Det nya Junosuando. Eleverna lär sig med kroppen. - en del av det nya Pajala. Junosuandos äldsta förening, från 1903

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det nya Junosuando. Eleverna lär sig med kroppen. - en del av det nya Pajala. Junosuandos äldsta förening, från 1903"

Transkript

1 Det nya Junosuando - en del av det nya Pajala Sidan 2, Årgång: 1 Nummer: 3 Eleverna lär sig med kroppen Sidan 11 Småfötter ska springa i det nya huset Sidan 16 Junosuandos äldsta förening, från 1903 Sidan 22

2 LEDARE KRÖNIKA Samsyn och samverkan stärker Junosuando Projektet Learning by doing går mot sitt slut. Projekttiden var från början lagd till 18 månader vilket inneburit att tiden hade gått ut den 1 december Vi har av LAG-gruppen fått utökad tid till sista februari 2012 med oförändrad budget. Därefter ska det slutredovisas till länsstyrelsen. Learning by doing har som målsättning att utveckla och inspirera ett ideellt engagemang, samsyn och samverkan, för att stärka föreningsliv och näringsliv i Junosuando. Inledningsvis har engagemanget för projektet varit avvaktande och trevande på grund av osäkerhet om projektets syfte och mening. Vi har satsat mycket resurser och tid på att lyfta, belysa och visa på positiva, kreativa och utvecklande mötesplatser, arrangemang och aktiviteter som vi tror är bra för att skapa bestående värden i projektet. I styrgruppen för projektet, ser vi att acceptansen för projektet har stärkts och det känns att vi är på rätt väg. Informationen prioriterad Information om projektet, händelser och processer i byn, har varit prioriterade och vi har under projektperioden tagit fram resurser för att möjliggöra utgivning av Junosuandos nya tidning, Junosuando Magasinet. Vår målsättning är att ge en tidning med hög kvalitet, en attraktiv produkt, läsvärd för boende i byn men också för utflyttade. Magasinet ska spegla personer och företeelser, ledarsidan ska våga vara provokativ och inspirerande. Magasinet har i dag ungefär 300 prenumeranter varav 1/3 är bybor och 2/3 är bosatta på annat håll. Projektledningen förde diskussioner med ägaren av Flödet om en gemensam tidning. Tanken var att vi från projektet sida kunde vara en del i produkten för att i gengäld föra ut information om Learning by doing, till bybor och utflyttade. Då detta inte var möjligt, beslutade vi att ge ut en egen tidning och det första numret kom ut till hemvändardagarna detta år. PRODUKTION Junosuando-Magasinet är producerat av Lappland Kulturbyrå. Ansvarig utgivare: Junosuando IK (Learning By Doing), Sture Fredriksson Redaktion: Thomas Olofsson & Hasse Stenudd. Text och foto: Hasse Stenudd Layout: Elin Hollström Formidabel Tryck: Office, Luleå. Utveckla ett byaforum Den andra uppgiften för oss i projektet är att föra över erfarenheter och resultat av processerna till Intresseföreningen, som ska vara Junosuandos gemensamma och övergripande röst. Intresseföreningen har under hela projektperioden haft ledamöter i styrgruppen och på det sättet varit väl informerad om projektets mål, mening och avsikt. I nuläget finns ingen mottagare av projektets resultat, varför vi kommer att ägna sista delen av projektperioden till att utveckla och förankra en ny gemensam organisation, ett Byaforum. Det är av stor vikt att vi lyckas med det, med tanke på den enorma utveckling som nu sker i Pajala kommun. Kommunen och myndigheterna måste helt enkelt ha en gemensam samtalspartner som också har byns delegation/förtroende att representera Junosuando i gemensamma frågor. De arbetsuppgifter som ett Byaforum står inför, är till exempel: Tillvarata de många kreativa idéer som kommer fram bland annat på Junosuandos hemsida. Väg och trafiksäkerhetsfrågor Intraprenad - en möjlighet att stärka föreningslivet Service, bränsleförsörjning, ta kontakt med kommun och länsstyrelsen Fortsatt utgivning av Junosuandomagasinet. Till många av dessa projekt krävs extern finansiering, vilket bör ske i samråd med för ändamålet lämpliga myndigheter. Styrgruppen för EU-projektet Learning by doing : Mary Calla, Sture Fredriksson, Camilla Larsson, Annika Poromaa, Per-Olof Samskog och Birgitta Wiss. GOD JUL & GOTT NYTT ÅR Välkommen med dina tips om vad du tycker att vi ska uppmärksamma av det som händer och sker i Junosuando! Skicka ett mejl till Främling i mitt eget land Piipu, piipu, kukkaro ja piipu. Vanhan pojan tavaroita, kukkaro ja piipu. Den här sången sjöng min mor ofta när hon mjölkade korna. Jag var fem-sex år gammal och fick följa med henne till sommarladugården i skogsbrynet. Mor ropade på korna; Punakorva och Kirju, ja, jag minns ännu namnen på dem. De kom springande med sina mjölkstinna juvrar i vädret. Hon satte sig på en liten träpall, lutade magen mot kossans mage och sjöng: Kiulu, kiulu, ämpäri ja kiulu. Vanhan piian tavaroita, ämpäri ja kiulu. Jag minns att jag var trygg då. Men, pojkar stelnar till män och i bruttonationalproduktens och i landets intressen ska pojkar producera mervärde. Nu var det så att man inte flyttade fabriker till Tornedalen utan man flyttade tornedalingarna till fabriken. Jag lämnade Tornedalen med en kartong som innehöll en kudde, ett täcke och en burk sylt som mor kokat. Hörru lappen ligger det i Finland det där tåredalen, eller vad det nu heter? Jag förklarade för lustigkurrarna på jobbet att det låg i Sverige. Det föll sig naturligt att jag på jobbet fick kompisar bland finnar, greker och jugoslaver. Jag minns greken som bodde i lägenheten under min. Det var en festlig prick, han käkade middag klockan åtta på kvällen, och bjöd mig på Ouzo, den grekiska nationaldrycken. Med finnarna drack jag Koskenkorva, det var deras band till hemlandet. Finska föreningen hade ett fotbollslag och jag spelade korpfotboll med dem. Efter fem månader på mitt första jobb tyckte basen i all välmening att jag nog borde flytta tillbaks till mina hemtrakter. Efter en månad på mitt nästa jobb fick jag två månadslöner om jag slutade på egen begäran. Under våren blev vaknätterna många och långa. Jag satt vid köksbordet och ritade med fingret på vaxduken. Tankarna gick hemåt till de människor jag lämnat bakom mig. Inom mig hörde jag storspovens långt utdragna drillande och i en inre syn såg jag dem flyga över morgondimmiga ängar. Aldrig hade jag trott att jag skulle sakna de ljusa sommarnätterna. Jag undrade om far tjärat båten ännu. Redan en vecka efter att älven ruskat av sig isen, brukade vi lägga ut den enda ryssjan och det många gånger lagade nätet. På Kaanans vilda tungomål brukade jag ringa hem och fråga om tranorna hade dragit förbi än, om isen låga kvar i älven än och hur lillbrorsan hade det. Hemma trodde de att jag jobbade och frågade om jag skulle komma hem till semestern. Nu var jag sjuk, jag hade inte längre vänner bland finnarna och greken, som kallade mig för Tanassis, och bjöd på Ouzo, hade flyttat. Jag kände mig som främling i mitt eget land. Det tog mig ett par år att bryta upp och flytta hem till Norrbotten. Det tog ytterligare något år innan skammen för min dialekt släppte. Och det tog mig många, många år att inse att de nattliga drömmarna vid köksbordet många gånger bara var drömmar om en svunnen tid. Far och mor är döda, lillbrorsan ligger på samma kyrkogård, kanske för att han vägrade släppa drömmen. Under ett besök i byn gick jag med kastspö i handen ner mot älven. Det var alltså här som lillbrorsan och jag fick i uppgift att dryga ut hushållskassan när det var ont om mat i skafferiet. Jag fick ett par präktiga gäddor, som jag rensade och tog med till en tidigare granne. Ingenting är sig längre likt, tro det eller inte de äter inte längre gädda här. Hasse Stenudd 2 3

3 JUNOSUANDO-MAGASINET Tre generationer av Alskogshandlare i byn Mikael Alskog lägger renoveringsgips på väggarna i det som en gång var farfars sovrum. Farfar grundade affären som idag utgör ICA- Alskogs i Junosuando. Pappa, Karl-Åke, sålde allt från hästskor till cement, och mat. Jag minns speciellt julskyltningarna, vi köpte in julklappsleksaker och jag fick följa pappa på Brios leksaksmässa, säger Mikel Alskog, den tredje generationen handlare på Alskogs i Junosuando. Carl-Mikael Alskog utvandrade till Amerika och efter att i fem år ha arbetat i gruva, återvände han till Sverige och startade affären Alskogs. Han var hemmansägare med jordbruk och han blev en del av byns ordningsmakt. Han var initiativrik, säger Mikael Alskog, om sin farfar. Mikael tar paus från renoveringsarbetet på övre våningen. Han har slipat golvet och ska till att tapetsera i huset som på 1800-talet stod i Ryssyjärvi, utanför byn. Det var farfarsmor som kom flyttandes till Junosuando med timringen. Över en kopp kaffe träder minnena fram. Farfar tog med oss i sin Anglia, vi fick åka med när han hämtade posten. Jag var sex år gammal då farfar gick bort, 1969, säger Mikael Alskog. Utökat sortiment När Mikael Alskogs mamma, 1953, blev den nya husfrun, tog Karl-Åke Alskog över affären. Han utökade sortimentet och butiken hette då Järn och specerier Alskogs & co. Mikael Alskog lägger gipsskiva innan tapetseringen av väggen i farfars gamla sovrum. Sedan 1994 har Carina och Mikael Alskog tillsammans drivit ICA-Alskogs i Junosuando. Jag minns ett tag när det fanns sju affärer i byn, säger Mikael Alskog. Vi skriver in året 1986, det året då Karl-Åke Alskog gick bort. Mikael och hans mamma kom att driva affären ville Mikael, som hade träffat en Stockholmstjej, pröva sina vingar i Stockholm och jobbet på Stadsbiblioteket. Men efter ett halvår blev mamma sjuk och jag kom hem och tog över affären. Mikael och Carinas kärlek prövades, det blev till att pendla mellan Junosuando och Stockholm ända fram till 1994, då Carina flyttade in som den nya husfrun. Jag ångrar inte en minut av mitt liv. Vi har det bra, säger Mikael Alskog, som med två barn, 11 och 15 år gamla, tillsammans med sin Carina gjort det möjligt för en fjärde generation Alkogshandlare i Junosuando. Smälte snabbt in Ur ICA-Alskogs innandömen dyker Carina Alskog upp. Även hon är aktiv i driften av ICA-butiken. Från att ha vuxit upp i Stockholm var det jättetufft att flytta hit upp. Men genom affären blev jag synlig och smälte snabbt in i byn, säger Carina Alskog. Nya tider råder i Junosuando, idag har de flesta som bor här arbetslivet bakom sig men Mikael och Carina har fått känna av en ny, optimistisk anda som breder ut sig i byarna. Jag hoppas att det händer något. Nu är det antingen eller, vi har laddat och väntat i flera år. Nu gäller det att få med sig folk i skutan så att utvecklingen inte bara rullar förbi oss, säger Carina Alskog. Mikel Alskog mäter ut för gipsskivan innan tapetsering av farfars gamla rum. Starkt om kärlek och svek, livsångest och glädje I Kurkkio var jag fri - Premiär i Junosuando 29/9 2011, Tornedalsteatern med Gun Olofsson och Mervi Jaako. Regi: Ulf Fembro, Kostymör: Mary Calla. Gun Olofsson, t. hö, sjunger till gitarr, när Mervi Jaako fyller i med stämsång, blir idyllen fullständig, men plötsligt på sommaren stannar tiden till. En grön rund matta och en blå styråra, utgör rekvisitan i Ulf Fembro s sista föreställning som regissör för Tornedalsteatern. Det visar sig vara ett genidrag, trots den sparsmakade rekvisitan förs tankarna omgående ut på en resa till sommarängar med intilliggande vatten. Denna höstdagskväll på Logen i Junosuando sprakar en brasa i den öppna spisen, flera i den fullsatta lokalen sitter på bord och står, i väntan på att spelet ska börja. Från första stund har de rutinerade skådespelarna Gun Olofsson och Mervi Jaako, publiken i sin hand. De bjuder på ett skådespel som det sprakar om. I den av Ulf Fembro bearbetade texten av författarinnan Åsa Larsson, som tillbringade sin barndoms somrar, hos mormor i Kurkkio, är det till en början mycket av smörblommor som blommar, svalor som flyger, båtar på älven och höbärgning. Gun Olofsson sjunger till gitarr, när Mervi Jaako fyller i med stämsång, blir idyllen fullständig med mycket kärlek och längtan. Men plötsligt på sommaren stannar tiden till en stund, det idylliska spricker. Textförfattarinnan Åsa Larssons livsångest hinner fatt henne och det visar sig att hon hemma i Kiruna känner sig underlägsen men här i Kurkkio, kämpar hon till sig en roll i vilken hon förtrycker och utpressar sin flickkompis Pia, för att i nästa stund jubla och dansa i koskit med sin vän och känna lähmänpaskan hujjun (doften av koskit). I de två flickornas, Gun Olofsson som gestaltar Åsa Larsson och Mervi Jaako, som hennes kompis Pia, virvlande spel blir de två rollfigurerna trovärdiga och levande, de blir till ett med omgivningarna, naturen, vattnet och språket och den kultur de lever i. Tvåspråkigheten i teaterpjäsen ger spelet extra tyngd, så att den även speglar nutid. Larssons visar på en komplexfylld tillvaro i att som barn känna att hon inte räcker till, samtidigt som hon som vuxen har dåligt samvete. Detta får sin klimax när mormor i hennes vuxna liv, hälsar på henne på ett hotellrum och förmanar henne för att hon skäms för att inte ha den vett och etikett som finns i den fina världen... Mervi Jaakos gestaltning av mummu är fenomenal. Hon lever in i rollen, sjunker ihop med skrynklad panna och blir just så gammal, tärd och plågad av sorg, men ändå så kärleksfylld, en kvinna kan bli, som tvinga lämna ett sjuårigt barn på arbetsstuga. Musiken av Gun Olofsson och sångtexterna, som bland annat beskriver receptet till Kangoskakor, är väl värda att bevaras och spelas in. I Ulf Fembros tolkning av texten, blir livet aldrig statiskt. Livet är en försoningsprocess där livet i sig självt och kärleken alltid segrar. Han kom till Tornedalsteatern för sju år sedan, kom med den styrka han ägde, gav teatern sitt allt och flyttar nu till sin barndomsstad Halmstad. Om föreställningen I Kurkkio var jag fri, liksom hans verksamhet i övrigt, finns ett lämpligt citat, att ta till: Han kom, han sågs, han segrade. 5

4 JUNOSUANDO-MAGASINET Ett lyckokast att flytta till Junosuando Per-Olof Samskog, som nyligen blivit Junosuandobo, var med om att starta upp förstudierna till det nya och världsunika forskningslaboratorium, som i september invigdes i Vitåfors, vid LKAB:s Malmbergsgruva. Nu har han och Katrina Samskog flyttat till hennes föräldrahem i Junosuando Vi behöver inte längre staden, i byn kan Katrina och jag vara i lugn och ro. Här njuter jag som pensionär av min frihets balsamiska vindar, säger professor emeritus Per-Olof Samskog. Tillsammans med livskamraten Katrina, har Per- Olof Samskog, född i Tärendö och Kirunabo vid ett års ålder, flyttat in hennes föräldrahem på Mäkitörmävägen i Junosuando. Det går snabbt att bli P-O med Per-Olof, trots professuren. I början av 70-talet jobbade P-O i Stockholm som lärare i matematik och fysik. Han hoppade av lärarbanan och flyttade till Nyköping. Vid Stockholms Universitet doktorerade han i fysikalisk kemi och blev där även docent i kemi. Mellan åren , var han gästforskare vid ett universitet i Alabama och hela familjen följde med över Atlanten. Minstingen var ett år gammal. Ett barn började i ettan medan den andra började trean, i USA, säger Per-Olof Samskog. Gjort sig ett namn På Katrinas lott föll att skjutsa barnen till och från skolan. I deras stora svarta Oldsmobile stuvades även grannarnas barn in gick flyttlasset tillbaka till Sverige och P-O jobbade nu som utvecklingschef på ett företag i Halmstad. Men P-O hade gjort sig ett namn i forskarvärlden och LKAB började snart resa ner till Halmstad för att knyta honom till sig var hela familjen installerad i Kiruna och så blev vi Kirunabor i 24 år. Han kom att jobba upp kontakterna mellan LKAB och Luleå Tekniska Högskola. P-O blev 1994 även deltidsprofessor vid LTU. Sista åren var jag programdirektör för de 100 Att välja mellan att skaffa lägenhet i Stockholm eller att bo i Junosuando var ett lätt beslut för Katrina och Per-Olof Samskog, som alltid bott i städer. miljoner som LKAB donerade till LTU för bildandet och drift av Hjalmar Lundbom Research-center, vilket resulterat i förbättrad forskning till nytta för LKAB. Katrina Samskog följde ofta med maken på resor som kom att bära dem runt hela världen. Att välja mellan att skaffa lägenhet i Stockholm, där barnen bor, eller att bo i Junosuando var ett lätt beslut för dem. De har alltid bott i städer. Samspelta Du skulle höra honom när han på morgonen öppnar dörren på vid gavel och ropar: Hej Junosuando! berättar Katrina och de två ser kärvänligt på varandra. De har alltid något på gång. Köket har nyligen blivit renoverat. Katrina funderar på ett uterum men ska först övertyga honom som håller i hammaren. Ganska snart efter flytten blev P-O aktiv i styrgruppen för Leaderprojektet. Det är en bra tanke att utveckla byn men för det krävs engagemang och samsyn. En sak är att få den yngre generationen på tårna. Vi måste hålla ihop och vara ett tydligt språkrör gentemot kommunen och näringslivet. Är vi inte överens har de inte något intresse av att lyssna på oss, säger Per-Olof Samskog. Vår roll är att vara stöttepelare för ungdomarna och de ska ges möjlighet att få utveckla de verksamheter de tycker är viktiga. Ungdomarna är byns framtid och framledes även de nya entreprenörerna. De behövs för att vitalisera byn och föreningslivet de blir inte kvar för att se oss gamlingar bråka om tagen. Jaktlagen bjuder in till ny tradition Vi är drygt hundra personer som låtit älgköttsoppan smaka. Jag har pratat med jaktledarna i Junosuandos olika jaktlag och de är mycket positiva till att detta ska bli en tradition, säger Annika Poromaa, i ett gäng av duktiga kvinnor som efter teaterpremiären, dukade upp till fest. Tornedalsteatern hade lagt premiären av I Kurkkio var jag fri till samma dag, då Logen i Junosuando stod värd för römppädansen. Väldigt många bybor gick först på teatern för att efteråt avnjuta en delikat köttsoppa, kokad på minst 25kilo älgkött med märgben. Annika Poromaa är den i köket som stått i kontrakt med de olika jaktlagen. Efter köttsoppan är hon lite rödrosig om kinderna: Att äta älgköttsoppa tillsammans skapar gemenskap i byn. Jag hoppas att vi blir ännu fler nästa år. Det är många som kommit och tackat för maten och tyckt att det både varit gott och roligt. Jag tror att vi hade ett bra koncept. Först teater och sedan soppa något att tänka på för nästa år, säger Annika Poromaa. Bland andra Annika Poromaa, t. v, och Birgitta Viss har under dagen färdigställt älgköttsoppa och efter teaterpremiären bjuder de till fest. Jul och Nyårshälsningar God jul & gott nytt år tillönskas alla nära och Käratiina Raatiniemi och Per Mukkaellen, Walter, Agnes och Edward God jul & Gott nytt år önskar Roger Mukka, Katarina Soutokorva Johannes, Oscar och Tobias. Junosuando IK önskar alla medlemmar och övriga en riktigt God jul & Gott nytt år God jul & Gott nytt år önskar Barbro Lageholm & TommyLidström, Kiruna God jul & Gott nytt år Salong Belamie, Kiruna God jul & Gott nytt år önskar Birgitta & Roger Wiss, Nuuksujärvi Jul och nyårs hälsningar till alla PRO-anhängare. PRO-styrelsen God jul & Gott nytt år till alla nära och kära från Tore & Anna-Britta Perström God Jul och Gott Nytt År önskar Junosuando Badhusförening 6 7

5 JUNOSUANDO-MAGASINET Medan Bert-Göran Rova tar upp sin potatis, börjar de första husvagnarna och husbilarna i römppäkaravanen att anlända till Logen i Junosuando. Maria Poromaa, t. v, säljer Färska grönsaker under röppämarknaden i Junosuando och Märtha Calla passar på att handla lokalt och ekologiskt odlat. Utanför Café 11:an flanerar folk förbi. PRO har satt upp ett lottstånd, liksom Maria Poromaa har ett stånd, där hon säljer friska och ekologiska grönsaker. De självodlade grönsakerna är godare än affärens, säger Märtha Calla som passar på att fylla upp sin kyl med färska, lokalproducerade grönsaker. I månadsskiftet september-oktober är inte vinden av det varmare slaget. Inne på Café 11:an är stämningen gemytliga och Anna-Britta Perström, som förestår PRO: s lottstånd kommer in för att värma sig ett slag. Visst känns det att römppäviikko intagit byn och att förväntan ligger i luften. Mång är intresserade av det hantverksutbud som finns här. Marietta Larsson, Camilla Larsson, Carola Smedkvist och Ingegerd Fredriksson, har hittat en speciell glastavla som gjorts på temat norrsken, som helt upptar deras intresse. In i cafévärmen kliver Helena Poromaa Karlsson, som är så kaffesugen: Jo, visst har jag förväntningar på dagen, säger hon och slår sig ner med en kopp rykande kaffe. Det ska bli roligt med teatern, älgköttsoppan Fr. v, Marietta Larsson, Camilla Larsson, Carola Smedkvist och Ingegerd Fredriksson hittade en glastavla med motivet norrsken, på Café 11:ans hantverksutställning. När Römppäviikko intog byn är ett nytt och bra initiativ för att samla byn och det ska bli så roligt att på römppädansen få träffa folk från kommunens andra byadelar, säger Helena Poromaa Karlsson. Utanför cafévärmen står Bert-Göran Rova i snålblåsten i sitt potatisland, på andra sidan vägen, med en potatishacka i handen och tar upp potatis. Han lyfter upp några stora mandelpotatisar i näven och visar upp dem. Det har aldrig hänt att potatisen blivit kvar i landet till den 29 september. Det har varit en bra sommar och i grannskapet springer en fem, sex katter så jag har inte haft problem med sorkarna, som många andra, säger Bert-Göran. Ofta har den försa snön redan fallit vid den här tidpunkten i Junosuandotrakter. Medan Bengt Göran Rova fortsätter med att ta upp sin potatis, börjar de första husvagnarna och husbilarna i römppäkaravanen att anlända till Logen i Junosuando. Temperaturen inför kvällens övningar dras ytterligare upp ett par snäpp. Det är inte bara på Café 11:an som ångan stiger. Jo, nog ska vi dit en sväng i kväll, säger Bert- Göran Rova. Följer römppä med husvagn Christina och Rune Berglund från Lövånger i Västerbotten ser alltid till att under vecka 39 ha semester. Då följer de husvagn- och husbilskaravanen, som under hela veckan drar fram efter de fyra älvarna som omgärdar römppäviikko. Nu är de med för åttonde året i rad: Vi tycker att römppäviikko är en unik och speciell företeelse, tornedalingarna är bra och att ha att göra med, säger Rune Berglund. Det började med att paret Berglund ville fira Christinas syster, som bor i Pajala, när hon fyllde 50 år. Den kvällen var det onsdag och det var Tärendö som skulle anordna römppädansen. Vi visste överhuvudtaget inte var det låg. Väl på plats resonerade vi att inte gå in för tidigt, det var väl knappt någon som skulle hitta dit. Men vid 21-tiden var köerna långa och det dansades för fullt, säger Rune Berglund. Blivit ett gift För paret Berglund från Lövånger, fem mil söder om Skellefteå, har traditionen med römppäviikko blivit ett gift. Redan vid lunchtid har de parkerat upp vid Logen i Junosuando. Här står redan ett tiotal husvagnar och husbilar uppställda. Svansen som följer med kommer bland annat från Stockholm, Luleå och Norge. Under åren har vi lärt känna varandra och är det någon som saknas så funderar vi om de hänt dem något, säger Christina Berglund. De har hunnit med att gå en runda uppåt längs Torneälven. Nu är det vila som gäller, sedan ska det lagas mat. Berglunds har inget emot att det ibland kan bli lite primitivt, det kan saknas elström och vatten och dusch. Saknas det något hjälper man ofta varandra i karavanen, som håller ihop. Unikt och speciellt Jag förstår inte att det inte är flera som tar tillvara på den här speciella kulturen. Sporthallskonceptet finns över allt, men det byarna står för är väldigt unikt och speciellt. Jag tycker det är märkligt att man inte på ett bättre sätt tar till vara på de marknadsföringsmöjligheter som römppäveckan ger. Det här är en slags upplevelseturism som borde gå att utveckla, säger Rune Berglund. De märker av att det med åren blivit mindre engagemang ute i respektive byar som ordnar dansen. Förr kunde man köpa sig en middag ute i byarna. Jag minns så väl när vi en gång i Kihlanki fick klappgröt till efterrätt. Byarna är charmiga och det är ett dansant folk, mer dansanta än i övriga Sverige, som kommer under kvällarna, säger Christina Berglund. Rune och Christina Berglund från Lövånger har under åtta år med husvagn följt römppäviikko, under hela veckan. 8 9

6 JUNOSUANDO-MAGASINET Vill vara med om gruvbygget hemmavid Innan det var tal om gruva i bygden köpte Rickard Karkea huset i Kenttä, i Junosuando, Efter att i fem års tid ha jobbat i Kiruna och varje helg ha kört Tornedalsrallyt, hoppas Rickard Karkea att hans kunskaper inom gruv- och processindustrin, ska vara till nytta för Northland eller Metso. Det skulle vara roligt att vara med om att bygga verket på Tapulivuoma, säger RickardKarkea. Rickard Karkea tillbringade gymnasietiden i Luleå, som utbildad flygtekniker gjorde han lumpen som helikoptermekaniker på AF1 i Boden. Han trivdes och blev utsedd till bataljonens bästa soldat, Rickard blev lovad jobb som helikoptermekaniker. Men 2000 lades AF1 ner. Det blev ett år på posten i Luleå, där jag fick reda på att Svensk Kassaservice hade ett ledigt kontor i Junosuando, säger Ricard Karkea, som fick jobbet. Äldre personer på byn kallar fortfarande Rickard Karkea för gamla postmästaren, efter åren på Svensk Kassaservice. Den osorterade posten kom i postsäckar. Rickard Karkea började sin dag med att sortera post och hade luckan till Kassaservice öppen mellan Godsaker och blommor Jag hjälpte gamlingarna med bankärenden, i stället för att de skulle åka till bank i Gällivare eller Pajala, så tog jag de ärendena också. När Svensk Kassaservice stängde efter fem år, kom kunderna med blommor och godsaker till mig, säger Rickard Karkea Medan han jobbade i byn blev huset i Kenttä tomt. Rickard frågade en anhörig till den som bott där sist, om huset var till salu. Det var den och så gott som på stående fot bestämde han sig för huset. Huset är reparerat och vad som kan kallas för Härnäst ska Rickard Karkea montera in den nya spisen i det i övrigt nyrenoverade köket i huset i Kenttä. ett prydligt hem. När Rickard blev färdig med huset byggde han en vedeldad utebastu. Eget är eget, det här är den bästa affären jag gjort i mina dagar, säger Rickard Karkea, som ger kött och blod åt uttrycket; Egen härd, är guld värd. Kört Tornedalsrallyt För ett år sedan träffade Rickard Karkea en vän från Luleå, hon har under hösten flyttat in i huset och har tillfälligt jobb inom hemtjänsten i Junosuando. De senaste fem åren har Rickard Karkea jobbat för en entreprenörsfirma i Kiruna. Trots att han köpte egen lägenhet i Kiruna har han varje helg varit en av deltagarna i Tornedalsrallyt, från Kiruna till Junosuando, och tillbaks. Jag har blivit erbjuden jobb i Kiruna. Men de är på fel ställe. Nu har jag bara ett underhållsstopp i Malmberget och ett i Kiruna, sedan ska jag se mig om efter ett jobb hemmavid, säger Rickard Karkea, som har kunskaper inom slitagebetong, hur man skyddar befintliga konstruktioner inom gruv- och processindustrin, Jag kommer just hem efter att ha jobbat 14 dagar i Kiruna, utan bastu. Nu sätter jag eld i bastun, säger Rickard Karkea, som har boendet ordnat för sig. Reneé Videkull Smedkvist övar med sin Dans- och dramagrupp, som till vårvintern i Junosuando har premiär på en föreställning om ett spökande pensionat. Med dans som uttrycksmedel Eleverna lär sig geometri med kroppen. I Junosuando finns en dans- och dramagrupp för barn, som efter skoltid arbetar med en föreställning som ska ha premiär under vårterminen Reneé Videkull Smedkvist har genom åren fostrat flera unga som fortsatt inom dansen värld och är förebilder för dagens elever. Får jag inte dansa vet jag inte vad jag ska göra, säger Alva Poromaa, en av eleverna som vill ägna sig åt dans. Dans- och dramagruppen har samlats efter skolans slut i gymnastiksalen. Genom Pajala kulturskola övar de på föreställningen som under vårvintern ska ha premiär. Det kan avslöjas att den handlar om ett pensionat där det spökar. Reneé Videkull Smedkvist har betytt mycket för att dansen som uttrycksform fortfarande är bevarad och så starkt rotad i Junosuando, genom åren är det många elever hon lärt upp och ett flertal av dem använder fortfarande, i vuxen ålder, av dansen som ett sätt att uttrycka sig. Häpnadsväckande Pappersark med bilder ur tänkta danssituationer, ligger utlagda i rad på golvet. Det kallas för frys när eleverna övar dem enskilt. När de övat de olika rörelserna sätter Reneé på en cd, de tiotalet eleverna dansar i takt till den rytmiska musiken och resultatet blir häpnadsväckande. Efter lektionen samlas eleverna för fotografering runt dansmamman Reneé Videkull Smedkvist. Det känns som om jag alltid dansat, säger Meg Renstedt, som inte kommer ihåg en tid utan dans. Alva Poromaa tycker att det känns viktig att få uttrycka sig genom dans, nästa sommar vill hon åka på dansläger i Älvsbyn. Vi lär oss samarbeta, tålamodet prövas och vi får utveckla fantasin, säger hon. När Reneé Videkull Smedkvist själv var barn fanns inte dansen, hon tittade på balett på tv och blev fascinerad. På gymnasiet i Kiruna började hon ta danslektioner. Senare på Lärarhögskolan i Luleå, dansade hon med Balett- och rytmikföreningen men även med andra grupper. På Musikhögskolan i Piteå har hon även läst in högskolepoäng på dans. Spritter i benen I Junosuando finns det en stark danstradition. Folk gick ofta och dansade, min mamma älskade att gå ut och dansa. Förutom att måla och skriva så är dansen för mig ett sätt att uttrycka mig. Den ger mig glädje och dessutom får jag förmånen att se hur det spritter i benen på barn och ungdomar, säger Reneé. I skolans värld finns mycket som är rätt eller fel. Enligt Reneé är det viktigt att i lärandet skapa sig bilder som eleverna befäster med ord. Dansen är fri från kursplaner och mål. Jag har en önskan att alla barn genom skolan ska få möta dansen som uttryckssätt. Vi har även jobbat med geometri och gjort mattedansen. För att lärandet ska sitta i knoppen ska man även lära sig med kroppen, säger Reneé Videkull Smedkvist

7 Tekniken kanske dör men vi överlever Sätt hit tvingen Vesa, säger Sven-Erik Pudas åt Vesa Hiltunen, medan han med flinka fingrar flätar ihop spånkorgen, Tore Perström sitter på en pall bredvid och med kniv delar han och täljer spån. Om tekniken dör ut med oss är en sak men vi överlever för att vi håller oss igång, resonerar gänget som samlas för att snickra och umgås. I PRO-lokalen Elma i Junosuando, sprider sig doften av färsk furu. På torsdagar samlas ett gäng grabbar i mogen ålder har för att snickra, minnas och prata. Sven-Erik Pudas som snart flätat ihop en korg, får låna extrafingrar av Vesa Hiltunen. Det är Eino Lärdal som har lärt sig tekniken av Nils Hjärtström. Eino i sin tur har lärt mig att fläta korgar, säger Sven-Erik Pudas. Medan arbetet förlöper berättar Tore Perström om vad som duger till spånvirke: Langansuora, lupposelkä ja lakkalalva (Rak som en tråd, lavrik och jämn i toppen slutat att växa). Sedan delar vi de drygt meterlånga stockarna i fyra delar och tar bort kärnan, säger Tore Perström som sitter just med en sådan fjärdedel som han med kniven delar ytterligare på för att få de tunna spånen. Sven-Erik Pudas berättar vidare om spånkorgens tillblivelse att han borrar hål i vannet, kokar rottingen så att den blir mjuk och sedan syr han fast vannet med rotting, längst upp på korgen. Han tror att risken är stor att tekniken dör ut i byn. De unga har inte tid eller intresse att lära sig det här hantverket, säger Vesa Hiltunen. Men detta faktum bekymrar för stunden föga. Någon drar en historia och snart brister alla ut i skratt. Den sociala kontakten, att vi tillsammans gör något, är minst lika viktigt som korgarna, säger Vesa Hiltunen. Mycket av det som står på prisbordet till byns stora pimpeltävling under våren har sin härstamning i veckans snickarstund i Elmalokalen. Här ståtar färdiga masurbjörksur, brödspadar, korgar och annat tillverkat i spån. Förr användes spån som ljus i mörkret när man gick ut. Till ladugårdsgrytan bars snö med spånkorgar. Det tillverkades mjärdar för lakfiske av spån. Spånet var förr vad plasten är idag, säger Vesa Hiltunen, samtidigt som PRO:s kvinnor som stickar och virkar i en annan lokal i huset, meddelar att kaffet är klart. De stickar sig genom Sverige För att möta upp besöksnäringens behov, har 11: an Hantverkcenter i Junosuando, mött turistentreprenörerna i närområdet. För att ytterligare profilera Junosuando som en konst- och hantverksby, ska vi sommaren 2012, på Inlandsbanan sticka oss från Gällivare till Mora, säger Inga-Lill Poromaa, på Café 11, ett nav där folk möts, i hjärtat av byn. Inga-Lill Poromaa berättar att de genom hantverkscentret upplevt ett behov att på ett bättre sätt möta efterfrågan bland turister och besökarna av Junosuando, därför togs under hösten initiativet till en träff med turistentreprenörerna i området. Det är viktigt för oss att få visa upp vår kultur. Även besökarna som kommer från världens alla hörn, tycker att det är roligt att få med sig något litet personligt minne från byn, säger Inga-Lilla Poromaa. 11: an Hantverkscenter är en ekonomisk förening som bland annat driver Café 11: an i centrala Junosuando, där olika slags konst och hantverk saluförs. Inga-Lill Poromaa. Workshops Vi har för turistentreprenörerna presenterat det vi kan erbjuda deras besökare. Vi har workshops med dem och de kan välja bland annat mellan tovning, näverslöjd, baka rieska och pepparkakor, glaskonst, knivslöjd, sidenmålning och luffarslöjd. Vi är många olika slags hantverkskunniga så det är bara vår fantasi som kan sätta gränser för oss, säger Inga-Lill Poromaa. Ungdomar är en viktig del i hantverksprojektet Crea Diem. Meänkieli och hantverket följs åt bland de äldre generationerna och genom samarbete med skolorna i bygden vill man föra över över kunskapen och kunnande om hantverket och språket och dess gemensamma historia. Vi vill att ungdomarna ska inse att även de kan arbeta inom slöjd- och hantverkstraditionen och de behöver framförallt se att de kan leva på sitt hantverk, säger Inga-Lill Poroma, anställd på Café 11: an av hantverksföreningen. Skapar liv Annat som hantverksföreningen ordnat under hösten är stickcaféer på Café 11: an. I mars anordnas en vantfestival i Lovikka. Två av kvinnorna i hantverksgruppen är från Lovikka. För att stärka Lovikkavanten och för att få Junosuando på kartan ska vi nästa sommar sticka oss ner från Gällivare till Mora. Vi ska ha olika stickaktiviteter för resenärerna på tåget och vi hoppas att hantverksgruppen 45: an hoppar på tåget i Moskosel. Vi ska ställa oss i Mora och sälja det vi stickat under resan. Ytterst vill vi profilera Junosuando som en konst- och hantverksby. Det skapar liv och kan bli en av de positiva saker som avgör om folk flyttar till byn, säger Inga-Lilla Poromaa. Hantverksföreningen i Junosuando vill profilera byn som en konst- och hantverkarby. Renarna är en populär souvenir på Cafe 11: an

8 Sture Fredriksson, sittande, utsedd talesman vid mötet med Pajala kommun, samtalar med kommunalrådet Kurt Wennberg. Det nya Junosuando en del av det nya Pajala Det tals mycket om det nya Pajala. I det inbegrips kommunens samtliga byar och tätorter. Pajala kommun är på offensiven för att träffa befolkningen i de olika kommundelarna. Att det efter gruvetablering, nu råder nya tider var alla de församlade på byamötet i Junosuando ense om. En förväntansfull Sture Fredriksson, av byborna utsedd talesman vid mötet med Pajala kommun, hoppas att man nu samfällt får gräva det impopulära ordet besparingar djupt ner i Tapulivuomas mosse. Vi har olika nya utmaningar i de olika kommundelarna och det är roligt att träffa er här i Junosuando, säger kommunalrådet Kurt Wennberg. Det verkar som om luften i de olika kommundelarna av Pajala kommun, efter Northlands gruvetablering i Kaunisvaara, numer är betydligt lättare att andas. Det finns något som surrar i luften och det råder i allmänhet en positivism som går att ta på. I denna anda mötte även Junosuandoborna sin kommunledning, med kommunalrådet Kurt Wennberg och kommunchefen Lena Jatko, i spetsen och tunga nämnder som skol- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Kurt Wennberg berättar att det 1919, med hacka och spade, grävdes i Kaunisvaaras myrar och att järnmalmsförekomsten redan då var känd. I det som ännu för ett år sedan fortfarande bestod av samma myrar, arbetar nu 250 personer med att iordningställa en modern gruva. Idag står där fem byggkranar och bygger ett anrikningsverk i det som ska bli världens mest jämlika gruva, säger Kurt Wennberg. Saknar motstycke Det som händer i Pajala saknar motstycke, prognoserna pekade mot att kommunen år 2045 skulle befolkas av ca 2000 personer. Nu spänner vi bågen och säger att vi om tio år ska vara personer, säger Kurt Wennberg och målar upp ett scenario med en god kommunal service och ett rikt socialt liv med ett gott utbud av kultur och fritidssysselsättning. Men ska vi bli måste hela kommunen vara med i utvecklingen, säger Kurt Wennberg, som med kommunledningen var i Junosuando för att lyssna in vad man i Junosuando behövde, för att kunna känna sig delaktiga i utvecklingen och vara en del av visionen. I Junosuando har det i EU-projektet Learning by doing, arbetats med att bland bybor förmedla medvetenhet och vikten av en enhetlig syn, för byns bästa och att få alla krafter att sträva åt samma håll. Junosuandoborna kunde genom projektledaren Sture Fredriksson, för Pajala kommun presentera fyra områden som de ansett som viktiga att i nuläget lyfta fram. Erbjuda boende Om vi ska kunna locka folk till Junosuando behöver vi kunna erbjuda dem ett boende. Trafiken är en annan fråga som vi vill lyfta fram, vi behöver få cykel- och gångvägar när det på väg 395 ska passera tungt lastade malmtransporter var femte eller sjätte minut. För det tredje är vi medvetna om att om vi år 2013 ska ha kvar högstadiet i skolan måsta den första punkten om att erbjuda boende, falla på plats. Vi har som fjärde fråga i dagsläget, lyft fram behovet av ett seniorboende i Junosuando. På så vis frigör man bostäder och bereder plats för unga familjer att flytta in, säger Sture Fredriksson, som härvidlag öppnar upp för konstruktiva diskussioner mellan företrädare för Pajala kommun och förväntansfulla Junosuandobor. På ett bord i sammanträdeslokalen på Junosuando skola ligger det nyfödda gossebarnet Edward Mukka, som mötets yngsta deltagare. Han sover fridfullt medan diskussioner utvecklas i kvällningen, omedveten om att det är om honom och hans väl och ve, som mötet egentligen handlar om. De unga känner ingen skam för att vara bybor de visar stolthet för sitt byaursprung, säger Reneé Videkull Smedkvist. Avspänd atmosfär Det är så roligt med de här fria diskussionerna i en lättsam och avspänd atmosfär. Det finns även en otrolig spontanitet i mötet och jag tror att Pajala kommun kunnat konstatera att vi nu jobbar framåt och har kunnat mötas i konkreta frågor, säger Sven Rova, från Junosuando. De spända diskussionernas tid är förbi. I Junosuando har byborna enats kring att konkreta driva vissa särskilt viktiga frågor tillsammans. Så till vida vinner vi terräng och kommer igång med byautveckling. Jag är övertygad om att Pajala kommun går med oss i dessa utvecklingsfrågor. Uppslutningen till det här mötet är ett bevis på att vi redan är på god väg, säger Sven Rova, medan de sista mötesdeltagarna i sakta mak troppar av. Attitydförändringar hos unga: De är stolta över ursprunget Det är inte odelat positivt att ha en vuxen ungdom boende hemma hos sig. Vi lever olika liv och vår ungdomstid var så olik hennes ungdomstid. Får de unga inte eget boende och ska bo kvar hos mamma och pappa är oddsen ännu mindre att de i framtiden blir kvar i kommunen, säger Reneé Videkull Smedkvist, av egen erfarenhet. Reneé Videkull Smedkvists äldsta och yngsta barn studerar i Umeå. Även mellandottern, 21 år, bodde i Umeå men trivdes inte längre där. Hon flyttade hem till Junosuando och är arbetssökande. Hon säger att hon vill bo här uppåt. Även om de är här på tillfälliga jobb, behöver de ha eget boende. I den åldern bygger de inte hus och de ska Det är roligt att möta Pajala kommun i en avspänd atmosfär och diskutera konkreta frågor, säger Sven Rova. Lokalerna i gamla lärarbostaden är att förorda som kontorslokaler i stället för boende, säger Margoth Poromaa Smedkvist. få möjlighet att leva ett eget liv, säger Reneé Videkull Smedkvist. Enligt henne är det fler ungdomar som kommit till byn, som jobbar annorstädes. De har i dag en helt ny och annorlunda syn på byarna. Det har skett en attitydförändring hos ungdomar av idag. De är en annan status, de känner ingen skam för att vara bybor de visar stolthet för sitt byaursprung. Behövs kontor nära gruvan Det finns företag som i den före detta lärarbostaden i Junosuando ser en möjlighet att hyra kontorslokaler nära gruvan. Jag skulle förorda de lokalerna som kontorslokaler än som lokaler för boende, säger Margoth Poromaa Smedkvist, på Pajalabostäder. Anställd på Pajalabostäder AB men även som Junosuandobo, så finns Margoth Poromaa Smedkvist med på mötet med kommunledningen. Han berättar att den gamla lärarbostaden år 1999 byggdes om till kontorslokaler då ett företag från södra Sverige flyttade in. Där byggdes även vaktmästeri och personal från tekniska kontoret, kultur- och utbildningsnämnden sam fiskevårdsföreningen hade kontorslokaler i huset. Det färdigställdes för datautrustning, nätverkskanaler och ventilation byggdes in, säger Margoth Poromaa Smedkvist, som innan verksamheterna avvecklades själv periodvis kunde sitta i huset och jobba hemma i byn. Pajalabostäder har sett om möjligheterna att bygga om lokalerna för boende. I det skick de befinner sig i nuläget blir kostnaderna att bygga om för boende betydligt större än för kontorslokaler. Behovet styr vad vi gör. Visar det sig att behovet av bostäder är stort måste vi se oss om var folk söker lägenheter och var de vill bo

9 Kyle en av volontärerna i byn Tror på kraften i en positiv attityd Jag har alltid tyckt om det gamla sättet att bygga och valde en timring till mitt nya hus, säger Nicklas Willman som i Junosuando bygger nytt. Småfötter ska springa på de nya golvtiljorna Niklas Willman jobbar som lastbilschaufför åt en entreprenör i Kirunagruvan. Han har en dröm: Drömmen är att jag en dag ska stadga mig och skaffa familj i mina fäders hemby i Junosuando, och att småfötter en dag ska springa på golvtiljorna i det nya huset jag bygger här i byn, säger Niclas Willman. En sen fredagskväll, Nicklas Willman har gått av förmiddagsskiftet i Kiruna och just hemkommen, letar vi oss i mörkret fram till det hus han bygger vid bron i Junosuando, på andra sidan Torneälven. Han är inne på det åttonde året som chaufför under jord. Men Nicklas Willman upplever en stark dragningskraft till hembyn och har i alla år, varje ledig helg, deltagit i Tornedalsrallyt. Jag jobbar två veckor, förmiddag samt eftermiddag med en helg, sedan har jag ledigvecka. Jag hade länge sökt efter en lämplig tomt i Junosuando, innan jag fick den här tomten på andra sidan älven, säger Nicklas Willman. Bra att bo enskilt Nicklas vill bo lite enskilt. Huset är ett timrat Lovikkahus på 92 kvadrat. Vid eldning i köksspisen förser en ackumulatortank golvvärme i huset. Här ska han även, när huset står klart, bygga garage för att ha möjlighet att skruva i en 69: ans Amazon, en raritet som hela tiden varit i släktens ägo, och en utebastu. Just nu har jag en lägenhet i Kiruna men det finns i förlängningen planer på att flytta hit och jobba i gruvan i Kaunisvaara. När gruvan väl kommer igång och infrastrukturen byggs ut blir det mycket jobb i byarna, säger Nicklas Willman. Så går pratet i Kiruna, det är många som när tankar om att flytta hit Då behövs olika former av service i byarna och Nicklas Willman säger med tanke på sina framtidsdrömmar att han ska göra det bästa för att få byn att växa. Han valde mellan ett lösvirkeshus och ett timmerhus och fastnade för den timrade modellen. När taket kommit på plats, stängs bygget för vintern. Färdigställs till våren Den blöta hösten har medfört att bygget blivit blött, Niklas vågar inte sätta i dörrar och fönster ännu, när timringen torkar finns möjlighet att den sjunker ett halvt timmervarv. Huset färdigställs mot vårsidan. Oj, oj, vad det är många kompisar som hjälpt mig med bygget. Dessutom har jag haft en snickare som arbetat med bygget. Jag tror på en framtid i Junosuando. Skulle det mot förmodan bli så att utvecklingen stannar upp så kan jag fortfarande jobba i Kiruna och ha det här som en stuga. Men jag vill tro på utveckling och att jag inom en inte allt för långt avlägsen framtid, blir Junosuandobo, säger Nicklas Willman. I Wales gick min tillvaro ut på att den som tjänade pengar och hade mest grejer, vann. Men kan man stå ut med ett liv utan materiell lyx och i stället resa och möta människor, känner jag mig ofta lycklig, säger Kyle Donnachie, en av dem som sökt sig som volontärer till Aurora Retreat i Junosuando. I slutet av augusti tog Kyle Donnachie, 24 år, tåget från Oslo till Stockholm. I Norge jobbade han som volontär på ett jordbruk, norr om Bergen. Dit kom han via WWOOF, en organisation som förmedlar personer som tar emot volontärer, och dessutom erbjuds de en ekologisk livsstil. Volontärerna får mat och husrum som betalning, säger Kyle Donnachie. Väl framme i Stockholm, tältade Kyle i ett par nätter innan han gick in på ett bibliotek och via Internet hittade ett ställe i Umeå där de tog hand om vuxna personer med speciella behov, som Downssyndrom och autism. Här mötte jag Hans som inte talade men gjorde en massa oljud omkring sig. Det var en älskvärd person som var lika lycklig som Nalle Puh, säger Kyle Donnachie, som själv verkar bli lycklig vid blotta tanken på Hans. Gjort gott Han kom till Junosuando för att eventuellt ha en plats att uppleva norrsken och vinter. Kyle upplever Kyle Donnachie, volontär på Aurora Retreat i Junosuando, har lovat värdfamiljen att snickra om yttertrappan, medan de är på semester. att höstveckorna i byn gjort honom gott. Jag känner att Mikael och Maya på Aurora Retreat litade på mig då de åkte på semester och vågade lämna mig här ensam i huset. Jag ser om katten, ger den varje dag lite uppmärksamhet och så har jag lovat att snickra till en ny yttertrappa innan de kommer hem. Yes, de lämnade pengar och mat åt mig och katten, säger Kyle Donnachie, medan han skrattar gott. Jag tror på kraften av en positiv attityd. Om du är lycklig och bemöter människor på ett bra sätt, möter du det och får tillbaks det från andra människor. Katten glad och fet När Mikael Kangas och Maya Rao med barnen, kom hem från semestern konstaterade de att Kyle tagit väl hand om huset, yttertrappan var klar och katten var fet och glad. Att ta emot volontärer är ett fruktsamt utbyte. Vi får träffa människor från hela världen och lära känna dem. Barnen älskar att träffa nya människor. Att ta emot volontärer till Aurora Retreat har ökat livskvalitén för hela familjen, säger Mikael Kangas. Vi har aldrig haft några problem med volontärerna. Kyle Donnachie skötte dessutom vår panna och slog på den när den stannade. Kyle hittade material och gjorde en egen kniv som han blev så glad över Vår volontär tog väl hand om huset säger Mikael Kangas.

10 Från gruvan till de gröna ängarna 1979, under gröna vågen, köpte Lars-Gunnar Johdet ett jordbruk i Tornerfors. Vid den tiden ville alla lämna Kiruna och skaffa sig kor. Ibland ångrar jag mig, hade jag stannat kvar några år till hade jag haft en bra gruvpension. Men då hade jag inte haft det här, säger Lars-Gunnar Johdet, uppkrupen i en gungstol i pörtet av tornedalsgården i Tornefors. Det är förmiddag i Johdets pörte i Tornefors, den 11/ Lars Gunnar Johdet väntar att klockan ska bli 11.11, då han ska ringa och gratulera sin son på 42-årsdagen. Pörtet andas av en stilla frid. Lars- Gunnar Johdet, bördig från Junosuando, berättar hur han 1979 tillsammans med hustrun Kerstin förvärvade fastigheten i Tornefors, med 82 ha skog och mark. Vi tog över mina föräldrars kor och köpte ytterligare kor var vi i full drift med 24 kor samt ungdjur och kalvar. Alla säger att det är så lönsamt att vara bonde, jag förstår inte varför alla bönder slutar, säger Lars-Gunnar Johdet, som 2002, själv satte bort korna och började med köttdjur i stället. Lars-Gunnar ville inte åka tillbaks till gruvan, under jord hamnar han ändå en vacker dag, resonerade han. Här har jag livskvalitet, säger Lars-Gunnar Johdet, uppkrupen i en gungstol i pörtet av den stora tornedalsgården i Tornefors. Med köttdjur är jag inte så fast som med mjölkkor, i stort sköter de sig själv, de behöver tillgång till hö, vatten och salt. Det är lagom mycket arbete för en ung 63-åring, säger Lars-Gunnar Johdet. Köttdjuren är vanliga tjurar som härstammar från SRB- och låglandsboskap. De blir långhåriga och bygger upp vinterpäls, de vistas ute året om. Tjurarna har vindskydd, de kan gå in i ladugården och dricka men i övrigt vill de vara ute. Tjurarna är så kallade ekologiska djur, de får inget kraftfoder och vid tre års ålder slaktar vi dem. Jag har under hösten tillsammans med Kerstin, slaktat uppemot tio djur. Vi har alltid 20 tjurar så till jul blir det att beställa nya. Lars-Gunnar Johdet slipper fritidsproblem, han har att ta ut ved ur skogen för eldningen, det ska röjas, gallras och planteras. Han har kontrakt med EU om att hålla ordning på ängarna. Kontraktet går ut den 31 december Bara någon dag senare fyller han 65 år och tänker inte på att förnya kontraktet. Då går jag i pension. Jag brukar säga att man ska vara nöjd med det man har. Här har jag har livskvalitet, säger Lars-Gunnar Johdet. En av de sakerna kan vara som häromdagen, då ett fyraårigt barnbarn ringde och frågade hur frarfrar hade det. Lars-Gunnar Johdet låter tjurarna smaka på potatis, som de älskar att äta. Startade tygaffär i skogen Kerstin Johdet lät flytta en timrad sommarladugård från skogen in på gården i Tornefors. Med skogen inpå knutarna, startade hon en tygaffär. Första 15 åren var det full rulle på tygförsäjlningen men sedan IKEA startat i Haparanda har försäljningen gått ner. Folk passar samtidigt på att besöka lågpriskedjor som säljer kläder, säger Kerstin Johdet, som trots det troget fortsätter med sina tygaffärer. Kerstin och Lars-Gunnar Johdet har fyra söner. När den yngsta var nio år och de alla gick i skolan hände det ofta att grabbarna kom springande till mamma, som mjölkade kor, och frågade var strumpor, mössor och vantar fanns. Då bestämde vi att jag bara skulle gå i ladugården på eftermiddagarna, säger Kerstin Johdet. Hon ville ha något att syssla med, och eftersom hon sytt och handarbetat sedan sju års ålder, startade Kerstin Johdet en tygaffär. Hon har dessutom sytt mycket på beställning och med fyra pojkar fick symaskinen stå framme hela tiden. Stamkunderna kommer Under de senaste årens nedgång har hon ändå haft öppet i tygaffären, stamkunderna kommer fortfarande och om somrarna är det loppisen som drar. När vi öppnade loppisen 1993 var vi nästan först i länet med loppis. Då var det lönsamt även om loppisen fortfarande drar, säger Kerstin Johdet. Banken var hos Kerstin och Lars-Gunnar och gjorde kalkyler i samband med att de 1979 startade upp verksamhet i Tornefors. De talade om sina visioner men banken trodde inte på att de två skulle få ekonomi på jordbruket och annat. Men vi var unga då och satsade våra kroppar och våra hjärtan i arbetet, säger Kerstin Johdet, som fortfarande med liv och lust deltar i sysslor som höbärgning och vedklyvning. Tyger en färskvara Det finns fortfarande folk som vill skapa och sy med sina egna händer och så länge de finns, är Kerstin fast besluten om att ha kvar sin tygaffär. Modet och färger skiftar från år till år. Tyger är som färskvara och jag måste hela tiden köpa nytt. Under somrarna kopplar de på ett släp och åker till Enköpingstrakten, där alla sönerna bor, och på auktioner hittar de prylar till loppisen. Jag behöver hela tiden ha något för händerna. Det har varit fullt jobb att vara hemmafru och driva alla andra sysslorna. Jag tror att det här varit ett sätt för mig att få vara min egen chef, säger Kerstin Johdet. Nä, det är jag som är chefen, inflikar Lars-Gunnar Johdet, som på kökssoffan i pörtet intagit Kronblomläge. Och de bägge brister ut i skratt

11 JUNOSUANDO-MAGASINET Sigrid och Rickard Renlund har trivts bra i Kappeli, som det stora gula huset i Junosuando kom att heta. Rickard och Sigrid trivs i sitt kapell Efter maten går kaffepannan går runt borden. Viviann Lundberg, Birgitta Wiss, Mary Calla,Mikael Alskog och Sven Rova, utgör delar av Evenemangs & Arrangemangsgruppen i Junosuando. Som yngling flyttade Uno Renlund i början av förra seklet till Lund för att studera till präst. Han blev lämpligt inackorderad i ett hem med tre flickor. Snart var det bara två kvar för Uno gifte sig med en av dem. Jag föddes 1923 i Lund. Vi flyttade till Junosuando 1925 när far fick en tjänst som präst här, säger Rickard Renlund, 89 år, som i sin livsgärning gärna blickat bakåt i det förflutnas material, för att forma sin framtid. Hemma i kapellet, hos Rickard och Sigrid Renlund i Junosuando, råder lugnet själv. Den stora gula gården heter faktiskt i skattelängderna Kappeli 12:2. Huset uppfördes under 1880-talet av en byggmästare från Kangos, och stort blev det: En byagubbe gick förbi och sade att tästä tullee kappeli, och sedermera fick farfar heta Kappeli berättar Rickard Renlund. Prästfamiljer flyttar ofta och Rickard hamnade så småningom i Skellefteå, här kom Rickards och Sigrids vägar att sammanstråla. Efter värnplikten skolade han sig till byggnadsingenjör, i Göteborg, medan Sigrid väntade i Skellefteå. Han var 18 år och fantastisk på att skriva brev och dikter till mig. Han var väl kär, säger Sigrid Renlund, glatt och tillägger skrattande: hoppas jag! När farbrorn, Lars Lewi, dog testamenterade han hemmanet till Rickard Renlund, som även hade en jordbruksutbildning bakom sig. Det var då en av de största fastigheterna i byn. Rickard och Sigrid jobbade då i Kiruna. Blev byaålderman 1962 flyttade vi hit från Kiruna, då hade vi en ladugård med 25 kor och åtta hektar ängar som skulle brukas. Ett flertal av dem tillhörde en så kalllad översilningslägenhet, som lades under vatten. Vi hade en rolig och humoristisk dräng som hette Ture Kangas. Jag kan ännu i mitt inre se honom sitta här på kökssoffan och skämta med frun i huset, berättar Rickard Renlund. Strängt taget blev Rickard byaålderman innan han hade landat i byn, två av de tidigare byaåldermännen hade hetat Renlund tillträdde han som kommuningenjör för dåvarande Junosuando kommun. Det hade blivit populärt att låna till att reparera och bygga hus. Redan då var Rickard Renlund, som i somras fick ta emot priset för årets eldsjäl i Junosuando, intresserad av byautveckling och fick hjälpa med att skriva brev till myndigheter. Det gick bra fast jag aldrig pratat meänkieli. Jag gick ofta för mig själv och hade ett rum i huset där jag satt för mig själv för att jag inte talade finska. Han satt även som tjänsteman och protokollförde fullmäktiges möten. Lade ned pennan Vissa personer talade konsekvent finska, det gick inte att ändra på. Då lade jag ned pennan och sade att om de vill ha något i protokollet fick de tala svenska. Rickard Renlund har bland annat varit aktiv i nedtecknandet av Junosuandos historia. Familjen Enkvist hade som vana att ur tidningar klippa ut allt som skrevs om Junosuando med omnejd. Rickard blev nyfiken och ville se, det fanns totalt 20 klippböcker att plöja igenom. Vi var åtta personer som samlades och sammanställde historien, de berättade och jag skrev. Det blev en första historiebok, det blev även en andra del och nu är del tre på gång, som Hans Astermo är redaktör för. Jag hjälper till ibland, säger mannen som till synes är fylld med 89 år av innehållsrik historia. Och berätta kan han Thomas Olofsson later tartan väl smaka. Att umgås är viktigare än penicillin Ni ska vara välkomna och tack för i sommar. Det blev en fin hemvändarfest, säger Mary Calla, och ett tjugofemtal aktiva inom Evenemang & Arrangemangsgruppen i Junosuando, sätter sig till dukade bord. Nu är det dags för dem själva att under uppsluppna former ha roligt. Thomas Johansson underhåller med sin gura. Syftet med Evenemang & Arrangemangsgruppens arbete är att skapa en gemensam mötesplattform för personer som är aktiva i Junosuandos olika föreningar. Gruppen ska samordna de planerade arrangemangen, ha framförhållning, kunna visa på samordningsfördelar och vidareutveckla arrangemangen. Tanken är att Junosuando ska vara en livsbejakande och attraherande by som gör att turister söker sig till byn och lockar inflyttare till Junosuando. En och annan idé till arrangemang brukar också ploppa fram när vi träffas, säger Thomas Olofsson, projektledare för Leader Tornedalen, medan han låter tårtan smaka. Nu ser vi fram mot 2012-års olika arrangemang i byn. Sven Rova, en av ett flertal aktiva i Evenemang & Arrangemangsgruppen, ser vikten av att träffas kontinuerligt. Genom att träffas växer förtroendet för varandra. Han säger att man inte delger tips, idéer eller visioner för främmande människor. Om människor aktivt ska jobba tillsammans med varandra är det viktigt att de får möjlighet att lära känna varandra på nära håll. Att ha ett socialt liv, att umgås och träffa människor, är viktigare än penicillin. Att känna gemenskap är helande. Det är av vikt att vi människor i glesbygden kommer samman och lär känna varandra. Vi kommer även fortsättningsvis att kalla samman till möten med Evenemang & Arrangemangsgruppen. Vi ser gärna att fler personer engagerar sig och kommer till våra möten, för byns bästa, säger Sven Rova Fotnot: I nästa nummer av Junosuandomagasinet möter vi fotografen Rickard Renlund.

12 PERSONLIGT JUNOSUANDO-MAGASINET Födda 1931 Ella Maria Alskog Laila Ingrid Örneving Per Elis Rickard Smedkvist Helny Jemina Johdet Helny Hildegard Lärkdal Berta Anna Lea Holma Anna Linnea Mukka Åke Birger Enesund Gösta Erik Pallkvist Keräntöjärvi 80 år 1 januari 20 januari 25 januari 25 januari 19 februari 9 april 13 maj 1 juni 9 juni Födda i Junosuando 2011 Jorma Renstedt är ordförande i Junosuando skytteförening, som bildades 1903 och är en förening med anor. Vi hade 400 anmälda till SM Jorma Renstedt, som är ordförande i Junosuandos äldsta förening skytteförening, minns svunna tider då man tog emot 400 anmälda till SM i fältskytte. Idag är verksamheten ringa i den forna, stolta skytteföreningen. Skyttet har blivit en materialsport och vi är glada för att kunna hålla älgskyttebanan öppen under augusti, säger Jorma Renstedt. Hemma på gården i Junosuando berättar Jorma Renstedt om farmor som 1905 kom cyklandes från Akusjärvi, utanför Haparanda, för att bli lärare i byn. Där var de civiliserade och åt ur tallrik, här hade man stora fat som alla åt ur, säger Jorma Renstedt, en god berättare och med en stor portion av humor. Tre år efter att Jorma gått i pension kan han sitta och ösa ut ett minnesrikt liv. Bland annat drev han under tio års tid en såg, med tillhörande hyvleri och snickeri, i Estland. Han talar flytande estniska och gifte sig med en estniska som veckopendlar till jobbet i Luleå. Deras kärleks frukt, en tonårsgrabb, tar på sig skorna i hallen och förbereder sig för sin skoldag på byns högstadium. Jag sysslade en hel del med tävlingsskytte i ungdomsåren, säger Jorma Renstedt, för att återgå till skytteföreningen, som sörjer sin nyligt bortgångne motor, Allan Smedkvist. Intensiv verksamhet Förr om åren förekom en intensiv tävlingsverksamhet i Junosuando. En populär tävling i skyttekretsar var Tornedalsrallyt, en deltävling ordnades i Junosuando, tävlingen avslutades i Övertorneå. Trots att det var en kyrkans tjänare som 1903 bildade föreningen går det inte att skjuta hur som helst på skjutbanan. Enligt Svea rikes lag är det förbjudet att på söndagar skjuta under gudstjänsttid mellan 11 och 12, förklarar Jorma Renstedt. Förutom älgskytteprovet behöver de som jagar på Domänverkets marker även skjuta för Björnpasset. Jorma förevisar skyttebanan, som visar sig vara en anläggning som fortfarande är i trim. På vägen dit passerar vi skyttepaviljongen, som i utanpåverket fortfarande ser funktionsduglig ut. Du må tro att där dansades förr, säger Jorma Renstedt. Fungerar väl Väl ute på skyttebanan fungerar fortfarande automatiken väl, det finns mål som rör sig efter att skytten skjutit ett skott och här finns även tv-bevakad markering. För 50 kronor/år har skytten fritt tillträde till skjutbanan, till måltavlor och anläggningen i övrigt. Skytte är prestigefyllt, många lär tänka som så att de inte skjuter alls. Då behöver de inte heller visa upp sin oduglighet Ungdomar av idag vill ha det senaste i skytteväg och på så sätt har även skyttet blivit en materialsport, det kostar uppåt koronor att skaffa sig en ny skytteutrustning. Enligt Jorma är det de stora pengarna som tagit död på sporten: Det avskräcker många att hålla på med skytte, för att inte tala om vad det kostar med ett enda skott. Vi ser det som en stor utmaning i att hålla uppe byns älgskyttebana. Så länge det är ekonomiskt möjligt ska vi ha kvar den. Födda år Väinö Vesa Hiltunen 21 mars Bengt Axel Ingvar Mella 8 maj Hanna Gunilla Gustavsson 1 juni Göta Ragnhild Andersson 6 juni Gunnar Reinhold Hjärtström 27 september Göta Else-Maj Jakobsson 28 september Gösta Manfred Mukka 22 oktober Östen Lennart Niva 22december Gullan Marietta Tillstam Larsson 24 december Födda år Hannu Juhani Korsvik 22 april Bernt Gunder William Fors 3 juli Gun Solveig Männikö 21 juli Jim Görgen Enmark 26 juli Jonny Georg Enmark 26 juli Kurt Lennart Hagenlöv 5 augusti Bengt Göran Örneving 23 augusti Bert Göran Rova 10 december Rikard Fredriksson 26 augusti Födda år Mats Göran Vingsund 11 februari Ruth Inga Lill Andersson-Junkka 16 maj Sven Göte Rova 10 augusti Siv Anita Strandelin 22 augusti Maj Gunhild Randelöv 26 september Robert Mikael Heikki 26 september Marlene Cecilia Videkull 22 november Carl Magnus Poromaa 7 december Karin Inga Lill Poromaa 28 december Gun Lovisa Olofsson 8 september Ronny Smedkvist 6 juli Anita Allden 25 juni Inga Lill Johdet 17 augusti Kurt Pudas 27 april 15 juli 2011 Edward Mukka, son till Tiina Raatiniemi och Per Mukka. Tack-annonser Tack för all uppvaktning i samband med min födelse 15 juli Edward Junosuando IK vill Tacka Alla som ställde upp med ideellt arbete - ledare och föräldrar under Fotbollsskolan sommaren 2011, utan Er ingen Fotbollsskola! Junosuando IK, Fotboll Tack till alla som har ställt upp på ett eller annat sätt för att hålla badhuset öppet. Ett extra stort tack till Åke Alldèn som varje dag tar prover på vattnet och kollar att allting fungerar utan honom inget bad. Junosuando Badhusförening 22 23

13 Mineralletaren Vesa Hiltunen har dessa vackra mineraler som kantstenar i sitt blomland. Vesa Hiltunen lägger fram malmblock från Suorsafyndigheten, som han hittade, och som nu prospekteras av ett kanadensiskt bolag. En dag sade farbrorn i vedklabben till Tony Fredriksson, att släppa ut honom. Vesa undersöker jungfruliga bergarter Vid vägbyggen kommer det enligt mineralletaren, Vesa Hiltunen, fram jungfruliga bergarter. Han får vara en länk till yrkesgeologer i letandet och utvinnandet av jordens skatter. Jag är vad en älghund är för älgjägaren, som skäller när han spårat fram ett byte, säger Vesa Hiltunen, från Junosuando. För Vesa Hiltunen är naturen en kyrka, på frågan vad stenblocken han stöter på under sina vandringar i skog och mark, berättar för honom, svarar han: De berättar historien om vår planets födelse och hur istiden förflyttat bergarterna i landskapet. Första gången han satte sin fot i Junosuando var 1944 då den unga grabben var evakuerad i byns skola under Lapplandskriget, då tyskarna skulle drivas ut. Det var då jag för första gången såg elektriskt ljus. Man bara slog på och av strömbrytaren så tändes och släktes eldbollarna, säger Vesa Hiltunen, leende. Han kom tillbaks 1969, nu hade han stelnat till en ung man och hade ett jobb för SCA som bara skulle räcka två, till tre månader. Samma språk Jag blev fascinerad av det var precis samma natur, samma kultur och samma språk gamlingarna talade som på finska sidan, säger Vesa Hiltunen. Det slutade med att han återvände och byggde ett hus på platsen. Vesa Hiltunen är en vida beryktad mineralletare, han berättar gärna om de olika stenarna han håller i sin hand och benämner dem med namn. Vesa har haft många elever och han har länge väntat sig att det någonstans ska dyka upp nya fyndigheter. Nu är det något på gång i Pajalatrakten. En av mina elever har gjort ett fynd som är intressant och som kommer att bli uppmärksammat, spår Vesa Hiltunen. Själv gjorde han i Lainiobågen tillsammans med en av sina elever ett större fynd i Suorsa, 10 kilometer från Junosuando, på den västra sidan av Lainioälven i riktning mot Kurkkio. Här i kanten av vad som under senaste istiden, var död is, förde smältvattnet med sig moräner som fyllde sprickorna i marken. Det är här som min skattekista är, när blocken har vassa kanter så befinner jag mig nära moderberget. Satsat flera miljoner Ett kanadensiskt bolag har gjort en 12 hektar stor inmutning vid Suorsafyndigheten. Det har satsat på mätningar och borrningar för ett flertal miljoner. Bolaget försätter nästa sommar undersökningarna av området. Jag har även samarbete med Northland, som undersöker mina Rousufyndigheter, säger Vesa Hiltunen, vars främsta fynd i sommar annars fanns i Pessinki, i höjd med Lannavaara och Parkalompolo. Jag hittade gula kantareller i Pessinki. Den tidigare nordligast fyndplatsen i Tornedalen fanns i Övertorneå kommun, säger Vesa Hiltunen. Finns det då guld i trakterna av Junosuando? Än så länge är det små halter av guld i de fynd jag gjort. Men bergarterna här ger besked om att det kan finnas guld i backen, rikligt med guld. Alla ytor är till för skapande Den här farbrorn hittade jag i skogen, jag såg anletet av ett ansikte och tog med sälgklabben. Så kom dagen då farbrorn sade åt mig att släppa ut honom. Jag måste först hitta själen i trädet för att få fram det som finns i det, säger Tony Fredriksson, som tackar sin mentor och kära fru Lili, som förlöste honom i sitt skapande. Tony Fredriksson har rötterna och fötterna i Junosuando. Han är född i Kiruna men vid 13års ålder kom familjen flyttandes till Junosuando. Helt obekant var inte byn då Tony tillbringade sin barndoms somrar hos farmor, här hade han även sina farbröder och fastrar med sina familjer flyttade han tillbaks till Kiruna för att påbörja en tvåårig förberedande konstutbildning. 1999, strax före millennieskiftet passade jag på att flytta hem till Junosuando. Tony Fredriksson säger att konstnärspåbrån sitter i generna, farfar var snickarmästare och morfar var träsnidare och musiker. Det var mäktigt att se min egen far sitta hemma i köket och raspa knivar, när jag var en lite grabb, säger Tony Fredriksson, som även han gör knivar. Process som tar tid Överallt i huset hänger tavlor signerade med hans namn. Träsnideriet är ytterligare en konstform som han antagit för att uttrycka sig. Täljandet har blivit en kanal för att ventilera mina tankar och känslor. Jag kan länge bära en tanke om hur det ska se ut och när det mognat flödar allt fram. Men det är en process som ska få ta sin egen tid. Tony har lagt upp en alklabbe på bordet. I den har han sett en indian med en varg bredvid sig. Min nyblivna fru Lili är min bästa mentor, bollplank och mitt allt. Hon förlöste indianen i vedklabben, säger Tony Fredriksson, som i Lili hittade en själsfrände. De två konstnärssjälarna är som handen i handsken för varandra. Innan Tony träffat Lili hade skapandet gått i stå, han slöt sig i sitt skapande. Genom hennes närhet kan jag själv tälja eller måla medan Lili sitter och syr eller broderar. Det blir mycket spån ur en liten träbit när Tony är igång. Men det är inget som bekymrar frun i huset. Hem till byn Alla boytor i huset är till för skapande. Jag har mitt hörn i stora rummet och behöver alla borden när jag monterar mina lapptäcken, säger Lili Fredriksson. Efter 13 år i förskingringen, flyttade Lili Fredriksson 2005, hem till byn igen. Mormor lärde henne sticka och väva, under åren har hon bland annat gått kurser i att spinna och växtfärgning. Jag gick senast en kurs med Marianne Aittatamaa som lärde mig lapptäckstekniken som jag nu använder när jag gör dukar, kuddar, babyfiltar och lapptäcken, säger Lili Fredriksson. De använder produkterna själv eller ger bort dem som presenter. Tankarna finns hos dem om att ställa ut sina konstverk på Café 11: an i Junosuando. Här bor en liten hantverkare i varje hus, vi bara inte vet om det, säger Tony Fredriksson, medan vi gör husesyn för att beskåda Tonys och Lilis händers verk

14 Blir glad över att se andra utvecklas På en kurs i Luleå hörde Bror Astermo att det i Göteborg startats en fotbollsskola för ungdomar. I bilen hem beslöt han med en kompis, att starta upp en fotbollsskola i Junosuando, som blev den första i Norrland. Vid sidan av fotbollskarriären var han med att starta upp byns folkdanslag och 1985 blev mångsysslaren Bror Astermo, Tornedalsteaterns första regissör. Tillsammans med parhästen Kjell Kangas står Bror Astermo i ett källarutrymme i Tornedalen Medias hus i centrala Pajala, och lägger sista handen vid en reklamskylt de tillverkat för ett studieförbund. Medan han stryker ut plastfilmen över skylten börjar han klä minnen ur livets olika skiftningar, med ord. Under 80-talets första år jobbade de flesta fotbollsspelarna i Junosuando IK, i LKAB: s gruva i Kiruna. Bror Astermo spelade, men var även ledare i fotbollslaget. Eftersom de flesta jobbade i Kiruna hade vi bra träningsmöjligheter där var han med att starta upp den första fotbollsskolan i Norrland, i somras hölls den 31:a fotbollsskolan i ordningen spelade nio av de grabbar som var med om den första fotbollsskolan, i Junosuando IK: s a-lag. Dansade folkdans När Bror Astermo inte spelade fotboll dansade han folkdans, flera av a-lagsspelarna blev med i det nystartade folkdansgillet. Jag mins att de ringde från IFK Tärendö och ville ha en träningsmatch mot JIK. Jag svarade att vi inte kunde den lördagen för vi hade folkdansuppvisning. De undrade säkert vad vi höll på med. Vi hade folkdanskurser i Tornedalens flesta byar, från guldgrävarbyn Lannavaara och neråt, säger Bror Astermo engagerade han sig dessutom i Tornedalsteatern men det gick inte att säga åt gruvisarna att han spelade teater. Bror slutade sin anställning i gruvan och blev teaterns första regissör. Det var något nytt och banbrytande att vårt folk spelade teater på sitt eget språk. Det blev ett riktigt sug efter vår först uppsättning Jää lähtee (Isen går). Det var alldeles fantastiskt att se hur folk utvecklades på teaterscenen. De fick ett stort självförtroende av att klara av något de inte trodde sig vara kapabla till. Viktig för meänkieli Tornedalsteatern har även varit viktig för meänkieli. Språket fick större status när man till och med talade det från teaterscenerna, säger Bror Astermo. På Tornedalen Media arbetar Bror Astermo och Kjell Kangas med reklam, foto och film. Tillsammans gjorde de en film om Isku och Lasku, två figurer som Bror och kompisen Kurt Lind skapat för radio: Det var en födelsedagsfilm och vi visste knappt hur en kamera funkade. Men det blev starten på något nytt, säger Bror Astermo. Han har bland annat regisserat för radio, Bror var även med och skapade och agerade själv i Fieteri ; SVT: s första barnprogram på meänkieli. Mycket av det han sysslat med i sitt snart 60-åriga liv har varit att starta om med något nytt och oprövat, många gånger har Bror haft förmågan att bli ledare i vad han tagit i. Jag tror att jag har den förmågan att se andra utvecklas och glädjas med dem. Det har genom allt varit min drivkraft. Att se andra utvecklas har även utvecklat mig själv som människa, säger Bror Astermo, som tillsammans med Kjell Kangas även driver ANNONSER JUNOSUANDO-MAGASINET Ö SKA E ALLA GOD J L OCH E GO Y Å! 43 y ö fl D E - 43 y ö fl D E - 43 y ö fl D E - ö y - 43 y ö fl D E - ö D ö ö y ö y - y - ö D ö ö D ö ö y y y - ö D ö y Ö SKA E ALLA Ö SKA E ALLA Ö SKA E ALLA GOD J L OCH E GO Y Å! GOD J L OCH E GO Y Å! Ö SKA E ALLA GOD J L OCH E GO Y Å! Julklappstips Ge bort 1,2,3 behandlingar eller betala för 4 och få 5. Yogamassage (ayurvedisk) ca 90 min 500:- Indisk ansikts och huvudmassage (ayurvedisk) ca 60 min 300:- För mer information ring , God Jul och Gott Nytt År Önskar Carina Alskog, Junosuando GOD J L OCH E GO Y Å! Mån-Fre 9-18 Lördag 9-13 Tel , God Jul och Gott Nytt År önskar vi på Alskog s God Jul och Gott nytt år önskar Office, Luleå! CAFÉ FOLKAN Måndag Fredag kl Välkommen! VANTFESTIVAL i Lovikka mars 2012 Arr: 11:an Hantverkscenter & Lovikka Husmoderförening

15 Akvarell av Tony Fredriksson med vargar, draghundar, vinter och mörker 28

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN KIRSTEN AHLBURG LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7),

Läs mer

När luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans!

När luciatåget tågar ut från Lila så fikar vi på respektive avdelning, på lussebullar och pepparkakor som era barn bakat tillsammans! Nu väntar Lucia och julen står för vår dörr! Ni är varmt välkomna att fira lucia hos med oss fredagen den 12 dec. Vi tänker att alla som vill får vara luciaklädda (lämna kläderna redan på morgonen märkta)

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Salemstaden 50 år: Pionjärerna på Snickarstigen berättar

Salemstaden 50 år: Pionjärerna på Snickarstigen berättar Salemstaden 50 år: Pionjärerna på Snickarstigen berättar Salemstaden fyller 50 år. Några av de första som flyttade in i de nya radhusen på Snickarstigen var Britt Stadener, Kerstin och Lars-Göran Alfredson.

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Namnuppgifter. Barndomen

Namnuppgifter. Barndomen Tilltalsnamn (eventuell smeknamn) Namnuppgifter Tidigare efternamn Barndomen Min födelseplats och boendeplatser under uppväxten Här kan det stå om platser jag bott på och vad det har betytt för mig och

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken

Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken 1 Reglerna för när man sätter punkt och när man kan eller måste sätta kommatecken En huvudsats kan ensam bilda en mening Flera huvudsatser kan bilda en mening En huvudsats + en bisats kan bilda en mening

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv.

ADJEKTIV. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. ADJEKTIV Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. En cykel kan t ex vara: stor, svart, snabb, gammal, bra, fin flerväxlad och rostig. Alla dessa ord är adjektiv. När du jämför din cykel med en kompis

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Rymdresan. Äventyret börjar.

Rymdresan. Äventyret börjar. 1 Rymdresan Äventyret börjar. Isac är en helt vanlig kille på 15 år och är trött på morgonen och han älskar äpplen. Han har en katt som heter Snawboll 2. Han har ett kompisgäng också. I kompisgänget så

Läs mer

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år.

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år. Artikel av Tuva Klinthäll Publicerad i Smålandsposten den 18 september 2010 Kl 07.00 Klockan har precis slagit sju och det är i mitten av augusti. De allra flesta ligger och sover men inte Håkan Håkansson.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia

Tappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir

Läs mer

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Mona Mörtlund. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Mona Mörtlund Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 40 När jag var mindre och det kom någon på besök i hemmet,

Läs mer

Rally SM.. Rally SM... Rally SM.. så var det åter dags.. för denna underbart trevliga form av rally.. denna gång på "hemmaplan", vilket som vanligt ställer till en hel del extra problem som man inte behöver

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev December 2009 Till alla nyhetsbrev... Rubriker: Efter sju år har flickorna sitt eget hem Första mötet Aldrig kunde jag tro Festen på El Arca som ingen kommer att glömma

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA!

Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Hej alla barn. Nu är det full rulle i tomtelandet. Klapparna tillverkas både natt och dag. Och alla önskelistor läser vi NOGA! Jag har hört att ni barn på denna förskola är jätteduktiga på att arbeta med

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Vi ser Julia och Romeo sittandes i en soffa(två stolar). Romeo fingrar på en laptop. Julia drömmer om tomten.

Vi ser Julia och Romeo sittandes i en soffa(två stolar). Romeo fingrar på en laptop. Julia drömmer om tomten. Värdparet in Nästa julkort är från Romeo och Julia. Men det var innan Julia gjorde slut. Nu förstår vi att Julia kom på andra tankar. Men hur det egentligen gick till den gången, det får vi klarhet i nu.

Läs mer

Kung Midas (kort version)

Kung Midas (kort version) Kung (kort version) Monica Vikström-Jokela Författarens kommentar Den gamla grekiska sagan om Kung finns i olika versioner, men själva berättelsen är ändå den samma: (i vissa versioner ) ger lov att önska

Läs mer

Kom ihåg ombyteskläder.

Kom ihåg ombyteskläder. Hej v48 Nu har vi börjat med massage, med tända ljus och skön musik masserade barnen varandra medan jag visade i luften vilka rörelser de skulle göra. Först var det lite fnissigt och de hade lite svårt

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5

Kapitel 1. Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1. Kapitel 2 Sida 2. Kapitel 3 Sida 3. Kapitel 4 Sida 4. Kapitel 5 Sida 5 Innehållsförteckning Kapitel 1 Sida 1 Kapitel 2 Sida 2 Kapitel 3 Sida 3 Kapitel 4 Sida 4 Kapitel 5 Sida 5 Kapitel 1 Hej jag heter Pontus Sjöström och är 15 år. Jag bor i Nacka med mina föräldrar och två

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.

Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig. Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.

Läs mer

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Lektion 5-2016 Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1 Dagens dikt Idag är det onsdag. Vi studerar svenska. Igår var det tisdag och det regnade inte. Då studerade vi också svenska. men

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer