LOKAL SAMHÄLLSUTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOKAL SAMHÄLLSUTVECKLING"

Transkript

1 RAPPORT LOKAL SAMHÄLLSUTVECKLING I MALEXANDER 2012 Sammanställd av Anna Jamieson, Therese Leufvén och Solveig Agnevik

2 Innehåll: 1. Sammanfattning sida Projektbeskrivning sida Inledning 2.2 Målsättning för projektet 3. Projektarbetet sida Arbetsgruppen 3.2 Arbetet med LEA 4. Lokalsamhället sida Historisk bild Befolkning Fastigheter Inkomster Förvärvsarbetande Arbetsställen 4.2 Beskrivning av lokalsamhället Malexander som turistort Malexander för åretruntboende Föreningslivet i Malexander Malexander som arbetsställe 5. Analys med slutsatser och möjligheter sida Analys sida 5.2 Verksamhetsidéer 6. Tänkbara åtgärder sida Hemservice 6.2 Samköpsförening 6.3 Lokal Pub 7. Källmaterial sida 18 Bilagor: 1) Karta över Malexander sida 19 2) Befolkning Malexander sida 20 3) Befolkningspyramid Malexander 2006 och 2010 sida 21 4) Förvärvsarbetande sida 22 5) Arbetstillfällen sida 23 6) Så spenderar Malexanderborna sina pengar sida 24 7) Statistiska centralbyråns statistik gällande Malexander 2

3 1. Sammanfattning WINNET Östergötland arbetar för att synliggöra villkoren för kvinnor som entreprenörer och innovatörer. Under riktas särskilda insatser för att skapa kunskap, dialoger, mötesplatser och analyser kring jämställdhet i Östergötland. Genom LEA Lokal-Ekonomisk Analys ska de lokala marknaderna analyseras. I Malexander har det inom Malexanders Byalag tillskapats en arbetsgrupp för att genomföra LEA och lämna en rapport som kan utgöra underlag för konkreta insatser för en ökad lokal marknad i Malexander med inriktning mot kvinnligt företagande. Följande målsättning har arbetsgruppen satt upp för projektet: Projektet ska redovisa saknade tjänster och yrkesgrupper med särskild inriktning mot kvinnligt företagande för att skapa ett underlag för nyetablering i Malexander. Inom Malexander socken är det idag ett mycket stort läckage från den lokala marknaden. Åretruntbefolkningen använder ca 80 % av sin ekonomiska kapacitet utanför Malexander. Totalt har de åretruntboende invånarna i Malexander ett årligt konsumtionsutrymme på 31, 6 mkr. Därav satsas 6,5 mkr i Malexander och resterande 25,1 mkr konsumeras utanför Malexander och utgör således ett läckage från den lokala marknaden. 25,1 6,5 Lokal marknad Läckage Detta läckage kan minskas genom att den lokala marknaden förstärks. Den stora andelen fritidsboendes resurser ska ses som en stor tillgång för den framtida lokala marknaden i Malexander. Av den ekonomiska analys arbetsgruppen har sammanställt framgår med stor tydlighet att i Malexander socken finns goda möjligheter att utveckla den lokala marknaden inom framförallt servicesektorn, turistnäringen och lokala livsmedelsproduktionen. Det finns förutsättningar för att upprätta världsvid kommunikation via fiberkabel. Att erbjuda storartade naturupplevelser året om finns också de bästa förutsättningar för. Låga fastighetspriser kan positivt bidra till att förbättra konkurrenskraften gentemot storstadsområdena. Lokal produktion av livsmedel och förädling av livsmedel kan utgöra grund för flera företag. Att skapa en Malexandersymbol en souvenir som är typisk för Malexander skapar både företagaranda och marknadsföring. Att bevara och utveckla lokal hemslöjd är också en viktig uppgift. 3

4 Genomförbara idéer: Tre områden har arbetsgruppen valt att särskilt fokusera på: 1. Hemservice 2. Samköpsförening 3. Lokal pub Dessa företagsidéer är de områden som man i första hand bör försöka genomföra för att utveckla Malexanderbygden anser arbetsgruppen. Det finns många positiva möjligheter som redovisas i denna rapport. Det ska dock påpekas att rapporten utgör endast ett underlag för att börja jobba konkret mot målet att öka Malexanders attraktionskraft, förbättra servicenivån lokalt och utveckla möjligheter för lokala företag. Det gäller att göra Malexander synligt! Genom samarbete lokalt maximeras utnyttjandet av resurserna för allas bästa. Det ska också påpekas att det går inte att ändra tiden bakåt. Visionen om att återgå till något som har varit är helt orealistisk. Idag och imorgon är det nya förutsättningar som gäller. Vi måste alla i Malexander våga fånga tillfällena och utveckla de möjligheter som redan finns. 4

5 2. Projektbeskrivning 2.1 Inledning WINNET Östergötland arbetar för att synliggöra villkoren för kvinnor som entreprenörer och innovatörer. Under riktas särskilda insatser för att skapa kunskap, dialoger, mötesplatser och analyser kring jämställdhet i Östergötland. Arbetet sker via samverkan mellan Länsstyrelsen i Östergötland, urval av länets kommuner, lokala resurscentra och Länsbygderådet i Östergötland. Verksamheten finansieras av Tillväxtverket. Länsbygderådet bidrar med en analys från den riktigt lokala nivån under rubriken Läcker ditt lokalsamhälle? Den Lokal-Ekonomiska Analysen (LEA) är ett verktyg som visar på vad medvetna val av den lokala befolkningen kan göra för att skapa sysselsättning och lokal tillväxt i den egna bygden. För att kunna se var utvecklingspotentialerna finns behöver man känna till vilka pengar som finns och hur mycket som konsumeras av varor och tjänster. Analysen utförs i samarbete med SCB och ger bland annat svar på: * Hur många bor i byn, vilka företag finns och vilka arbetsplatser finns? * Hur stora är våra samlade inkomster? * Hur stora är våra samlade utgifter? * Vad konsumeras det för varor och tjänster? * Hur mycket av konsumtionen sker i lokalsamhället? * Hur mycket läcker från lokalsamhället? 2.2 Målsättning för projektet Malexanders LEA-projekt har satt upp följande målsättning: Projektet ska redovisa saknade tjänster och yrkesgrupper med särskild inriktning mot kvinnligt företagande för att skapa ett underlag för nyetablering i Malexander. 5

6 3. Projektarbetet 3.1 Arbetsgruppen En Lokal Ekonomisk Analys LEA är ett verktyg som visar på vad medvetna val av den lokala befolkningen kan göra för att skapa sysselsättning och lokal tillväxt i den egna bygden. Malexanders Byalag fick hösten 2011, i egenskap av Lokal Utvecklingsgrupp, ett erbjudande från WINNET Östergötland om att genomföra en LEA med särskilt fokus på kvinnors företagande. Inom Byalaget nappade trion Anna Jamieson, Therese Leufvén och Solveig Agnevik på arbetsuppgiften. Alla tre är byalagsmedlemmar och fastboende i Malexander. Trion är av blandad ålder, har egna lokala företag och anställning utanför lokalsamhället och har bott olika länge i bygden. Gruppen speglar på så vis på ett bra sätt hur den kvinnliga befolkningen är sammansatt. Arbetsgruppen har under ett par månader bearbetat statistik och insamlat underlag från myndigheter och företag för att få ett bra utgångsläge för analysen. Rapport om det pågående arbetet har lämnats vid årsmötet för Kvinnor i Malexanderbygd den 13 februari och vid Byalagets årsmöte den 26 februari. Önskemål har också förts fram att redovisa LEA vid Byalagets öppna medlemsmöte i sommar vilket skulle vara ett ypperligt tillfälle att nå ut med LEAn och diskutera Malexanders utveckling med sommarbefolkningen. Denna rapport utgör slutresultatet av arbetsgruppens insats. Gruppen målsättning med LEA-arbetet är i första hand att på ett begripligt sätt redovisa i bygden sakande tjänster och yrkesgrupper som en möjlighet för utveckling och nyetablering av lokala företag. Ett särskilt fokus läggs i analysen på att redovisa genusaspekter på lokalt företagande. Hur ser könsfördelningen ut i de lokala företagen? Skiljer sig sysselsättningsgraden mellan könen eller arbetspendlingens omfattning? Slutligen hoppas arbetsgruppen att LEA-n kommer att bli ett kraftfullt och användbart verktyg för kommande utvecklingsarbete i Malexander! 3.2 Arbetet med Malexanders LEA I en lokal ekonomisk analys utgår man från siffror som arbetsgruppen får från SCB Statistiska centralbyrån. Siffrorna består av befolkningsstatistik och befolkningsförändringar, inkomststatistik i medeltal för olika åldersgrupper och disponibel inkomst per familj, utbildningsnivå, köns-och åldersfördelning, vilka som arbetar på hemorten och vilka som arbetspendlar in eller ut, vilka företag som finns m.m. Dessa siffror är specifika för just vårt område och de människor som är skrivna på orten. Samtliga dessa tabeller redovisas i tabellbilagan. Helg- och sommarboende som är skrivna på annan ort kommer inte med i denna statistik. Däremot är de i en så säsongspåverkad ort som Malexander i allra högsta grad medräknade i analysen av möjliga utvecklingsvägar för Malexanders näringsliv. På grund av att vårt geografiska område, gamla Malexander socken, är så litet och har så låg befolkning, har vi däremot inte kunnat få konsumtionssiffror som är specifika för just oss. När det gäller uppskattningen av vad vi spenderar våra pengar på - och i vilken omfattning denna konsumtion görs hos lokala företag har vi därför fått lov att jobba på ett lite annorlunda sätt. SCB har försett oss med siffror på den genomsnittliga konsumtionen av olika varor för hushåll boende på landsbygden. Vi har lagt en hel del tid på att gå igenom dessa siffror och 6

7 fundera på vilken relevans de hade som underlag för vår LEA. Efter en del tankearbete kom vi fram till att vi här i Malexander faktiskt är tillräckligt lika andra landsbygdsbor för att siffrorna ska vara användbara. Den disponibla inkomsten var t.ex. mycket lika i både SCB:s landsbygdsgrupp och befolkningen i Malexander. Vi rannsaka också oss själva och jämförde våra egna hushållsutgifter med SCB:s siffror. Med reservation för att siffrorna är ett medelvärde, med den vingelmån som alltid medföljer sådana, baserar vi vår analys på SCB:s uppskattning av vad ett landsbygdshushåll spenderar sina pengar på. Att komma fram till hur mycket av dessa pengar som spenderas utanför Malexanders lokala ekonomi fick bli ytterligare ett kvalificerat gissningsarbete. Vi har kännedom om vilka de lokala företagen är och vilket utbud de har. För varje större utgiftsklass i statistiken har vi sedan uppskattat hur stor del av utgifterna som läggs på de lokala företagen. I vissa fall kläder t.ex. är det lätt att sätta en mycket låg siffra. För andra produkter livsmedel t.ex. blir tankearbetet lite mer omfattande. Att fråga Axet Lanthandel om försäljningssiffrorna hjälper inte, eftersom det vi primärt är intresserade av hur stor del av sina livsmedelsinköp den fasta befolkningen lägger i den butiken. Att det sedan är helt avgörande för Axet att semesterfolket handlar i butiken är en annan sak som vi lägger in i analysen av hela Malexanders näringsliv. Med hjälp av intervjuer av bofasta invånare och företagare har vi kommit fram till vilket läckage vårt lokalsamhälle har. Och det är naturligtvis omfattande - konstigt vore det annars. Men just i det stora läckaget ligger också de stora utvecklingsmöjligheterna. Hur kan vi förflytta en del av dessa pengar så att de kommer det lokala näringslivet till nytta? Den frågan hoppas vi att en framtida utvecklingsgrupp ska sätta tänderna i! Sommaskep vid Sommens strand i Malexander 7

8 4. Lokalsamhället 4.1 Historisk bild Malexander socken är en bygd i södra Östergötland med mycket skog och sjöar men även jordbruksmark. Tillhör från 1971 Boxholms kommun. Under perioden ingick Malexander i Södra Göstrings kommun tillsammans med Åsbo socken och Blåviks socken. Dessförinnan var Malexander egen kommun. Se bilaga 1. Det är en gammal kulturbygd som finns omnämnd i historien långt tillbaka. Med sitt läge intill den stora klarvattensjön Sommen har bygden under det historiska skedet utvecklats i takt med att naturresursernas utnyttjande. För hundra år sedan var Malexander en bygd med drygt 1000 invånare. Under 1900-talets första del utvecklades det lokala affärslivet positivt. Det fanns två livsmedelsbutiker, post, bensinstation, café, taxi, ålderdomshem och skola. Många andra verksamheter fanns också. Från 1950-talet började den förändring av befolkningsutvecklingen i socknen som vi idag ser resultatet av. Utflyttning av arbetskraft började och påverkade den lokala arbetsmarknaden negativt. Det var framförallt arbetsmöjligheter för män inom skogsbruket som drastiskt minskade när Boxholms Bruk slutade använda kol i sina processer. I takt med att befolkningen minskat har närservicen minskat. Idag bor det 247 personer året runt, varav 132 män och 115 kvinnor. Naturliga mötesplatser inom socknen har minskat genom den förändring som skett. Det rika föreningslivets betydelse har därigenom ökat genom att bli lokala mötesplatser. Den vackra naturen med rika möjligheter till rekreation och naturupplevelser är en tillgång vars värde mer och mer uppskattas av åretruntboende, fritidsboende och turister Befolkningsutveckling Under de senaste tio åren har befolkningen minskat från 272 till 247. Se bilaga 2. År Män Kvinnor Skolan i Malexander lades ner 2004 på grund av för lite barn. Tyvärr togs inte några initiativ från kommunens sida i tid för att förändra utvecklingen. Detta har medfört att antalet barnfamiljer har minskat. Ålderspyramiden har därför en märklig utveckling. Se bilaga 3. Befolkningssammansättningen har blivit något av en ursäkt att inte göra något för att förändra Malexander. Men genom att fokusera på olika insatser för utveckling så kommer det att ändras långsiktigt. Andelen fritidsboende har från 1950-talet fram till idag hela tiden ökat. Det betyder att under framförallt sommarmånaderna överstiger befolkningen 1000 personer som vistas i Malexander. Man kan säga att på somrarna är Malexander som för hundra år sedan. Några nya fritidshus byggs också i Malexander varje år. Utvecklingen idag är att andelen fritidsboende ökar samt tiden de tillbringar i Malexander ökar. 8

9 4.1.2 Fastigheter Antalet fastigheter i Malexander är 517 stycken. Endast 103 av dem är bebodda året runt. Fastighetstyp år 2010 Totalt antal fastigheter därav bebodda fastigheter obebodda fastigheter Lantbruksfastigheter Småhus exkl.fritidshus Fritidshus Hyreshusfastigheter Övriga fastigheter Totalt antal fastigheter Inkomster Medianinkomsten bland Malexanders invånare ligger under riksmedianinkomsten. Både män och kvinnor ligger under riksmedianvärdet totalt, men det finns några varierande värden. Medianinkomst i Malexander jämfört med Sverige i tusentals kronor (tkr) 2009 Ålder totalt Män i Malexander Kvinnor i Malexander Totalt i Malexander Män i Sverige Kvinnor i Sverige Totalt i Sverige Den disponibla inkomsten, nettoinkomsten, i Malexander skiljer stort mellan män och kvinnor. Cirka kr mer per år disponerar männen. Inkomstnivå Män Kvinnor Totalt Låg inkomst (< kr) Medellåg inkomst ( kr) Medelhög inkomst ( kr) Hög inkomst (> kr) Totalt antal personer Medianinkomsten (disponibel inkomst) i Malexander

10 I Malexander finns 125 familjer. Medianinkomsten per familj är 243 tkr. Det är 5 tkr över medianinkomsten per familj i Sverige. För övriga grupper i samhället ligger medianinkomsten i Malexander lägre än motsvarande värde för Sverige. Medianinkomst tkr I Malexander I Sverige Familjer Gifta/Sammanboende Ensamboende män Ensamboende kvinnor Förvärvsarbetande Totalt av invånarna i Malexander är 106 personer förvärvsarbetande, varav 62 män och 44 kvinnor. Den helt dominerande sektorn är privat företagande, totalt 75 personer. Även här dominerar männen och ännu tydligare: 55 män och 20 kvinnor arbetar inom privata sektorn. Förändringen under senaste femårsperioden är totalt marginell, men minskningen av förvärvsarbetande inom privata sektorn med 9 personer (från 84 till 75) är anmärkningsvärd eftersom samtidigt antalet i åldersgruppen över 65 år ökat med 7 personer. Se bilaga Arbetsställen Totalt finns 42 arbetsställen registrerade i Malexander. 39 av dessa har inga anställda utan drivs som ensamföretag. De 4 arbetsställen som har anställda har mellan 1-4 personer anställda. Största antalet arbetsställen återfinns inom jordbruk och skogsbruk. Hela listan över arbetsställen finns på bilaga Beskrivning av lokalsamhället För att rätt kunna beskriva Malexanders lokala ekonomi måste man beakta samhället ur ett säsongsanpassat perspektiv. Under turistsäsongen är den lokala ekonomin en helt annan än under icke turistsäsong. I vår lokalekonomiska analys försöker vi att behålla detta tvådelade perspektiv i både beskrivning, analys och framtida möjligheter. Vi hoppas att vårt samhälle, genom att på ett bra sätt utnyttja fritidsbefolkningens potential, ska kunna stärkas och kunna utvecklas i service och näringsliv även under årets övriga delar Malexander som turistort Under sommarhalvåret vistas minst 1000 personer i området vilket är en fem-dubbling gentemot den bofasta befolkningen. Sommarbefolkningen består av sommargäster med ägda hus, korttidshyrande sommargäster och lång- och korttidsgäster på Malexander Camping samt boende på Gjestgifveri Sommarhagen, Hotell Fem rum och kök och Malexanders Vandrarhem. Många av sommargästerna som äger hus i byn har en lång historia och stark 10

11 anknytning till orten genom familjeband. Antalet passerande dagsturister saknar vi uppgifter om, men vi tror att den siffran inte är så stor ännu men har en enorm utvecklingspotential. Tack vare sommarbefolkningen har Malexander juni-augusti tre restauranger med fulla rättigheter, en livsmedelsbutik, några kontsnärsbodar, en antik/kuriosabutik, uthyrning av kanoter, vindsurfingbrädor och cyklar. Av de tre restaurangerna håller bara Sommarhagen öppet året runt. Några företag i Malexander arbetar med aktiviteter för turister: - Gjestgifveri Sommarhagen har anlagt vandringsleder och arrangerar temahelger året runt t.ex Ladies Spa, Operahelg osv. - Malexander Turism arrangerar läger för sportklubbar, familjepaket med fiske osv. - Malexander Segel med urhyrning av segelbrädor, båtar, segelutbildning m.m. - Tumbo Adventures har turridning och andra hästrelaterade aktiviteter samt uthyrning av kajak med guide. I övrigt saknas specifika aktivitetsarrangemang för sommargäster. Tack vare ångbåtsbryggan kan Malexanderborna åka med på de regelbundna ångbåtsturerna med Boxholm II-an, t.ex. Torgturen till Tranås och natur- och fågelturer på Sommen. Säsongen i Malexander är mycket kort. Den sträcker sig i princip från midsommar till den 20 augusti. Att kunna förlänga turistsäsongen vore mycket positivt för Malexanders lokala ekonomi. Under sommarmånaderna finns således en betydligt större potential för en lokal marknad. Det stora antal fritidsboende utgör ett mycket framträdande inslag under den korta tid av året de finns i Malexander. Strävan bör helt naturligt vara att öka Malexanders attraktionsförmåga så att de fritidsboendes vistelsetid utökas, turistströmmen ökas och flera fritidsboende och åretruntboende kommer till orten Malexander för åretruntboende Under icke turistsäsong krymper det lokala utbudet av varor och tjänster. Kvar under höstvinter-vår-säsongen finns - bensinmacken som är en automatstation, - Enshults Möbler som har öppet lördagar och söndagar året runt, - Gjestgifveri Sommarhagen, - Tumbo Adventures med satsning på hästar och natur, - de lokala hantverks- och serviceföretagen inom mark- och byggsektorn framförallt, - ett antal mindre företag såsom en juristbyrå, en skrivbyrå, ett kroppsterapiföretag m.m. Alla inköp av livsmedels- och förbrukningsvaror görs vintertid utanför lokalsamhället. Det finns ingen lokal omsorg vare sig för barn eller äldre och inget lokalt transportföretag. Kommunen har genom utbyggnad av det digitala kommunikationsnätet skapat goda förutsättningar för framtida kommunikationer. Genom att fiberuppkoppling är möjlig ända från ansluten kund finns inga begränsningar av kapacitet i nätet i tätorten och i huvudsak längs genomfartsvägen i socknen. Efterfrågan styr den fortsatta utbyggnaden av nätet. 11

12 4.2.3 Föreningslivet i Malexander Malexander har ett mycket rikt föreningsliv. Inte mindre än 10 föreningar med verksamheter som fiske, båt, hembygd, byalag, syförening, föreningshus, idrottsförening, jakt med mera är registrerade. På de ca 250 bofasta personerna är det en imponerande siffra och naturligtvis är många med och arbetar i flera olika föreningar. Sommarbefolkningen deltar också till viss del i föreningslivet men de bärande positionerna i föreningarna innehas oftast av permanentboende Malexander som arbetsställe Den övervägande delen av de lokala företagen som finns med i statistiken för Malexander är enmans jord- och skogsföretag med stor övervikt på skogsföretag hade 39 av 43 företag i Malexander inga anställda alls och de övriga 4 hade mellan 1-4 anställda. Under sommarhalvåret sker det en viss arbetsinpendling till Malexander. Det handlar främst om säsongsanställda på turistföretagen i byn. De flesta företagen är dock av familjekaraktär och antalet säsongsanställda i byn är inte fler än arbetspendlade 79 personer ut från Malexander medan 27 personer både bodde och arbetade på orten. Arbetspendlarna fördelar sig relativt jämnt mellan könen medan de på orten yrkesverksamma till största delen var män. Kvinnor Män Totalt Arbetspendlar ut från Malexander Arbetar i Malexander

13 5. Analys med slutsatser och möjligheter 5.1 Analys 1. Läckaget från Malexanders lokalmarknad är mycket stort. Det finns inget konsumtionsområde som hushållen helt kan tillgodose i Malexander. 2. Lokalmarknaden i Malexander varierar mycket mellan höst-vinter-vår och sommarmånaderna. Befolkningen är fyra gånger större under somrarna beroende på det stora antalet fritidsboende. 3. Lokala mötesplatser i Malexander minskar genom att affärer och aktiviteter är få. Det innebär en begränsning för utvecklingsförmågan för bygden var ska goda eller galna idéer luftas och bollas? Var ska erfarenheter och nytänkande mötas? 4. Antalet kvinnliga företagare i Malexander är lågt. De flesta kvinnorna i arbetsför ålder arbetspendlar ut från bygden. De män som arbetar på orten har ofta mycket traditionella yrken som skogs- och lantbruk. 5. Naturtillgångarna med skog, vildmark och vatten lämpar sig väl för att utveckla fritidsaktiviteter året runt. Orörd natur och avsaknaden av ljus- och ljudföroreningar är en stor tillgång som efterfrågas allt med på den internationella turistmarknaden. Genom paketlösningar som innehåller allt, som kan åstadkommas genom samarbete mellan olika aktörer, skulle det kunna underlättas för intresserade att hitta intressanta upplevelser. 6. Det finns många lokala tillgångar som kan användas för att förädla produkter. - De små jordbruksområdena kan utvecklas med specialodlingar, - Odlade bär och frukt samt bär och svamp i skogarna kan förädlas till konsumentprodukter, - Jakt och fiske ger många värdefulla produkter som kan förädlas till konsumentprodukter. Detta utvecklingsområde behöver kvinnliga företagare för att utvecklas bra. 7. Genom den struktur som finns i Malexander med en liten grupp åretruntboende och en växande stor grupp fritidsboende finns goda möjligheter att utveckla olika företag som kan vara till god nytta för åretruntboende men framförallt tillgodose behov som de fritidsboende har. 8. Inom servicesektorn finns stort behov av många olika hushållsnära tjänster, vilket bör tilltala kvinnliga företagare. 9. De fritidsboende utgör en stor resurs för aktiviteter, företagande och konsumtion i Malexander. Ju bättre lokalmarknaden utvecklas i Malexander desto bättre trivs de fritidsboende. 10. De goda internetförbindelser som finns i Malexander utgör en grund för att starta internetföretag med varor och tjänster. 11. Bostadsmarknaden har relativt låga priser, vilket är en fördel för nyetablering. 13

14 12. Det omfattande föreningslivet är en stor tillgång när det gäller förankring, marknadsföring och genomförande av projektsatsningar. 13. Samarbetet med Boxholms kommun måste fördjupas för att utgöra ett aktivt stöd för utveckling av kommundelen Malexander. 14. Malexander måste göra sig synligt skapa en symbol, som kan användas i många sammanhang. 15. Vi måste utnyttja samordna all kapacitet som finns i Malexander. Tillsammans blir vi bäst. Samarbete mellan företag, föreningar och befolkning är en grundförutsättning för att maximera resursutnyttjandet för allas bästa. Olika aktiviteter bör skapas för att synliggöra detta, t.ex. workshop i Malexander. Får på Uddebo 14

15 5.2 Verksamhetsidéer: Under arbetet med LEA är det lätt att svepas med i ett kreativt flöde av möjligheter. Det drabbade nog denna arbetsgrupp också, men efter att ha diskuterat och försökt förankra idéerna i verkligheten så redovisar vi utifrån analysen följande verksamhetsidéer, som vuxit fram: 1. Företagsidé: Hemservice Det finns ett antal saker som alla vill och behöver ha hjälp med. Det kan vara allt från att byta lampa till städa vinden. Det kan också vara att se till huset när det står tomt - att värmen fungerar, att hantverkare kan komma in, att postlådan töms, att snön skottas etc. Företaget kan med fördel bedrivas tillsammans med annan verksamhet. Någon speciell utbildning krävs ej. God kännedom om Malexander är en stor fördel. Passar både kvinnor och män. 2. Företagsidé: Samköpsförening Möjligheten att ha en fullvärdig livsmedelsbutik året om i Malexander är obefintliga. Men de som är åretruntboende består till största delen av människor som pendlar ut och människor som är i pensionsåldern. Det borde finnas möjlighet att starta en kooperativ förening med uppgift att se till att beställda livsmedel kan hämtas lokalt i Malexander. Passar både kvinnor och män. 3. Företagsidé: Upplevelser Den otroligt vackra orörda naturen med skog och vatten med växter och djur i är en tillgång som bör utnyttjas. Dessutom finns det tystnad i obegränsade mängder. Upplevelsepaket bör skapas som tillvaratar de resurser som finns lokalt både inom olika turistföretag och kompletterande aktiviteter och företag. Kurser och konferenser med upplevelse inlagt som ett moment kan bli ett bra koncept. Passar både kvinnor och män. 4. Företagsidé: Hantverksföretag Olika kompetenser inom hantverksyrken behövs i Malexander, t.ex. byggmästare för reparationer och små ombyggnader, bilservice, vvs-företagare, elektriker, trädgårdsservice/anläggande. Passar både kvinnor och män. 5. Företagsidé: Förädla vad naturen ger Företag som tillvaratar bär, svamp, fisk, viltkött och skapar förädlade konsumentprodukter. Passar särskilt väl kvinnor. 6. Företagsidé: Internetföretag Företag som utnyttjar Internet för service, försäljning finns goda förutsättningar för. Kan kompletteras med liten lokal försäljning som då bidrar till utökad lokal marknad. Passar både kvinnor och män. 15

16 7. Företagsidé: Malexanderhemslöjd Att skapa typiska Malexander-hemslöjdsprodukter kan utvecklas till en företagsidé kanske tillsammans med någon annan aktivitet. Ligger väl till för kvinnors goda förmåga att utveckla konsthantverk. 8. Företagsidé: En lokal Pub För att skapa en lokal mötesplats dit alla är välkomna skulle en lokal PUB öppnas, som arrangerar olika aktiviteter året om. Kan bli en riktigt bra mötesplats för både åretruntboende och fritidsboende. Passar både kvinnor och män. 9. Företagsidé: Varubåt i Sommen Utnyttja Sommens många småhamnar för att få underlag för en varubåt i Sommen, som säljer dagligvaror. Passar både kvinnor och män. 10. Företagsidé: Samåkningscentral Starta samåkningscentral via Internet kan bidra till att hålla ner reskostnaderna för alla i Malexanderbygden. Alla som ska åka någonstans med sin egen bil anmäler om det finns plats i bilen. Den som vill åka med kontaktar före visst klockslag bilägaren. Fastställd km-taxa betalas direkt vid medåkning. Datasystem finns utarbetade. Programservice och personlig service med telefonkontakter etc. kan bli en del i ett företag. Passar både kvinnor och män. Sommasik siklöjor fångade i Sommen. 16

17 6. Tänkbara åtgärder Utav de i kapitel 5 uppräknade verksamhetsidéerna har arbetsgruppen beslutat att titta närmare på några av dem för att planera hur de ska kunna bli verklighet. 6.1 Hemservice Det finns ett antal saker som alla vill och behöver ha hjälp med. Det kan vara allt från att byta lampa till städa vinden. Det kan också vara att se till huset när det står tomt - att värmen fungerar, att hantverkare kan komma in, att postlådan töms, att snön skottas etc. Företaget kan med fördel bedrivas tillsammans med annan verksamhet. Någon speciell utbildning krävs ej. God kännedom om Malexander är en stor fördel. Passar både kvinnor och män. Detta företag skulle ha en stor funktion att fylla året om. Åretruntboende befolkningen har hög medelålder och kommer att behöva hjälp med olika dagliga funktioner för att kunna bo kvar när de blir äldre. Antalet fritidshus är cirka 300 och ökar varje år. Hemservicetjänster efterfrågas året om även av dessa. För att få en bra bild över efterfrågan skulle en enkel enkät kunna utformas för de fritidsboende att besvara. 6.2 Samköpsförening Möjligheten att ha en fullvärdig livsmedelsbutik året om i Malexander är obefintliga. Men de som är åretruntboende består till största delen av människor som pendlar ut och människor som är i pensionsåldern. Det borde finnas möjlighet att starta en kooperativ förening med uppgift att se till att beställda livsmedel kan hämtas lokalt i Malexander. Passar både kvinnor och män. Grundtanken är att var och en gör upp en inköpslista över basvaror som de önskar få levererade varje vecka att avhämtas i Malexander. Betalning kan ske via internetkonto etc så ingen penninghantering behöver ske. Även för de som arbetspendlar bör det vara av intresse att slippa bära på mjölk, mjöl, gryn, dricka etc. På samma sätt kan fritidsboende beställa vad de vill ha levererat till Malexander. Den livsmedelsbutik som sommartid finns borde kunna utnyttjas eller annan lokal anskaffas. Inledande kontakt bör tas med Axet för att försöka utforma tankarna kring en samköpsförening. 6.3 En lokal Pub För att skapa en lokal mötesplats dit alla är välkomna skulle en lokal pub öppnas, som arrangerar olika aktiviteter året om. Kan bli en riktigt bra mötesplats för både åretruntboende och fritidsboende. Passar både kvinnor och män. Idag träffas vissa av malexanderborna ofta och i olika sammanhang. Andra möts aldrig och vet väldigt lite om varandra. För att alla ska känna sig hemma i Malexander behövs en mötesplats som inte ställer några krav på de som kommer alla är alltid välkomna. Olika aktiviteter kan öka intresset året om. För att öka gemenskapen kan kvällens berättare skifta mellan åretruntboende och fritidsboende. Befintliga näringsställen utgör naturligtvis i första hand intressegruppen för att kunna genomföra idén. 17

18 7. Källmaterial - Statistiskt material från Statistiska Centralbyrån - Malexanderboken - Foton: Kantareller Sara Bergagård Roos Äpplen och Sommaskep Håkan Jutterdal Fiske och vinter - Solveig Agnevik Får Therese Leufvén 18

LOKAL EKONOMISK ANALYS

LOKAL EKONOMISK ANALYS LOKAL EKONOMISK ANALYS Med fokus på kvinnors företagande Winnet arbetar för att undersöka strukturer och organisationer som påverkar kvinnors företagande. I Östergötland är andelen kvinnor som driver företag

Läs mer

Rapport. Lokal samhällsutveckling i Godegård 2000-2010

Rapport. Lokal samhällsutveckling i Godegård 2000-2010 Rapport Lokal samhällsutveckling i Godegård 2000-2010 Vi har jobbat med materialet till och från: Birgitta Karlsson, Bodil Wahlberg, Pia Hjelmar, Pia Folin, Sara Karlsson, Annika Linder, Anette Linder

Läs mer

Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för

Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för Några idéer för Sigtunahalvön och 240 miljoner kronor att utveckla dem för Lokalekonomisk analys för en hållbar framtid Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Turismcheckens namn Kölingareds Byalag Sökande (Namn/Förening) Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Natur-

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla

Läs mer

Medborgardialog ÖP-boden

Medborgardialog ÖP-boden Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster

Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster Tre aktuella utvecklingstrender kan urskiljas för ÖKS-regionens kuster 1. De traditionella kustnäringarnas minskande betydelse för lokalbefolkningen 2. Den expanderande turismens interaktion med kustens

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Lokal plan för Petaredbackens byalag

Lokal plan för Petaredbackens byalag Lokal plan för Petaredbackens byalag Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Petaredbacken...3 4 Vad är det bästa med Petaredbacken?...4

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2011-05-04 Diarienummer:2008-001 X Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Nätverk och samordnad turistinformation i Ambjörnarp

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Socialdemokraterna i Klippans kommun

Socialdemokraterna i Klippans kommun Socialdemokraterna i Klippans kommun Handlingsprogram 2015-2018 Vår vision för kommunen Den socialdemokratiska ideologin och politiken syftar till att skapa ett samhälle där alla människor oavsett bakgrund

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2011-03-23 Diarienummer:2008-001 R Turismcheckens namn Elinor Krabbe Sökande (Namn/Förening) Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Lokal plan för DALSTORP

Lokal plan för DALSTORP Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöte Landsbygdsutveckling Arnemark 2014-02- 26 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Befolkning 2006/2010 Befolkningsförändringar 2010. 02 Antal födda 28 07 Döda 6. 250 Inflyttade 143. År 06

Befolkning 2006/2010 Befolkningsförändringar 2010. 02 Antal födda 28 07 Döda 6. 250 Inflyttade 143. År 06 Område X 10 06 Befolkning Befolkning 2006/2010 Befolkningsförändringar 2010 Antal 300 02 Antal födda 28 07 Döda 6 Födelsenetto 22 250 Inflyttade 143 200 0-19 år 31 20-44 92 150 45-64 17 65-w 3 100 Utflyttade

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

FRILUFTSLIV - TURISM

FRILUFTSLIV - TURISM MULLSJÖ KOMMUN 103 Badet vid Näs i Bjurbäck lockar både bofasta barnfamiljer och turister. FRILUFTSLIV - TURISM HUR SER DET UT? Mycket beroende på sitt höga läge över havet och sin friska luft är Mullsjö

Läs mer

Vår lokala ekonomi En presentation av den lokala ekonomin i Gunnarsbyområdet.

Vår lokala ekonomi En presentation av den lokala ekonomin i Gunnarsbyområdet. Vår lokala ekonomi En presentation av den lokala ekonomin i Gunnarsbyområdet. 1 Den lokala ekonomin grunden för vårt välstånd Utställningen: Den Lokala ekonomin grunden för vårt välstånd; handlar om ett

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade

Läs mer

Region Skåne Näringsliv

Region Skåne Näringsliv Region Skåne Näringsliv Ulf Kyrling Näringslivsutvecklare Tel: +46 40 675 34 16 Mail: ulf.kyrling@skane.se Datum 2015-07-08 1 (6) YTTRANDE från Region Skåne 2015-07-08 Ert dnr: N2015/2989/HL Näringsdepartementet

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR 1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN 2002-10-31 2 INLEDNING I Hannäs/Kvarnvik bildades 1995 en arbetsgrupp med syfte att ta fram en plan för bygdens framtid. Planen skulle omfatta barn- och äldreomsorg,

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun

landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun landsbygdsprogram Landsbygdsprogram för Timrå kommun 2015-2019 1 Bakgrund Programmets tillkomst En motion till kommunfullmäktige om att skapa ett landsbygdsprogram antogs 2007. Uppdraget genomfördes 2010-11

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012

DANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012 DANSKE TORPARE Notat Köpenhamn i juni 2012 Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar Det finns cirka 11 700 danskar registrerade som ägare till fritidshus i Sverige. I delar av södra Sverige utgör

Läs mer

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge

FJÄLKINGE BYPLAN. Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge FJÄLKINGE BYPLAN Anna Haraldson Jensen, processledare Leader Skånes Ess, med och för Byfrämjarna Fjälkinge 1 BAKGRUND Fjälkinge är en så kallad basort i Kristianstad kommun med ca 1700 invånare. På orten

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse.

Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Sammanställning av enkätundersökning. Rekommendation om insatsområden till Singö Fogdö Intresseförenings styrelse. Singö Fogdö Intresseförening har som mål att långsiktigt rädda Singö skola och att tillgodose

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Ansökan avseende Natur- och landskapscheck

Ansökan avseende Natur- och landskapscheck Leaderkontorets anteckningar Ankomstdatum Diarienummer: 2011-080 O Ansökan avseende Natur- och landskapscheck Toarpsdals Ovalbana / Staket Checkens (projektets) namn Fakúr islandshästförening Sökande (namn/förening)

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg

Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i juli 2016 Fått arbete I juli fick 875 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete. I juli

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Nuvarande och framtida potential i Bestorps näringsliv. En analys av LEA-statistik gällande Bestorp med fokus på kvinnligt företagande

Nuvarande och framtida potential i Bestorps näringsliv. En analys av LEA-statistik gällande Bestorp med fokus på kvinnligt företagande Nuvarande och framtida potential i Bestorps näringsliv En analys av LEA-statistik gällande Bestorp med fokus på kvinnligt företagande 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Inledning... 4 Bestorp...

Läs mer

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Hylte LEADER LEADER HALLAND HALLAND Hylte g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Hylte Workshop i Hylte kommun Den 1 oktober 2013 samlades 29 personer i Nyarps bygdegård för att diskutera

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok.

Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. 2013-10-04 Tillväxtverket Ärendeid 00162884 Diarienummer 2011003168 Slutrapport Servicepunkt Byxelkrok. Invigningen av Servicepunkt Byxelkrok. Foto Bo Lönnqvist Projektets syfte. Syftet med utvecklingsprojektet

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

Lokal plan för Fölene

Lokal plan för Fölene Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Välkommen! Varmt väl m n loka affär! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På

Välkommen! Varmt väl m n loka affär! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På Din lokala affär 1 Välkommen! Uppe på kullen med utsikt över sjön hittar vi Brokinds affär. På trädäcket utanför affären finns det möjlighet att sitta i solen, läsa dagens tidning och dricka morgonkaffet.

Läs mer