GIS för folkhälsan. Anders Schærström och Anna-Karin Johansson. Rapport nr 2007:04

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GIS för folkhälsan. Anders Schærström och Anna-Karin Johansson. www.fhi.se Rapport nr 2007:04"

Transkript

1 GIS för folkhälsan Anders Schærström och Anna-Karin Johansson Rapport nr 2007:04

2 2002:1 ISSN: ISBN:

3 Innehåll GIS OCH FOLKHÄLSAN EN ÖVERSIKT... 7 Sammanfattning GEOGRAFISKA INFORMATIONSSYSTEM VAD ÄR DET? FRÅGESTÄLLNINGAR...10 Målgrupp - informationskällor...10 Centrala frågor: tillämpningar och data VAD HAR VI FUNNIT?...12 GIS för folkhälsan i Sverige - Praktisk tillämpning och utveckling...12 Förstudie...13 Centrala myndigheter - översikt...14 Mest aktiva Intresserade och måttligt aktiva Möjligheter och erfarenheter Regionala aktörer...21 Regionala aktörer och deras folkhälsoarbete GIS-kompetens på regional nivå GIS-tillämpningar i folkhälsosammanhang GIS inom angränsande områden De som inte använder sig av GIS-verktyget - intresse/hinder Tankar om möjlig GIS-användning Kommunerna...24 Intresse för GIS och hälsa ambitioner och kompetens Hälsorelevanta GIS-tillämpningar och förberedande arbete Idéer Förutsättningar och problem Befolkningsmässigt mindre kommuner Andra aktörer Särskilda initiativ, speciella utredningar och andra satsningar...33 Boendes utsatthet för luftföroreningar Bebyggd miljö och fysisk aktivitet Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Tillgänglighet till livsmedelsbutiker Forskning och utveckling...34 Malmö/Lund Linköpings universitet Umeå universitet, Kulturgeografiska institutionen Annan forskning i Sverige... 37

4 GIS-undervisning på universitet och högskolor Konferenser med mera FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMGÅNG MED GIS...40 Incitament, behov, önskemål...40 Hinder och trögheter...40 Nytta...40 Förutsättningar för hälsorelaterade GIS-tillämpningar INTERNATIONELLA UTBLICKAR...43 Norden...43 Danmark...43 Finland...44 Att följa upp livsmiljö Norge...45 Tyskland...45 Andra europeiska exempel...47 ECDC - European Centre for Disease Prevention and Control EDEN - Emerging Diseases in a Changing European Environment EUROHEIS GIS-framtid i EU: INSPIRE Nya Zeeland...50 USA...51 WHO...53 GEO-BENE...54 Andra internationella exempel INTRYCK OCH SLUTSATSER...56 Fördelar och möjligheter med GIS i hälsorelaterade studier Förutsättningar, hinder och utsikter EFTERTANKAR...60 Möjliga felkällor...60 Vad menar vi med hälsa och hälsorelaterat i sammanhanget?...60 Lägesbestämningen...61 Föränderligheten...61 Bilaga Mera om GIS - fördjupningsstudier...63 American Association of Geographers... 63

5 Geoforum GI Norden GISWiki Lantmäteriverket STANLI Stora GIS/GIT-länksamlingen Utvecklingsrådet för landskapsinformation WHO Public Health Mapping and GIS Map Library Wikipedia Programvaror för GIS...64 ESRI GIS and Mapping Software Mapinfo Sweden PX-Map Crimestat Boktips...65 Ordförklaringar...65 Bilaga Tillvägagångssätt Målgrupper Arbetsgrupp Internationella utblickar Artikelsökning Kontakter, uppgiftslämnare...69 Centrala myndigheter Landsting, län och regioner Kommuner Universitet och högskolor Andra Utländska och internationella källor Internet-källor Referenser...76

6 6 LÄGESRAPPORT

7 LÄGESRAPPORT 7 TH GIS och folkhälsan en översikt Sammanfattning Geografiska informationssystem (GIS) skulle kunna bli ett nyttigt redskap för folkhälsoarbetet, epidemiologin och annat hälsorelaterat arbete, men användningen i Sverige befinner sig ännu bara i början. Trots att GIS efter hand har blivit ett allt vanligare redskap för allt fler verksamheter, där uppgifter om lägen, utbredning, rörelser och spridning spelar roll för analyser och planering, verkar det inte som om tekniken hittills i Sverige har utnyttjats i någon större omfattning för folkhälsoarbete och epidemiologi. Skillnaderna i ambitioner är stora mellan enskilda myndigheter, kommuner, landsting och andra aktörer, vilket beror på flera omständigheter, såsom kompetens, kostnader, intresse och hur man uppfattar verktygets användbarhet för det som är verksamhetens huvuduppgift. Erfarenheten visar också att enskilda personer som besitter de nödvändiga insikterna och intresset kan spela nyckelroller för GIS-användningen. Någon samlad beskrivning av hur GIS används för folkhälsorelevanta ändamål i Sverige har hittills inte funnits. Eftersom Statens Folkhälsoinstitut (FHI) bland annat har till uppgift att sprida kunskap om metoder för folkhälsoarbete var det naturligt för institutet att inventera hälsorelevanta GIS-initiativ som förekommer i landet. Undersökningen har i stort sett haft tre huvudsakliga faser. En av dessa var att samla in underlag genom direkta förfrågningar hos relevanta aktörer, en annan att göra en bredare informationssökning. Därefter har en referensgrupp fått ta ställning till hur informationen ska kunna användas. Så långt har arbetet nu nått. Det finns flera goda exempel på hälsorelaterade GIS i Sverige och utomlands men det finns också stora outnyttjade möjligheter. Intrycken från inventeringen presenteras utförligare i kapitel 6. 7 TH

8 8 LÄGESRAPPORT 1. Geografiska informationssystem vad är det? Informationssystem är IT-stödda system för att samla in, bearbeta, analysera och presentera information. I begreppet system ligger att information kan hämtas ur flera källor, såsom register och databaser, och länkas samman, förutsatt att källorna har något gemensamt fält. Befolkningsregister kan länkas samman med fastighetsregister. Företagsregister kan länkas samman med utbildningsregister. Kundregister kan kopplas till produktregister. Det som skiljer ett geografiskt informationssystem från andra informationssystem är att informationen är lägesbunden, det vill säga att den kan hänföras till specificerade platser. Lägesangivelsen kan vara mer eller mindre precis. Den kan avse punkter, linjer eller ytor. Informationen kan således knytas till en adress, en fastighetsbeteckning, ett kvarter, lägeskoordinater eller någon annan entydig bestämning av en geografisk punkt. Linjer som information kan knytas till är exempelvis gator, vägar, vattendrag och kraftledningar. Lägesbestämningen kan också avse en areal som i någon mening är enhetlig. Det kan vara parker, sjöar, odlad mark, större fastigheter såsom jordbruksenheter eller industriområden. De enheter som brukar användas i redovisningar av statistik såsom län, kommuner och församlingar motsvarar emellertid inte de krav man brukar ställa på noggrannheten i ett regelrätt GIS. En annan sak är att resultat från insamling och bearbetning i ett GIS eventuellt kan redovisas på den aggregeringsnivån. Ju noggrannare lägesbestämningen är, desto mera flexibel kan redovisningen bli. I ett GIS, liksom i andra informationssystem, hanteras uppgifter om objekt och deras attribut. Objekten kan vara fastigheter, industrianläggningar, sjöar, vägar, vatten- och kraftledningsnät eller enskilda personer. Attributen kan röra sig om egenskaper, tillstånd, händelser, flöden, kontakter med mera. GIS är långt mer än ett sätt att rita kartor, även om den synliga produkten från en GISbaserad studie ofta är en karta eller en svit av kartor. Ett GIS bygger på en databas eller en kombination av databaser, ur vilka man kan hämta information som kan presenteras geografiskt. GIS kan användas interaktivt så att kartbilderna vid behov kan visas på bildskärmar och modifieras allt efter användarens önskemål. På bildskärmen kan man visa förändringsprocesser direkt i kartbilden. GIS är dessutom flexibelt. För det första kan man fylla på och uppdatera data så att informationsmängden i systemet utvidgas och informationen hålls så aktuell som möjligt. För det andra kan man gång på gång hämta data och kombinera dem på olika sätt. Genom att välja olika skalor, fokus och presentationssätt (symboler, färger, animerade kartbilder) kan man framhäva olika aspekter och åstadkomma pedagogiska effekter. Kännetecknande för ett GIS är således att all information i systemet är lägesbestämd med hög noggrannhet. Detta har flera fördelar. För det första medger noggrannheten också flexibilitet. Tack vare att alla objekt redovisas var för sig kan man i högre grad välja hur informationen ska redovisas. I stället för att schablonmässigt redovisa per län, kommun eller stadsdel får man i bästa fall möjlighet att konstruera andra enheter. Man kan till exempel konstruera buffertzoner kring objekt på vissa avstånd eller utgå från naturliga mönster. För det andra kan en noggrann lägesbestämning bidra till att klargöra sammanhang i tid och rum. Situationer kan tydliggöras på ett sätt som korrelationer

9 LÄGESRAPPORT 9 TH beräknade på aggregerade data inte medger. Samtidigt innebär en noggrann lägesangivelse (och alltså disaggregering) en förutsättning för flernivåanalyser. För det tredje kan precisionen göra det möjligt eller lättare att nysta upp orsakssamband bakåt, förutsatt att man har tillgång till lika noggrann lägesbestämning vid flera tidpunkter. GIS tillämpas i många sammanhang. Några vanliga användningsområden är trafikplanering [1], bebyggelseutveckling [2], [3], kommunal verksamhetsstyrning, meteorologi, skogsvård, tekniska försörjningssystem, geologisk prospektering och helt enkelt de kartor som man kan nå via Gula sidorna för att söka adresser. Andra, mindre vanliga men lovande tillämpningsområden är arkeologi och kulturmiljövård, totalförsvar, transportstyrning och analyser av kriminalitet. Enligt en undersökning fanns det i Sverige vid årsskiftet 2003/2004 ca personer som använde geografisk information i sitt dagliga arbete 1. Jämförelser med andra källor pekade på att GIS-användningen hade ökat med ca 30 procent per år sedan 1990 och ökningen förmodades fortsätta i samma takt [4]. Regeringen skrev i sin IT-proposition (2004/05:175) [5] att användningen av digital geografisk information, fastighetsinformation, miljödata och informationsteknik bör ökas och breddas, bland annat genom ökad samverkan mellan myndigheterna och med den privata sektorn. För att stimulera GIS-användning i kommuner och länsstyrelser gav Regeringen 1999 länsstyrelserna i uppdrag att genomföra utbildningar på bred front. Uppdraget, som gick under namnet StrateGIS innebar att också kommunerna, kommunförbunden, Lantmäteriet och de regionala GIS-föreningarna skulle medverka i utbildningssatsningen. Hälsorelaterade GIS-tillämpningar har varit mera sällsynta, men kommer efter hand. I denna rapport redovisar vi vad vi har kunnat finna genom att systematiskt söka efter sådana. 1 Svarsfrekvensen i undersökningen, som gjordes av Geoforum, var låg. Enkäten sändes till 3322 organisationer, varav 694 svarade. Av dessa sade sig 613 använda geografisk information eller GIS. (Geoforum 2005:1) 9 TH

10 10 LÄGESRAPPORT 2. Frågeställningar Syftet med denna studie har varit att undersöka hur geografiska informationssystem används eller skulle kunna användas som hjälpmedel i folkhälsoarbetet på olika nivåer genom: att ta reda på i vilken utsträckning och i vilka sammanhang som GIS används för att dokumentera och analysera folkhälsorelaterade företeelser hälsoutfall, bestämningsfaktorer och indikatorer. att bedöma i vilka sammanhang GIS skulle kunna utvecklas för att underlätta och förbättra praktiskt och vetenskapligt folkhälsorelaterat arbete. att översiktligt beskriva vilken nytta som förekommande hälso-gis hittills har haft samt att bedöma behov av samordning och samarbete. Undersökningen har inte utgått från folkhälsopolitikens bestämningsfaktorer och indikatorer utan haft ett mera förutsättningslöst perspektiv. På ett tidigt stadium formulerades en rad frågor och möjliga svarsalternativ. Det var dock aldrig meningen att frågebatteriet skulle användas som en regelrätt enkät. I stället användes det som struktur för samtal med företrädare för kommuner, landsting, myndigheter och andra aktörer. Det har inte heller varit meningen att beskriva temat i regelrätt kvantitativa termer. Därtill är osäkerheten alltför stor (tillvägagångssättet beskrivs mera i detalj i bilagan Tillvägagångssätt ). I upptakten till arbetet tillsattes en referens- och arbetsgrupp för GIS inom FHI. Målgrupp - informationskällor Kommuner, landsting, länsstyrelser, regioner och vissa centrala myndigheter är de mest uppenbara aktörerna i sammanhanget, men även vissa organisationer och forskningsinstitutioner hör till de källor som kan förmedla kännedom om och erfarenheter av hälsorelaterade GIS-initiativ. Ur kretsen av centrala myndigheter valdes dels de myndigheter som redan har uttryckliga folkhälsouppdrag, dels några med uppgifter som kan ha uppenbar betydelse för folkhälsan. Att nå samtliga kommuner ansågs varken genomförbart eller meningsfullt. I stället gjordes ett urval av kommuner. Ambitionen var dessutom att klarlägga situationen i samtliga län (länsstyrelser, landsting, regioner), även om detta inte helt och hållet lyckades. Dessutom har arbetet omfattat ett försök att göra internationella utblickar.

11 LÄGESRAPPORT 11TH Centrala frågor: tillämpningar och data Det finns två huvudsakliga sidor av frågekomplexet. Den ena sidan är i vilken utsträckning GIS faktiskt används och hur det används. Den andra sidan är vilka förutsättningar det finns för att använda GIS, inte minst i vilken utsträckning det finns data med den nödvändiga lägesbestämningen. Den första huvudfrågan är i vilken utsträckning GIS används för folkhälsorelevanta syften och hur det går till. Till den frågan hör också vilka samarbetsinitiativ som förekommer mellan aktörer samt vilken utbildning, forskning, teknik- och teoriutveckling som förekommer på svensk grund. Mera preciserat kan man fråga: Vem använder GIS för folkhälsorelaterade ändamål? På vilka sätt? (används GIS för praktiska och vetenskapliga syften? Används GIS regelbundet eller i avgränsade projekt? ) Vilken programvara används? Vilken information ingår i befintliga system? Vilka nätverk finns kring GIS-användningen? Har GIS-användningen hittills haft påtaglig hälsorelaterad nytta, till exempel för HKB, MKB eller sjukvårds- och folkhälsoplanering? Den andra huvudfrågan hänger samman med en av de viktigaste förutsättningarna för att använda GIS, nämligen tillgång till relevanta, lägesbestämda data. I det sammanhanget finns viktiga integritetsaspekter att ta hänsyn till. Vilken geografisk och tematisk noggrannhet har redovisningen i den statistik och de databaser som är relevanta för folkhälsan? Vilken noggrannhet har de primärdata som ligger till grund för databaserna? Vilken precision skulle man kunna uppnå? Hur kan den geografiska precisionen utnyttjas utan att skada den personliga integriteten? 11TH

12 12 LÄGESRAPPORT 3. Vad har vi funnit? Litteraturen om GIS och hälsa pekar på flera goda exempel och på en stor utvecklingspotential för såväl beskrivning och analys som för praktisk planering. Forskningen kan utnyttja möjligheten att lagra stora datamängder med hög upplösningsnivå och kombinera på olika sätt för att utvinna ny information, det vill säga att upptäcka samband. [6] Man skulle sålunda kunna upptäcka kluster av sjukdomsfall och liknande som inte syns på de kartor som är baserade på administrativa enheter såsom kommuner och regioner. För den praktiska planeringen kan man ta GIS till hjälp för att analysera var man ska sätta in interventioner för att undanröja risker eller förbättra tillgången till hälsovård. Exempelvis kan man med noggrann geografisk information om befolkningen beräkna behovet av barnavårdscentraler i olika stadsdelar [7]. De tekniska möjligheterna att registrera, visa och analysera data med noggrann lägesbestämning kan underlätta för allmänheten att delta i praktisk, lokalt förankrad folkhälsoplanering Public Participation GIS [6]. Att räddningstjänsten kan vinna på effektiva GIS är ganska uppenbart och det finns redan exempel på detta [8]. Enligt en bedömning tycks GIS i hälsorelaterade sammanhang mest ha använts utifrån ett biomedicinskt perspektiv, snarare än ett perspektiv som sätter hälsan i ett socialt sammanhang [9]. Det går emellertid att finna nyare, intressanta exempel på just det. Ett lovande och angeläget sätt att använda GIS i hälsosammanhang för både forskning och praktisk tillämpning är att kartlägga och beräkna risker [10]. Själva hälsoriskerna kan härröra från trafikleder, sopstationer, kraftverk, utsläppspunkter, kraftledningar eller berggrundens kemiska sammansättning. Med kännedom dels om sådana riskfaktorer och riskområden, dels om de människor (såväl individer som populationer) som är utsatta för riskerna kan man bedöma möjliga hälsoutfall men också vidta motåtgärder. Ett aktuellt exempel från Sverige är ett försök att analysera exponering för luftföroreningar i områden med olika socioekonomiska profiler [11]. Ytterligare en möjlig tillämpning är att visa och analysera förändringsförlopp (till exempel miljöförändringar och epidemisk spridning) såväl i förfluten tid som i simulering av möjliga framtida scenarier. Med hjälp av GIS kan man simulera epidemiska förlopp, inte enbart i tiden utan också i rummet. Det tycks emellertid inte finns mycket av epidemisk simulering. Ett par exempel rör hivspridning [12] respektive mul- och klövsjuka [13]. GIS för folkhälsan i Sverige - Praktisk tillämpning och utveckling Det är påfallande hur ojämn GIS-användningen är i folkhälsosammanhang. Medan några regioner och kommuner besitter god kompetens och har uttalade ambitioner har andra knappast några planer eller erfarenheter. Även regioner där GIS-tekniken är väl förankrad för andra syften har den ännu inte använts i folkhälsoarbetet. Bland de centrala myndigheterna finns en krets som använder GIS på ganska eller mycket avancerad nivå för

13 LÄGESRAPPORT 13TH mer eller mindre tydligt hälsorelevanta syften. En annan grupp har visserligen inga egna initiativ men använder andras GIS. Om man ska använda de folkhälsopolitiska målområdena som referensram så förefaller det som om GIS-tillämpningar hittills är vanligast inom målområde 5. Det finns emellertid exempel som närmast berör målområdena 1, 2, 3, 7, 9, 10 och åtminstone delar av 11. Det är inte heller orimligt att tänka sig tillämpningar inom målområdena 4 (hälsofrämjande arbetsliv), 6 (hälsofrämjande hälso- och sjukvård) eller 8 (trygg och säker sexualitet samt god reproduktiv hälsa). En viktig tillämpning är att identifiera riskområden och riskzoner. Det kan röra sig om områden med förorenad luft, vatten eller mark, liksom särskilt olycksdrabbade platser. En annan väsentlig tillämpning handlar om att analysera de geografiska mönstren av sjukdomar eller skador och att söka orsakerna till dessa. Praktisk planering är inte enbart en teknisk angelägenhet utan också en social verksamhet som rör effektiv tillgång till vård, omsorg och räddningstjänst, liksom att utforma livsmiljöer med tillgång till grönområden och friskvård samt att förebygga olyckor och minska olycksrisker. Det finns också flera exempel på hur kommuner i ett mer eller mindre hälsofrämjande syfte serverar allmänheten information med geografisk förankring, till exempel radonförekomst. Förstudie Innan några frågor ställdes direkt till aktörerna i de huvudsakliga målgrupperna gjordes två preliminära undersökningar. För det första fick de handläggare på Statens Folkhälsoinstitut som är ansvariga för folkhälsopolitikens elva målområden (Mo) svara på några frågor om eventuella GIS-initiativ inom sina respektive sakområden. För det andra söktes referenser i Medline. Endast ett fåtal kända exempel framkom genom frågorna till de målområdesansvariga. Inom några målområden ter det sig svårt att få fram lägesbestämd information att analysera. På vissa målområden kan ett geografiskt tillvägagångssätt (med GIS) förefalla högst framkomligt men är ännu outnyttjat. Den aspekt på folkhälsan där det kanske finns mest forskning och andra studier med hjälp av GIS är den fysiska miljön och risken för olyckshändelser och skador (Mo 5). Det finns studier av exempelvis strålningsrisker och bullerexponering. Ett skäl till att den yttre miljön utgör en naturlig början för GIS är att det redan finns lägesbestämda data. Problem uppstår emellertid när man länka dessa data till riskexponering och använda personanknutna uppgifter. Kända initiativ att använda GIS förekommer i samband med fysisk aktivitet (Mo 9), respektive goda matvanor och säkra livsmedel (Mo 10). GIS används nämligen i två aktuella uppdrag för Statens Folkhälsoinstitut, dels om livsmedelstillgänglighet dels om samband mellan fysisk aktivitet och byggd miljö och samhällsplanering. Inom arbetslivet (Mo 4) är arbetsställenas adresser de mest uppenbara geografiska bestämningarna. För rörliga yrken och personer som ofta byter arbetsställen kan det emellertid vara svårt att åstadkomma tillförlitlig geografisk information, till exempel om exponering. Det är känt att rörligheten vållar problem för arbetsmiljötillsynen. Den preliminära bedömningen är därför att bättre geografisk precision av arbetsställen och arbetstagare skulle kunna tillföra forskningen och tillsynen nya möjligheter, men att det 13TH

14 14 LÄGESRAPPORT ännu är lång väg dit. Beträffande smittskyddshantering (Mo 7 och 8) borde GIS kunna användas för att spåra smittkällor och smittvägar. Hos Smittskyddsinstitutet finns exempel på kontaktspårning på individnivå. På de andra områden som rör levnadsvanor och missbruk (Mo 11) tycks GIS-användningen vara ovanlig. Visserligen analyseras utvecklingen av missbruk i termer av utbredning, rörelser och spridning men ändå är nästan inga regelrätta GIS-baserade studier kända. Dock pågår en studie av det geografiska mönstret av narkotikarelaterade dödsfall [14]. Ett hinder är sannolikt att missbruk av tobak, alkohol, narkotika och spel handlar om högst personliga förhållanden. Därför är det svårt att få fram tillförlitliga data och hänsyn till personlig integritet sätter gränser för den geografiska precisionen. För spel skulle det kunna gå att få fram en del på länsnivå, men åtminstone för vissa län skulle det innebära mycket osäkra siffror. Det skulle eventuellt kunna gå att plocka fram siffror om exempelvis spelomsättning med relativt god geografisk upplösning, men de skulle inte kunna bli heltäckande. Även då det gäller barns och ungdomars hälsa (Mo 3: trygga och goda uppväxtvillkor) lär det trots allt finnas ganska lite att hämta. Dock framkom något uppslag som kan vara värt att följa upp. Generellt sett är studier baserade på individdata svåra att genomföra på grund av hänsyn till den personliga integriteten. Icke desto mindre går det att se möjligheter. GIS är ett mycket lovande verktyg för att levandegöra ohälsans utbredning och dess möjliga samband med geografiskt varierande omständigheter. Det kan finnas möjligheter att samordna nationella studier med regionala och lokala initiativ. En synpunkt är att geografiska bestämningar i dödsorsaksregistret skulle vara mycket användbara. (man kan i sammanhanget notera, att dödsorsaksregistret inte är något personregister i lagens mening, men det saknar adressuppgifter). I den ovan nämnda, ännu opublicerade, studien av narkotikarelaterade dödsfall är det just dödsplatsen som utgör lägesbestämningen för en GIS-baserad analys [14]. Centrala myndigheter - översikt Flera centrala myndigheter använder GIS för olika syften, varav en del har mer eller mindre tydlig betydelse för folkhälsan. Om man ser till folkhälsopolitiska målområden eller bestämningsfaktorer så tycks det finnas möjligheter till GIS-baserade studier inom ett brett fält, om än inte för folkhälsopolitikens hela vidd. En grupp av myndigheter använder redan GIS på en mer eller mindre avancerad nivå som är relevant för folkhälsoarbetet, medan en annan grupp inte själv har planer på att utveckla GIS applikationer men besitter användbara data och är beredda att samarbeta med andra om geografiska informationssystem. Till de mest GIS-aktiva hör Boverket, Glesbygdsverket, Naturvårdsverket, Polisen, Räddningsverket, SMHI, Smittskyddsinstitutet, SCB, Strålskyddsinstitutet SGU och Vägverket. Andra med uttalat intresse för att använda GIS är Försäkringskassan, Jordbruksverket, Konsumentverket, Krisberedskapsmyndigheten, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Statens Veterinärmedicinska Anstalt. Några myndigheter med folkhälsouppdrag använder inte GIS och har inte heller uppgett några planer på det BRÅ, Skolverket och Ungdomsmyndigheten. Inom Arbetsmiljöverket har

15 LÄGESRAPPORT 15TH det varit på tal men är för närvarande inte aktuellt. GIS skulle kunna komma till användning för att kartlägga vissa typer av arbetsskador eller arbetsställen och företag med vissa typer av arbetsmiljörisker (utförligare uppgifter om respektive myndighet finns i separat pm). Mest aktiva Flera av Boverkets uppgifter och projekt berör direkt eller indirekt folkhälsan. Verket arbetar med såväl inomhusmiljö som utomhusmiljö och verksamheten förutsätter i hög grad geografisk information. Verket har i flera sammanhang medverkat till att utveckla GIS-tillämpningar. Boverket använder både egna och andras data. Den information som verket använder är i hög grad knuten till fastigheter, vilket alltså innebär en mycket hög geografisk upplösning. Ett register över energideklarationer planeras. Eftersom radonbidragsdata är kopplade till fastighetsregistret, så skulle det kunna gå att göra detaljerade GIS-analyser. Bostadsmarknadsenkäten som Miljömålenkäten är emellertid på kommunnivå och medger alltså ingen högupplöst geografisk analys. Generellt är det inte heller lämpligt att geokoda* 2 urvalsundersökningar. Den nya Planeringsportalen är en webbtjänst för utbyte av geografisk information för samhällsplanering och hållbar utveckling. Hit hör fysisk planering, infrastrukturplanering samt lokalisering och tillståndsprövning av byggnader och anläggningar. Andra myndigheter, kommuner, företag och enskilda ska inte bara kunna hämta information utan även ställa information till förfogande. Hälsoaspekter nämns emellertid inte alls i förarbetet till Planeringsportalen. Vissa projekt som rör den yttre miljön kan ha betydelse för folkhälsan, till exempel ett regeringsuppdrag om tätortsnära grönområden. Glesbygdsverket har använt sig av GIS sedan 1995, tidigare främst i syfte att särredovisa förhållanden i glesbygd och på landsbygden skilda från tätortsområdena. På senare år har Glesbygdsverket även byggt upp spetskompetens om tillgänglighet. God tillgänglighet till grundläggande service, såväl offentlig som kommersiell, är nämligen en fundamental förutsättning för en hållbar utveckling även i gles- och landsbygdsområden. Myndigheten byggde tillsammans med Konsumentverket upp den så kallade Servicedatabasen som visar på tillgängligheten till dagligvarubutiker. Denna tillgänglighetsapplikation har Glesbygdsverket därefter vidareutvecklat och förfinat. Tillgänglighetsapplikationen, som finns i GISmiljö, använder sig av tre typer av objekt: målobjekt (till exempel skolor, vårdcentraler etc.), startobjekt (befolkade rutor 250x250m) samt ett vägnät (Nationella vägdatabasen, NVDBn). Projekt sker även i samarbete med exempelvis Räddningsverket om tillgänglighet till ambulans och räddningstjänst. SCB är en annan samarbetspartner. På Naturvårdsverket ser man GIS som ett av flera viktiga verktyg i miljöarbetet. Man uppskattar att ca procent av all miljöinformation är lägesbunden. Naturvårdsverket har egen GIS-kompetens, men mer avancerade GIS-bearbetningar läggs i dagsläget ut på externa utförare. Det har förekommit försök på länsnivå att studera folkhälsoeffekter av metaller och luftföroreningar men det har varit svårt att hitta klara samband mellan punktvisa miljödata och folkhälsan. Naturvårdsverket har själv tagit initiativ till GISbaserade bullerstudier. Resultatet var tillfredsställande och det kan eventuellt bli aktuellt med en motsvarande studie av luftföroreningar framöver. 2 Ord med asterisk förklaras i ordlistan, se s 60 15TH

16 16 LÄGESRAPPORT GIS används inom Polisen för uppföljning, planering, prioritering och operativt arbete. Det finns mycket stora möjligheter till geografiska analyser som ännu inte utnyttjas till fullo, men utveckling pågår. Information om brott och olyckshändelser, offer och förövare kan i regel registreras med hög geografisk noggrannhet, men eftersom informationen anses känslig får den inte redovisas öppet med samma precision. GIS-tekniken gör det emellertid möjligt att aggregera den på en finmaskig nivå som tar hänsyn till integritetsskyddet. Andra användare visar stort intresse för att utnyttja polisens data och det pågår interna diskussioner om hur denna efterfrågan ska kunna tillgodoses utan att äventyra den personliga integriteten. Information i polisens databaser skulle kunna vara relevant för folkhälsopolitikens målområden 1, 3, 5 och 8. Polisens nya informationssystem Hobit 3 används för brottsutredningar och uppföljning. Hobit baseras på uppgifter från brottsanmälningssystemet RAR 4 och ledningscentralernas ärendehanteringssystem STORM 5. Hobit är en webbapplikation med all information på en central server. De främsta målgrupperna för Hobit är kriminalunderrättelsetjänsten, planerare och beslutsfattare, men användningen ska kunna öka efter hand. Hobit omfattar alla typer av brott, men är framför allt användbart för mängdbrott. Lägesbestämningen god och man kan söka i systemet på tid, rum och typer av brott eller andra händelser. Möjligheten att göra detaljerade geografiska analyser har ökat avsevärt med dessa nya informationssystem som innehåller detaljerade uppgifter om brottsplatser, olycksplatser, brottsoffer och gärningsmän. Den geografiska precisionen gör det möjligt att kartera och analysera geografiska mönster av brott, olyckor och andra anmälda händelser. Det är möjligt att inte enbart se aktuella mönster för olika brottstyper mm utan även förändringar i olika tidsperspektiv. Sålunda skulle man kunna följa spridningen av exempelvis narkotikabrott, och narkotikarelaterade dödsfall. Man kan även identifiera sårbara platser och miljöer. Räddningsverkets GIS-tillämpningar är främst till för analyser av olyckor, risker och sårbarhet, såsom översiktlig översvämningskartering och skredkartering (olycksförebyggande avdelningen). Integrerat beslutsstöd mot olyckor (RIB) är ett paket som omfattar datorprogram, några databaser, regelverk och statistik. Datorprogrammet är avsett för utbildning, riskhantering och beräkningar. Databaserna omfattar farliga ämnen, dokument, experter och material. RIB utvecklas i samarbete med flera andra myndigheter. I RIB finns även flera verktyg, däribland GIS-verktyget Riskera. Detta är avsett för kommunal planering och riskhantering. Med det ska man kunna göra listor på platser där det finns risk för olycksfall (riskobjekt) och platser som särskilt ska skyddas i samband med olyckor (skyddsobjekt). En utvärdering av hur den lokala räddningstjänsten arbetar med GIS och kartor kommer att presenteras inom kort [8]. Även om SMHI inte direkt arbetar med hälsoaspekter så är flera av institutets databaser högst relevanta för folkhälsan. GIS-baserade data från SMHI används exempelvis av kommuner för att beräkna luftföroreningar och av Statens strålskyddsinstitut i samband med strålningsrisker. Verksamheten vid SMHI är i hög grad geografiskt förankrad och institutet har använt sig av GIS sedan SMHI har flera geografiska databaser som bygger på såväl egna data som data inköpta från Lantmäteriet, SCB, SGU och 3 Händelse- och brottsinformationstjänst 4 Rationell anmälningsrutin 5 System for Task and Operation Management

17 LÄGESRAPPORT 17TH Sjöfartsverket. SMHI använder SCB:s databas med landets befolkning fördelad på kvadratkilometerrutor. Exempel på produkter från GIS-användningen är kartor över klimatvariationer med olika geografiska perspektiv, exempelvis i Norden. SMHI tillhandahåller också flera GISbaserade tjänster för kommuner och andra som vill följa väder- och klimatförhållanden eller göra miljökonsekvensanalyser, till exempel genom att simulera luftkvalitetens förändringar under olika förutsättningar. Databaser vid SMHI ska tillhandahålla underlag för planering och beslut i vatten- och väderberoende verksamheter. Institutets data är tillgängliga mot betalning och licensavtal. Smittskyddsinstitutet har ett starkt intresse av att använda GIS för att spåra smittkällor och smittvägar - och därigenom förhindra smittor. Det finns intressanta exempel på kontaktspårning på individnivå. För närvarande redovisar Smittskyddsinstitutet statistik över incidens och prevalens av smittosamma sjukdomar i form av koropletkartor* på sina nätsidor. Övervakningen baseras dels på sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, dels på det frivilliga anmälningssystemet. För att det ska bli möjligt att arbeta rationellt med smittskyddet på grundval av geografisk information behöver vissa förutsättningar förbättras. Ett önskemål är att förbättra lägesbestämningen av vissa särskilt väsentliga objekt inom landet, ett annat att ha tillgång till en världskarta med mera detaljer för större orter och turistdestinationer samt att kunna åstadkomma mera detaljerade uppgifter om utlandsresenärer. Geokodningen av Sverige är visserligen mycket bra, men skulle i vissa avseenden kunna bli ännu bättre för smittskyddsarbetet. Statistiska centralbyrån (SCB) driver inte några egna direkt hälsorelaterade projekt, men undersökningarna av levnadsförhållandena (ULF) har klar folkhälsorelevans. Hos myndigheten finns ett klart intresse av att utveckla hälsorelaterade GIS-applikationer i samarbete med FHI och andra. SCB samlar in data på väsentligen två olika sätt. Det ena är byråns egna insamlingar som ofta är urvalsundersökningar. Det andra är insamling av totalregister från andra myndigheter eller av SCB. Data som samlas in genom urvalsundersökningarna låter sig normalt inte brytas ner längre än till länsnivå eller kommungrupper. Insamlade totalregister medger i princip en mycket högre geografisk upplösning men många variabler är inte idealiska, eftersom de först och främst samlas in för andra (administrativa, ekonomiska) ändamål än för statistisk redovisning. Befolkningsdata har däremot mycket hög geografisk upplösning. Varje person är knuten till en fastighet och fastighetskoordinater och kan även komma att knytas till adresspunkter. Anknytning till bostaden också i flerbostadshus kan bli möjlig om ett lägenhetsregister införs och folkbokföring sker på lägenhet. Lägenhetsregister har beslutats men det krävs även beslut om folkbokföring och en regeringsförordning, men beslut om detta är ännu inte fattat. Besked kan komma under våren Personerna kan via den geografiska bestämningen och personnummer knytas till annan information, dels personliga attribut som ålder, utbildning, inkomst, sysselsättning, arbetslöshet, dels fysiska och sociala miljöattribut. För företag är lägesbestämningen och täckningen än så länge sämre, men inom SCB pågår ett arbete för att förbättra täckningen. För sjukvårdsinrättningar torde täckningen vara god tack vare samarbete med Glesbygdsverket. Strålskyddsinstitutet (SSI) använder GIS på mycket avancerad nivå. Man använder dels traditionellt GIS, dels beredskaps-gis. SSI är storkund hos Lantmäteriet och använder kartmaterial i alla skalor. Mycket av den information som SSI använder kommer från 17TH

18 18 LÄGESRAPPORT SMHI, SGU och SCB. Institutets eget datamaterial sammanlänkas med informationen från de andra myndigheterna. SSI är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. SSI har därtill ett uttalat ansvar för krishantering och beredskap för olyckshändelser, terrorism och kriminalitet. SSI är inte beslutande myndighet men ska förse räddningstjänsten, länsstyrelserna med flera med beslutsunderlag (bland annat GIS-baserat). SSI har intresse av samarbete med Statens folkhälsoinstitut, eventuellt också om GIS-användning. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har ansvar för flera databaser med lägesbestämd information och kan tillhandahålla flera karttjänster. Databaserna kan användas för hälsorelaterade undersökningar och forskningsprojekt som såväl SGU som andra aktörer tar initiativ till. Karttjänsterna erbjuds i en viss skala som kan medföra vissa generaliseringar men bakom kartorna ligger databaser som i vissa fall kan möjliggöra undersökningar med högre upplösning. Geofysiska databaser används för undersökningar om radon och naturlig strålning. Jordartsgeologiska databaser används tillsammans med geofysiska databaser att identifiera radonriskområden. Geokemiska databaser används ofta av olika intressenter utanför SGU. Ett exempel är forskning på Akademiska sjukhuset i Uppsala rörande hjärt-kärlsjukdomar och mjukt respektive hårt vatten. Karolinska Institutet och Socialstyrelsen har använt geokemiska databaser för att studera orsaker till Barndiabetes Typ 1. Vidare har SGUs databaser (framförallt geokemiska) köpts in av flera landsting. Synteser och sammanställningar i GIS-miljö har utförts av dessa och rapporter för allmänheten har tagits fram. SGU tar även egna initiativ till hälsorelaterade projekt. SGU har till exempel för närvarande projekt som rör arsenik i dricksvattenbrunnar i Sverige, uran i dricksvattenbrunnar i Sverige (samverkan med SSI och Karolinska Institutet) och projekt rörande radonproblematiken. Vidare står SGU bakom att specialiteten medicinsk geologi blivit etablerad runt om i världen och har en ledande ställning i den nyetablerade International Medical Geology Association 6. Vid Vägverket förekommer flera GIS-initiativ med mer eller mindre tydlig folkhälsorelevans. SIMAIR är ett Internet-baserat verktyg som Vägverket, Naturvårdsverket och SMHI har tagit initiativ till för att ge kommunerna möjlighet att snabbt uppskatta föroreningsläget i vägars närhet. Tillgänglighet i svenska städer analyseras med TVISS en GIS-metod som beaktar säkerhet, trygghet och användbarhet för barn, vuxna och personer med funktionsnedsättning vid resor med bil, buss, cykel och gång. ARTEMIS (Assessment and Reliability of Transport Emission Models and Inventory Systems) är ett EU-projekt som går ut på att ta fram en trafikslagsövergripande emissionsmodell. Intresserade och måttligt aktiva Försäkringskassan använder inte GIS men har intresse av geografiska analyser. Nyligen (2006) publicerades en analys av regionala skillnader i sjukskrivning, sjukpenning och förtidspensionering. För att göra den regionala analysen utvecklade man inom myndigheten en egen applikation. Eftersom Försäkringskassans databas STORE innehåller individbaserade data om landets alla försäkrade/inskrivna i försäkringskassan, sjukfall, 6

19 LÄGESRAPPORT 19TH sjukperioder, ersättningar, diagnoser så vore det tekniskt möjligt att använda dessa data i ett regelrätt GIS. Jordbruksverket håller på att sätta upp ett GIS-verktyg som ska användas vid hanteringen av större epizootiutbrott 7 (för att underlätta etablering av lämpliga övervakningszoner och beslut om åtgärder, och så vidare). Hos Konsumentverket förekommer inte något direkt hälsorelaterat GIS-initiativ, men verket har byggt upp en databas, Servicedatabasen, som har viss relevans för folkhälsopolitikens bestämningsfaktor fysisk tillgänglighet (målområde 1). Krisberedskapsmyndigheten (KBM) befinner sig alldeles i början när det gäller att använda GIS. Visserligen uppfattas GIS som ett mycket viktigt verktyg för krisberedskap och krishantering, men myndigheten har inte för avsikt att utveckla något eget sådant utan söker i stället samarbete med andra aktörer till exempel om lägesbestämda data. KBM har ett nära samarbete med Lantmäteriverket och länsstyrelserna och är representerat i Kartrådet 8. Generellt sett är myndigheten positiv till en ökad satsning på initiativ som kan öka tillgången till och interoperabilitet vad avser geodata i samhället. Kikaren (Krisinformation i Kartan) är en applikation som har utvecklats av IT-enheterna på länsstyrelserna i Västra Götaland och Kronobergs län, är en mycket intressant applikation som kan öppna möjligheter att byta information. KBM uppger att enligt en aktuell vetenskaplig undersökning av GIS i stabsarbete (i samband med skogsbrand) presterade staber som använde GIS totalt sett bättre än de som enbart använde papperskartor (personlig kommentar). Livsmedelsverket har inte något GIS och det är inte aktuellt att utveckla något eget sådant, men det pågår arbete för att utveckla datainsamling i samarbete med andra myndigheter, vilket skulle kunna höja den geografiska noggrannheten i tillsynsarbetet. I första hand skulle verket kunna använda data från eller samverka med Naturvårdsverket, SGU och SMHI. I enlighet med flera EU-direktiv är ett nytt system för datainsamling under uppbyggnad. Detta arbete ska leda till en databas om dricksvatten och råvatten samt en mera systematisk insamling av data. Ett av huvudsyftena är att förbättra spårningen av vattenföroreningar. Det skulle därför vara intressant att få med utsläppskällor i informationssystemet. Den geografiska bestämningen av den information verket samlar in varierar. För exempelvis musslor och fisk anges mätpunkterna noggrant med latitud och longitud. För slaktdjur anges ursprung på gård. Diskussioner om att utveckla en större databas pågår. I denna databas kommer noggrannare geografisk information att finnas med. Socialstyrelsen arbetar inte själv direkt med GIS men betraktar GIS som ett bra hjälpmedel i den kommunala och regionala planeringen samt hälsoskyddsarbetet och inte minst i arbetet med miljökvalitetsmålen. Socialstyrelsen har finansierat ett par GIS-baserade projekt och det finns intresse för att samverka med Folkhälsoinstitutet om att utveckla den hälsorelaterade GIS-användningen. I de databaser som Socialstyrelsen (närmast EpC) har ansvar för är församlingsnivå den mest detaljerade lägesbestämningen och Socialstyrelsen redovisar själv i regel sina data på länsnivå. Befintliga data skulle emellertid kunna 7 Epizooti: djursjukdomar av epidemisk karaktär. 8 Kartrådet är ett organ som Lantmäteriet har inrättat på eget initiativ. I detta ingår huvudsakligen centrala myndigheter, däribland SCB, Boverket, Försvarsmakten och SMHI, men också Telia och Utvecklingsrådet för Landskapsinformation. 19TH

20 20 LÄGESRAPPORT kompletteras med adress- eller koordinatuppgifter. I karttjänsten Hur mår Sverige? presenteras statistik också i kartform. Erfarenheter från kontakter med kommuner, landsting och länsstyrelser tyder på att det finns ett intresse för att använda GIS-verktyg i lokala studier men också på skepsis. GIS-tekniken är ny inom Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och den verksamhet som hittills har förekommit beskrivs som elementär. En GIS-grupp har helt nyligen bildats inom SVA och dess främsta syfte är att undersöka behoven av GIS samt att samordna anstaltens befintliga GIS-resurser. Den GIS-kompetens som finns inom SVA har till exempel använts för att analysera resultat från vissa årliga övervakningsscreeningar. Undersökningarna har utförts inom ramen för ett projekt som handlar om att analysera smittsamma djursjukdomars förekomst i tid och rum. Projektet finansieras av Krisberedskapsmyndigheten och resultaten väntas bli publicerade under GIS har förbättrat förutsättningarna för epidemiologiska studier inom området. SVA har kontakter med flera andra svenska och utländska aktörer som rör geografiska dimensioner och GISanvändning. SVA, länsstyrelser med flera ska bidra med data till Jordbruksverkets GIS (se ovan) och utnyttja detta när det blir klart. Andra viktiga svenska samarbetspartners är Sveriges lantbruksuniversitet, Naturvårdsverket och Smittskyddsinstitutet. SVA deltar i det internationella nätverket Med-Vet-Net som är inriktat på att förebygga och kontrollera zoonoser 9 och livsmedelsburna sjukdomar. Inom SVA (avdelningen för sjukdomskontroll) finns en lång rad uppslag till projekt som skulle kunna dra nytta av GIS Möjligheter och erfarenheter GIS-verktygen kan förefalla mer eller mindre användbara för olika myndigheter. Flera databaser och register som är av intresse för folkhälsan innehåller data med så god lägesbestämning att de skulle kunna utnyttjas för GIS-baserade beskrivningar och analyser. Exempel på det är Planeringsportalen, Servicedatabasen, STORE och Hobit. Trångboddhet mäts åtminstone ännu inte med någon hög detaljgrad, mest på riksnivå. Med det lägenhetsregister som eventuellt blir verklighet skulle det bli möjligt att göra mycket finmaskigare studier. Socialstyrelsen enheten för hälsoskydd inom tillsynsavdelningen ser möjligheter i att använda GIS, bland annat i den kommunala och regionala planeringen. SoS har även finansiellt stöttat två projekt [15, 16]. Man kan till exempel använda GIS för att kartlägga hälsotillståndet hos invånarna i ett område innan och efter att en miljöfarlig verksamhet etableras. Ett sådant system har utvecklats av Imperial College i London och ska anpassas till svenska förhållanden. Inom ramen för detta projekt genomfördes en fallstudie baserad på data om akuta hjärtinfarkter, socioekonomiska data och luftföroreningar i Stockholms län [15]. Andra möjligheter att dra nytta av GIS ligger i att jämföra självrapporterade hälsotillstånd (i enkäter) med faktiska exponeringar, såsom buller, eller tillgång till grönområden och hur dessa faktiskt utnyttjas. I det andra GIS-projekt som SoS har stöttat prövades nordiska beräkningsmodeller för trafikbuller på befolkningsdata från Skåne [16]. 9 Zoonos: sjukdom som smittar mellan djur och människor.

21 LÄGESRAPPORT 21TH Uppfattningen om förutsättningarna för att utveckla geografiska informationssystem och den kompetens som behövs går isär. Brist på kompetens är inte nödvändigtvis det främsta problemet, säger man hos en myndighet: Sådan kan ofta köpas utifrån. Men det är däremot kostsamt att utveckla GIS. Därför finns det antagligen mycket att tjäna på GISsamarbete mellan myndigheter och andra intressenter. En annan myndighet menar att man inte behöver avskräckas av utbildningsbehovet: Idag är GIS-programvaror avsevärt mindre komplicerade än de var för bara något år sedan. Tillgängligheten på geografiska data har också breddats och fler enkla kundanpassade dataset finns att tillgå. Tillkomsten av en rad publika tjänster av typ hitta.se och Google Earth har medfört högre kunskap hos allmänheten. Inlärningströskeln för ett GIS kan därför rimligen inte vara mycket högre än för IT-system i allmänhet. Kostnads - nyttoaspekter är generellt sett svåra att beräkna i ett krishanteringsperspektiv. En invändning är att det förekommer en avog inställning till GIS. Ambitionerna att utnyttja GIS i hälsosammanhang möter emellertid ibland motstånd med argument som att GIS är lekstuga, ger falska bilder och kan skrämma folk i onödan. GIS är förstås inte bättre än sin svagaste länk och därför beroende av kvaliteten på de data som man lägger in. En naturlig slutsats är att man måste ställa höga krav både på de data som används och på kompetensen hos användarna. Regionala aktörer Regionala aktörer och deras folkhälsoarbete På regional nivå finns det flera aktörer inom folkhälsoområdet: landsting, länsstyrelser, regionförbund och regionfullmäktige. Folkhälsofrågorna hanteras ofta inom landstingens ansvarsområde och då inom samhällsmedicinska enheter eller folkhälsoenheter. Även länsstyrelserna har folkhälsorelevanta uppdrag. De sociala enheterna har ett tillsynsansvar på alkohol- och tobaksområdet och ser till att omsorg om barn, äldre och funktionshindrade fungerar. Planenheterna tar fram underlag för den kommunala planeringen som bl. a. syftar till goda och trygga levnadsförhållanden. Även integrationsfrågor och jämställdhetsfrågor har länsstyrelserna uppdrag kring. Där det finns någon form av region (regionfullmäktige i Västra Götaland och Skåne eller regionala samverkansorgan där kommuner och landsting samverkar) har folkhälsofrågorna förts. På senare tid har på många håll begreppet folkhälsa breddats till att gälla även regional utveckling, alltså till att vara en förutsättning för tillväxt men också en förutsättning för hållbar utveckling. Var dessa frågor ligger organisatoriskt löses olika i olika delar av landet. I redovisningen nedan redovisas länsstyrelserna för sig respektive landstingen och regionerna för sig (utförligare information om respektive län/landsting och region finns i separat pm). GIS-kompetens på regional nivå Länsstyrelserna arbetar sedan många år med GIS inom områden som natur, miljö, fysisk planering och lantbruk men även i viss mån inom kultur, strukturfonder, krishantering, friluftsliv och rekreation. Varje länsstyrelse har en GIS-ansvarig. I Norrbotten arbetar exempelvis en tredjedel av personalen mer eller mindre med GIS. Inkluderas även de som använder sig av webbaserat GIS utgör de cirka 80 procent. 21TH

22 22 LÄGESRAPPORT De landsting eller regionförbund som kontaktats har, med några undantag, inte samma tradition som länsstyrelserna när det gäller att arbeta med GIS. Några aktörer har gjort enstaka tematiska kartläggningar. Vanligen har GIS-kompetensen varit knuten till en person som i vissa fall försvunnit från organisationen och därefter inte ersatts av en ny person med GIS-kompetens. Landstinget i Västernorrland arbetar regelbundet med GIS (se ytterligare information nedan) och stödjer dessutom ett par andra landsting. Kompetensen är emellertid även här knuten till få personer. Samarbete och erfarenhetsutbyte förekommer även på andra håll. Inom regionförbunden i framför allt Skåne och Västra Götaland, inom Region Kalmar och landstinget i Östergötland finns mångårig kompetens på GIS-området och tillämpningar inom folkhälsa. Även Regionplane- och Trafikkontoret (RTK) i Stockholm har lång erfarenhet av GIS och detta även i folkhälsosammanhang. GIS-tillämpningar i folkhälsosammanhang Länsstyrelserna arbetar främst med GIS inom områdena natur och miljö. Kartläggning av förorenade områden förekommer, liksom inventering av natur- och kulturobjekt. Ett par länsstyrelser svarar att det finns en ambition att föra ihop fysisk planering och sociala frågor exempelvis i handläggningen av planärenden. Planenheten på Länsstyrelsen i Blekinge har arbetat med en rapport om barn och ungdomar i samhällsplaneringen, bland annat barns närhet till skola (kopplat till FN:s barnkonvention). I denna rapport ger länsstyrelsen exempel på hur GIS kan användas i dessa sammanhang. Länsstyrelsen i Gävleborg har, i samarbete med kommunerna och landstinget, kartlagt den äldre befolkningen och dess tillgänglighet till hälsocentraler, livsmedelsbutiker och allmänna kommunikationer. Syftet har varit att belysa de äldres situation i länets glesbygdsområden. Trots att GIS inte tycks vara ett vedertaget verktyg i folkhälsosammanhang, har det ändå sammantaget förekommit en del initiativ gjorda även inom landstingen och hos andra regionala aktörer. I en separat pm finns en närmare beskrivning av såväl dessa som exempel från länsstyrelser. Även samarbeten förekommer på några håll mellan olika aktörer. Vanligast är tillämpningar av typen kartläggning/inventering för planering och information till allmänheten. Exempel på sådana är tematiska sammanställningar av vårdcentralsrapporter och regionala folkhälsoenkäter som i exempelvis Västernorrland. Där har landstinget arbetat förhållandevis länge med GIS. För närvarande tar landstinget fram en vårdcentralsrapport som innehåller data för 38 upptagningsområden för vårdcentralerna i området. Rapporten innehåller tematiska kartor över BMI, fysisk aktivitet, alkoholbruk, rök- och snusvanor etc. Motsvarande kartläggning görs även åt landstinget i Jämtlands län. Flera exempel tycks vara av icke-regelbunden karaktär. Ett annat exempel är den sociala atlas som Regionplane- och Trafikkontoret har tagit fram [17]. Denna beskriver Stockholms län indelat i 328 närområden ur olika vinklar. Atlasen är indelad i fem områden: befolkning och boende (befolkningsförändringar, boende, åldersstruktur, invandrare); hälsa (medellivslängd, sjuklighet, livskvalitet); stabila områden (flyttningar, inkomstförhållanden); utbildning och arbete (eftergymnasial utbildning, övergångsfrekvens, sysselsättning inom kunskapsintensiva företag, förvärvsfrekvenser, socialbidragstagare) samt valdeltagande. Mer avancerad tillämpning av typen epidemiologiska studier och klusteranalyser förekommer också men sparsamt. Region Skåne hör till de regionala aktörer som kommit längst med GIS-utveckling i landet, bland annat med inriktning på vård och folkhälsa. Lägesbestämning av information är

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsans läge GIS som redskap för folkhälsan

Folkhälsans läge GIS som redskap för folkhälsan Folkhälsans läge GIS som redskap för folkhälsan Anders Schærström och Anna-Karin Johansson 2007:07 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-545-5 Innehåll FÖRORD... 6 1. FOLKHÄLSANS GEOGRAFI... 7 Vad har hälsan

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Lägesbild GI Sverige. Resultat från undersökning riktad till offentliga sektorn GEOINFO 2010, 11 november Lisa Samuelsson, ULI

Lägesbild GI Sverige. Resultat från undersökning riktad till offentliga sektorn GEOINFO 2010, 11 november Lisa Samuelsson, ULI Lägesbild GI Sverige Resultat från undersökning riktad till offentliga sektorn 2007 GEOINFO 2010, 11 november Lisa Samuelsson, ULI Presentationen Om Lägesbild GI Sverige Resultat från undersökning riktad

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning

Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Hur kan man arbeta med klimatförändringens hälsoeffekter inom Kommun och Landsting? Ida Knutsson Avdelningen för analys och uppföljning Disposition Folkhälsopolitiken och FHI Behovet av klimatanpassning

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner

Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner Folkhälsoarbete bland myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och regioner Kvantitativa resultat från enkätundersökningar genomförda 2016 av Kommissionen för jämlik hälsa Folkhälsoarbete bland

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Nationell geodatastrategi

Nationell geodatastrategi Nationell geodatastrategi Vetenskapsrådet den 17 januari Ewa Rannestig Lantmäteriet Geodataråd Regeringen har tillsatt Geodatarådet för att bereda frågor som rör Lantmäteriverkets samordnande roll. Rådet

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans

Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen

1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Greta Smedje 1 januari 2014: Smittskyddsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och hälsoskydd och folkhälsorapportering från Socialstyrelsen Effektivisera det förebyggande folkhälsoarbetet, vidareutveckla det

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete

Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete Välkommen till den första länsdialogen! Strategi för länets folkhälsoarbete En dialog där vi gemensamt ställer frågor och hittar svar som gör skillnad! Varför länsdialoger? 1. Samverka fram en levande

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Flyktingsituationen erfarenheter från nationell nivå på FOHM Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering Portalparagraf Folkhälsomyndighetens instruktion SFS 2013:1020 Allmänt: 1 Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt SOCIALMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten socialmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om dels samhälls- och organisationsinriktad förebyggande

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-04-04 1 (5) HSN 1302-0251 Handläggare: Åke Örtqvist Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-05-21, p 8 Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag

Läs mer