NYA perspektiv ger nya möjligheter

Transkript

1 Agnéta hessel & C amill a ekberg (red) n ya p e r s p e k t i v g e r n ya m ö j l i g h e t e r Malmö högskola Malmö, Sweden m a l m ö h ö g s k o l a isbn Agnéta Hessel & Camilla Ekberg (red) NYA perspektiv ger nya möjligheter

2

3 Nya perspektiv ger möjligheter Agnéta Hessel & Camilla Ekberg (red) Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2011

4 KSM Kultur språk medier Författarna och Malmö högskola Omslagsfoto: Agnéta Hessel Tryck: Holmbergs i Malmö, 2011 ISBN

5 Innehåll 1. Bosnien Hercegovina... 7 Refija Nokic 2. Makedonien Elisabeta Damevska 3. Tjeckien Magdalena Abdul Karim 4. Thailand Hathairat Wendel & Kamonlak Sällberg 5. Irak Talar Nouri 6. Högtider i Irak Fatima Jasim 7. Språk och kultur i Irak Wafa al Ubaidi & Ammuna Ali Mohammad 8. Libanon Jeanne Dárc Chelala 9. Egypten Reem Kassagby

6 4

7 Förord Sakta men säkert håller modersmålslärarna på att erövra en plats i den svenska skolan. Från att ha varit ganska anonyma figurer i skolans periferi finns det idag oräkneliga skolor där många modersmålslärare ingår som självklara och respekterade medarbetare. Trots denna positiva utveckling finner man tyvärr fortfarande alldeles för många modersmålslärare som - främst av schematiska skäl - inte deltar i skolornas inre arbete (Modersmålsundervisningen i Sverige- en krönika, Hernán Concha 2007:38). Väldigt lite finns dokumenterat om modersmålslärare och ännu mindre texter där deras egna röster får höras samlade vi i rapporten, Modersmålslärare berättar, texter som visar det breda uppdrag modersmålslärarna har i den svenska skolan. Rapporten har bland annat använts i kurser för lärarstudenter och lärare. I dessa kurser och i andra möten vi har haft med lärare och studenter har frågor om elevers modersmål, vikten av att ha viss kunskap om dessa, kunskaper om landet och språkområdet som barn och elever kommer från aktualiserats. Många gånger är det svårt att för berörda lärare att hitta relevant information om sin barn- eller elevgrupp. Våren 2011 avslutade en ny grupp modersmålslärare kursen Didaktisk metodisk kurs för modersmålslärare III (61-90 hp) och vi bestämde då tillsammans att de skulle dokumentera sina erfarenheter och kunskaper med fokus på språk och kultur från sina respektive hemländer. Fokus i texterna skulle vara sådant lärare behöver veta om barn och elever med annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska. I Skolinspektionens rapport, Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska (2010) kan man läsa, För att de flerspråkiga barnen ska utveckla sina kulturella identiteter och en stark självkänsla, har det stor betydelse att de erfarenheter och språk de har med sig värderas och tas tillvara. (Skolinspektionen, 2010:16) I rapporten tar Skolinspektionen också upp vikten av att lärare i större utsträckning informerar sig om och intresserar sig för barn och elevers erfarenheter och livsmiljö. Man skriver vidare att en ständig fråga bör vara hur verk- 5

8 samheten genom att bygga på elevers olika erfarenheter och bakgrunder kan skapa motivation och energi i deras lärande. En viktig framgångsfaktor i arbetet med flerspråkiga barn är att personalen ser flerspråkighet och mångkulturalitet som en tillgång. För att stärka flerkulturell identitet visar forskning också på värdet av att lärare och övrig personal har intresse för barnens kultur och skiftande bakgrund och skapar en mångkulturell miljö (Skolinspektionen, 2010:16). Vår förhoppning är att vår text ska ge lärare och lärarstudenter ytterligare pusselbitar för att få ökad förståelse för flerspråkiga barn- och elevers bakgrund i mötet med dem och deras föräldrar. Vi vill att rapporten ska vara en inspiration och väcka nyfikenhet för barn och elevers bakgrund och också betona vikten av att man i skolan vinnlägger sig om att använda all den kunskap som modersmålslärare har. I rapporten finns språken arabiska, bosniska, makedonska, thai och tjeckiska representerade. Författarna tar upp frågor som rör historia, traditioner, högtider, skolsystem, syn på familjen och språkliga aspekter som är viktiga att känna till i mötet med flerspråkiga barn och elever. Rapporten innehåller också en ordlista med frekventa ord på respektive språk. Författarna är själva ansvariga för den text de skrivit. Ibland har det varit svårt för dem att hitta litteratur som stödjer deras text och därför har de egna erfarenheterna fått stor plats i de olika texterna. Malmö Agnéta Hessel & Camilla Ekberg Referenser: Concha, Hernán (2007) Modersmålsundervisning i Sverige en krönika Hessel & Ekberg (2008) Modersmålslärare berättar Skolinspektionen (2010) Språk och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska 6

9 Presentation av författaren I slutet av 1992 kom jag, Refija Nokic, med min familj till Sverige som bosnisk flykting. Mitt arbetsliv här i Sverige började som maskinkonstruktör och Cad konstruktör. De senaste fem åren har jag jobbat som modersmålslärare i bosniska, kroatiska och serbiska i Trelleborg. Yrkesväxlingen skedde i väntan på att få ett relevant arbete inom området för min högskoletekniska utbildning. För att ytterligare höja min kompetens och kunna prestera bra inom den pedagogiska verksamheten har jag studerat Didaktisk metodisk kurs för verksamma modersmålslärare, 90 hp, vid Malmö högskola. 7

10 Bosnien och Hercegovina Namnet bosniskt nämndes första gången år 940 av den bysantinska kejsaren Konstantin VII Parfirogent i skriften De administrantdo imperio 1. Då var Bosnien en egen mäktig stat på Balkanhalvön. Historia Under medeltiden hade Bosnien sin egen bogumilska, självständiga kyrka. En del bosnier konverterade till islam under Ottomanska riket. Osmanerna intog större delen av det bosniska kungariket och upprättade där en provins som övertogs av Österrike - Ungern år I Sarajevo dödades Franc Ferdinand år Detta utlöste det första världskriget. Efter första världskriget ingick Bosnien i kungariket Jugoslavien och efter andra världskriget i Socialistiska Federativa Republiken Jugoslavien. År 1992 förklarade B&H 2 sig självständigt. Under åren var det krig igen i landet, ett blodigt krig. Kriget slutade med Daytons fredsavtal som delade upp landet i två så kallade entiteter, Federationen B&H och Republika Srpska samt Brčkodistriktet. B&H är ett land där öst och väst med sina motstridiga krav och intressen drar åt var sitt håll, för att skilja sig från varandra. Detta splittrar den bosniska befolkningen som kämpar för att behålla det som tillhör dem, det egna landet, sina egna traditioner och sin kultur. Det bosniska folket vill förbli vad de är. Med tanke på vad som har hänt i det förflutna citerar jag den kända bosniska författaren, Meša Selimović: Vi är inte någons. Vi är alltid på en gräns, men vi ärvs alltid av någon. I århundraden har vi letat efter oss själva och vi erkänner, vi kommer snart inte att veta vilka vi är. Vi lever på gränsen mellan världarna, på gränsen mellan nationer och vi är alltid någons syndabock. Historiens vågor bryter av varandra på oss som om vi är dess rev 3 (min översättning). 1 Halilović, S (1991) Bosanski jezik. Sarajevo 2 Bosnien och Hercegovina kommer jag fortsättningsvis förkorta B&H

11 Kultur Bosniaker, Kroater och Serber 4 utgör den största delen av befolkningen i B&H. De tre största religionerna, islam, katolicism och ortodoxism i B&H har sin motsvarighet i befolkningens etniska grupper. De tre religionerna har länge levt med och bredvid varandra och har haft ett större eller mindre inflytande på den politiska, kulturella och sociala utvecklingen i landet. Sedan 1600-talet ligger en ortodox kyrka, en moské, en katolsk kyrka och en synagoga 100 meter från varandra i Sarajevo, B & H-s huvudstad. Två mycket olika civilisationer, Ottomanska och Österrike - Ungerska, har påverkat landets levnadssätt, kultur och traditioner. De kulturella och religiösa olikheterna mellan folken utgjorde inte något hinder för befolkningen i landet att leva i gemenskap. Misstolkningar eller missförståelse bland olika kulturer i landet förekom sällan. Däremot utvecklades den gemensamma bosniska traditionen, vars värderingar grundades på tolerans och respekt. Kulturella och traditionella olikheter mellan folket minskade genom att olika levnadsvanor och traditioner accepterades och började användas av allt fler. Detta gäller dock inte traditioner som hade med religion att göra. Helger bundna till religion och traditioner skiljer sig inom den bosniska befolkningen. Ett exempel är omskärelse hos bosniaker och judar samt dop och konfirmation hos kroater och serber. I levnadsstil har bosniaker, kroater, serber och andra folk- och minoritetsgrupper långsamt anpassat sig till nya tiders krav, till nya värderingar och principer. Moderna verklighetstolkningar och insikter kom in i samhället tack vare utbildade män och kvinnor, större kommunikationsfrekvens med världen och massmedier. En modern livsstil blev ett mål för befolkningen i B&H att sträva efter. Mångfald förekommer i hemmet, på arbetsplatserna, i skolor och andra statliga institutioner. 4 stor bokstav i början av folkets och folkgruppens namn är en regel i det bosniska språket 9

12 Arbetet ger status åt människor. Kvinnan har fått en roll i samhällsstrukturen/ samhället och tjänar nu pengar och försörjer tillsammans med sin man familjen. Det finns även många gemensamma historiska erfarenheter, likadana traditioner, gemensamma helger och högtider som förenar bosniaker, serber och kroater. Nyår, nationaldagen, 1 maj och kvinnodagen, den 8 mars, är gemensamma fester och traditioner för hela landets befolkning. Konflikter under det senaste kriget har tyvärr försämrat gemensamma värden, tolerans, respekt och relationer mellan de tre största religionerna. I dagens samhälle i B&H har religionen fått en stor roll och ett stort inflytande. Olika tolkningar av religiösa budskap skapar intolerans mellan olika etniska grupper och försvårar landets utveckling. Avsnittet ur novellen Ett brev år 1920, skriven av Ivo Andrić, berättar följande om Bosnien och relationerna mellan folkgrupperna. det finns få länder där det förekommer så mycket solid tro, upphöjd karaktärsfasthet, så mycket ömhet och kärleksglöd, så mycket känslodjup, så mycket tillgivenhet och orubblig hängivelse, så mycket törst efter rättvisa. Men inunder allt detta, i de ogenomsiktliga djupen, dölja sig stormar av hat, hela orkaner av instängda komprimerade hat, vilka mogna och bida sin tid. Mellan era passioner och ert hat är förhållandet detsamma som mellan era höga alper och de tusenfalt större och tyngre osynliga geologiska avlagringar som de vilar på. 5 Grannar och kaffe En viktig del av det sociala livet i B&H utgörs av umgänge med de som bor i närheten. Vi i Bosnien bevarar traditionen att den närmaste grannen är viktigare än släkten som bor långtifrån oss. Att dela glädje och sorg med grannen är en självklar grundprincip. Grannar lånar ut saker till varandra och hjälps åt. Det sker spontant umgänge i huset, i trädgården eller på gemensamma utflykter. 5 Muratspahić, I (2009) Noveller från Bosnien och Hercegovina 10

13 Bosniskt kaffe och ritualer kring detta, från rostning, malning, tillagning till kaffedrickande, är en av de mest kända delarna av bosnisk kultur och tradition. Namnet kaffe kommer från det arabiska språket. Bosniaker kallar kaffe för kahva. Bruket av h i kahva är ett exempel på typiskt tecken i bosniskt språk 6. Kroater kallar kaffe för kava och serber säger kafa vilket är ett exempel där h försvinner i kroatiskt och serbiskt standardspråk. Man bjuder på kaffe till fester, sorgtider och under hela vardagen. Det är alltid kaffedags. Det starka, smakfulla kaffet serveras till grannar, släktingar, vänner och arbetskamrater, hemma och på kaféer. Grannkvinnor dricker kaffe tillsammans nästan varje dag. Man dricker inte allt kaffe utan sumpen blir kvar på botten. Kvinnorna vänder kopparna upp och ner på faten och väntar en stund tills en del vätska rinner ut. I den täta kaffesumpen som blir kvar i kaffekoppen, ser kvinnorna olika figurer och spår framtiden. Alla figurer har sin betydelse: en björn betyder sjukdom, en höna gräl, en orm fiende och en fågel glada nyheter. Männen har kaffeträffar på små kaféer, där de senaste nyheterna avhandlas och domino och kort spelas. Under ett besök i ett bosniskt hem blir man bjuden på kaffe ett par gånger. Folket i B&H brukar skoja och kalla det första kaffet för välkomstkaffe, det andra pratkaffe och det tredje hejdåkaffe. I kaffetillbehören ingår små koppar kallade fildžani, en liten kastrull kallad džezva, en bricka, en liten skål för socker och en liten kvarn. Föremålen är handgjorda av koppar och belagda med tenn. Den gamla kaffetraditionen lever kvar hos de flesta bosniaker liksom de små mysiga kaféerna trots att folket idag har mindre tid för umgänge. Om du tänker besöka en vän i Bosnien är det aldrig fel att ha med ett paket kaffe istället för en blomma. Om man besöker Sarajevo och promenerar genom Gamla stan Baščaršija kan man njuta av de traditionella gamla bosniska affärer- 6 Isaković, (1991), Halilović, (1991) och Jahić (1991)) 11

14 na med smycken, traditionella klädesplagg och mattor med kända bosniska motiv. Dessutom finns det massor av kaféer och restauranger i vilka det serveras traditionella drycker, bosniska specialiteter, traditionella rätter som till exempel: ćevapi, bosnisk gryta eller kakor som baklava och hurmašica. Baklava serveras vid de bosniska högtiderna och festligheterna. Ett igenkänt och bevarat bosniskt gammalt yrke är tillverkning av föremål av koppar och silver ristade med ornament. Sevdalinka Sevdalinka är en traditionell genre av folkmusik. Den är kärlekens melodi och B&Hs stolthet. Att visa kärlek och känslor till sin älskling gjorde man förr genom att sjunga sevdalinka. Kärlekslivet från det förflutna beskrivs i böcker och texter. 7 Det finns även många bilder och illustrationer på temat sevdalinka. Det är en riktig emotionell upplevelse för den som sjunger och de som lyssnar på sevdalinka. Sevdalinka har blivit en symbol för den bosniska kulturen och dessa melodier kan höras även idag. Bosniska språket Språket som ett kulturellt arv är viktigt för ett folk och för dess kommande generationer. Sambandet mellan språk och identitet ligger bland annat i värden, känslor, kultur och tradition. A. Isaković lyfter upp språkets värde i nedanstående citat. "Čuvaj rode jezik iznad svega - za njeg živi umiri za njega" 8 Bevara språket framför allt, mitt kära folk lev och dö för det Isaković, A 1992 Rječnik karakteristične leksike u bosanskome jeziku", Sarajevo, 9 Min översättning 12

15 Det bosniska språket talas främst av bosniaker i och utanför B&H. Det har kallats för bosniska sedan flera hundra år tillbaka. Man kan hitta namnet bosniska (bosanski jezik) i skriftliga dokument från talet. Den första bosniska ordboken är en bosnisk-turkisk ordlista skriven av Muhamed Hevaji Uskufi år Ett av de fyra bevarade exemplaren av ordboken finns på Uppsala universitetsbibliotek. Bosniska språket tillhör de sydslaviska språken och är nära besläktat med kroatiska, serbiska och montenegrinska. Språket är något som förenar bosniaker, kroater, montenegriner och serber. Bosnisk historia, och dess många olika härskare har haft en stark påverkan på språket bland annat på dess uppbyggnad och grammatik. Bosniska är ett språk med en lång och dynamisk historia. Den osmaniska tidsperioden kännetecknas av skrivandet på orientaliska (turkiska, arabiska, persiska) språk. Det bosniska språket från denna period utmärks av turkiska låneord som har anpassats till de slaviska språkens mönster. Turcismer är vanliga i det bosniska språket. Det finns många turkiska lånord i det serbiska språket, lite i det kroatiska, men det största inslaget av turkiska ord finner man i det bosniska språket. Det antas att det finns ca turkiska låneord i det bosniska språket 10. I tabellen finns några typiska turcismer Turcismer 11 čorba sevdah sokak šerbe hedija Svenska sopa kärlek gata saft present 10 Halilović

16 Under Österrike-Ungerns ockupation av Bosnien och Hercegovina inträffade mängder av inlån från det germanska till det bosniska språket som till exempel Bosniska Germanska 12 Svenska deka die Decke täcke flaša die Flasche flaska karfiol der Karfiol blomkål štikla der Stöckel Klack Bosniska språkets grammatik är skriven 1890 av Frano Vuletic. År 1908 kallades samma bok Serbokroatisk grammatik. Samma år ändrades det bosniska språkets status. Namnet bosniskt språk försvann. Serbokroatiska blev det officiella språket med latinska och kyrilliska (azbuka) alfabeten. Bosniska språkets grammatik

17 År 1992 blev det bosniska språket ett av de tre officiella språken i Bosnien och Hercegovina. De andra två är serbiska och kroatiska. Två Nobelpristagare kommer från B&H, Vladimir Prelog och Ivo Andrić, i kemi respektive litteratur. Skrivtecken Glagolitiska alfabetet Vi kan inte tala om skriftspråket som används idag i det bosniska språket utan att nämna det första bosniska glagolitiska alfabetet. Idag finns det flera bevarade medeltida gravstenar med glagolitiska tecken på, kallade för stećci. Bilder, symboler och texter på dessa gravstenar har inte religiös karaktär utan talar om den rika bogumilska kulturen. I slutet av 2010 blev stećci nominerade till UNESCO listan som skyddad sevärdhet. En av gravstenarna (stećci) i B&H

18 Bosančica Bosančica är den äldsta skriften, en specialanpassad version av det bosniska kyrilliska alfabetet. Det äldsta sydslaviska dokumentet från år 1189, Kulin Bans stadga, är skrivet med bosančica. Arebica Arebica är en variant av det arabiska alfabetet som användes i Bosnien under den osmaniska perioden. Att skriva på bosniska med arebica var en kulturell epok som kallas för Alhamijado litteratur. Arebica accepterades som en integrerad del av islamisk kultur. Detta är en av förklaringarna till de orientaliska orden i det bosniska språkets ordförråd. 15 Kyrilliska och latinska alfabet I B&H använder man sig av en variant av det latinska alfabetet abeceda, som kroaten Ljudevit Gaj uppfann och det kyrilliska alfabetet azbuka, konstruerat av Vuk Karadžic. Bruket av det latinska alfabetet i bosniska språket är vanligast. 15 Halilovic,S-Bosanski jezik 1991 Sarajevo 16

19 Latinska alfabetet - ABECEDA Bokstav Internationella fonetiska alfabetet Bokstav Internationella fonetiska alfabetet Bokstav Internationella fonetiska alfabetet A, a /a/ G, g /g/ O, o /o/ B, b /b/ H, h /x/ P, p /p/ C, c /ts/ I, i /i/ R, r /r/ Č, c /tʃ/ J, j /j/ S, s /s/ Ć, ć /tɕ / K, k /k/ Š, š /ʃ/ D, d /d/ L, l /l/ T, t /t/ Dž, dž /dʒ/ Lj, lj /ʎ/ U, u /u/ Đ, d /dʑ/ M, m /m/ V, v /ʋ/ E, e /e/ N, n /n/ Z, z /z/ F, f /f/ Nj, nj /ɲ/ Ž, ž /ʒ/ I bosniska har det latinska alfabetet fem vokaler och 25 konsonanter varav tre digrapher (LJ; NJ; DŽ). Stavningen i bosniska språket är fonetisk, alltså orden uttalas som de stavas, till skillnad från svenska språket där man inte alltid läser som 17

20 man skriver. Denna olikhet i svenskan är en svårighet för bosnisktalande elever. Det latinska alfabetet har följande konsonanter som elever med bosniska som modersmål i Sverige använder endast vid skrivandet på bosniska: Č, č, Ć, ć, Dž, dž, Đ, đ, Lj, lj,nj, nj, Š, š, och Ž, ž. Q, w, x, och y samt bokstäver med diakritiska tecken, vokalerna å, ä och ö finns inte i det bosniska alfabetet. Detta betyder sju nya bokstäver 16 för nyanlända elever från B&H som ska lära sig läsa och skriva på svenska. Elever jag har mött som modersmålslärare verkar ha svårast att skilja på och uttala vokalerna ä och ö. Exempel på vanliga blandningar är ven-vän, verk-värk och lok-lök. Min erfarenhet är att skillnader i bokstäverna kan vara ett hinder för språkutveckling i svenska hos bosnisktalande elever, speciellt när det handlar om läsning och skrivande. Det uppstår ofta förvirring hos elever när de ska läsa bokstaven o som på bosniska uteslutande uttalas /o/. Elever blandar ofta ihop ord som pluggar- plogar, skuggar-skogar, både vid läsning och vid skrivande. I bosniska språket skriver man alltså alla bokstäver precis som de uttalas. Av denna anledning förväxlar bosniska elever bokstaven c med k och z med s. Då blir Camilla- Kamila, campa-kampa, zenit-senit, zinksink och så vidare. Det förekommer inte dubbla konsonanter i bosniska förutom i några undantag som till exempel hos superlativ som najjači (starkast), najjasniji (klarast). Svenskt uttal av vokaler framför dubbla och enkla konsonanter samt stavningen av dessa ord kan bosniska elever ha svårt att uppfatta, verben hopa och hoppa förväxlas till exempel ofta. 16 Under förutsättning att eleverna inte hade läst något främmande språk med alfabetet som innehåller bokstäverna W, X och Y 18

21 Grammatik I bosniska språket finns tio ordklasser: substantiv, verb, adjektiv, räkneord, pronomen, prepositioner, konjunktioner, interjektioner, adverb och partiklar. Substantiv Substantiv, pronomen, adjektiv och räkneord har: a) Numerus 1. singular 2. plural b) Genus 1 maskulinum 2 femininum 3 neutrum Jag vill påpeka att uppdelningen av substantiven i en- eller ett ord inte finns i bosniska språket. En eller ett finns alltså inte framför substantiv och substantiven finns inte heller i bestämd eller obestämd form. Svårigheter uppstår i svenska om substantiv med formen ett förekommer i plural. Om man säger äpplen är det inte säkert att bosnisktalande elever uppfattar mer än ett äpple. c) Kasus Bosnisk grammatik har en kategori som kallas kasus. De sju kasusen i bosniska definierar substantivens, pronomens, adjektivens och räkneordens funktion och relation i meningen. Ordföljd Ordföljden i bosniska är mer flexibel än den svenska ordföljden. Jag lyfter fram ett exempel där ordföljden i meningen absolut inte har någon betydelse: En katt äter en mus. För att man skulle kunna förklara processen som pågår väljer man verbet att äta (jesti) som avser den tredje personen (treće lice), hon, 19

22 han, den eller det. Substantivet katt (mačka) är i kasuset nominativ och objektet i kasuset ackusativ. Detta möjliggör följande varianter: bosniska Ordföljd i bosniska språket S(subjekt);V(verb); O(objekt) svenska 1 Mačka jede miša. SVO Katten äter musen. 2 Mačka miša jede SOV Katten äter musen. 3 Miša jede mačka. OVS Katten äter musen. 4 Miša mačka jede. OSV Katten äter musen. 5 Jede mačka miša. VSO Katten äter musen. 6 Jede miša mačka. VOS Katten äter musen. Betydelsen i alla sex versioner är samma, oavsett var subjektet, objektet och verbet är placerade i meningen. I den muntliga kommunikationen använder man sig av kortfallande och kortstigande samt långstigande och långfallande accenter som verktyg för identifiering av subjektet och objektet i meningen. Skillnader i regler för ordföljd mellan svenska och bosniska kan framkalla missförstånd så att en hel annan betydelse uppstår, till exempel: musen äter katten. Eleverna med bosniska som modersmål kan ha svårigheter i hanteringen av huvudsatser och bisatser för att regelskillnader finns mellan de svenska och bosniska språken. Adjektiv Ett adjektiv förekommer liksom ett substantiv och ett pronomen i sju kasus. Adjektiven kan vara i maskulinum, femininum och neutrum samt i tre komparationsnivåer, liksom i svenska språket. Adjektivet böjs efter substantivens kasus, genus, och numerus. 20

23 För vissa elever med modersmål bosniska uppstår svårighet vid användning av adjektivet lång. Pratar man om en människas längd i bosniska använder man verbet hög: Jag är 150 cm lång (svenska). Jag är 150 cm hög (från bosniska). Adjektiven ensam och själv har samma betydelse i bosniska. Det kan vara svårt för eleven att skilja på den svenska betydelsen och ännu svårare att använda rätt adjektiv. Verb Verben böjs i bosniska efter tempus och efter personen som verbet syftar på. Verbens böjning present Bosniska Svenska Bosniska Svenska Ja pjevam Jag sjunger Mi pjevamo Vi sjunger Ti pjevaš Du sjunger Vi pjevate Ni sjunger On/ona/ono pjeva Han/hon/den/det sjunger Oni/one/ona pjevaju De sjunger I tabellen ovanför ser vi att verbet pjeva (sjunga) slutar med olika bokstäver beroende på vilken person/er det handlar om. Det blir mer komplicerat om verben står i preteritum. Då böjs både hjälp- och huvudverbet. Huvudverbet kongrueras med pronomens/substantivens genus. Verbens böjning i preteritum (m=maskulinum; f=femininum; n=neutrum) bosniska svenska bosniska svenska Ja sam pjevao. (m) Ja sam pjevala. (f) Ti si pjevao. (m) Ti si pjevala. (f) On je pjevao. (m) Ona je pjevala. (f) Ono je pjevalo. (n) Jag sjöng. Du sjöng. Han sjöng. Hon sjöng. Den/det sjöng. Mi smo pjevali. (m) Mi smo pjevale. (f) Vi ste pjevali. (m) Vi ste pjevale. (f) Oni su pjevali. (m) One su pjevale. (f) Ona su pjevala. (n) Vi sjöng. Ni sjöng. De sjöng. 21

24 Bosniska elever kan ha svårt med korrekt användning i svenska av verben: gå, åka köra, flyga och cykla. I bosniska kör man cykel, bil, buss eller flyg (vozim bicikl, vozim auto, vozim avion). Några exempel på möjliga fel vid användning av dessa verb är: Jag kör cykel till skolan (bosniska). Jag cyklar (svenska). Min kompis och jag kör sig i bussen till skolan ( bosniska). Min kompis och jag åker buss till skolan (svenska). Min kompis och jag går buss till skolan.( bosniska) Min kompis och jag åker buss till skolan (svenska) Det finns ett flertal verb i svenska som inte finns i bosniska språket som till exempel hissa, åka, cykla, diska, trivas. Adekvat översättning får man genom beskrivandet: hissa -lyfta upp; åka - resa, diska - tvätta disk: cykla - köra cykel och trivas känna sig bra. Negation I bosniska språket förekommer dubbla negationer. Jag säger dubbla för att i en mening kan man samtidigt använda orden ingen och inte. I ett exempel nedan visar jag tre möjliga alternativ som en bosnisk elev kan använda för att framföra följande påstående: Jag har ingen lust att prata om det (svenska). Jag har inte ingen lust att prata om det( bosniska). Ja nemam nikakvu želju da pričam o tome( bosniska). Man kan även säga det på följande sätt: Jag har inte lust att prata om det (bosniska). Ja nemam želju da pričam o tome (bosniska). 22

25 Jag har inte någon lust att prata om det (bosniska) Ja nemam neku želju da pričam o tome (bosniska). Alla tre alternativen är korrekta och vanliga i bosniska. Bekräfta påstående I bosniska språket bekräftar vi påstående. Exempel: a. Du kommer inte till mig i morgon! En bosnisk elev svarar: - Ja! Den bosniska eleven bekräftar påståendet att han inte kommer imorgon. b. Du kommer inte till mig i morgon! En bosnisk elev svarar: - Nej! Den bosniska eleven tänker komma imorgon (nej till inte). 23

26 Ordspråk Man använder ordspråk i vardaglig konversation för att förmedla råd, budskap, visdom och en bild av verkligheten. Jag har översatt några ordspråk med hopp om att budskapen på rätt sätt når läsaren. Bosniska Svenska 17 Förklaring Krivac se i svoje sjenke boji Inat je nesretan zanat. Učini dobro, ne kaj se. Učini zlo, nadaj se. Zid ruši vlaga, a čovjeka briga Starost je bolest od koje svako umire Ludi boj biju, pametni vino piju. Čovjek želi da je od svakoga bolji, a od sina da je gori. Drvo bez grane i čovjek bez manene mogu biti Den skyldige är rädd för egen skugga Att trotsa är ett olyckligt tillstånd. Ångra inte om du hjälper någon. Om du gör någon olycklig då får du förvänta dig en egen olycka. Mögel river väggen, bekymmer faller en människa. Ålderdom är en sjukdom som alla dör av. De galna för krig, de kloka super vin. Mannen önskar sig vara överlägsen alla andra förutom sin son. Det finns inte träd utan gren och en felfri människa. Pljuni! Smrzni! Spotta! Frysa! Svinkallt. Den skyldige ser fienden överallt till och med i sig själv. Trotsa inte! Det blir bättre för dig. Om du hjälper någon blir det aldrig fel. Om du gör illa någon då skall du räkna med att det samma inträffar dig. Budskapet:Gör aldrig illa någon! Människan dödas av bekymmer. Ålderdom går inte att bota. Budskapet mot kriget. En man önskar att endast sonen blir bättre än han. Acceptera en människa som den är, med goda och icke goda sidor. 17 Min översättning 24

27 Ordlista Svenska Bosniska Uttal Hej Zdravo Zdravo Hej då Doviđenja Dovidʑeɲa Välkommen Dobro-došao/ došla/ došlo/ (m,f, n) Dobrodoʃao/ ʃla/ ʃlo Godmorgon Dobro jutro Dobro jutro Tack Hvala Hvala Bra Dobro Dobro Mamma Mama Mama Pappa Babo, tata Babo, tata Bror Brat Brat Syster Sestra Sestra Syskon Braća i sestre Bratɕa i sestre Mormor Nana, nena, majka Nana, nena, majka Morfar Djedo, dido Djedo, dido Farmor Nana, nena, majka Nana, nena, majka Farfar Djedo, dido Djedo, dido Pojke Dječak Djetʃak Flicka Djevojčica Djevojtʃitsa Barn Dijete Dijete Kompis Drug/drugarica; ( m, f) Drug/drugaritsa; Lärare Učitelj/učiteljica; ( m, f) Utʃ teʎ/ utʃiteʎitsa; Skola Škola ʃkola Förskola Obdanište, vrtić Obdaniʃte, vrtitɕ Hem Kuća Kutɕa Läsa Čitati Tʃitati Skriva Pisati Pisati Leka Igrati Igrati Spela Igrati Igrati Sova Spavati Spavati 25

28 Trött Umoran/ na/ no/ (m, f, n ) Umoran/ na/ no Sjuk Bolestan/ bolesna/ bolesno (m, f, n) Bolestan/ sna/sno Glad Sretan/ na /no/ (m, f, n) Sretan/ na/ no/ Ledsen Tužan/ tužna/ tužno,(m, f, n) Tuʒan/na/no Arg Ljut/ ljuta/ ljuto (m, f, n) ʎut/ ʎuta/ ʎuto/ Äta Jesti Jesti Lunch Užina Uʒina Matsal Trpezarija Trpezarija Vatten Voda Voda Mjölk Mlijeko Mlijeko Dricka Piti Piti Kniv Nož Noʒ Gaffel Viljuška, Viʎuʃka, Sked Kašika Kaʃika Idag Danas Danas Imorgon Sutra Sutra Läxa Zadaća, zadatak Zadatɕa, zadatak Helg Praznik Praznik Kläder Odjeća Odjetɕa Prov Test Test Måndag Ponedjeljak Ponedjeʎak Tisdag Utorak Utorak Onsdag Srijeda Srijeda Torsdag Četvrtak tʃetvrtak Fredag Petak Petak Lördag Subota Subota Söndag Nedjelja Nedjeʎa En vecka Sedmica, nedjelja Sedmitsa, nedjeʎa Ett Jedan Jedan Två Dva Dva Tre Tri Tri 26