Uppsala län en satsning på konstnärligt innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppsala län en satsning på konstnärligt innehåll"

Transkript

1 Uppsala län en satsning på konstnärligt innehåll En utredning och förslag på en ny regional konstverksamhet på uppdrag av Landstinget i Uppsala län författad av Anna van der Vliet, grundare och konstnärlig ledare för ICIA Institute for Contemporary Ideas and Art

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD s BAKGRUND Regional kulturplan för Uppsala Län s Konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering s SYFTE OCH UPPDRAG 2.1. Bakgrund s Uppdragsformulering s Metod s Begreppen bildkonst och samtidskonst s OMVÄRLDSANALYS ICIA och MAP - tidigare erfarenheter och omvärldsbevakning s Baltic Art Center i Gateshead, Newcastle s Att bygga sin publik genom högkvalitativt och relevant innehåll s Kultur i Väst i Västra Götalandsregionen s Ekonomiska prioriteringar inom olika konstområden ett par jämförelser s Samtidskonstens utveckling måste speglas i ekonomiska prioriteringar s ANALYS AV FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT I LÄNET BEDRIVA REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET De olika kommunernas förutsättningar och önskemål s Uppsala kommun s Utredningen Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län s Utredningen Nya Rum för Konsten s Slutsats s. 16 2

3 5. FÖRSLAG PÅ VERKSAMHETER I ENLIGHET MED UPPDRAGET 5.1. En permanent utställningsverksamhet som utgår ifrån befintliga strukturer på Upplandsmuseet s En mobil utställningsverksamhet i länet som utgår från Upplandsmuseet s Exempel på ett situationsspecifikt och tillfälligt konstprojekt s Tre förslag på organisationsformer s Förslag på uppdrag för den nya verksamheten s Förslag på kompetens för den nya verksamheten s Samarbetsformer mellan Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum och Uppsala universitet s En strategisk funktion för att driva konst som en process s. 24 kopplat till stads- och samhällsutveckling 6. KONSEKVENSANALYS Syfte och mål med den nya verksamheten s Kostnadsuppskattning s Ytterligare potentiella samarbetsparter och möjlig finansiell utveckling s. 26 BILAGOR Bilaga 1. Mötesförteckning s. 28 Bilaga 2. Skriftliga intervjuer med länets åtta kommuner s. 29 3

4 FÖRORD I egenskap av chef för Institute for Contemporary Ideas and Art (ICIA), anlitades jag av Landstinget i Uppsala Län i februari 2013 för att utreda förutsättningarna för och ge förslag på en ny regional bildkonstverksamhet. Utredningen har tagit sin utgångspunkt i utvecklingsinsatserna för regional konstverksamhet i Regional kulturplan för Uppsala län De fyra delar som uppdraget skulle utgå ifrån var följande: 1. En permanent utställningsverksamhet som utgår från befintliga strukturer på Upplandsmuseet. 2. En mobil utställningsverksamhet för hela länet som utgår från Upplandsmuseet. 3. Samarbetsformer mellan Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum samt Uppsala universitet. 4. En strategisk funktion för att driva konst som en process kopplat till stads- och samhällsutveckling. Uppsala län en satsning på konstnärligt innehåll är ett resultat av de synpunkter och iakttagelser som jag har inhämtat genom personliga möten och skriftliga intervjuer med flera representanter för Uppsala läns åtta kommuner, samt efter möten med representanter inom berörda verksamheter och institutioner inom Uppsala kommun (se bilaga 1 för mötesförteckning, och bilaga 2 för kommunernas svar på den skriftliga intervjun). Mina analyser är också baserade på framför allt två tidigare rapporter: Eva Schölds utredning Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län från 2012 på uppdrag av Uppsala läns landsting och Uppsalas kulturnämnd liksom Nya Rum för Konsten från 2011 på uppdrag av Uppsalas kulturnämnd. Slutsatsen svarar mot den övergripande vision och de mål som är formulerade i den nya regionala kulturplanen. Anna van der Vliet Institute for Contemporary Ideas and Art (ICIA)

5 1. BAKGRUND 1. 1 Regional kulturplan för Uppsala Län Under senvåren 2012 antog Landstinget i Uppsala Län en regional kulturplan och från och med 2013 ingår Uppsala län i samverkansmodellen. Kortfattat innebär det att Kulturrådet tilldelar statliga medel till Landstinget i Uppsala län som i sin tur fördelar medlen i regionen. I kulturplanen står det att visionen för 2023 är att Uppsala län är ett ledande kreativt kraftcentrum med ett dynamiskt konst- och kulturliv som präglas av nytänkande och där Uppsala läns rika historia får en levande gestaltning. Vidare kan man bland att läsa att Uppsala genom hög konstnärlig kvalitet ska var en stark kulturregion med internationell lyskraft och att konst, kultur och kulturmiljö ska utvecklas utifrån sitt egenvärde. Man menar även att kultur och kreativitet är den självklara framgångsfaktorn för en lyckad och hållbar utveckling i Uppsala län Konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering Den regionala kulturplanen gör skillnad på konstpolitik, kulturpolitik och kulturplanering. Enligt kulturplanen definierar man sammanfattningsvis konst som synonymt med konstarterna och det som innebär gestaltning av upplevelser, idéer och kunskap i konstnärlig form. Målet för konstpolitiken är att länet ska ha ett rikt konstliv av hög kvalitet. För att uppnå målet så vill man: underlätta för professionella konstnärer att verka i länet; stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv; samt att visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. Vad gäller kulturpolitiken så är målet att länets invånare ska vara kulturellt delaktiga, och med kultur så menar man att det innefattar såväl den professionella konsten som amatörkonst, deltagarkultur, bildningsverksamheter liksom kulturarv. Kultur är också de värderingar, traditioner och livsstilar som håller samman ett samhälle i social gemenskap. De för utredningen mest relevanta handlingsplanerna för att uppnå det kulturpolitiska målet är dels att ge länets invånare möjlighet till att vara skapande, kreativa och aktiva samt att ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. Med kulturplanering menar man kortfattat samspelet mellan kultur, plats och identitet och inkluderar vidare stadsplanering, turism, kulturella och kreativa näringar. Målet är att länet ska erbjuda en attraktiv livsmiljö. För att nå detta mål ska landstinget: bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet; integrera konst och kultur i det offentliga rummet; öka intresset för kultur som utvecklingsfaktor; samt verka för ett rikare kulturliv. 1 Regional kulturplan för Uppsala län från

6 2. SYFTE OCH UPPDRAG 2.1. Bakgrund Enligt den nya kulturplanen så identifieras ett rikare konstliv som ett av tre utvecklingsområden. En särskild satsning under inleds genom att skapa förutsättningar för en regional konstverksamhet i dialog med Uppsala kommun och Upplandsmuseet. Det är mot bakgrund av den nya kulturplanen som jag som grundare och chef för Institute for Contemporary Ideas and Art (ICIA), anlitades i februari 2013 för att utreda förutsättningarna för en sådan regional konstverksamhet. Utredningen tar sin utgångspunkt i den nya kulturplanens vision och mål, liksom är förankrad i de uttalade insatser som lyfts för att uppnå respektive mål Uppdragsformulering I uppdragsbeskrivningen så ska ICIA i enlighet med utvecklingsinsatserna för regional konstverksamhet i Regional kulturplan för Uppsala län , utreda och ta fram förslag på: 5. En permanent utställningsverksamhet som utgår från befintliga strukturer på Upplandsmuseet. 6. En mobil utställningsverksamhet för hela länet som utgår från Upplandsmuseet. 7. Samarbetsformer mellan Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum samt Uppsala universitet. 8. En strategisk funktion för att driva konst som en process kopplat till stads- och samhällsutveckling Metod Under våren 2013 har jag haft möten med representanter från kulturenheten vid Landstinget i Uppsala län, Utvecklingsenheten i Uppsala kommun, Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum, Uppsala universitet och Konstnärsklubben. Jag har också träffat representanter för följande kommuner i Uppsala län: Tierp, Östhammar, Enköping, Håbo och Uppsala. Följande kommuner har bjudits in till möte men har av olika anledningar inte haft möjlighet att medverka: Älvkarleby, Knivsta och Heby. 3 Mötena har legat till grund för en förståelse för olika perspektiv och erfarenheter kring hur olika verksamheter och kommuner i länet arbetar med konst och vilka olika behov, intressen och framtidstankar som finns. De har också bidragit med viktig input för att förstå vilka förutsättningar som finns för nya och vidare samarbeten kring utvecklingen av en ny regional bildkonstverksamhet. Mötena har således varit avgörande för de slutsatser som jag har kommit fram till i mitt arbete. För att få in alla kommuners reflektioner kring sina olika förutsättningar såväl resurser i form av ekonomi som av befintliga strukturer och verksamheter, men också för att få en uppfattning om de olika kommunernas utvecklingsarbete inom konstområdet, 2 Ibid. 3 För en detaljerad mötesförteckning, se bilaga 1. 6

7 behov och deras tankar på hur Uppsala län skulle kunna verka som en resurs i framtiden, så skickades en enkät ut med frågor till samtliga åtta kommuner. 4 Den analys som resonerar kring kommunernas olika förutsättningar och behov är således baserad på såväl muntliga möten som skriftliga intervjuer. Under de senaste åren har flera utredningar gjorts på uppdrag av Uppsala läns landsting och Uppsala kommun, men framför allt två har återkommit som referenspunkter i de olika möten jag har genomfört: Eva Schölds utredning Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län från 2012 på uppdrag av Uppsala läns landsting och Uppsalas kulturnämnd liksom Nya Rum för Konsten från 2011 på uppdrag av Uppsalas kulturnämnd. Jag har således tagit del av dessa utredningar för en ökad förståelse för de tankar som funnits sedan tidigare och för att få en så stor överblick som möjligt i hur olika intressen och visioner kan samspela och gynnas av den här utredningen med titeln: Uppsala län en satsning på konstnärligt innehåll Begreppen bildkonst och samtidskonst Inom svensk kulturpolitik så används fortfarande begreppet bildkonst och fältet kallas bild- och formkonst. Allt sedan sextiotalet har den så kallade bildkonsten utvecklats i en riktning där begreppet inte längre överensstämmer med den konstnärliga verksamheten. Den så kallade bildkonsten kan idag innefatta alltifrån mer traditionella former som måleri, teckning, grafik och skulptur, men inbegriper även andra medier och uttryck som video, installationer, ljud, aktioner, scenkonst och performance, text, och socialt engagerad konst med mera. Begreppet bildkonst är således missvisande eftersom det ger en mediespecifik definition som inte överensstämmer med utvecklingen. Det man på engelska kallar contemporary art, till svenska översatt som samtidskonst, svarar bättre på den konst som skapas idag. Eftersom utredningen inte innefattar arbete med konstsamlingar eller kulturarv, utan tar sin utgångspunkt i den samtida konsten och förutsättningarna för en regional samtida konstverksamhet, kommer jag fortsättningsvis att använda mig av begreppet samtidskonst. 3. OMVÄRLDSANALYS ICIA och MAP - tidigare erfarenheter och omvärldsbevakning I slutet av 2012 grundade jag institutet ICIA som förenar idéanalys med konstnärlig praktik och som ser de två som likvärdiga. ICIA arbetar både med strategiska utvecklingsuppdrag, likt den här utredningen, men initierar och driver också konstprojekt. ICIA är partipolitiskt obundet, men med ett stort engagemang i konstoch kulturpolitik och arbetar som en drivande kraft i att förbättra och utveckla strukturer för samtidskonstens förutsättningar. Till de uppdrag som ICIA genomför under 2013 kan nämnas en strategi för hur Göteborg ska utveckla residensverksamhet och förbättra produktionsvillkor för svenska och internationella 4 För intervjuunderlag se bilaga 2 och för respektive svar, se bilaga 3. 7

8 konstnärer på uppdrag av Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad. Det finns således en stor kunskap kring Västra Götalandsregionens kulturpolitiska utveckling och dess konstverksamhet som jag följt nära under flera år och där det finns en del lärdomar att dra för den här utredningen. ICIA grundades efter många års erfarenhet och arbete med samtidskonst i olika sammanhang. Jag har tidigare varit chefredaktör för Sveriges äldsta konsttidskrift Paletten, där jag återigen ingår i redaktionen. Jag har också varit projektledare för Göteborgs Internationella Konstbiennal och de senaste åren arbetet som curator i organisationen MAP, Mobile Art Production. Jag har ett stort internationellt kontaktnät inom samtidskonst och en förståelse för dess befintliga förutsättningar och fältets logik. Jag har också arbetat med institutionell utställningsproduktion och komplexa samarbetsprojekt genom konstbiennalen. Men det är framför allt erfarenheten som curator och sedermera tillförordnad chef för MAP, Mobile Art Production som är som mest relevant för mina slutsatser och rekommendationer i den här utredningen. MAP, Mobile Art Production grundades i Stockholm 2007 av Magdalena Malm (nuvarande direktör för Statens konstråd). MAPs utgångspunkt har varit en konstnärlig eller curatoriell idé och sedan har de produktionsplattformar som krävts för varje enskilt projekt skapats: alltifrån samarbeten, finansiering och utställning. MAP har alltså inte haft en fast lokal, utan låtit en konstnärs vision, eller en plats eller en specifik situation varit utgångspunkt för den curatoriella och konstnärliga processen. På så sätt har MAP mellan 2007 och 2012 varit med och producerat flera olika slags konstverk och utställningar. Alltifrån enskilda separata produktioner som landat i mer institutionella miljöer till exempel Ann-Sofi Sidéns mycket uppmärksammade verk Curtain Callers, en flerkanalig videoinstallation från 2011, till projekt i det offentliga rummet, till exempel grupputställningar som Livet är en dröm (Stockholm 2007), Tänk på döden (Stockholm 2009), och Street View (Göteborg 2010), till intima och mindre separata konstprojekt där den konstnärliga idén inte varit förenliga med stora publiker som till exempel Alex Reynolds Men det är inte du (Stockholm 2011). 5 MAP, Mobile Art Production var den första organisationen som arbetade med samtidskonst på det här sättet i Sverige. Men internationellt finns flera verksamheter i både betydligt större och mindre skala. Som exempel kan nämnas Creative Time i New York, Art Angel i London, Laura Palmer Foundation i Warsawa, Situations i Bristol och många fler. MAP avslutade av flera olika anledningar verksamheten i slutet av MAP kan ses som ett utvecklingsprojekt vars välutvecklade metoder och erfarenheter kan införlivas och tas som en utgångspunkt för ett arbete med samtidskonst som inte kräver permanenta lokaler, som möjliggör och helt enkelt förutsätter samarbeten, och som framför allt utgår från en konstnärlig idé eller specifik situation och plats och sedan bygger de plattformar som krävs, snarare än att arbeta med en befintlig lokal som ska fyllas med konstnärligt innehåll likt en mer traditionell konsthall. 5 För samtliga konstprojekt se 8

9 MAPs utgångspunkt var hela tiden att arbeta med internationell och högkvalitativ samtidskonst. Målet var att nå nya publiker utöver den traditionella konstpubliken (även om den hela tiden var kärnan) och genom att inte arbeta inom den institutionella ramen och därigenom undvika de sociala koder och trösklar som många människor fortfarande finner skrämmande, så möter konstnären och konstverken människor som inte är vana vid konst. Man bygger helt enkelt en publik genom innehåll Baltic Art Center i Gateshead, Newcastle När den svenska chefen för Baltic Art Center i Newcastle, Sune Nordgren, öppnade dörrarna till den ombyggda mjölfabriken i Gateshead den 13 juli 2002 med den omtalade utställningen B.OPEN, så var det efter sex års förarbete. Redan 1996 påbörjade Sune Nordgren sitt arbete dels med att leda processen för ombyggnaden, men framför allt, och för denna utredning en viktig lärdom, med att påbörja ett program som innefattade alltifrån publikationer, seminarier och massiva konstinstallationer under renoveringsarbetet. Till det första och mest uppmärksammande projektet kan nämnas Anish Kapoors Tarantantara från Under flera år så genomfördes den publika samtalsserien The Producers: Contemporary Curators in Conversation, som sedan publicerades i bokform under B.READ serien vars huvudredaktörer var konstnären Susan Hiller och Sarah Martin. Här diskuterades frågor kring konstinstitutionens roll, kring curatorsrollen, och konstens betydelse i vår tid. Stora internationella och lokala curatorer och konstnärer bjöds in för att möta den dåvarande relativt ovana konstpublik som kolstaden Newcastle bestod av. Man byggde därmed en relation mellan konsten och publiken som möjliggjorde för den succé som Baltic Art Center kom att bli i en miljö med tidigare mycket lite samtidskonst. Det möjliggjorde också för Sune Nordgren att sätta Baltic Art Centre och därmed Newcastle på den internationella konstkartan, en minst lika viktig del i ett arbete med att skapa en ny institution, då relationerna med konstnärer och curatorer är av avgörande betydelse för att möjliggöra för högkvalitativa och internationella utställningar. Innan den officiella invigningen av Baltic Art Centre bjöd Sune Nordgren in alla taxichaufförer och hårfrisörer i Newcastle till en VIP visning och fest. De behandlades som viktigare än några andra inom konstvärlden och Newcastles finansiella och kulturella maktelit. Baltic Art Centre hade besökare första veckan. Newcastle är en stad med drygt invånare Att bygga sin publik genom högkvalitativt och relevant innehåll De två exemplen från MAPs arbetsmetod och Baltic Art Centre i Gateshead i Newcastle, vittnar om vikten av att utgå ifrån den konstnärliga verksamheten och genom den utveckla publikarbetet för att skapa en fördjupad och långsiktig relation. I den rådande nationella kulturpolitikens mål kring att nå nya publiker, ökad delaktighet, pedagogiska satsningar osv. så missar man ofta vad de stora publikerna ska uppleva, det vill säga själva innehållsfrågan. Det är därför befriande och modigt av Uppsala Läns Regionala kulturplan att åtskilja konst- och kulturpolitik, där framför allt den förstnämnda berör innehåll och professionell verksamhet, medan den andra 6 9

10 handlar mer om mötet med och mellan människor. Kulturpolitiken måste således utgå ifrån konstpolitiken, utan den sistnämnda riskerar kulturella professionella verksamheter att urvattnas till förmån för det utåtriktade arbetet. Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att satsa på den konstnärliga produktionen och innehållet som en förutsättning för det publika arbetet. De mätinstrument som ofta används för att utvärdera konstinstitutioner (och andra kulturella verksamheters) framgång bygger ofta på kvantitativa mätningar, det vill säga antal besök. Konsekvensen har blivit att det har blivit lättare att motivera sin verksamhet och därmed ansöka om medel för marknadsföring och pedagogik, det vill säga allt det som rör den utåtriktade verksamheten, men allt svårare att skapa ekonomiska förutsättningar för löpande verksamhet och konstnärligt innehåll. Det är också viktigt att komma ihåg att kulturens egenvärde, som understryks i den nya kulturplanen, innebär att konstnärlig verksamhet inte i första hand kan byggas för kortsiktiga och direkta vinster inom andra områden så som ekonomisk tillväxt och attraktivare livsmiljöer. Det kan däremot bli en konsekvens om rätt förutsättningar finns för att arbeta med professionella innehållsfrågor. För det krävs det kunskap och förståelse för samtidskonstens logik och fält, det krävs också att det finns tilltro till professionellt arbete och kvalitetsbegreppet. Det krävs också ett mod och en långsiktighet samt möjlighet för eventuella misslyckanden i de enskilda projekten och utställningarna. För den konst som inte innebär ett risktagande, prövande, experimenterade och eventuellt också misslyckande på kort sikt, kan omöjligt uppnå den kvalitativa höjd som den emellanåt landar i, vilket är en förutsättning för att upplevas relevant och angelägen för en bredare publik Kultur i Väst i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen (VGR) har genom sitt regionala kulturarbete erfarenheter inom konstområdet som är intressanta även för utredningsuppdraget från Landstinget i Uppsala län. VGR utvecklade tidigt en verksamhet som heter Kultur i Väst, vars främsta uppgift är att verka främjande för de olika konst- och kulturverksamheter som finns i regionens samtliga 49 kommuner. Kultur i Väst har två konstkonsulenter (sammantaget ca 1,5% heltid, har varierat något över tid) som arbetar med att utveckla nätverk mellan olika utövare inom konstfältet i de olika kommunerna, skapa seminarieprogram med olika frågor kring alltifrån pedagogik till videokonst i det offentliga rummet, författa nyhetsbrev och andra kommunikationskanaler för professionella konstutövare och andra intresserade att få information om vad som händer inom regionens konstverksamheter och så vidare. 7 Med andra ord ett slags samordnande länk som finns i många olika kommuner och regioner i Sverige och som även har funnits i Uppsala län sedan 2008 (Konst i Uppland). Det gemensamma är att konstkonsulenterna i VGR och i Uppsala län inte har haft en produktionsbudget för att genomföra konstnärliga projekt, utan istället verkat som ett strategiskt stöd för kommunerna och de befintliga verksamheterna Ekonomiska prioriteringar inom olika konstområden ett par jämförelser Västra Götalandsregionen har en total kulturbudget på drygt 1, 2 miljarder kronor och under 2012 så avsattes 16,2 miljoner kronor till bild- och formsektorn, vilket utgör ungefär 1,3% av den totala budgeten. Det kan jämföras med att scenkonsten i 7 För mer information om Kultur i Väst, läs uppdragsbeskrivning 10

11 samma budget kostade 636 miljoner kr, inte mindre än 51,7% av den totala budgeten. I båda budgeterna ingår såväl kostnader för de fasta regionala institutionerna inom respektive område liksom verksamhetsstöd till det fria kulturlivet (dock inte projektstöd). I Landstinget i Uppsala läns budget 2012 så går kr till Konst i Uppland utav 37,6 miljoner i totalt anslag till de regionala aktörerna. Därtill har Konst i Uppland ett statligt anslag på ytterligare kr. Landstinget i Uppsala län har därtill en enhet med 3,5 heltidstjänster och en budget på ca 4,3 miljoner för att bland annat arbeta med permanent konstnärlig gestaltning av landstingets lokaler. 8 Upplandsmuseet har ett landstingsanslag på drygt 19 miljoner och Musik i Uppland på 10,3 miljoner. 9 Trots att ovanstående jämförelser inte på något sätt är heltäckande, så ger de en indikation över prioriteringar inom de olika konst- och kulturfälten. Så här ser det även ut runt om i många kommuner, andra regioner liksom i de statliga prioriteringarna genom Kulturrådet. Det är naturligtvis så att det är de fasta institutionerna, oavsett inom vilket konstområde, som kostar mest eftersom de har höga fasta personalkostnader, hyror och så vidare. Men vid jämförelser mellan å ena sidan kulturhistoriska institutioner, teatrar, musik och å andra sidan bild- och formområdet med konstmuseer och konsthallar så är skillnaderna i budgeter mycket stora oavsett om de finansieras av kommuner, regioner eller staten. Vid en ytterligare jämförelse kan nämnas Uppsala konstmuseum, som en kommunal verksamhet med en budget på 9,5 miljoner , medan kommunen satsade hela 61,4 miljoner på Uppsala stadsteater under Samtidskonstens utveckling måste speglas i ekonomiska prioriteringar Som jag nämnde tidigare har det som fortfarande kallas bild- och formområdet utvecklats under flera decennier i en riktning som kulturpolitiken och de ekonomiska prioriteringarna inte hunnit i fatt. Att scenkonst (teater, dans och musik) är kostnadskrävande konstformer är inte svårt att förstå, eftersom de i huvudsak bygger på gestaltning av levande människor (löner och pensioner) och dessutom kräver stora byggnader (höga lokalkostnader) och där själva produktionen av en föreställning ses som en självklar del av verksamheten. Konstmuseer och konsthallar förväntas till största delen arbeta med befintliga samlingar eller verk som redan är färdigproducerade av samtida konstnärer och därmed ägna sin verksamhet åt den publika delen: utställningar och pedagogik. Det är omöjligt att föreställa sig en teater eller ett konserthus som enbart stöds i den publika verksamheten utan tid till produktion, förberedelse, och repetitioner. Men eftersom samtidskonstens utveckling har gått från de mer traditionella uttrycken som till exempel måleri och skulptur till att även omfatta ljud/musik, performance/teater/scenkonst, till text/litteratur, film och videoproduktioner, till arkitektur och rumsliga installationer till socialt engagerad konst 8 Enligt uppgifter från Kulturdirektör Calle Nathansson i möte Observera att budgetposten för kulturenheten inte ingår i de 37,6 miljoner som avser De regionala kulturaktörernas offentliga finansiering i Regional kulturplan för Uppsala län, sid Regional kulturplan för Uppsala län, sid Enligt skriftligt intervjunderlag från Sten Bernhardsson, Kulturchef Uppsala kommun 11 Ibid. 11

12 utanför den traditionella konstinstitutionen, så är det inte längre möjligt att arbeta med högkvalitativ och internationell samtidskonst utifrån tidigare premisser. Produktionsprocesser och utställningsverksamhet ser ut på ett helt annorlunda sätt än tidigare och är betydligt mer komplexa och kostnadskrävande, vilket måste beaktas i kulturpolitiska ekonomiska prioriteringar. Med den ökande kulturturismen så är det värt att påminna om att publikens kunskap och omvärldsbevakning är stor och därmed också förväntningarna på vad ett konstmuseum och en konsthall kan erbjuda för innehåll. Det går därför inte enbart att peka på sviktande besökssiffror som ett mått på minskad angelägenhetsgrad, utan att förstå att det ofta handlar om bristande förutsättningar att bedriva en verksamhet med relevant och nyskapande innehåll i internationella jämförelser. 4. ANALYS AV FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT I LÄNET BEDRIVA REGIONAL BILDKONSTVERKSAMHET De olika kommunernas förutsättningar och önskemål Uppsala län består av åtta kommuner med väldigt olika förutsättningar sinsemellan. Uppsala kommun är till och med landets fjärde största kommun med drygt invånare. I hela Uppsala län bor ca människor totalt i Håbo, Enköping, Knivsta, Tierp, Älvkarleby, Östhammar, Heby och Uppsala. 12 Uppsala är länets absolut största stad med nästan två tredjedelar av länets befolkning och därmed en naturlig knutpunkt. Men geografiskt så ligger exempelvis Östhammar och Älvkarleby betydligt närmare Gävle och i pendlingskommunen Håbo, relaterar de flesta invånarna till Stockholm snarare än till Uppsala. 13 Kommunernas befintliga arbete med konst skiljer sig åt. Flera kommuner arbetar mycket med permanent offentlig utsmyckning, och till exempel Enköping och Tierp uttrycker särskilt vikten av det stöd som länets befintliga kulturenhet, där permanent konstnärlig gestaltning utgör en del av verksamheten, erbjuder idag. En del kommuner ger förslag på hur det stödet kan utvecklas ytterligare. 14 Önskemålen kretsar kring stöd i avtalsskrivning, vidareutbildning för samtidskonst i offentlig utsmyckning, till exempel användningen av nya tekniker, men också stöd i arbetet med kommuninvånare då offentlig konst ofta väcker starka känslor. Hur kan medborgarna inkluderas i den här processen och hur ska man förhålla sig mellan konstnärliga intentioner, uppdrag och mottagande? I Knivsta kommun är frågan kring bristen på offentlig konst i fokus, och man har nu ett pågående arbete kring att förbättra detta Uppländsk drivkraft 3.0, regional utvecklingsstrategi av Regionförbundet Uppsala län, Enligt skriftligt intervjuunderlag från Åsa Eriksson, kulturstrateg Håbo och Jessica Lindegren, Kultur- och fritidschef i Älvkarleby 14 Enligt skriftligt intervjuunderlag från Bengt Svensson, strateg Enköping och Christina Öhlén, kultursekreterare i Tierp 15 Enligt skriftligt intervjuunderlag från Lena Larsson, Förvaltningschef Fritid och kultur tillika demokrati i Knivsta. 12

13 Flera kommuner arbetar med Skapande skola och har en välutvecklad pedagogisk konstnärlig verksamhet med kulturskolor som framför allt riktar sig till barn och unga. 16 Det har uttryckts önskemål om, framför allt i de kommuner som ligger långt ifrån Uppsala, att få tillgång till pedagoger och konstnärer kopplat till pågående utställningar och aktuella frågor ute i kommunerna snarare än att hela skolklasser ska åka till Uppsala konstmuseum för den sortens pedagogiska verksamhet. 17 Flera kommuner uttrycker behov av utvecklade nätverk, fortbildning och rådgivande stöd i den pedagogiska verksamheten och önskar en sådan funktion från länet. 18 I flera kommuner är konst- och ateljéföreningarna relativt stora aktörer, främst i Uppsala men även i Enköping, Håbo och Tierp, vilket inte minst vittnar om att många konstnärer är bosatta i dessa kommuner. I Tierps kommun arrangerar man årligen Konst på väg, som är ett välbesökt och uppskattat arrangemang där professionella konstnärer och autodidakter ställer ut sida vid sida efter ett jurybedömt urval. 19 I andra kommuner finns det inga konstföreningar alls. Håbo kommun är en expansiv pendlingskommun där kommunens centralort Bålsta är i en pågående process att gå från tätort till stad. Håbo kommun betonar särskilt den pågående processen av att skapa nya kulturmötesplatser för Bålstas invånare. Håbo undersöker möjligheten att arbeta med metoden Cultural planning i detta omfattande utvecklingsarbete. Håbo kommun uttrycker särskilt önskemål om att genom länet få tillgång till en strategisk funktion för att driva konst som en process kopplat till stadsoch samhällsutveckling. Det kan handla om att bolla idéer kring potentiella konstprojekt och att få stöd och råd samt en större omvärldsbevakning inom konstfältet. 20 I flera kommuner som Tierp, Älvkarleby och Östhammar är biblioteket en naturlig mötesplats där också en viss utställningsverksamhet bedrivs. Det finns önskemål om att få stöd och rådgivning kring hur utställningslokalerna i biblioteken bäst kan nyttjas liksom råd som rör själva rummets utformning 21. Ett slags strategiskt curatorsbollblank Uppsala kommun Uppsala kommun är som tidigare nämnt den största kommunen i länet med nästan två tredjedelar av regionens invånare. Uppsala har också en betydande kulturell infrastruktur och en kulturbudget på kronor under Kommunens 16 Enköping, Knivsta och Tierp. 17 Telefonsamtal med Urban Forsgren, kultursekreterare i Älvkarleby kommun 18 Enköping, Knivsta, Älvkarleby och Tierp. 19 Enligt skriftligt intervjuunderlag med Christina Öhlén, kultursekreterare i Tierp 20 Skriftlig och muntlig intervju med Åsa Eriksson, strateg i Håbo kommun. 21 Skriftliga och muntliga intervjuer med Christina Öhlén, kultursekreterare i Tierps kommun, skriftlig intervju med Sanna Hansson, vik kultursekreterare i Östhammars kummun och skriftlig intervju med Jessica Lindegren, Kultur och fritidschef i Älvkarleby 22 Kultur- fritid/beslut- om- kulturnamndens- budget- 2013/ 13

14 kulturbudget är således nästan två gånger så stor som hela Uppsala läns landstings kulturbudget, vilken för 2013 uppgår till 87 miljoner kronor. 23 I Uppsala ligger också Upplandsmuseet, Uppsala konstmuseum och Uppsala universitet. Utredningens uppdrag innefattar att ta fram förslag på samarbetsformer mellan dessa tre aktörer, liksom att ta fram förslag på en permanent- och en mobil utställningsverksamhet som utgår från befintliga strukturer på Upplandsmuseet, varför en särskilt stor del av detta avsnitt tilldelas Uppsala kommun. Det finns två utredningar Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län från 2012 och Nya Rum för Konsten från 2011, som genomförts på uppdrag av Uppsala kommun, vilka är viktiga att beröra i den här utredningen för att förstå de förutsättningar som finns för Landstinget Uppsala län att utveckla samarbeten med kommunala verksamheter Utredningen Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län Sedan 1993 ansvarar Landstinget i Uppsala län för Stiftelsen Upplandsmuseet och Uppsala kommun ansvarar för Uppsala konstmuseum. 24 I utredningen Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län från 2012 på uppdrag av Uppsala läns landsting och Uppsala kommun, så menar textförfattaren Eva Schöld att den ursprungliga överenskommelsen för uppdelning av ansvar mellan kommun och landsting, och därmed de ekonomiska åtaganden dessa emellan för respektive kulturinstitutioner, uppgick till 45% för Landstinget i Uppsala Län och 55% för Uppsala kommun. Eva Schöld menar att dagens (2012) totala procentuella fördelning mellan landstinget och kommunens kulturinstitutioner istället uppgår till 23% respektive 77%, men konstaterar samtidigt att Uppsala kommuns satsningar på det nya konserthuset och på stadsteatern och även på en rad andra ändamål och kulturevenemang fått genomslag i siffrorna. 25 Det bör därför också nämnas att Uppsala kommun satsar ca 30 miljoner kr av sin kulturbudget om året på Uppsala Konsert & Kongress sedan invigningen , vilket motsvarar en dryg tredjedel av Landstinget i Uppsala Läns totala kulturbudget på 87 miljoner kr (för samtliga åtta kommuner) under Som tidigare nämnt satsar Uppsala kommun inte mindre än 61,4 miljoner på Uppsala stadsteater under Eva Schöld föreslår i sin utredning att Uppsala konstmuseum blir en enhet under stiftelsen Upplandsmuseet och att Landstinget i Uppsala län blir huvudman för båda institutionerna. Efter att Eva Schölds utredning lagts fram så fattade Landstingsstyrelsen beslut den att för närvarande inte gå vidare i frågan om organisationsförändringar eller förändringar i huvudmannaskap för de berörda kulturinstitutionerna i Uppsala Län. Däremot ger man i uppdrag till Landstinget i Uppsala läns kulturnämnd att undersöka möjligheterna till fördjupat samarbete och samverkan mellan Eva Schöld Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län, Ibid, sid Ibid, sid sid

15 verksamheterna Upplandsmuseet, Uppsala Konstmuseum, Musik i Uppland och Uppsala Konsert & Kongress. 28 Den här utredningen utgår därför ifrån att en sammanslagning mellan Upplandsmuseet och Uppsala konstmuseum inte kommer att ske, utan tar i istället sin utgångspunkt i hur samarbeten och samverkan mellan de olika verksamheterna kan utvecklas Utredningen Nya Rum för Konsten En annan viktig utredning är Nya Rum för Konsten från 2011 och den pågående diskussionen i Uppsala kommun om att eventuellt inrätta ett nytt museicenter på slottet. Den nya byggnaden beräknas kosta närmare en halv miljard och det finns fortfarande frågetecken kring om det överhuvudtaget är möjligt rent tekniskt att genomföra. Efter samtal med Sten Bernhardsson, Kulturdirektör i Uppsala kommun och Kajsa Bergdahl, utvecklingsstrateg på Uppsala kommun så framgår det att viljan från kommunens sida är stark, men att det fortfarande råder oklarheter kring vad man vill fylla det nya museicentret med för innehåll, tillika hur verksamheterna ska finansieras. 29 I utredningen Nya Rum för Konsten beskrivs tankarna om en möjlig plan för vad man kallar för Museum U, Konsthall U och ett auditorium med mera. Utgångspunkten är konst, såväl samtida konst som samlingar, men man pekar även på forskning, gästateljéer och andra möjliga innehåll. 30 Oavsett var dessa planer landar i framtiden är vägen dit lång och min bedömning är att Landstinget i Uppsala län bör satsa på konstnärligt innehåll snarare än en ny byggnad i detta skede. Det ska dock poängteras att mina rekommendationer för Landstinget i Uppsala läns framtida satsningar tar kommunens planer på ett nytt museicenter i beaktning. Uppsala är en stad med ett omfattande och rikt kulturliv, med bland annat en välrenommerad teater och ett framgångsrikt konserthus. Uppsalas välkända historia med den berömda domkyrkan och som ärkebiskopssäte är unikt i sitt slag. Genom ett av de främsta universiteten är Uppsala en kunskapsstad i världsklass. Men precis som också utredningen Nya Rum för Konsten konstaterar, så har Uppsala en lång väg kvar till att kunna kallas en konststad. I inledningen så konstaterar textförfattarna att i den förstudie som togs fram som underlag för utredningen så framkom önskemål om fler och bättre utställningsmöjligheter, tillgång till ateljéer, öppna mötesplatser samt ökad tillgänglighet till utställningar liksom ett nybyggt konstmuseum med gästateljéer och internationella utbyten. Många efterlyste också en plattform för konstnärliga uttryck och där man skulle kunna mötas för interaktion och samarbete mellan olika konstnärliga uttrycksformer och mellan forskare och konstnärliga gestaltare Protokoll från med Dnr CK Möten med Kajsa Bergdahl, utvecklingsstrateg Uppsala kommun och Sten Bernhardsson, Kulturdirektör Uppsala kommun, Utredningen Nya Rum för Konsten, sid Ibid, sid 9. 15

16 4. 3 Slutsats Landstinget i Uppsala län omfattar åtta olika kommuner med mycket olika förutsättningar, behov och önskemål vad gäller samtidskonst. För några kommuner är de befintliga konstsatsningarna framför allt inriktade på offentlig utsmyckning av permanent karaktär. Den här utredningen berör inte den del av landstingets kulturenhet som idag arbetar med permanent konstnärlig gestaltning. Istället är det genom att inrikta sig på tillfälliga och situationsspecifika konstprojekt såväl utställningar i befintliga lokaler runt om i kommunerna, tillfälliga produktioner i det offentliga rummet, programverksamhet samt som resurs och strategiskt stöd i stadsutvecklingsfrågor som en ny regional bildkonstverksamhet kan fylla en ny och viktig funktion. Genom att införliva den del av länets kulturenhet som idag kallas Konst i Uppland, det vill säga en konstkonsultentfunktion i den nya verksamheten, så kan man fortsätta att arbeta som strategiskt stöd och bollplank i kommunernas pedagogiska arbete. Konstkonsulentfunktionen som en del av den nya verksamheten möjliggör för en mer genomtänkt och övergripande programverksamhet där det curatoriella och konstnärliga arbetet inte separeras från pedagogiken, utan istället är integrerade, vilket skulle förstärka samtliga områden. Uppsala som länets största kommun har också den största andelen befintliga konstverksamheter, med Uppsala konstmuseum som den huvudsakliga institutionen. Uppsala är dock fortfarande i jämförelse med många andra svenska kommuner och städer, en mycket marginell konststad. I Uppdragsplanen för 2013 så beskrivs Konstmuseets huvuduppgift att samla, vårda och tillgängliggöra konst genom att arbeta med museets samlingar och göra strategiska inlån av konst. Vidare kan man läsa att Konstmuseet har ett särskilt ansvar att lyfta fram och synliggöra den regionala (uppländska) konsten och Uppsala universitets konststudiesamling. 32 Så även om Konstmuseet också ska fungera som ett kunskapsnav som presenterar, diskuterar och problematiserar såväl äldre som samtida uttryck inom områden bildkonst, arkitektur och design 33 så handlar huvuduppdraget om samlingar och redan befintlig konst. Ingenstans i uppdragsbeskrivningen nämns produktion som ett sätt för Konstmuseet att aktivt vara med och skapa en samtid, det vill säga morgondagens historia. Den modesta budgeten på 9,5 miljoner om året tillåter heller inte den sortens produktionsorienterad verksamhet. 34 Uppsala kommun har som inriktningsmål under att öka kulturella uttryck i den offentliga miljön och satsar 6 miljoner på offentlig konst under Det är en ökning på drygt en miljon från Uppdragsplan 2013, av Uppsala kommuns kulturnämnd, sid Ibid. 34 Konstmuseets budget enligt skriftligt intervjuunderlag från Sten Bernhardsson, Kulturdirektör i Uppsala kommun. 35 Ibid, sid 3. 16

17 Det finns ingen konsthögskola i Uppsala vilket skulle innebära ett naturligt inflyttande av unga konstnärer och en nod för skapande. De utbildningar som finns inom konsten är av mer teoretisk karaktär i konstvetenskap och kultur- och entreprenörskap (också inom konstvetenskapliga institutionen) på Uppsala universitet. Det finns en del konstnärskluster och konstföreningar som till exempel Konstnärsklubben, men andra initiativ från fria aktörer som arbetat med utställningar av samtidskonst som Konsthuset (Uppsala Konsthall) har lagts ner på grund av bristande offentligt stöd. För att i framtiden möjliggöra för en framgångsrik ny konsthall och ett museikluster, så är det viktigt att satsa på ett långsiktigt och förebyggande arbete i att bygga såväl en konstscen som en bredare publik. Baltic Art Center i Newcastle blev en succé, men först efter sex års intensivt förarbete både i form av publika tillfälliga konstinstallationer och i form av att skapa en relation med det lokala och internationella genom ett aktivt programarbete. Uppsala kan bli en angelägen konststad genom om att dels förstärka den konstscen som redan finns och tillgodose behovet av fler ateljéer, fler och bättre utställningsmöjligheter om än i mindre skala och mötesplatser för internationella utbyten som uttrycks i den förstudie som föreligger Nya Rum för Konsten. Att förstärka Konstmuseets samtidskonstuppdrag skulle också bidra till att bygga en publik också för framtiden. Den nya regionala konstverksamheten kan som samarbetspart till Konstmuseet förstärka den produktionsorienterade verksamheten. Den nya regionala verksamheten kan också bidra till Uppsalas mål att öka kulturella uttryck i den offentliga miljön genom tillfälliga och situationsspecifika konstprojekt i det offentliga rummet eller i lokaler som för tillfälligt står tomma. Det förslag på en ny regional konstverksamhet som jag presenterar i nästa kapitel har i möjligaste mån tagit hänsyn till alla Uppsala läns åtta kommuner och de särskilda förutsättningar, behov och önskemål som respektive kommun givit uttryck för. Genom att skapa en liten och flexibel verksamhet, med en produktionsbudget för tillfälliga och situationsspecifika konstprojekt och programverksamhet, ämnar den nya verksamheten förstärka befintliga konstverksamheter och andra satsningar som görs i respektive kommun. 5. FÖRSLAG PÅ VERKSAMHETER I ENLIGHET MED UPPDRAGET 5.1. En permanent utställningsverksamhet som utgår ifrån befintliga strukturer på Upplandsmuseet Jag ställer mig mycket tveksam till att inrätta en permanent utställningsverksamhet som utgår från befintliga strukturer på Upplandsmuseet. Anledningarna är flera. Men framför allt är kontexten och lokalerna på Upplandsmuseet inte generellt ändamålsenliga för samtidskonstutställningar. Samtidskonst och kulturhistoria har definitivt många beröringspunkter, men är enligt min mening inte tillräckligt många för att förena i en permanent, gemensam och utåtriktad publik verksamhet. Det skulle innebära en förvirring såväl bland personalen (befintlig som ny) eftersom arbetet skiljer sig avsevärt åt och kräver olika slags 17

18 kunskap och erfarenhet; det skulle definitivt innebära en förvirring för publiken; och det skulle inte gynna arbetet med internationell högkvalitativ samtidskonst eftersom det vore svårt att få trovärdighet inom konstfältet genom att ingå i Upplandsmuseets utåtriktade verksamhet. Däremot är det vanligt med samtida konstnärer som intresserar sig för kulturhistoriska samlingar och det finns ingenting som talar mot att Upplandsmuseets samlingar och befintliga utställningsverksamhet skulle tillföras ytterligare perspektiv genom att också arbeta med konstnärer. Samtidskonsten har dessutom mycket kunskap och lärdom att hitta i kulturhistoria och den enorma erfarenhet som finns inom Upplandsmuseet skulle kunna vara en viktig resurs i det förslag på verksamhet som jag förespråkar. Det är också fullt möjligt att den nya verksamheten kan producera en tillfällig konstutställning i samarbete med Upplandsmuseet En mobil utställningsverksamhet i länet som utgår från Upplandsmuseet Jag har prövat tanken att ge ett regionalt uppdrag till Uppsala konstmuseum men kommit fram till att det är fel väg att gå. Att ge ett regionalt uppdrag till en redan befintlig kommunal verksamhet är i sig förenat med problematik. Komplexiteten förstärks dessutom av bakgrunden med tidigare diskussioner om huvudmannaskap för institutionerna i Uppsala. 36 Jag föreslår istället att Landstinget i Uppsala län inrättar en ny verksamhet i egen regi. Lite längre fram ger jag tre olika alternativ på hur en sådan verksamhet kan organiseras, där ett förslag är att ingå som en fristående enhet under Upplandsmuseet. Den nya verksamheten föreslås bestå av två medarbetare med curatoriell kompetens, det vill säga erfarenhet av att producera utställningar och gedigen kunskap om samtidskonst. Den ena curatorn har förslagsvis ett större strategiskt ansvar och besitter ett stort internationellt och nationellt nätverk liksom stor erfarenhet av att arbeta med samtidskonst såväl innanför som utanför traditionella konstinstitutioner. Den andra curatorn har företrädesvis en stor lokal kännedom och erfarenhet av att arbeta med utställningsproduktion och programverksamhet i Uppsala och gärna andra kommuner inom Uppsala län. Den nya verksamheten kommer att uppnå målet om en mobil utställningsverksamhet i länet, om än på ett oväntat och otraditionellt sätt. Men att skapa vandringsutställningar som turnerar runt i länet är ingenting jag rekommenderar av flera anledningar. Dels kräver det liknande lokaler för utställningsverksamhet i samtliga kommuner, vilket inte är fallet. Dels har de olika kommunerna olika pågående processer i sitt arbete med samtidskonst och därmed olika behov vilka inte skulle mötas med en och samma utställning. De olika kommunerna har dessutom olika publika förutsättningar, vilket kanske är den viktigaste aspekten. Den nya verksamheten, i enlighet med mitt förslag, skulle genom sin flexibilitet och kompetens bättre tillmötesgå kommunernas olika behov. Därmed kommer de konstprojekt och 36 Se Eva Schölds utredning Organisation och huvudmannaskap för vissa kulturinstitutioner i Uppsala län,

19 programverksamheter som genomförs att upplevas mer relevanta och angelägna såväl för kommunernas medarbetare som medborgare. Mobiliteten ligger således inte i utställningsverksamhetens mobila karaktär, utan vilar istället i den nya organisationsformens arbetsmetod - situationsspecifika och tillfälliga konstutställningar Exempel på ett situationsspecifikt och tillfälligt konstprojekt Ett exempel på hur ett sådant situationsspecifikt och tillfälligt konstprojekt kan se ut är konstnären Elin Wikströms verk Parkour ++++ som del 1 i utställningsserien Street Level i Göteborg under sommaren 2012, producerad av MAP, Mobile Art Production. I egenskap av curator för MAP blev jag kontaktad av Björn Sandmark, Kulturchef i Göteborg, som undrade om jag var intresserad av att producera en utställning i området runt Opaltorget i Tynnered, en relativt central förort i Göteborg. Området har varit föremål för olika stadsomvandlingsplaner under ett tiotal år, men de har av olika anledningar gått i stöpet. Vid tidpunkten för kontakten, under hösten 2011, hade Stadsbyggnadskontoret i Göteborg fått igenom detaljplaner och delar av Opaltorget skulle rivas, ett nytt torg och nya bostadsrättshus byggas, och man planerade även för omfattande fasadrenoveringar i de hyresrätter som Tynnered till största delen består av. Tynnered har under många år haft stora problem med gängbråk och vandalisering, vilket har skapat en rädsla hos stora delar av de boende och verksamma i området. Till följd av den rädslan är området ofta tomt och ödsligt vilket i sin tur skapar ytterligare rädsla, en ond spiral. Det är egentligen inte fler än ett tjugotal ungdomar som utgör den innersta kärnan av det gäng som upplevs dominera området, men just vid tidpunkten kring skolavslutning och innan skolstart, när många föräldrar arbetar, så blir det extra stökigt eftersom många ungdomar är rastlösa och inte har någonting att göra. Genom att vandalisera och bråka så ämnar ytterligare ett stort antal ungdomar imponera på den innersta kärnan och torget känns allmänt stökigt. Oavsett om rädslan är befogad eller inte, så upplevs dessa ungdomar ta över och varken vuxna eller barn rör sig gärna utomhus. Efter att Kulturchefen Björn Sandmark kontaktat mig, så började jag att göra gedigen research av Tynnered för att skapa en fördjupad bild av vilka som bor och verkar där. Jag bjöd in konstnären Elin Wikström som är pionjär inom området relationell estetik och som har arbetat med socialt engagerad konst alltsedan 90-talet. Hon bor i Göteborg sedan många år tillbaka och har deltagit i diverse mer traditionella konstutställningar i Göteborg, men aldrig genomfört ett mer omfattande deltagande konstprojekt utanför konstinstitutionen. Efter månaders gemensam research, med över ett hundratal personliga möten så började idén ta form. Det stod klart att vi inte ville arbeta med enbart ungdomar, utan istället ville utgå från alla generationer för att bygga relationer de emellan och också levandegöra torget just vid de tidpunkter som är som mest utsatta. Parkour ++++ av Elin Wikström tog plats under perioden 15 juni 19 augusti Den juni kunde alla bosatta och verksamma i Tynnered mellan år testa parkour i området kring Opaltorget. Träningen var gratis och leddes av den etablerade parkour-utövaren Elias Fryk tillsammans med konstnären Elin Wikström och ägde rum från förmiddagen till sen kväll. Med parkour som utgångspunkt ville 19

20 Elin Wikström och MAP skapa förutsättningar för en dialog, möten och relationer över generationsgränserna. Parkour blev också ett sätt för de bosatta att återupptäcka sitt område med andra sinnen och att återta relationen och känslan av tillhörighet i området. I augusti återaktiverades Parkour ++++ i en del II med som också kopplade ihop diskussioner om Opaltorgets framtid, det offentliga rummets betydelse, användning och erodering samt den socialt engagerade konstens problem och möjligheter. Elin Wikström är oerhört nöjd med den konstnärliga idén och gestaltningen. Många nya möten skapades och torget blev som en levande skulptur från morgon till kväll under de veckor Parkour ++++ ägde rum. Därtill fick projektet ett enormt medialt genomslag och Opaltorget var för första gången på länge inte föremål för artiklar som handlade om brinnande bilar eller annan vandalisering, utan istället om någonting positivt. Själva parkouraktiviteten kommer att leva vidare på olika sätt genom de människor som bor och verkar i Tynnered, och Elin Wikström har fått flera förfrågningar att genomföra verket i andra områden som påminner om Tynnered. Projektet genomfördes även i Tensta i samarbete med Tensta Konsthall under andra delar av sommaren Det här exemplet visar på hur man som konstnär och curator kan utgå ifrån en särskild plats eller situation och skapa ett verk utifrån det specifika sammanhanget. Just i det här fallet byggde verket på ett publikt deltagande och vände sig framför allt till de boende och verksamma i ett särskilt område. Det kan se väldigt annorlunda ut beroende på vilket sammanhang man utgår ifrån. Men att som curator arbeta med situationsspecifika och tillfälliga konstprojekt kan också innebära det motsatta, att man utgår ifrån en konstnärlig idé och sedan finner den rätta platsen för verket att produceras och visas. För den nya verksamheten enligt mitt förslag, kommer uppdraget även innefatta att ta fram befintliga verk och hitta nya situationer och sammanhang inom Uppsala län för de att visas i Tre förslag på organisationsformer Uppdraget innebär att ta fram förslag på en mobil utställningsverksamhet som utgår från Upplandsmuseet. Det är en av tre möjliga organisationsformer jag ger förslag på. Det finns för- och nackdelar med samtliga tre alternativ. Men som jag nämnde tidigare så är det inte självklart att man väljer att utgå ifrån Upplandsmuseets befintliga organisation för den nya verksamheten, då verksamheterna skiljer sig åt avsevärt. 1. En fristående enhet under Stiftelsen Upplandsmuseet Om Landstinget i Uppsala län väljer att skapa en enhet under Stiftelsen Upplandsmuseet vars uppdrag är att arbeta med mobil utställningsverksamhet, samt att vara verka som en strategisk funktion för att driva konst som en process kopplat till stads- och samhällsutveckling, är det enligt min mening ytterst viktigt att den nya enheten får en egen och ny uppdragsbeskrivning av Landstinget i Uppsala län. Det är också viktigt att den nya enheten får en öronmärkt budget av landstinget som inte kan användas till andra ändamål inom Stiftelsen Upplandsmuseet. Det kan också vara så att den nya enheten bör ligga någon annanstans än i Upplandsmuseets 20

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål

Innehållsförteckning. 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål Innehållsförteckning 1 Direktiv 1.1 Bakgrund: Kultursamverkansmodellen 1.2 Innehåll i de regionala kulturplanerna 1.3 Kulturpolitiska mål 2 Organisation 2.1 Arbetet med regional kulturplan i Uppsala län

Läs mer

Uppsala kommuns framtida konstverksamhet och lokalisering av Uppsala konstmuseum

Uppsala kommuns framtida konstverksamhet och lokalisering av Uppsala konstmuseum KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Sörås Staflin Pia 2016-10-27 KTN-2016-0347 Werkmäster Daniel Rev 2016-11-15 Kulturnämnden Uppsala kommuns framtida konstverksamhet och lokalisering av

Läs mer

DIVISION Kultur och utbildning

DIVISION Kultur och utbildning Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling

Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum för konstutveckling TJÄNSTESKRIVELSE Kultur i Halland Ingemar Andréasson Utvecklingsledare Datum Diarienummer 20150410 DNKS150152 Driftnämnden Kultur och skola Överenskommelse om samverkan för Konst i Halland ett resurscentrum

Läs mer

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017

Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017 1 (11) Uppdragsbaserat verksamhetsstöd till Regionteater Väst, 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 175-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats:

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft. Länskulturen en del av Regionförbundet Jämtlands län Egna verksamheter Estrad Norr Scenkonstinstitution för musik, teater, musikteater, dans Filmpool Jämtland

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

~ Gävleborg Ankom

~ Gävleborg Ankom Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015

Tillgänglighet och delaktighet. Karlstad 26 februari 2015 Tillgänglighet och delaktighet Karlstad 26 februari 2015 Centrala element i kulturpolitiken Ända sedan 1930-talet har tillgänglighet och delaktighet varit centrala element i kulturpolitiken. Exempel: q

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och

Läs mer

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-03-15 Ansvarig: Annelie Krell Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur 2013-2015 Bakgrund och utgångspunkter... 3 Inriktning... 4 1. Öka möjligheterna för medborgarna att ta del av konst och

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor? Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen

Läs mer

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs

Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Kultur- och fritidspolitisk plan för Höganäs Vision, mål, inriktning, prioriteringar och handlingsplan för att Spela samman! Visionen Spela samman! Vår vision för vår verksamhet är att den ska bidra till

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden

Inriktning för offentlig utsmyckning i Eskilstuna kommun Förslag till beslut. Diariebeteckning KFN/2013:281. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden 2013-10-07 1 (7) Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna konstmuseum Kenneth Åström 016-710 17 11 Josefine Bolander 016-710 71 66 Diariebeteckning KFN/2013:281 Kultur- och

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad 2015 2022 Sida: 2 (7) Inledning Kulturen spelar en allt viktigare roll för samhällsutvecklingen. Därför har också Mariestads kommun tagit fram en

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Gävle Symfoniorkester

Gävle Symfoniorkester Uppdragsöverenskommelse 2016 Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävle borg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande överenskommelse om regionalt uppdrag för år 2016. Grund för överenskommelsen

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Konstpolitik. Kulturpolitik. Kulturplanering

Konstpolitik. Kulturpolitik. Kulturplanering Konstpolitik Kulturpolitik Kulturplanering Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser Innehåll 4 Förord 5 Uppsala län 6 Kulturpolitisk bakgrund 8 Ett analysverktyg 10 Konstpolitik

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Kultur- och Biblioteksprogram. för Borås Stad Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Kultur- och Biblioteksprogram för Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Budget för Kulturförvaltningen 2014

Budget för Kulturförvaltningen 2014 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-09-24 RS130356 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Budget för Kulturförvaltningen 2014 Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2017 1(6) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland

Yttrande - Handlingsplan 2017 regional kulturverksamhet - Kulturplan Sörmland Kultur- och fritidsnämnden 2016-07-13 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:116 Lena Klintberg 016-710 13 71 Kultur- och fritidsnämnden Yttrande - Handlingsplan 2017 regional

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019

REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 REGIONAL KULTURPLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND 2016-2019 DISPOSITION STYRDOKUMENT KULTURENS INFRASTRUKTUR KULTURNÄMNDENS ARBETSSÄTT KULTURNÄMNDENS STÖDFORMER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVECKLING KONST- OCH

Läs mer

ICIA HOUSE EN NY MÖTESPLATS FÖR BARN OCH VUXNA I KINESISKA MUREN PÅ SKEPPSBRON

ICIA HOUSE EN NY MÖTESPLATS FÖR BARN OCH VUXNA I KINESISKA MUREN PÅ SKEPPSBRON ICIA HOUSE EN NY MÖTESPLATS FÖR BARN OCH VUXNA I KINESISKA MUREN PÅ SKEPPSBRON En blandverksamhet med utgångspunkt i produktion och internationellt utbyte inom konst, design & arkitektur INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2015 1(7) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.

4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet. 1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva

Läs mer

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN

REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN 2016-2019 olkbiblioteken bidrar till det öppna, demokratiska samhället genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning där bibliotekens särskilda uppgift är att främja litteraturens

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014

Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014 Kulturens Open Space Kosta 24 januari 2014 Varför är vi här? Två år med en regional kulturplan som vi byggt tillsammans Gemensam temperaturmätning av kulturområdet Två viktiga processer 2014 era inspel

Läs mer

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18

DEFINITIONER AV KULTURBEGREPP INOM HANDLINGSPLANEN FÖR KULTURSTRATEGI 2016... 19 STAD... 18 INLEDNING... 3 HANDLINGSPLANENS UTFORMNING... 4 ÅTAGANDE... 4 HANDLINGSPLANENS ÅTAGANDEN OCH MALMÖ STADS STYRMODELL... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 5 UPPFÖLJNING... 5 REVIDERING OCH NY HANDLINGSPLAN... 5 TILLGÄNGLIGHET

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 65,

Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 65, Kulturpolitiskt program för Karlshamns kommun Antaget av Kommunfullmäktige 65, 2007-04-02 2 2007-02-21 Innehåll Sid Bakgrund intentioner 3 Kultur Vad är det? 3-4 Vision 4 Innehåll 5-10 - Mötesplatser över

Läs mer

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)

På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017 1 (13) Långsiktigt uppdrag till Röda Sten Konsthall 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 23 oktober 2014, dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post:

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012

Regional kulturpolitik - Värmland. Karlstad 5 mars 2012 Regional kulturpolitik - Värmland Karlstad 5 mars 2012 Region Värmland Ett regionalt kommunförbund för regional utveckling, tillväxtfrågor samt kultur och folkbildning i Värmland. Huvudmän är Värmlands

Läs mer

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige

plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 119 Ansvarig: Kulturchef Revideras: Vid behov Följas

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Regional kulturplan för Uppsala län 2015-2017

Regional kulturplan för Uppsala län 2015-2017 Regional kulturplan för Uppsala län 2015-2017 Beslutad av kulturnämnden 2014-04-09, 42 Dnr KU2013-0107 Kulturnämnden 1 Kulturpolitisk strategi... 1 1.1 Kulturpolitisk utgångspunkt... 2 1.2 Övergripande

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8

Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Halmstad 2017-06-o7 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop. Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen Ds 2017:8 Riksteatern

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag

Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014. Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Strategikarta 2015 Kulturpolitiska mål Indikatorer Måltal Utfall 2014 Medborgarperspektivet Antal besök/år till kulturverksamheter med regionala bidrag Antalet besök/år till kulturverksamheter med regionala

Läs mer

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson

Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson kulturvara Kalmar 15 nov 2007 Irene Karlsson Välkommen till Karta x 2 Vara kommun 16 000 invånare - varannan på landsbygd - var fjärde i Vara Tillverkn/Jordbruk Tillverkningsindustri Jordbruk Låg utbildningsnivå

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Kulturpolitik för hela landet

Kulturpolitik för hela landet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2950 av Per Lodenius m.fl. (C) Kulturpolitik för hela landet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft

Läs mer

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016

Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016 1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar

Kultur i ögonhöjd - för, med och av barn och unga. Strategisk plan för barn- och ungdomskultur i Stockholm remissvar ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-11-19 Handläggare: Agneta Stenborg Telefon: 076-12 90 199 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Kultur

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015

Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Storumans kommun Kultur- och biblioteksplan 2012-2015 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-04-24 49 Vision Storumans kommuns kulturpolitik bidrar till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat

Läs mer

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan 1 (5) Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan Överenskommelse mellan Folkhögskolorna i Västerbottens län och Västerbottens läns landsting 2007 2009 1. Inledning Västerbottens läns landsting och

Läs mer