300 kr/m 3 sk. Bestånd 1 Bestånd 2 Areal 5 hektar Areal 5 hektar 300 m 3 sk/hektar 300 m 3 sk/hektar Tillväxt 2,5 procent Tillväxt 2,0 procent Avverkning idag: : :- Avverkning år 10: : :- Kostnad för ett felaktigt beslut: :- kronor Slutsats: Planen är ett gott hjälpmedel när man hamnar i lägen där det gäller att prioritera mellan bestånd. Det kan gälla både för slutavverkningar, som i exemplet ovan, men även för röjning och gallring. För att kunna skatta volymen mäts trädhöjden. Vad gör du av framtiden? Nutidsmänniskans tillvaro är full av prioriteringar och tidsbristen utgör ett ständigt problem. Norra Skogsägarnas roll som en trygg partner är därför viktigare än någonsin. Med medlemmar i ryggen är Norra Skogsägarna en kraft att räkna med. Ett starkt lagarbete som ökar just dina möjligheter till ett framgångsrikt och lönsamt skogsbruk. Om du inte redan är medlem så är det dags nu framtiden är redan här! Norra Skogsmagasinet nr 4/

20 Sakkunnig rådgivning kring jord- och skogsfinansiering Prata med oss om allt som rör finansiering av jord- och skog. Vill du ha ett smakprov först, går det bra att beställa vår Barkbok. En bok om värdet av att ha pengar på barken. Du får den kostnadsfritt på Peter Skoglund Distriktschef Mellersta Norrland tel Roland Peterson Distriktschef Norra Norrland tel Nytt kontor: Trädgårdsgatan 8, Skellefteå Jordnära finansieringar Allt för skogsägaren! Passa på att INVESTERA före nyår! Polaris Widetrak -08, NY! Kanonpris :- ex moms El-start, Drag, Back, Dubbeldyna, Tumvärmare, Handtagsvärmare :- ex. moms Vi har även ett antal begagnade moms.skotrar I Kalix: Lynx 5900 FCE :- ex. moms I Luleå: Lynx 59 Yeti :- ex. moms Lynx 5900 FCE :- ex. moms Lynx Yeti 600 SDI :- ex. moms Yamaha Viking :- ex. moms :- ex. moms Från 7.195:- ex. moms Vi har hela HUSQVARNAS sortiment Nu kampanjpris flera modeller! Rabatt till Medlem i Skogsägarna; på Husqvarna motor & röjsågar -12% Husqvarna tillbehör -20% Kanonpris :- ex moms EXTRA priser på samtliga nya UTSTÄLLNINGS-ATV! Polaris & Can-Am Can-Am Outlander ord: :- NU: :- Skogs & kombivagnar flera modeller inne till bra priser TIKI släpvagnar till KANON-priser. KALIX: Vikenvägen7, Luleå: Torpslingan19, Samtliga priser exkl. moms. Finansiering ordnas! Ev. kan vi ordna frakten. 20 Norra Skogsmagasinet nr 4/2007

21 Ekonomi & Juridik Jan Wiklund, Jakobsson Wiklund AB Webb: e-post: Tel: , Härliga tider för skogsfastigheten Efter 50 års långsam utveckling av skogspriserna, som haft svårt att matcha konsumentprisindex, upplever vi idag förhoppningsvis ett trendbrott inom skogsbruket. Höstens fastighetsförsäljningar har krossat alla tidigare prisrekord på såväl fastigheter med mycket avverkningsbar skog och på fastigheter med yngre bestånd. Vi ser en marknad med högre priser och därmed har även en hel del fastigheter kommit ut till försäljning. Det är klart att fler tar chansen att sälja när priserna är höga, vilket man gör rätt i. Det är svårt att sia om framtiden, men även om fastighetspriserna speglas av virkespriserna så torde en allmän höjning ha kommit för att stanna, även om virkespriserna skulle sjunka. Var på din vakt Det är dags för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att hänga med i svängarna nu. Tyvärr ser jag som ombud och mäklare flera signaler på att man inte tagit till sig den nya tidens priser, vilket är olyckligt, speciellt för den private markägaren. Här gäller det att stå på sig. Den värdering du som markägare får vid ett intrång är alltför ofta långt under det sannolika marknadsvärdet vid försäljning. Det är anmärkningsvärt att vi har ett system där det kan skilja hundralappen per kubikmeter på värderingarna och marknadsvärdet. Skärpning staten! Visst ska vi vara ödmjuka nog att förstå problematiken med att värdera fastigheter. Det är svårt, om inte sagt omöjligt, att hitta exakta värden. Markägaren ska för den skull inte vara den som kommer i kläm vid intrångsvärderingar. Du som har drabbats av ett intrång bör vara extra noga med att stämma av de virkesvolymer som angetts i värderingarna. Ofta gäller intrången bördiga marker, långa sluttningar med höga virkesvolymer och det är allmänt känt att man gång efter annan underskattar volymer i dessa typer av bestånd. Var på din vakt och se till att volymerna stämmer. Ta vara på chansen Att det idag är ett bra utbud av skogsfastigheter på marknaden innebär inte att det alltid kommer att vara det. Historiskt har det varit stor efterfrågan och litet utbud. Idag är utbudet hyfsat. Ta vara på chansen att förvärva en fastighet, växla om dina gamla bestånd till en ny fastighet eller utnyttja ditt stora underskott i deklarationen mot en virkesrik fastighet. Intrångsersättningar växlar du skattefritt till nya fastigheter. Ta kontakt med din inspektor när en fastighet känns lockande. Det finns många möjligheter att göra en god affär även om priserna kan tyckas vara skyhöga. Skogsfastigheter har ju alltid köpts för dyrt det vet vi, ändå tycks det bli goda affärer. Min uppfattning är att det även fortsättningsvis kommer att vara mindre utbud än efterfrågan så ta chansen! Psykologins analyser Det finns en sorts psykologi i fastighetsaffärer. När många tycker att det är för dyrt så tycker någon att det är en god affär. För några år sedan, när priserna låg kring kr/m 3 sk, tyckte många att det var dyra fastigheter trots att man i princip avverkade hem hela köpeskillingen och fick en fastighet på köpet. Det gör man inte idag. Prisnivåerna är till viss del ointressanta menar jag, det är varje fastighets unika möjlighet och din egna skattesits som avgör vilken nivå som är intressant. Har grannens fastighet gått för en viss nivå, ja då finns där redan en psykologisk nivå, men det är detta som man ska blunda för. Gör en egen analys av din egen fastighet, din egna skattesituation, dina egna tankar om framtiden och du ska se att prisnivåerna ibland blir perfekta just för dig. Låt dig inte luras och skrämmas av psykologins usla analyser som höga prisnivåer. Medlemsrabatter hos följande företag Agrol fem bensinkort i ett. För ansökan om Agrolkortet: Forsgren Bilservice i Blattnicksele lämnar 15 % rabatt på reservdelar till skotrar och motorsågar, sågkedjor, tillbehör och kläder av märket Jonsered samt 5 % rabatt på motoroch röjsågar. Rabatten kan ej kombineras med reapriser eller specialerbjudanden. SKOGMA är ett postorderföretag som erbjuder ett mycket brett sortiment för skogsbruk och friluftsliv. Rabatt: 10 % på hela sortimentet. Rabatten kan ej kombineras med specialerbjudanden. Hemsida: Jobline Företagskläder AB i Umeå säljer kläder, skor och utrustning för företag och privatpersoner. Rabatt: 15 % på hela sortimentet, dock ej på reavaror. Mekonomen i Umeå AB som för ett komplett sortiment med reservdelar till bilar och släpvagnar av olika märken och ingår i Mekonomkedjan. Rabatt: 10 % på hela sortimentet, dock ej reavaror. Dialect-återförsäljare i Örnsköldsvik, Umeå, Lycksele, Luleå, Gällivare och Boden. Avtalet ger 10% rabatt på mobiltelefoner och 20% rabatt på tillbehör till mobiltelefoner. Laitis Bil & Industri i Umeå. Avtalet omfattar hela sortimentet utom på reavaror och ger 15% rabatt vid kontantköp. Hörnells kläder i Överhörnäs ger medlemmar i Norra Skogsägarna % rabatt. Norra Trä & Bygg föreningens egen byggvaruhandel. Finns i Umeå, Skellefteå och Lycksele. AB Knut Sehlins Industrivaruhus i Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna upp till 35 % rabatt på inköp av företagets produkter mot uppvisande av medlemskort. Flügger Färg i Örnsköldsvik är ett företag som säljer färg både till yrkesmän och privatpersoner. Medlemmar i Norra Skogsägarna får rabatt på inköp av företagets produkter. DäckService AB i Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna 50 kr avdrag per däck på ordinarie nettopriser. Bäcklunds Bygg Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna 20 % rabatt på inköp av företagets produkter. Rabatten kan ej kombineras med andra rabatter utan avser ordinarie priser. Medlemmar erbjuds separat kundavtal med eget kundnummer och 30 dagars kredit. Rabatten gäller ej på Snickens sortiment separat pris, -10 %. Däckia AB Örnsköldsvik ger medlemmar i Norra Skogsägarna % rabatt på inköp av företagets produkter. Rabatten avser endast ordinarie priser. Sjödins Sport Radio-TV AB, Mellansel ger medlemmar i Norra Skogsägarna 10 % rabatt på inköp av skogsprodukter. Lindbloms Marina & Maskiner AB i Piteå lämnar följande rabatter till medlemmar samt anställda i Norra Skogsägarna: Maskiner 14 % ur sitt sortiment Stihl (motorsågar och röjsågar) och Viking (gräsklippare m.m). Tillbehör och kläder: 20 % ur sitt sortiment Stihl och Viking. Edvardssons Trävaru AB, Bredbyn ger medlemmar i Norra Skogsägarna 10 % rabatt på ordinarie priser på hela sortimentet mot uppvisande av medlemskort. Rabatten gäller inte på prissänkta varor (ex broschyrvaror) och ej i kombination med andra rabatter. Grubbströms L-V Delar Valvoline, Arvidsjaur. Rabatt på motoroljor, transmissionsoljor, hyrdraulvätskor, fetter och specialprodukter. TraktorCity i Piteå 12% på maskiner (motorsågar, röjsågar, gräsklippare m.m.) och 20 % på tillbehör och kläder. Kalix Maskiner ger medlemmar 12 % rabatt på motorsågar, röjsågar och gräsklippare samt 20 % på tillbehör och kläder. B Westman Skogsvård i Bredbyn ger medlemmar i Norra Skogsägarna % rabatt på Stihl motorsågar och röjsågar, kläder och andra Stihlprodukter samt Viking gräsklippare. Norra Skogsmagasinet nr 4/