Forshaga kommun. Översiktsplan Barnkommun i Värmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forshaga kommun. Översiktsplan 2010. Barnkommun i Värmland"

Transkript

1 Forshaga kommun Översiktsplan 2010 Barnkommun i Värmland

2 Innehållsförteckning 1 LÄSANVISNING 4 2 KORT OM FORSHAGA KOMMUN HISTORIA GEOGRAFI BEFOLKNING 9 3 OM ÖVERSIKTSPLAN 11 4 MILJÖMÅL NATIONELLA MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER MILJÖMÅL FÖR VÄRMLAND FORSHAGA KOMMUNS MILJÖMÅL 15 5 MÅL OCH VISIONER 16 6 FRAMTIDSANALYS 20 7 RIKSINTRESSEN 22 8 MELLANKOMMUNALT SAMARBETE 23 9 BOENDE OCH BEBYGGELSE NÄRINGSLIV OCH KOMMERSIELL SERVICE NÄRINGSLIV KOMMERSIELL SERVICE KULTUR OCH KULTURMILJÖER FRILUFTSLIV, REKREATION OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR TURISM NATURMILJÖ OCH NATURRESERVAT KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUKTUR VÄGAR, JÄRNVÄGAR, FLYG DATA- OCH TELEKOMMUNIKATION 54 2

3 16 TEKNISK FÖRSÖRJNING VATTEN OCH AVLOPP AVFALL ENERGI MATERIALFÖRSÖRJNING MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET MILJÖ HÄLSA SÄKERHET JORD- OCH SKOGSBRUK JORDBRUK SKOLA OCH UTBILDNING SOCIALA FRÅGOR KARTOR 77 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING I SEPARAT DOKUMENT 3

4 1 LÄSANVISNING ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplanen består av åtta inledningskapitel, tolv temakapitel samt ett par avslutande kapitel där kartmaterialet ingår. Åtta inledningskapitel 1. Läsanvisning En kort beskrivning av varje kapitel. 2. Kort om Forshaga kommun En övergripande presentation av Forshaga kommun, om historia, geografi och befolkning. 3. Om översiktsplan Presentation av vad en översiktsplan är, vad den har för funktion och processen att ta fram en översiktsplan. Här redovisas även de förändringar som gjorts efter att planen varit ute på samråd. 4. Miljömål Beskrivning av de nationella miljömålen, miljökvalitetsnormer, länets miljömål samt kommunens miljömål. 5. Mål och visioner Avsnittet innehåller de övergripande mål, visioner och handlingsprogram, som påverkar översiktsplaneringen. 6. Framtidsanalys Under 2005 sammanställdes en framtidsanalys. Den grundar sig på Forshagabors tankar om nuet och framtiden. I översiktsplanen redovisas synpunkter från framtidsanalysen i form av markerade rutor. 7. Riksintressen Redovisning av riksintressen i kommunen. De beskrivs också under respektive temakapitel. 8. Mellankommunalt samarbete En presentation av några exempel på samarbete och samverkan, som pågår mellan Forshaga kommun och andra kommuner. Tolv temakapitel Här redovisas ett antal intressen som gör anspråk på mark och vatten. Bakgrund och nuläge presenteras och de ger förutsättningar till kommunens viljeinriktning för framtiden. Olika intressen vägs mot varandra för att därefter komma till uttryck i kommunens viljeinriktning. Följderna av dessa avvägningar redovisas under rubriken konsekvenser. Varje tema presenteras på följande sätt: Nulägesbeskrivning Så här ser det ut idag, dvs Varje tema inleds med en faktabeskrivning. Målsättning Det här vill kommunen uppnå. En kort översiktlig målbeskrivning av temat. Kommunens viljeinriktning Så här uppnås målet. Här beskrivs mer konkret vad kommunen vill göra för att uppnå det översiktliga målet. Konsekvenser Det här blir följden. En beskrivning av vad som händer när viljeinriktningarna uppnås. Påverkan på miljömål Så här påverkas miljömålen. Vilka miljömål påverkas och på vilket sätt. Avslutande kapitel Kartor Två kartor redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen för Forshaga kommun, dvs förutsättningarna. Den tredje kartan, Utveckling och förändringar redovisar de förändringar som föreslås. Kartorna är en övergripande sammanfattning av översiktsplanen. Miljökonsekvensbeskrivning I ett separat dokument ges översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 4

