Bo tillsammans. När man tar över ett hyreshus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bo tillsammans. När man tar över ett hyreshus"

Transkript

1 Bo tillsammans 5 Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU december När man tar över ett hyreshus Att tänka på när man skapar ett gemenskapsboende genom att successivt ta över och flytta in i ett hyreshus De synpunkter som här redovisas grundar sig i huvudsak på de erfarenheter som har gjorts i samband med tillkomsten av Majbackens gemenskapsboende, ekonomisk förening i Göteborg under åren De förutsättningar som föreningen fick från början, var knappast de bästa tänkbara. Därför kanske bilden av för- och nackdelar vid ett successivt övertagande kan tyckas väl dyster. Fördelar Det finns en fördel med att successivt flytta in. Man växer sakta i antal i boendet och det blir en lugnare introduktion. Man vet redan från början de lokalmässiga förutsättningarna, det vill säga att det behövs inte så mycket av byggoch husplanering innan inflyttning. Man vet i princip hur det kommer att se ut och fungera i huset. Med färre medlemmar till en början finns det större förutsättningarna att komma överens, kanske inte så många konflikter. Nackdelar Att successivt flytta in i ett hus innebär också att hänsyn av olika slag måste tas till övriga boende i huset. Det finns risk för konflikter med dessa kvarboende hyresgäster och deras sätt att leva i huset. Att andras klotter, misskötsel etc. kan bli ett irritationsmoment, eftersom huset senare skall bli»erat eget«. Svårare att orka med. Att vara få initialt kan innebära att uppdraget blir Majbacken i Göteborg. svårt att orka med för dessa personer. Den som flyttar in senare eller sist får minst inflytande över hur gemenskapsboendet utformas i olika avseenden. Tankar Föreningen måste ha klart för sig varför motparten (bostadsbolaget) vill erbjuda ett övertagande. Dold agenda kan alltid finnas. Man ska vara klara över att en idéburen förening möter en professionell organisation med en helt annan kultur. Motparten kan vara okunnig om, och ointresserad av, gemenskapsboendets speciella villkor. Motparten kan byta förhandlingspersonal och diskussionen får börja om. Man måste ha klara avtal innan man flyttar in, så att man inte blir en gisslan eller»lame duck«i förhandlingarna, eftersom man redan bor i huset. Man ska se till att idén om gemenskapsboendet finns förankrat i högsta ledningen hos motparten. Man bör ta kontakt med eventuella gemenskapsboenden, som kan finnas inom bostadsbolaget. BERTIL HAGSTRÖM, en av initiativtagarna till gemenskapsboendet Majbacken i Göteborg Redaktör: Elisabeth Olszon, Göteborg. Layout: Ingrid Sillén

2 Brevväxling Hej Elisabeth, Jag har forsökt flera kvällar och jag har vridit och vänt på mina skriverier men jag blir inte nöjd. Jag tycker inte att jag kan få ihop en vettig text och jag känner mej lite som en hycklare som sitter här långt borta från alltihop. Ja faktiskt med lite dåligt samvete, men vad ska jag göra i min situation. Kan jag få pendla så här och vara borta från det gemensamma arbetet emellanåt så är jag så tacksam om det kan fungera, men vad ska jag skriva? Det blir liksom stopp. Jag får avstå. Hoppas du förstår. Kanske det är lättare när jag är hemma igen men det får bli i ett annat nummer. Kram Malin Malin och Howard i Monterey i Kalifornien. Brevväxling mellan en pendlare och en»fastboende«finns det tolerans för olika livsstilar? Malin Lager bor i gemenskapsboendet Majbacken i Göteborg, hon är textilkonstnär och har inrett sitt vardagsrum till ateljé. Efter att ha bott ett halvår på Majbacken fick hon plötsligt kontakt med en ungdomsförälskelse i Kalifornien. Malin pendlar nu mellan Monterey i Kalifornien och Sverige där döttrar, barn-barn och åldrig mor finns samt vännerna på Majbacken. Ibland lånar Malin ut sin lägenhet och ibland står lägenheten tom. Hej Malin! Jag är redaktör för nyhetsbladet Bo Tillsammans som Kollektivhus NU ger ut. Vi turas om att vara redaktörer, Stockholm, Linköping och Lund har ansvarat tidigare och nu är det vi på västkusten som skall få ihop ett nummer. Nyhetsbladet ges ut till dem som är medlemmar i Kollektivhus NU och jag tror att det ligger på också. Skulle bli så glad om du ville skriva något personligt om dina tankar kring gemenskapsboende. Gärna något som kan få andra människor att reflektera. Det får inte vara för långt. Gärna ett foto till. Eller att du kan ha din ateljé i lägenheten, eftersom du har tillgång till gemensamma utrymmen? Jag skickar med förra numret så ser du vilken karaktär tidningen har. eko (Elisabeth Olszon) Hej Elisabeth, Jag ska se vad jag kan få ihop. När är deadline? Malin Hej igen Malin! Vore bra att få skriveriet inom någon eller några veckor. Det är ju många pusselbitar som skall på plats och jag vore glad att inte få panik när deadline närmar sig. Hyggligt att du vill skriva. eko Hej Malin! Är inte det ett bra tema. Detta att vilja lämna gemenskapen. Skall man behöva bo i ett konventionellt boende för att kunna ha ett sådant liv? Skall inte ett gemenskapsboende ha en tolerans för olika livsstilar? Det är ju så här som livet är. Risken att alla boende skall lämna bygget är ju minimal. Samtidigt som det väcker dåligt samvete hos den som lämnar? Jag tänker på Slas (?) dikt med innehåll i stil med: Tänk om åldringen på hemmet ville ha en krukväxt på rummet, då skulle ju någon vilja ha in en buske, ja någon kanske till o med skulle vilja ha in en hel skog och hur skulle det se ut? eko Hej Elisabeth, Tack for ditt brev, det kändes bra att få, stillar mitt dåliga samvete. Du förstår att ju mer jag vände och vred på uppgiften att skriva någonting, ju mer hamnade jag i filosofiska tankar. Jag bestämde mej för en rubrik till texten och det blev "Livet och kollektivet". Men som sagt ju mer jag skrev ju svårare blev det att få ihop en text som tycktes värd att publicera. Det kändes meningslöst att upprepa alla fördelar med vår gemenskap i vardagen, jag tror dom flesta vet med sej att samarbete och gemenskap är positivt för oss alla. Det märkliga är att när jag tittar tillbaka på mina kollektiva erfarenheter från 70-talet och nu på 2000-talet så kom 2 Bo tillsammans

3 Howard plötsligt in i mitt liv i båda fallen helt oförhappandes. Ett halvår efter att jag flyttat till ett kollektiv i Stockholm i början på 70-talet mötte jag honom och ett halvår efter att jag flyttat in på Majbacken fick jag plötsligt ett brev från honom efter att vi inte hört ifrån varandra på 30 år. I båda fallen»drog«jag direkt. Det är här»livet och kollektivet«kommer in. Jag har med hull och har gått in för kollektivet i båda fallen, buren av viljan att tillsammans skapa en trevlig vardag, ta ansvar tillsammans och ha roligt tillsammans. Men så denna personliga situation där jag överrumplats av kärleken. Hjärtat har fått företräde, en djupare drift där idealen tycks ha flygit ut genom fönstren. Eller har dom det? Det har i alla fall fått mej att fundera över mina motiv och min plats i kollektivet. Därför är det fint att få din respons, i den bästa av världar kan jag få leva på båda sätten. Eftersom Kalifornien är så långt bort är det svårt att göra en total flytt, att pendla är en ganska bra lösning. Vet du vad jag tänker, kanske vår brevväxling kan vara något för tidningen, en levande kommunikation om en verklig situation i gemenskapen. Du har ju redan sagt fördelen att som konstnär kunna ha sin atelje i lägenheten, vad mer kan jag säga. Kram Malin Seminarium om gemenskapsboende Den 5 december 2007 hölls ett seminarium på Majbacken i Göteborg, gemenskapsboendet som har vuxit fram i Familjebostäders höga hyreshus vid Chapmans torg. Det var en livlig grupp som diskuterade allt från möjligheter och svårigheter i ett sådant successivt övertagande till vad kooperativ hyres och äganderätt kan tänkas innebära. Dick Urban Vestbro gjorde en exposé över vad gemenskapboende kan innebära. Några bostadsbolag deltog i debatten och hela arrangemanget arrangerades förnämligt av SABO. Våra Norrköpingsdeltagare fick en del att tänka på inför starten av ett gemenskapsboende. Se också notisen sid 6 om boken Gemenskap och samarbete. Ett annat brev Om det roliga och det svåra i ett gemenskapsboende Hej! Jag tänker inte berätta om hur vårt hus ser ut, eller vad det kostar att bo här, eller om hur det hela gick till utan om något helt annat. Jag vill skriva några rader om saker som är viktigare. Om det roliga, men också om det svåra. Om hur det är att vara människa i ett gemenskapsboende. Vad var det som drog? Att gå vidare, utveckla mig, slippa vara ensam, ha kul, fortsätta diskutera, tänka efter, lära mig lyssna, lära mig av andra, vem och hur jag är. Och att dra några slags konsekvenser av det. Låter kanske lite högtravande, men sådana tankar smög sig in då och då, parallellt med tanken att det skulle vara roligare att laga mat och äta tillsammans med andra än att äta ensam, bland annat. Jag tänkte faktiskt inte så mycket på ålderdomen och hur den skulle bli. Så sitter jag här på Majbacken i Göteborg. Tre år har nästan gått. Under tiden har många gamla som bodde här innan vi flyttade in dött, eller flyttat till annat boende. Från början var vi fem personer som flyttade in i fyra lägenheter. Nu är vi snart 25 personer i 20 lägenheter. Vi är 15 kvinnor och 10 män. Här bor fyra par och en 18-årig dotter. Vår önskan om en så jämn könsfördelning som möjligt har nästan uppfyllts. Har mina visioner uppfyllts då? Vad trodde jag? Att de skulle infinna sig som genom ett trollslag, genast? För mig står det klart att det är bättre att skippa visionerna (fast några gemensamma riktlinjer måste man ha) och istället försöka förstå den process som långsamt men säkert sker bland oss alla. Det lär finnas tre olika faser i den här processen. Först är allt roligt och lätt, sedan är det mesta besvärligt och tråkigt och då man till och med börjar tvivla på det hela. Sedan infinner sig det slutgiltiga och bästa; då man lugnar ner sig, tar dagen som den kommer och varandra som vi är. För under de motsättningar som är givna att visa sig, sker det något annat som är gott. Det kan låta enkelt: Vi lär känna varandra, ser till slut att våra bevekelsegrunder är ganska lika, att åtminstone vår vilja går åt samma håll och att vi väldigt gärna vill vara vänner. Men att bli det fordrar något av oss. Att våga visa sig som man är, att respektera de andra som de är. Att våga vara ärlig. Det är inte så lätt i början, men det går. Vi håller som bäst på att träna oss på det.»först är allt roligt och lätt, sedan är det mesta besvärligt och tråkigt och då man till och med börjar tvivla på det hela. Sedan infinner sig det slutgiltiga och bästa; då man lugnar ner sig, tar dagen som den kommer och varandra som vi är.«det här var några tips till alla er som går i tankar om att bo tillsammans. Gör det! Bo tillsammans! Det är det som är det roliga! MIRRAN Bo tillsammans nr 5 3

4 Varför byggs inga nya kollektivhus i Göteborg? Redan för många år sedan beslutade man att det skall planeras för alternativa boendeformer i Göteborg. BOIHOP:s lobbyarbete är alltså väl förankrat inom kommunalpolitiska beslut. Under 1980-talet satt jag i byggnadsnämnden i Göteborg som ordinarie ledamot för VPK. Jag hade stor nytta av texter som arbetsgruppen Bo i gemenskap, BiG, och Kvinnors Byggforum, KBF, producerade. Forskning visade att kvinnor och män bar på olika visioner.»män bygger och kvinnor bor«var ett talesätt som användes flitigt. Det blev uppenbart för mig i mitt nämndarbete. Efter motioner om kollektivhus till Göteborgs Kommunfullmäktige bedömde stadskansliets att remissinstanserna»i stort sett är överens om att alternativa boendeformer skall erbjudas göteborgarna«. Trots detta finns det ännu inte något nybyggt kollektivhus i Göteborg! Boendegemenskapen Majbacken formades i samarbete med det kommunala fastighetsbolaget Familjebostäder i ett existerande höghus i Majorna, Det första nybygget, Kornet, invigdes på försommaren 2006 i grannkommunen Mölndal, initierat av medlemmar i BOI- HOP. Varför tog det så lång tid innan något hände trots att det bildades en kollektivhusgrupp i kommunen? För det första antog inte fastighetsnämnden fastighetskontorets förslag om att en kollektivhusgrupp skulle bildas. För det andra avvisade de tre allmännyttiga bostadsföretagen att de skulle åläggas särskilda konkurrensvillkor genom nya kollektivhusprojekt i alla stadsdelar. Ett uttalande i pressen 1986 kan ytterligare belysa denna problematik.»ser man på kollektivhusens historia genom åren är det väldigt få som har överlevt. Det är svårt att få någon kontinuitet«, sade P-G Ekeblad informationschef för Göteborgshem, det bolag som byggde om två höghus till kollektivhus. Dessa existerar fortfarande år Ekeblad fortsatte:»i helhetsperspektivet rör det sig ju bara om promillen som är villiga att bo på det här sättet. Jag tror inte att det ligger i vårt svenska kynne att bo kollektivt.«(arbetet, , Dags att satsa på kollektivhus). Vårt kynne skulle i så fall skilja sig väsentligt från danskarnas där cirka 25 % av befolkningen bor kollektivt. Utanför normerna En övervägande majoritet av medlemmarna i BOIHOP är kvinnor. Vi efterlyser en boendeform, som inte är i samklang med samhällets norm. Det tillhör inte normaliteten att familjer, som inte är bundna av släktband, bor tillsammans och delar på vardagligt hemarbete och omsorg. Vid informationstillfällen om BOIHOP har jag hört äldre män inom maktsfären i byggsektorn säga»jag tänker fortsätta leva tillsammans med min fru«, i full förtröstan om att bli omhändertagna livet ut. Makten över boendet är i hög grad en könspolitisk frågeställning. Valfrihet när det gäller bostad är mycket tydligt bunden till tillgång på eget kapital och god lön. En ekonomisk indikator, bostadspolitiskt sett, som vi utgår från i BOIHOP är att en pensionerad undersköterska skall ha möjlighet att flytta till ett kollektivt boende, även ett nybyggt sådant, om hon skulle vilja. Detta var möjligt i nybygget Kornet i Mölndal, bland annat tack vare att det fanns möjligheter att ta del av de statliga subventionerna som gick till byggandet av små lägenheter. Dessa är nu borta, men om byggsektorn gör sig av med svinnet på runt 50 miljarder per år så borde det ändå vara möjligt att bygga för ej kapitalstarka människor av båda könen. En annan stötesten som inte heller problematiseras är blivande bostadssökandes möjlighet att påverka redan från början av planeringsfasen. I planeringen av ett kollektivt boende är en sådan medverkan nödvändig. Hanteringen bryter mot vedertagna normer inom byggsektorn och blir säkerligen lätt till ett irriterande och tidskrävande inslag. Kanske kan den kollektiva boendeformens bidrag till en uthållig utveckling ändå till slut undanröja hindren för fler alternativa boenden i Göteborgs stad? BIRGITTA RANG, ordförande i BOIHOP, Göteborg GEMENSKAP OCH SAMARBETE att bygga upp och bo i kollektivhus Kollektivhus NU har gett ut en bok om kollektivhus i samarbete med SABO. Boken är tänkt att fungera som ett stöd i olika faser i kollektivhusens liv allt från planering av framtida hus och val av upplåtelseform, till hur nuvarande hus kan organiseras för att överleva och förbättras. Dessutom presenterar handboken idéer om vad kollektivhus kan tillföra individer och samhälle, fungera som referensmaterial för existerande kollektivhus, vara ett stöd för den som vill skriva artiklar eller delta i debatter kring olika boendeformer mm. Beställ boken Boken kan beställas från Kollektivhus Nu för 150 kr + porto. Mejla till Hans von Zeipel, eller ring Bo tillsammans nr 5

5 Debatt om kollektivhus På Kollektivhus NU:s diskussionsgrupp har det i somras förts en livlig debatt mellan styrelsens medlemmar Hans von Zeipel och Dick Urban Vestbro. Vi presenterar här diskussionen kring hur vi skall få hållbara kollektivhus/ gemenskapsboenden. Skapa fler kollektivhus Riksföreningen Kollektivhus NU har två huvudsyften, dels att få till stånd fler kollektivhus och dels att hjälpa och stötta existerande och kommande kollektivhus. Ett tredje syfte är att vara nav i kontakten mellan kollektivhusintresserade. För att få till stånd fler kollektivhus arbetar vi på olika sätt genom att informera, argumentera, driva på osv. Jag tycker ändå att vi inte riktigt har analyserat var»proppen«sitter. Stämmer det att om vi bara kan argumentera tillräckligt övertygande så kommer fler kollektivhus att skapas? Om vi genom forskning, enkäter, undersökningar, intervjuer och till och med gör en film så skulle vi till slut nå framgång? Jag har en hypotes. Problemet är inte att bostadsbolag, politiker, byggbolag etc. är ointresserade. Vi har hört att byggbolag/bostadsbolag gärna bygger kollektivhus bara man kan visa att det finns ett intresse för sådana. Därför har vi talat om att vi skulle ha en lista på intresserade som vi skulle kunna visa företagen. Detta har inte gått så bra och jag är övertygad om att det skulle vara helt meningslöst om vi skulle lyckas skapa en sådan. Det som är huvudintresset hos företagen är naturligtvis, även om det på många håll kan finnas ett positivt intresse i övrigt, att man inte står med outhyrda lägenheter den dagen huset är färdigt. Det är ju bristen på tillräckligt många intresserade som gjorde att kollektivhusprojektet i Tensta lades på is och det är det som såg ut att drabba Bo Aktiv och Landgången i Malmö. Man kan räkna med att antalet kollektivhusentusiaster i samhället troligen ligger långt under 1 %, men att kanske 10 % skulle uppskatta att bo i kollektivhus. Den förra gruppen är beredd att kämpa i åratal mot allt förnuft tills huset en dag står klart, den senare har Kooperativa hyresrättsföreningen Sjöfartens hus i Hammarby Sjöstad, Stockholm är färdigt för inflyttning mars/april Kollektivboendet är för dem som har passerat 40 och vars barn har flugit ut. De har lediga 1,5, 2 och 3 rum och kök. För mer information, gå in på deras hemsida; många andra prioriteringar där kollektivhusboendet är en av flera. Hyreskostnaden, närheten till jobbet, närheten till service, närheten till släktingar och vänner, situationen i livet just när inflyttning är aktuell och många andra faktorer styr valet. Därför är det inte sannolikt att, den dagen ett nytt kollektivhus på 50 lägenheter står klar, det går att hyra ut lägenheterna direkt om man inte också vänder sig till icke kollektivhusintresserade. Av den anledningen tror jag att den viktigaste faktorn för att få till stånd fler kollektivhus är att hitta lösningar på hur man gör när lägenheter står outhyrda när ett nytt kollektivhus kommer till stånd. Tersen i Falun och Majbacken i Göteborg är, tycker jag, lyckade exempel på hus som visserligen redan finns, men där man successivt får in fler kollektivhusintresserade och något liknande arrangemang skulle kunna göras även vid nybyggda hus. Tersens lösning med uthyrning till studenter verkar vara en bra lösning men även andra varianter skulle kunna diskuteras. Jag är inte negativ till att vi försöker få till stånd mer forskning eller gör enkäter och filmer men skall vi nå något resultat så måste vi, anser jag, lägga mer intresse på problemet jag beskrivit. Hans von Zeipel (bor i Svärdet Stockholm, styrelseledamot i Kollektivhus NU) Det behövs särskilda regler för kollektivhus Bra att debattera dessa frågor. Hans von Zeipel säger att bostadsföretagen är rädda för att kollektivhusen får tomma lägenheter. Jag tycker inte det stämmer, utom i något enstaka fall, som Tensta. Som jag ser det är huvudproblemet att bostadsföretagen sköter kollektivhusen som vilka bostäder som helst. När man bygger kollektivhus måste man enligt min mening från början göra upp att huset är till för dem som vill delta i gemensamma aktiviteter. Den som vill sluta delta i obligatoriskt arbete löser saken genom att flytta till en annan bostadsform. Företag med stora bostadsbestånd har ju den fördelen att de kan förmedla lägenhet till ett ickekollektivhus. Det är ju precis vad som skett i Tre Portar i Skarpnäck. Stockholmshems villighet att förmedla lägenheter i andra hus är nog det som fick kollektivhuset att överleva. Det är ju trots allt så att 99,95 % av bostadsbeståndet består av annat än kollektivhus. Det är betydligt svårare att få tag på lägenhet i kollektivhus än i annan bostadsform. Jag vet att några kollektivhus tycker det är helt OK att boende i huset inte deltar. I vissa hus är det frivilligt att laga mat. Jag tycker för egen del att det låter jobbigt, men om de boende är överens om denna modell är det upp till dem. Som jag ser Bo tillsammans nr 5 5

6 Debatt om kollektivhus det är den hetaste politiska frågan just nu att de som vill bevara sina kollektivhus med obligatoriskt arbete inte får stöd av sina hyresvärdar. Denna attityd beror inte på rädsla för tomma lägenheter utan på ovilja att skapa de villkor som behövs för att kollektivhusen ska fortleva. Den politiskt motiverade omvandlingar till bostadsrätt i Stockholm är uttryck för samma brist på intresse för valfrihet. Om vi har en mångfald av bostadsformer kan människor tillgodose sina behov genom att flytta till den form som passar deras behov. Men det som sker i praktiken är att de som inte vill delta i matlagning hindrar kollektivisterna från att få huset att fungera. DICK URBAN VESTBRO (ordförande Kollektivhus NU, bor i Kollektivhuset Tullstugan som är omvandlat till bostadsrätt men ändå överlevt än så länge) Först få till stånd fler hus, sedan ska de överleva Nu diskuterar vi två frågor, båda viktiga. Steg ett måste vara att få till stånd fler Russinet i Lund. kollektivhus, steg två att få dem att överleva. Naturligtvis är det viktigt att planera för steg två redan när man förverkligar steg ett, men när man diskuterar kan man gärna ta ett steg i taget. När man byggde Kollektivhus i Eskilstuna på 80-talet kombinerade man detta med servicehus»ifall kollektivhustanken slår fel«. I Göteborg hade de aktiva kollektivisterna först satt upp stränga krav när Kornet kom till stånd, men var tvungna att»bottenskrapa«intresselistan för att fylla huset. I Lund tog listan slut på grund av många avhopp två månader innan Russinet var färdigt, men där drev man en mycket aktiv kampanj för att fylla huset. Man lyckades få fler intresserade att flytta in, men lät också ointresserade komma in i huset. Med tiden blev några av de ointresserade, intresserade och de andra flyttade. I Malmö var det problem i våras när man inte hade tillräckligt många kvarstående intresserade till Landgången. Hur det sedan gått vet jag inte. Jag tror att bygg- och bostadsbolagen bygger åt gud, djävulen eller vem som helst bara man vet att det går med vinst eller åtminstone inte med förlust, alltså att man inte står med tomma lägenheter när huset är färdigt. Tror vi att så är fallet bör vi kunna få bolagen att bygga nya kollektivhus eller ombilda andra hus till sådana. Har vi sedan kommit så långt återstår att hitta lösningar på hur man fyller husen med ointresserade, i väntan på att intresserade dyker upp, och hur man sedan blir av med dem. Det var det som var min frågeställning; finns det andra lösningar än de man praktiserat i Falun och Majbacken Göteborg? HANS VON ZEIPEL Kollektiva utrymmen borde finnas i alla hus Kanske kan idén med kollektivt boende få bättre växtkraft genom att överge eller tona ner kraven på att det byggs kollektivhus och i stället propagera och arbeta för att det byggs hus med förutsättningar för»kollektivhusaktiviteter«. Så här menar jag. När vi bodde i Danmark köpte vi en ägarlägenhet (vanligt i Danmark) i ett»äldrevänlighus«. Ett trevåningshus med 21 lägenheter anpassat för äldre, två hissar, stora duschar, breda altandörrar, inga trösklar, m.m. Men det var inga krav på en viss ålder för att bo i huset. Vi hade tre singlar under 25, två småbarnsfamiljer, ett par medelålders par och resten 55+. Men samtliga var skyldiga att betala för underhåll av till exempel hissarna, även om de yngre aldrig utnyttjade dem. Jag vet inte hur mycket som»äldreåtgärderna«fördyrade huset, men bara hissarna kostade en hel del. Inget som uppenbarligen skrämde de yngre från att köpa. Gemensamhetslokaler och storkök På samma sätt skulle en del hyres- och bostadsrättsfastigheter kunna anpassas för kollektivboende. Anpassas genom att det utöver lägenheter också byggs gemensamhetslokaler och»storkök«. Lokaler som alla hyresgäster får vara med om att betala i form av högre hyra/avgift. Då kan de som vill bilda en förening för kollektiva aktiviteter och utnyttja lokalerna. De som vill stå utanför föreningen gör det, men får ändå vara med att betala de gemensamma utrymmena. Självklart kan de också utnyttja lokalerna efter bästa förmåga, men verktygen i verkstaden, köksutrustningen i köket, etc som anskaffats av»kollektivföreningen«disponeras endast av föreningens medlemmar. Föreningen kan också ta på sig att förvalta fastigheten och ersättningen för detta kommer då enbart medlemmarna tillgodo. Varje hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare betalar sin månadskostnad direkt till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen.»kollektivföreningen«behöver inte ta ansvar för anskaffning av hyresgäster, men kan naturligtvis ha gjort en överenskommelse med hyresvärden/ bostadsrättsföreningen om att de skall medverka i processen, och den vägen försöka få så många likasinnade som möjligt i huset. Kanske låter mina tankar hädiska för en rättrogen kollektivhusentusiast, men det är ett försök att finna former som gör det enklare att bilda bostadskollektiv och på det viset göra det mer allmänt förekommande. När fler människor fått upp ögonen för fördelarna med kollektivt boende kan det kanske i ett senare skede vara lättare att starta kollektivhus av mer traditionellt snitt. HANS ANDREASSON Majbacken bogemenskap 6 Bo tillsammans nr 5

7 EN VARM OCH HÄRLIG lördagskväll i maj ordnade vi en kulturfest i Trädet. Våra medlemmar och många andra grannar från Kortedala bjöds på uppträdanden, god mat och fantastiska människor. Festligheterna pågick naturligtvis till långt in på småtimmarna. KOLLEKTIVHUSET TRÄDET är ett tio våningar högt hyreshus i Kortedala, Göteborg. Fastigheten byggdes om till kollektivhus 1985, sedan dess har föreningen varit i princip helt självförvaltande. I huset finns det 39 lägenheter och just nu bor det drygt 80 personer i dem. Ett av våningsplanen och flera andra lokaler är ombyggt till gemensamma lokaler, bland annat storkök, matsal, café, barnrum, bastu och verkstad. Samt en fantastisk altan med permanent grill. Med stor sannolikhet kommer föreningen att köpa hela fastigheten under de närmsta åren. Förhandlingar pågår med bostadsföretaget Poseidon. Kulturfest i Trädet Härlig majfest för Trädets invånare och grannar En dansgrupp med medlemmar från Trädet bjöd på flamencouppvisning. Elin och Marianne hade övat in afrikanska sånger för just detta tillfälle. Myran spelade upp sin egenproducerade monolog om en teaterarbetare som kliver in i rampljuset. Bo tillsammans nr 5 7

8 BiG/Kornet Kooperativ hyresgästförening Vi i föreningen Bo i Gemenskap (BiG) har förverkligat vår dröm om aktiv grannsamverkan i ett eget hus. Vårt hus ligger mitt i Bifrostområdet i Mölndal med närhet till naturen, bland annat Änggårdsbergen och Safjället. Grunden för gemenskapen i huset är arbetet med matlag och städlag. Vi sköter vårt hus själva och åtgärdar fel och brister i första hand med den kompetens som finns i huset. Miljö- och energifrågor har varit viktiga för oss hela tiden, både vid projekteringen och under byggandet och inte minst nu i boendet. Kooperativ hyresrätt innebär att man inte kan spekulera med sitt boende. Föreningen blockhyr hela huset av Mölndalsbostäder och hyr ut lägenheterna till sina medlemmar. Vårt projekt är speciellt eftersom vi själva tagit initiativet och gemensamt kommit fram till såväl boendets inriktning som husets utformning. De första medlemmarna flyttade in i juni I huset finns 44 välutrustade, ljusa lägenheter i storleken 1 3 rum och kök. 49 personer i åldrarna 26 till 70+ bor i huset. Vi har stora gemensamma utrymmen på entréplanet som innehåller stort kök med matsal, allrum, bibliotek, kontor, tvättstuga och ett hobbyrum. Högst upp i huset finns stort allrum, bastu, bubbelbad, gym, två gästrum och en stor solaltan som sträcker sig runt två sidor på huset. Det stora köket är husets hjärta. Här lagas mat fem dar i veckan. Vi som bor i huset är uppdelade i sex mat- och städlag. Ett arbetslag består av åtta medlemmar som trollar fram fantastiska middagar fem dagar i veckan. Det är underbart att kunna sätta sig till dukat bord och äta en god varmrätt med tillhörande salladsbuffé varje vardag klockan under fem veckor. Den sjätte veckan, som då är»slitvecka«är också rolig på sitt sätt. Den innebär planering av matsedel, inköp, matlagning, disk och städning. Här får man lära sig att samsas och kompromissa och det är jättebra för gemenskapen. Det är positivt med allas olika bakgrund och värdegrund. Det vidgar helt enkelt ens tålamod och vidsynthet. Trädgården runt huset tillhör även den föreningens ansvar, man kan likna vår trädgård med en vanlig villatomt. En häck har planterats runt tomten och står på tillväxt. Det finns en trädgårdsgrupp i huset som sköter denna biten men det är allas vårt ansvar såklart att värna om tomten. Därför blir vi besvikna på folk som kliver rakt igenom vår nyplanterade häck och gräsmatta. INGER ÖSTRÖM»Aldrig hade vi ritat hus där de boende fanns bredvid oss!«vi höll på att tillsammans med Mölndalsbostäder, Mölndals Stads bostadsbolag, forma idéer för att skapa ett förtätnings-projekt i Bifrostområdet nära Mölndals centrum. Området är från slutet av 60-talet med 4-våningshus utan hiss. Ett tillskott med nya tillgängliga bostäder skulle ge människor möjlighet att bo kvar i sitt område. Vårt projekt bestod av ett fritt stående punkthus, ett par tillbyggnader samt påbyggnad i en våning på två befintliga hus. In på vår scen trädde då en samling entusiastiska människor med visioner om att åldras tillsammans i ett gemensamt hus! Man ville ha små enskilda bostäder samt gemensamt stort kök, vardagsrum, bibliotek, hobbyrum, trädgård ja, idéerna var många och hyresrätt skulle det vara men hyran måste vara låg, så att vanligt folk kunde ha råd! Och punkthuset ville man ha Sålunda hamnade vi i en helt ny planeringssituation aldrig hade vi ritat hyresbostäder, där de boende fanns bredvid oss! Med synpunkter och önskemål, visioner och drömmar. Ekologiska material, urinseparering, energisnålt, stora förråd, solfångare, stor takterrass med växthus, ljusa lägenheter, stora gemensamma utrymmen ja, önskemålen var många och skiftande! Den låga kostnaden var dock en ledstjärna, som inte fick glömmas jag minns, att jag kände mig lite brysk i början, när jag predikade om att tänka snålt med en enkel husstomme och samordnade installationslösningar så mycket som möjligt skall vara så lika som möjligt! Men jag fick gehör och förståelse, och tillsammans kunde vi arbeta oss igenom de olika stadierna med lägenheterna, de gemensamma rummen, det stora köket (som fick överta inredning från ett nedlagt restaurangkök), den översta våningen med terrassen, diskussionen om källaren 8 Bo tillsammans nr 5

9 Kvalitet är att kunna bo kvar En stor lägenhet kan ändras efter behov Till boendets kvaliteter hör möjlighetern att kunna bo kvar i samma område trots förändringar i familjeliv och social situation. Att lära känna sina grannar och närområdet ger trygghet i vardagen. Arkitekt Johan Engström har idéer kring kvarboendet och menar att samma lägenheten kan förändras efter skiftande behov i olika perioder av livet. fick plats i kalkylen eller inte m.fl. frågor. Så småningom kom byggentreprenören Peab att sitta med vid planeringsbordet och höll oss i än stramare tyglar för att hjälpa oss att nå målet ett bra hus till överkomlig kostnad. Och mitt i arbetet fanns hela tiden Mölndalsbostäder, som med sin mycket positiva inställning gjorde det»omöjliga«projektet möjligt! Ja, det var ett intressant projekt med spännande utmaningar och trevliga människor att jobba med! Och jag tror, att de flesta är nöjda med resultatet själv ser jag det som mycket lyckat och det skulle vara kul att göra om det i någon form! Någonstans, någon gång Hur ser din boendekarriär ut?»mambo«till 24 års ålder och sedan inklämd i ett studentrum under fem års tid? Bostadrätt i HSB när du fyller 20, för att du varit förutseende nog att bospara från födseln? Andrahandskontrakt från 18-årsdagen och sedan i ytterligare 18 år tills du bildar familj med henne/honom som bosparat i HSB? Kanske är du tekniskt sett bostadslös och står utanför boendekarriären helt och hållet? Boendet är den typ av arkitektur som våra liv är intimt sammanlänkade med. Här påverkas vi direkt av de ljusa idéer som skapats på ritbordet. Många har försökt skapa»det Moderna Boendet«och kanske till och med lyckats skapa något av en fluga som hållit i sig i ett antal år. När halvfabrikaten gjorde entré i Sveriges frysdiskar krymptes köken till att bli en enklare inrättning där bakning och storkok var näst intill omöjliga. När senare alternativrörelsen med Gröna Vågen tog sig in på arkitektkontoren, ympade man in storstugan i flerbostadshusen. Alla skulle arbeta tillsammans i köket. Med järnhård könsrollsindelning fick mor sin plats för symaskinen och far sitt hobby-bord. Barnen målade vått i vått och husdjuren vandrade fritt runt benen. Från 80-talets riktigt välfungerande bostäder, som följt en sorts rationell eklekticism, med väl definierade ytor men med lite snålt tilltagna fönsterytor. Igår ville alla ha öppen planlösning, i dag vill man ha bra arbetskök, nästan som på restaurang. Hur än alla olika tider har sökt möta livets skiftande behov av boende, har ändå en flytt alltid varit lösningen på den nya livssituationen. Det finns i framför allt äldre fastigheter, från förförra sekelskiftet (ni vet ) en del lägenheter som väl låter sig anpassas efter livet. Pigkammare och köksentré gör att det är lätt att hyra ut ett rum när behov uppstår, samtidigt som det uthyrda rummet utgör en resurs för en expanderande familj. Det finns även fina exempel på denna planering i modern tid, HSB har under 80-talet på före detta Prippska tomten i Göteborg i planeringen av bostäder använt sig av rikt varierade planlösningar, med bland annat avknoppningslägenheter. Kvalitet att kunna bo kvar Boendets kvalitet, vill jag påstå, består till stor del av graden av kvarboende. Det är avgörande huruvida du känner (igen) dina grannar, för att du ska kunna känna dig trygg som boende. Detta påtalas även i Så här bodde vi i Sverige 2006 Småhus boken Det lilla grannskapet (Cruse- Sonden, Olsson, Ohlander 1997) där författarna undersökt olika boendemiljöer och i intervjuer ställt frågor om boendekvalitet och grannkontakt i olika typer av flerbostadshus. För att öka kvarboendet krävs ett boende som är flexibelt eller pneumatiskt. En lägenhet som kan krympa och växa efter behov. En bostad som kan möta livets skiftande ekonomiska förutsättningar och begränsningar. En stor lägenhet från början. En lägenhet med fyra eller fem rum och kök är för de flesta omöjlig att hosta upp kontantinsatsen till, än mindre att betala räntan och avgiften på. Med en uthyrbar del blir det möjligt. Visar du från början att du har en hyresgäst till din avknoppningsdel, får du lägga hyresintäkterna till din budget och kan ta ett större lån. Till att börja med hyr du ut två r o k, för att senare öka andelen i ditt eget boende och bara hyra ut en r o k eller rent av inte alls. Skulle förutsättningarna åter ändras, kan man rätta mun efter matsäck och hyra ut igen. Detta minskar behovet av att flytta, samt skapar en helt ny marknad med smålägenheter för ungdomar, pendlare och studenter. Ensamma äldre kan känna en viss trygghet i att ha någon vägg-ivägg. Det moderna boendet kanske inte behöver vara en scen för gällande boendetrender? Det kanske är när vi bor kvar som förutsättningarna att göra något åt problem som uppstår förbättras, istället för att dra upp bopålarna och flytta till en ny dröm om det goda livet? JOHAN ENGSTRÖM, Arkitekt MSA, CWEA AB Flerbostadshus Bostadsrätt hyresrätt Ensamstående utan barn 22,7 % 20,8% 47,8% över 65 år: 7,4 % i särskilt boende Sammanboende utan barn 62,0% 15,1% 21,5% Ensamstående med barn 34,3% 13,9% 49,4% Sammanboende med barn 74,7% 6,7% 17,9% Statistiska Centralbyrån GF arkitekter/peter SPARRINGS Bo tillsammans nr 5 9

10 Olika nivåer av»tillsammans«allt fler börjar inse att samägande är något positivt som alla vinner på. I Morup utanför Falkenberg planeras till exempel en hästby där hästintresserade samarbetar kring gemensamma lokaler och utrustning. Kollektivt boende är en fras som lätt skapar associationer till 70-talets alternativa rörelser. Men i dag har samägande och kooperativa idéer sin grogrund i vitt skiljda samhällsmiljöer och man hittar ekonomiska och ideella föreningar som ägare av båtbryggor, bastubyggnader, reningsverk och bilpooler bland mycket annat. I ett av våra senaste projekt har jag som arkitekt kommit att möta ytterliggare en form av ägandegemenskap. Häst när den är som bäst, kanske man kan kalla det? Hästägande dras av många tyngande kostnader och kräver många transporter till avlägset belägna stallbyggnader per vecka. Förutom de självklara delarna av hästlivet, som foder, skötsel och själva ridandet, behöver också den fyrfota vännen en bostad, gärna med några kamrater för att bryta den monotona väntan i spiltan. Kollektivhus i Malmö äntligen på gång Landgången, det nya kollektivhuset i Malmö har nu äntligen fått ett kontrakt med vårt byggföretag, som gör att huset säkert kommer att bli av. Gissa om vi är glada och lättade, berättar Nils Assarsson, en av de aktiva i föreningen. Förhandsteckning kommer att ske från januari 2008 med inflyttning hösten Gruppen har haft problem med att få ihop tillräckligt många intresserade att skriva upp sig på lägenheter. Men man har inte givit upp och under sommaren dök det upp en ny idé om hur de tillsammans med byggföretaget Open House skulle kunna få till stånd ett kollektivhus. Och kors i taket nu har vi fått till ett kontrakt, fortsätter Nils. Ett blockhyresavtal och ett förvaltningsavtal och I Morup, utanför Falkenberg, planeras för närvarande en hästby, där ett genuint hästintresse kombineras med ett socialt och ekonomiskt samarbete kring gemensamma lokaler, betesmarker och utrustning. Bra Boende AB har som entreprenör bakom projektet tillsammans med arkitekt Stefan Wallner skapat ett alternativt boende där boendet i enskilda villor organiseras kring hagar, stall och ridhus vilka i sin tur ägs och sköts gemensamt. Lika självklart som det hör en parkeringsplats till alla nybyggda hus, så har varje villa tillgång till minst en boxplats. Att äga häst och ägna sig åt ridsport har ingen alternativ air kring sig, lika lite som samägande och kollektivism leder tankarna till påkostade ridsportanläggningar. Om det är en upplösning av klasssamhället vi bevittnar i Morup eller om det är så enkelt att det fina i kråksången äntligen nått en bredare front, får naturligtvis framtiden utvisa. Det är dock svårt att undgå att notera, samägande hjälper till att möjliggöra drömmar, som i enskild regi annars varit omöjliga. JOHAN ENGSTRÖM, Arkitekt MSA, CWEA AB huset är redan i produktion. Det blir kooperativ hyresrätt men inte med ägarmodellen som det var tänkt i våras utan med hyresmodellen med Hyreshem Malmö som hyresvärd. Läs mer på Film om kollektivhus i Europa En dokumentär, baserad på intervjuer i 14 kollektivhus i Europa. Filmen kostar 12 och den svenska versionen kan beställas på Du kan också beställa den genom att mejla till Kollektivhus NU DET HÄR ÄR femte numret av»bo TILLSAMMANS«som är föreningen Kollektivhus NUs informationsblad. Vi har rullande ansvar för redaktionen. Den här gången är Elisabeth Olszon i Göteborg redaktör. Nästa nummer kommer ut i vår och då finns redaktionen i Falun. Vill du skriva något hör av dej till John Fletcher, e-post: Styrelsen i Kollektivhus NU Ordförande: Dick Urban Vestbro, Tullstugan Stockholm, , Kassör: John Flechter, Tersen, Falun Ordinarie: Elsa Grip, Slottet, Lund Elisabeth Olszon, Majbacken, Göteborg Hans von Zeipel, Svärdet, Stockholm Suppleanter: Wilhelm Caspary, Stolplyckan Linköping Viktor Gustafsson, Stolplyckan Linköping Ingrid Sillén, Södra station Stockholm Vill du prenumerera på vårt nya elektroniska nyhetsbrev? Skicka ett e-post till Du kommer att få nyhetsbladet Bo tillsammans och annan information relaterad till kollektivhusboende. På hemsidan finns listan över kollektivhus i Sverige. Vet du något hus som inte finns med där, hör av dej till Dick Urban Vestbro På hemsidan kan man också sätta in en bytes- eller intresseannons. Mejla till Medlemskap Kollektivhus betalar efter antal lägenheter: kr. Enskilda personer kan bli stödmedlemmar för 150 kr/år. Plusgirokonto Ange vem som betalar samt e-post eller annan adress. 10 Bo tillsammans nr 5

Vardagen blir roligare i kollektivhus

Vardagen blir roligare i kollektivhus Vardagen blir roligare i kollektivhus Mer gemenskap, större delaktighet, billigare boende och roligare vardag. Det är några av de faktorer som lockade Mathilda Andersson Nwachukwu och Rafael Jensen att

Läs mer

förenklar vardagslivet ger trygghet och gemenskap ökar jämställdheten underlättar hållbar livsstil

förenklar vardagslivet ger trygghet och gemenskap ökar jämställdheten underlättar hållbar livsstil Visste du att det finns ett smart ekonomiskt miljövänligt sätt att bo på som förenklar vardagslivet ger trygghet och gemenskap ökar jämställdheten underlättar hållbar livsstil Ett boende som än så länge

Läs mer

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Januari 2009 Boföreningen Russinet i Lund, gården Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Inledning Denna förteckning innehåller korta beskrivningar av de föreningar som finns

Läs mer

Bo tillsammans. Kollektivhuset människorna eller byggnaden? Kollektivhuset Stolplyckan byggdes på 1980-talet.

Bo tillsammans. Kollektivhuset människorna eller byggnaden? Kollektivhuset Stolplyckan byggdes på 1980-talet. Bo tillsammans Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU februari 2007 www.kollektivhus.nu Kollektivhuset människorna eller byggnaden? Stolplyckan i Linköping har funnits ett kvarts sekel och har

Läs mer

Ge dig själv en rad Gyllene år

Ge dig själv en rad Gyllene år Gemenskapsboendet Tersen Ge dig själv en rad Gyllene år Barnen har skaffat eget boende. Jobbet rullar på eller du har gått i pension. Det är nu du kan göra det där som kanske fick vänta medan barnen växte

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Problem och möjligheter för startargrupper. 11 april 2016 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se

Problem och möjligheter för startargrupper. 11 april 2016 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se Problem och möjligheter för startargrupper 11 april 2016 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se En besvärlig process med många bekymmer En lärorik process med många möjligheter 14 exempel från Bygga seniorboende

Läs mer

Bo tillsammans. Nytt kollektivhus har plats för fler. Eva Norrby ser fram emot att flytta in i Sjöfarten.

Bo tillsammans. Nytt kollektivhus har plats för fler. Eva Norrby ser fram emot att flytta in i Sjöfarten. Bo tillsammans 6 Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU mars 2008 www.kollektivhus.nu Nytt kollektivhus har plats för fler Det nybyggda kollektivhuset i Hammarby Sjöstad har kooperativ hyresrätt,

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm I den senaste tidens bostadspolitiska debatt om ombildningen av hyresrätter till bostads rätter har ett

Läs mer

Bogemenskapen Sjöfarten KHR (org. nr 769616-9734)

Bogemenskapen Sjöfarten KHR (org. nr 769616-9734) 1/6 Bogemenskapen Sjöfarten KHR (org. nr 769616-9734) VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2010 Styrelsen för Bogemenskapen Sjöfarten KHR lämnar härmed följande berättelse för verksamhetsåret 1 januari 31december

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas En bättre värd? Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker en hel del frågor

Läs mer

Seminarium Hur skall kollektivhus skötas och ägas bäst?

Seminarium Hur skall kollektivhus skötas och ägas bäst? Seminarium Hur skall kollektivhus skötas och ägas bäst? Tid: Lördagen den 22 november 2008 Plats: Kollektivhuset Tullstugan i Stockholm A rrangör: Föreningen Kollektivhus NU, www.kollektivhus.nu Närvarande:

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Sammanställning av enkät till de svenska kollektivhusen om intresseanmälningar m.m.

Sammanställning av enkät till de svenska kollektivhusen om intresseanmälningar m.m. Sammanställning av enkät till de svenska kollektivhusen om intresseanmälningar m.m. Sammanställning och bearbetning gjord av Nils Assarson Inledning Under 2011 skickade Kollektivhus NU:s styrelse ut ett

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Bo tillsammans. Som bilpoolsmedlem betalar man en fast

Bo tillsammans. Som bilpoolsmedlem betalar man en fast Bo tillsammans 9 Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU februari 2009 www.kollektivhus.nu Margareta Ossbahr är med i bilpoolen i Linköping som kom till genom ett samarbete mellan bostadsbolaget

Läs mer

Intressegrupper söker byggherre för blivande byggemenskap. 28 januari 2015 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se

Intressegrupper söker byggherre för blivande byggemenskap. 28 januari 2015 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se Intressegrupper söker byggherre för blivande byggemenskap 28 januari 2015 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se 14 exempel från Bygga seniorboende tillsammans 1. Trappan Obbola KHR hyresmodell 2. Tersen,

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Bo tillsammans. Måste kollektivhus åldras? Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU september 2008 www.kollektivhus.nu

Bo tillsammans. Måste kollektivhus åldras? Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU september 2008 www.kollektivhus.nu Bo tillsammans 7 Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU september 2008 www.kollektivhus.nu Måste kollektivhus åldras? Det verkade som om loppet var kört. Kollektivhuset Slottet i Lund, invigt 1984,

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Enkätsammanställning angående önskemål för kollektivhuset i Hägerstensåsen

Enkätsammanställning angående önskemål för kollektivhuset i Hägerstensåsen Enkätsammanställning angående önskemål för kollektivhuset i Hägerstensåsen Förberett för: Kollektivhusföreningen KOMBO och föreningen Framtiden Skrivet av: Joanna Mellquist Datum: 215-6-16 Resultat av

Läs mer

Göteborgs Stadshus AB Org nr Styrelsen Rapport rörande ökade möjligheter att erbjuda kooperativa hyresrätter

Göteborgs Stadshus AB Org nr Styrelsen Rapport rörande ökade möjligheter att erbjuda kooperativa hyresrätter Utfärdat 2014-12-16 Diarienummer 0036/14 Handläggare Carl Bartler Telefon 031-3680564 E-post: carl.bartler@gshab.goteborg.se Rapport rörande ökade möjligheter att erbjuda kooperativa hyresrätter Förslag

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Juli 2012. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare

Juli 2012. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Juli 2012 Boföreningen Russinet i Lund, gården Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Inledning Denna förteckning innehåller korta beskrivningar av de föreningar som finns kvar

Läs mer

Välkommen till Ivöstrand!

Välkommen till Ivöstrand! Välkommen till Ivöstrand! För dig som fyllt 70 år och vill b På Ivöstrand bygger vi ett modernt trygghetsboende för dig som är över 70 år. Här bor du lugnt och skönt, nära naturen med strandpromenad, boulebana

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där.

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn

15-01-17. hem ETT. sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn 15-01-17 hem ETT sammanställning workshop#1 kulturhuset Delta, Skärhamn innehåll Workshop#1: Organisering & innehåll Sammanfattning av workshopen Diskussion/slutsatser 3 4-6 7 Organisering & innehåll Workshop

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU oktober 2009 www.kollektivhus.nu. Mitt boende har inte med politik att göra

Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU oktober 2009 www.kollektivhus.nu. Mitt boende har inte med politik att göra Bo tillsammans 11 Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU oktober 2009 www.kollektivhus.nu Mitt boende har inte med politik att göra Varför har ni, som ju kallar er borgerliga, valt att bo i kollektivhus?

Läs mer

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S

T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S T R Ä D G Å R D S D E S I G N E N M I N I K U R S EN VACKER TRÄDGÅRD KRÄVER OMSORG När du har skapat en trädgård precis som du vill ha den ger det en riktigt skön känsla - känslan att kunna slappna av

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken

Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Nyhetsbrev från Arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Maj 2006 Lillsjöparken sluter sig som en grön ring kring Lillsjön i Ulvsunda. Den är en omistlig del i Lillsjöns rekreationsområde och måste bevaras för

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt

Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Växjö januari 2012 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt Information till dig som hyresgäst I budget för 2012 har kommunfullmäktige beslutat följande - Hyresgästerna hos Växjöhem och Vidingehem ska

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Informationsblad 1-2015 till medlemmar och hyresgäster

Informationsblad 1-2015 till medlemmar och hyresgäster 2015-07-03 Informationsblad 1-2015 till medlemmar och hyresgäster Foto: Håkan Hedqvist Hej! Lite sent på året kommer det första Informationsbladet för 2015. Sommaren i år är även den sen men nu äntligen

Läs mer

Kollektivhus och bogemenskaper en framtidstrend

Kollektivhus och bogemenskaper en framtidstrend Kollektivhus och bogemenskaper en framtidstrend 14 mars 2016 Kerstin Kärnekull kerstin@karnekull.se Vad är e kollek vhus på 2000-talet? En bostadsgrupp med vanliga lägenheter, o a ytsnåla och med go om

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället blir

Läs mer

Framtidsprogrammet på 10 minuter

Framtidsprogrammet på 10 minuter Framtidsprogrammet på 10 minuter 1 Tillsammans betyder vi mer för fler Vi står vid ett vägskäl i politiken och i samhället. Det handlar om hur vi ska bo i framtiden. Samtidigt som klyftorna i samhället

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Granskningsrapport Brukarrevision Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D Örgryte-Härlanda SDF 2014 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i kooperativ hyresrätt Vill du ha inflytande och gemenskap, bo tryggt i ett stabilt område, ha möjlighet att engagera dig utan att riskera din ekonomi?

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Tema: Arbete & Bostad

Tema: Arbete & Bostad - BLADET NR 67 Maj 2013 Tema: Arbete & Bostad 2 - B L A D E T - BLADET NR 67 Maj 2013 Många unga utan bostad Tema: Arbete & Bostad 189 000 nya bostäder skulle behövas i Sverige bara för att ge de ungdomar

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Handbok för entreprenörer

Handbok för entreprenörer 010911 Handbok för entreprenörer Det personliga boendet Ett tryggt och trivsamt hem är grunden i ett bra liv. Det är också grunden i ABK:s verksamhet. Som leverantör och samarbetspartner är du välkommen

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra

Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att vara hyresgäst: Vad du får och inte får göra Att hyra ny bostad är en stor händelse, speciellt om det är den första egna lägenheten. Här finns lite användar information: Innehåll 1. Avtal 2. Besittningsskydd

Läs mer

Bo tillsammans. Mitt boende har inte med politik att göra

Bo tillsammans. Mitt boende har inte med politik att göra Bo tillsammans 11 Nyhetsblad från Riksföreningen Kollektivhus NU oktober 2009 www.kollektivhus.nu Mitt boende har inte med politik att göra Varför har ni, som ju kallar er borgerliga, valt att bo i kollektivhus?

Läs mer

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst

Om oss. Om Hyresgästföreningen. Innehåll. Var med i Hyresgästföreningen. lättläst Om oss Var med i Hyresgästföreningen lättläst Om Hyresgästföreningen I den här broschyren kan du läsa om Hyresgästföreningen. Vi berättar om vilka vi är, vad vi gör och vad vi tror på. Ring oss på telefon

Läs mer

Brf Takterrassen. Muréngatan, Gävle. Ett unikt trygghetsboende för dig som vill ha ett boende med det lilla extra.

Brf Takterrassen. Muréngatan, Gävle. Ett unikt trygghetsboende för dig som vill ha ett boende med det lilla extra. Brf Takterrassen Muréngatan, Gävle Ett unikt trygghetsboende för dig som vill ha ett boende med det lilla extra. ... skönt att slippa ansvaret för villan... nu är tid för njutning... Jag vill känna att

Läs mer

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera...

KOMMERSENS VÄRDEN. integrationsskapande mötesplats. ett konstverk som skapar livfullhet. en inkubator för nya företagare. med flera... KOMMERSENS VÄRDEN ett minne av trävaruindustri och blandstad en inkubator för nya företagare integrationsskapande mötesplats ett konstverk som skapar livfullhet ekologisk resursanvändning gratis integration

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK

ew York Praktfullt i 49 KRONOR 80 NOK Stilguide ALLT FÖR EN DAG PÅ BRYGGAN Shopping HETASTE GRILLARNA I SOMMAR Trend SENASTE NYTT FRÅN MILANO EN DAG PÅ BRYGGAN GRILLARNA I SOMMAR NYTT FRÅN MILANO Stilguide Shopping Trend NUMMER 005 2013 ALLT

Läs mer

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo

Läs mer

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik Var är jag från? Att vara Global Nomad. Vi har alla en historia. Men ibland känns det som att ingen förstår min berättelse. Det finns en anledning

Läs mer

Svar på de vanligaste frågorna från mäklare

Svar på de vanligaste frågorna från mäklare Svar på de vanligaste frågorna från mäklare Uppdaterat 2014-05 Föreningens namn: Bostadsrättsföreningen Norrbacken Är föreningen en äkta eller oäkta förening? Om den är oäkta, varför? Finns det några planer

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Brainstorming med många intresserade på Omställningskonferensen i Malmö.

Brainstorming med många intresserade på Omställningskonferensen i Malmö. Vad är bakgrunden till TINYHOUSESWEDEN? Brainstorming med många intresserade på Omställningskonferensen i Malmö. Sökte lösning på ställa om till ny livsstil. Ett svar på vanliga omställningsfrågor; hur

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

81 familjer utav 108 tillfrågade deltog i enkäten. 75% svarade alltså på enkäten.

81 familjer utav 108 tillfrågade deltog i enkäten. 75% svarade alltså på enkäten. Föräldraenkät 2015 81 familjer utav 108 tillfrågade deltog i enkäten. 75% svarade alltså på enkäten. Är du/ni nöjda med verksamheten på Melliz och det utbud av aktiviteter som erbjuds? 6% 49% 45% Uppfattar

Läs mer