Kapitel 6 MINA 16½ ÅR MED EN AKADEMI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 6 MINA 16½ ÅR MED EN AKADEMI"

Transkript

1 Kapitel 6 MINA 16½ ÅR MED EN AKADEMI Kafka har ett underfundigt kapitel som allt annat han skrev (och ibland fick komponerat: jag hade ju fått se Roman Haubenstock-Ramatis Kafkaopera Amerika i Berlin) om sina tio år med en akademi. För mig blev det mer men inte alls lika underfundigt eller kafkaiskt utan rätt handfast, fullbokat och fantastiskt spännande. Så här blev det med denna nya handplockning. Jag satt alltså sedan 1966 med i styrelsen som fattig kusin från landet, suppleant till de två ordinarie av regeringen utsedda medlemmarna, och så har jag i anslutning till styrelsesammanträdet den 4 juni 1973 i fickkalendern antecknat: [klockan] 14 MA taktisk försening 15 beordrad av preses som på lapp meddelar att styrelsen underhand ber mig vikariera fr o m 1/9, beslut 23/8. Det var nu så att Gunnar Larsson, som kommit in som biträdande sekreterare under Stig Walins tilltagande sjukdom i slutet på 1960-talet och efterträtt honom 1971 kring det stora och storslagna 200-årsjubileet, tydligen hade tröttnat litet på långbänkar och annat och beslutat antaga tjänsten som Ernst Emsheimers efterträdare på musikmuseichefsposten. (8/3-73: o 14 (till fots) MA, drygt som vanligt (GL söker Musikmuseet: hur går det? ) I all hast har styrelsen säkert främst denne fantastiske preses juridikprofessorn och framstående amatörpianisten Seve Ljungman tydligen letat igenom en virtuell (så sade man inte under denna predatoriserade tid ) krets kandidater och velat pröva mig. Men därefter inget antecknat förrän 16/8: i vänsterspalten Ring Seve!, i dagrutan; taxi [väl från Sohlex-redaktionen på Banérgatan] till Ma o efterhand Grand-lunch med Seve o GL om sekr.vikariat, och vid det extraordinära sammanträdet 23/8 skickas GL o jag ut länge men jag utses alltså till vik. sekr. fr 1/9 högst 6 mån. nu fick det återigen gå raskt undan! 28/8: på MA med orientering av GL + Seve en stund, 30/8 Går upp till MA för liten inblick, 3/9 (en måndag, helgen 1-2/9 i Malmö) direkt in i hetluften med sammanträde på kanslihuset för utbildningsdepartementets KUR hearing [KUR blev envis förkortning för Kulturrådet] om musik, via MA hem till smörgås, och dagen 230

2 Kapitel 6 efter ges den generella notisen Till MA varje morgon 8-9, vanligen buntar hem till läsning Det blev alltså en hetsig tid med spring, buss eller enstaka kritiska gånger taxi mellan Banérgatan och Utrikesminister-hotellet på Blasieholmstorg, dit akademien flyttat vid skilsmässan 1971 från musikhögskolan i tårtan (det runda huset, den första tredjedelen av byggnadsplanen som aldrig fullföljdes utan långt senare ersattes av husockupationen av ovanförliggande Lyceets skolbyggnad) i samband med förstatligandet av denna senare. För att sammanfatta hur denna etapp avlöpte kan jag fortsätta notisjakten i fickdagboken: 20/9 Till MA för genomgång, rusar hem o byter till svart [och förstås slips!], 12 lunch på Strand-terrassen med Folkparks-Seymour Österwall + 1 [månn icke efterträdaren Rolf Theorin, som jag fick träffa ofta och trevligt i samma tjänsteärende] om Jenny Lind-stip.jury, MA debutsammanträde som går bra (remissvaren u a [utan anmärkning ], omelett med GL på Calas(?) (efter flagghalning i vindsmörkret) man drunknar genast i kufiska detaljer: vi satt mitt i det ståtliga s.k. utrikesministerhotellet och hade flaggstång på taket, det var ingen allmän flaggdag, så vi hissade nog flaggan varje morgon dåförtiden och jag fick nu hala den, eftersom Ove Engstrand, vår magnifike vaktmästare, väl hade fått gå hem. Alltnog, 24/9: via Mö bokhandel [jag var i Malmö på väg till Verona ] efter merit- o tjänsteförteckn[ingsblanketter, alltså för att söka den nu ledigförklarade tjänsten som sekreterare], 2/10: Lämnar in ansökan (Bucht söker inte ) tydligen har tonsättaren, musikhistorikern och sedermera rektorn för musikhögskolan i Stockholm Gunnar Bucht inte tyckt att KMA var ett forum att söka till. Nu har jag en del handlingar om ärendets vidare förlopp kvar (och kan nog utan arkivjakt någorlunda fylla i vad som krävs), främst sakkunnigas utlåtanden. Akademien, som ju nyss varit något av en myndighet, följde dithörande rutiner, och till sakkunniga hade utsetts Bo Wallner, Hans Nordmark (statlige styrelsemedlemmen, jurist men också soloviolinklassen på musikkonservatoriet som det förut hette i Stockholm, senare min preses!) och tonsättaren, musikteoriprofessorn Åke Uddén. För att förenkla redovisningen av ärendets slutskede återger jag den sammanfattning (ett slags tjänsteutlåtande, som en föredragande i motsvarande sammanhang skulle skriva) som preses Seve Ljungman förelagt styrelsen inför beslutet. 231

3 Mina 16½ år med en akademi P.M. ang. MA:s sekreterartjänst. S. Ljungman Två sakkunniga, Wallner och Nordmark, har placerat Reimers före Åstrand under framhållande utav att avståndet dem emellan är obetydligt (Wallner: Att skilja dem åt är mycket svårt, Nordmark: det är utomordentligt svårt att avgöra om någon av Reimers och Åstrand skall ha företräde framför den andre ). Den tredje sakkunnige, Uddén, sätter uppenbarligen utan tvekan Åstrand främst ( i alla avseenden sina medsökande klart överlägsen på alla i ärendet relevanta områden ). En samlad bedömning av de sakkunnigas slutsatser bör enligt min mening närmast ge vid handen att Reimers och Åstrand är praktiskt taget jämställda. För egen del vill jag särskilt erinra om Åstrands djupa förtrogenhet med den nyaste musiken, vilket bl.a. framkom då han åren 1968 och 1969 var ledamot av tonsättarstipendienämnden och enligt muntlig utsago till mig av ledamoten Lidholm visade sig helt behärska konsten att läsa och bedöma även de mera invecklade nutida partituren. Av förklarliga skäl har icke heller i sakkunnigutlåtandena framkommit en närmare diskussion av Åstrands arbete sedan 1966 såsom av Kungl. Maj:t utsedd ledamot av MA:s styrelse. Enligt min mening har Åstrand med sina omfattande kunskaper om musiklivet här nedlagt ett synnerligen fruktbringande arbete, icke minst då det gällt att taga nya initiativ. De nu anförda omständigheterna i förening med Åstrands utomordentliga språkkunskaper ger mig anledning att ge Åstrand ett mindre försteg framför Reimers, vars meriter för befattningen dock givetvis också är synnerligen goda. Härtill kommer att Reimers av i och för sig förklarliga skäl vid förfrågan icke kunnat ange någon bestämd tidpunkt före den 1 januari 1975 för tillträde av sekreterarbefattningen. De avsevärda övergångssvårigheter, som skulle uppstå därest Reimers erhöll befattningen och måste beviljas tjänstledighet under kanske ett halvår, talar också i det jämna meritläget för att utse Åstrand, som är beredd att omedelbart tillträda Att Reimers inte kunde omedelbart tillträda berodde väl på att han fått den aktningsvärda positionen som direktör för det världsberömda musikförlaget Universal Edition i Wien 232

4 Kapitel 6 Det är ju vackra ord preses skriver, och tydligen fann styrelsen dem tillräckligt övertygande för att fatta det för mig ödesdigra som det skulle visa sig snarare välsignelsebringande beslut som jag gärna vill återge i original : (Gustaf Hilleström, den mångårige intendenten vid Drottningholms slottsteater, hade efter avgången därifrån fått en form av pensionsbefattning som 1. intendent vid akademien och nu alltså varit tjänsteförrättande vid undertecknandet av protokollsutdraget.) Beslutet hade förhalats från ordinarie sammanträde 6/12 av vice preses Sven Wilson därför att preses hade öronont, det ajournerades därför till 18/12, jag fick vänta utanför men kallades så in och meddelades sagda beslut samt fick fortsätta föredragningslistan till slut. Efter sammanträdet skrev Seve ner ett pressmeddelande, som jag fick telefonera in själv. Nu var det alltså utstakat hur resten av min aktiva verksamhet eller tjänstgöring skulle gestalta sig. Jag har sparat ett par gratulationsbrev eller -kort (inkl. lapp Hans! Bo Wallner vill varmt gratulera! ) och vill gärna återge ett av dem, från den av flertalet bland oss inte bara högaktade utan rentav en smula fruktade musikprofessorn Ingmar Bengtsson (skrivet med något blekt 233

5 Mina 16½ år med en akademi färgband) på insidan av ett vykort föreställande deras vackra länga ute på Djurgården): Sådana välgångsyttringar kunde säkert behövas för att man skulle klara av de mångahanda och ofta svårbedömda uppgifter som dyker upp i en så säregen inrättning som en musikakademi. Bara tanken att pröva någon form av beskrivning av mina 16 1/3 års tjänst där får mig att inse hur ogörligt, kanske också onödigt det skulle vara. Att ge försök till sådan skildring någon form av memoarer ställer därtill krav på större giltighet än de personliga minnesfragment som jag hittills samlat i ett närmast slumpstyrt flöde (Stockhausens kända knep der gelenkte Zufall, den styrda slumpen, skall inte tillgripas som skyddsmask ). Det händer tydligen stundom att man möter frågan om det inte kunde bli aktuellt att skriva sina memoarer. Lars Gyllensten, som jag hade lyckan att umgås något med kring tidskriften ARTES och litet som ett slags kollega akademisekreterare emellan (varom något mera senare), åtminstone vad ARTES beträffar, frågade en gång för inte så länge sedan en passant om jag inte hade funderat på att skriva ner mina minnen (kanske hade han då börjat fundera litet mera konkret på sina egna memoarer), jag borde enligt honom ha stött samman med en rad intressanta personligheter (eller hur han nu formulerade det). Det slog mig då, att jag egentligen inte såg det så i min egenskap av ständig 234

6 Kapitel 6 sekreterare emeritus i Kungl. Musikaliska akademien; jag hade inte lust att gräva i gamla handlingar för att försöka berätta om wie es eigentlich gewesen, eller av att skriva en skönmålning av, kanske apologi för de där i och för sig ytterst spännande åren i mitt liv. Min kära hustru gav mig mera nyligen en annan förevändning för att kanske beskriva något av min krokiga väg till 16½ år med en akademi (för att med hisnande förmätenhet låna Franz Kafkas essätitel ): man kunde ju bara berätta litet om hur roligt det har varit, vilka musikaliska äventyr man har blivit delaktig av, någon gång kanske rentav varit med om att sparka igång. Det finns onekligen en del att berätta om. Om man därigenom befriar sig från de vedermödor som anspråksfullt memoarförfattande borde medföra, kunde det vara befogat att samla ihop de spridda minnesfragmenten till en mosaikbild av Fru Musicas intrång i en ordnad, trygg miljö med småländsk dubbelbotten och lärartraditioner. Några stora äventyrligheter har det nu inte blivit av de olika vägvalen, men roligt har det varit, och musikens alla hemligheter har stundom uppenbarat sig en smula på olika sätt. För att ännu litet fundera över hur man skulle kunna bete sig inför egna eller andras anspråk på eller incitament till att skildra ett liv (!) eller en liten bit av det kan jag avslöja att det har funnits ansatser till en seriös historieskrivning kring akademitiden. Den redan flitigt omnämnda kollegan Gunnar Larsson, som alltså genom sitt avhopp över till Musikmuseet öppnade dörren på glänt för mig att efterträda honom, och som senare återkom till akademien som dess förste riktige forskningssekreterare, har alltsedan dess varit en ständig samtalspartner, vi träffades efter pensioneringen länge varje vecka under säsongen praktiskt taget utan avbrott, och ett av många samtalsämnen var en tid hans önskan att vi skulle skriva akademiens historia! Den ambitiösa tanken byggde på en rad viktiga faktorer, som att vår akademi inte alls har motsvarigheter till de ofta monumentala, av lärdomsgiganter skrivna krönikor som flera av systerakademierna har kunnat få fram. Det finns ett par ansatser, mest officiöst förstås Olallo Morales & Tobias Norlinds Kungl. Musikaliska akademiens historia till 150-årsjubileet, dess fortsättning till 200-årsjubileet, Svenska musikperspektiv (som snarare är en essäsamling, med ofta 235

7 Mina 16½ år med en akademi betydande bidrag, än en samlad krönika och mest behandlar tiden efter 1921), Stig Walins förhistoria (med viss kritisk attityd) Kungl. Musikaliska akademien. Förhistoria, första stadgar och instiftande (1945) och en lång rad smärre skrifter, men ingen Henrik Schück har tagit det riktigt stora greppet om helhetsbilden. Nu tyckte Gunnar Larsson att vi båda tillsammans hade suttit med i en betydelsefull och sant skickelsediger period i KMA:s senare historia och borde beskriva den som vi upplevt den. Vi skisserade rentav synopser och stod nästan beredda att gå in till KMA med en propå, men det rann ut i sanden, särskilt som det under Gunnars efterträdare Henrik Karlssons tyvärr korta tid som forskningssekreterare togs initiativ till ett projekt i stor stil, med ett första symposium där flera bidragsgivare gav perspektiv på olika infallsvinklar (även jag, om sekreterarrollen ). Dessa papers (som det heter på Swenglish ) finns i stencilform (som vi gamlingar ännu kallar datoriserade utskrifter som masskopieras), men det ser inte ut som om fortsättningar ligger på tydlig lut just nu i varje fall. Och jag tänker nog inte försöka varken driva på det stora Projektet eller ge mig på min mosaikbit, utan det får stanna vid vad jag möjligen smyger in här. Och då tycker jag att tanken om att bara berätta litet om hur roligt det har varit, vilka musikaliska äventyr man har blivit delaktig av (enligt ovan), kunde vara trevligt att få nedklottrat, sannolikt mera huller-om-buller än i genomtänkta krönikebanor. Men något litet kan jag väl få behandla akademiens historia och utveckling under dessa seklers gång. Återigen tillgriper lättjan färdigmatade dokument, och den kortast tänkbara historieskrivningen är säkert den lilla folder som utkom efter min tid ( nov. 90 ) men såvitt jag minns rätt mycket bygger på texter som Gunnar och jag skrivit tidigare. Den vackert ljusblåa färgen kanske inte hänger med i det sannolikt påvra, hemmagjorda tryck som möjligen blir resultatet av detta klotter, men texten kommer förhoppningsvis fram någorlunda läsvänlig (med förstoringsglas! på de följande sidorna). Som rätt tydligt framgår av inledningstexten inträffade 1971, alltså innan jag blev ständig sekreterare men ännu satt med i styrelsen, en genomgripande förändring i akademiens verksamhet frigörelsen från dess sekelgamla myndighetsfunktioner. Den stiftades alltså av Gustaf III som vi i musikakademikretsar brukar förenkla beskrivningen för att 236

8 Kapitel 6 via operan ge Sverige ett salongsfähigt teaterspråk, och ett av de viktiga uppdragen var förstås att utbilda operaartister, sångare, musiker men också tonsättare (så att man slapp importera dessa spännande storheter som Naumann, Kraus, Vogler, Hæffner &Co ). Därför var också musikkonservatoriet, 1941 omdöpt till musikhögskolan, en drivkraft och ett slagfält för styrelsen, musikbiblioteket genom bl.a. sina värdefulla donationer ett av Europas förnämsta och till del musikmuseet (vars styrelse tillsattes av akademien och som inspekterades av sekreteraren) viktiga element och uppdrag. Förändringarna hade börjat inträda efterhand, de berörde i mycket alla de kungliga akademierna, som tillkommit på liknande sätt och fått eller anammat myndighetsuppdrag av skilda slag. Man brukade peka på Kungl. Vetenskapsakademiens almanacksprivilegium som en brusten slussfördämning: de hade alltså monopol på alla almanackor, kalendrar 237

9 Mina 16½ år med en akademi o.a. och gjorde en hel del pengar på det, men efterhand som staten tog över de flesta myndighetsfunktioner, inte bara från kungen, till en början i form av Kungl. Maj:t, blev det allt omodernare att en självvald akademi skötte det som staten borde sköta. Så almanacksmonopolet avskaffades För vår akademi blev OMUS-utredningen ( organisationskommittén för högre musikutbildning ) en viktig utlösande faktor. Ett första resultat var förstatligandet av de båda privata musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö 1971, som hade fått skicka sina färdigutbildade elever till Stockholm som privatister, och en naturlig följd blev att även musikhögskolan i Stockholm skulle förstatligas och därför avskiljas från 238

10 Kapitel 6 De främsta skola varda de sista: framsidan kom ju sist här akademien. En inte lika självfallen fortsättning blev akademiens egen utredning om bibliotekets och museets framtida organisation, och båda överlämnades alltså 1982 till statens musiksamlingar (fast allt förvärvat före 1920, däribland de viktigaste donationerna!, förblir akademiens värdefulla egendom, bara deponerat i statens musikbibliotek, som det numera heter. Sten Sundström, akademiens ovärderliga kamrerare som följde med från Valhallavägs-tårtan ner till utrikesministerhotellet, sade att det var den sista spiken i akademiens likkista jag hävdar alldeles tvärtom att det var akademiens smala lycka: vi blev äntligen en oberoende akademi 239

11 Kapitel 7 IN I OCH UT UR AKADEMIEN Om jag då skulle pröva det omöjliga, att beskriva mina 16½ år med en akademi, utan att drunkna i detaljer lika litet som i stora händelser, kan jag försöka använda den ovan avbildade broschyrens stenstilspräglade framställning av Nämnder, Skrifter och fonogram, forskningssekretariatet och övriga element. Det råkade bli så att det strängt taget på alla de områdena skedde en ofta påtaglig expansion, men jag skall genast påpeka att denna ingalunda alltid skedde på grund av mina insatser utan nog ofta var en glädjande följd av de där spikarna i likkistan, alltså den nyvunna friheten från de ofta betungande myndighetsuppdragen, som gav möjligheter för akademien att syssla med egna ting. Det är naturligt att följa tågordningen i broschyren och börja med ekonominämnden, vår äldsta. Den balanserar ständigt på två mycket olika ben, en statlig bit pengar som i takt med myndighetsavvecklingen har minskat men fortsätter förhoppningsvis ett tag till, och de enskilda medlen. Dessa bygger på den långa och mycket varierande rad av donationer som akademien begåvats med, vi brukar börja med blivande Carl XIV Johans skrivelse från hans härläger i Tyskland 1813, där han skänker akademien riksdaler banco för att bygga upp dess undervisningsverk, och det har sedan runnit till ofta betydande belopp, inte sällan från namnkunniga musikpersonligheter som gett glans åt stipendier i akademiens årliga guldregn. Förvaltningen av dessa enskilda medel ger vissa, begränsade men värdefulla möjligheter att använda avkastningsmedel till annat än stipendier och andra i donationsbreven stundom nogsamt detaljerade ändamål. Under min tid hade vi turen att landets och världens ekonomi blomstrade, i berg-och-dal-bana men i allmänhet uppåt. Det avspeglade sig i vad akademien företog sig, publikationerna, konferenser av vitt skilda slag, utlandsinriktade projekt och en hel del annat. Det var likväl naturligt att en musikutbildningsnämnd fortsatte att försöka främja vad som skedde inom musikutbildningen. När jag plockar fram årsskriften från 1986 får jag till skänks en redan skriven samman- 240

12 Kapitel 7 Monsieur le Général Skjöldebrand, Monsieur le Comte D Engeström tient à votre disposition, d après l ordre que je lui en donne, une somme de Dix mille riksdaler de Banque, destinés à satisfaire diverses dépenses du Conservatoire de musique; Vous les ferez recevoir par une personne munie de vos pourvoirs, et Vous lez employerez aux besoins de cet établissement. Sans ce je prie Dieu, Monsieur le Général, qu il Vous ait en sa sainte et digne garde. Votre affectionné Charles Jean à mon quartier général de Stralsund le 9 avril fattning av verksamheten, det året av ett särskilt intresse värt att här återge (jag hade, som jag nu ser, troligen därtill animerad av vår driftige tidigare vice preses, f.d. mäktige STIM-direktören Sven Wilson, 1983 börjat lämna rapporter om nämnderna gällande år): Musikutbildningskommittén [den hette så då] Den redan ofta uttalade drömmen om ett musikpedagogiskt forskningscentrum, snarast med en professur i ledningen, har ytterligare utvecklats, särskilt vid ett viktigt sammanträffande i akademien med representanter för musikhögskolan i Stockholm, UHÄ pedagogiska institutionen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, musikvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, nämnden och akademien (11/2-86). Som en framgång för ämnet och sannolikt som en följd av de diskussioner där inte minst akademien varit aktiv kan betraktas 241

13 In i och ut ur akademien att UHÄ i sin anslagsframställning angett en professur som högprioriterat äskande för budgetåret 1989/-90. F. metodiklektorn Karin Eks intressanta sammanställning av projektbeskrivningar från det musikpedagogiska arbetet på fältet, dvs låg- och högstadiet, har ytterligare berikats och förbereds för lämplig form av tillgängliggörande. Utan att överdriva betydelsen av att frågan tagits upp i samordnande syfte i akademien känns det tillfredsställande att det faktiskt rätt snart inrättades ett musikpedagogiskt centrum, med en av nämndens verksamma ledamöter Lennart Reimers som dess förste professor! Beträffande kyrkomusiknämnden kunde jag skriva romaner om dess tillkomst och verksamhet i akademien men hänvisar till den nämnda årsskriften 1986, där den starka oron för hur Svenska kyrkan skulle hantera kyrkomusiken när statskyrkan avskaffades kom till uttryck och väl tyvärr har fått starkt berättigande. Sedan 1930-talet hade akademien haft hand om den lägre utbildningen, främst genom sommarkurser på en rad orter för organist- och kantorsexamen, som efter en brevkurs och ytterligare en sommarkurs ledde till kyrkokantorsexamen. Dessa båda kategorier, under de musikhögskoleutbildade riktiga kyrkomusikerna, har ju spelat och spelar alltjämt en avgörande roll för att inga orgelläktare i våra 3000 kyrkor skall stå tomma inför söndagsgudstjänsten, men ännu har väl inget organ med den sakkunskap som fanns i akademiens kyrkomusikkommitté tillkommit för att övervaka, främja och forska kring yrkesrollerna och deras ställning i kyrkan. Skada Ett nostalgiskt minne återspeglas med bilden av ett av mina besök ( inspektioner ) vid examinationen i folkhögskolan i Oskarshamn: Fr.h. kan jag identifiera Växjös domorganist Knut Sitell och domprost Bengt Hallberg (Oskarshamn 22-23/7-80) 242

14 Kapitel 7 Så kommer publikationsnämnden. Även här tillgriper jag texten från 1983: Även om den första skriften i akademiens skriftserie, Bo Wallners Det musikaliska formstudiet, utkom år 1957, dröjer det till 1968, innan en redaktionskommitté bildas i akademien, då givetvis med direkt sikte på de stora skrifterna i anslutning till 200-årsjubileet och med Gustaf Hilleström som husredaktör. Året därpå kallas den publikationsnämnd, och att denna har fått en allt större ansvarsbörda och horisont framgår av publikationsseriens crescendo och accelerando (se förteckningen på annan plats i denna årsskrift). Sedan Gustaf Hilleström fr. o. m. 1 april 1975 frånträtt redaktörskapet, har akademiens publikationer redigerats av Sven Wilson. Mycket kunde sägas om de uppgifter som akademien har tagit på sig och den rollfördelning som musiksamhället borde leva upp till, men det är redan av nämnda förteckning uppenbart att akademiens publikationsserie täcker ett stort behov, även om den endast fläckvis kan fylla ut de stora luckor som finns och funnits. Utan att här pröva någon utvärdering av serien bör nämnas att det mera av praktiska skäl blivit naturligt att blanda skrifter av mycket skiftande karaktär, omfång och ambitionsnivå, vilket också på sitt sätt speglar ett stort behov i den mycket mångfacetterade värld som är musikens. Som framgått av omnämnandet av skriftserien under musikakustiska nämnden ovan är flera av akademiens skrifter mycket framgångsrika, även internationellt, och flera av dem har måst tryckas om, även om det givetvis är fråga om relativt begränsade upplagor från början. Trycket på serien är stort, och nämnden betraktar denna verksamhet med all rätt som något av akademiens väsentligaste uppdrag. Till detta kan fogas, att serien när jag kom låg på nr 11 och under mitt första år 1973 nådde den med början på Siegfried Naumanns utdragna brottning med Tor Manns partiturstudier kring Sibelii symfonier (avslutad först 1994 ) fram till nr 61, Karin Eks Musikens livsrum i skola och lärarutbildning, ganska friskt marscherat, om också med stor brokighet och nivåskillnad. Och i förteckningen kan avläsas en hel rad av stundom magnifika produktioner. Närmast i raden kom orgelnämnden. Den hade inrättats året innan jag kom och har som flera andra i mitt tycke väsentliga nämnder 243

15 In i och ut ur akademien ömkligen insomnat (att detta antyder kritik av vad som skett après nous hör väl till bilden i alla föregångares beskrivningar av vad de efterkommande har ställt till med ). I årsskriften 1988 har tre medlemmar, Albert Sjögren, Gunnar Melin och Lars Ridderstedt (ss ). skrivit en redovisning av en femtonårig arbetsinsats, varför jag inte införlivar den med denna hastiga rusning utan hänvisar intresserade dit. Musikakustiska nämnden hörde till det som särskilt gladde mig som akademisekreterare att få bistå. Johan Sundbergs pionjärartade insatser som snart internationellt ledande forskare fick en spännande inledning i jakten efter en plattform, och även om jag har inte särskilt detaljerade minnen av hur det gick till (och inte heller nu tänker gräva i arkiven), tror jag att akademien kunde spela en rätt avgörande roll för att slutligen säkra honom en position vid KTH (Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm). Det kom till en situation där KTH ville kapa åt sig den personliga tjänst Johan hade fått för att flytta över den till ett annat område, och då gick vi till kulturministern (som Jan-Erik Wikström nog inte kallades då ännu), och han hotade KTH med att om de inte lät Johan behålla tjänst och forskningsområde, skulle han flytta över pengarna till KMA! Det var väl tur för Johan att det inte gick så, för mina klart orealistiska drömmar om att förvandla akademien till ett slags Max Planck-institut för grundforskning (utan undervisningsskyldighet med alla de bekymmer som det belastar forskningen med, frankt och egoistiskt uttryckt ) hade garanterat aldrig kunnat förverkligas i vårt lilla fädernesland. Alltnog, de praktfulla symposier Johan arrangerade, med all världens ledande forskare, i ett slags symbios mellan stora KTH och lilla KMA, avsatte betydande resultat, ståtliga nummer i vår publikationsserie (flera dubbelvolymer som SMAC, Proceedings of the Stockholm Music Acoustics Conference, med EP-skivor som akustiska illustrationer innan det blev CD-skivor i pärmfickorna). Att ge upp sådana samverkansmanövrer synes mig vara lika oklokt som kortsynt Stråkinstrumentnämnden och Klavérinstrumentnämnden har sina alldeles egna tillkomsthistorier och har inte heller blivit långlivade. Erik Janssons violinforskningar i anslutning till Sundbergs musikakustiska lärosäte vid KTH gav incitament till att försöka samordna forskning och utvecklingsarbete kring de för allt musicerande så väsentliga stråkinstrumenten, och klavérnämnden hade grundplåtar i den ledande pianoteknikern Conny Carlssons praktfulla samlingar av klavérinstrument, 244

16 Kapitel 7 all utrustning kring instrumentens vård, alla arkivhandlingar från tidigare så blomstrande pianotillverkning i Sverige, nu stendöd, och hans kraftfulla pådrivande medverkan till att ge pianoteknikerundervisningen i Leksands specialskola en grund att bygga vidare på. (En ny sådan grund har faktiskt skapats med Klaverens Hus i något osannolika Söderhamn, främst genom sakkunniga Eva Helenius-Öbergs pådrivande aktiviteter, och jag satt några inledande år som denna förenings ordförande ) Akademiens valsprål Anda och konst lämnar stort utrymme för definition och tolkning, men det är uppenbart att konstutövningen alltid har levat och alltid måste leva tätt intill musikvetenskaplig forskning. Att KMA först sent skapade en musikvetenskaplig nämnd kan förvåna, det gavs emellertid nu en alldeles speciell anledning att tydliggöra forskningsviljan. En betydande förstärkning innebar naturligtvis att den sista spiken, överlämnandet av bibliotek och museum till staten 1982, hade den angenäma följden att museichefen Gunnar Larsson föredrog att stanna kvar i akademien och blev dess förste regelrätte forskningssekreterare (1982). Det var sannerligen på tiden, men det satte också omedelbart igång en rad aktiviteter som har gagnat akademien på så många sätt. Jag återkommer nog till detta. Nämnden för elektroakustisk musik var en av de yngsta under min tid, men även den hade en förhistoria, inte utan dramatik och konvulsioner. Dit hör att KMA var en av huvudmännen från början i den stiftelse som tog över driften av radions (av Karl-Birger Blomdahl igångsatta) elektronmusikstudio (samman med radion och tonsättarorganisationerna). Det blev konfliktsituationer mellan ledningen (pionjären Knut Wiggen var den förste studiochefen) och mera praktiskt lagda tonsättare, och på ett stadium satt KMA ensam kvar som huvudman. Jag tvingades därför hålla i yxan när vägvalet strängt taget kom att stå mellan å ena sidan Wiggen (boken De två musik-kulturerna 1972 dokumenterar ideologin) och å den andra tonsättarna det fanns egentligen alltså inget val utan bara en utväg (ordföranden i styrelsen Torsten Löwbeer ordnade konstnärsbelöning som fallskärm ). Jag satt emellertid kvar mest hela min tid som vice ordförande i styrelsen och kom att ägna mycken tid och mycket intresse åt den alltmer datoriserade utvecklingen. På ett sent stadium, när denne framstående eam-tonsättare (man införde efterhand den internationella beteckningen 245

17 In i och ut ur akademien elektroakustisk musik som ersättning för det teknifierade elektronmusik ) Lars-Gunnar Bodin var studiochef, med omfattande internationella kontakter, inrättade vi alltså (1985) en eam-nämnd i akademien (kortlivad den också ), där vi som den stränge tonsättarentänkaren Jan W. Morthenson så vänligt sade äntligen hade ett forum för avancerade samtal om musikestetiska frågor Den mest konkreta följden av våra uppenbarligen så begåvade samtal var att akademien lyckades övertyga en Wallenberg-fond om vikten av att förse vår lysande stora sal (Stockholms överlägset bästa konsertsal i Gamla akademien, som det fortfarande ofta sägs, kallades så) med en förstklassig högtalarutrustning för den högtalarstyrda musik som eam främst är (professor Gunnar Hoppe ogillade enligt egen utsaga starkt den sortens musik men böjde sig generöst och insiktsfullt för argumenten ). En halv miljon beviljades, och åtta högtalare i varierande storlekar samt styrutrustning inköptes och hängdes/ställdes upp på lämpliga platser, men rörligt, så att en Stockhausen skulle kunna sitta som han alltid gör mitt i salen och regissera alla ljudflödena. Det var ännu härliga, strålande tider för eam, EMS (Elektronmusikstudion) hade flyttat in i Münchenbryggeriet liksom Fylkingen 53 hur det går framöver får vi väl se Så slutligen Orkesternämnden, tillkommen under mitt sista år men med en lång förhistoria som jag delvis levde med i och bara antydningsvis (alltjämt utan arkivgrävningar ) återger så som jag ser den Bakgrunden var delvis en utdöd myndighetsfunktion som tidigare sekreterare utövat, ofta med iver (och viss återbäring i pondus och kanske några riksdaler ) hade Sveriges orkesterföreningars riksförbund grundats 54, redan 1929 beviljades kr i anslag av lotterimedel att fördelas till S:s ork. enl. regler fastställda efter en utredning av MA. Fram till 1970 reste av akademien utsedda inspektörer runt och kontrollerade konsertverksamheten (minst 4 symfonikonserter/år krävdes), kursverksamhet bedrevs ( bl a på initiativ av O Morales, alltså KMA:s sekreterare). Skälet till att inspektionen upphörde var förstås att staten tagit över, genom det s.k. Teater- och musikrådet, men de brydde sig (som 53 Begrunda den mäktiga volymen FYLKINGEN. Ny musik & intermediakonst, red. Teddy Hultberg 1994! 246

18 Kapitel 7 väntat?) inte om att inspektera. SOR-ledningen (vi förkortade så) kom till oss i akademien i flera sammanhang och bad om hjälp, och de beklagade bortfallet. Vi fick en idé när vi råkade komma i kontakt med en finsk organisation, Suomen sinfonia-orkesterit (?), och jag blev inbjuden till ett sammanträffande i Tampere (april 1975), där den driftiga Anna-Maija Poussa bjöd på konserter och orienterade om hur de fungerade. Poängen var att finnarna lyckades få både yrkesorkestrarna och amatörorkestrarna att (någorlunda) samverka i samma organisation. I Sverige samlades de statliga symfoniorkestrarna i Teatrarnas riksförbund medan alltså amatörorkestrarna höll till i SOR att flera av dem med sina inslag av duktiga militärmusiker o.a. höll praktiskt taget fullgod kvalitet som symfoniorkestrar hade inte hjälpt. Vi var några stycken som hoppades att fördelarna med olika slag av samordning, utbyte av gästande solister, repertoardiskussioner o.a. skulle tjäna alla parter, men de fackliga hindren bromsade, och det dröjde alltså ända till mitt sista år innan ett ungefär motsvarande svenskt orkesterråd bildades för att strax stilla avsomna och allt förmodligen återgått till de gamla revirgränserna En rad olika stiftelser De stiftelser och sammanslutningar som exemplifieras på broschyrens näst sista sida är verkligen av vitt skiftande slag och ålder. Äldst alltså Mazerska kvartettsällskapet, vars historia har skrivits vid alla jämna jubileer sedan starten 1849, senast 1999, där jag faktiskt var huvudredaktör samman med den förträfflige violinisten Sören Jansson och skrev ett tungt kapitel om den förnöjda stråkvartetten 55. Man är som akademiledamot automatiskt medlem av Mazerska, men jag har inte varit flitigt där. I själva verket har jag bara framträtt där en enda gång, men den var å andra sidan tämligen unik. Ordföranden under många år och med en mängd spelaftnar i förteckningen (till historien som kammarmusikvänner verkligen bör taga 54 Se t.ex. Sohlmans musiklexikon under detta uppslagsord. 247

19 In i och ut ur akademien del av hör att det finns en musikhistoriskt högintressant Journal alltsedan starten med förteckning av varje verk som har spelats av vem under dessa nu kolossalt många spelaftnar, och där förs också ett slags tioi-topp-lista över vem som har spelat mest nobelpristagaren Hugo Theorell i rullstol är tillsammans med violinistprofessorn Sven Kjellström vinnarna), förre preses Hans Nordmark kom en dag och meddelade att man vid en musikbuffet (8/1 1983) skulle spela Schuberts Forellkvintett och att jag skulle spela kontrabas! Jag försökte räkna ut när jag senast hade hållit i en kontrabas. Med utgångspunkt i att jag trodde mig ha slutat definitivt i kapellet 1952 fick jag det till jag tror 30 år eller så, och jag befarade bl.a. att jag skulle ha mer cello i bakhuvudet och inte skulle hitta på de i kvarter stämda bassträngarna (och bara en helton mellan fingrarna mot cellons kvinter och med 1½ ton från pekfinger till lillfinger). Och vilken kvintett det var som skulle spela: Det då ännu purunga geniet Roland Pöntinen på pianot, filharmonikerkonsertmästaren Gert Crafoord på fiolen, Nordmark violan, Claude Génetay cellon och så jag efter så där 30 års uppehåll på basen Vi repade en gång, och så drog vi åstad. Och faktiskt gick det hyggligt bra, Claude tyckte att jag klarade det fint (jag fick fuska på ett par ställen där det rinner iväg fort och långt upp på greppbrädan). Det har sedan hänt jag tror två gånger att Nordmark kallat samman en forellkvintett att spela på pensionärshem, och det fungerar sisådär. I det sammanhanget måste jag ju också lägga till att Johan Åkesson, pensionerad director musices vid mitt akademiska kapell i Lund, två gånger kallat samman en Orchestra Academica Perita, ett veterankapell, som efter ett par rejäla repetitioner i universitetsaulan spelat monumentalverk, Dvořáks symfoni från nya världen (Kristi himmelsfärdshelgen 2000) och Tjajkovskijs 5. symfoni (samma tid 2001), efterträdaren fortsatte med César Francks symfoni (2004), senast 2007 med Brahms andra symfoni!... Av en helt annan art är Stråkinstrumentfonden till Lars Järnåkers minne, sålunda en magnifik donation av förstklassiga stråkinstrument, däribland en Stradivari (som var i så dåligt skick att man sålde den och år med kammarmusik. Mazerska Kvartettsällskapet, Stockholm (utgiven 2000) 248

20 Kapitel 7 fick två mycket bättre Guarneri del Gesù i stället!), Frans Helmersons cello och alla andra, som våra främsta yngre stråkmusiker får disponera. Erik Järnåker svarade också för Saltö-stiftelsen, de fem husen och konserthuset på västkustparadisön med samma namn (som akademien nu funnit nodvändigt att sälja ). Berwalds-utgåvan är ett maratonlopp som bör räknas till ett av de viktigaste för akademien. Sedan 1960-talet har en Berwald-kommitté planerat och editerat en Gesamtausgabe av Franz Berwalds samlade verk, och att man lyckats smuggla in den på ett av världens mest prestigefyllda musikförlag, Bärenreiter i Kassel, betyder direkt att all världens betydande musikbibliotek bara måste ha den, liksom de köper kompisarna Bachs, Mozarts och andras samlingsutgåvor Jag kom med i kommittén rätt snart och sitter ännu med nöje kvar, på sistone därtill som notgrafiker : jag har skrivit in partituren till de båda operetterna Modehandlerskan och Jag går i kloster (gedigna helaftonsverk med stor orkester!) på datorn i det gedigna och komplicerade notprogram som heter SCORE och som jag undervisats i av en mångårig (och betydligt yngre) musikforskarkollega, Bertil van Boer, numera professor vid Center for the Performing Arts vid Bellinghamuniversitetet i staten Washington det återkommer jag till rätt snart, tror jag. Så är det nu detta med Priser och belöningar (sista foldersidan). Viktigast som främjare av tonkonsten, och mest spännande som kontaktyta med det unga musiklivet, är stipendierna till sångare och instrumentalister, med en hantering som jag själv fann vara bland det mest centrala i min verksamhet vid akademien. Det hade långt före min tid utvecklats rutiner och traditioner för hur man skulle välja ut kandidaterna, och huvuddelen av den verksamheten var provspelningarna under höstarna, där dryga hundratalet sångare och kanske ett par hundra instrumentalister från hela landet, alltså främst från de (nybildade ) musikhögskolorna runtom, men också från andra musikutbildningsformer. Grundtanken är att stipendier skall ge högskoleutbildade musiker möjlighet att förkovra sig utomlands. Normalt går det till så att man bestämmer vilka instrument som provspelning skall ske på, juryer utses (det var en lika delikat som intressant hantering, det också: det gällde att cirkulera bland mästerpedagogerna så att det inte gick rutin eller konkurrens-prestige i 249

21 In i och ut ur akademien arbetet, man måste försöka få med andra än 08-orna, balansera kring insiktsfulla pedagoger och ypperliga men kanske inte alltid så pedagogiska konstnärer osv), och så paraderar raden av prövande med minuter på sig att visa vilka mästare eller mästarämnen de är. Det är förstås som all annan selektering och betygsättning en i mycket omöjlig men ändå förbluffande tillförlitlig metod, och efter alla mina år vid vartenda provtillfälle hyser jag inga tvivel om sättet musiker vet att det kommande yrkeslivet fortsätter på liknande sätt Jag var ganska stolt över att jag mot slutet, när jag hade datoriserat akademien (med Cary Karps framsynta pådrivningshjälp) hade med den (då ännu kompakt tunga ) bärbara till sångproven och skrev in juryns poäng alltefterhand, så att jag vid avslutande jurysammanträde kunde presentera ett redan utskrivet betygsprotokoll Stipendier, belöningar, medaljer o.a. kungörs så på den stadgeenliga högtidsdagen, kring månadsskiftet december, glädjande nog alltjämt praktiskt taget ständigt med kungaparets deltagande, och då skall ständige sekreteraren också föredraga stadgeenlig årsberättelse, lämplig musik spelas/sjunges, och efteråt intages ståtlig supé, i början av min tid på stadens landets? enda engelska herrklubb Sällskapet mitt emot akademiens Utrikesministerhotellogi, senare genom den stora tillströmningen flyttad till Grand Hôtels Vinterträdgård, lika behändigt närbelägen snett över Blasieholmstorg. Den frack-lång-klänning-uniformerade akadämabla (Sven-Erik Bäck använde gärna den etiketten, jag stavar den förstås litet mera fransyskt acadaimabla ) församlingen där kan lätt få falska förtecken och avfärdas som den självvalda äresförsamlingen, men det är naturligtvis en löjlig snedläsning av signalerna. Fracken är ju musikers uniform, arbetsklädsel, och att vi sätter på en särskild vackert broderad krage får väl ursäktas som en social stämpel lik många andra sammanslutningars (våra systerakademier har ju snarlika). (Den har sina sidor: när preses Hans Nordmark en gång bjöd hem nyblivne utländske ledamoten Mstislav Rostropovitj, den ryske mästercellisten-cum-dirigenten, frågade jag hur han hade det med kragen. Han kände inte till den [vi skickar i samband med kallelsen till ledamot ut en ritning av uniformen inkl. kragen, men han hade säkert haft annat att göra då än att granska den ], och han blev genast intresserad. Men han såg också genast ett problem: han slet i sin intensiva utövning [han hör 250

22 Kapitel 7 ju inte till de magra ] ut tre, säger tre frackar om året och undrade om man kunde flytta över kragen till nästa frack, och det hävdade jag; jag vet inte om han har funnit en modell för denna delikata verksamhet ). Teckning till frackuppslaget och knappen Enligt äldre traditioner hade akademiledamot rätt att vid lämpiga tillfällen bära en uniform snarlik den som hovstater och andra förnäma kretsar uppvisar, inkl. trekantig hatt samt värja, men vad jag vet har ingen gjort det efter Sten Broman, som icke överraskande tillgrep detta vid några tillfällen (jag vill minnas bl.a. vid en begravning i Lunds domkyrka). Vi som vet vad akademien är eller kan vara behöver inte bekymra oss så mycket om smädande förtal eller smutskastning. Den äresförsamliga sidan var nu inte heller min primära sysselsättning. Efterhand som jag kom in i verksamheten jag började som i andra sammanhang med att försöka fortsätta i beprövade rutiner kunde jag väl ibland hitta litet nya former och perspektiv, och jag skulle kunna peka på två aspekter som jag tror blev viktiga för min akademiverksamhet. Den ena var att inte stå i vägen när det kom in intressanta förslag eller projekt. De kom ofta via de kort beskrivna nämnderna/kommittéerna, där det ju satt experter från olika grenar av musiklivet, men det var också påtagligt att en brokig grupp ledamöter fann det värdefullt att utnyttja akademien som ett forum, eller som ett verktyg, för att pröva olika projekt. Jag kan utpeka ett par personer som kom att ge mig många ingångar och utspel: Sven-Erik Bäck, den mångsidige tonsättaren, violinisten och Edsberg-rektorn 56, Bo Wallner, musikhögskolans ledande 56 Edsbergs musikinstitut hade av radion bildats för att konkurrera med den enligt dem alltför konservativa musikhögskolan, och med mästerliga peda- 251

23 In i och ut ur akademien musikhistoriker och -teoretiker under så många år, och tvåfaldige operachefen, tonsättaren Eskil Hemberg. Cajsa S. Lund, musikarkeologiens uppfinnare, hör till de spännande inbrytningarna. Utlandsverksamheten lockade fram en rad intressanta bekantskaper på olika områden. Och alltjämt träffas alltså Gunnar Larsson, tidigare sekreterare, chef för Musikmuseet och sist akademiens forskningssekreterare, och jag varje tisdag kl. 11 (tidigare i min forskarcell på Statens Musiksamlingar, f.d. MAB ) för givande samtal och stillsamma projektsmiderier (Hösten 2003 fick jag av goda skäl utrymma cellen ) Bäck hade ju ständigt huvudet fullt av briljanta tankar och idéer om verksamheter, och under många och långa samtal kunde det utkristallisera sig sådant som artiklar i svåra ämnen som han aldrig skulle funnit ro och tid att skriva ner själv (så det fick jag ofta göra ) eller projektidéer som ofta blev lysande tillställningar. Bo Wallner var ju den nya svenska musikens ständiga grå eminens och satt inne med all kunskap om hur det har varit och är, och det var en stor tillgång för akademien att han inte så ogärna använde den som plattform för stora projektidéer (hans idé om en lärd bok om havererade projekt hade säkert blivit ytterst lärorik och har också mycket riktigt havererat ). Eskil Hemberg hade jag stött på tidigt som Fst:s mångårige ordförande, men avgörande blev samröret med IMC (International Music Council) och all dithörande utlandsverksamhet. Jag kunde nämna en lång rad andra betydande musikpersonligheter av vitt skilda slag som ibland ville vända sig till akademien för att sprida goda idéer och verksamheter, men då finge jag skriva min bit av akademiens historia, och det har jag funnit att jag varken vill eller kan. Därför ämnar jag nu bara plocka fram en rad projekt, som jag har haft omåttlig glädje över och som kanske inte har gått helt spårlöst förbi ibland. Det blir verkligen en embarras de richesse att snubbla i. Jag sätter kursiverade fetstilsrubriker över inslagen för att själv hitta lättare i dem goger som pianisten Hans Leygraf, violinisten Endre Wolf och den danske cellisten Erling Bløndal Bengtsson bedrevs en avancerad solist- och kammarmusikutbildning där. 252

24 Kapitel 7 Joseph [Martin] Kraus Hur det egentligen började minns jag nog inte längre, men huvuddragen släpper mig aldrig. Jag börjar förstås återigen i dagboken: 2/5-78 står det [kl.] 12 (inringat, som vanligt) Kraus-grp på vänstersidan, t.h. direkt Kraus-möte med E[gil] Malmsten, LRs [standardförkortn. för Lennart Reimers!] + Gerd [den konsthistoriskt så förfarna och skrivkunniga hustrun], Solna-dam [som jag inte kan identifiera nu heller ], H[ans] Eppstein. Där finns flera komponenter i Kraus-renässansens komplicerade förhistoria, och eftersom jag sedan dess praktiskt taget dagligen och stundligen har levt med Joseph skall jag berätta min version utförligt här! Låt oss börja med Egil Malmsten: sonen till den säkert världsberömde Carl Malmsten bodde i en vacker villa ute i Bergshamra (själv konstnärligt verksam) och hade engagerat sig i att bevara vad han och lokal tradition kallade Kraus-paviljongen ute på Tivoli-udden tvärs över en grund vik; på något sätt hade han kommit i kontakt med herrskapet Reimers, som i sitt så driftiga och okonventionella förlag Edition Reimers hade beslutat publicera Irmgard Leux-Henschens banbrytande utgåva av Kraus högintressanta brev 57, och nu kom de med docenten Eppstein (som jag fick så mycket givande att göra med i fortsättningen och vi redan hade djupt involverat i tungviktiga Sohlex-artiklar) uppenbarligen för att arrangera något i anslutning till publiceringen. Nästa anteckning kommer efter sommarlovet i Bjälkerum, lakoniskt andra dagen 1/8 + Krausärenden, 7/8 Ring Gerd Reimers!, efter Canada-resan (ISME i London, Ontario) 28/8 Kraussymp[osiet] ordnas upp med GL (Gunnar Larsson), och ett sådant bryter så igång /9 med fyra förnämliga föreläsare, professor Friedrich W. Riedel, Mainz (som året innan hade gett ut facsimile av Kraus viktiga stridsskrift Etwas von und über Musik fürs Jahr 1777), dr 57 Joseph Martin Kraus in seinen Briefen, Stockholm 1978, Svenskt musikhistoriskt arkiv/edition Reimers 58 Efter det att vi 9/8 tar till Tivoli med Kraus-miljö + kaffe (utan muggar,... [min standardförkortning för sålunda ] locket det kommer strax att framgå vad för en Kraus-miljö det är. 253

25 In i och ut ur akademien Volker Bungardt med doktorsavhandlingen Joseph Martin Kraus ( ). Ein Meister des Klassischen Klavierliedes, 1973, den nämnda huvudpersonen fru Leux-Henschen och Hans Eppstein. Det var ett ambitiöst program, första dagens afton gick vi på konsert i Börssalen med Sandklef-kvartetten samt sopranen Eva Boström ( dålig skriver jag elakt, hoppas hon inte läser detta ) och museichefen (tonsättaren, dirigenten, på sistone fil. dr!) Lennart Hedwall på hammarklaveret (från museet ), och på lördagen åkte vi buss ( bara ca 12 pers ) till Egil Malmstens villa (runt 2 vägbommar) för saft och resolution om Kraus-sällskap, promenad till paviljongen (visad av Krumertz[?]) o graven, så till Ed. Reimers med lunchsallad + kaffe, till Drottningholm med Kraus [praktfulla balett] Fiskarena. Inget dåligt program tänk vad Musik-Sverige ibland kunde ställa upp med! Det där med Kraus-paviljongen, som hade kommit att spela en viss roll i de förberedande diskussionerna och som Egil inte bara ville rädda utan förmå akademien att ta över som ett slags Krausmuseum, visade sig i en understreckare i Svenska Dagbladet av konstprofessorn Reuterswärd vara byggd kanske 20 år efter Kraus död och föll alltså lyckligtvis bort som barlast. Graven däremot förblir ju som Stockholms kanske skönast belägna, ensliga gravplats ett evärderligt pilgrimsmål för alla krausianer och kom långt senare jag tror främst på vår enträgna anmaning att skickligt och pietetsfullt restaureras av Solna kommun, som därtill döpt torget vid T-uppgången Bergshamra södra till Kraus torg, med nytt monument (se bilder strax) och den lilla vägbiten ner mot viken till Kraus-vägen! Under 250-årsjubileet av Kraus födelse, för flertalet skamligen skymt av kollegan Mozarts d:o, har Solna stad gjort storslagna insatser för sin son, återrestaurerat den fina gravstenen (som har en inbyggd riskfaktor av ett mineral som vill tränga ut till ytan, som då eroderar ), och lilla Sverige har efterhand ansträngt sig något för att hylla den gustavianska epokens mest geniala musikpersonlighet jag har fått ut en översättning av de utomordentligt intressanta breven på Gidlunds förlag (med akademipengar!) i en vacker gestalt! (bild s. 257) Intressant är också i denna pionjäretapp diskussionen om ett Kraussällskap, även om det kanske då snarast var ett Malmsten-initiativ på falska grunder. Det bildades nämligen rätt snart ett sådant sällskap, 254

26 Kapitel 7 därför att tyskarna bland krausianerna glädjande nog nappade på kroken och två år senare, 1980, inbjöd till fortsättningssymposium i Buchen, Odenwald (sydösterut från Frankfurt a.m.), den vackra lilla stad där Kraus växte upp. Vi var ett litet gäng svenska musikforskare som deltog i vad som nu kallades ett internationellt symposium 59, och två år efteråt inbjöd vi på nytt till Stockholm med temat Kraus und das Gustavianische Stockholm (utgiven 1984). Det blev tyvärr bara tyskarna som drev på med symposier, vi ordnade med aktiv hjälp av den store Kraus-forskaren Bertil van Boer (mera strax om honom) ett 1989 kring Drottningholmsteaterns remarkabla framförande av Soliman II, men den rapporten gitte KMA inte publicera (utan den kom i ett helt annat sammanhang, varom mera nedan), men sedan blev det ett slag rätt tyst här uppe. Jag fick i början rätt ensam hänga med i Kraus-sällskapet, och det har blivit en fängslande men ingalunda okomplicerad tillvaro En alldeles specifik ackvisition i sammanhanget var att jag i Buchen 1980 redan på stationen i grannstaden Miltenberg stötte på en ung amerikansk forskare som kommit att bli en evig följeslagare och vän: Bertil H. van Boer Jr., för att ta till det fullständiga amerikaniserade namnet på en andra generationens invandrad svensk, vars fader, f.d. flöjtist i Stockholms-filharmonikerna, inte tillät sina barn att tala svenska och Bertil därför har fått tillkämpa sig en icke oäven svenska själv i vuxen ålder. Bertil berättade i Buchen om sin utgåva av Kraus Sturm-und- Drang-oratorium Der Tod Jesu, men det var alltså bara början på en invasion i svensk musikforskning med Kraus som inbrytningsramm. Han kom att disputera i Uppsala redan 1983 på den (ännu skrivmaskinsproducerade ) tjocka skriften The Sacred Music and Symphonies of Joseph Martin Kraus, som f.ö. utkommit i en rejält omarbetad praktfull andra upplaga i USA under titeln Dramatic Cohesion in the Music of 59 Kongressrapporten heter Joseph Martin Kraus in seiner Zeit, 1982, och där finns Hans Eppsteins referat Kraus Kammermusik mit Kla-vier (vilket han själv spelade med bravur samman med en ung tysk violinist) och mitt om Gedanken zur Wiederaufnahme von zwei Kraus-Opern Arnold Östman hade ju 1980 djärvt nog satt upp enaktsoperan om 1½ timma utan paus Proserpin på Drottningholms slottsteater, med ett strålande divertissement som nachspiel 255

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk 22.3.1999 Verksamheten 1998 Allmänt om projektet Det gångna året var det första år då projektets verksamhet hade stabiliserats och omfattade alla arbetsskeden

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

SPPF KONGRESS 2005. Fredag 30 september. 15.30 Teatern: Invigning. 16.00 Teatern: Konsert med Söderhamns Musikskolas elever.

SPPF KONGRESS 2005. Fredag 30 september. 15.30 Teatern: Invigning. 16.00 Teatern: Konsert med Söderhamns Musikskolas elever. SPPF KONGRESS 2005 Välkomna till årets kongress i Söderhamn. Ni kommer kanske ihåg våra kongresser i Piteå och Malmö? Vår idé är att likt våra nordiska grannar arrangera kongresser förlagda till olika

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump...

Innehåll. Referenser och vidare läsning... 225. Register... 231. Illustrationer... 237. kapitel 1 Spelets regler... 5. kapitel 2 Slump... Innehåll kapitel 1 Spelets regler... 5 kapitel 2 Slump... 31 kapitel 3 Tid... 49 kapitel 4 Konventioner.... 77 kapitel 5 Ömsesidighet... 95 kapitel 6 Information... 117 kapitel 7 Auktioner... 135 kapitel

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Elemer Lavotha Leo van Debré Examensarbete

Läs mer

Musikalliansens utvecklingsverksamhet 2008-2011

Musikalliansens utvecklingsverksamhet 2008-2011 Musikalliansens utvecklingsverksamhet 2008- - Utbildningar, kurser, workshops, handledning - 11-07 Musikalliansens utvecklingsverksamhet 2008- - Utbildningar, kurser, workshops, handledning RUS och RUD

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening.

Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. l. Föreningens firma. Föreningens firma är Källö-Knippla Fiskehamnsförening, ekonomisk förening. 2. Föreningens ändamål. Föreningen, vars verksamhetsområde utgöres av Källö-Knippla i Öckerö kommun, har

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Sök pengar från Lars Salvius-föreningen!

Sök pengar från Lars Salvius-föreningen! Sök pengar från Lars Salvius-föreningen! För tjugonde året i rad fördelar Lars Salvius-föreningen stipendier och projektbidrag till vetenskapliga skribenter, översättare och utgivare. Dessutom utdelas

Läs mer

G-gruppen Genealogi över Östersjön Årsmötesprotokoll 2011-02-26

G-gruppen Genealogi över Östersjön Årsmötesprotokoll 2011-02-26 Tid. Den 26 februari 2011, kl 13.30 Plats: Släktforskarförbundets lokaler, Solna Närvarande: 25 personer enligt närvarolista, bil 1. 1. Föreningens ordförande Otfried Czaika inledde med att bl a tacka

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod

2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod 2.1.2. Basvokabulär efter fallande Fmod Basic vocabulary by descending Fmod och 30340 30856,983,953 sitt pn U52 ] 172,983,901 ofta 535,2 551,971,897 i PP 27867 29461*,946.902 dessa 1141 1188,960,876 står

Läs mer

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann BOULEVARDTEATERNS Handledarmaterial till föreställningen av Daniel Goldmann Hej Det här är ett handledarmaterial för er som ska se Bröderna Pixon - och TV:ns hemtrevliga sken på Boulevardteatern. Här finns

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

SAMI SAMI. stadgar. stadgar

SAMI SAMI. stadgar. stadgar SAMI stadgar SAMI stadgar Stadgar för Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI), ek. för. I deras lydelse efter beslut på ordinarie föreningsstämma 2009-05-18. 1 Ändamål och verksamhet

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom:

Integration, demokrati, jämställdhet och samförstånd i det svenska samhället genom: STADGAR FÖR SYRISKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 NAMN & SÄTE Namnet är Syriska Riksförbundet i Sverige förkortas till SYRF. SYRF har sitt säte i Stockholm. 2 MÅLSÄTTNING SYRF s målsättning är följande: Integration,

Läs mer

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren

Innehåll. Karta. DEL 1: Barndomen. DEL 2: Krigsåren Innehåll Karta 11 DEL 1: Barndomen DEL 2: Krigsåren 52 DEL 3: Efter befrielsen 152 Förord Hösten 2004 började jag på Max initiativ intervjua honom om hans upplevelser som barn och tonåring under Förintelsen.

Läs mer

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2

Skarpt läge. Talarmanus till OH-bildserie. Bild 1 Skarpt läge 1. Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Skarpt läge Talarmanus till OH-bildserie Bild 1 Skarpt läge 1 Bild 2 LOs och förbundens grupp för Skarpt läge 2 Bild 3 Därför skriften Skarpt läge 3 Bild 4 Lita på den egna kunskapen 4 Bild 5 Skyddsombudet

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping

Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping STADGAR 1. Namn, säte, status 1. Szent Istvan Ungerska föreningen i Norrköping 2. Norrköping; Sverige. 3. Szent István Ungerska Föreningen i Norrköping är

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen

04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4. bilder från Slussen 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 4 bilder från Slussen Det var vid Slussen jag började fotografera samtal med Gunnar Smoliansky den 27 januari 2005 04-11 Blick 05-10-31 17.27 Sida 5 Fotografier: Gunnar

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

PROTOKOLL 2008:4 Lärarutbildningsnämnden (LuN) Sammanträdesdatum 2008-09-29

PROTOKOLL 2008:4 Lärarutbildningsnämnden (LuN) Sammanträdesdatum 2008-09-29 Tid: Måndagen den 29 september kl 09:15-12:00 Plats: Sal 21:410 Närvarande ledamöter Carin Röjdalen, företrädare för lärarna Bengt Nilsson, företrädare för lärarna Åsa Morberg, företrädare för lärarna

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS

Stadgar. för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS Stadgar för den ideella föreningen Administration av Litterära Rättigheter i Sverige ALIS 1 Ändamål och verksamhet Föreningen vars firma är ALIS, stiftad av Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, Svenska

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson

Sveriges Radios svordomsenkät. Lars- Gunnar Andersson Sveriges Radios svordomsenkät Lars- Gunnar Andersson Här följer resultaten i tabellform av den enkät om svordomar som Språket hade på sin hemsida under cirka två månader våren 2012. Drygt 3900 personer

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli

barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli barnhemmet i muang mai söndag 10 juli - söndag 24 juli Det här veckobrevet blir ett fjortondagarsbrev, helt enkelt för att vi inte har varit så mycket på barnhemmet p.g.a. Unicefs utbildning i Khao Lak.

Läs mer

9. September 2014 Fristad

9. September 2014 Fristad 9. September 2014 Fristad Nu är September månad slut. Det har hänt massor på Fristad. Östgötadagarna, salen är stänkmålad. Skåpet så gott som klart och framförallt har vi börjat med kuskrummet. Kuskrummet

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Per Westman 08-563 085 39 per.westman@uk-ambetet.se BESLUT Mälardalens högskola Rektor Mälardalens högskola ansökan om tillstånd att utfärda konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning.

Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ellös Buss, Orusttrafiken och Stenungssunds kommun fortsättning. Ju djupare man dyker in i ärendet mellan Ellös Buss och Stenungssunds kommun finnar man hur öppet vänskapskorruptionen tar sig när risken

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Med vänliga hälsningar, Servicegruppen 5 september 2015

Med vänliga hälsningar, Servicegruppen 5 september 2015 Hej! Här kommer kallelsen till Servicekonferensen (SK) 14 november 2015. Servicekonferensen kommer att hållas i anslutning till att Vuxna barn i Stockholm organiserar Riksmötet. Inbjudan till Riksmötet

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Många gånger senare hade blommande magnolior fått Lena, som inte längre kallades Lena Sena, att tänka: Hur rätt men ändå fel min oro var!

Många gånger senare hade blommande magnolior fått Lena, som inte längre kallades Lena Sena, att tänka: Hur rätt men ändå fel min oro var! Uttagningsfråga lokalfinal Svenska juridiska mästerskapen 2015 Alla olikheter till trots hade Sixten Blixten, som han kallades, och Lena Sena, som hon kallades, kamperat väl ihop under studietiden i Lund.

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Meritering för anställning

Meritering för anställning Personalsektionen BILAGA 1. 2011-12-08 Handläggare Frida Proos Meritering för anställning Mallen Meritering för anställning ska användas av sökande till anställning som professor, adjungerad professor,

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter:

Sökandens adress och andra kontaktuppgifter: ANSÖKAN TILL PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Vi ber att Patent- och registerstyrelsen beviljar tillstånd att grunda stiftelsen [stiftelsens namn] och fastställer stiftelsens stadgar. Helsingfors, den 6 september

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Anita Nilsson. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Anita Nilsson. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Anita Nilsson Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 50 Livet bygger ju på vardagliga rutiner, varför inte

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Med balett från Björkö till Tallinn

Med balett från Björkö till Tallinn Med balett från Björkö till Tallinn Samspel. Bröderna Davidsson från en orgel- och danskonsert i Örgryte nya kyrka. Musik och dans har varit självklara ingredienser i livet för Jonathan och Gabriel Davidsson

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer