Kapitel 6 MINA 16½ ÅR MED EN AKADEMI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 6 MINA 16½ ÅR MED EN AKADEMI"

Transkript

1 Kapitel 6 MINA 16½ ÅR MED EN AKADEMI Kafka har ett underfundigt kapitel som allt annat han skrev (och ibland fick komponerat: jag hade ju fått se Roman Haubenstock-Ramatis Kafkaopera Amerika i Berlin) om sina tio år med en akademi. För mig blev det mer men inte alls lika underfundigt eller kafkaiskt utan rätt handfast, fullbokat och fantastiskt spännande. Så här blev det med denna nya handplockning. Jag satt alltså sedan 1966 med i styrelsen som fattig kusin från landet, suppleant till de två ordinarie av regeringen utsedda medlemmarna, och så har jag i anslutning till styrelsesammanträdet den 4 juni 1973 i fickkalendern antecknat: [klockan] 14 MA taktisk försening 15 beordrad av preses som på lapp meddelar att styrelsen underhand ber mig vikariera fr o m 1/9, beslut 23/8. Det var nu så att Gunnar Larsson, som kommit in som biträdande sekreterare under Stig Walins tilltagande sjukdom i slutet på 1960-talet och efterträtt honom 1971 kring det stora och storslagna 200-årsjubileet, tydligen hade tröttnat litet på långbänkar och annat och beslutat antaga tjänsten som Ernst Emsheimers efterträdare på musikmuseichefsposten. (8/3-73: o 14 (till fots) MA, drygt som vanligt (GL söker Musikmuseet: hur går det? ) I all hast har styrelsen säkert främst denne fantastiske preses juridikprofessorn och framstående amatörpianisten Seve Ljungman tydligen letat igenom en virtuell (så sade man inte under denna predatoriserade tid ) krets kandidater och velat pröva mig. Men därefter inget antecknat förrän 16/8: i vänsterspalten Ring Seve!, i dagrutan; taxi [väl från Sohlex-redaktionen på Banérgatan] till Ma o efterhand Grand-lunch med Seve o GL om sekr.vikariat, och vid det extraordinära sammanträdet 23/8 skickas GL o jag ut länge men jag utses alltså till vik. sekr. fr 1/9 högst 6 mån. nu fick det återigen gå raskt undan! 28/8: på MA med orientering av GL + Seve en stund, 30/8 Går upp till MA för liten inblick, 3/9 (en måndag, helgen 1-2/9 i Malmö) direkt in i hetluften med sammanträde på kanslihuset för utbildningsdepartementets KUR hearing [KUR blev envis förkortning för Kulturrådet] om musik, via MA hem till smörgås, och dagen 230

2 Kapitel 6 efter ges den generella notisen Till MA varje morgon 8-9, vanligen buntar hem till läsning Det blev alltså en hetsig tid med spring, buss eller enstaka kritiska gånger taxi mellan Banérgatan och Utrikesminister-hotellet på Blasieholmstorg, dit akademien flyttat vid skilsmässan 1971 från musikhögskolan i tårtan (det runda huset, den första tredjedelen av byggnadsplanen som aldrig fullföljdes utan långt senare ersattes av husockupationen av ovanförliggande Lyceets skolbyggnad) i samband med förstatligandet av denna senare. För att sammanfatta hur denna etapp avlöpte kan jag fortsätta notisjakten i fickdagboken: 20/9 Till MA för genomgång, rusar hem o byter till svart [och förstås slips!], 12 lunch på Strand-terrassen med Folkparks-Seymour Österwall + 1 [månn icke efterträdaren Rolf Theorin, som jag fick träffa ofta och trevligt i samma tjänsteärende] om Jenny Lind-stip.jury, MA debutsammanträde som går bra (remissvaren u a [utan anmärkning ], omelett med GL på Calas(?) (efter flagghalning i vindsmörkret) man drunknar genast i kufiska detaljer: vi satt mitt i det ståtliga s.k. utrikesministerhotellet och hade flaggstång på taket, det var ingen allmän flaggdag, så vi hissade nog flaggan varje morgon dåförtiden och jag fick nu hala den, eftersom Ove Engstrand, vår magnifike vaktmästare, väl hade fått gå hem. Alltnog, 24/9: via Mö bokhandel [jag var i Malmö på väg till Verona ] efter merit- o tjänsteförteckn[ingsblanketter, alltså för att söka den nu ledigförklarade tjänsten som sekreterare], 2/10: Lämnar in ansökan (Bucht söker inte ) tydligen har tonsättaren, musikhistorikern och sedermera rektorn för musikhögskolan i Stockholm Gunnar Bucht inte tyckt att KMA var ett forum att söka till. Nu har jag en del handlingar om ärendets vidare förlopp kvar (och kan nog utan arkivjakt någorlunda fylla i vad som krävs), främst sakkunnigas utlåtanden. Akademien, som ju nyss varit något av en myndighet, följde dithörande rutiner, och till sakkunniga hade utsetts Bo Wallner, Hans Nordmark (statlige styrelsemedlemmen, jurist men också soloviolinklassen på musikkonservatoriet som det förut hette i Stockholm, senare min preses!) och tonsättaren, musikteoriprofessorn Åke Uddén. För att förenkla redovisningen av ärendets slutskede återger jag den sammanfattning (ett slags tjänsteutlåtande, som en föredragande i motsvarande sammanhang skulle skriva) som preses Seve Ljungman förelagt styrelsen inför beslutet. 231

3 Mina 16½ år med en akademi P.M. ang. MA:s sekreterartjänst. S. Ljungman Två sakkunniga, Wallner och Nordmark, har placerat Reimers före Åstrand under framhållande utav att avståndet dem emellan är obetydligt (Wallner: Att skilja dem åt är mycket svårt, Nordmark: det är utomordentligt svårt att avgöra om någon av Reimers och Åstrand skall ha företräde framför den andre ). Den tredje sakkunnige, Uddén, sätter uppenbarligen utan tvekan Åstrand främst ( i alla avseenden sina medsökande klart överlägsen på alla i ärendet relevanta områden ). En samlad bedömning av de sakkunnigas slutsatser bör enligt min mening närmast ge vid handen att Reimers och Åstrand är praktiskt taget jämställda. För egen del vill jag särskilt erinra om Åstrands djupa förtrogenhet med den nyaste musiken, vilket bl.a. framkom då han åren 1968 och 1969 var ledamot av tonsättarstipendienämnden och enligt muntlig utsago till mig av ledamoten Lidholm visade sig helt behärska konsten att läsa och bedöma även de mera invecklade nutida partituren. Av förklarliga skäl har icke heller i sakkunnigutlåtandena framkommit en närmare diskussion av Åstrands arbete sedan 1966 såsom av Kungl. Maj:t utsedd ledamot av MA:s styrelse. Enligt min mening har Åstrand med sina omfattande kunskaper om musiklivet här nedlagt ett synnerligen fruktbringande arbete, icke minst då det gällt att taga nya initiativ. De nu anförda omständigheterna i förening med Åstrands utomordentliga språkkunskaper ger mig anledning att ge Åstrand ett mindre försteg framför Reimers, vars meriter för befattningen dock givetvis också är synnerligen goda. Härtill kommer att Reimers av i och för sig förklarliga skäl vid förfrågan icke kunnat ange någon bestämd tidpunkt före den 1 januari 1975 för tillträde av sekreterarbefattningen. De avsevärda övergångssvårigheter, som skulle uppstå därest Reimers erhöll befattningen och måste beviljas tjänstledighet under kanske ett halvår, talar också i det jämna meritläget för att utse Åstrand, som är beredd att omedelbart tillträda Att Reimers inte kunde omedelbart tillträda berodde väl på att han fått den aktningsvärda positionen som direktör för det världsberömda musikförlaget Universal Edition i Wien 232

4 Kapitel 6 Det är ju vackra ord preses skriver, och tydligen fann styrelsen dem tillräckligt övertygande för att fatta det för mig ödesdigra som det skulle visa sig snarare välsignelsebringande beslut som jag gärna vill återge i original : (Gustaf Hilleström, den mångårige intendenten vid Drottningholms slottsteater, hade efter avgången därifrån fått en form av pensionsbefattning som 1. intendent vid akademien och nu alltså varit tjänsteförrättande vid undertecknandet av protokollsutdraget.) Beslutet hade förhalats från ordinarie sammanträde 6/12 av vice preses Sven Wilson därför att preses hade öronont, det ajournerades därför till 18/12, jag fick vänta utanför men kallades så in och meddelades sagda beslut samt fick fortsätta föredragningslistan till slut. Efter sammanträdet skrev Seve ner ett pressmeddelande, som jag fick telefonera in själv. Nu var det alltså utstakat hur resten av min aktiva verksamhet eller tjänstgöring skulle gestalta sig. Jag har sparat ett par gratulationsbrev eller -kort (inkl. lapp Hans! Bo Wallner vill varmt gratulera! ) och vill gärna återge ett av dem, från den av flertalet bland oss inte bara högaktade utan rentav en smula fruktade musikprofessorn Ingmar Bengtsson (skrivet med något blekt 233

5 Mina 16½ år med en akademi färgband) på insidan av ett vykort föreställande deras vackra länga ute på Djurgården): Sådana välgångsyttringar kunde säkert behövas för att man skulle klara av de mångahanda och ofta svårbedömda uppgifter som dyker upp i en så säregen inrättning som en musikakademi. Bara tanken att pröva någon form av beskrivning av mina 16 1/3 års tjänst där får mig att inse hur ogörligt, kanske också onödigt det skulle vara. Att ge försök till sådan skildring någon form av memoarer ställer därtill krav på större giltighet än de personliga minnesfragment som jag hittills samlat i ett närmast slumpstyrt flöde (Stockhausens kända knep der gelenkte Zufall, den styrda slumpen, skall inte tillgripas som skyddsmask ). Det händer tydligen stundom att man möter frågan om det inte kunde bli aktuellt att skriva sina memoarer. Lars Gyllensten, som jag hade lyckan att umgås något med kring tidskriften ARTES och litet som ett slags kollega akademisekreterare emellan (varom något mera senare), åtminstone vad ARTES beträffar, frågade en gång för inte så länge sedan en passant om jag inte hade funderat på att skriva ner mina minnen (kanske hade han då börjat fundera litet mera konkret på sina egna memoarer), jag borde enligt honom ha stött samman med en rad intressanta personligheter (eller hur han nu formulerade det). Det slog mig då, att jag egentligen inte såg det så i min egenskap av ständig 234

6 Kapitel 6 sekreterare emeritus i Kungl. Musikaliska akademien; jag hade inte lust att gräva i gamla handlingar för att försöka berätta om wie es eigentlich gewesen, eller av att skriva en skönmålning av, kanske apologi för de där i och för sig ytterst spännande åren i mitt liv. Min kära hustru gav mig mera nyligen en annan förevändning för att kanske beskriva något av min krokiga väg till 16½ år med en akademi (för att med hisnande förmätenhet låna Franz Kafkas essätitel ): man kunde ju bara berätta litet om hur roligt det har varit, vilka musikaliska äventyr man har blivit delaktig av, någon gång kanske rentav varit med om att sparka igång. Det finns onekligen en del att berätta om. Om man därigenom befriar sig från de vedermödor som anspråksfullt memoarförfattande borde medföra, kunde det vara befogat att samla ihop de spridda minnesfragmenten till en mosaikbild av Fru Musicas intrång i en ordnad, trygg miljö med småländsk dubbelbotten och lärartraditioner. Några stora äventyrligheter har det nu inte blivit av de olika vägvalen, men roligt har det varit, och musikens alla hemligheter har stundom uppenbarat sig en smula på olika sätt. För att ännu litet fundera över hur man skulle kunna bete sig inför egna eller andras anspråk på eller incitament till att skildra ett liv (!) eller en liten bit av det kan jag avslöja att det har funnits ansatser till en seriös historieskrivning kring akademitiden. Den redan flitigt omnämnda kollegan Gunnar Larsson, som alltså genom sitt avhopp över till Musikmuseet öppnade dörren på glänt för mig att efterträda honom, och som senare återkom till akademien som dess förste riktige forskningssekreterare, har alltsedan dess varit en ständig samtalspartner, vi träffades efter pensioneringen länge varje vecka under säsongen praktiskt taget utan avbrott, och ett av många samtalsämnen var en tid hans önskan att vi skulle skriva akademiens historia! Den ambitiösa tanken byggde på en rad viktiga faktorer, som att vår akademi inte alls har motsvarigheter till de ofta monumentala, av lärdomsgiganter skrivna krönikor som flera av systerakademierna har kunnat få fram. Det finns ett par ansatser, mest officiöst förstås Olallo Morales & Tobias Norlinds Kungl. Musikaliska akademiens historia till 150-årsjubileet, dess fortsättning till 200-årsjubileet, Svenska musikperspektiv (som snarare är en essäsamling, med ofta 235

7 Mina 16½ år med en akademi betydande bidrag, än en samlad krönika och mest behandlar tiden efter 1921), Stig Walins förhistoria (med viss kritisk attityd) Kungl. Musikaliska akademien. Förhistoria, första stadgar och instiftande (1945) och en lång rad smärre skrifter, men ingen Henrik Schück har tagit det riktigt stora greppet om helhetsbilden. Nu tyckte Gunnar Larsson att vi båda tillsammans hade suttit med i en betydelsefull och sant skickelsediger period i KMA:s senare historia och borde beskriva den som vi upplevt den. Vi skisserade rentav synopser och stod nästan beredda att gå in till KMA med en propå, men det rann ut i sanden, särskilt som det under Gunnars efterträdare Henrik Karlssons tyvärr korta tid som forskningssekreterare togs initiativ till ett projekt i stor stil, med ett första symposium där flera bidragsgivare gav perspektiv på olika infallsvinklar (även jag, om sekreterarrollen ). Dessa papers (som det heter på Swenglish ) finns i stencilform (som vi gamlingar ännu kallar datoriserade utskrifter som masskopieras), men det ser inte ut som om fortsättningar ligger på tydlig lut just nu i varje fall. Och jag tänker nog inte försöka varken driva på det stora Projektet eller ge mig på min mosaikbit, utan det får stanna vid vad jag möjligen smyger in här. Och då tycker jag att tanken om att bara berätta litet om hur roligt det har varit, vilka musikaliska äventyr man har blivit delaktig av (enligt ovan), kunde vara trevligt att få nedklottrat, sannolikt mera huller-om-buller än i genomtänkta krönikebanor. Men något litet kan jag väl få behandla akademiens historia och utveckling under dessa seklers gång. Återigen tillgriper lättjan färdigmatade dokument, och den kortast tänkbara historieskrivningen är säkert den lilla folder som utkom efter min tid ( nov. 90 ) men såvitt jag minns rätt mycket bygger på texter som Gunnar och jag skrivit tidigare. Den vackert ljusblåa färgen kanske inte hänger med i det sannolikt påvra, hemmagjorda tryck som möjligen blir resultatet av detta klotter, men texten kommer förhoppningsvis fram någorlunda läsvänlig (med förstoringsglas! på de följande sidorna). Som rätt tydligt framgår av inledningstexten inträffade 1971, alltså innan jag blev ständig sekreterare men ännu satt med i styrelsen, en genomgripande förändring i akademiens verksamhet frigörelsen från dess sekelgamla myndighetsfunktioner. Den stiftades alltså av Gustaf III som vi i musikakademikretsar brukar förenkla beskrivningen för att 236

8 Kapitel 6 via operan ge Sverige ett salongsfähigt teaterspråk, och ett av de viktiga uppdragen var förstås att utbilda operaartister, sångare, musiker men också tonsättare (så att man slapp importera dessa spännande storheter som Naumann, Kraus, Vogler, Hæffner &Co ). Därför var också musikkonservatoriet, 1941 omdöpt till musikhögskolan, en drivkraft och ett slagfält för styrelsen, musikbiblioteket genom bl.a. sina värdefulla donationer ett av Europas förnämsta och till del musikmuseet (vars styrelse tillsattes av akademien och som inspekterades av sekreteraren) viktiga element och uppdrag. Förändringarna hade börjat inträda efterhand, de berörde i mycket alla de kungliga akademierna, som tillkommit på liknande sätt och fått eller anammat myndighetsuppdrag av skilda slag. Man brukade peka på Kungl. Vetenskapsakademiens almanacksprivilegium som en brusten slussfördämning: de hade alltså monopol på alla almanackor, kalendrar 237

9 Mina 16½ år med en akademi o.a. och gjorde en hel del pengar på det, men efterhand som staten tog över de flesta myndighetsfunktioner, inte bara från kungen, till en början i form av Kungl. Maj:t, blev det allt omodernare att en självvald akademi skötte det som staten borde sköta. Så almanacksmonopolet avskaffades För vår akademi blev OMUS-utredningen ( organisationskommittén för högre musikutbildning ) en viktig utlösande faktor. Ett första resultat var förstatligandet av de båda privata musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö 1971, som hade fått skicka sina färdigutbildade elever till Stockholm som privatister, och en naturlig följd blev att även musikhögskolan i Stockholm skulle förstatligas och därför avskiljas från 238

10 Kapitel 6 De främsta skola varda de sista: framsidan kom ju sist här akademien. En inte lika självfallen fortsättning blev akademiens egen utredning om bibliotekets och museets framtida organisation, och båda överlämnades alltså 1982 till statens musiksamlingar (fast allt förvärvat före 1920, däribland de viktigaste donationerna!, förblir akademiens värdefulla egendom, bara deponerat i statens musikbibliotek, som det numera heter. Sten Sundström, akademiens ovärderliga kamrerare som följde med från Valhallavägs-tårtan ner till utrikesministerhotellet, sade att det var den sista spiken i akademiens likkista jag hävdar alldeles tvärtom att det var akademiens smala lycka: vi blev äntligen en oberoende akademi 239

11 Kapitel 7 IN I OCH UT UR AKADEMIEN Om jag då skulle pröva det omöjliga, att beskriva mina 16½ år med en akademi, utan att drunkna i detaljer lika litet som i stora händelser, kan jag försöka använda den ovan avbildade broschyrens stenstilspräglade framställning av Nämnder, Skrifter och fonogram, forskningssekretariatet och övriga element. Det råkade bli så att det strängt taget på alla de områdena skedde en ofta påtaglig expansion, men jag skall genast påpeka att denna ingalunda alltid skedde på grund av mina insatser utan nog ofta var en glädjande följd av de där spikarna i likkistan, alltså den nyvunna friheten från de ofta betungande myndighetsuppdragen, som gav möjligheter för akademien att syssla med egna ting. Det är naturligt att följa tågordningen i broschyren och börja med ekonominämnden, vår äldsta. Den balanserar ständigt på två mycket olika ben, en statlig bit pengar som i takt med myndighetsavvecklingen har minskat men fortsätter förhoppningsvis ett tag till, och de enskilda medlen. Dessa bygger på den långa och mycket varierande rad av donationer som akademien begåvats med, vi brukar börja med blivande Carl XIV Johans skrivelse från hans härläger i Tyskland 1813, där han skänker akademien riksdaler banco för att bygga upp dess undervisningsverk, och det har sedan runnit till ofta betydande belopp, inte sällan från namnkunniga musikpersonligheter som gett glans åt stipendier i akademiens årliga guldregn. Förvaltningen av dessa enskilda medel ger vissa, begränsade men värdefulla möjligheter att använda avkastningsmedel till annat än stipendier och andra i donationsbreven stundom nogsamt detaljerade ändamål. Under min tid hade vi turen att landets och världens ekonomi blomstrade, i berg-och-dal-bana men i allmänhet uppåt. Det avspeglade sig i vad akademien företog sig, publikationerna, konferenser av vitt skilda slag, utlandsinriktade projekt och en hel del annat. Det var likväl naturligt att en musikutbildningsnämnd fortsatte att försöka främja vad som skedde inom musikutbildningen. När jag plockar fram årsskriften från 1986 får jag till skänks en redan skriven samman- 240

12 Kapitel 7 Monsieur le Général Skjöldebrand, Monsieur le Comte D Engeström tient à votre disposition, d après l ordre que je lui en donne, une somme de Dix mille riksdaler de Banque, destinés à satisfaire diverses dépenses du Conservatoire de musique; Vous les ferez recevoir par une personne munie de vos pourvoirs, et Vous lez employerez aux besoins de cet établissement. Sans ce je prie Dieu, Monsieur le Général, qu il Vous ait en sa sainte et digne garde. Votre affectionné Charles Jean à mon quartier général de Stralsund le 9 avril fattning av verksamheten, det året av ett särskilt intresse värt att här återge (jag hade, som jag nu ser, troligen därtill animerad av vår driftige tidigare vice preses, f.d. mäktige STIM-direktören Sven Wilson, 1983 börjat lämna rapporter om nämnderna gällande år): Musikutbildningskommittén [den hette så då] Den redan ofta uttalade drömmen om ett musikpedagogiskt forskningscentrum, snarast med en professur i ledningen, har ytterligare utvecklats, särskilt vid ett viktigt sammanträffande i akademien med representanter för musikhögskolan i Stockholm, UHÄ pedagogiska institutionen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm, musikvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, nämnden och akademien (11/2-86). Som en framgång för ämnet och sannolikt som en följd av de diskussioner där inte minst akademien varit aktiv kan betraktas 241

13 In i och ut ur akademien att UHÄ i sin anslagsframställning angett en professur som högprioriterat äskande för budgetåret 1989/-90. F. metodiklektorn Karin Eks intressanta sammanställning av projektbeskrivningar från det musikpedagogiska arbetet på fältet, dvs låg- och högstadiet, har ytterligare berikats och förbereds för lämplig form av tillgängliggörande. Utan att överdriva betydelsen av att frågan tagits upp i samordnande syfte i akademien känns det tillfredsställande att det faktiskt rätt snart inrättades ett musikpedagogiskt centrum, med en av nämndens verksamma ledamöter Lennart Reimers som dess förste professor! Beträffande kyrkomusiknämnden kunde jag skriva romaner om dess tillkomst och verksamhet i akademien men hänvisar till den nämnda årsskriften 1986, där den starka oron för hur Svenska kyrkan skulle hantera kyrkomusiken när statskyrkan avskaffades kom till uttryck och väl tyvärr har fått starkt berättigande. Sedan 1930-talet hade akademien haft hand om den lägre utbildningen, främst genom sommarkurser på en rad orter för organist- och kantorsexamen, som efter en brevkurs och ytterligare en sommarkurs ledde till kyrkokantorsexamen. Dessa båda kategorier, under de musikhögskoleutbildade riktiga kyrkomusikerna, har ju spelat och spelar alltjämt en avgörande roll för att inga orgelläktare i våra 3000 kyrkor skall stå tomma inför söndagsgudstjänsten, men ännu har väl inget organ med den sakkunskap som fanns i akademiens kyrkomusikkommitté tillkommit för att övervaka, främja och forska kring yrkesrollerna och deras ställning i kyrkan. Skada Ett nostalgiskt minne återspeglas med bilden av ett av mina besök ( inspektioner ) vid examinationen i folkhögskolan i Oskarshamn: Fr.h. kan jag identifiera Växjös domorganist Knut Sitell och domprost Bengt Hallberg (Oskarshamn 22-23/7-80) 242

14 Kapitel 7 Så kommer publikationsnämnden. Även här tillgriper jag texten från 1983: Även om den första skriften i akademiens skriftserie, Bo Wallners Det musikaliska formstudiet, utkom år 1957, dröjer det till 1968, innan en redaktionskommitté bildas i akademien, då givetvis med direkt sikte på de stora skrifterna i anslutning till 200-årsjubileet och med Gustaf Hilleström som husredaktör. Året därpå kallas den publikationsnämnd, och att denna har fått en allt större ansvarsbörda och horisont framgår av publikationsseriens crescendo och accelerando (se förteckningen på annan plats i denna årsskrift). Sedan Gustaf Hilleström fr. o. m. 1 april 1975 frånträtt redaktörskapet, har akademiens publikationer redigerats av Sven Wilson. Mycket kunde sägas om de uppgifter som akademien har tagit på sig och den rollfördelning som musiksamhället borde leva upp till, men det är redan av nämnda förteckning uppenbart att akademiens publikationsserie täcker ett stort behov, även om den endast fläckvis kan fylla ut de stora luckor som finns och funnits. Utan att här pröva någon utvärdering av serien bör nämnas att det mera av praktiska skäl blivit naturligt att blanda skrifter av mycket skiftande karaktär, omfång och ambitionsnivå, vilket också på sitt sätt speglar ett stort behov i den mycket mångfacetterade värld som är musikens. Som framgått av omnämnandet av skriftserien under musikakustiska nämnden ovan är flera av akademiens skrifter mycket framgångsrika, även internationellt, och flera av dem har måst tryckas om, även om det givetvis är fråga om relativt begränsade upplagor från början. Trycket på serien är stort, och nämnden betraktar denna verksamhet med all rätt som något av akademiens väsentligaste uppdrag. Till detta kan fogas, att serien när jag kom låg på nr 11 och under mitt första år 1973 nådde den med början på Siegfried Naumanns utdragna brottning med Tor Manns partiturstudier kring Sibelii symfonier (avslutad först 1994 ) fram till nr 61, Karin Eks Musikens livsrum i skola och lärarutbildning, ganska friskt marscherat, om också med stor brokighet och nivåskillnad. Och i förteckningen kan avläsas en hel rad av stundom magnifika produktioner. Närmast i raden kom orgelnämnden. Den hade inrättats året innan jag kom och har som flera andra i mitt tycke väsentliga nämnder 243

15 In i och ut ur akademien ömkligen insomnat (att detta antyder kritik av vad som skett après nous hör väl till bilden i alla föregångares beskrivningar av vad de efterkommande har ställt till med ). I årsskriften 1988 har tre medlemmar, Albert Sjögren, Gunnar Melin och Lars Ridderstedt (ss ). skrivit en redovisning av en femtonårig arbetsinsats, varför jag inte införlivar den med denna hastiga rusning utan hänvisar intresserade dit. Musikakustiska nämnden hörde till det som särskilt gladde mig som akademisekreterare att få bistå. Johan Sundbergs pionjärartade insatser som snart internationellt ledande forskare fick en spännande inledning i jakten efter en plattform, och även om jag har inte särskilt detaljerade minnen av hur det gick till (och inte heller nu tänker gräva i arkiven), tror jag att akademien kunde spela en rätt avgörande roll för att slutligen säkra honom en position vid KTH (Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm). Det kom till en situation där KTH ville kapa åt sig den personliga tjänst Johan hade fått för att flytta över den till ett annat område, och då gick vi till kulturministern (som Jan-Erik Wikström nog inte kallades då ännu), och han hotade KTH med att om de inte lät Johan behålla tjänst och forskningsområde, skulle han flytta över pengarna till KMA! Det var väl tur för Johan att det inte gick så, för mina klart orealistiska drömmar om att förvandla akademien till ett slags Max Planck-institut för grundforskning (utan undervisningsskyldighet med alla de bekymmer som det belastar forskningen med, frankt och egoistiskt uttryckt ) hade garanterat aldrig kunnat förverkligas i vårt lilla fädernesland. Alltnog, de praktfulla symposier Johan arrangerade, med all världens ledande forskare, i ett slags symbios mellan stora KTH och lilla KMA, avsatte betydande resultat, ståtliga nummer i vår publikationsserie (flera dubbelvolymer som SMAC, Proceedings of the Stockholm Music Acoustics Conference, med EP-skivor som akustiska illustrationer innan det blev CD-skivor i pärmfickorna). Att ge upp sådana samverkansmanövrer synes mig vara lika oklokt som kortsynt Stråkinstrumentnämnden och Klavérinstrumentnämnden har sina alldeles egna tillkomsthistorier och har inte heller blivit långlivade. Erik Janssons violinforskningar i anslutning till Sundbergs musikakustiska lärosäte vid KTH gav incitament till att försöka samordna forskning och utvecklingsarbete kring de för allt musicerande så väsentliga stråkinstrumenten, och klavérnämnden hade grundplåtar i den ledande pianoteknikern Conny Carlssons praktfulla samlingar av klavérinstrument, 244

16 Kapitel 7 all utrustning kring instrumentens vård, alla arkivhandlingar från tidigare så blomstrande pianotillverkning i Sverige, nu stendöd, och hans kraftfulla pådrivande medverkan till att ge pianoteknikerundervisningen i Leksands specialskola en grund att bygga vidare på. (En ny sådan grund har faktiskt skapats med Klaverens Hus i något osannolika Söderhamn, främst genom sakkunniga Eva Helenius-Öbergs pådrivande aktiviteter, och jag satt några inledande år som denna förenings ordförande ) Akademiens valsprål Anda och konst lämnar stort utrymme för definition och tolkning, men det är uppenbart att konstutövningen alltid har levat och alltid måste leva tätt intill musikvetenskaplig forskning. Att KMA först sent skapade en musikvetenskaplig nämnd kan förvåna, det gavs emellertid nu en alldeles speciell anledning att tydliggöra forskningsviljan. En betydande förstärkning innebar naturligtvis att den sista spiken, överlämnandet av bibliotek och museum till staten 1982, hade den angenäma följden att museichefen Gunnar Larsson föredrog att stanna kvar i akademien och blev dess förste regelrätte forskningssekreterare (1982). Det var sannerligen på tiden, men det satte också omedelbart igång en rad aktiviteter som har gagnat akademien på så många sätt. Jag återkommer nog till detta. Nämnden för elektroakustisk musik var en av de yngsta under min tid, men även den hade en förhistoria, inte utan dramatik och konvulsioner. Dit hör att KMA var en av huvudmännen från början i den stiftelse som tog över driften av radions (av Karl-Birger Blomdahl igångsatta) elektronmusikstudio (samman med radion och tonsättarorganisationerna). Det blev konfliktsituationer mellan ledningen (pionjären Knut Wiggen var den förste studiochefen) och mera praktiskt lagda tonsättare, och på ett stadium satt KMA ensam kvar som huvudman. Jag tvingades därför hålla i yxan när vägvalet strängt taget kom att stå mellan å ena sidan Wiggen (boken De två musik-kulturerna 1972 dokumenterar ideologin) och å den andra tonsättarna det fanns egentligen alltså inget val utan bara en utväg (ordföranden i styrelsen Torsten Löwbeer ordnade konstnärsbelöning som fallskärm ). Jag satt emellertid kvar mest hela min tid som vice ordförande i styrelsen och kom att ägna mycken tid och mycket intresse åt den alltmer datoriserade utvecklingen. På ett sent stadium, när denne framstående eam-tonsättare (man införde efterhand den internationella beteckningen 245

17 In i och ut ur akademien elektroakustisk musik som ersättning för det teknifierade elektronmusik ) Lars-Gunnar Bodin var studiochef, med omfattande internationella kontakter, inrättade vi alltså (1985) en eam-nämnd i akademien (kortlivad den också ), där vi som den stränge tonsättarentänkaren Jan W. Morthenson så vänligt sade äntligen hade ett forum för avancerade samtal om musikestetiska frågor Den mest konkreta följden av våra uppenbarligen så begåvade samtal var att akademien lyckades övertyga en Wallenberg-fond om vikten av att förse vår lysande stora sal (Stockholms överlägset bästa konsertsal i Gamla akademien, som det fortfarande ofta sägs, kallades så) med en förstklassig högtalarutrustning för den högtalarstyrda musik som eam främst är (professor Gunnar Hoppe ogillade enligt egen utsaga starkt den sortens musik men böjde sig generöst och insiktsfullt för argumenten ). En halv miljon beviljades, och åtta högtalare i varierande storlekar samt styrutrustning inköptes och hängdes/ställdes upp på lämpliga platser, men rörligt, så att en Stockhausen skulle kunna sitta som han alltid gör mitt i salen och regissera alla ljudflödena. Det var ännu härliga, strålande tider för eam, EMS (Elektronmusikstudion) hade flyttat in i Münchenbryggeriet liksom Fylkingen 53 hur det går framöver får vi väl se Så slutligen Orkesternämnden, tillkommen under mitt sista år men med en lång förhistoria som jag delvis levde med i och bara antydningsvis (alltjämt utan arkivgrävningar ) återger så som jag ser den Bakgrunden var delvis en utdöd myndighetsfunktion som tidigare sekreterare utövat, ofta med iver (och viss återbäring i pondus och kanske några riksdaler ) hade Sveriges orkesterföreningars riksförbund grundats 54, redan 1929 beviljades kr i anslag av lotterimedel att fördelas till S:s ork. enl. regler fastställda efter en utredning av MA. Fram till 1970 reste av akademien utsedda inspektörer runt och kontrollerade konsertverksamheten (minst 4 symfonikonserter/år krävdes), kursverksamhet bedrevs ( bl a på initiativ av O Morales, alltså KMA:s sekreterare). Skälet till att inspektionen upphörde var förstås att staten tagit över, genom det s.k. Teater- och musikrådet, men de brydde sig (som 53 Begrunda den mäktiga volymen FYLKINGEN. Ny musik & intermediakonst, red. Teddy Hultberg 1994! 246

18 Kapitel 7 väntat?) inte om att inspektera. SOR-ledningen (vi förkortade så) kom till oss i akademien i flera sammanhang och bad om hjälp, och de beklagade bortfallet. Vi fick en idé när vi råkade komma i kontakt med en finsk organisation, Suomen sinfonia-orkesterit (?), och jag blev inbjuden till ett sammanträffande i Tampere (april 1975), där den driftiga Anna-Maija Poussa bjöd på konserter och orienterade om hur de fungerade. Poängen var att finnarna lyckades få både yrkesorkestrarna och amatörorkestrarna att (någorlunda) samverka i samma organisation. I Sverige samlades de statliga symfoniorkestrarna i Teatrarnas riksförbund medan alltså amatörorkestrarna höll till i SOR att flera av dem med sina inslag av duktiga militärmusiker o.a. höll praktiskt taget fullgod kvalitet som symfoniorkestrar hade inte hjälpt. Vi var några stycken som hoppades att fördelarna med olika slag av samordning, utbyte av gästande solister, repertoardiskussioner o.a. skulle tjäna alla parter, men de fackliga hindren bromsade, och det dröjde alltså ända till mitt sista år innan ett ungefär motsvarande svenskt orkesterråd bildades för att strax stilla avsomna och allt förmodligen återgått till de gamla revirgränserna En rad olika stiftelser De stiftelser och sammanslutningar som exemplifieras på broschyrens näst sista sida är verkligen av vitt skiftande slag och ålder. Äldst alltså Mazerska kvartettsällskapet, vars historia har skrivits vid alla jämna jubileer sedan starten 1849, senast 1999, där jag faktiskt var huvudredaktör samman med den förträfflige violinisten Sören Jansson och skrev ett tungt kapitel om den förnöjda stråkvartetten 55. Man är som akademiledamot automatiskt medlem av Mazerska, men jag har inte varit flitigt där. I själva verket har jag bara framträtt där en enda gång, men den var å andra sidan tämligen unik. Ordföranden under många år och med en mängd spelaftnar i förteckningen (till historien som kammarmusikvänner verkligen bör taga 54 Se t.ex. Sohlmans musiklexikon under detta uppslagsord. 247

19 In i och ut ur akademien del av hör att det finns en musikhistoriskt högintressant Journal alltsedan starten med förteckning av varje verk som har spelats av vem under dessa nu kolossalt många spelaftnar, och där förs också ett slags tioi-topp-lista över vem som har spelat mest nobelpristagaren Hugo Theorell i rullstol är tillsammans med violinistprofessorn Sven Kjellström vinnarna), förre preses Hans Nordmark kom en dag och meddelade att man vid en musikbuffet (8/1 1983) skulle spela Schuberts Forellkvintett och att jag skulle spela kontrabas! Jag försökte räkna ut när jag senast hade hållit i en kontrabas. Med utgångspunkt i att jag trodde mig ha slutat definitivt i kapellet 1952 fick jag det till jag tror 30 år eller så, och jag befarade bl.a. att jag skulle ha mer cello i bakhuvudet och inte skulle hitta på de i kvarter stämda bassträngarna (och bara en helton mellan fingrarna mot cellons kvinter och med 1½ ton från pekfinger till lillfinger). Och vilken kvintett det var som skulle spela: Det då ännu purunga geniet Roland Pöntinen på pianot, filharmonikerkonsertmästaren Gert Crafoord på fiolen, Nordmark violan, Claude Génetay cellon och så jag efter så där 30 års uppehåll på basen Vi repade en gång, och så drog vi åstad. Och faktiskt gick det hyggligt bra, Claude tyckte att jag klarade det fint (jag fick fuska på ett par ställen där det rinner iväg fort och långt upp på greppbrädan). Det har sedan hänt jag tror två gånger att Nordmark kallat samman en forellkvintett att spela på pensionärshem, och det fungerar sisådär. I det sammanhanget måste jag ju också lägga till att Johan Åkesson, pensionerad director musices vid mitt akademiska kapell i Lund, två gånger kallat samman en Orchestra Academica Perita, ett veterankapell, som efter ett par rejäla repetitioner i universitetsaulan spelat monumentalverk, Dvořáks symfoni från nya världen (Kristi himmelsfärdshelgen 2000) och Tjajkovskijs 5. symfoni (samma tid 2001), efterträdaren fortsatte med César Francks symfoni (2004), senast 2007 med Brahms andra symfoni!... Av en helt annan art är Stråkinstrumentfonden till Lars Järnåkers minne, sålunda en magnifik donation av förstklassiga stråkinstrument, däribland en Stradivari (som var i så dåligt skick att man sålde den och år med kammarmusik. Mazerska Kvartettsällskapet, Stockholm (utgiven 2000) 248

20 Kapitel 7 fick två mycket bättre Guarneri del Gesù i stället!), Frans Helmersons cello och alla andra, som våra främsta yngre stråkmusiker får disponera. Erik Järnåker svarade också för Saltö-stiftelsen, de fem husen och konserthuset på västkustparadisön med samma namn (som akademien nu funnit nodvändigt att sälja ). Berwalds-utgåvan är ett maratonlopp som bör räknas till ett av de viktigaste för akademien. Sedan 1960-talet har en Berwald-kommitté planerat och editerat en Gesamtausgabe av Franz Berwalds samlade verk, och att man lyckats smuggla in den på ett av världens mest prestigefyllda musikförlag, Bärenreiter i Kassel, betyder direkt att all världens betydande musikbibliotek bara måste ha den, liksom de köper kompisarna Bachs, Mozarts och andras samlingsutgåvor Jag kom med i kommittén rätt snart och sitter ännu med nöje kvar, på sistone därtill som notgrafiker : jag har skrivit in partituren till de båda operetterna Modehandlerskan och Jag går i kloster (gedigna helaftonsverk med stor orkester!) på datorn i det gedigna och komplicerade notprogram som heter SCORE och som jag undervisats i av en mångårig (och betydligt yngre) musikforskarkollega, Bertil van Boer, numera professor vid Center for the Performing Arts vid Bellinghamuniversitetet i staten Washington det återkommer jag till rätt snart, tror jag. Så är det nu detta med Priser och belöningar (sista foldersidan). Viktigast som främjare av tonkonsten, och mest spännande som kontaktyta med det unga musiklivet, är stipendierna till sångare och instrumentalister, med en hantering som jag själv fann vara bland det mest centrala i min verksamhet vid akademien. Det hade långt före min tid utvecklats rutiner och traditioner för hur man skulle välja ut kandidaterna, och huvuddelen av den verksamheten var provspelningarna under höstarna, där dryga hundratalet sångare och kanske ett par hundra instrumentalister från hela landet, alltså främst från de (nybildade ) musikhögskolorna runtom, men också från andra musikutbildningsformer. Grundtanken är att stipendier skall ge högskoleutbildade musiker möjlighet att förkovra sig utomlands. Normalt går det till så att man bestämmer vilka instrument som provspelning skall ske på, juryer utses (det var en lika delikat som intressant hantering, det också: det gällde att cirkulera bland mästerpedagogerna så att det inte gick rutin eller konkurrens-prestige i 249

21 In i och ut ur akademien arbetet, man måste försöka få med andra än 08-orna, balansera kring insiktsfulla pedagoger och ypperliga men kanske inte alltid så pedagogiska konstnärer osv), och så paraderar raden av prövande med minuter på sig att visa vilka mästare eller mästarämnen de är. Det är förstås som all annan selektering och betygsättning en i mycket omöjlig men ändå förbluffande tillförlitlig metod, och efter alla mina år vid vartenda provtillfälle hyser jag inga tvivel om sättet musiker vet att det kommande yrkeslivet fortsätter på liknande sätt Jag var ganska stolt över att jag mot slutet, när jag hade datoriserat akademien (med Cary Karps framsynta pådrivningshjälp) hade med den (då ännu kompakt tunga ) bärbara till sångproven och skrev in juryns poäng alltefterhand, så att jag vid avslutande jurysammanträde kunde presentera ett redan utskrivet betygsprotokoll Stipendier, belöningar, medaljer o.a. kungörs så på den stadgeenliga högtidsdagen, kring månadsskiftet december, glädjande nog alltjämt praktiskt taget ständigt med kungaparets deltagande, och då skall ständige sekreteraren också föredraga stadgeenlig årsberättelse, lämplig musik spelas/sjunges, och efteråt intages ståtlig supé, i början av min tid på stadens landets? enda engelska herrklubb Sällskapet mitt emot akademiens Utrikesministerhotellogi, senare genom den stora tillströmningen flyttad till Grand Hôtels Vinterträdgård, lika behändigt närbelägen snett över Blasieholmstorg. Den frack-lång-klänning-uniformerade akadämabla (Sven-Erik Bäck använde gärna den etiketten, jag stavar den förstås litet mera fransyskt acadaimabla ) församlingen där kan lätt få falska förtecken och avfärdas som den självvalda äresförsamlingen, men det är naturligtvis en löjlig snedläsning av signalerna. Fracken är ju musikers uniform, arbetsklädsel, och att vi sätter på en särskild vackert broderad krage får väl ursäktas som en social stämpel lik många andra sammanslutningars (våra systerakademier har ju snarlika). (Den har sina sidor: när preses Hans Nordmark en gång bjöd hem nyblivne utländske ledamoten Mstislav Rostropovitj, den ryske mästercellisten-cum-dirigenten, frågade jag hur han hade det med kragen. Han kände inte till den [vi skickar i samband med kallelsen till ledamot ut en ritning av uniformen inkl. kragen, men han hade säkert haft annat att göra då än att granska den ], och han blev genast intresserad. Men han såg också genast ett problem: han slet i sin intensiva utövning [han hör 250

22 Kapitel 7 ju inte till de magra ] ut tre, säger tre frackar om året och undrade om man kunde flytta över kragen till nästa frack, och det hävdade jag; jag vet inte om han har funnit en modell för denna delikata verksamhet ). Teckning till frackuppslaget och knappen Enligt äldre traditioner hade akademiledamot rätt att vid lämpiga tillfällen bära en uniform snarlik den som hovstater och andra förnäma kretsar uppvisar, inkl. trekantig hatt samt värja, men vad jag vet har ingen gjort det efter Sten Broman, som icke överraskande tillgrep detta vid några tillfällen (jag vill minnas bl.a. vid en begravning i Lunds domkyrka). Vi som vet vad akademien är eller kan vara behöver inte bekymra oss så mycket om smädande förtal eller smutskastning. Den äresförsamliga sidan var nu inte heller min primära sysselsättning. Efterhand som jag kom in i verksamheten jag började som i andra sammanhang med att försöka fortsätta i beprövade rutiner kunde jag väl ibland hitta litet nya former och perspektiv, och jag skulle kunna peka på två aspekter som jag tror blev viktiga för min akademiverksamhet. Den ena var att inte stå i vägen när det kom in intressanta förslag eller projekt. De kom ofta via de kort beskrivna nämnderna/kommittéerna, där det ju satt experter från olika grenar av musiklivet, men det var också påtagligt att en brokig grupp ledamöter fann det värdefullt att utnyttja akademien som ett forum, eller som ett verktyg, för att pröva olika projekt. Jag kan utpeka ett par personer som kom att ge mig många ingångar och utspel: Sven-Erik Bäck, den mångsidige tonsättaren, violinisten och Edsberg-rektorn 56, Bo Wallner, musikhögskolans ledande 56 Edsbergs musikinstitut hade av radion bildats för att konkurrera med den enligt dem alltför konservativa musikhögskolan, och med mästerliga peda- 251

23 In i och ut ur akademien musikhistoriker och -teoretiker under så många år, och tvåfaldige operachefen, tonsättaren Eskil Hemberg. Cajsa S. Lund, musikarkeologiens uppfinnare, hör till de spännande inbrytningarna. Utlandsverksamheten lockade fram en rad intressanta bekantskaper på olika områden. Och alltjämt träffas alltså Gunnar Larsson, tidigare sekreterare, chef för Musikmuseet och sist akademiens forskningssekreterare, och jag varje tisdag kl. 11 (tidigare i min forskarcell på Statens Musiksamlingar, f.d. MAB ) för givande samtal och stillsamma projektsmiderier (Hösten 2003 fick jag av goda skäl utrymma cellen ) Bäck hade ju ständigt huvudet fullt av briljanta tankar och idéer om verksamheter, och under många och långa samtal kunde det utkristallisera sig sådant som artiklar i svåra ämnen som han aldrig skulle funnit ro och tid att skriva ner själv (så det fick jag ofta göra ) eller projektidéer som ofta blev lysande tillställningar. Bo Wallner var ju den nya svenska musikens ständiga grå eminens och satt inne med all kunskap om hur det har varit och är, och det var en stor tillgång för akademien att han inte så ogärna använde den som plattform för stora projektidéer (hans idé om en lärd bok om havererade projekt hade säkert blivit ytterst lärorik och har också mycket riktigt havererat ). Eskil Hemberg hade jag stött på tidigt som Fst:s mångårige ordförande, men avgörande blev samröret med IMC (International Music Council) och all dithörande utlandsverksamhet. Jag kunde nämna en lång rad andra betydande musikpersonligheter av vitt skilda slag som ibland ville vända sig till akademien för att sprida goda idéer och verksamheter, men då finge jag skriva min bit av akademiens historia, och det har jag funnit att jag varken vill eller kan. Därför ämnar jag nu bara plocka fram en rad projekt, som jag har haft omåttlig glädje över och som kanske inte har gått helt spårlöst förbi ibland. Det blir verkligen en embarras de richesse att snubbla i. Jag sätter kursiverade fetstilsrubriker över inslagen för att själv hitta lättare i dem goger som pianisten Hans Leygraf, violinisten Endre Wolf och den danske cellisten Erling Bløndal Bengtsson bedrevs en avancerad solist- och kammarmusikutbildning där. 252

24 Kapitel 7 Joseph [Martin] Kraus Hur det egentligen började minns jag nog inte längre, men huvuddragen släpper mig aldrig. Jag börjar förstås återigen i dagboken: 2/5-78 står det [kl.] 12 (inringat, som vanligt) Kraus-grp på vänstersidan, t.h. direkt Kraus-möte med E[gil] Malmsten, LRs [standardförkortn. för Lennart Reimers!] + Gerd [den konsthistoriskt så förfarna och skrivkunniga hustrun], Solna-dam [som jag inte kan identifiera nu heller ], H[ans] Eppstein. Där finns flera komponenter i Kraus-renässansens komplicerade förhistoria, och eftersom jag sedan dess praktiskt taget dagligen och stundligen har levt med Joseph skall jag berätta min version utförligt här! Låt oss börja med Egil Malmsten: sonen till den säkert världsberömde Carl Malmsten bodde i en vacker villa ute i Bergshamra (själv konstnärligt verksam) och hade engagerat sig i att bevara vad han och lokal tradition kallade Kraus-paviljongen ute på Tivoli-udden tvärs över en grund vik; på något sätt hade han kommit i kontakt med herrskapet Reimers, som i sitt så driftiga och okonventionella förlag Edition Reimers hade beslutat publicera Irmgard Leux-Henschens banbrytande utgåva av Kraus högintressanta brev 57, och nu kom de med docenten Eppstein (som jag fick så mycket givande att göra med i fortsättningen och vi redan hade djupt involverat i tungviktiga Sohlex-artiklar) uppenbarligen för att arrangera något i anslutning till publiceringen. Nästa anteckning kommer efter sommarlovet i Bjälkerum, lakoniskt andra dagen 1/8 + Krausärenden, 7/8 Ring Gerd Reimers!, efter Canada-resan (ISME i London, Ontario) 28/8 Kraussymp[osiet] ordnas upp med GL (Gunnar Larsson), och ett sådant bryter så igång /9 med fyra förnämliga föreläsare, professor Friedrich W. Riedel, Mainz (som året innan hade gett ut facsimile av Kraus viktiga stridsskrift Etwas von und über Musik fürs Jahr 1777), dr 57 Joseph Martin Kraus in seinen Briefen, Stockholm 1978, Svenskt musikhistoriskt arkiv/edition Reimers 58 Efter det att vi 9/8 tar till Tivoli med Kraus-miljö + kaffe (utan muggar,... [min standardförkortning för sålunda ] locket det kommer strax att framgå vad för en Kraus-miljö det är. 253

25 In i och ut ur akademien Volker Bungardt med doktorsavhandlingen Joseph Martin Kraus ( ). Ein Meister des Klassischen Klavierliedes, 1973, den nämnda huvudpersonen fru Leux-Henschen och Hans Eppstein. Det var ett ambitiöst program, första dagens afton gick vi på konsert i Börssalen med Sandklef-kvartetten samt sopranen Eva Boström ( dålig skriver jag elakt, hoppas hon inte läser detta ) och museichefen (tonsättaren, dirigenten, på sistone fil. dr!) Lennart Hedwall på hammarklaveret (från museet ), och på lördagen åkte vi buss ( bara ca 12 pers ) till Egil Malmstens villa (runt 2 vägbommar) för saft och resolution om Kraus-sällskap, promenad till paviljongen (visad av Krumertz[?]) o graven, så till Ed. Reimers med lunchsallad + kaffe, till Drottningholm med Kraus [praktfulla balett] Fiskarena. Inget dåligt program tänk vad Musik-Sverige ibland kunde ställa upp med! Det där med Kraus-paviljongen, som hade kommit att spela en viss roll i de förberedande diskussionerna och som Egil inte bara ville rädda utan förmå akademien att ta över som ett slags Krausmuseum, visade sig i en understreckare i Svenska Dagbladet av konstprofessorn Reuterswärd vara byggd kanske 20 år efter Kraus död och föll alltså lyckligtvis bort som barlast. Graven däremot förblir ju som Stockholms kanske skönast belägna, ensliga gravplats ett evärderligt pilgrimsmål för alla krausianer och kom långt senare jag tror främst på vår enträgna anmaning att skickligt och pietetsfullt restaureras av Solna kommun, som därtill döpt torget vid T-uppgången Bergshamra södra till Kraus torg, med nytt monument (se bilder strax) och den lilla vägbiten ner mot viken till Kraus-vägen! Under 250-årsjubileet av Kraus födelse, för flertalet skamligen skymt av kollegan Mozarts d:o, har Solna stad gjort storslagna insatser för sin son, återrestaurerat den fina gravstenen (som har en inbyggd riskfaktor av ett mineral som vill tränga ut till ytan, som då eroderar ), och lilla Sverige har efterhand ansträngt sig något för att hylla den gustavianska epokens mest geniala musikpersonlighet jag har fått ut en översättning av de utomordentligt intressanta breven på Gidlunds förlag (med akademipengar!) i en vacker gestalt! (bild s. 257) Intressant är också i denna pionjäretapp diskussionen om ett Kraussällskap, även om det kanske då snarast var ett Malmsten-initiativ på falska grunder. Det bildades nämligen rätt snart ett sådant sällskap, 254

26 Kapitel 7 därför att tyskarna bland krausianerna glädjande nog nappade på kroken och två år senare, 1980, inbjöd till fortsättningssymposium i Buchen, Odenwald (sydösterut från Frankfurt a.m.), den vackra lilla stad där Kraus växte upp. Vi var ett litet gäng svenska musikforskare som deltog i vad som nu kallades ett internationellt symposium 59, och två år efteråt inbjöd vi på nytt till Stockholm med temat Kraus und das Gustavianische Stockholm (utgiven 1984). Det blev tyvärr bara tyskarna som drev på med symposier, vi ordnade med aktiv hjälp av den store Kraus-forskaren Bertil van Boer (mera strax om honom) ett 1989 kring Drottningholmsteaterns remarkabla framförande av Soliman II, men den rapporten gitte KMA inte publicera (utan den kom i ett helt annat sammanhang, varom mera nedan), men sedan blev det ett slag rätt tyst här uppe. Jag fick i början rätt ensam hänga med i Kraus-sällskapet, och det har blivit en fängslande men ingalunda okomplicerad tillvaro En alldeles specifik ackvisition i sammanhanget var att jag i Buchen 1980 redan på stationen i grannstaden Miltenberg stötte på en ung amerikansk forskare som kommit att bli en evig följeslagare och vän: Bertil H. van Boer Jr., för att ta till det fullständiga amerikaniserade namnet på en andra generationens invandrad svensk, vars fader, f.d. flöjtist i Stockholms-filharmonikerna, inte tillät sina barn att tala svenska och Bertil därför har fått tillkämpa sig en icke oäven svenska själv i vuxen ålder. Bertil berättade i Buchen om sin utgåva av Kraus Sturm-und- Drang-oratorium Der Tod Jesu, men det var alltså bara början på en invasion i svensk musikforskning med Kraus som inbrytningsramm. Han kom att disputera i Uppsala redan 1983 på den (ännu skrivmaskinsproducerade ) tjocka skriften The Sacred Music and Symphonies of Joseph Martin Kraus, som f.ö. utkommit i en rejält omarbetad praktfull andra upplaga i USA under titeln Dramatic Cohesion in the Music of 59 Kongressrapporten heter Joseph Martin Kraus in seiner Zeit, 1982, och där finns Hans Eppsteins referat Kraus Kammermusik mit Kla-vier (vilket han själv spelade med bravur samman med en ung tysk violinist) och mitt om Gedanken zur Wiederaufnahme von zwei Kraus-Opern Arnold Östman hade ju 1980 djärvt nog satt upp enaktsoperan om 1½ timma utan paus Proserpin på Drottningholms slottsteater, med ett strålande divertissement som nachspiel 255

Konstnärlig kandidatexamen

Konstnärlig kandidatexamen Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Mats Nilsson Fredrik Wadman Konstnärlig kandidatexamen

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH

Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH !"# $% &'' Examination Måndagen den 3 juni kl. 11 Stora Salen, KMH Christian Ericsson, Violin Katarina Ström-Harg, Piano Program J.S. Bach (1675 1850) ur Partita för soloviolin nr. 2 i d-moll, BWV 1004

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Besök på Arvid Backlundgården

Besök på Arvid Backlundgården V Besök på Arvid Backlundgården i har i vår kommun två berömda konstnärshem öppna för besökare. Ett av dem är Arvid Backlundgården i Kyrkbyn i Svärdsjö. De flesta kulturintresserade SPF-are har troligen

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest C

SVENSKA Inplaceringstest C SVENSKA Inplaceringstest C Vilket av de fyra alternativen är rätt? Svar: Har du en karta Stockholm? A på B över C för D till B 1. Stockholm har mycket sedan jag var barn. A växlats B bytt C ändrat D förändrats

Läs mer

TRÄNGREGEMENTETS och 2015-02-26 Sida 1 (6) KUNGL GÖTA TRÄNGREGEMENTES KAMRATFÖRENING

TRÄNGREGEMENTETS och 2015-02-26 Sida 1 (6) KUNGL GÖTA TRÄNGREGEMENTES KAMRATFÖRENING TRÄNGREGEMENTETS och 2015-02-26 Sida 1 (6) STADGAR Historik Kamratföreningen leder sitt ursprung till Kungl Göta trängkårs kamratförening som bildades i Skövde den 1. september 1935, i samband med trängtruppernas

Läs mer

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Mona Mörtlund Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 40 När jag var mindre och det kom någon på besök i hemmet,

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Observera. Handläggare: Karin de Fine Licht, vik. jurist, tel

Observera. Handläggare: Karin de Fine Licht, vik. jurist, tel Observera nr 16 DECEMBER 2013 information till församlingar, samfälligheter och stift från svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och från kyrkokansliet Kammarrätten har i dom medgivit delning av aska

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra

Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra världskriget? Han hette Alan Turing. Den 12 juni, 1912

Läs mer

l. FIRMA. Föreningens firma är Bergshamra Bygdegårdsförening. Ingen ändring

l. FIRMA. Föreningens firma är Bergshamra Bygdegårdsförening. Ingen ändring Förslag till ändring av stadgar för Bergshamra Bygdegårdsförening Att behandlas vid årsmötet 2012. Styrelsens förslag till ändring av nuvarande stadgar föranleds främst av det faktum att Bygdegården numera

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer

Innehåll. Inledning Slutkommentarer Referenser och vidare läsning Register Illustrationer Innehåll Inledning.... 5 kapitel 1 Drömmar och simuleringar.... 7 kapitel 2 Är materien verklig?... 43 kapitel 3 Är personer verkliga?... 77 kapitel 4 Är tiden verklig?... 109 Slutkommentarer... 143 Referenser

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

BAROCKEN ca 1600-1750

BAROCKEN ca 1600-1750 BAROCKEN ca 1600-1750 Ordet barock betyder ungefär befängt eller konstigt. Namnet började användas när barocken var slut som en reaktion på epokens prålighet. * Musiken under barocken hade en tydlig puls

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005 Kapitel 3 är de kommer ut från Pia Penn-Tax rum, frågar Lasse: Varför var Marklund så stressad? Och varför river han i fotografens lådor, säger Maja. De tittar på nästa dörrskylt: Sigge Jansson reporter,

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Kurs: CG1009 Examensarbete, kandidat, klassisk musik, 15 hp 2013 Kandidatexamen Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Handledare: Eva Maria Thür Jenny Lierud Examenskonsert

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har Illustration: En ung munk fick för första gången i ansvar att hålla i morgonandakten.

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Guide till att skriva en dödsannons

Guide till att skriva en dödsannons Guide till att skriva en dödsannons Westlings Begravningsbyrå kan göra döds- och tackannonser i alla större dagstidningar i Sverige. Vi gör annonsen medan ni väntar så att ni får ett korrektur direkt.

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

9. September 2014 Fristad

9. September 2014 Fristad 9. September 2014 Fristad Nu är September månad slut. Det har hänt massor på Fristad. Östgötadagarna, salen är stänkmålad. Skåpet så gott som klart och framförallt har vi börjat med kuskrummet. Kuskrummet

Läs mer

Tranås/Ydre Släktforskarförening

Tranås/Ydre Släktforskarförening Tranås/Ydre Släktforskarförening Medlemsblad Våren 2012 2 Ordförande har ordet Så har vi då återigen gått in i ett nytt år. Ett nytt år med nya utmaningar, med nya trender och nya drömmar. I år kanske

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Lars och Astrid Albergers Stiftelse

Lars och Astrid Albergers Stiftelse Lars och Astrid Albergers Stiftelse av Ragnar Söderberg lars och astrid albergers Stiftelse förvaltas av Kungl Krigsvetenskapsakademien alltsedan dess tillkomst 1957. Stiftelsen instiftades som en fond,

Läs mer

Spår Första samlingen Lärjungar

Spår Första samlingen Lärjungar Inledande bön Gud, vår Fader, vi tackar dig för att du alltid söker efter oss. I skapelsen ser vi spår av din kärlek; kom och befria oss från allt som hindrar vårt gensvar på din godhet. Herre Jesus Kristus,

Läs mer

SPPF KONGRESS 2005. Fredag 30 september. 15.30 Teatern: Invigning. 16.00 Teatern: Konsert med Söderhamns Musikskolas elever.

SPPF KONGRESS 2005. Fredag 30 september. 15.30 Teatern: Invigning. 16.00 Teatern: Konsert med Söderhamns Musikskolas elever. SPPF KONGRESS 2005 Välkomna till årets kongress i Söderhamn. Ni kommer kanske ihåg våra kongresser i Piteå och Malmö? Vår idé är att likt våra nordiska grannar arrangera kongresser förlagda till olika

Läs mer

Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm.

Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma Lagerlöf, 1923. Foto: A. Rönngren & Co, Stockholm. Selma dä ä mor min, dä! lär författaren Tage Aurell ha utropat, när några yngre kollegor på besök talade nedvärderande om Selma Lagerlöf och hennes

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26

FÖRSAMLINGS- BLADET. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014. Klag 3:26 FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA JULI 2014 Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från HERREN. Klag 3:26 Hur läser man Bibeln? Under olika bibelsamtal uppstår då och då frågan om hur man läser

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk

Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk Redaktionskommittén för Jean Sibelius samlade verk 22.3.1999 Verksamheten 1998 Allmänt om projektet Det gångna året var det första år då projektets verksamhet hade stabiliserats och omfattade alla arbetsskeden

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw"

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw Skatter i Torahn Bibelstudium nr 11, A Sabbaten den 31 december 2011 Vayigash Steg fram vgæyiw" Torahtext: 1 Mos 44:18 47:27 Haftarah: Hes 37:15-28 Apostoliska skrifterna: Matt 23:1 25:46 Jag tänker om

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT 1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.

Läs mer

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Ibra Kadabra. Leif Jacobsen. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Ibra Kadabra Leif Jacobsen Innan du läser Den här boken ingår i en serie som heter BMX Gripen men den kan också läsas fristående. Har du inte läst de andra delarna så kan du slå upp början på

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

PRO Eslöv 70 år 1943 2013.

PRO Eslöv 70 år 1943 2013. PRO Eslöv 70 år 1943 2013. Inledning 1942 mitt under brinnande krig bildades Sveriges pensionärers riksorganisation. Anledningen till detta var pensionärernas svåra situation i samhället. Få pensionärer

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

kalle ankas stora lästävling!

kalle ankas stora lästävling! kalle ankas stora lästävling! Välkommen till Kalle Ankas stora lästävling! Detta är ett initiativ från serietidningen Kalle Anka & C:o för att främja läsförståelse och skapa intresse för läsning bland

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK

Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Guds mission NT Gud sände sin son till världen, 12e juni 16, BK Gay killens berättelse - Jag har inte läst idag om Richards liv för att provocera. - Vi som kristna behöver vishet i dessa frågor idag, då

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Margareta Westman 2713 1936-1518 2000

Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Svensk språkvård har sorg. För bara en dryg vecka sedan, den 15 augusti, avled Margareta Westman efter en längre tids sjukdom. Då återstod ungefär ett halvt år tills

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga

Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 2/2013 2013-06-04 14 25 Protokoll fört vid sammankomst i Svenska Kynologiska Akademin den 4 juni 2013 i Svenska Kennelklubbens Museum, Spånga Närvarande: Ledamöter

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Välkommen till. Superkommunikatören. Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare

Välkommen till. Superkommunikatören. Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare Välkommen till Superkommunikatören Skapa nyårslöfte! Niclas Agnesmed Folkbildare Spåna fritt och hämta upp dina djupt dolda drömmar. Låt dem se ljuset och överdriv dem gärna. Inga begränsningar, full frihet.

Läs mer

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons

Eders Majestäter l. Ärade församling l. Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons Eders Majestäter l Ärade församling l Vi högtidlighåller i dag Svenska Teknologföreningons 100-årsjubileum. För oss alla är det en betydelsefull uppmuntran i vårt arbete, att Svenska Teknologföreningens

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning.

AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Gunnela Westlander, bokanmälan Gunnar Kihlblom: AffärsCoaching i privata och offentliga organisationer. En praktisk handledning. Värmdö: Solid Affärs Coaching. ISBN 978-91-633-8657-2 Coaching är en metod

Läs mer

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!

Medlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

Manual för medlemsvärvning

Manual för medlemsvärvning Manual för medlemsvärvning BLI MEDLEM I SFP! ETT TVÅSPRÅKIGT OCH FRISINNAT FINLAND BEHÖVER DIG Vem skall värva? Alla kan värva! Vi kan vara stolta över vårt parti, SFP. Därför kan vi alla marknadsföra

Läs mer

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.

Telefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar. Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan

Läs mer

Två sidor av samma historia

Två sidor av samma historia Sökandet efter sanningen Mats Arvidson, doktorand i musikvetenskap [Historien skrivs alltid] av segraren. När två kulturer drabbar samman utplånas förloraren, och vinnaren skriver historieböckerna böcker

Läs mer