Riksdagens årsbok 2010/11

Transkript

1 Riksdagens årsbok 2010/11

2 Riksdagens Årsbok 2010/11 Årsboken kan beställas kostnadsfritt via riksdagens webbplats eller från Riksdagens tryckeriexpedition Stockholm E-post: Telefon: Fax: Sveriges riksdag Webbplats Postadress Sveriges riksdag, Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket, Storkyrkobrinken 7 A Telefon Växel Frågor om riksdagen E-post riksdagsinformation@riksdagen.se

3 Riksdagens årsbok 2010/11

4 Riksdagens årsbok 2010/11 Redaktion: Riksdagsförvaltningens informationsenhet Text: Riksdagsförvaltningen svarar för texten där inget annat anges. Riksdagspartiernas kanslier har bidragit med texter om partierna. Utskottskanslierna har granskat riksdagsbesluten i korthet. Grafisk form och produktion: Riksdagsförvaltningens informationsenhet Tryck: Riksdagens interntryckeri ISSN: ISBN:

5 Förord Den 23 september 2010 gick svenska folket till val, och valdeltagandet var 84,5 procent. Valet medförde en rad förändringar i riksdagen. Nästan en tredjedel av riksdagsledamöterna byttes ut, och in trädde 115 nya ledamöter. Ett nytt riksdagsparti, Sverigedemokraterna, valdes in i riksdagen. Den första ti den efter valet ägnade ledamöterna främst åt att på bästa sätt komma in i riksdagsarbetet och dess rutiner. Även Riksdagsförvaltningen präglades av förnyelse. Vid det första sammanträdet i kammaren efter valet valdes Kathrin Flossing till ny riksdagsdirektör. Hon tog direkt itu med att utveckla en ny strategi för hur förvaltningen på bästa sätt ska stödja riksdagsledamöterna. Arbetsåret var intensivt. Det präglades också av en viss osäkerhet om resultatet vid omröstningar i kammaren eftersom allianspartierna förlorade sin majoritetsställning vid valet. Finanskrisen och sjukförsäkringen är frågor som tagit stort utrymme i debatten. Samtidigt har mediernas intresse ökat för riksdagen och dess arbete, vilket är positivt. Öppenhet och tillgänglighet går hand i hand med riksdagens demokratiska uppdrag. I april var det återigen dags att slå upp dörrarna för allmänheten i det populära evenemanget Öppet hus. För första gången kunde besökarna inta platserna i plenisalen och fråga ut riksdagsledamöterna, nästan som vid en vanlig frågestund med ledamöter och ministrar. Ungefär personer besökte riksdagen under dagen och fick träffa sina politiska representanter. Många passade på att följa med på guidade visningar. Under våren riktades blickarna mot upproren i Nordafrika och Mellanöstern. Många ledamöter följde engagerat utvecklingen i arabvärlden. Den första april röstade riksdagen ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen. Debatterna i kammaren var välbevakade av medierna. Från året minns vi också de fruktansvärda händelserna i Norge den 22 juli Några dagar efter dåden höll riksdagen en tyst minut för att hedra offren. På den nationella sorgedagen en månad senare lämnade riksdagen en kondoleansbok till Norges parlament. De obegripliga dåden i Norge har berört oss djupt. De är en påminnelse om att aldrig kompromissa med den demokratiska värdegrund som det öppna samhället vilar på och inte heller med alla människors lika värde. Per Westerberg Foto: Melker Dahlstrand

6 Förkortningar som används i årsboken C FP KD M MP S SD V AU CU FiU FöU JuU KU KrU MJU NU SkU SfU SoU TU UbU UU UFöU EUN Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Moderata samlingspartiet Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet arbetsmarknadsutskottet civilutskottet finansutskottet försvarsutskottet justitieutskottet konstitutionsutskottet kulturutskottet miljö- och jordbruksutskottet näringsutskottet skatteutskottet socialförsäkringsutskottet socialutskottet trafikutskottet utbildningsutskottet utrikesutskottet sammansatta utrikes- och försvarsutskottet EU-nämnden EES EG ER EU JO KOM NR OSSE RB RFR RJ RRS RS SOU URF Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska gemenskapen Europarådet Europeiska unionen Justitieombudsmännen (Riksdagens ombudsmän) Dokument från EU-kommissionen Nordiska rådet organisationen för säkerhet och samarbete i Europa Riksbanken Rapporter från riksdagen Riksbankens Jubileumsfond Riksrevisionens styrelse Riksdagsstyrelsen Statens offentliga utredningar Utredningar från Riksdagsförvaltningen

7 Innehåll Perspektiv på året som gått Makten åter i riksdagen...8 Riksdagspartiernas arbetsår Glimtar ur talmannens dagbok Arbetet i riksdagen Beslut i riksdagsstyrelsen Statens budget EU-frågorna i riksdagen Riksdagens internationella arbete Forskning en allt viktigare källa Siffror om val Debatter och beslut Debatter Öppna utfrågningar Siffror om kammarens arbete Beslut i korthet Hitta bland besluten

8 September Oktober November December Februari Januari Mars April Maj Juni Juli Augusti

9 Perspektiv på året som gått INNEHÅLL Röster i debatten Makten åter i riksdagen... 8 Riksdagspartiernas arbetsår...20 Glimtar ur talmannens dagbok...40

10 8 Röster i debatten riksdagens årsbok 2010/11 Makten åter i riksdagen Av Anita Kratz & Cecilia Garme Regeringen satt kvar efter valet 2010, men i minoritet. Därmed blev riksdagen på allvar den arena där politiken avgjordes. Med Sverigedemokraternas inträde uppstod dramatiska situationer, och omtumlande partiledarskiften förstärkte känslan av en ny tid. Men de största politiska utmaningarna var repriser från föregående år överraskningarna kom utifrån, som Libyenfrågan och ett krisande EU. Anita Kratz Cecilia Garme Foto: Leif Hansen Foto: miriam klyvare Valet 2010 ledde till ett nytt läge i riksdagen. Valresultatet innebar att de borgerliga allianspartierna kunde regera vidare men denna gång i minoritetsställning. Väljarna röstade också in ett nytt parti, Sverigedemokraterna, som blev det sjätte största med ett stöd på 5,7 procent. Deras 20 mandat gav dem en vågmästarroll i riksdagen. Ska man vara ärlig så var många lite skakade av att SD hade kommit in, säger Sven-Erik Österberg (S). Han berättar att Socialdemokraterna diskuterade vad det nya partiets inträde i riksdagen kunde betyda. Det gällde ju att visa respekt för demokratin, att i personliga möten behandla SD-ledamöterna korrekt. Vi var invalda på samma villkor. Men vi skulle inte gå in i diskussioner med dem, och om de anslöt sig till våra förslag så fick det vara så, fortsätter Sven-Erik Österberg. Dramatik i talmansvalet Redan måndagen den 4 oktober fick SD chans att visa att deras röster kunde avgöra. En talman skulle väljas. Regeringspartierna ville behålla Per Westerberg (M), men de rödgröna Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslog Kent Härstedt (S). Sverigedemokraterna ville inte i förväg avslöja på vem de skulle lägga sina röster. Votering begärdes, med sluten omröstning. Det blev , fördel Per Westerberg (M). SD:s ledamöter valde alltså att stödja regeringspartiernas förslag. Två ledamöter från de rödgröna deltog inte i omröstningen. Till förste vice talman valdes med acklamation Susanne Eberstein (S). När det blev dags att välja andre vice talman höll SD sitt första anförande någonsin i riksdagen. Det blev Björn Söder som från talarstolen argumenterade för partikamraten Mikael Janson. Vi är Sveriges tredje politiska block, Sverigeblocket,

11 riksdagens årsbok 2010/11 Röster i debatten 9 FOTO: melker dahlstrand Ledamöterna köar i kammaren för att välja talman i oktober Regeringspartiernas Per Westerberg (M) ställdes mot de rödgrönas kandidat Kent Härstedt (S). Per Westerberg satt kvar med röstsiffrorna och bör ur rättviseperspektiv därför ges andre vicetalmansposten. Men ledamöterna valde Ulf Holm (MP). Ny regering nya statsråd Dagen efter talmansvalet var det dags för riksmötets öppnande. I riksdagens plenisal höll kungen tal, och statsminister Fredrik Reinfeldt läste upp regeringsförklaringen och informerade om namnen på statsråden, däribland flera nya. Den största överraskningen var Peter Norman (M) som lämnade sin vd-post i sjunde AP-fonden för en plats i regeringen som finansmarknadsminister. Övriga nya statsråd var Stefan Attefall (KD), Ulf Kristersson (M), Anna- Karin Hatt (C), Catharina Elmsäter-Svärd (M), Hillevi Engström (M) och Erik Ullenhag (FP). Ny i riksdagen Även riksdagen fick många nya ansikten. Av riksdagens 349 ledamöter var 106 nyinvalda. En av de nya, Saila Quicklund (M), var full av förväntan.

12 10 Röster i debatten riksdagens årsbok 2010/11 Första gången jag skulle votera kändes det väldigt stort, berättar hon. Tina Acketoft (FP), som valdes in 2002, har hunnit uppleva hur tre olika parlamentariska lägen påverkat riksdagsarbetet. Under hennes första mandatperiod ansågs det vara normalt att de borgerliga var i opposition. Efter valet 2006 blev det en borgerlig regering som dessutom fick majoritet i riksdagen. Men det ledde samtidigt till mindre inflytande för ledamöterna. Med 2010 års valresultat har Sverige återigen en minoritetsregering. Vi ledamöter sitter nu på betydligt mer makt, och ingen anser längre att vi är röstboskap. Det tog ett tag innan regeringen började förankra förslagen i riksdagen. När regeringen förlorade en del voteringar i kammaren kom de på att vi måste in tidigare i processen. Det blev ett mer livaktigt samarbete som alla tjänade på, fortsätter Tina Acketoft. Även en ny ledamot som Saila Quicklund (M) märkte att minoritetsställningen satte sina spår i riksdagsarbetet. FOTO: melker dahlstrand Det var trevande. Vi nya förstod att processerna gick långsammare, att det var mer komplicerat än tidigare. Johnny Skalin (SD) tyckte att det tog lång tid innan attityden från regeringens sida ändrades. Regeringen fick tidigt känna på att den inte har majoritet men verkade inte förstå det förrän i slutet av riksdagsåret. SD stödde för det mesta regeringens förslag. Av de 683 omröstningar som genomfördes under året förlorade regeringen 18. SD och den övriga oppositionen enades till exempel om en bantning av Regeringskansliet. De satte också stopp för fortsatt utförsäljning av statliga bolag som Vattenfall, Telia Sonera, SBAB och Posten Norden. Dessutom kritiserade alla oppositionspartierna kvaliteten på jobben i fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin. Och kritiken mot den ändrade sjukförsäkringen följde regeringen in i den nya mandatperioden. Ny rond om sjukförsäkringen Det var i februari 2010 som de nya reglerna på allvar prövades i verkligheten, när de första långtidssjukskrivna utförsäkrades och i stället fördes över till Arbetsförmedlingen. Det gällde framför allt sjuka och handikappade som inte kunnat jobba och därför inte hade en sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Nu hänvisades de till socialbidrag. En storm av protester blåste upp. I regeringsförklaringen den 5 oktober 2010 lovade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att vara uppmärksam. Stora förändringar, likt sjukförsäkringsreformen, kan leda till att enskilda drabbas av orimliga och icke av- Beslutsprocessen blir långsammare och mer oförutsägbar när regeringen inte stöds av en majoritet i riksdagen. Men många ledamöter menar att de kommer in tidigare och att diskussionerna blir livligare.

13 riksdagens årsbok 2010/11 Röster i debatten 11 FOTO: björn larsson rosvall/scanpix FOTO: anders wiklund/scanpix Förändringarna i sjukförsäkringen väckte starka reaktioner. Här en manifestation i Göteborg inom det så kallade Påskuppropet som även drev en namninsamling i hela landet. Bakslag för Alliansen i frågan om de utförsäkrade. Ett utskottsinitiativ från de rödgröna fick stöd av SD och frågan skickades tillbaka till socialförsäkringsutskottet. I bakgrunden Wiwi-Anne Johansson (V) och Tomas Eneroth (S), i profil Gunnar Axén (M), vid utskottesmötet i juni sedda konsekvenser. Det är viktigt att vara ödmjuk inför detta. Regeringen kommer därför att fortsatt följa utvecklingen. Vi kommer att se över om regelverken och deras tillämpning fått icke avsedda konsekvenser för enskilda individer. För den nye socialförsäkringsministern Ulf Kristersson (M) betydde det en rivstart. Redan den 26 oktober, efter tre veckor på jobbet, ställdes han till svars i en interpellationsdebatt. Det skulle bli många under året. Interpellanten Patrik Björck (S). Det handlar alltså om stupstocken i sjukförsäkringen och det stora antal tragedier som vi har sett utspelas i samband med den. Tusentals människor lever i ovisshet, och svårt sjuka tvingas att som ytterligare börda få ekonomiska problem. Även allianspartierna var oroade. Tina Acketoft (FP) minns. Det är alltid lätt att vara efterklok. Vi var många som ville reagera snabbare när det upptäcktes att en väldigt bra reform hade luckor. Det tog mycket tid att diskutera sjukförsäkringen, både i folkpartigruppen och med departementet, för att hitta en lösning. KD utarbetade ett eget program för att justera lagen. Vi vågade tillsätta en egen arbetsgrupp och markerade att det fanns kantigheter som blev orimliga för enskilda personer, säger Anders Andersson (KD). Mest kritisk var oppositionen. I februari 2011 väckte S frågan om ett utskottsinitiativ. De ansåg att regeringen inte var snabb nog med översynen. Men ännu fanns det ingen majoritet för en så extraordinär åtgärd.

14 12 Röster i debatten riksdagens årsbok 2010/11 Den 11 april 2011 presenterade socialförsäkringsministern förslag på förbättringar. Bland annat skulle ökat utrymme ges till individuella bedömningar. En ny typ av ersättning skulle utgå till de långtidssjukskrivna som hade utförsäkrats, och ett boendestöd skulle införas för dem med lägst ersättning. Ändringsförslagen skickades på remiss i maj, men nu hade oppositionen tröttnat på att vänta. Ulf Kristersson (M) kallades åter till riksdagen för flera hårda interpellationsdebatter, och i början av juni väckte S-, V- och MPledamöterna i socialförsäkringsutskottet åter frågan om ett utskottsinitiativ. Jag är ingen vän av utskottsinitiativ, men det finns en vägs ände. Nu fick bilan falla, säger Sven-Erik Österberg (S). Två dagar senare beslöt SD att stödja två av tre punkter i de rödgrönas förslag. Den ena gällde att de utförsäkrade skulle få tillbaka sin tidigare ersättning, den andra avsåg ett stopp för prövningen mot hela arbetsmarknaden för den som varit sjukskriven i ett halvår. Därmed gick riksdagsåret in i en dramatisk slutfas för socialförsäkringsutskottet. Den 17 juni tvingades utskottsordförande Gunnar Axén (M) att under protest underteckna det nya betänkandet. Fem dagar senare, på riksdagens sista ordinarie arbetsdag, yrkade alliansen på återförvisning av ärendet till utskottet med hänvisning till en minoritetsskyddsparagraf. Men det var förgäves. Gunnar Axén fick på nytt skriva under ett betänkande han ogillade, och den 1 juli hölls en av årets mest laddade debatter. Utskottets förslag vann med en rösts övervikt. Därmed var det för tillfället slut på den fråga som under året mest av alla upprört ledamöterna. Vi hade fått massor av mejl från förtvivlade människor som inte visste hur de skulle klara sig. Det drev oss och gjorde oss upprörda. Den här frågan visade att det finns starka känslor i politiken, säger Sven-Erik Österberg (S). För Saila Quicklund (M) i socialförsäkringsutskottet var processen med utskottsinitiativet enbart plågsam. Vi tyckte att regeringens förslag och handläggningsprocess med 60-talet remissinstanser var mycket bättre Utskottsinitiativet innebar att processen fördröjdes. Det blev väldigt frustrerande. Fas 3 arbetsmarknadspolitik med förhinder För MP:s Mehmet Kaplans del dominerades riksdagsåret av den heta debatten om åtgärderna mot arbetslösheten. Han är partiets gruppledare i riksdagen och ledamot i arbetsmarknadsutskottet, där turerna kring regeringens jobb- och utvecklingsgarantis tredje fas blev ett centralt ärende. Frågan var intressant för den visade att ett oppositionsparti har ett väldigt stort ansvar med en minoritetsregering. Det gäller att lägga fram väl genomtänkta förslag eftersom de kan gå igenom, säger Mehmet Kaplan. Ända sedan regeringen införde jobb- och utvecklingsgarantin 2007 har oppositionen varit kritisk. Hillevi Engström (M) fick redan i sin första riksdagsdebatt som nybliven arbetsmarknadsminister svara på den hårda kritiken. Det var en av riksdagens flitigaste interpellanter, Monica Green (S), som inte trodde på regeringens sätt att få långtidsarbetslösa i jobb. I fas 3 finns det människor som nu säger rätt eller fel att de hamnar i något slags slavarbete. De upplever att de jobbar som gratis arbetskraft, sa hon i debatten den 26 oktober. Fas 3 infördes för att lotsa långvarigt arbetslösa tillbaka ut på arbetsmarknaden. I den första och andra fasen går den arbetslöse på olika program och får hjälp med att intensifiera jobbsökandet. Efter 450 dagar utan jobb är det dags för fas 3. Kritikerna har hävdat att företag och

15 riksdagens årsbok 2010/11 Röster i debatten 13 Frågorna var många om långtidsarbetslösheten. Här en öppen utfrågning med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström i riksdagens förstakammarsal i februari organisationer utnyttjar trefasare som vanlig arbetskraft eller ger dem meningslösa arbetsuppgifter. Dessutom inkasserar arbetsgivaren 225 kronor per dag i bidrag för en arbetslös trefasare. Ett halvår efter Hillevi Engströms debatt med Monica Green lovade arbetsmarknadsministern att fas 3 skulle följas upp och kontrolleras bättre. Men hon påpekade också i en debattartikel den 26 april att oppositionspartierna är kritiska till jobb- och utvecklingsgarantin utan att presentera ett alternativ. Mehmet Kaplan (MP) är självkritisk. Fas 3 var en stor fråga där regeringen led ett nederlag. Det fanns i utskottet en majoritet emot men inte något Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX alternativ. Nu gav vi regeringen i uppdrag att återkomma med förslag. Som oppositionsparti måste vi ta ett större ansvar, vi måste hitta ett alternativ. I maj enades oppositionen i arbetsmarknadsutskottet i ett utskottsinitiativ. Vid den tiden fanns långtidsarbetslösa i fas 3. SD hade inte deltagit i förhandlingarna men stödde S, MP och V:s förslag. Den 9 juni var det dags för debatt och beslut. Vi drivs av en människosyn som inte ger upp om en enda människa. Nu står vår linje för arbete och utbildning mot regeringens politik för passivitet och återvändsgränder, sa Ylva Johansson (S), vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet. Ordföranden i utskottet, Tomas Tobé (M), funderade över varför Ylva Johansson lät så upprörd. Kanske beror det lite grann på att man i det här läget har berett plats för SD. Sven-Erik Österberg (S) tänker tillbaka på riksdagsårets omröstningar och de tillfällen då S, MP, V och SD röstat på samma förslag. Alliansen gjorde en poäng av de gånger SD röstade med oss. Men i nio av tio fall röstade ju SD med Alliansen, men inte påstod vi att Alliansen samarbetade med SD. Riksdagen röstade för utskottsinitiativet med 152 jaoch 149 nej-röster. Det innebar att en samlad opposition gav regeringen i uppdrag att stoppa ytterligare anvisningar till fas 3 och att snabbt utreda reglerna. En arabisk vår Libyen Sveriges militära insats i Libyen diskuterades intensivt och dominerade de två berörda utskotten i riksdagen, det för försvar och det för utrikes frågor. Formellt låg frågan hos utrikesutskottet. Till en början fanns det en bred samsyn mellan partierna. Till och med V ställde upp för att enligt svensk

16 14 Röster i debatten riksdagens årsbok 2010/11 Foto: melker dahlstrand tradition hörsamma FN:s begäran, berättar Kerstin Lundgren (C) i utrikesutskottet. Upprinnelsen till insatsen var den arabiska våren, som de politiska protesterna i Nordafrika och på den arabiska halvön kom att kallas. Den startade i Tunisien och spred sig till Algeriet, Egypten, Libyen, Jemen och Syrien. I Libyen ledde demonstrationerna till ett blodigt inbördeskrig när Muammar Gaddafi försökte behålla kontrollen över landet. FN:s säkerhetsråd röstade för en flygförbudszon över Libyen. Nato utsågs att leda operationen och framförde den 28 mars en formell förfrågan till Sverige om en militär insats. Dagen efter beslutade regeringen att säga ja och lade fram sin proposition för riksdagen. Två dagar senare var det dags för debatt och beslut. SD var det enda partiet som röstade emot. Mikael Jansson förklarade att SD trodde att den svenska insatsen inte skulle kunna undvika att göras ansvarig för markangrepp. Sverige skulle delta med högst 250 personer i 3 månader, och styrkan bestod av 8 stridsflygplan av modellen Jas Gripen, 1 transportplan och spanings- och stödresurser. Men inga stridsinsatser mot markmål skulle förekomma. Men vi hade precis etablerat vår svenska insats i Libyen när Socialdemokraterna vände på klacken och signalerade att svensk trupp skulle tas hem. De tyckte plötsligt att uppdraget var slutfört, säger Kerstin Lundgren (C). Det blev snabbt aktuellt att ta ställning till om insatsen skulle förlängas. Men Håkan Juholt hade kort efter att han i mars valts till Socialdemokraternas partiordförande sagt Efter en intensiv debatt i mars 2011 beslöt riksdagen att säga ja till att Sverige skulle delta i den militära insatsen i Libyen. Endast SD var emot förslaget. I juni beslöt riksdagen att insatserna skulle förlängas i tre månader, utan stöd från V och SD. Överst från vänster: Fredrik Malm (FP), Gustav Fridolin (MP), Désirée Pethrus (KD), Hans Linde (V), Björn Söder (SD), Urban Ahlin (S), Fredrick Federley (C) och Carl Bildt (M).

17 riksdagens årsbok 2010/11 Röster i debatten 15 att han var tveksam. Inom hans parti hade olika åsikter luftats redan under vintermånaderna, alltså före riksdagsbeslutet den 1 april. Till slut, den 8 juni, presenterades en ny överenskommelse av utrikesminister Carl Bildt (M), språkröret Åsa Romson (MP) och Urban Ahlin (S) i riksdagens presscenter. Denna gång ville inte V delta. Hans Linde förklarade i riksdagsdebatten den 17 juni varför. I dag är det libyska flygvapnet och luftvärnet i det närmaste helt utslaget. Det uppdrag som vi gav till det svenska försvaret från denna kammare för tre månader sedan är nu uppfyllt. Riksdagen beslutade, utan stöd av V och SD, att Sverige skulle fortsätta insatsen i ytterligare tre månader, räknat från den 1 juli. Denna gång med den skillnaden att Sverige skulle delta med högst 5 Gripenplan och att Sverige skulle kunna ställa upp med en marin bordningsstyrka på 40 personer. Budgeten utökades nu till 315 miljoner kronor. Den 20 oktober dödades Muammar Gaddafi när han var på flykt från sin hemstad Sirte. Nato upphörde då med flyginsatserna över Libyen. Ekonomin från sol till euroskugga Finansminister Anders Borg (M) var på gott humör när han promenerade längs Drottninggatan med 2011 års statsbudget. Det här är inte en krisbudget utan en framtidsbudget, sa han till journalisterna. Väl framme i riksdagens talarstol pekade han visserligen på orosmoln i omvärlden: Grekland, Spanien och Irland. Men Borg var ändå optimistisk. Där världens stora Foto: Fredrik Sandberg/SCANPIX ekonomier hade genomsnittliga budgetunderskott på 7,5 procent var Sveriges bara 0,5 procent. Åtminstone ett par, tre soliga år kunde vi hoppas på. Vi vet att lågkonjunkturer och högkonjunkturer kommer efter varandra. Vi har haft kriser i vår världsekonomi ungefär vart femte år. Då vet vi att den här återhämtningen kommer att leva på övertid efter Med den tidshorisonten skulle Sverige rusta. Det är en central utmaning för den ekonomiska politiken de kommande åren att återställa överskotten i de offentliga finanserna, förklarade Anders Borg. Några veckor senare höjde Riksbanken räntan, ett kvitto på att tiderna var goda. Och i en öppen utfrågning i finansutskottet den 11 november meddelade riksbankschef Stefan Ingves sin bedömning att reporäntan skulle behöva höjas kontinuerligt för att hålla inflationen i schack. I slutet av november gav riksdagen utan politisk strid klartecken för ett bilateralt lån till krisande Irland om 600 miljoner euro som en del av ett större EU-lån. Lika Finansminister Anders Borg (M) på väg till riksdagen för att presentera Finansdepartementets budgetförslag i oktober 2010.

18 16 Röster i debatten riksdagens årsbok 2010/11 stor var enigheten om ett större svenskt åtagande i IMF:s modifierade lånearrangemang som det hette i otymplig översättning. I Sverige fortsatte arbetslösheten att sjunka och sysselsättningen att stiga. Därför var det många som förvånades över finansministerns alltmer bekymrade tonläge. Det var en dämpad Anders Borg (M) som levererade vårpropositionen till riksdagen den 13 april. Han meddelade att prognosen för BNP-tillväxten för 2011 skrevs upp från 3,7 till 4,6 procent och att ett väntat budgetunderskott på miljarder skulle bli ett överskott på nästan samma summa. Men omvärlden, underströk Borg med oro, var kall och bister. Nu blev det i stället oppositionen som haussade Sverige. Socialdemokraternas helt färska ekonomiske talesman Tommy Waidelich första ord i en riksdagsduell med finansministern blev. Ja, det går bra för Sverige. Ekonomin utvecklas starkt, hushållen konsumerar och företagen investerar. Tillväxten i år beräknas uppgå till starka 4 procent. Det är något som vi alla har anledning att vara glada för. Hotat jobbskatteavdrag Vad skulle då dessa pengar användas till? Regeringen ville använda 12 miljarder kronor till ett femte jobbskatteavdrag i höstbudgeten men oppositionen var emot. S pekade på att barnfattigdomen var ett problem som måste lösas. Och ju längre våren led desto mer skärptes konflikten. SD ville inte stödja ett femte jobbskatteavdrag, såvida det inte också omfattade pensionärerna. Många förutsåg att minoritetsregeringen snart skulle ställas inför ett svårt strategiskt nederlag. Jobbskatteavdraget var ju Alliansens huvudstrategi för att nå full sysselsättning. Det var inte bara oppositionen som var kritisk. I en öppen utfrågning i finansutskottet den 31 maj var Krisen i Grekland medverkade till det femte jobbskatteavdragets fall i Sverige. Här protesterar greker mot EU:s sparkrav på Syntagmaplatsen i Aten i juni Finanspolitiska rådets avgående ordförande Lars Calmfors skeptisk. Han menade att kombinationen stora skattesänkningar och omfattande utgiftsreformer riskerade att försvaga de offentliga finanserna. Men finansminister Anders Borg (M) underströk hur stort överskottet var och försäkrade att säkerhetsmarginaler var viktigt. Och stoltheten över statsfinansernas skick var stark på den borgerliga sidan. Den ekonomiska krisen sammansvetsade allianspartierna. Regeringen och vi regeringsföreträdande riksdagsledamöter hade hanterat det så att Sverige stod starkt. Det var känslan, säger Anders Andersson (KD). Vid försommartid var omvärldens ekonomiska kris ännu inget stort samtalsämne i riksdagen. Vi väntade nervöst på hur den skulle slå mot Sverige. Vi såg att i Skåneområdet hade man fått högre arbetslös- Foto: ALEXANDROS BELTES/EPA

19 riksdagens årsbok 2010/11 Röster i debatten 17 het, medan andra delar av landet ännu inte tydligt präglades av omvärldskrisen, säger Mehmet Kaplan (MP). Men plötsligt blev läget akut i Grekland. Under en dramatisk regeringsombildning i månadsskiftet juni/juli hängde landets chanser till nya stödlån på en skör tråd. Eftersom många europeiska banker riskerade att gå under i händelse av grekisk statsbankrutt skakade Europa. Ulla Andersson (V) ser tillbaka på turbulensen. Ingen visste vad som skulle hända. Skulle bankerna klara sig? Hur skulle det bli med länder som gått in för att skydda bankerna? Katastrofen i Grekland avvärjdes tillfälligt av EU, IMF och en ny grekisk regering under hård press. Men S begärde att finansutskottet extrainkallades för en uppdatering av det ekonomiska läget i Sverige. Det var ingen som motsatte sig det. Tvärtom. Det var viktigt att ledamöterna fick mer information, säger Pia Nilsson (S). Det var proppfullt i salen när utfrågningen hölls den 16 augusti. Bland experterna på mötet fanns Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén, som uppgav att den svenska ekonomin inte skulle vara i balans förrän Samma dag meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt att det femte jobbskatteavdraget inte skulle bli av. Att den satsningen var beroende av det ekonomiska läget hade regeringen gjort klart redan på våren. Men många uppfattade det ändå som en reträtt under galgen. Vänsterpartiets Ulla Andersson är en av dem. Regeringen lade inte fram jobbskatteavdraget för de visste att de skulle få stryk i riksdagen. Regeringen enades med Miljöpartiet om migrationspolitiken och minskade på så sätt SD:s inflytande. Från vänster Mikaela Valtersson (MP), Maria Wetterstrand (MP), statsminister Fredrik Reinfeldt (M), Jan Björklund (FP), Maud Olofsson (C) och Göran Hägglund (KD). FOTO: Pontus Lundahl/scanpix Bara några dagar senare lade Anders Borg (M) fram en BNP-prognos där tillväxten för 2011 skrevs ner från 4,6 till 1,3 procent. Pengarna fanns inte. Finansministern var tillbaka på ruta ett. Migrationspolitiken desarmerad ett blågrönt samarbete På valnatten hade Jimmie Åkesson (SD) stora förhoppningar. Vi ska få genomslag för våra frågor, våra viktigaste frågor invandringspolitiken, kriminalpolitiken och äldrepolitiken det är där vi kommer att ställa krav i en eventuell förhandling. Men uppgörelserna uteblev för SD:s del. Arbetsmarknadsutskottets ordförande Tomas Tobé (M) och dess vice ordförande Ylva Johansson (S) tycker att partierna visat att man inte vill anpassa migrations- och invandringspolitiken till SD:s politik. Vi befarade att det skulle bli ett hårdare debattklimat med SD i riksdagen, men så blev det inte, säger Tomas Tobé.

20 18 Röster i debatten riksdagens årsbok 2010/11 foto: melker dahlstrand Ommöblering bland partiledare och språkrör. Här är de samlade vid partiledardebatten i mitten av juni Från vänster: Gustav Fridolin (MP), Lars Ohly (V), Åsa Romson (MP), Fredrik Reinfeldt (M), Maud Olofsson (C), Jan Björklund (FP), Göran Hägglund (KD), Håkan Juholt (S) och Jimmie Åkesson (SD). Alla övriga partier har slutit upp starkt bakom en generös flyktingpolitik med mångfald och integration, säger Ylva Johansson. Ett annat skäl till att debatten aldrig tog fart är den ramöverenskommelse i asyl- och migrationspolitiken som regeringen och MP enades om och som ska gälla under hela mandatperioden. Enligt den ska papperslösa få rätt till vård och skola, en fjärde migrationsdomstol ska inrättas för att korta handläggningstiderna och identifikationskraven ska ändras så att det blir lättare för anhöriga att komma till Sverige. Kostnaderna för förslagen beräknas uppgå till cirka 1,7 miljarder kronor. På pressträffen i Rosenbad deltog Alliansens samtliga partiledare och MP:s språkrör Maria Wetterstrand samt MP:s ekonomisk-politiska talesperson Mikaela Valtersson. Statsminister Reinfeldt (M) motiverade uppgörelsen. Vi stänger dörren mot de främlingsfientliga krafter runt om i Sverige och i Sveriges riksdag som vill ha inflytande på detta område. På begäran av SD höll riksdagen en aktuell debatt om migrationspolitiken några veckor efter att regeringen och MP enats. Vänsterpartiets Christina Höj Larsen var mycket kritisk till MP:s motivering för att ha gjort upp med regeringen.