5 2 KORT OM FORSHAGA KOMMUN Forshaga är en barnkommun i Värmland. Här bor ungefär personer och barnen och de unga sätts i fokus. Forshagas läge, med närhet till både stad och landsbygd, goda bussförbindelser och endast 15 minuters bilresa till flyget, passar såväl privatpersoner som företag. Här finns barnvänliga villaområden i orterna Deje och Forshaga, men även goda boendemöjligheter på landsbygden. Genom kommunen rinner Klarälven och utefter dess strand löper riksväg HISTORIA För ca år sedan drar inlandsisen sig tillbaka från det som idag kallas Värmland. I början av tidsperioden är området en maritim miljö, ett kustlandskap med saltvatten. Landhöjningen sker successivt och människor söker sig nya bosättningar nära fiskevatten och jaktmarker. De äldsta spåren efter människor är fynd från sådana boplatser, de är år gamla. För ca år sedan började människor i våra trakter att bruka jorden och idka boskapsskötsel. Denna förändring innebar att naturen förändrades till ett kulturlandskap. Det finns ett relativt stort antal fynd och lämningar från denna tid i Värmland. I Forshaga kommun har ett flertal lösfynd gjorts som indikerar stenåldersbosättningar, antingen på fyndplatsen eller i dess närhet. Boplatserna är ofta belägna i närheten av vatten och näringsfånget har troligtvis mest bestått av fiske och jakt. Spår av jakt ser vi i fångstgropar för älg och varg. Lämningar från bronsåldern (ca f.kr.) utgörs främst av stensättningar och rösen. Dessa är ofta belägna på markerade höglägen med vidsträckt utsikt eller i anslutning till sjöstränder. Exempel på detta finns på öarna i Västra Örten, på Västra Dejeberget söder om Syrsjön, vid Risätterstorp, på Skutberget vid Emsen och Skottaberget väster om Forshaga. Det har inte hittats några speciella föremål från denna period. Från järnåldern (ca 500 f.kr-1050 e.kr.) finns ett stort antal gravar av typen stensättningar och högar. Ett fynd av ett skelett och en armring är gjort vid en grundgrävning i Nedre Ullerud. Skelettet kommer från en vikingatida kvinna och vid begravningen fick hon med sig ett armband av brons. Flera platser i Forshaga kommun omnämns tidigt i de skriftliga källorna som betydelsefulla för laxfisket i Klarälven. Under medeltiden innehades laxfiskerättigheterna bl.a. av klostren, t.ex. Riseberga kloster i Närke. Fiskerättigheterna förorsakade många bittra strider. Under medeltiden (ca e.kr.) utgjordes näringsfånget av jordbruk i kombination med jakt och fiske. Forshaga var under denna tid glest befolkat. Vid medeltidens slut fanns ett tjugofemtal gårdar inom det som idag är Forshaga kommun. På talet verkar en jordbruksexpansion ske i dalgångarna och fler nya hemman upptas första gången i jordeboken Tack vare utvecklingen inom jordbruket, samt det faktum att skogen fick ett värde, gjorde att de större gårdarna under och 1800-talen på sina håll expanderade kraftigt. Ett herrgårdsliv utvecklas på sina håll och de ökade inkomsterna återspeglas bl.a. i bebyggelsen. Utvecklingen i Forshaga kommun hänger också nära samman med möjligheterna att utnyttja vattnet som energikälla. Till en början utnyttjades endast de mindre fallen då man ännu inte lyckats tämja de större. I de mindre forsarna 1. Inlandsisen drar sig tillbaka, 2. Äldsta spåren efter människor, 3. Jorden börjar brukas och boskapsskötsel idkas, 4. Bronsåldern, 5. Järnåldern och 6. Medeltiden 5

6 anlades kvarnar och sågar för husbehov. Under 1600-talet startade på flera håll verksamheter med anknytning till järnhantering, exempel på detta är Mölnbacka, Kvarntorp och Dömle. Mölnbacka hade redan på 1620-talet två hamrar och bolaget blev med tiden ett av Värmlands största järnbruk. Dömle herrgård Under 1800-talet ökar trävaruhanteringen i betydelse jämfört med järnhanteringen, sågar och träsliperier fick en allt större betydelse. En annan förändring var att ångkraften möjliggjorde andra placeringar än i direkt anslutning till forsarna slogs Mölnbacka samman med det stora norska skogsbolaget Trysil till ett omfattande industriföretag som fick namnet Aktiebolaget Mölnbacka-Trysil. Detta fick stor betydelse för industriutvecklingen i såväl Deje som Forshaga med bl.a. massa- och pappersbruk på båda orterna. Det ökade behovet av arbetskraft till cellulosa-industrin ledde till en invandring från både när och fjärran som i princip pågick fram till 1970-talets slut. På 1960-talet gick Mölnbacka-Trysil upp i Uddeholmsbolaget, ett annat framgångsrikt värmländskt industriföretag som kort därefter bestämde sig för att satsa på anläggningen i Deje las massa- och papperstillverkningen ner i Forshaga och istället etablerade sig Tetra Pak på det gamla industriområdet. Sedan 2001 har Stora Enso tagit över verksamheten. Vid fabriken i Deje las verksamheten ner En annan viktig verksamhet med anknytning till kommunen och älven var flottningen. Vid skiljeställen utsorterades bolagens timmer. Skiljningen fortsatte fram till 1983 och efterföljdes av lösflottning under några år fram till 1991 då verksamheten helt lades ner. En känd kommunikationsled som passerade genom kommunen i äldre tid var den s.k. pilgrimsleden utmed Klarälven. Den utgjorde en betydelsefull del av den pilgrimsled som gick till den helige kung Olavs grav vid Nidarosdomen i Trondheim. Under hela medeltiden vallfärdade tusentals pilgrimer denna väg. Kommunikationerna i Klarälvsdalen var annars länge dåliga. Det var egentligen först under och 1700-talen som några körvägar värda namnet överhuvud taget fanns i området. Älven var därför under lång tid den viktigaste transportleden. Här fraktades även timmer, malm, tackjärn, stångjärn m.m. De många omlastningarna vid forsarna var dock tidsödande och bidrog till att göra transportfrågan till den värmländska järnindustrins kanske största problem. Värmland kom därför under 1800-talet att fungera som ett experimentfält för utveckling av kanaler och järnväg. Landets första järnväg för allmän gods- och persontrafik öppnades 1849 mellan Fryksta och Lyckan. Banans livslängd blev dock kortvarig då den ansågs överflödig redan 1871 när Nordvästra Stambanan mellan Karlstad och Kil stod färdig nådde Bergslagsbanan Deje på sin väg från Bergslagen till Göteborg. Från Uddeholmsbolagets sida fanns en önskan att med järnväg sätta sina olika industrianläggningar i Klarälvsdalen i förbindelse med varandra, detta resulterade i Nordmark-Klarälvens Järnvägar, NKlJ. Banan ner till Karlstad stod klar Deje blev därmed en viktig knutpunkt för tre järnvägslinjer. NKlJ-banan är numera nedlagd men banvallen fungerar idag som en regional cykelled med en strategisk sträckning genom hela kommunen. Kommunen fick sin nuvarande form efter kommunsammanläggningen Kommunen består av socknarna Övre och Nedre Ullerud samt Forshaga. 6

7 2.2 GEOGRAFI Sockenkarta Värmland i Sverige Forshaga kommun ligger i Värmlands län och gränsar till Karstads, Kils, Sunnes, Munkfors och Hagfors kommuner. Kommunen är långsträckt och består av socknarna Övre och Nedre Ullerud samt Forshaga Forshaga kommun med grannkommuner 1. Karlstads kommun 2. Kils kommun 3. Forshaga kommun 4. Munkfors kommun 5. Sunne kommun 6. Hagfors kommun 1. I Forshaga kommun, som har en total yta av 397 km², möter det nordsvenska inlandet, vad man kallar norrlandsterrängen, och Vänerslättlandet. Gränsen går ungefär vid Övre Ullerud, i den norra delen av kommunen. Söder om denna diffusa gräns karaktäriseras terrängen av små nivåskillnader mellan höjder och dalgångar. Längst i söder reser sig dock åtskilliga höjder, varav de mest markanta utgörs av hyperitbergen öster om älven. Berggrunden i övrigt består av gnejser. Norrut från Vänerslätten övergår det småkulliga landskapet så småningom i en vågig bergkulleterräng. Hyperitlagren i gnejsberggrunden är en av de saker som ger kommunen dess karaktär. Hyperiten, som är kalkförande, kompenserar den magra gnejsen på ett gynnsamt sätt. Några av Värmlands bästa skogs- och åkermarker är belägna i hyperitzoner. Hyperitens hårdhet och motståndskraft har gjort att Klarälvens falltrösklar vid Forshaga och Deje inte nötts ner av vattenströmmarna. Det andra som ger kommunen dess karaktär är Klarälven som flyter från norr till söder genom alla tre socknarna. Till älvens vattenområde hör dessutom talrika sjöar. 7

8 Klarälvens slingrande lopp har omvandlat landskapets utseende. Från sina nordligaste delar transporterade älven med sig stora mängder Klarälven material som vid istidens slut avsattes i anslutning till strandlinjen som deltan. På många håll kan man avläsa hur älven grävt sig nya fåror, övergivit gamla och ibland bildat s.k. restsjöar. Fortfarande transporteras material med Klarälven och landskapet förändras. Jordbruksbygderna finns främst på sedimentjordarna längs Klarälven. I övrigt viker odlingslandskapet med sin speciellt kulturgynnade flora för skogen. Barrskogen täcker stora delar av kommunen. Den delar växtgeografiskt upp sig, ungefär i Deje, i den norra och den södra barrskogsregionen. På de senaste åren har åkerarealen halverats. Idag täcker skogen 260 km² av kommunens hela areal medan åkermark bara finns på 37 km². Öppen mark Bevuxen mark Sjöar och älvar Tätorter 8

9 2.3 BEFOLKNING Forshaga är idag en kommun med en relativt ung befolkning och en levande bygd, både i tätorterna och på landsbygden. Antalet invånare uppgår till ca personer, varav drygt förvärvsarbetar. Arbetspendlingen är viktig och omfattande. Befolkningsutveckling Befolkningen ökade med ca personer under tioårsperioden 1970 till 1980, då antalet invånare uppgick till drygt Under denna period byggdes många nya småhus. Därefter har befolkningskurvan varierat över åren. Totalt sett har befolkningen minskat med ca 500 personer under den senaste 25-årsperioden mellan 1980 och Befolkning: män och kvinnor Flyttningar Antalet inflyttare och utflyttare har pendlat mellan 560 och 730 personer per år. De senaste tio åren har antalet utflyttare varit fler än antalet inflyttare med undantag för år Per år är det något fler män som flyttar än kvinnor. Det rör sig om drygt 300 män och ca 290 kvinnor, som antingen flyttar in eller ut från Forshaga. Befolkningsförändringar Antalet födda och antalet döda är ungefär lika många över åren. Det rör sig om strax över 100 personer per år, oftast fler döda än födda. Befolkningsmängd De senaste siffrorna från SCB (31 maj 2009) visar på en befolkning på personer, vilket är en minskning på 120 personer sedan Geografisk fördelning 60 % av befolkningen (6900 personer 31 dec 2008) bor i söder och tillhör Forshaga församling. 40 % (4515 personer) tillhör Övre och Nedre Ulleruds församlingar i norr. Män och kvinnor Antalet kvinnor är fler än antalet män. År 2008 och 2009 är förhållandet det omvända. Befolkningsförändringar Eventuella befolkningsförändringar består således till största delen av flyttningar. De största flyttrörelserna sker gentemot Karlstad. Oftast flyttar fler från Forshaga till Karlstad men under 2005 och 2007 flyttade fler karlstadsbor till Forshaga än tvärtom. 9

10 Utrikes födda och utländska medborgare År 2008 var ungefär 7 % av Forshagas befolkning (ca 830 personer) födda utanför Sverige. Det var fler kvinnor än män, ca 440 kvinnor och ca 390 män. Antalet utländska medborgare uppgick år 2008 till ca 370 personer eller 3 % av hela befolkningen. Det är ca 190 män och ca 180 kvinnor. Pendling Utpendlingen från Forshaga uppgick till 2969 personer Inpendlingen var 859 personer. Huvuddelen arbetspendlar till Karlstad. År 2007 var inpendlingen från Karlstad 527 personer, varav 246 män och 281 kvinnor. Samma år var utpendlingen till Karlstad personer, varav var män och 941 kvinnor. (källa: Karlstad kommuns statistikdatabas). 10

11 3 OM ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplanen skisserar vår framtida livsmiljö. Medborgarna har omfattande kunskaper om kommunen i stort och smått och denna kunskap är till stor hjälp för den framtida planeringen. Samtidigt är det en rättighet för kommuninvånarna att påverka framtiden i sin närmiljö. Planprocessen ger stora möjligheter till medborgarinflytande. Syftet med dagens fysiska planering är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Planering ska främja: goda miljöförhållanden, långsiktig god hushållning och socialt god livsmiljö. Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen skall alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap plan- och bygglagen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Av planen skall framgå: grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras och hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena enligt miljöbalken och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Den nya planen ska dessutom ta hänsyn till: PBL:s skärpta krav på översiktsplanens innehåll, förändrad miljölagstiftning, förändringar beträffande redovisningen av riksintressen och annat underlagsmaterial, fysiska konsekvenser av länsstyrelsens regionala miljömål och de synpunkter som framförs i länsstyrelsens granskningsyttranden i samband med aktualitetsförklaringarna. Översiktsplanen skall vara ett instrument för både utveckling och bevarande. Planen ska kunna fungera som ett samlande strategidokument för hela kommunen. Områdesbestämmelser detaljplan bygglov Översiktsplanen är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda. Däremot uttalar planen en kommunal vilja och är vägledande för efterföljande beslut. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressen bör beaktas. I områdesbestämmelser, som är juridiskt bindande, kan man reglera markanvändningen för begränsade områden. Detta kan användas när man vill säkra riksintressen eller säkra syftet med översiktsplanen. Områdesbestämmelser ger ingen juridisk rätt att bygga. Den närmare regleringen av markens användning, bebyggelse och anläggningar görs i detaljplaner. Detaljplanen ger rätt att bygga i enlighet med planbestämmelserna och är därmed bindande för myndigheter och enskilda. Bygglov prövas mot detaljplan och områdesbestämmelser. Om detaljplan saknas prövas lämpligheten mot kraven i plan- och bygglagen, miljöbalken och översiktsplanen. Planeringsprocessen Framtidsanalys Processen med en ny översiktsplan startade 2005 med en framtidsanalys. Analysen lägger fram ett antal slutsatser, som påverkar den fysiska planeringen. Dessa slutsatser redovisas i respektive temakapitel. De har haft stor inverkan på de föreslagna viljeinriktningarna. 11

12 Planeringsarbetet Under 2006 tog kommunens förvaltningar fram ett underlag, där olika områden beskrevs. Det handlade om teknisk försörjning, näringsliv, naturvård, kultur, miljö, fritid, skola och social omsorg m.m. Varje avsnitt redovisade även kommunens viljeinriktningar. Planeringsarbetet har letts av en grupp bestående av kommunalråd, kommunchef, ordförande i miljö- och byggnämnd, teknisk chef, miljöchef, stadsarkitekt och kommunstrateg. Under åren har materialet bearbetats och förändrats. Arbetet med en översiktsplan är en omfattande process där många medverkar. Samråd Översiktsplanen har behandlats i ett samrådsförfarande. Planen har funnits tillgänglig för allmänheten för att ge möjlighet till insyn och påverkan. Den har också att skickats ut på remiss till myndigheter och organisationer. Efter samrådsperioden har inkomna synpunkter sammanfattats och kommenterats i en samrådsredogörelse. Förändringar De synpunkter som kommit in ligger till grund för revideringar i planen. Den har också uppdaterats. Ett antal andra förändringar har också skett. Några viljeinriktningar har tagits bort, nämligen i kapitel 9 Boende och bebyggelse, Pröva ny fritidsbebyggelse vid Acksjön och Södra Hyn restriktivt, i kapitel 13 Turism, Verka för att en campingplats skapas vid Arnäs, i kapitel 14 Natur och naturreservat Ta fram ett underlag till strandskyddsbedömningar samt Inventera de större sjöarna i kommunen med avseende på strandskyddsvärden. Ta fram ett naturvårdsprogram med förslag till konkret åtgärdslista tas bort, då det är genomfört. Detta gäller även kapitel 15 Kommunikationer, viljeinriktning 6: Bygga cykelväg mellan Lundahöjd och Bokliden, Forshaga. Några nya viljeinriktningar har införts nämligen i kapitel 9 Boende och bebyggelse Verka för komplettering av bebyggelse i Dömle och vid Visten, Doktorudden, (Doktorudden har lagts till), i kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur, Verka för att en omlastningsplats för tung industri skapas vid järnvägen i Deje. samt i kapitel 16 Teknisk försörjning Att senast 2012 utsortera matavfallet ur hushållssopor och leverera det till en anläggning som tillverkar fordonsgas. Några viljeinriktningar ändras. Den nya skrivningen För att skydda och bevara skogar med höga sociala värden ska kommunen ta nödvändig hänsyn i sitt eget skogsbruk och samarbeta med övriga skogsägare införs och ersätter skrivningen i tre kapitel. I kapitel 12 Friluftsliv, rekreation och fritidsanläggningar ändras Verka för att tätortsnära skogar skyddas mot exploatering och oönskad skogsavverkning. I kapitel 14 Natur och naturreservat, och i kapitel 18 Jord- och skogsbruk, ersätts Bevara grönområden i och kring tätorterna, bland annat i enlighet med den gröna skogsbruksplanen för kommunalt skogsinnehav som är framtagen av skogsstyrelsen. I kapitel 16 Teknisk försörjning ersätts Utveckla återvinningscentralen vid Katrineberg med Bygga en ny återvinningscentral i kommunen på ny plats senast Miljöbedömningen har ersatts av en miljökonsekvensbeskrivning, som finns i särskilt dokument. Utställning Efter omarbetningen ställs planförslaget ut för granskning under ytterligare två månader och då är det återigen möjligt att lämna synpunkter. Antagande När utställningsperioden är över samlas alla inkomna synpunkter i ett utlåtande och en eventuell revidering sker. Om planen ändras på något avgörande sätt ställs den ut igen. I annat fall är den färdig att prövas för antagande i kommunfullmäktige. Tidsplan Utställningstiden pågick mellan 18 september och 18 november Översiktsplanen beräknas kunna behandlas av kommunstyrelsen i januari 2010 och antas av kommunfullmäktige i januari Framtidsanalys 2. Planeringsarbete 4. Utställning 3. Samråd 5. Antagande Tidsplan

13 4 MILJÖMÅL Översiktsplanen ska bygga på de politiskt bestämda målen för hur kommunen skall utvecklas och hur man ska nå det övergripande målet att skapa en god livsmiljö. Målsättningen med översiktsplanen är att skapa förutsättningar för en god livsmiljö, nu och i framtiden genom en användning av mark och vatten utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. 4.1 NATIONELLA MILJÖMÅL I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljömål. Dessa kompletterades i december 2005 av ett sextonde miljömål. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. De nationella målen redovisas här. Samtliga miljömål har brutits ner till delmål. Dessa har i sin tur av länsstyrelsen utvecklats till regionala miljömål. Delmål, liksom regionala miljömål redovisas i underlagsmaterialet. Under varje tema hänvisas till de mål som är tillämpbara inom ämnesområdet. 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. 4. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metalller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden. 4. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 5. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 2. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 13

14 8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans samt levande skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 14

15 4.2 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken 5 kap. Där anges att regeringen får meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Myndigheter och kommuner ska i sin verksamhet med tillståndsgivning mm säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls och vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna. För närvarande (juli 2009) finns miljökvalitetsnormer endast för utomhusluft, för fisk- och musselvatten samt för omgivningsbuller. Enligt Naturvårdsverket utvecklas nya normer. 4.4 FORSHAGA KOMMUNS MILJÖMÅL Agenda 21-plan antogs Under 2009 pågår arbetet med att utforma Forshaga kommuns miljömål. De nationella miljömål som har brutits ned till lokala mål för integration i Forshaga är: Levande skog, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande vårmarker, God bebyggd miljö samt Begränsad klimatpåverkan (ute på remiss. Kommunfullmäktige antog Naturvårdsprogram för Forshaga och Munkors i mars MILJÖMÅL FÖR VÄRMLAND Miljömål för Värmland har fastställts av länsstyrelsen i januari Länsstyrelsens miljömål bygger på de nationella målen. Värmlands län berörs inte av miljömålen Hav i balans, Levande kust och skärgård samt Storslagen fjällmiljö. Skogsstyrelsen ansvarar för Levande skogar. Miljömålen finns i publ nr 2008:2 från Länsstyrelsen eller på hemsidan s.lst.se. 15

16 5 MÅL OCH VISIONER Forshaga - Barnkommun i Värmland Detta är kommunens övergripande vision och riktlinje för sin verksamhet. Kommungemensamma mål Dessa mål gäller för alla förvaltningar i Forshaga kommun: Att identifiera och undanröja hinder för mångfald och allas delaktighet i samhällslivet Att utveckla nya former för kommunikation och information så att redan god kommunikation förstärks. Att utveckla den lokala demokratin genom samverkan mellan kommunala verksamheter, brukare och övriga intressenter. Att kvalitetssäkra all kommunal verksamhet uppföljning och utvärdering och därmed ständigt vara beredd att ompröva arbets- och driftsformer. Att utifrån en helhetssyn på verksamhet och omvärld stödja kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Folkhälsoarbete och miljökrav skall prägla all verksamhet. Målet är även att öka kommunens befolkning till invånare. Näringslivsstrategi för Forshaga kommun (Kommunfullmäktige ) Övergripande mål: Forshaga kommun vill verka för att företag upplever att ett positivt och lönsamt företagsklimat finns i kommun. Strategin innehåller följande aktiviteter: Utveckla företagsklimatet Skapa aktiva och kompetensutvecklande nätverk Stödja kluster Skapa förutsättningar för nyetableringar Synliggöra kommunen Aktiv omvärldsbevakning (Läs mer i kapitel 10 Näringsliv och kommersiell service). Företagshotellet Activum Tillväxtpolicy för Karlstadsregionen (Kommunstyrelsen ) För att underlätta ett samarbete med tillväxtskapande frågor inom området Näringsliv mellan kommunerna i Karlstadsregionen, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil, har ett förslag till en gemensam policy tagits fram. Följande insatsområden ingår: Entreprenörskap etableringar och företagsklimat Kluster och samverkan Kultur och upplevelseindustri Kompetens En region som syns nternationalisering och omvärldsbevakning Kommunikationer och infrastruktur Livsmiljö och boende (Policyn har påverkan på kapitel 10 Näringsliv och kommersiell service). 16

17 Regionalt Utvecklingsprogram för Värmland Utvecklingsprogrammet Värmland Växer - och känner inga gränser ersätter det tidigare regionala tillväxtprogrammet. Programmet (RUP) har följande insatsområden: Ledarskapet Ett gränsöverskridande regionalt ledarskap för framgång. Innovativa miljöer Ökad internationell konkurrenskraft för vårt näringsliv. Kompetensförsörjning Kunskap och kompetens är grunden för hållbar tillväxt i en globaliserad värld. Tillgänglighet Bygg ihop Värmland och Värmland med världen. Livskvalitet En friskare region som många vill bo i och flytta till. (Insatsområdet Innovativa miljöer berör Översiktsplanens kapitel 10 Näringsliv och kommersiell service. Området Kompetensförsörjning har betydelse för kapitel 19 Skola och utbildning. Insatsområdet Tillgänglighet svarar mot kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur. Livskvalitet har beröringspunkter med kapitel 9 Boende och bebyggelse, kapitel 11 Kultur och kulturmiljöer samt kapitel 12 Friluftsliv, rekreation och fritidsanläggningar.) ESDP det regionala utvecklings-perspektivet inom EU Regional utveckling är ett samlingsbegrepp för olika faktorer som påverkar de avtryck människor skapar i samhället, t ex markanvändning, förändringar i landskapet, företagslokaliseringar, befolkningsströmmar mm. ESDP rekommenderar tre nivåer för rumsligt samarbete Unionsnivå Transnationell/nationell nivå Regional/lokal nivå ESDP utgörs av gemensamma principer för medlemmarna i EU. Här prioriteras bl a följande områden: En hållbar miljö Bevara värdefulla kulturarv och kulturlandskap Lika tillgång till kunskap planering av infrstruktur Energifrågor sett ur ett hållbarhetsperspektivmed bland annat kopplingar till förnyelsebara råvaror Ekonomisk tillväxt för alla regioner Bebyggelse-, bostads- och livsmiljöfrågor. ESDP ska integreras med pågående och/eller planerat arbete för att kunna implementeras. (Samtliga ramkapitel berörs av ESDP s prioriterade områden). Ramdirektiv för vatten EU:s ramdirektiv för vatten är en gemensam europeisk strategi för att bevara eller förbättra kvaliteten på såväl ytvatten, grundvatten som kustvatten i Europa. Målet är att alla vattenförekomster ska ha nått god status till år När direktivet är fullt genomfört får inget vatten, som inte nämns som undantag i direktivet, försämras med avseende på kvalitet, kvantitet eller ekologi. Åtgärder ska sättas in för de vattenförekomster som riskerar att bli eller redan är förorenade. I Sverige är det vattenmyndigheterna som driver arbetet. Enligt ramdirektivet ska vattenförvaltningen administreras i distrikt som bygger på vattnets avrinning. Värmland tillhör Västerhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten arbetar med att finna former för samverkan på avrinningsområdesnivå och lokal nivå och vad det kommer att innebära för kommunens vattenhantering och planering återstår att se. (Detta kopplas till Översiktsplanens kapitel 14 Naturmiljö och naturreservat). 17

18 Det nya övergripande målet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kulturmiljövårdsprogrammet Programmet antogs år 2000 och anger följande mål: Skapa medvetenhet och öka kunskapen om kulturmiljön i Forshaga kommun Utarbeta ett gemensamt kunskapsunderlag och handlingsprogram för kommunen, andra myndigheter, organsationer, enskilda fastighetsägare och övriga intresserade Redovisa och samordna resurser, insatser och åtgärder för kulturmiljöns bevarande Göra kulturmiljön tillgänglig och levande, utveckla kulturturismen Särskilt informera ägare och brukare för att stimulera till deras medverkan i kulturmiljöprogrammet. (Läs mer i kapitel 11 Kultur och kulturmiljöer). Jämställdhet och mångfald Jämställdhetsperspektivet ska alltid finnas med i planeringsprocessen. Perspektivet kommenteras t ex i planärenden som rör utformningen av gång- och cykelstråk och allmänna platser. De mänskliga rättigheterna är universella, det vill säga, de gäller för alla oavsett nationalitet, etnicitet, kön osv. De slår fast att alla är födda fria, har lika värde och rättigheter. Den nya jämställdhetspolitiska propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv (2005/06:155) antogs av riksdagen den 16 maj Politikens inriktning handlar om att förändra strukturella och ojämlika makt-förhållanden mellan kvinnor och män. Länsstyrelsen ansvarar för att den nationella politiken får ett genomslag regionalt i länet. Det konkretiseras i fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet. En jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Forshaga kommuns riktlinjer för jämställdhet och mångfald Forshaga kommun skall som arbetsgivare aktivt verka för att alla verksamheter präglas av alla människors lika rättigheter och möjligheter att arbeta och utvecklas utifrån sin kompetens och resurser. Medarbetare med olika bakgrund, egenskaper och livserfarenhet ger de bästa förutsättningarna att driva, förnya och utveckla verksamheten. Jämställdhet och mångfald skall vara naturliga delar i den strategiska arbetsgivarpolitiken. (Jämställdhet och mångfald har inflytande på de flesta av Översiktsplanens kapitel, till exempel kapitel 9 Boende och bebyggelse, 10 Nä- ringsliv och kommersiell service, 12 Friluftsliv, rekreation och fritidsanläggningar, 15 Kommunikationer och infrastruktur, 17 Miljö, hälsa och säkerhet, 19 Skola och utbildning och 20 Sociala frågor). Folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsobefrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 18

19 Forshaga kommun har antagit en Målplan för Hälso- och trygghetsarbetet Målet är ökad hälsa och trygghet för de som bor och vistas i samhället. Planen omfattar långsiktiga visioner och övergripande mål. Utgångspunkten är Sveriges elva folkhälsomål. (Mer i kapitel 17 Miljö, Hälsa och Säkerhet) Handikappolitiskt program Mål: skapa ett medvetande om handikappfrågorna när verksamheten planeras och i samband med att politiska beslut fattas. sträva efter att funktionshindrade får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. (Detta påverkar bland annat kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur och kapitel 20 Sociala frågor). Barnkonventionen Målet är att barn och ungdomar ska respekteras samt ges möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Intentionerna i FN s barnkonvention ska genomsyra kommunens verksamheter som rör barn och unga. I planärenden som berör miljöer, som barn i stor utsträckning använder, skall samrådsförfarandet särskilt utformas med hänsyn till detta. (Barnperspektivet har inflytande på flera av Översiktsplanens kapitel, till exempel kapitel 9 Boende och bebyggelse, 12 Friluftsliv, rekreation och fritidsanläggningar, 15 Kommunikationer och infrastruktur, 17 Miljö, hälsa och säkerhet och 19 skola och utbildning. 19

20 6 FRAMTIDSANALYS Våren 2005 anordnades två breddgruppsmöten, vars arbete resulterade i en framtidsanalys. Breddgruppen bestod av ca 60 representanter från föreningar, näringsliv, fullmäktige och förvaltningar. Breddgruppen inventerade vilka trender som kan ha påverkan på oss i Forshaga. Därefter arbetades fram vilka tillgångar som är viktiga för Forshagas framtid Framtidsanalys som underlag för översiktsplanen Under våren 2005 genomfördes ett förberedande arbete inför översiktsplanearbetet. Företaget Kairos Future ledde arbetet och använde samma slags process som tidigare använts i samband med framtagandet av ett regionalt tillväxtprogram för Värmland (RTP). Från deras slutrapport har följande hämtats. Forshaga kommun skall göra en fysisk översiktsplan. Planen skall bidra till att långsiktigt stärka kommunens attraktivitet för företag, medborgare och besökare. Den behöver därför ta avstamp i kommunens och regionens långsiktiga utvecklingsambitioner. Ambitioner som, genom att dra nytta av unika och för- delsskapande tillgångar kan möta förändringar i en föränderlig omvärld. Syftet med detta arbete är att arbeta fram en stabil och väl förankrad grund som ger huvudinriktningar för Forshagas utveckling på lång sikt. Resultatet skall ge övergripande förutsättningar för det fysiska översiktsplanearbetet. Resultatet bygger på 63 Forshagabors tankar om nuet och framtiden. En analysgrupp från kommunen har tillsammans med Kairos Future analyserat och sammanställt materialet. Den framtidsanalys som genomfördes 2005 äger fortfarande giltighet i stora stycken. 10 önskvärda framtidsbilder, som togs fram av breddgrupperna: Full rusch på bostadsmarknaden Forshaga erbjuder vackert, varierat och prisvärt boende i tätort och på landsbygd. Stadens stora utbud kan här kombineras med ett tryggt och socialt rikt liv. Torget i Deje Levande mötesplatser Tätorterna är välkomnande spännande, trygga, vackra och livaktiga platser för handel och möten. Nyföretagaranda och experimentlusta Goda utbildningsmöjligheter, en kreativ skola, attraktiva boendemiljöer och ett gott näringslivsklimat har skapat ett näringsliv präglat av nyföretagaranda och experimentlusta. Enkelt att resa Lätt och bekvämt reser vi kollektivt såväl mellan Karlstad och Forshaga - Deje som inom kommunen. Studier med lust och fägring stor Forshaga är rikskänt för sina goda studieresultat, som uppnåtts genom satsningar på kreativa lärmiljöer och goda utbildningssamarbeten. I Forshaga lär vi för livet från dagis till pension. 20

21 Medborgarinflytande Långsiktighet och politisk samsyn samt utvidgad demokrati med direktinflytande har skapat ett Forshaga som präglas av både stabilitet och improvisation. Naturnära turism Naturnära upplevelser som fiske, golf, ridning, cykling, inlines, mat, kultur och bad, bl.a. länkade till Klarälvsbanan, har utvecklats till en internationellt konkurrenskraftig turistindustri. Kultursuccé Nyskapande och idérikedom har gjort Forshaga till en spännande kulturell mötesplats präglad av puls och upplevelser. Regionsamverkan Kommunen samverkar med andra kommuner inom ramen för större regioner. Grön omsorg Forshaga har skyddat värdefull jordbruks- och skogsbruksmark som produktionsresurs. Samtidigt har vi bevarat det öppna landskapet genom att skydda och utveckla värdefulla naturmiljöer. Dessa slutsatser, som således är breddgruppernas, redovisas också under respektive temakapitel. De har haft stor inverkan på de viljeinriktningar som kommunen därefter lägger fram. Viljeinriktningarna påverkas naturligtvis även av många andra faktorer. Slutsatserna från breddgruppernas arbete är nedanstående (citerat från deras slutrapport). Bostäder I huvudsak kan fyra grupper urskiljas: Äldre, medelålders, småbarnsfamiljer och ungdomar. Alla med varierande behov och önskemål. Centrumbildningar Omsorgsfullt och vackert utformade centrummiljöer i Forshaga och Deje. Koncentration med handel och andra verksamheter som inte bara lever dagtid och naturliga mötesplatser. Företag och verksamheter Miljöer anpassade för olika företagstyper t x. samlad, kreativ miljö för tjänsteföretag och industrimiljöer med hög tillgänglighet och synlighet. Kommunikationer Skapa utrymme för att öka trafiksäkerhet och framkomlighet samt pendelparkering som underlättar förbindelse till kollektivtrafiken. Fritid och turism Skapa möjligheter för utbyggnad av befintliga fritidsanläggningar. Skydda tätortsnära skogar och grönområden samt utveckla vandringsleder och ridstigar. Avsätt mark i anslutning till attraktioner. Kulturmiljö Bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer för framtida generationer. Slutsatser för den fysiska planeringen I arbetet med framtidsanalysen tog man fram ett avsnitt där omvärldens krav vägdes samman med identifierade tillgångar och önskvärda framtidsbilder. Baserat på dessa drog breddgrupperna slutsatser för den fysiska planeringen. Jord- och skogsbruk Skydda värdefulla jordoch skogsbruksmarker som produktionsresurs samt bevara det öppna landskapet. Skydda och utveckla värdefulla naturmiljöer. Förnyelsebara energikällor Avsätt mark för nya energisystem, t ex. odling av energigrödor, biobränsle, fjärrvärmeverk, solenergi och vindkraft. 21

22 7 RIKSINTRESSEN Syftet med miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 och 4 kap. är att främja en god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Ett utpekande av riksintresse innebär ett anspråk på att ett område antingen ska bevaras eller nyttjas på ett visst sätt. Det innebär att kommunen inte ensam kan fatta beslut utan det är också en fråga för staten. I detta kapitel samlas de riksintressen som är aktuella för Forshaga kommun. Områden av riksintressen för naturvård Naturvårdsverket har beslutat om följande riksintressen för naturvård enligt 3 kap. 6 MB: Klarälvens nedre lopp inklusive Norra Hyn och Pannkakan samt Örtensjöarna. kommunikationer enligt beslut (3 kap 8 MB). Karlstad flygplats ligger nära gränsen till Forshaga och har sina in- och utflygningsstråk delvis över Forshaga. (Läs mer i kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur samt i kapitel 17 Miljö, hälsa och säkerhet). I Karlstads kommun, ca 1,5 km utanför kommungränsen, ligger Horrsjöns skjutfält. Skjutfältet är klassat som ett riksintresse för totalförsvaret. (Läs mer i kapitel 17 Miljö, hälsa och säkerhet) Det finns även ett antal s. k. Natura områden inom kommunen. De är riksintressen enligt 4 kap 8 MB. Ingrepp som kan påverka naturmiljön i dessa områden får endast göras efter speciellt tillstånd. I Forshaga finns (2009) bevarandeplaner för 12 av de 13 Natura områdena. (Läs mer i kapitel 14 Naturmiljö och naturreservat.) Horrsjöns skjutfält Områden av riksintressen för kommunikationer Järnvägen, Bergslagsbanan, är av riksintresse enl 3 kap. 8 MB. Den går i väst östlig riktning och passerar bl a genom Deje tätort. (Läs mer i kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur.) Områden av riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård Det finns för närvarande inga områden som är klassade som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård inom Forshaga kommun. Övriga riksintressen Karlstads flygplats tillhör en av de flygplatser som enligt Luftfartsverket är av riksintresse för NATURVÅRD JÄRNVÄG 22

23 8 MELLANKOMMUNALT SAMARBETE Översiktsplanens utgångspunkt är att regional samverkan stärker kommunens utveckling likväl som att regional utveckling förutsätter mellankommunal samverkan. Detta sker i vissa fall inom ramen för Region Värmland i andra fall direkt med enskilda kommuner. Infrastruktur, kommunikationer och teknisk försörjning är några av de områden som kräver samsyn och samverkan för att framgång ska nås. Andra sektorsområden är utbildning, kultur, turism och marknadsföring. Även om mellankommunala frågor i stor utsträckning handlar om att hitta former för att nå gemensamma mål så finns även inslag av konkurrens och motstående intressen. Det gäller till exempel bostadsmarknaden och handelsetableringar. Forshaga kommun ligger mitt i Värmland med gräns till fem kommuner. Det är Karlstads kommun i söder(1), Kils kommun i väster (2), Munkfors (4), Sunne (5) och Hagfors (6) kommuner i norr. Samverkan mellan kommunerna är mycket viktigt Karlstadsregionen Till Karlstadsregionen räknas kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. I vissa sammanhang ingår även Kristinehamns ooch Munkfors kommuner. Kommunerna utgör en gemensam arbetsmarknads- och bostadsregion. Arbetspendlingen är omfattande. Kommunledningarna i Karlstadsregionen inkl Kristinehamn träffas regelbundet för att diskutera gemensamma samverkansfrågor. Lediga lokaler för företag och lediga bostäder marknadsförs på en gemensam hemsida för Karlstadsregionen. Hemsidan är kopplad till respektive kommuns hemsida. Tillväxt mm Tillsammans med Grums, Kil, Hammarö och Karlstads kommuner har kommunen medverkat i det internationella EU-projektet Town-Net, som syftat till att utveckla samverkan och tillväxten i Karlstadsregionen. Projektet avslutades 2006, men den påbörjade samverkan fortsätter i andra former. Miljö- och byggnämnd Munkfors och Forshaga kommuner har sedan 2005 gemensam nämnd och förvaltning för miljö- och byggnadsfrågor Energi Inom energiområdet har Forshaga ett samarbete med Kils, Grums och Munkfors kommuner vad gäller gemensam energirådgivning. Kommunen är avtalspartner och finansierar energirådgivningen med ett statligt bidrag. Forshaga kommun med grannkommuner: 1. Karlstads kommun, 2. Kils kommun, 3. Forshaga kommun, 4. Munkfors kommun, 5. Sunne kommun och 6. Hagfors kommun Natur- och miljövård Naturvård och miljö är viktiga frågor när det gäller mellankommunalt samarbete. Forshaga kommun har ett stort antal sjöar och flera av dem delar man med angränsande kommuner. Speciellt viktigt är diskussionerna med Kils 23

24 kommun, då Forshagas vattentäkt finns i sjön Visten som ligger på gränsen mellan Forshaga och Kils kommuner. Sjön ligger delvis även i Sunnes kommun. Detta kräver speciella hänsynstagande ifrån Kils och Sunnes sida ifråga om etableringar i närheten av Visten. Utbildning Inom utbildningsområdet finns ett samarbete med Karlstad-Hammarö gymnasienämnd, med ett avtal för gymnasister från Forshaga kommun. Samarbete sker även med universitetet genom RUC, Regionalt utvecklingscentrum. Det är ett nätverk mellan universitetet och kommunerna i länet. Syftet är att förbättra och fördjupa arbetet med skolutveckling, lärarutbildning och forskning. Socialtjänsten Kommunen är medlem i Värmlands läns Vårdförbundet som driver ett korttidshem för barn. Det heter Flöjten och ligger i Karlstad. Förbundet är i färd med att starta ett Beroendecentrum för missbrukare tillsammans med Landstinget. Miljödiplomering Sedan flera år drivs en miljöutbildning för företag, s k miljödiplomering. Det är ett samarbete med fem andra kommuner, nämligen Eda, Grums, Hagfors, Hammarö samt Munkfors. Miljöalmanacka Forshaga, Hammarö, Grums och Kil ger tillsammans ut en miljöalmanacka. Almanackan innehåller information och råd i miljöfrågor. Turism Turismansvariga i Karlstadsregionen (Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, och Kil) möts regelbundet kring gemensamma frågor. Kommunerna har tagit beslut om en gemensam strategisk handlingsplan. I Klarälvsgruppen diskuterar turism- och näringslivsrepresentanter för de ingående kommunerna (Karlstad, Forshaga, Hagfors, Hammarö, Munkfors och Torsby) regelbundet gemensamma samverkansfrågor. Bibliotek Alla värmländska kommuner, länsbiblioteket och sjukhusbiblioteket ingår i Bibliotek i Värmland. Det finns också en gemensam databas för biblioteken i Karlstadsregionen. Socialtjänsten köper Familjerådgivning och Social jour av Karlstads kommun. SamtalsAkuten är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Landstinget i Värmland samt kommunerna Forshaga, Hammarö, Karlstad och Kil och är lokaliserad till Karlstad Kommunen deltar i verksamheten för personligt ombud, som är ett stöd till psykiatrins målgrupp. Karlstads kommun har driftsansvaret. Verksamheten finansieras genom statsbidrag samt avgifter från kommunerna och Landstinget. Socialtjänsten har ett samarbete med Munkfors kommun i form av att Forshaga säljer handläggningtjänster inom LSS. Socialtjänsten är medlem i IKU, Institutet för kvalitetsutveckling inom socialtjänsten, som drivs i samverkan mellan kommunerna och Karlstads universitet. Klarälvdalens samordningsförbund I Klarälvdalens samordningsförbund ingår Forshaga, Hagfors och Munkfors kommuner, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och landstinget. Genom finansiell samverkan förhindras att människor bollas runt eller faller mellan stolarna. 24

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Samrådshandling Kommunfullmäktige , 92 ÖVERSIKTSPLAN

Samrådshandling Kommunfullmäktige , 92 ÖVERSIKTSPLAN Samrådshandling Kommunfullmäktige 2008-11-25, 92 ÖVERSIKTSPLAN 2008 Innehållsförteckning 1 LÄSANVISNING 4 2 KORT OM FORSHAGA KOMMUN 5 2.1 HISTORIA 5 2.2 GEOGRAFI 7 2.3 BEFOLKNING 9 3 OM ÖVERSIKTSPLAN 11

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län 2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11

Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 1 Behovsbedömning av ändring av detaljplan för Hassela friluftsbad, Hassela Kyrkby 5:40 och 5:11 Planens syfte Planen syftar till att möjliggöra nybyggnad av kompletterande byggnader till friluftsbadets

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Sundsberg 2:13 och del av 1:64, Selma. SUNNE KOMMUN Värmlands län 2015-05-05 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

3 HÅLLBAR UTVECKLING. 3.1 Långsiktigt hållbar utveckling. Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompl feb 2009

3 HÅLLBAR UTVECKLING. 3.1 Långsiktigt hållbar utveckling. Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompl feb 2009 3 HÅLLBAR UTVECKLING 3.1 Långsiktigt hållbar utveckling Det övergripande målet för arbetet mot en hållbar utveckling är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne. SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hån 1:54 m fl. Ski Sunne SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer