Frågeställningar rörande detaljplanefråga om att tillåta handel vid Medskog

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frågeställningar rörande detaljplanefråga om att tillåta handel vid Medskog"

Transkript

1 Rapport 1 (14) Kommunstyrelsens utvecklingsutskott Frågeställningar rörande detaljplanefråga om att tillåta handel vid Medskog Bakgrund En begäran har inkommit till kommunen om att ändra detaljplan för Mo 3:26 m fl i Hudiksvalls kommun till att tillåta handel inom området. Området, som nedan kallas Medskog eller Medskogsområdet, är beläget där E4 och riksväg 84 möts ca 4 km väster om Hudiksvall. Sedan tidigare tillåter detaljplanen bilservice, industri och kontor. Kommunstyrelsens utvecklingsutskott beslutade enligt 68/2012 att uppdra till kommunledningsförvaltningen att utreda följande frågeställningar som hänger samman med en etablering av handel på Medskogsområdet: en noggrann bedömning av antalet tillkommande arbetstillfällen en konsekvensbeskrivning över effekterna för kransorternas livsmedelstillgänglighet en konsekvensbeskrivning över effekterna för stadens centrum överväga vad en etablering på Medskog skulle ha för påverkan på utvecklingen av hamnområdet klargöra om en externetablering ligger i linje med att göra Hudiksvall till en av Sveriges bästa ekokommuner. Kommunledningsförvaltningen har kallat till sig berörda kompetenser med företrädare för förvaltningar, bolag och stiftelse inom kommunkoncernen och sökt utreda frågeställningarna den 16 januari Därefter har kommunledningsförvaltningen genom planeringschefen kompletterat och bearbetat materialet. Ansvaret för skrivningarna och slutsatserna i den följande analysen kommer därför helt att ligga på kommunledningsförvaltningen som samtidigt är tacksam för de kloka synpunkter som övrig kommunkoncern bidragit med och som ligger till grund för väsentliga delar av denna rapport. Hans Gyllow Tfn: Mobil: E-post: Postadress: Hudiksvall Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 E-post: Tfn växel: Fax: Org. Nr:

2 (14) Förutsättningar för arbetet Utgångspunkten för denna analys är att det finns ett s.k. nollalternativ som innebär att det blir möjligt att etablera verksamheter för industri, bilservice och kontor i Medskogsområdet, samt ett alternativ där det också finns möjlighet att etablera handel i området. Denna analys berör endast delar, om än väsentliga, av en helhet som kommunen måste väga av inför sitt ställningstagande. Den har haft tillgång till det material som kommunen valt att presentera som underlag inför sitt ställningstagande men har även hämtat kunskap från olika fack- och branschorgan såsom HUI Research, Boverket och SCB. Avgränsning Kommunledningsförvaltningen har fått ett antal utpekade frågeområden att analysera. Det innebär att andra faktorer som en förändring av detaljplanen kan påverka inte ryms inom detta arbete. Viktiga sådana vore Konkurrenspolitik och konkurrensfrågor Konsumentfrågor vad avser pris, utbud etc Samhällsplanering såsom funktionsblandning eller funktionsseparering Hållbar tillväxt Alternativa handelslokaliseringar Näringspolitik, t ex strategier för handel Erfarenheter från andra kommuner eller länder. Bedömning av antal tillkommande arbetstillfällen Utvecklingsutskottet har inte pekat på om det är bruttoarbetstillfällen (främst på Medskog) eller nettoarbetstillfällen (effekter i hela kommunen) som avses. Inte heller om det är handel eller andra branscher som frågan primärt avser. Förvaltningen väljer därför att ha ett brett angreppssätt på frågeställningen och det framgår tydligt när det är brutto- eller nettosysselsättning som analyseras. Som en utgångspunkt kan nämnas att Hudiksvalls kommun har ca personer anställda inom handeln. 10,3 % av de anställda i kommunen är verksamma inom denna bransch vilket kan jämföras med 12,4 % i riket. I Hudiksvalls centrala delar (s.k. nyckelkodsområde 15 och 16) arbetar ca 630 personer eller 14,3 % av de anställda inom handeln. (SCB, 2009) Hudiksvall finns bland Sveriges 50 kommuner

3 (14) med störst omsättning inom detaljhandeln både vad gäller total försäljning och försäljning per invånare. Från länet är det endast Gävle kommun som gör Hudiksvall sällskap på denna lista. (HUI Research, 2011) En rad olika faktorer styr svaret på frågan om tillkommande arbetstillfällen. Det finns dels ett antal omständigheter som pekar i riktningen att antal arbetstillfällen (netto) i kommunen kan öka medan andra går i motsatt riktning. Därutöver finns faktorer vars riktning är mer osäker. Vid en bedömning över utveckling av arbetstillfällen måste även en allmän utveckling över detaljhandeln vägas in. Detta presenteras i det följande. Förutsättningar för ökat antal arbetstillfällen Det finns ett visst utrymme för ökad handel med sällanköpsvaror i kommunen. (HUI Research, 2012) Det kan vara möjligt med ett visst återtag från konsumtion i Birsta, Valbo och andra externa handelsplatser. Dock kommer ny motorväg söder om Sundsvall och bro över Sundsvallsfjärden att stå klar 2015 samtidigt som planer finns för mötesseparerad E4 mellan Harmånger och Gnarp, vilket förkortar restiden och ökar trafiksäkerheten till och från Birsta tydligt. Koncentration vid en handelsplats vid stora trafikleder kan leda till nytt utbud av sortiment eller butiker som inte finns i kommunen idag, vilket kan påverka inflödet från sekundärområdena, dvs övriga kommuner i Hälsingland. Läget vid stora trafikleder kan medföra viss konsumtion från trafikanter utanför upptagningsområdet (transitresenärer) som annars inte skulle ha gjort inköp i kommunen. Ökad konkurrens kan leda till ökad servicenivå och utbud, samt lägre priser etc, vilket kan påverka både befintlig och nytillkommande handel. Detta kan stärka Hudiksvalls position som handelsstad/-kommun. Förutsättningar för minskat eller oförändrat antal arbetstillfällen Handel i Medskog kan leda till en omfördelning av befintlig handel och att viss handel slås ut. Särskilt starkt är det antagandet inom livsmedelshandeln där utrymmet för tillkommande butiker är starkt begränsat. (HUI Research, 2012) Lågpriskoncept och större butiker kan leda till att en mer personalintensiv handel ersätts med butiker med en lägre personaltäthet.

4 (14) Utglesning av butiker i centrum i Hudiksvall kan leda till minskad kundgenomströmning och därmed en negativ spiral för intilliggande butiker som i sig inte har konkurrenter i Medskog. Nedläggning av dagligvaru- eller sällanköpsvarubutiker i mindre tätorter eller stadsdelar kan påverka den allmänna utvecklingen, och därmed arbetstillfällena, i närområdet. Förutsättningar där riktningen över antal arbetstillfällen är mer oklar Befintlig detaljplan medger en utveckling av verksamheter inom industri, kontor och bilservice (t ex motell, bensinmack eller trafikrestaurang). Utrymmet för handel kommer att konkurrera med utrymmet för dessa verksamheter. Det har inte presenterats någon analys som jämför personalintensiteten i dessa olika verksamheter. Valmöjligheterna för markägaren ökar naturligtvis med en planändring som tillåter också handel, men det är inte samma sak som att antal arbetstillfällen därmed ökar. Sannolikt spelar tiden en viktig roll, nämligen att det troligen finns ett större tryck att etablera detaljhandelsverksamhet i området, vilket stöds av att begäran om detaljplaneändring kommer så strax efter det att den befintliga planen antogs. Internethandeln ökar kraftigt över tid. Ett scenario är att handel i Medskog kan vara ett led i att söka möta den utvecklingen. Ett annat scenario är att e- handeln starkt begränsar möjligheterna till en ökad sysselsättning inom detaljhandeln, särskilt inom sällanköpsvaruhandeln. Andra näringar som är beroende av eller samverkar med handel, t ex caféer, restauranger, speditörer, taxi, bussföretag etc kan komma att påverkas. Oklart om det ger ett samlat positivt eller negativt netto på antal sysselsatta i kommunen. Utvecklingstendenser inom handeln i Sverige Förutom det som tidigare nämnts om utvecklingen inom internethandeln som förutspås en fortsatt gynnsam utveckling ser branschen via HUI Research följande utvecklingstendenser inom handeln i Sverige (HUI Research, 2011): Privat konsumtion ökar med fortsatt ökning av sällanköpsvaror och köp av varor och tjänster; konsumtionen verkar utvecklas mer mot en ickebehovsstyrd konsumtion (t ex fritidsvaror och hemutrustning). I samhället sker befolkningsförändringar totalt sett större befolkning, fler äldre och unga, fler första och andra generationens invandrare samt fler invånare i städer. Detta kan få påverkan på handeln och kommunledningsförvaltningen bedömer att förutsättningarna kommer att se delvis olika ut i landet.

5 (14) Ökad koncentration av köpkraft och tillväxten av köpkraft p g a urbaniseringen, regionförstorningen m m till vissa områden. Samlad bedömning över arbetstillfällen Det finns sammanfattningsvis faktorer som påverkar antal tillkommande arbetstillfällen i olika riktning. Ett underlag som samlat skulle visa att antalet nettoarbetstillfällen i kommunen tydligt skulle öka alternativt minska saknas i ärendet. Kommunledningsförvaltningen bedömer därför att antal tillkommande arbetstillfällen i sig inte är utslagsgivande för att bevilja eller avslå den sökta planförändringen. Däremot kan det hållas för troligt att en förändrad detaljplan som tillåter handel påskyndar etableringar i Medskogsområdet jämfört med om planen inte ändras. Bedömning över livsmedelsförsörjningen i kransorterna Utgångspunkter Tre grundförutsättningar bör nämnas: Kommunledningsförvaltningen har för det första valt att inte söka definiera kransorter utan väljer att bedöma strukturen av livsmedelsutbudet i hela kommunterritoriet. För det andra antas att en detaljplaneändring som tillåter handel per automatik även kommer att tillåta dagligvaruhandel om inte parterna enas om något annat. Samt för det tredje att en livsmedelsbutik de facto kan komma att etableras i enlighet med vad som omnämns i kommunens handelsutredning. Kommunens handelsutredning visar att det finns ett 15-tal dagligvarubutiker i kommunen av olika storlek. Dessutom finns det dagligvarubutiker på tre orter på landsbygden Lindefallet, Norrbo och Ängebo med mindre omsättning, vilka inte anges i utredningen. (HUI Research, 2012) Påverkan dagligvaror Kommunens handelsutredning visar att utrymme för en ytterligare livsmedelsbutik i Hudiksvalls kommun utifrån befolkningsunderlag och befintligt utbud är i princip obefintligt. En etablering av livsmedelsbutik vid Medskog skulle sannolikt leda till en omfördelning av befintlig handelsstruktur, vilket kan leda till att butiker tvingas slå igen. (HUI Research, 2012) Tabell 1 visar att det i Delsbo, Hudiksvall och Iggesund finns fler än en butik i tätorten.

6 (14) Tätort Antal dagligvarubutiker Delsbo 2 Iggesund 2 Hudiksvall 6 Tabell 1: Tätorter i kommunen med fler än 1 dagligvarubutik. Över tid har det skett en dramatisk utveckling över antal livsmedelsbutiker i Sverige. På 50 år från mitten av 1950-talet fram till sekelskiftet försvann ca livsmedelsbutiker i Sverige. (Boverket, 2004) Dagligvarubutikerna i Sörforsa och Håsta är de som ligger närmast Medskogsområdet. Mer än en handfull dagligvarubutiker ligger inom avståndet 3-6 km från Medskog, varav flertalet i Hudiksvall. Medskogsområdet ligger strategiskt vid utfarten från staden lätt nåbart för den som reser mellan kommunhuvudorten Hudiksvall och samtliga kommunens tätorter vid sidan av Hudiksvall/Maln. Kommunens handelsutredning förutspår att de livsmedelsbutiker som ligger närmast Medskog kan komma att påverkas mest av en dagligvaruetablering i området. (HUI Research, 2012) Till detta kan läggas att även andra butiker som ligger utanför konsumentens raka linje mellan arbete och bostad kan komma att påverkas påtagligt av en tillkommande livsmedelsbutik. Som nyss nämnts ligger området strategiskt vid inoch utfarten till staden från tätorterna i södra och västra delen av kommunterritoriet. Medskog ligger utanför bostadsområden, utom ett avstånd som bedöms rimligt för stora grupper att cykla eller gå. Detta medför att inköp av livsmedel i området blir beroende av motortransporter. För grupper som saknar bil eller körkort samt har svårt att röra sig kan tillgängligheten till området upplevas som en försämring, särskilt om konkurrensen medför att butiker i närområdet läggs ned. Särskilt bedömer kommunledningsförvaltningen att gruppen äldre människor kan komma att beröras av detta. En utslagning av livsmedelsbutiker på orter eller i stadsdelar där det endast finns en butik minskar serviceutbudet och kan även påverka annan utveckling i närområdet. Orter som har mer än en dagligvarubutik i dagsläget torde däremot sannolikt kunna behålla åtminstone en butik också i framtiden om en livsmedelsbutik skulle etablera sig i Medskog.

7 (14) För det fall livsmedelsutbudet försvinner i en tätort kan omsorgens rutiner för livsmedelsinköp komma att påverkas. Kommunens kostnader för hemsändning kan komma att öka. Samlad bedömning av livsmedelstillgängligheten En livsmedelsetablering i Medskog kan leda till en förändrad struktur på dagligvaruutbudet i kommunen. Detta kan påverka vissa grupper såsom äldre människor mer påtagligt. Orter eller stadsdelar med en dagligvarubutik i dagsläget påverkas hårdare om butiken tvingas stänga jämfört med orter med flera sådana butiker. Sammantaget bedömer kommunledningsförvaltningen att det saknas fog för att anse att livsmedelsförsörjningen i kommunen skulle vara allvarligt hotad av en sådan etablering, varför denna del i sig inte bör avgöra om planen skall ändras eller inte. Konsekvensbeskrivning över effekterna på stadens centrum Effekterna för stadens centrum kommer sannolikt att påverkas av vilken sorts handel som etableras i Medskog. Volymhandel, t ex byggvaror, torde påverka centrum mindre jämfört med om butiker med urvalsvaror, t ex kläder, skor och sportkonfektion, etableras på platsen. Handel i Medskog kan påverka centrumhandeln negativt på två sätt; endera genom att butiker får lägre omsättning och på sikt riskerar att slås ut och eller genom att butiker väljer att flytta ut från centrum till Medskogsområdet. Sannolikt kommer butikerna i centrum vidta åtgärder för att söka möta konkurrensen från Medskog. Initialt kan det uppstå ett tapp i omsättningen i centrum medan åtgärder gör att marknadsandelar kan återtas på sikt. Den samlade effekten är dock omöjlig att i detta läge ha någon tydlig uppfattning om. Det finns inget underlag i ärendet som visar på hur andra branscher är beroende av handel och hur dessa i så fall kan komma att påverkas av en handel i Medskog. Det kan handla om caféer och restauranger, verksamheter inom upplevelse- och besöksnäring, drivmedel, banker etc. En rimlig hypotes är att handel i Medskog medför ett ökat utflöde av konsumtion från centrum till Medskog, vilket kan leda till butiksnedläggelse i centrum. Detta kan i sin tur göra att centrup upplevs än mindre intressant som mötesplats och så uppstår en negativ spiral. Det finns exempel på städer med externhandel som erfarit en sådan utveckling. Särskilt allvarligt för övrig centrumhandel vore om den enda befintliga dagligvarubutiken skulle försvinna från centrum. En annan hypotes är att handel i Medskog leder till ökat inflöde från kunder från andra upptagningsområden och när dessa väl kommit till Medskog fortsätter resan in till centrum. På så sätt uppstår en konsumtion som annars inte hade kommit kommunen till del. För att detta ska ske krävs sannolikt att Medskogsområdet blir ett handelsområde med ett relativt stort butiksutbud som förmår locka besökare från andra kommuner. Å andra sidan skulle en sådan utveckling än mer kunna påverka

8 (14) utflödet så att den konsumtion som kommuninvånarna tidigare gjorde i centrum än mer sker i externhandelsområdet. I dagsläget råder ett tydligt tryck på centralt belägna parkeringsplatser, särskilt under vissa tidpunkter. Detta kan lätta med en extern handelsetablering. Kommunen tar i sin bedömning inte ställning till enskilda företag utan har att se till att det finns allmänt sett goda förutsättningar för möjligheter att etablera sig i kommunen och att det kan råda en sund konkurrens. Däremot har kommunen att väga av olika allmänna intressen och aktivt söka planera för ett samhälle som präglas av långsiktig hållbarhet. En levande stad med ett väl fungerande centrum med serviceutbud i närheten av där människor bor och arbetar ligger väl i linje med de allmänna intressen som kommunen bör beakta i sin planering. Därför torde kommunen behöva se över hur den med olika åtgärder kan stödja en positiv utveckling för centrum. Som exempel kan nämnas parkeringsfrågor, gångstråk, markupplåtelser, utsmyckning m.m. Detta kan gälla oavsett om handel etableras på Medskogsområdet eller inte, men frågan torde bli mer aktuell om kommunen tillåter externhandel. Samlad bedömning över effekterna på stadens centrum Utvecklingen för stadens centrum kommer sannolikt att påverkas av vilken handel som etableras i Medskog och hur stort det externa handelsområdet kommer att bli. Effekterna, allt annat lika, för centrums verksamheter inkluderande både handel och andra branscher kan bli betydande vid en strategisk mix av urvalsvaror i Medskog. Sannolikt kommer dock åtgärder att vidtas från centrumhandeln för att möta den externa konkurrensen varför det är svårt att sia om hur stor den samlade effekten kommer att bli. Kommunen behöver också ta ställning till hur den i sin planering kan stödja en utveckling av handel och andra verksamheter i centrum. Påverkan på utvecklingen av Hamnområdet Bakgrund Kommunen arbetar för närvarande med fördjupning av översiktsplanen för Hamnområdet i Hudiksvall samtidigt som en central del, Kattvikskajen, är föremål för detaljplanearbete. Ansökan till Naturvårdsverket om en omfattande miljösanering på delar av området är i sin slutfas. Merparten av marken i Hamnen ägs av kommunen samt KB Håstaholmen. De senare har tidigare under 2012 presenterat en visionsskiss över hur handel skulle kunna rymmas på Håstaholmsområdet. Kommunen har länge bedömt att Hamnområdet med sitt natursköna läge vid havet samt närheten till centrum och kommunikationer är oerhört vitalt för kommunens fysiska planering och fortsatta utveckling.

9 (14) En viktig skillnad mellan Medskogsområdet och Hamnområdet är att planeringsarbetet är betydligt längre gånget för Medskog. Intressenter som snabbt vill etablera sig i Hudiksvallsområdet kan därför föredra Medskog framför Hamnen. Sammantaget kan därför etableringar ske snabbare på Medskog jämfört med i Hamnområdet. En etablering av handel i Medskog kan medföra att det allmänt sett upplevs som att kommunen utvecklas och kan därför upplevas intressant även för andra etableringar. Annars är den samlade bedömningen från kommunledningsförvaltningen att om inte efterfrågan ökar riskerar olika stora utvecklingssatsningar inom i princip samma geografiska område att konkurrera ut varandra. För detta talar också att om handel i Medskog upplevs lönsam och attraktiv kommer utbyggnaden i framtiden att ske i anslutning till området. En större handelsetablering i Medskog skulle mot den bakgrunden medföra att det skulle saknas marknadsförutsättningar för en motsvarande handelsetablering i Hamnområdet inom överskådlig tid. Valet av Medskog blir med ett sådant resonemang samtidigt ett bortval av ett större handelsområde i Hamnen. I Hamnområdet finns planer för bostäder, handel, småindustri, kontor, parker, parkeringar och strövområden. Ur ett planeringsperspektiv är det att föredra om olika funktioner kan blandas. Området blir då mer levande och hållbarheten ur olika perspektiv kan öka. Ett större handelsområde i Hamnen skulle kunna medföra en ökad trafik i Hamnområdet vilket kan minska dess attraktivitet som t ex boendemiljö. Å andra sidan skulle en handelsetablering leda till att delar av det i sammanhanget omfattande och idag öde markområdet börjar användas, vilket i sig kan gynna en utveckling av andra delar av hamnområdet. Några resurser för att samlat värdera om handel är att föredra i Medskogsområdet före Hamnområdet finns inte inom ramen för detta arbete. Någon ställning för det ena eller andra tänkbara handelsområdet tas därför inte. Samlad bedömning över påverkan på Hamnområdet Handelsetableringar på Medskog kommer ur ett planeringsperspektiv vara möjliga att snabbare realisera jämfört med motsvarande etableringar inom Hamnområdet. Givet att efterfrågan från marknadens aktörer inte drastiskt ökar kommer en större handelsetablering på Medskog av allt att döma medföra att behovet är mättat för Hudiksvalls del. En etablering på Medskog blir därför samtidigt ett bortval av handel i Hamnområdet, åtminstone inom överskådlig tid. Ambition att vara ledande ekokommun För att anlysera hur handel i Medskogsområdet skulle påverka Hudiksvalls kommuns ambitoner att vara ledande ekokommun är det nödvändigt att erinra dels om Ekokommunbegreppet och dels vad en ledande ekokommun medför för förpliktelser.

10 (14) Sveriges ekokommuner härleder definitionen av ekokommun till följande hållbarhetskriterier 1. Ämnen som är tagna ur berggrunden får inte öka i naturen 2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen 3. Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas 4. Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov Om målet för åtgärden totalt sett är att öka handeln med nyproducerade varor är detta svårt att förena med hållbarhetskriterierna under förutsättning att denna handel inte leder till ökat uttag ur berggrunden, produktionsämnen ökar i naturen och resursfördelningen blir mer orättvis. Å andra sidan påverkar även befintlig handel hållbarhetskriterierna vilket medför att de samlade effekterna på hållbarhetskriterierna är oklara. Det fjärde hållbarhetskriteriet påverkar bland annat social hållbarhet. Under frågeställningen om handeln i Medskog påverkar kransorternas livsmedelstillgänglighet berörs vissa grupper, bland andra äldre. Då Medskogsområdet med sitt externa läge saknar omgivande bostadsbebyggelse kommer handel, särskilt livsmedelshandel, medföra ökad trafik. Till en del kan detta vägas upp genom en god planering av kollektivtrafiken, men erfarenheten visar att kollektivtrafikens betydelse för externhandelskonsumtionen är mycket begränsad. Forskningen visar att resor till externa handelsplatser har betydande påverkan på energianvändningen i transportsektorn. En nyligen publicerad rapport uppskattar att energianvändningen för externa handelsplatser uppgår till 6 TWh vilket motsvarar 12 procent av den totala energianvändningen för persontransporter och drygt 8 procent av den totala energianvändningen i transportsektorn. (Karoline Kristo, 2012) Till en del kan en omstrukturering av befintlig handel i externa eller halvexterna lägen i kommunen medföra att nettoökningen av fordonstransporter blir mindre än den annars skulle bli av en handel på Medskog. Om kommuninvånare med hänvisning till utbudet i Medskog avstår handelsresor till t ex Birsta och Valbo kan detta också till del väga upp den ökade miljöbelastningen. I dagsläget är det omöjligt att säga något om hur stora dessa effekter kan bli, men med största sannolikt är den samlade effekten att fordonstransporter kommer tydligt att öka vid en handelsetablering i Medskog. Ur ett ekokommunperspektiv bör handel planeras som minskar de nödvändiga transporterna som leder till ökade utsläpp. Helst bör handel planeras så att den är nåbar med miljövänliga alternativ såsom gång-, cykel- och kollektivtrafik.

11 (14) Det har i det underlag som finns inte visats att dessa hållbarhetskriterier för ekokommunbegreppet skulle vara uppfyllda vid en handelsetablering i Medskog. Hudiksvalls kommun har därutöver i fullmäktige i maj 2012 definierat hur den ser på ambitionen att vara ledande inom ekokommunområdet. För detta krävs att kommunen tar tillvara de lokala förutsättningarna och utvecklar dem. Ledande innebär bland annat att vi ska visa vägen och vara ett föredöme. Ledande innebär även att vara innovativ, våga prova nya lösningar och uppfattas som en ledande ekokommun av andra. Inget in underlaget som hittills presenterats ger vid handen att handel i Medskog skulle leda till att de kriterier som i sammanhanget är relevanta uppnås. Sammantaget bedömer kommunledningsförvaltningen att planändringen inte ligger i linje med ambitionen att vara ledande ekokommun. När detta har sagts bör frågan problematiseras ytterligare ett stycke. Den alternativa användningen av marken i området som nuvarande plan medger, t ex industri och bilservice, kan också leda till negativ påverkan på hållbarhetskriterierna. I detta läge, utan att äga kännedom om vilka alternativa verksamheter som kan etableras, är det svårt att göra någon avvägning mellan dessa effekter. Klart är dock att handel typiskt sett leder till en betydligt större trafik jämfört med om området skulle vara kontor eller industri. Särskilt gäller detta om en dagligvarubutik skulle etableras i Medskog. Samlad bedömning över påverkan på ambitionen att vara ledande ekokommun Avståndet till externhandeln kommer typiskt sett att leda till ökade utsläpp från fordonstrafiken vilket inte ligger i linje med de hållbarhetskriterier som kommunen bekänner sig till som ekokommun. Om åtgärden leder till totalt sett en ökad handel av nyproducerade varor i samhället kan detta också ha negativ påverkan på hållbarheten. Även i nollalternativet där planen medger industri, kontor och bilservice kommer hållbarhetskriterierna att påverkas. Det går inte med utgångspunkt från underlaget att med säkerhet säga att en handel kan medföra större påverkan jämfört med t ex industri. Däremot kommer den samlade fordonstrafiken, med tillhörande koldioxid- och andra utsläpp, att öka med en externhandel. Effekter av olika alternativ Kommunstyrelsens uppdrag till kommunledningsförvaltningen handlar om att analysera områdets lämplighet för handel. Kommunen står inför tre alternativa vägar Bifalla planändringen Avslå planändringen Uppta förhandling med sökanden om vissa justeringar

12 (14) Kommunledningsförvaltningen vill visa på vilka effekter dessa tre olika alternativ kan få för kommunens fortsatta arbete, något som hänger ihop med de effekter som visats tidigare i denna rapport. Bifalla planändringen Ändringen bifalles i sin helhet och handel kan etableras på både norra och södra sidan av riksväg 84. Kommunen bör utifrån detta starta ett arbete med Plan för utveckling av centrum inklusive centrumhandel Plan för utveckling av handeln i kommunen; bör på sikt ytterligare externhandel tillåtas t ex väster om Medskog längs riksväg 84 och/eller i anslutning till E4.an? Initiera en diskussion med Landstinget Gävleborg om kollektivtrafikförsörjningen till området. Avslå (alternativt återremittera) planändringen Ändringen avslås, åtminstone i nuläget, alternativt återremitteras. Kommunen kan då få tid att komplettera beslutsunderlaget i syfte att få en mer samlad kunskap inför ett nytt beslut. Arbete bör då starta med att komplettera beslutsunderlaget, t ex Ta fram en plan för handelsutvecklingen i kommunen Ta fram alternativa lokaliseringar för handel och jämföra dessa med Medskogsetableringen Trafiklösningar inklusive kollektivtrafik i Medskog Ta fram ytterligare underlag som omnämnts ovan under avsnittet avgränsningar Om avslaget är mer definitivt bör kommunen starta ett arbete med Handelsutveckling i kommunen Påskynda arbetet med att ta fram planlagda alternativ för handel Uppta förhandlingar med sökanden om vissa justeringar Kommunen har i detta läge att pröva ansökan i sin helhet om inte sökanden väljer att justera sin ansökan. Kommunledningsförvaltningens rapport visar att konsekvenserna ur allmän synpunkt sannolikt blir mest påtagliga om en livsmedelsbutik etableras i området. Kommunen skulle mot den bakgrunden kunna initiera en förhandling med sökanden

13 (14) om att med bindande verkan för planen se över möjligheten att livsmedel inte ska kunna rymmas i området. För att detta ska vara möjligt krävs någon form av utredning över varuförsörjning, handelspolicy eller liknande dokument som kan stödja ett sådant beslut. För det fall kommunen skulle vilja öppna för en mer försiktig etablering i Medskog kan kommunen föra en diskussion med sökanden som medför att den begränsar området för handel till att rymma t ex endast den norra sidan av riksväg 84. Effekterna för centrumhandel och ökad trafik blir då mindre jämfört med en större etablering, samtidigt som det skulle öppna för olika intressenter att etablera sig på platsen. Båda dessa förändringar kan genomföras parallellt, dvs de står inte i motsatsförhållande till varandra. Slutord Föreliggande rapport har visat att det finns argument som går i olika riktning när det gäller vilken påverkan en externhandel i Medskogsområdet skulle ha. Detta stämmer överens med erfarenheter från många av livets områden där verkligheten sällan är endast vit eller svart utan snarare någon nyans däremellan. Kommunstyrelsen och dess utvecklingsutskott har att väga av olika faktorer och ytterst göra en bedömning. Detta ligger helt i linje med plan- och bygglagen (2 kap) som anger att kommunen har att ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen i sitt planarbete. Planläggningen ska främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Litteraturförteckning Boverket. (2004). Dags att handla nu. Karlskrona: Boverket. HUI Research. (2011). Kampen om köpkraften - handeln i framtiden. Stockholm: HUI Research AB. HUI Research. (2012). Handelskonsekvensanalys. Stockholm: HUI Research AB. Karoline Kristo. (2012). Hur konsumenter reser till externa handelsplatser. Stockholm: Plan - tidskrift för samhällsplanering, nr 5-6. SCB. (2009). Ampak.

14 (14) Kommunledningsförvaltningen Hans Gyllow Planeringschef

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola

Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Rävbergsvägen industri kontor bilservice vård skola Europeiska unionen Verksamhetsområdets yta: 150 000 kvm Avstånd Landvetter: 26 km Avstånd Centralstationen/City:

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Handelsstrategi för Göteborgsregionen

Handelsstrategi för Göteborgsregionen Handelsstrategi för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Handelsstrategi för Göteborgsregionen Den regionala handelsstrategin är en överenskommelse om att vi gemensamt tar

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-06-04 KS 2015/0524 Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND

Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Översyn av HANDELSPOLICY FÖR ÖSTERSUND Godkänd av kommunfullmäktige 2007-06-28 Östersunds kommun 2 1. BAKGRUND OCH SAMMANFATTNING En handelspolicy för Östersund antogs av kommunfullmäktige hösten 2004.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

Vad är Mölndal? www.molndala.com

Vad är Mölndal? www.molndala.com Vad är Mölndal? 61 610 invånare 6000 företag, nettoökning 100/år de senaste 10 åren 35 300 arbetsplatser, ca 50% i Åbro centrala Mölndal Nettopendling + 4 800 personer 22% tillverkning, 20% handel, 17%

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-25 SN-2014/2852.319 1 (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ

ORTSUTVECKLING - FLEN. SWOT-analys STADSMILJÖ ORTSUTVECKLING - FLEN SWOT-analys STADSMILJÖ Flen har ett utmärkt geografiskt läge Sjöar, vacker natur och strövområden finns nära stadens centrum Kostnaderna för att köpa bostad (villa eller bostadsrätt)

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola

Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Miljöeffekter av externa affärsetableringar Helena Sjöstrand Institutionen för Trafikteknik Lunds Tekniska Högskola Syftet med detta projekt har varit att belysa effekterna på miljön av externa affärsetableringar

Läs mer

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO RAPPORT HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO SLUTRAPPORT 2014-02-12 Uppdrag: Handelsutredning Upplands-Bro Revideringar Titel på rapport: Handelsutredning Upplands-Bro Status: Datum: 2014-02-12 Medverkande Revideringsdatum

Läs mer

NYA HOVÅS. Småskalig handel med plats för personligheter

NYA HOVÅS. Småskalig handel med plats för personligheter NYA HOVÅS Småskalig handel med plats för personligheter VAR MED OCH UTVECKLA EN HELT NY STADSDEL Visionen om Nya Hovås handlar om att kombinera det bästa av två världar. Genom att korsbefrukta småstadens

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

Fullmäktigesalen i Harmånger. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare jämte tid och plats för protokollets justering.

Fullmäktigesalen i Harmånger. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare jämte tid och plats för protokollets justering. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunfullmäktige KALLELSE Ledamöter Ersättare och övriga för kännedom Plats: Fullmäktigesalen i Harmånger. Tid: Måndag 24 september 2012 kl. 18:00. 1. Upprop, val av justerare/rösträknare

Läs mer

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (29) 2015-06-15 Ks 16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 Som en del i arbetet med att utveckla handeln i Västervik fick samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni

Attraktiv stadsmiljö. Antoni Research. @RudolfAntoni Attraktiv stadsmiljö Antoni Research @RudolfAntoni STADEN FÖRÄNDRAS Människor mer rörliga och flyttbenägna Koncentration till allt större städer Staden är inte bara en handelsplats mötesplats, arena

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

MARKANVISNINGSPOLICY

MARKANVISNINGSPOLICY MARKANVISNINGSPOLICY UDDEVALLA VÄXER! Uddevalla är en expansiv kommun. Precis som i övriga delar av landet är trenden att människor söker sig mot det urbana samhället. Goda kommunikationer, tillgång till

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Centerpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Parker och grönområden utgör välbehövlig plats för återhämtning

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2015 2015-01-16 Planer på att minska antalet anställda sänker handlarnas framtidstro

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

HANDELSSTRATEGI ÖRNSKÖLDSVIK. - Tillsammans för en bättre handel

HANDELSSTRATEGI ÖRNSKÖLDSVIK. - Tillsammans för en bättre handel HANDELSSTRATEGI ÖRNSKÖLDSVIK - Tillsammans för en bättre handel 2 Det är lördag och staden vibrerar. Här möts gammal och ung; tonåringarna Elsa och Oscar som handlar outfits till kvällens disco och pensionären

Läs mer

Innehåll 2000-02-09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel 08-550 216 47

Innehåll 2000-02-09 KOMMUNLEDNINGSKONTORET. Maud Enquist tel 08-550 216 47 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsstaben 2000-02-09 Maud Enquist tel 08-550 216 47 Innehåll Förord 2 Handelns utveckling 3 Allmänt Internationella erfarenheter Varför en kommunal strategi för handelsetableringar?

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 MÖTESANTECKNINGAR 2012-10-31 1 (5) Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 Kenneth Löthegård, kommunalråd, hälsar välkommen. Marianne Hagman, utvecklingschef, inleder med dagordning.

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen Lidköping är den naturliga handelsplatsen 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tillgången till bra handel är viktig för invånarnas dagliga liv men också för kommunens samlade attraktivitet. En levande

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

kontor- och butiksytor mitt emellan hav och stad, på bästa läge i torslanda

kontor- och butiksytor mitt emellan hav och stad, på bästa läge i torslanda kontor- och butiksytor mitt emellan hav och stad, på bästa läge i torslanda innovativ fastighetsutveckling med människan i centrum Modern arkitektur med bästa läge i torslanda Terminal 3 ligger alldeles

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län

Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven, Arjeplogs kommun, Norrbottens län Tillägg till detaljplan Granskningshandling Standardförfarande Ändring av detaljplan genom tillägg avseende Förslag till detaljplan Kv Bävern och Järven,, Norrbottens län Tillägg till genomförandebeskrivning

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Planprövning Glaskronan 1, planbeskedsbeslut

Planprövning Glaskronan 1, planbeskedsbeslut 1 (3) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-01-11 Dnr Sbn 2012-344 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Håkan Sylvan, 013 20 63 53 Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning Glaskronan 1, planbeskedsbeslut

Läs mer

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se

Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna Telefon: 016-12 00 65 info@tunafastigheter.se - Tunafastigheter i Eskilstuna AB Besöksadress: Björksgatan 9, 632 21 Eskilstuna

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer