Arnes hus. Här ligger Arnes hus Förbättrat och utbyggt. Det var Arne Byggnadsarbetaren Som givit sommartorparna tips hur de skulle bygga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arnes hus. Här ligger Arnes hus Förbättrat och utbyggt. Det var Arne Byggnadsarbetaren Som givit sommartorparna tips hur de skulle bygga"

Transkript

1 Arnes hus Här ligger Arnes hus Förbättrat och utbyggt. Det var Arne Byggnadsarbetaren Som givit sommartorparna tips hur de skulle bygga När han byggt färdigt Rappat sina väggar Ledsnat på kvinnan som lagat maten Sålde han huset Byggde nytt någon annanstans. Detta hus byggdes omkring 1938 och var bland de första som byggdes på Mon, och faktiskt egentligen inte någon gång blev hotat av grusexploateringen utan det ligger fortfarande ett hus på tomten som är ombyggt och tillbyggt. När den här bilden togs innehades huset av en annan byggnadsarbetare och egenföretagare som hette Peter Knutsén, som tillsammans med sin fru Irené förbättrade huset med toalett, dusch, ett ordentligt kök, ett garage med uterum, och den lilla tomten blev en alldeles fantastisk liten välskött trädgård där den låg vid kanten av berget och grusbranten ner mot den nya vägen. När vägen byggdes på 1980-talet innebar det stora olägenheter för de som bodde kvar. Grävskopor körde fram och tillbaka och hus i närheten revs och det dammade och rök så att Peter och Irené sålde sin idyll och flyttade till annan ort där dom skapade en ny liten idyll. Den nye ägaren hade andra anspråk på storlek och standard och det nya huset på tomten är inte det minsta likt huset på bilden. Men nu när vägen har varit klar och trafikerad i många år har man en fantastisk utsikt från platsen. Till vänster har man, sedan man brutit sig igenom grusvallen bortanför motellkullen som snart också är borta, fri utsikt över Mjörn, men utsikten störs ju när man ser till höger, där ett ökenlikt landskap breder t sig. Dokument nr.d817 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.ej kursiverad text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 818

2 Här följer inledningsbetraktelsen som är en svidande vidräkning med de löften som grusexploatörerna lovade vid tillståndsgivningen för grustäkterna. Å r 1979 trycktes denna lilla diktsamling på Lerums boktryckeri, författad av Joel Slättmyr. Den är en medkännande och även humoristisk skildring av de sommarboende på Mon, platsen som idag ser ut som en öken vid infarten till Gråbo, men på och 60 talen var sommarparadis för många arbetarfamiljer. Där de träffas i dag direktörerna där de ställer sina bilar där skulle man i dag runt om kunna se de återställda groparna. Där skulle gångstråken löpa I de mjuka slänterna och i början till dälden bli synlig Det man för tio år sedan lovat Återge till kommuninvånarna Skulle man i dag se början av Bara man fick gräva ut gruset Men i dag är det Lika lite återställt som för tio år sedan Direktörerna träffas idag De tycks ha glömt Deras blickar är skymda av salighet över att i denna världen Ha lyckats Deras Ansikten Är släta och rena rengöringsprocedurerna med de långa utlandsresorna golftimmarna de amerikanska vitalitetssprutorna har gjort dem lika välordnade som gammaldags dekorerade grishuvuden i juletid Dokument nr. D 817 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ej kursiverad text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 817

3 N Mjörnstugan på 1980-talet. är Einar Samuelsson byggde Mjörnstugan Motellet på Mon år 1955, fanns redan ett grustag som var under avveckling på den sida av Björboholmsvägen som vette mot Mjörn. Här intill den gamla småskolan möttes den gamla och nya Björboholmsvägen, där Björboholmsvägen, numera Fornminnesvägen nedanför motellet gick så nära grustaget att man många gånger när man åkte förbi Mjörnstugan undrade om inte vägen någon dag skulle rasa ut i grustaget. Einar Samuelsson kunde nog inte ana när han byggde Mjörnstugan att den till sist skulle drabbas av samma öde som alla de sommarstuge och villaägarna på grusåsen som Samsand ihärdigt och metodiskt tog bort marken för. Långt efteråt, när ett annat företag övertagit grusexploateringen, var även Motellets öde avgjort. En väg skulle byggas i botten på grustaget, och gå utanför Gråbo mot Björboholm och Sjövik, och den klöv först grusåsen mellan skolan och Mjörnstugan, så att Motellet kom att ligga ensam på en gruskulle. Bensinmacken flyttade till den nya infarten till Gråbo och Mjörnstugan blev kontor ett antal år, Björboholmsvägen avstängdes och döptes om till Fornminnesvägen. Boende efter Gamla Björboholmsvägen fick en betydligt längre väg till Gråbo. Till sist närmade sig grusexploateringen Mjörnstugan och den måste också rivas. I dag, år 2001, försvinner gruset dag för dag, och där en gång denna sista byggnation på Mon stod, kan man snart inte att se var det s.k. Motellet låg. Dokument nr. D. 821 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Joel Slättmyr. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 821.

4 P Johansson & Söner å 1950-talet köpte Theodor Johansson den här fastigheten på sjösidan av Björboholmsvägen. Idag heter vägen, som är avstängd framme vid grusexploateringen, Fornminnesvägen. Här startade Theodor med en av sönerna ett företag som arbetade med frukt och bärförsäljning. Här var även maskinrensning av lingon. År 1977 flyttade företaget till Aggetorp där man fortfarande år 2001 är verksam under samma namn. Sabema, som köpte en del fastigheter även på den östra sidan av Fornminnesvägen övertog även denna fastighet men har ännu ej tagit något grus på den sidan av vägen, förutom närmast motellet där man skrapat av något. Detta hus finns dock inte längre. Efter att ha varit obebodd ett antal år då fastigheten gästats av personer med mindre goda vanor brann den ner våren Av någon underlig anledning kan numera inte ett hus stå övergivet någon tid innan det blir vandaliserat, och samma fenomen har drabbat och drabbar hus i grannskapet som står tomma. Hur nära Gråbo på den östra sidan av Fornminnesvägen som i framtiden kommer att grusexploateras sätter troligen fornlämningslagen en gräns för. För övrigt är grusgroparna i Gråbo, idag år 2001, ett bekymmer för grusföretaget, kommunen, länet och tillståndsmyndigheter, då kampen idag handlar om vad som är viktigast i framtiden, grundvatten eller grus. Hur den exploaterade grusåsen som nu är borta skall återställas, enligt myndigheternas och grusföretagets vokabulär är svårt att förstå. Hur kan man återställa en grusås som nu är betong och grus i Göteborg med omnejd. Vi i Gråbo och Stora Lundby Hembygdsförening förstår nog att grusgropen och Samsand,som under Einar Samuelsson tid kunde sysselsätta upp till 40 personer, hade stor betydelse för Stora Lundby under och 60-tal, men att den numera inte skapar så många arbetstillfällen, och att en ytterligare exploatering där man går djupare och skadar vår vattentäkt inte är önskvärt varken ur kommunens eller Gråbo invånares intresse i vårt fortfarande växande lilla samhälle. Dokument nr. D 822 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.. Foto: Rolf Johansson. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 822

5 Gråbos nya Centrum Den 3 juli 1970 invigdes Gråbos nya affärscentrum. Det kom att gränsa till det gamla stationshuset i väster, den nya Hjällsnässkolan i norr, de nybyggda lägenheterna på Lundbyvägen i öster och ett tidigare jordbruk som förr kallades Knepplakullen i söder. P å en dag hade Gråbos och Stora Lundbys centrumbildning och köpvanor förändrats. Visserligen fanns fortfarande Konsum och Lars- Åkes Livs kvar vid Sniken, men ett flertal gråboföretag hade flyttat till det nya affärscentrat. 2 banker, post, försäkringskassa och en del nyetableringar hade fyllt de tre huskroppar som bildade ett slutet torg, en planering som man så småningom tyckte var till nackdel för både företagare och kunder, men som 20 år senare kom att förändras när Livsmedelshallen och postlokalen brann ner och ersattes med nya byggnader Affärslokalerna byggdes med ett modulsystem där varje enhet var cirka 3,40x14,5 m vilket gjorde att småbutikerna hade väldigt svårplanerade utrymmen. Av de ursprungliga ägarna finns år 2001 endast Gråbo Blommor och Gråbo Herrfrisering kvar. Gråbohallen har ny ägare och ändrat namn till Bonum, Salong Chris finns kvar med nya innehavare, likaså Kå-Pe Frukt och Tobak, Färg-Tjänst och Gråbo-Bagarn. Kemtvätten lämnade först torget, följt av Guld och Ur och tandläkare. Försäkringskassan flyttade till ny lokal vid vårdcentralen, Kjells Sport som bytt ägare några gånger, lades ner på 1980-talet. Feminette lämnade Gråbo i slutet av 1990-talet, och Hjällsnäs Foto avslutades i samband med pensionering år Skandinaviska Banken finns inte heller kvar i Gråbo, och idag är den högra affärsbyggnaden endast uthyrd till en Pizzarestaurang och Gråbo Blommor. Konsum vid Sniken flyttade i slutat av talet till torget, efter att länge ha hållit ställningarna vid Gråbos gamla Centrum. Skånska Cement som byggde torget och lägenheterna har också lämnat arenan och både Lundbyvägens hyresgäster och torget har fått nya förvaltare. Torget har hela tiden varit privatägt, vilket lär vara ovanligt och lett till en del inskränkningar i valtider när politiska partier vill propagera för sitt partiprogram. Idag är torget öppet och inbjudande, men ändå tycks det ( okt. 2001) vara svårt att fylla de tomma lokalerna efter Feminette och S-E Banken. Dokument nr.d 835 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 835.

6 I ett 32-sidigt reklamblad presenterade sig handlarna och övriga verksamheter som delades ut till Stora-Lundbyborna, och här ser vi en av de veteraner som fortfarande ( okt. 2001) finns kvar. Karl-Axel Karlsson bedrev handel med grönsaker m. m. i Gustav Svenssons nedlagda bensinstation intill Lekstorpsskolan när han flyttade in i en modul i Hjällsnäs Affärscentrum som torget hette invigningsdagen. Idag har butiksytan ökat till två moduler. Berit och Klaes Pettersson var nya på orten och kom med friska idéer. Klaes fick ta hand om ordförandeskapet i den nybildade företagarföreningen som han skötte med energi och bestämdhet. Klaes omskolade sig senare till lärare och lämnade Gråbo och ny ägare tog över. Även han sålde efter några år och nu drivs Kå-Pe Frukt och Tobak av Majlis och Morgan Karlsson sedan många år. En annan veteran är Gert Olsson som innan han flyttade till Mjörnbotorget, som torget döptes till efter den pristävling som utlystes i samband med invigningen, hade sin verksamhet i en villakällare i bygdegårdsområdet. Han har bytt kompanjon och flyttat salongen något inom byggnaden men har ungefär samma areal som tidigare. Salong Chris är fortfarande kvar på Mjörnbotorget i samma lokaler. Anställda hårfrisörskor tog över verksamheten när Hjördis Moberg startade ny salong i Göteborg. Ett exempel på prisnivån år 1970 är detta öppningserbjudande som bröderna Nilsson i Gråbohallen bidrog med i reklambladet. Färg-Tjänst hade verkligen slagit på stort vid invigningen. Sju sidor i reklambladet där färg annonserades på tre och skönhetsmedel fyllde fyra sidor. Färg-Tjänst var ett Lerumsföretag som hade filial i Gråbo. Det såldes till nya ägare på 1970-talet. Idag heter företaget Färg & Flärd. Dokument nr.d. 836 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr- 836

7 På dessa två sidor presenterade sig Ingegerd och Lennart Flink där vi även informeras om bageriet vid Sniken i huset mitt emot Lilla Kiosken. Ingegerd och Lennart drev verksamheten in på 1980-talet då Rolf Fransson, som en tid arbetat i bageriet, övertog rörelsen. På 1990-talet var det dags för en ny ägare som idag ( okt.2001) även har en filial i Lerum. Feminette var ett Gråboföretag som bedrivit h andel med damkläder i en källarlokal i Gråbos första hyreshus. Här öppnade man med två moduler. Med tiden avvecklades försäljningen av tyger och sybehör och Feminette marknadsfördes som ett renodlat modehus. En filial i öppnades i Kungsbacka och butiken i Gråbo växte till 4 moduler.i slutet av 1990-talet flyttades affären till Lerum. Saknaden efter en affär med damkläder, men även tyger och sybehör, är stor både bland kunder och övriga kvarvarande företagare på torget dåtorget numera börjar bli alltmer utarmat på ett bredare sortiment och kunder måste i allt högre grad måste åka till andra orter för att handla det nödvändigaste. I en modul startade fotoaffären som så småningom utvidgade både sortiment och butiksyta till som mest tre moduler. Tv och Radio och TV-service stod en tid för den större delen omsättningen men när omsättning och lönsamhet gick ner på 1980-talet minskades butiksytan till knappt två moduler och sortimentet på Tv och radioartiklar avvecklades gradvis. De sista tio åren var affären en renodlad fotoaffär med fotoateljé. Efter 29 år på torget var det dags att tacka och säga adjö när åldern tog ut sin rätt och innehavarna kunde gå i pension. Affärslokalen övertogs av Gråbo Pizza-butik som nu gjort om lokalen till en smakfullt inredd restaurang. Butiker som under kortare perioder funnits på Mjörnbotorget är en leksaksaffär som inrymdes i den lokal som gränsar till Salong Chris. Den flyttade till Lerum. I leksaksaffärens lokal är nu en affär som tillhandahåller häst och hundartiklar. En Zoo-affär fanns några år på torget, men även den flyttade. Omflyttningar och ändringar av butikslokaler har under de gångna 31 åren varit många, men det ju är nödvändigt och naturligt att så sker för att kunna anpassa verksamheterna när några företag försvinner, de gamla vill utvidga eller när i nya företag etableras. En butik som välkomnades av många är den nya fiskaffären. Dokument nr. D 837 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 837.

8 T vå butiker som nu är borta presenterar sig. Gråbo Guld och Ur verkade bara några år innan guldsmeden övertog en butik i Lysekil och fotoaffären flytta in i den lediga lokalen.. Kjells Sport övertogs senare av en ny företagare som dock inte stannade länge. Den sista ägaren var kvar längre men även han lade ner affären. Efter detta blev det omflyttningar ändringar bland de övriga affärerna.. Försäkringskassan flyttade snart till ny lokal vid vårdcentralen, men stannade inte länge där heller utan lades ner för gott i Gråbo. Skandinaviska Banken som ändrade namn till S-E Banken var kvar till i slutet av 1990-talet då man lämnade Mjörnbotorget. Här är ytterligare två veteraner på Mjörnbotorget. Sparbanken i Gråbo har visserligen bytt namn och även utvidgat men ligger kvar i samma affärsbyggnad som vid starten. Banken hade tidigare ett kontor intill försäkringskassan i Centrumhuset. Posten huserar nu i en egen byggnad med en för Gråbo ovan arkitektur. Dokument nr. D 838 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 838.

9 S å här såg byggentreprenörens varumärke ut Varumärket är som bekant ändrat Skånska Cement inblandat i det mesta av den stora nybyggnation som ägde rum på 1960-talets senare del. Att man hade stora planer på ytterligare bostadsbyggande kan vi se på det femte stycket i ovanstående information. Av de löftena, som köpmännen hade hoppats på blev det ingenting. Det skulle dröja ett tiotal år innan byggnationen tog fart igen och då var Skanska, som företaget heter idag, inte inblandat. Men ombyggnaden av torget efter branden 1990 utfördes av Skanska som då fortfarande förvaltade Mjörnbotorget. Dokument nr. D 839 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 839.

10 I nvigningsprogrammet innehöll mycket lokala förmågor och leddes av Holger Falk, boende i Björboholm och känd som ledare för De gamlas utfärd som arrangerades av Göteborgs-Posten. Trollkarlen Conny Ray från Lerum kom senare att medverka i många av de torgfester som köpmännen årligen arrangerade. Under byggtiden kallade Skånska Cement torget för Hjällsnäs Affärscentrum. Fotoaffären registrerade därför namnet Hjällsnäs Foto. Varför inte Hjällsnäs Affärscentrum dög vet jag ej, kanske kunde det förväxlas med Hjällbo. En pristävlig om namnförslag utlystes vid invigningen av torget och som resulterade i att det blev Mjörnbotorget som juryn fastnade för. Under 1980-talet konkurrerade inofficiellt Gråbo-Centrum, eftersom leverantörer och andra lättare skulle kunna lokalisera torget, men idag är nog det officiella namnet Mjörnbotorget det som vanligen används. Att hälsa välkommen hör till ett sådant här reklamblad. En hänvisning med planritning med butikernas läge fanns på sidan bredvid. Den som inte har sett torget sedan 1970-talet skull idag har svårt att känna igen sig. Här finns nu två livsmedelshallar, men betydligt mindre med småbutiker och endast en bank. Kanske fylls de tomma lokalerna igen med nya optimistiska företagare, lika förhoppningsfulla som de som startade sina affärer 1970, eller skall de stora köpcentra som finns på bilavstånd ytterligare minska lusten och möjligheten att kasta sig in det äventyr som det innebär att starta handel i Gråbo och andra liknande mindre orter. Dokument nr. D.840 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 840.

11 V Villa Soläng illa Soläng revs år 1945 och nu är området bebyggt med loftgångshus från tomten Sandala och ned mot gaveln till pastorsbostaden. Till vänster syns missionsförsamlingens pastorsbostad. En gång och cykelväg gick från järnvägsstationen upp mot Sniken. Gångvägen är nu borta och hela området som idag heter Segerstadsområdet är bebyggt med hyreshus. Till höger syns Småhöga som har gett namn åt ett radhusområde som ligger i närheten och längst till höger skymtar boningshuset till Martin Petterssons Handelsträdgård. Soläng byggdes av Evald Nilsson och ägare år 1945 var Robert Olsson. Pensionat och Kaférörelse har idkats under en tid i Soläng. Dokument nr. D.847 i Stora Lundby hembygdsförenings samling. Fakta: Rober Haraldsson. Text och bildbehandling: Kar Gustafsson Ordningsnr. 847

12 Martin Pettersons Handelsträdgård Till vänster ser vi Monvägen och ungefär där trädraden som går snett till höger i bild finns idag Segerstadsvägen. Axel Andersson, stenhuggare som byggde sig ett hus i början av seklet vid Hjällsnäsvägen hade rävfarm i dungen upp till höger. August Pettersons och sonen Martins hus till vänster. Man bodde vintertid i huset, men hyrde ut på sommaren då man flyttade ut i ladugårdslängan. Cyklisten befinner på en Lelle-Larsvägen som nu är borta. Dokument nr. D 848 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling.. Text: Harald Robertsson. Bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr. 848.

13 H Bensinmack, kafé och motell. är ser vi Mjörnstugan, Motellet, när alla verksamheter var full gång efter invigningen. Här hade Kurt Augustsson bensinmack och bilverkstad tills den verksamheten flyttade till den nya infarten till Gråbo. Kaférörelse bedrevs och under 1970-talet fanns en pub. Mad hade festlokal i övervåningen och det fanns övernattningsrum för resande så att i någon mån gjorde Mjörnstugan skäl för namnet Motellet som det oftast kallades för. Idag går landsvägen mot Östad bakom motellet nere i ett ökenliknande landskap och det som finns kvar är toppen på en grushög som förmodligen också snart är borta. Så har den stora grusavlagring på vars yta under många år fanns ett 40-tal sommarstugor och denna anläggning försvunnit till andra platser och byggnader runt om i Västsverige. För de hus som finns kvar efter kanten på Vättle Fjäll är dock utsikten mot Mjörn lika vacker, men kontrasterar när man vänder blicken åt andra hållet där ökenlandskapet breder ut sig. Så här såg det ut år 2001 Dokument nr.d.891 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 891

14 Interiörbilder från Mjörnstugan. Dokument nr. D 892 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 892.

15 Borgarbrandkåren randmännen, från vänster i bakre raden: Albert Johansson, Heden, Per Andersson, Hans Lars- Gunnar Larsson, affären i Gråbo, Karl Eriksson, Gråbo, Bertil Hammarfjord, Röseliden, Bgården, Olof Pettersson, Höggård, Elof Johansson, Nyedamm, Stig Winqvist, Ljungvik, Josef Hansson, Heden och Lasse Larsson, Gråbo Kafé. Främre raden: Karl Nilsson, Gråbo, Ernst Svensson, Sniken, Gunnar Hedlund, Monabacken, Gunnar Pettersson, Höggård, Einar Andersson, Ekhamra, Gösta Andersson, Dammera, Hilding Stakeberg, Gråbo, Martin Pettersson, Segerstad, Karl Erik Lundqvist, Monabacken och Bertil Nilsson, Solberga. Ur Fredagsbladet saxar vi följande: Brandväsendet i Stora Lundby. Vid kommunsammanslagningen de tre socknarna frivilliga brandkårer. På grund av kommunens längd och stora fritids och skogsområden ansågs det önskvärt att bibehålla alla kårerna. Organisatoriskt sett är Gråbo huvudkår med underställda kårer i Sjövik och Olofstorp. Sammanlagt finns fem brandbilar, varav två nya och en äldre jeep med pump och vattentank. Under år 1960 upprättade Antens Sågverk en industribrandkår i samarbete med kommunens brandväsende, med spruta och annat material som lån från kommunen.. Organisationen är mycket stor i förhållande till folkmängden, men har gått att bibehålla på grund av brandmännens villiga, uppoffrande och intresserade arbete 0ch deras mycket måttliga krav på ersättning. I samband med skolbygget i Gråbo måste ny brandstation byggas, då den gamla av frivilliga medel uppförda, låg mitt på den blivande skolgården. Man byggde då en modern brandstation, efter bygdens behov. Markplanet en stor vagnhall med plats för två bilar, sprutor, båt materialkärror rett. I andra våningen en bostadslägenhet, ett enkelrum med kylskåp samt en expeditionslokal för brandchefen. I källaren inrymdes tvätt- och provtryckningsanordning för slang samt torkskåp centralförråd för slang m.m. Bild nr. 626 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Identifikation: Per Andersson och Lars Edmundsson. Bildbehandling: karl Gustafsson. Ordningsnr. 911.

16 N Brandbil P 5034 är denna fina brandbil hade blivit omodern skänktes den Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Från Teknologiföreningen anlände till Gråbo Kommunalkontor med julhälsningar denna bild med texten: STILL GOING STRONGER. Den deltog i chalmeristkorteger på valborgsmässoaftnar i Göteborg kanske mer än den var i tjänst som brandbil i Stora Lundby. Kungörelse, saxat u Fredagsbladet. Dokument nr. D 912 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr.912.

17 K Kolerakyrkogården olerakyrkogård i Gråbo Terräng : Krön av moränrygg, skogsmark. C:a 35x35 meter ( NÖ-SV ). Kyrkogården är omgiven av 0,20,5 meter hög och 0,4 meter bred stenmur av gråsten, kallmurad av 0,2-0,5 meter stenar. I muren finnes i kyrkogårdens NÖ del två motställda porthål 1,5 meter breda och omgivna av ca 0,9 meter höga och 0,2 meter tjocka stenar. På kyrkogården går två grusgångar i form av ett kors, med krysspunkt i NÖ delen av kyrkogården. Omedlbart NÖ om denna punkt står en minnessten fastgjuten i en stensockel Minnesstenen är 1,85 meter hög, 0,6 meter bred och 0,3 m tjock. vid basen. Både minnesstenen och sockeln är uthuggna i granit. På platsen finns granar, björk och lövsly. Uppgifter hämtade ur Göteborgs Arkeologiska Museum blad nr. 7B3 i Stora Lundby I kapitlet på sidan 99 i Stora Lundbyboken En Resa i Tiden skriver Lars Edmundsson: Vid en koleraepidemi år 1834 dog 59 Lundbybor. Då det ansågs att de i sjukdomen avlidna, för smittspridningens skull borde begravas på avsides beläget ställe, iordningställdes här en begravningsplats. Dock jordades inga döda här denna gång, epidemin avklingade innan platsen hunnit färdigställas. Men år 1853 kom koleran åter och 16 Lundbybor dog. Det är dock osäkert om samtliga begrovs här uppe, behovet av särskilda begravningsplatser för koleraoffer började ifrågasättas, men helt säkert är att sex Lundbybor fått sitt sista vilorum här. Dokument nr D.913 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Bertil Johnsen. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 913.

18 På stenen finns följande text: Till Minne av de i Kolera Avlidna År 1853 Minnesstenen Till hundraårsminnet 1953 restes en minnessten och den raserade muren reparerades. Dokument nr. D. 914 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Foto: Bertil Johnsen. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 914.

19 N Arvid på Dammera. är Dammera revs 1986 fanns bara ett av snikatorpen kvar av de gamla torpen i Gråbo. Det låg på tomten som gränsar till Lekstorpsskolan, men hade innan rivningen under årens lopp förändrats så att nästan inget fanns kvar av den ursprungliga byggnaden. Det är nu också rivet, liksom Moledet nedanför Monvägen. I dokumentet med ordningsnr. 9 skriver Lars Edmundsson att namnet härrör från ett dämme i en bäck som avvattnade en mosse i Gråbo Centrum. Att Gråbo var sankt med dammar och mossar vittnar namnen på omgivningarna kring järnvägsstationen. Förutom Dammera har vi Mossalaggen, idag Mossalaggsvägen. Vid stationen, där Konsum ligger låg en gård som förr i tiden kallades för Knepplakullen och nedanför fanns också en liten damm där man rötade lin. Dagens gatunamn i bygdegårdsområdet vittnar också om vattensamlingar i området. Fågelkärssvägen och Ljungviksvägen är sådana namn. Långt in på 1960-talet kunde man på vår och höst se stora vattensamlingar på nuvarande parkeringsområdet nedanför bygdegården och området där snikenhusen ligger idag liknade mest en mosse. Elsie Hedström, skriver i sin uppsats En Västgötasocken på morfars tid som publicerades på 1930-talet, om den plats som hennes morfar, folkskolläraren Isak Rosenström med sin hustru Carolina Wilhelmina von Köhler kom till år 1852: Den som nu stiger av tåget vid Gråbo station och vandrar den breda landsvägen fram genom det ständigt växande samhället upp mot Björboholmsskogarna, möter en helt annan anblick än den som då mötte ögat. Hela den trakt, som nu utgör Gråbo samhälle med skolor och lärarbostäder och affärer, välmående gårdar och prydliga villor, var då föga mer än vildmark. Inte ett träd någonstans, knappast en grön fläck, endast ödslig ljungmark och sten, vart ögat såg. Där nu stationshuset med sina trädgårdar och lummiga björkdungar ligger, var då en stor sumpmark, där ålen gick upp i de dyiga pölarna, som blänkte i solljuset, och kvällsdimmorna dröjande stego ur sänkorna, svepande sitt fuktiga, sjukdomsbringande hölje kring de torftiga människoboningarna. Dokument nr. D 929 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 929.

20 Hörnet Lundbyvägen-Bysmedsvägen år 1986 Torpet låg mitt inne i den moderna villabebyggelsen, vid hörnet av Lundbyvägen och Bysmedsvägen, och många båda äldre och yngre gråbobor var ledsna och kanske lite förargade över rivningen. Dokument nr. D. 930 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 930.

21 I Grusexploatering i Gråbo, 1960-tal. förgrunden ser vi Nilsson-Pålars fabrik som fabricerade betongpålar under många år under den stora byggboomen i Göteborg på 1950-och 1960-tal. Grustaget på den här bilden var den första större grustäkten i Gråbo och sträckte sig från dåvarande Björboholmsvägen med två större uttag endast skilda av en väg. Det närmaste grustaget slutade alldeles intill Låddagården som vi ser ovanför pålfrabriken. I mitten av vänster bildkant syns en del av Hjällsnäs By och ovanför nära bildkanten ser vi ett nybyggt villaområde av s k Skånelängor och 1 1/5 plansvillor. Den första förtätningen av byggnationen i Gråbo ser vi upptill ungefär mitt i bild med Bygdegårdsområdet intill den gamla Lekstorpsskolan, och på andra sidan Lundbyvägen, Gråbos första hyreshus, och de senare byggda radhusen vid Jonsvägarna intill nuvarande bussterminal. Ännu går tågen på Västgötabanan. Där torget med parkeringar nu ligger syns endast en gammal gård som nu är borta, Fridhem, förr Knepplakullen. På andra sidan Lundbyvägen där vi idag kan besöka Parasollen och vårdcentralen, ligger några villor och en banvaktsstuga. Villorna är rivna och banvaktsstugan flyttad in på Parasollens gård. Dokument nr. D 941 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 941

22 U 1 Samsand, nuvarande Sabema. pp till höger i bild syns den omfattande grusexploatering som Einar Samuelsson startade och som fortfarande pågår. Den gamla grusåsen var bebyggd med ett fyrtiotal små sommarstugor vars inbyggares öden Joel Slättmyr skildrat i form av ett prosapoem i den lilla skriften Höstvandring, tio år efteråt Se dokument nr 817 och När denna bild togs i slutet av 1960-talet fanns det fortfarande en del sommarstugor och även åretruntbostäder kvar inne i skogen mellan grustagen. Även Einar Samuelssons egen skapelse Mjörnstugan allmänt kallar Motellet, som vi ser vi mitt i bild där den ligger med magnifik utsikt över Mjörn med landsvägen mellan Gråbo och Sjövik alldeles nedanför, är i dag borta och även detta grus, liksom tidigare utvinningar, kommer att användas till betong, makadam och vägbyggen. Många som dagligen färdades på vägen förbi Motellet undrade nog när den skulle rasa ner i grusgropen. Idag har de två grusgroparna blivit ett och har förbindelse mellan varandra. Ett jordbruk Moslätt som låg till höger och vars gärden vi ser i gruskanten blev ett tidigt offer för grushanteringen. I dag går ju landsvägen nere i grustaget och den gamla vägen till Björboholm är avstängd ungefär där infarten till Motellet syns på bilden. Skrivet mars år Dokumen nr. D842 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 942.

23 Gisela Ann-Helen Karin Barbro Eleonor Monica Marita 1972 års Lucia-kandidater Marianne Annica Christina Ulla Eva Anette Pia 1973 års Lucia-kandidater Monika Kerstin Britt Ingmarie Charlotte Veronika Karin 1974 års Lucia-kandidater Annika Lilian Lena Elisabet? Kerstin Ann 1975 års Lucia-kandidater Under första åren under 1970-talet hade Gråbo egen Lucia. Bilderna visar luciakandidater från den perioden. Lucian kröntes på Mjörnbotorget och Luciafirandet var ett samarbete mellan köpmännen och Stora Lundby Scoutkår. Det samarbetet fortsatte även sedan Luciafirandet blev en angelägenhet för kommunen som helhet men där kröningen kom att ske i Lerum och Lucian med tärnor sedan i tur och ordning besökte även Floda och Gråbo. Kurt Pettersson som var Scouternas ledare, slöjdlärare och sedermera rektor, skötte programmet i alla de år han fanns bland oss. Torgets egen Lucia,Gunhild på charken, som i många år på 1970-talet på luciamorgonen så fort affärerna öppnat, lussade i alla butiker och med en mörk Sara Leander-röst sjöng och bjöd på kaffe, lussekatter med pepparkakor. Dokument nr. D.981 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 981

24 Fest på Mjörnbotorget Fester med artister och lokala förmågor har under alla åren arrangerats av köpmännen, oftast i samarbete med Lekstorps IF. Här har Göingeflickorna, Rock- Olga, Susanne Alvegren, Alf Robertsson, Bröderna Djup, Flamingokvintetten, Laila Westersund, Lasse Lönndahl och många fler underhållit torgbesökarna. På 1970-talet användes ett lastbilsflak som scen, senare fick vi en portabel scen av kommunen som nu används och lånas ut av Lekstorps IF. Conny Ray har underhållit barnen vid många sådana torgjippon. Dessa torgfester var oftast välbesökta och uppskattade. Bilden till höger visar Livsmedelshallens personal och nedan ett bildkollage på glada bagare och andra glada handlare på Mjörnbotorget. Dokument nr.d. 982 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 982

25 P Stenhuggare Axel Anderssons bostad (idag GråboDynamit) å ett gärde i närheten av stationsområdet ( idag hörnet av Hjällsnäsvägen och Segerstadsvägen) köpte Axel Andersson i slutet av 1910-talet detta hus av dåvarande stinsen i Gråbo, Edvin Lundgren. Huset var inte färdigbyggt vid köpet. Stinsen fick förflyttning från Gråbo år Att han byggt huset för flytta från Rosenströmska villa (Sandala) där han bodde under sin 9 år i som stins i Gråbo till ett eget hus är troligt, men måste avbryta färdigställandet på grund av förflyttningen. Axel Andersson kom från Karlshamn och efter en period i Bohus-Malmön startade han stenhuggeri Stora Lundby och bosatte sig i Gråbo. På ett flertal platser, bland annat i Stenkullen och bakom prästens ankdamm vid Stora Lundby kyrka bröts i huvudsak gatsten. som fraktades med häst och kärra ner till Gråbo station för vidare befordran till Göteborg. Firman hette får börja Axel Andersson Stenhuggeri. Under den här perioden blev användningen av dynamit allt vanligare och Axel köpte dynamit för eget bruk, men tog även hem till försäljning till jordbrukare och andra som behövde dynamit. Så småningom blev dynamitförsäljningen den huvudsakliga sysselsätt-ningen och fortsätter nu i tredje generationen Av säkerhetsskäl flyttades dynamitlagret till Kroksjödal på 1950-talet.. Omkring 1970 ändrades firmanamnet till Gråbo Dynamit Vad vi vet så måste Gråbo Dynamit vara det äldsta företaget i Gråbo som fortfarande är i drift. Axel Andersson med familj Dokument nr. D 1111 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Nora Wennerö. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 1111

26 Stenhuggare ängst till höger i bild står Axel Andersson. Den andra mannen från vänster är David Andersson Loch tredje från vänster är Fridolf Andersson. Bilden är kanske tagen vid ett stenbrott vid Linneklinten i Sandängen, nära Stenkullen. Axel Andersson med hustrun Frida Och barnen Artur och Helge En vintrig flygbild över huset där vi ser dubbelspåren på statinonsområdet Dokument nr. D 1112 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Nora Wennerö. Text och bildbehandling. Karl Gustafsson. Ordningsnr

27 B Nykterhetslogen låbandföreningen i Gråbo innehade det hus som i dag är pingstförsamlingens möteslokal. På 1920-talet lades föreningsverksamheten ned i Gråbo och huset såldes till Smyrnakyrkan i Göteborg. Tyvärr har vi inte kunnat identifiera personerna på bilden. I mellanraden nr. 2 från vänster ser vi dock David Andersson. Damen som sitter längst till vänster är troligen Frida Svensson. Mannen som sitter näst längst ut till höger är Axel Andersson, ägare till Axel Anderssons Stenhuggeri, senare Gråbo Dynamit.. Dokument nr. D1127 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Nora Vennerö. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

28 Ä Blåbandföreningen ven på denna bild från 1910-talet har inte alla kunnat identifierats. I bakre raden kan vi dock till vänster först se skolläraren Tord Westberg. Mannen med mustaschen är Ernst Olsson, kallad Slev-Ernst, kanske för att han var murare. I undre raden från vänster ser vi Frida Andersson, och i mitten Ellen Andersson.. Dokument nr. D1128 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Fakta: Nora Vennerö. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 1128

29 Anderssons Gata Utmed Västgötabanans banvall, som var dubbelspårig inne på stationsområdet, löpte en grusväg mot Hjällsnäs by. Den heter idag Hjällsnäsvägen och är nu breddad. Bebyggelsen på Hjällsnäsvägen slutade vid det gamla torpet Grönbacka. Gatan delas längre fram med en väg som korsar den gamla banvallen och en väg som idag heter Femtegårdsvägen som går igenom Hjällsnäs by. Bilden är troligen från 1950-talet och gatan kallades i folkmun för Anderssons Gata. Nora Vennerö, som jag lånat bilden av, erinrade sig att förutom sin far Axel Andersson, bodde Paul Andersson, Oskar Andersson och några till med det namnet efter gatan. Som vi kan se på bilden var det flera obebyggda tomter både på vänster och höger sida om järnvägsspåren. Efter häcken nedtill i bild går idag Segerstadsvägen och hela området är idag, år 2004, mycket förändrat. Dokument nr.d1131 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

30 G Hjällsnäsvägen = Anderssons Gata år 2004 atan är i dag en asfalterad gata som löper efter den gamla banvallen som nu är cykelbana. Innanför till vänster ser vi Småhöga, Grönbacka, Segelstaden och Moledet, radhus och parhus som byggdes i slutet av 1980-talet, då det gamla torpet Moledet revs. Det låg inne på området nedanför Mogården. Samma öde drabbade torpet Grönbacka som avslutade den dåtida bebyggelsen på Anderssons Gata. På den högra sidan om Hjällsnäsvägen ser vi den villabebyggelse med skånelängor och 1 ½- planshus som kom till i slutet av 1960-talet. Segerstadsvägen anlades på 1960-talet. Den ser vi nederst i bild och börjar vid Axel Anderssons hus vid Hjällsnäsvägen och går upp till Monvägen. Dokument nr. D.1132 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr

31 Gråbo växer 1969 skrev Lars Borke i Annonsbladet en artikel där han på ett intressant sätt skildrar det gamla och det nya Gråbo som håller på att ta gestalt. Jag tar mig friheten att å Hembygdsföreningens vägnar bevara hans alster i vårt arkiv. Dokument nr. D.1133 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

32 Dokument nr. D.1134 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

33 Dokument nr. D.1135 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

34 Dokument nr. D.1136 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

35 Dokument nr. D.1137 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

36 Den stora utbyggnaden och förtätningen av Gråbo Centrum skördade sina offer av de äldre torpen. Först revs Dammera, sedan torpet på Moledet och sist Björkelund som är beskrivet på dokument 1194, och som var det sista av de tre snikatorpen. Vi tackar Lars Borke för dessa artiklar om det gamla och nya Gråbo. Dokument nr. D.1138 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

37 Röseliden maj år 2004 I dokument nr. 279, 399 och 400 är bosättningen på Röseliden beskrivet av Lars Edmundsson. Kullen var trädbeväxt och några spår efter det röse som en gång legat på berget till höger i bild kan man inte se. Här skall nu nya bostäder byggas. Den gamla Häradsvägen, numera Lundbyvägen syns till höger. Lundby Hagar med de gamla ekarna som reser sig både på höger och vänster sida om Lundbyvägen och där vitsipporna blommar rikligt på våren blir nog en vacker utsikt för de nya bosättare som skall få sina hem på kullen och tomten där förr torpet Röseliden låg. I förgrunden ser vi rester av den stenmur som begränsade torpet mot Här låg den tillbyggda torpstugan med en våning som vi kan se i dokument nr. 279 som revs år Här någonstans uppe på kullen tronade det bronsåldersröse som har gett namn åt platsen. Röset låg vid det nuvarande hörnet av Lundbyvägen och Vagnvägen. När det försvann vet vi inte men det lär ha funnits där i mitten av 1800-talet. Dokument nr. D.1139 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text, foto och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr.1139.

38 Flygfoto över Gråbo Centrum å den här flygbilden finns fortfarande det ombyggda huset där torpet Röseliden legat. PTräden på kullen där bronsåldersröset låg finns också kvar. Det enda som ännu återstår i maj 2004 är jordkällaren som tillhört torpet och en trappa ner till hustomten. Dessa kommer troligen också snart att jämnas med marken när nya hus börjar att byggas på Rösekullen som den hetat i äldre tiden. Så fortsätter förtätningen av Gråbo stationssamhälle även in på 2000-talet. Dokument nr.d.1140 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text, foto och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr

39 E n samlingslokal var hett åstundat i vår växande kommun och Stora Lundby Bygdegårdsförening arbetade i många år för att få en sådan till stånd. Här kan vi se det andelsbevis som Bertil Isaksson tecknade år Dokument nr. D1159 i Stora Lundby hembygdsförenings samling Text och bildbehandling: Karl Gustafsson. Ordningsnr. 1159

40 Fredagsbladet den 18/ kan vi läsa om att Bygdegården stod i det närmaste och klar Ioch Bygdegårdsföreningen kunde hålla sitt första årsmöte i egen lokal. När Stora Lundby Scoutkår på 1970-talet blev trångbodda i den gamla sockenstugan, finansierades delvis den nya scoutgården med liknande andelsbevis som teckandes för Bygdegården på 1950-talet. Scoutgården byggdes i direkt anslutning till Bygdegården. Efter år av planerande kunde kårkaplanen Alvar Riegnell inviga den ny scoutgården den 24 oct Även detta andelsbevis fanns hos Bertil Isaksson. Dokument nr. D 1160 i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 1160

41 I Fridhem 2007 ntill Mjörnbotorget, på den plats där jordbruksfastigheten Fridhem låg (i början på talet hette fastigheten Knepplakullen ), färdigställs nu (år 2007) fyra hus med lägenheter avsett för äldreboende. Den nedre bilden är tagen från Lundbyvägens parkeringsplats och den övre uppifrån Rösekullen. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Text, foto: Kark Gustafsson Ordningsnr.1205

42 Röseliden år 2007 I dokumentet med ordningsnr. 279 ser vi en flygbild, troligen tagen omkring ,över detta område. I dokument nr.399 och 400 som troligen innehåller bilder från 1930-tal kan vi läsa om de brukare och ägare till torpet som fanns fram till tal. I torpinventeringen nr. 53 kan vi läsa följande: Röseliden Rösekullen Sammels Torp, som upphört troligen omkring 1900-talets början, marken bebyggd med hyreshus (Lundbyvägen), bostadshuset finns dock kvar i om och påbyggt skick. Tomten har nu beteckningen 3:15. Omedelbart intill landsvägen fanns till omkring 1930 en jordkällare som då borttogs vid dikning av vägen. Namnet sammankopplas nu med liden på häradsvägen, men torpet benämndes tidigare Rösekullen, alltså kullen med röset. Här har med all säkerhet funnits ett borttaget röse. Senare uttalades namnet Röselét. Ett led har säkerligen i gammal tid funnits i gränsen mellan prästgårdens mark och mark tillhörig Hjällsnäs by. Ägare: 1830: Samuel Larsson född : Ingeborg Andreasdotter, född 1801, Samuels änka, samt sonen Lars Bernhard Samuelsson blev sedan ägare. I dokument med nr och 1140 där bilderna togs i maj år 2004 kan vi se Röseliden, (Rösekullen), innan de nya villorna började byggas. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Foto, text och bildbehandling: Karl Gustafsson Ordningsnr. 1206

43 1 Ekdungen tt Ekdungen är ett resultat av två makars samtal under promenad kan man kanske inte ana. AMen här följer en redogörelse för hur denna lilla by i byn kom till. Här har lundbybornas eget initiativ burit frukt och tydligen fyllt ett under många år uppdämt behov. När man ser på bilden ovan kan man tycka att husen ligger tätt, men väl nere i Ekdungens äldreboende har man inte den känslan. Här följer Jan Kuuses skildring, som är en personlig rapport till ett årsmöte, om hur en idé som hans fru kom att tänka på under en promenad förverkligades: En personlig betraktelse Ekdungen ett resultat av lättja och lättsinne. Varför är Jan så lat? Den frågan ställde min mor inte så sällan. Utan att gå in på frågan varför, kan jag konstatera att hennes iakttagelse var riktig. Jag har nämligen själv tvingats inse att jag i grunden är en lat person. Jag kan till och men sträcka mig så långt att jag stundom kan beteckna mig som arbetsskygg. Min far - som var en god iakttagare och pedagog gav mig i min ungdom följande ord på livets väg: Jan, man skall inte vara så lat att man inte gitter göra det bekvämt för sig! I sanning tänkvärda ord, men ack så svåra att leva upp till för en som lider under lättjans ok. Min innersta önskan är bara att få vara och finnas till: sitta eller ligga still utan störande tankeverksamhet och göra absolut ingenting. För många människor och definitivt för min hustru är det normalt att vara påkopplad när det gäller tanke och verksamhetslust, som man bara i undantagsfall kan koppla av ifrån. Med mig är det annorlunda. Mitt normaltillstånd är att vara av och frånkopplad för att enstaka stunder kunna koppla på tanke och handling. Hade historien slutat här hade det väl varit OK. Men det ju här problemen börjar. Åtminstone för mig. Jag har nämligen allt för många gånger varit så lättjefull att jag inte orkat gå ur vägen inför olika arbetsuppgifter som ramlat över mig. Om ett sådant tillfälle vill jag nu berätta. Jag hade med förväntan sett den hägrande pensionsåldern nalkas med frihet från gnetande och arbete. Men även som pensionär tvingades jag inse att min lättja skulle spela mig nya spratt. Under en av våra dagliga promenader för nästan fem år sedan kom min hustru att röra vid en öm punkt hos mig. Jan, tycker du inte att vi skulle kunna bo lite enklare, mindre och bekvämare. Jag menar att vårt stora hus kräver sitt arbete med städning och underhåll, renoveringar och reparationer. Ta bara tre toaletter på två personer det är ju klar överkapacitet. För att inte tala om den stora tomten och trädgården: gräsklippning, mossrivning och beskärning av snabbväxande träd och buskar! Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.120 Ekdungen sid.1

44 Jag blev matt bara jag hörde hennes ord om kommande arbetsinsatser. Så hennes tanke på ett mindre och bekvämare boende slog direkt an hos mig, och då kom en sådan där enstaka då jag kopplade på tankeverksamhet. Av en händelse visste jag att kyrkan sedan gammalt hade jordbruksmark som förts över till stiftet. En del av marken utgjordes av ängen mellan kommunens cirkustomt och ekdungen i svängen opp till kyrkan. Vi tyckte båda att den skulle passa bra som byggtomt, centralt belägen, endast några hundra meter från Gråbo centrum. Men tomten var ju stor, så för att få ekonomi i det hela behövdes det byggas många hus på den. Redan på långt håll luktade det alltså stort projekt, så jag tog kontakt med vår politiker det oppositionella kommunalrådet Kenneth Johansson och hans fru Åsa Bruto som var vice ordförande i byggnadsnämnden. Hustrun och jag bjöd dem på middag. Vid köksbordet testade vi våra tankar och preliminära byggplaner på dem. Det visade sig då att Kenneth och Åsa själva hade haft funderingar på just det området som en möjlig och lämplig byggtomt. Men vi fick också höra att hela processen med byggplan och bygglov i Lerums kommun brukade ta fem år. Om ingen överklagade kunde det kanske gå lite fortare. Både Kenneth och Åsa kunde för egen del tänka sig ett boende där. Som politiker trodde de dock att de skulle kunna göra mer nytta om de själva ställde sig utanför. Då kunde de utan egenintresse lättare stötta våra planer och hjälpa till att bevaka frågan, då den skulle gå igenom olika kommunala instanser. När vi skildes åt, önskade de oss lycka till med byggprojektet som nu så sakta var på väg att ta form. Ungefär samtidigt hade hustrun och jag träffat Ronnie och Rigmor Ramsmo under en poängpromenad. Vi kände till varandra, eftersom våra pojkar varit klasskamrater. Det visade sig att Ronnie och Rigmor gick i samma tankar: stort hus, mycket trädgårdsarbete och avtagande arbetslust. Så även de hade börjar kasta prövande blickar på tänkbara byggplatser. Deras ögon hade också siktat in sig på marken mellan cirkustomten och ekdungen. Därmed fick vi bekräftat att vi var åtminstone två familjer som gick och bar på samma tankar. Sannolikt var det många fler särskilt i vår ålder som befann sig i samma båt. Efter en tid stötte jag på vår lokale byggmästare, Åke Hermansson. Skulle han kunna tänka sig att bygga åt oss? Han blev omedelbart intresserad men framhöll att först måste vi förstås ha en tomt att bygga på. Våren 2002 kontaktade jag stiftjägmästaren i Göteborg, och någon vecka senare besökte Åke Hermansson och jag honom på stiftkansliet. Jag framhöll lite försynt att jag var ordförande i Stora Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.1208 Ekdungen sid.2

45 Lundby kyrkoråd. Jägmästaren ställde sig genast positiv till en försäljning av den aktuella tomten på drygt kvm, under förutsättning att det byggdes bostäder för 55-plusboende. Då det var Stora Lundby-Östad pastorat som ursprungligen ägt marken, uttrycktes önskemål om att bostäderna i första hand skulle reserveras i första hand skull reserveras för personer inom pastoratet. För oss var det villkor och önskemål som var lätta att bejaka. Beslut om försäljning och pris kunde jägmästaren dock inte ta själv, utan ärendet skulle slutligen avgöra i stiftets egendomsnämnd. Efter några förhandlingsrundor fick vi ett slutpris på kr. Formellt skulle Åke Hermansson stå som köpare av tomten ett s k transportköp. Det innebar att när bostadsrättsföreningen väl bildats, skulle den få överta tomten från Hermansson för samma belopp. I praktiken var vi nu alltså tomtägare och hade så långt fast mark under fötterna. Under tiden hade Ronnie också varit verksam. Han hade frågat mig om jag kunde tänka mig att ta in en tredje part i projektet. Det gällde Lasse Jonsson, som varit försäljare på SSAB. Jag kände honom inte men hade ingen anledning att betvivla Ronnies förslag. Ganska snart blev det klart för mig att Lasse skulle bli en tillgång i ledningsgruppen. Som kommunalpolitiker hade Ronnie kontakt med många beslutsfattare i Lerums kommun. Det kom att hjälpa oss i de många samtal och överläggningar vi framöver behövde ha med kommunen. Redan från början lovade kontakterna med kommunen gott. Eftersom vi köpt ett stycke ängsmark krävdes det en detaljplan för området. Att det behövdes mycket förarbete och sammanträden innan en sådan plan var klar visste vi, men att det behövdes ännu mycket mer, visste vi inte då. Hur som helst skissade Lasse, Ronnie och jag tillsammans med våra fruar, Berit, Rigmor och Berit på en situationsplan, där alla husen skulle ha terrasser mot söder eller väster. Vi siktade på ett 30-tal enplanshus 20 lite större och 10 något mindre. En bostadsrättsförening skulle bildas, där man skulle dela på vissa gemensamma kostnader. Vi ville även ha en gemensamhetslokal på området. Standarden på lägenheterna skulle vara hög. Men genom billiga lösningar skulle insatser och månadsavgifter bli överkomliga. Det saknades bostäder i Gråbo för dem som ville sälja villa och flytta till något mindre när man kommit upp i åren. Och vi kände i maggropen att det fanns ett stort lokalt intresse för vårt planerade seniorboende. Åke Hermansson och vi ville emellertid först ha en tydlig bekräftelse på detta. Därför gick vi ut offentligt och pejlade intresset med en enkät i Lerums Tidning under hösten Gensvaret var glädjande stort. Under kort tid kom ett drygt 80-tal intresseanmälningar in. Det var fullt tillräckligt för att vi och Hermansson skulle våga gå vidare med projektet. Genom enkäten fick vi också veta att de allra flesta ville ha den mindre typen av lägenheter. Det tog vi naturligtvis hänsyn till i den fortsatta planeringen. När jag blev pensionär tänkte jag mig en behaglig tillvaro, då jag kunde luta mig tillbaka och ta det lugnt. Men det blev inte så. Hela tiden har min lättja ställt till det för mig. Jag har inte orkat säga nej till uppdrag och gå ur vägen för arbetsuppgifter som råkat ramla på mig. Då hustrun och jag började planera seniorboendet var tanken, att så fort vi skaffat tomt, skulle vi överlämna hela byggprocessen med allt vad det innebar till Hermanssons. Ronnie och Lasse hade emellertid andra planer. Här skulle jobbas. Och det var vi själva som skulle göra jobbet - allt för att projektet i slutända skulle bli billigare. Lättjefull som jag är, orkade jag inte protestera och hålla emot. Så tillsammans med Ronnie och Lasse kom jag ordentligt att hamna i jobbsvängen. Och då visste vi inte heller hur mycket arbete som lurade runt hörnet. I stället för att göra ingenting eller på sin höjd ligga trygg på rygg och fånga mygg fick jag ägna mig åt arbetsintensiv verksamhet på flera fronter samtidigt. Dom andra i interimsstyrelsen fick förstås också jobba, men dom älskade ju att arbeta. Dokument i Stora Lundby Hembygdsförenings samling. Ordningsnr.1209 Ekdungen sid. 3

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där,

Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården. uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren där, MARKLANDA NORRA BYS FASTIGHETER Av Gunnar Fröberg 2014 Solhaga trädgård Marklanda 1:68 Marken avstyckad från Solhaga Marklanda 1:54. Trädgården uppbyggdes med början när Solhagahuset var byggt 1938. Ägaren

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Soldattorp nr 59 under Slögestorp

Soldattorp nr 59 under Slögestorp torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Natur och kulturstig Livered

Natur och kulturstig Livered Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är

Läs mer

I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård.

I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård. I 21 Kamratförenings utflykt till Helgums hembygdsgård. Den 5 juli gjorde I 21 kamratförening en utflykt till Helgums hembygdsgård. Helgums hembygdsgård ligger i Gransjö by på norra sidan av Helgumssjön.

Läs mer

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan

Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Östgötadagarna 2014 6-7 Sept Mem Sjövillan Så var det dags igen för Östgötadagarna. Vikbolandet satsar för fullt för att ta emot alla intresserade, hungriga och köpsugna. Som vanligt tror jag att det blev

Läs mer

Konsum De flesta av fotona som berör Finnerödjabutiken och Konsumbussen kommer från Paul Pettersson.

Konsum De flesta av fotona som berör Finnerödjabutiken och Konsumbussen kommer från Paul Pettersson. Konsum De flesta av fotona som berör Finnerödjabutiken och Konsumbussen kommer från Paul Pettersson. Vid ett möte i Metodistkapellet i Laxå den 31 maj 1902 fattades ett enhälligt beslut om att bilda Laxå

Läs mer

Välkommen till Brf Tomteberget, Lerum

Välkommen till Brf Tomteberget, Lerum Välkommen till Brf Tomteberget, Lerum Nyproduktion bostadsrätter På populära Tomteberget i Lerum kommer att uppföras ett nytt bostadsprojekt. Totalt byggs tre stadsvillor med 33 bostadsrättslägenheter

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt:

4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: 4 Krämarstan på Myra under etableringsfasen och några år framåt: framåt Johan Eriksson Thor (f. 1848-05-12) 12) och hans hustru Maria Nilsdotter (f. 1852-11-15) 15)från Filipstad köpte den 10 juni 1901

Läs mer

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik 6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik Området på nordvästra delen av Hamburgö heter egentligen Nordgård men går numera under namnet Ögården. Det är ett område med odlings- och betesmark med stengärdsgårdar.

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Bröderna Gustafssons charkuteriaffär

Bröderna Gustafssons charkuteriaffär Bröderna Gustafssons charkuteriaffär Hösten 1937 öppnade bröderna Johan och Gustav Gustafsson en charkuteriaffär på tomten Tallåsen, nuvarande Tivedsvägen 18. I slutet på 1936 hade de lämnat in en ansökan

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17

ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING AV MURAR OCH GÅNGVÄGAR PÅ ÅRÅS 2014-03-17 Den östra muren med spår av väg eller körbana i muröppningen. (Mur A) Årås är ett mycket bra exempel på en svensk herrgårdsparks utveckling.

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015

Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård 6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård Hamnekärret är en dalgång som sträcker sig från Rödsvägen ner till Hamnebukten och Stora Stenar. Husen ligger längs med vägen och bergen med odlingsmark däremellan. Bebyggelsen

Läs mer

Utflykt till flydda tider

Utflykt till flydda tider Utflykt till flydda tider Söndagen den 25 september gjorde Västernorrlands Regementes Kamratförening en utflykt till flydda tider. Föreningen besökte då bosättningar i området Västra-Spannsjön, Pommacvägskälet

Läs mer

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell

Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Grand. Till vänster ses stadens dåvarande polisstyrka,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

En Workshop om Framtiden i Gråbo

En Workshop om Framtiden i Gråbo En Workshop om Framtiden i Gråbo Onsdag 26 april kl 13.30 Bygdegården Gråbo Program En Workshop? Framtiden i Gråbo? Staden före 1900 - talet Skolan Kyrkan Västgötabanan 1915-1965? efter 1970 Skogsmark

Läs mer

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Anders Herman och Klara Josefina Alm Sid 1 av 5 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 84 i inventeringen. Torpets namn: Torp på Bro ägor Tillhört gården: Bro. Torpets art: Backstuga. Siste brukare av torpet: Före detta grenadjären Anders

Läs mer

Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4

Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 BEVARADE ÖGONBLICK Fotografier av Piteå under 150 år Rättelser och tillägg till del 1-4 Vid arbetet med fotoböckerna har mycket arbete lagts ned för att kontrollera källmaterialet till bildtexterna. Trots

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

a) vilka affärer vill du helst ha i det nya centrumet?

a) vilka affärer vill du helst ha i det nya centrumet? Milstensområdet I början av 1960-talet var jag ordförande för vår fastighetsägareförening och blev en dag kallad till arkitekt Erik Lindholm på Tingsvägen i centrala Huddinge. När jag kom dit berättade

Läs mer

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa!

Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! A 1. Knivaledet Kort sida utan klickbara rubriker bara att scrolla ner för sidan titta och läsa! Publicering från sidan på www.facebook.com/varnhemshistoria hittar du också här på sidan klicka här! Klicka

Läs mer

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30

Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Andreas Magnus Jonasson, Ordföranden i Åsa Version 2011 07 30 Född 29 maj 1831, Hemmansägare i Ryd, Åsa. Död i Hjälmseryd 19 oktober 1915. Gift med Britta Katrina Andersdotter född 5 oktober 1837 i Hjärtlanda

Läs mer

Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden?

Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden? http://www.med.lu.se/case Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden? HELENA SVENSSON, TEKN. DR. INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE Bakgrund Resvanor, tillgång till färdmedel och problem

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Odinsvägen. Huvudstråket mellan kanalbron och Hotellbryggan. På följande sidor finns närmare uppgifter om de olika bilderna

Odinsvägen. Huvudstråket mellan kanalbron och Hotellbryggan. På följande sidor finns närmare uppgifter om de olika bilderna Odinsvägen Huvudstråket mellan kanalbron och Hotellbryggan Odinsvägen På följande sidor finns närmare uppgifter om de olika bilderna 2009-10-18 Hampabutiken Odinsvägen 13 I denna fastighet har under åren

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år

Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år Detta foto av Annie Wallén från år 1913 visar dragvägsmurning utmed Österlånggatan vid Riddaregatan. Innovatums bildarkiv, bild nr TBTK-006-392, år 1916. Innovatums bildarkiv, bild nr TBWG-003-077d, år

Läs mer

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012

Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 1 Konstnärsparet Eugen och Maria Pettersson Sammanställt av Thure Herbertsson oktober 2012 Bild från Uppsala Tidning den 18 nov. 1989 där han som 80-åring berättar om livet och om snideriet. Eugen och

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

SKUREBO Förslag Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen.

Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Sid 1 av 6 Torpinventering i Stora Åby socken Nr. 238 i inventeringen. Torpets namn: Skräddaretorpet eller Skogen Tillhört gården: Järnstads Carlsgård Torpets art: Jordtorp Siste brukare av torpet: Torparen

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan?

Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? Söker du ett livsrum med sinnesro? En plats nära intill naturens upplevelser från soluppgång till skymning? Och komfortabel trygghet däremellan? 1 Välkommen till Nya Silon i Vadstena, vår del av klosterstaden

Läs mer

JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen

JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen JANSSONS SPECERI- OCH DIVERSEHANDEL invid Smådalarövägen Fritt tolkad text ur Dalaröguiden 1996, skriven av Lotta Sandström Jarnhammar + text av Lennart Jansson + div bilder från olika källor Affären hade

Läs mer

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg

Maka, mor. 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 001 Ett stycke vardag gjorde hon till fest. Hjalmar Gullberg 002 Din levnadsdag är slut, Din jordevandring ändad Du här har kämpat ut Och dina kära lämnat Nu vilar Du i ro och frid Hos Jesu Krist till

Läs mer

Platsen för den så kallade Stensmedjan var belägen på området runt den ensamma björken till vänster. Bakom de synliga bergknallarna var en stor varg-

Platsen för den så kallade Stensmedjan var belägen på området runt den ensamma björken till vänster. Bakom de synliga bergknallarna var en stor varg- Platsen för den så kallade Stensmedjan var belägen på området runt den ensamma björken till vänster. Bakom de synliga bergknallarna var en stor varg- eller rävgrop arrangerad. Foto i oktober 1950. Foto

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kungsgatan - funderingsfrågor, tips på högläsning och fördjupningsuppgifter Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion

Läs mer

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland.

Norrby kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa. Antikvarisk kontroll. Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:18 Norrby kyrka Omläggning av kyrkogårdsmur och trappa Antikvarisk kontroll Sala Norrby prästgård 1:2 Norrby socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning...1

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta

Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Inge och Margareta Håkansson, Morkullevägen 84, berättar om sitt boende i Sunnersta Vi har bott här på Morkullevägen sedan år 1958. När vi flyttade hit var adressen dock Granvägen 3, men i enlighet med

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket. Vad finns det egentligen att se i en bruksmiljö? En hel del gamla hus, men vad kan de berätta? Många av husen har spännande namn. Vad är till exempel en Kölna och ett spruthus? Här kan du bland annat läsa

Läs mer

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson Skvalbäcken Från början hette stället Sven Håkanstorpet, men genom först delning och sedan sammanslagning blev det Skvalbäcken 1:28. Skvalbäcken ligger inom södra Slätaflys marker. Vägen mellan Skärgöl

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad.

Slottet i Sunne är en konsekvens av och faktor av betydelse för den framväxande orten, och tar plats som dess mest betydande märkesbyggnad. S l o t t e t f r å n n o r d ö s t, t r o l i g t v i s p å 1 8 7 0 e l l e r 1 8 8 0 - t a l e t. L a n t e r n i n e n s ä g s h a t i l l k o m m i t u n d e r J o h n s s o n s t i d p å S l o t t

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till

Läs mer

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson.

Lillstugan från Erikslund, flyttades hit Foto Stefan Jansson. Småbruket Erikslund En av stugorna på Tingshustomten i Västerhaninge kallas Erikslund. Den flyttades hit från den lilla gården uppe i Tyrestaskogen av entusiastiska medlemmar och står nu intill stugan

Läs mer

En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator

En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator En åtta genom byn Sätilas centrum, i den meningen att det är mitt i byn, är vägskälet där Fjäråsvägen kommer upp från Storåns dalgång, och ansluter till vägen som antingen bär till Björlanda och Göteborg,

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Nykterhetslogen 4012 ungdomens lycka i Wallkärra.

Nykterhetslogen 4012 ungdomens lycka i Wallkärra. Nykterhetslogen 4012 ungdomens lycka i Wallkärra. I årsskriften 1993 finns en artikel om nykterhetsföreningen i Vallkärra. Efter mycket letande har vi nu lyckats spåra förenigsprotokoll och medlemsförteckningar

Läs mer

Slappt och skärpt på samma gång. Vi spelade helst mot varandra för pappa vann jämnt. Är det inte Lasse Lönndahl?

Slappt och skärpt på samma gång. Vi spelade helst mot varandra för pappa vann jämnt. Är det inte Lasse Lönndahl? Våren 1968, det året jag skulle fylla tonåring, köpte familjen en sommarstuga i Åsa för den hisnande summan av 80.000 kr, men då var det ju med havsutsikt. Det kom att bli en fristad under många år. Slappt

Läs mer

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga INLEDNING För att värna önskade kvaliteter, områdets karaktär och utformningen av byggnader och mark, upprättas i samband med detaljplan ett gestaltningsprogram.

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Fiskarebo. Lundholmen

Fiskarebo. Lundholmen Fiskarebo Lundholmen Sida 52 Backstuga under Lundholmen. Nu tillhör marken Sunnerby Ågård. Sista inv. Johan August Karlsson, f. 1861 i Moheda, och hustrun Eva Nilsdotter, f. 1868 i Blädinge. De flyttade

Läs mer

Kurt Larsson VÅR HEMBYGD

Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcksberättelse del 20. Fotograf Gustaf Åhman sidan 2 Gustaf Åhman, kort historik Gustaf Åhman föddes den 24 maj 1885 i Kolbäck. Hans far var folkskollärare och kantor. Familjen

Läs mer

En järnvägsepoks grav

En järnvägsepoks grav En järnvägsepoks grav Vadstena - Ödeshögs smalspåriga järnväg eller Mellersta Östergötlands järnväg som hela sträckan Linköping - Ödeshög kom att kallas lades ned 1958. SJ drev då järnvägen och den ansågs

Läs mer

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Grå & Bo går på promenad med Fröken Agda

Grå & Bo går på promenad med Fröken Agda Grå & Bo går på promenad med Fröken Agda GRÅ & bo Gråbo - En hållbar besöksort www.vistlerum.se Horsaklätten Kungastenen Badplats Sjöborg Mon Skattegården Mjörnstugan Moslätt Grustäkt Oljeberget Hjällsnäs

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK Här följer en sammanställning av hopsamlade uppgifter om den karosserifabrik som fanns på Blomstervägen i Karlskoga. Mats Karlsson 2012-01-08 Urklipp i Karlskoga Tidning 2011-12-28:

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

S:t Lukas kyrka. Antikvarisk kontroll vid anläggning av meditationsplats, S: t Lukas kyrka, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland

S:t Lukas kyrka. Antikvarisk kontroll vid anläggning av meditationsplats, S: t Lukas kyrka, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland S:t Lukas kyrka Antikvarisk kontroll vid anläggning av meditationsplats, S: t Lukas kyrka, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Gunilla Nilsson Rapport 2004:25 2 S:t Lukas kyrka Antikvarisk kontroll

Läs mer

Det här är Trekanten. Sofie Nyström 13 2013-09-27

Det här är Trekanten. Sofie Nyström 13 2013-09-27 Handläggare Datum Sofie Nyström 13 2013-09-27 Det här är Trekanten Trekanten ligger mellan Kalmar och Nybro och det är ungefär 15 kilometer till båda städerna. Namnet Trekanten kommer från den trekantsyta

Läs mer

Eivor Johansson Ödeshög album Sid 1 av 57. Maj-Britt Hård Stava Mary Lindberg Näteryd 1

Eivor Johansson Ödeshög album Sid 1 av 57. Maj-Britt Hård Stava Mary Lindberg Näteryd 1 Eivor Johansson Ödeshög album Sid 1 av 57 Maj-Britt Hård Stava Mary Lindberg Näteryd 1 Ingegerd Davidsson Holkaberg Gun Karlsson La Krokek Disa Lindberg Näteryd Inger Antonsson Stava Sigbritt Hård Stava

Läs mer

Må bättre på Hennickehammars Herrgård

Må bättre på Hennickehammars Herrgård Må bättre på Hennickehammars Herrgård Hennickehammrs Herrgård väntar på att få välkomna dig! En Värmländsk saga HENNICKEHAMMARS HERRGÅRD är en plats att bli förälskad i. Mjukt inbäddad i den trolska skogen,

Läs mer

Nivåplaceringsprov. 6. a) Han arbetar Stockholm. b) Han arbetar in Stockholm. c) Han arbetar av Stockholm. d) Han arbetar i Stockholm.

Nivåplaceringsprov. 6. a) Han arbetar Stockholm. b) Han arbetar in Stockholm. c) Han arbetar av Stockholm. d) Han arbetar i Stockholm. Nivåplaceringsprov Namn: Provet består av: A Grammatik B Ordförråd C Skrivuppgift A. Grammatik 1. a) Han läser den bok. b) Han läser boken. c) Han läser boket. d) Han läser bok. 2. a) Hon köpte två tröjor.

Läs mer

Brf Pärleporten i Lerum är ett projekt vi på Hökerum Bygg är stolta över.

Brf Pärleporten i Lerum är ett projekt vi på Hökerum Bygg är stolta över. Brf Pärleporten i Lerum är ett projekt vi på Hökerum Bygg är stolta över. Efter en arkitekttävling där tre kontor ritade varsitt förslag vaskades en byggnad fram som innehöll de värden som både kommunens

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Bilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild

Bilder Rösebo. Vår Bygd Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild Vår Bygd 1891 Bilder Rösebo Scrolla eller ta neråtpil för att komma till nästa bild För att läsa om de olika gårdarna i Rösebo, ur boken Vår Bygd 1891, kan du klicka här. Medlemmar i logen Dalslands Sköld

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort.

BOSTAD Men att bygga själv visade sig lättare sagt än gjort. BOSTAD Ingen kunde föreställa sig att byggprojektet skulle ta sådan tid. - Jag ville bygga för att jag och min son skulle få ett eget boende, han var sex år då. När bygget var klart var han 20 och utflugen,

Läs mer

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna.

Olga Olsson står det på den lilla stenplattan som ligger nedsänkti gräsmattan bland de andra fattiggravarna. Olga Linnéa Olsson Yrke: hushållerska Gravplats 2084 140, Landskrona kyrkogård, Gravkvarter 84 Född: 1 augusti 1906 Död: 13 november 1935 Begravning och gravsättning: 17 nov. 1935 som ligger nedsänkt i

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer