Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar"

Transkript

1 RÄTTSMEDICINALVERKET Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar teknikutveckling, organisation och resultat

2 Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar teknikutveckling, organisation och resultat Rättsmedicinalverket RMV-rapport 2001:2 1

3 BESTÄLLNINGAR: Fritzes kundservice, Stockholm Fax , tel E-post: Internet: ISBN RMV-rapport 2001:2 ISSN Rättsmedicinalverket Vasagatan STOCKHOLM Tel: Fax: E-post: Internet: Bilden på rapportens omslag är en akvarell målad av Anita Stennek. Tre äpplen får symbolisera uttrycket Ett äpple faller inte långt från.... Omslag och grafisk formgivning: Adriana Arsenijevic, Rättsmedicinalverket Teckningar i inlagan: Viera Larsson Tryck: Elanders Gotab AB, Stockholm, nov

4 Förord Rättsmedicinalverket (RMV) har sedan 1991 som central förvaltningsmyndighet ansvar för den rättsgenetiska, rättskemiska, rättsmedicinska och rättspsykiatriska undersökningsverksamheten i landet. RMV:s uppgift är att inom dessa områden avge sakkunnigbedömningar i medicinskt-rättsliga frågor till rättsvårdande myndigheter. Till dessa hör förutom polis, åklagare och domstolar även, när det gäller utlåtanden i faderskapsärenden, kommunernas socialnämnder. Ett krav inom alla RMV:s verksamhetsområden är att verksamheten bedrivs med hög och jämn kvalitet och med tillämpande av vetenskapliga metoder och modern teknik. Ett område som i särskilt hög grad tillgodogjort sig modern teknik och vetenskap, och med tillämpning av dessa framsteg, uppnått en mycket hög och jämn kvalitet är den rättsgenetiska faderskapsdiagnostiken. Genom ianspråktagande av DNA-teknik har under 1990 talet säkerheten i analysresultaten ökat till i det närmaste 100-procent. Det är denna utveckling som föreliggande rapport Om faderskap och rättsgenetiska undersökningar teknikutveckling, organisation och resultat handlar om. Rapporten har utarbetats vid Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska avdelning under ledning av avdelningschefen, professor Bertil Lindblom. Rättsmedicinalverket, juli 2001 Gunnar Holmberg Överdirektör 3

5 Innehåll 7 Sammanfattning 9 Summary KAPITEL 1 11 Inledning KAPITEL 2 13 Lagreglering av faderskapsutredningar KAPITEL 3 17 Teknikutvecklingen 17 De första undersökningarna 18 Nya tekniker och markörsystem KAPITEL 4 29 Organisation 29 Historisk utveckling 31 Rättsmedicinalverket 31 Rättsgenetiska avdelningen KAPITEL 5 33 Hur går en faderskapsundersökning till 33 Blodundersökning på uppdrag av socialnämnd och domstol 35 Blodundersökning på uppdrag av enskild person eller advokat 35 Det nuvarande undersökningsförfarandet KAPITEL 6 4

6 39 Ärenden, utveckling och struktur 39 Antalet ärenden i vilka blodundersökning utförts 43 Ett urval faderskapsärenden från åren Beställare av rättsgenetiska undersökningar 44 Barnets ålder när den rättsgenetiska undersökningen inleds 46 Kvinnans ålder vid barnets födelse 47 Antal män per ärende 48 Parternas härkomst KAPITEL 7 51 Uteslutningskapacitet och utfall 51 Undersökningspaket och uteslutningskapacitet 52 Ökad möjlighet att utesluta en felaktigt utpekad man 53 Hög sannolikhet för faderskap 54 Resultat av undersökta en- och tvåmansärenden 56 Ärenden år Icke kompletta ärenden 57 Korta handläggningstider KAPITEL 8 59 Uppdragsgivarnas synpunkter KAPITEL 9 65 Ett nordiskt och internationellt perspektiv 65 Övriga Norden 66 Några övriga länder KAPITEL 10 5

7 69 Utvecklingsperspektiv 71 Bilagor 72 Föräldrabalk (1949:381;omtryckt i SFS 1995:974) kap Lag (1985:367) om internationella faderskapsfrågor 82 KK (1973:810) om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m. 83 Lag (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap 85 Förordning (1969:624) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap 86 Rättsmedicinalverkets föreskrifter (SOSFS 1991:35 CM) om blodprov vid utredning av faderskap 89 Referenser 6

8 Sammanfattning Intresset att fastställa omtvistat faderskap har funnits under lång tid. Upptäckten av blodgrupper och variation hos proteiner blev utgångspunkten för en vetenskapligt baserad rättsgenetisk diagnostik. Den snabba utvecklingen inom de biologiska vetenskaperna med upptäckten av variationen i arvsmassan och nya tekniker för att kartlägga och fastställa denna har på ett radikalt sätt ändrat på förutsättningarna att göra tillförlitliga faderskapstester. Under de senaste tio åren har blodgruppsserologiska och biokemiska analyser ersatts av DNA-baserade tester och med dagens teknik kan faderskapsfrågan fastställas med mycket god tillförlitlighet. Möjligheten att utesluta en felaktigt utpekad man uppgår till i genomsnitt av Sett i perspektivet av dagens undersökningar har tidigare gjorda faderskapsundersökningar inte alls samma tillförlitlighet. Antalet faderskapsärenden har under de senaste 40 åren motsvarat omkring 2 % av antalet födda barn. Kommunala myndigheter svarar för den största andelen ärenden, närmare 87 % av ärendena under år Domstolarnas andel har sjunkit med tre fjärdedelar från ca 23 % 1974 till 6 % år Andelen barn som utreds före ett års ålder har ökat från ca 50 till 70 %. Andelen ärenden med barn över 18 år har också mer än fördubblats. En majoritet av de undersökta mödrarna är i åldern år. Av statistiken kan man utläsa att mödrarna har blivit äldre. En förskjutning som sannolikt avspeglar ett generellt senarelagt barnafödande. Andelen ärenden där endast en man utpekats (enmansärenden) har ökat med 10 procentenheter och uppgår till 86% (2000). Det är främst andelen tvåmansärenden som minskat (från 20 %, till 12 %). Andelen ärenden med utomeuropeiska kvinnor och män har ökat. Ökningen är störst för utomeuropeiska män som 2000 utgjorde 19 % av samtliga undersökta män. Som ett resultat av bland annat DNAtesterna och ökad da- Rapportens författare: Bertil Lindblom, Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska avdelningen. FOTO: Denny Lorentzen 7

9 toranvändning har tiden för en undersökning minskat till i genomsnitt 26 dagar för år Förtroendet för faderskapstesterna är mycket stort bland beställarna, vilket framgår av en intervjuundersökning genomförd under hösten Ett synbart exempel på DNA-testernas tillförlitlighet är att det inte finns något ärende med två icke uteslutna män kvar efter genomförd undersökning kunde man i ca 12 % av ärenden med två utpekade män inte utesluta någondera. En konsekvens av den höga tillförlitligheten och det höga bevisvärdet i de DNA-baserade faderskaps-undersökningarna är att handläggare av dessa ärenden hos kommuner och domstolar sällan behöver annan information än dessa testresultat. Bertil Lindblom Linköping, juli

10 Summary Interest in resolving paternity disputes dates back to the earliest civilisations. The discovery of blood groups and protein variations became the starting point for forensic genetics based on scientific studies. The rapid development in biological sciences, with the discovery of the gene pool and new techniques for charting and determining genetic make-up, has radically changed the prospects of performing reliable paternity tests. During the past ten years, blood group serological and biochemical analyses have been replaced by DNA-based tests and with today s technique paternity can be established with very high reliability. The possibility of excluding an erroneously identified man is on average out of Seen in the perspective of today s investigations, earlier paternity investigations had far from the same level of reliability. During the past 40 years, the number of paternity disputes has corresponded to approximately 2 % of the number of children born in Sweden. Municipal authorities account for the largest share among referral sources, almost 87 % of the disputes in The courts share has fallen by three-quarters from about 23 % in 1974 to 6 % in The proportion of children investigated before the age of 1 year has increased from approximately 50 % to 70 %. The proportion of disputes involving children over 18 years of age has also more than doubled. The majority of the investigated mothers are aged The statistics also show that the age of the mothers has increased, a shift that probably reflects generally deferred childbearing. The proportion of disputes where only one man was pointed out (one-man disputes) has increased by 10 percentage points to 86 % (2000). It is mainly the proportion of two-men disputes that has decreased (from 20 % to 12 %). The proportion of disputes involving non-european men and women has increased. The increase is largest for non-european men, who accounted for 19 % of all investigated men in As a result of developments such as DNA tests and increased computerisation, the time for an investigation has been reduced to an average of 26 days in Confidence in the paternity tests is very high among the referral sources, as shown by an interview survey conducted during autumn A clear example of the reliability of DNA tests is that no dispute involving two non-excluded men remained after a concluded investigation. In 1974, it was impossible not to exclude either man in 12 % of the cases where two men were pointed out as beeing the father. A consequence of the high reliability and weight given to the evidence of the DNAbased paternity investigations is that municipal administrators and courts seldom 9

11 10

12 Kapitel 1 Inledning I Sverige föds i genomsnitt barn varje år. Siffran har varierat kraftigt under åren vilket framgår av nedanstående diagram. Alla barn som föds skall enligt svensk lag, om möjligt, få sitt faderskap fastställt. Detta är inte enbart av ekonomiska skäl, för underhåll och arv, utan också av psykologiska, medicinska och sociala skäl. År 2000 föddes barn (1). Av dessa föddes 54 procent i familjer där föräldrarna inte var gifta (2). Enligt föräldrabalken (1995:974) skall i dessa fall faderskapet fastställas Figur 1. Antal födda barn samt folkmängden i Sverige under perioden Uppgifterna är hämtade ur Statistiska Centralbyråns Befolkningsstatistik genom skriftligt erkännande eller dom. Ett faderskapserkännande skall bevittnas av två personer och godkännas av socialnämnd som före godkännandet genomför en utredning gällande faderskapet. I de flesta fall är föräldrarna sammanboende och faderskapsutredningen kan göras förhållandevis enkel. I mer komplicerade ärenden 11

13 12 kan det krävas en omfattande utredning och en undersökning av genetiska markörer i blod från modern, barnet och den eller de män som är aktuella i ärendet. Utgående från resultatet av en sådan faderskapsundersökning bedöms om en utpekad man kan vara eller är utesluten som far till ett visst barn. I Sverige utförs rättsgenetiska faderskapsundersökningar vid Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska avdelning, även kallat Rättsgenetiska institutet (RGI). Varje år utför RGI ca 2000 rättsgenetiska faderskapsundersökningar. När en socialnämnd eller en domstol beslutar om att utföra en rättsgenetisk faderskapsundersökning skall RGI underrättas om detta. I underrättelsen skall framgå vem som är beställare, vilka personer som ingår i undersökningen och vem som står för kostnaderna. Det bör vidare framgå om någon av parterna är av ickeeuropeiskt ursprung och när två eller flera män ingår, om det finns nära släktskap mellan dessa. Rättsgenetisk undersökning kan även begäras av enskild person, s.k. privat undersökning. Vid sådan undersökning skall berörda personer vara informerade om och samtycka till undersökningen. Privata undersökningar betalas i förskott, dvs. innan prov börjar att analyseras. Undersökning av minderåriga barn får endast ske med vårdnadshavarnas samtycke. Prov från avlidna analyseras endast efter domstolsförordnande om inte ärendet påbörjats före dödsfallet. I det följande kapitlet, kapitel 2, redovisas hur lagstiftningen kring faderskapsfrågorna vuxit fram som ett resultat av den biomedicinska och den familjepolitiska utvecklingen. I samma kapitel redovisas även vilka lagar och andra författningar som reglerar verksamheten. I en bilaga till kapitlet återges nu gällande lagar och författningstexter. En översiktlig genomgång av teknikutvecklingen inom området, från ABO-systemet till de senaste DNA-metoderna lämnas i kapitel 3. I samma kapitel redovisas även vilka markörsystem som ingått i de undersökningar som avdelningen utfört genom åren. Hur verksamheten varit organiserad under olika epoker beskrivs i kapitel 4 där även datorisering och ackreditering beskrivs. Gången i en faderskapsutredning från anmälan av socialnämnd eller annan myndighet till provtagning och undersökning beskrivs i kapitel 5. Under de senaste 25 åren har ärendetillströmningen varit relativt jämn. Vissa förändringar av ärendena har skett. Fler ärenden beställs idag av sociala myndigheter och ett större antal ärenden omfattar personer med annan etnisk bakgrund. Detta beskrivs i kapitel 6 som även redovisar andra ärendespecifika uppgifter som antal män per ärende och kvinnans och mannens ålder när barnet föds och barnets ålder när undersökningen påbörjas. I kapitel 7 redovisas hur uteslutningskapaciteten ökat och hur detta har påverkat tillförlitligheten i testerna. En undersökning om hur uppdragsgivarna uppfattar verksamheten presenteras i kapitel 8 och i kapitel 9 är en nordisk och internationell jämförelse gjord. Kapitel 10 tar slutligen upp några framtidsaspekter värda att belysa.

14 Kapitel 2 Lagreglering av faderskapsutredningar Bestämmelser om fastställande av faderskap infördes första gången i Sverige genom 1917 års lag om barn utom äktenskap. Tidigare lagstiftning innehöll inte några särskilda regler om faderskapstalan eller faderskapsbevisning. En praxis hade dock utvecklats som innebar att den man som talan riktades mot ansågs som far till barnet om det kunde visas att han haft samlag med modern under konceptionstiden och det inte av andra orsaker var uteslutet att han kunde vara far. Utredningarna omfattade bara en man och ingen hänsyn togs till om modern haft samlag med andra män under konceptionstiden. Enligt 1917 års lag gällde huvudregeln att den man som haft samlag med modern under konceptionstiden ansågs som barnets far om det inte av särskilda omständigheter var uppenbart att han inte kunde vara barnets far. Sådana särskilda omständigheter var t.ex. sterilitet eller att modern redan var gravid vid samlaget. Om det kunde bevisas att också annan man haft sexuellt umgänge med modern blev emellertid presumtionen för svarandens faderskap försvagad. Talan kunde dock inte föras samtidigt mot mer än en man. Vid 1917 års lags tillkomst hade vetenskapen ännu inte hunnit så långt att blodundersökningar kunde användas vid faderskapsutredningar. Efter hand som den blodgruppsserologiska forskningen utvecklades blev det emellertid möjligt för en man, som felaktigt uppgetts som fader, att med hänvisning till resultatet av en blodundersökning bli friad från faderskap. År 1933 tillkom mot bakgrund av den utveckling som skett inom det blodgruppsserologiska området en lag angående blodundersökning i mål om barn utom äktenskap. Lagen innebar en möjlighet att med blodgruppsbestämning utreda frågan om faderskap till barn födda utom äktenskap. För barn födda inom äktenskap ansågs det inte finnas något behov av blodundersökning. När den ännu i dag gällande föräldrabalken (FB) antogs 1949, kunde blodundersökning genomföras med möjlighet att utesluta ungefär varannan felaktigt utpekad fader. Samtidigt hade även metoder för faderskapsbestämning genom s.k. antropologiska undersökningar utvecklats, dvs. undersökningar baserade på vissa utseendemässiga kännetecken. Vid föräldrabalkens tillkomst lättades något på den 13

15 14 dittills gällande stränga faderskapspresumtionen. För att presumtionen skulle brytas för en man som haft samlag med modern under konceptionstiden krävdes att det var osannolikt att han var far till barnet tillkom en ny lag om blodundersökning vid utredning av faderskap. Bakgrunden till den nya lagstiftningen var den förbättrade möjligheten att utesluta felaktigt utpekade män efter genomförd blodundersökning. Den nya lagen omfattade även en möjlighet att utreda barn födda inom äktenskap. Med den nya lagen fick domstol också möjlighet att förordna om blodundersökning i ärenden där ett faderskap har fastställts genom erkännande eller dom och faderskapet senare ifrågasätts. För att domstol ska kunna förordna om blodundersökning i sådana fall krävs att det efter erkännandet eller domen har framkommit någon omständighet som ger anledning anta att modern under konceptionstiden haft samlag med någon annan man än den som ansetts som barnets far. Lagen syftar inte till att det ska finnas en obegränsad möjlighet att genom blodundersökning få ett redan fastställt faderskap kontrollerat. Att åberopa nya vetenskapliga metoder för blodundersökningar anses inte vara tillräckliga skäl för att förordna om en ny faderskapsutredning. Genomgripande förändringar i reglerna om faderskap infördes 1970 genom en övergång från positiv till negativ sannolikhetsbevisning. Denna förändring innebar att en man skulle förklaras vara far till barnet endast om två förutsättningar var uppfyllda, dels att det kunde bevisas att mannen i fråga haft samlag med modern under konceptionstiden, dels att det med hänsyn tagen till samtliga omständigheter måste anses sannolikt att mannen var far till barnet. Lagstiftarna övergav i och med 1970 års lagstiftning principen att ett faderskap ska fastställas även om det finns risk för att detta blir felaktigt. Möjligheten att muntligt erkänna faderskap bortföll. Särskilda regler infördes om hur en faderskapsutredning skulle bedrivas. Bland annat skulle barnavårdsmannen verka för att blodundersökning kom till stånd i vissa situationer års lag hade sin bakgrund i de viktiga förändringarna i lagstiftningen om utomäktenskapliga barns arvsrätt som beslöts av 1969 års riksdag. Genom lagändringarna blev utomäktenskapliga barn likställda med barn inom äktenskap i fråga om rätt till arv efter fadern och släktingar på faderns sida. Lagändringen får också ses som en effekt av att det sociala stödet till de utomäktenskapliga barnen efterhand under 1900-talet avsevärt förbättrats. Även den snabba utvecklingen av vägledande faderskapstester bidrog till lagändringen. Enligt föräldrabalken (1995:974) skall faderskapet till barn som föds av föräldrar som inte är gifta fastställas genom skriftligt erkännande eller dom. Ansvaret för att en faderskapsutredning inleds och att faderskapet fastställs har socialnämnd. På moderns begäran kan nämnden också påbörja en faderskapsutredning redan innan barnet är fött. Nämnden skall före godkännandet genomföra en utredning som beroende på omständigheterna kan göras förhållandevis enkel och i mer komplicerade fall kompletteras med DNA-test (blodundersökning) enligt nu gällande föreskrift (SOSFS 1991:35). Är modern gift vid barnets födelse antas mannen i äktenskapet vara barnets far,

16 den så kallade faderskapspresumtionen. Detta förhållande gäller även om modern gift sig under graviditeten, eller om modern nyligen blivit änka och barnet kan vara avlat före mannens död. Nu gällande författningsbestämmelser om fastställande av faderskap: Föräldrabalk (1949:381; omtryckt i SFS 1995:974) kap 1 3 Lag (1985:367) om internationella faderskapsfrågor KK (1973:810) om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap, m.m. Lag (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap Förordning (1969:624) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap Rättsmedicinalverkets föreskrifter (SOSFS 1991:35) om blodprov vid utredning av faderskap Lagar, författningar och förordningar eller delar därav finns återgivna i bilagor. 15

17 16

18 Kapitel 3 Teknikutvecklingen De första undersökningarna Antropologiska undersökningar Innan upptäckten av blodgrupper och den därmed sammanhängande möjligheten att göra blodundersökningar för att utreda omtvistat faderskap förlitade man sig på att jämföra yttre kännetecken mellan barnen och de utpekade männen. Personer med stor känsla för former anlitades ofta för att göra dessa jämförelser. Sådana jämförelser finns omtalade från senare delen av 1600-talet. Med förbättrade möjligheter att mäta och registrera morfologiskt genetiska egenskaper började betydligt senare rättsantropologiska undersökningar i syfte att utreda faderskap att utföras vid institutioner i Stockholm, Uppsala och Lund. De antropologiska undersökningarna utfördes främst efter förordnande av domstol men kunde även ske på begäran av barnavårdsman eller enskild person. När de antropologiska utredningarna lades ner 1975 omfattade de flera mätningar och fotografering av kropp och huvud samt röntgenfotografering av händer, fötter och skalle i två projektioner. Papillarmönster på fingrar (fingeravtryck), handflator och fotsulor registrerades och parterna fick också lämna blodprov. De morfologiska detaljer som undersöktes var ansiktets form, öronmusslornas utseende, näsans form samt munnens och hakans utseende; allt sett från olika vinklar. Även bröstvårtornas och vårtgårdarnas utseende och form jämfördes. I vissa fall undersökte man även hudens pigmentinnehåll genom fotometriska mätningar. Andra detaljer man undersökte var fingrarnas och tårnas relativa längd och form samt antal linjer och detaljer i avtrycken. När verksamheten vid rättsantropologiska avdelningen utvärderades av Socialstyrelsen 1974 konstaterade man att i de utlåtanden som avdelningen avgivit hade endast i undantagsfall resultat från objektiva mätningar avgivits. Vanligen hade man beskrivit detaljer i termer av subjektiva intryck och iakttagelser. 17

19 De första blodundersökningarna År 1901 beskrev Landsteiner med flera (3) att man med tester på blod kunde dela in individer i olika grupper beroende på vilka blodegenskaper de bar på. Att de påvisade blodgrupperna (ABO-egenskaperna) ärvs med ett anlag från båda föräldrarna enligt s.k. mendelska arvsprinciper visades först av Bernstein 1924 (4). ABO-systemet och dess genetiska bakgrund blev därmed upptakten till dagens användning av genetiska markörer i olika typer av rättsliga utredningar, t.ex. faderskapsutredningar. De första blodundersökningarna i faderskapsärenden i Sverige utfördes under mitten av 1920-talet (sannolikt åren ) av dåvarande chefen för Statens rättskemiska laboratorium (SRL) Erik Wolff och hans medarbetare. I ett arbete publicerat 1929 av Erik Wolff (5) framgår att det då hade utförts blodundersökning på 503 personer i 165 faderskapsärenden. Undersökningarna utfördes till en början privat av SRL:s föreståndare mot en avgift av 25 kronor per ärende. Under de första åren utförde SRL enbart faderskapstester genom analyser av de s.k. huvudgrupperna inom ABO-systemet. Med denna test kunde teoretiskt i genomsnitt en av sex (15 %) felaktigt påstådda fäder uteslutas började man bestämma undergrupperna A 1 och A 2 inom ABO systemet, blodgrupperna M och N inom MN-systemet (6) samt blodgruppen P 1 (7). Därmed ökade möjligheterna att utesluta felaktigt utpekade fäder och i genomsnitt kunde var tredje (33 %) felaktigt utpekad man uteslutas utökades undersökningen med faktorer inom Rh-systemet (8 och 9) vilket ytterligare ökade uteslutningskapaciteten i undersökningarna. Med samtliga dessa markörer kunde under mitten av 50-talet drygt hälften (53 %) av de felaktigt utpekade männen uteslutas. Under och 50 talen upptäcktes ytterligare blodgruppssystem av vilka flera ingått som markörer i utförda faderskapsundersökningar. De första domsluten baserade på biologiska faderskapstester De första av Högsta Domstolen avgjorda målen är från slutet av 1920-talet. I ett av dessa mål kunde den undersökte mannen uteslutas som fader eftersom både mannen och kvinnan tillhörde blodgruppen A medan barnet tillhörde blodgruppen B (jfr. figur 2). Alla män med blodgruppen A och O kunde i detta fall uteslutas eftersom barnet måste ha ärvt ett anlag för blodgruppen B från sin far. Män med blodgrupperna B och AB kunde däremot inte uteslutas. Eftersom blodgrupperna A och O är relativt vanliga och finns hos 47 respektive 37 % av den svenska befolkningen innebar det i det aktuella ärendet att det skulle gå att utesluta 8 av 10 (84 %) felaktigt utpekade män. Nya tekniker och markörsystem Efter hand som nya blodgrupper upptäcktes och deras nedärvning blev kartlagd kom flera av dem att ingå som markörer vid s.k. blodundersökningar för att utreda faderskap. Fram till mitten av 1950-talet ökade också antalet blodgruppsmarkörer 18

20 Blodgrupp A Anlag A och 0 Blodgrupp A (AA) Anlag A och A eller A och 0 Blodgrupp B Anlag B och 0 Figur 2. Mannen kan inte vara far till barnet. För varje blodgruppssystem finns två anlag; ett som kommer från modern och ett från fadern. Genom dominansförhållanden inom ABO-systemet kan en individ som har den fenotypiska blodgruppen A vara bärare av anlag för såväl A-blodgruppen som O-blodgruppen. I detta ärende har barnet ärvt anlaget för blodgrupp O från modern. Eftersom modern inte har något anlag för blodgruppen B måste B- anlaget komma från fadern. Den utpekade mannen är inte bärare av anlaget för B-blodgruppen och kan därför uteslutas som biologisk far till barnet. 19

21 20 Figur 3. Faderskapsutlåtande från Undersökningen omfattade ABO-systemet med undergrupperna A1 och A2 samt blodgruppssystemen MN, Rh och P

22 i faderskapsundersökningarna. Figur 3 visar ett ärende från 1956 undersökt med fyra blodgruppsystem. Som framgår av resultatet gav den genomförda undersökning ingen vägledande information om faderskapet. När man i mitten av 1950-talet upptäckte att blodets äggviteämnen (serumproteiner) kan förekomma i olika ärftligt betingade former inleddes en ny epok för studier av ärftliga egenskaper i blodet. Med hjälp av variationen hos ett antal sådana serumproteiner och enzymer ökade möjligheten att utesluta felaktigt utpekade fäder. De enskilda systemens uteslutningskapacitet (möjlighet att utesluta felaktigt utpekad far) varierar men med ett ökande antal system kunde allt fler av de felaktigt utpekade männen uteslutas. När markörsystemen ökade till antalet och den totala uteslutningskapaciteten höjdes kunde undersökningens omfattning anpassas till behovet i de enskilda ärendena. En basundersökning som omfattade ett begränsat antal markörsystem och en utvidgad, kompletterande, undersökning växte fram. Från mitten av 1970-talet började HLA-tester eller s.k. vävnadstypning utföras i utvidgade undersökningar. HLA-systemet har mycket hög uteslutningskapacitet och möjligheten att utesluta felaktigt utpekade fäder genom en utvidgad undersökning ökade därmed markant. DNA-tester började användas i utvidgade undersökningar Därmed ökade tillförlitligheten i undersökningarna ytterligare. DNA-testerna gjorde det också möjligt att efter hand undersöka alla ärenden med samma höga tillförlitlighet. Sedan 1994 är faderskapsundersökningarna helt baserade på DNA-tester. Introduktionen av nya analysmetoder och markörsystem i faderskapsundersökningarna har avspeglat utvecklingen inom det genetiska och biomedicinska området och skett i följande steg: 1925 Blodgruppstester, ABO-systemet var det första av flera system 1966 Analyser av serumproteiner 1970 Analyser av enzymer och isozymer 1975 HLA-typning 1991 DNA-tester Blodgruppssystemen De olika blodgruppssubstanserna på cellytan består av äggviteämnen (proteiner), ibland kombinerade med sockermolekyler i s.k. glykoproteiner. Variationen inom blodgrupperna påvisas vanligen med hjälp av specifika antikroppar mot respektive blodgruppssubstans. Dessa antikroppar binder samman (agglutinerar) blodcellerna till stora aggregat. I några system är ett blodgruppsanlag (en allel) ofta förekommande och ett är mindre ofta förekommande. I andra system kan flera alleler förekomma, t.ex. A 1, A 2, B och O inom ABO systemet. Vissa blodgruppsanlag är dominanta andra är recessiva. En dominant egenskap uttrycks hos bärare som har en eller två alleler för den dominanta egenskapen. För att kunna påvisa ett recessivt anlag måste bäraren ha två alleler av samma slag. Inom ABO systemet är blodgruppsanlaget O recessivt, dvs. för att ha blodgruppen O måste individen ha ärvt två O-anlag, ett 21

23 från mor och ett från far. Blodgruppsegenskaperna bestäms på levande röda blodkroppar vilket innebär att blodgruppsanalyser måste utföras inom någon vecka efter provtagningen. I tabell 1 redovisas de markörsystem som ingått i den tidigare basundersökningen och i den utvidgade rättsgenetiska undersökningen. Tabell 1: Markörsystem och uteslutningskapacitet vid basundersökning och utvidgad undersökning 1989 System Typ av system Uteslutnings- Ackumulerad kapacitet i % uteslutningskapacitet i % Basundersökning ABO (exkl. A 1, A 2 ) Blodgrupp 14,8 MN/Ss Blodgrupp 31,9 Rhesus, (Rh) Blodgrupp 29,6 Haptoglobin, (Hp) Serumgrupp 18,2 Group specific component, (Gc) Serumgrupp 28,9 Glyoxalas, (GLO) Isozymgrupp 18,5 Surt fosfatas, (EAP) Isozymgrupp 25,1 Fosfoglukomutas 1, (PGM 1 ) Isozymgrupp 32,1 90,1 Utvidgad undersökning ABO (A 1,A 2 ) Blodgrupp 3,9 Kell, (Kk) Blodgrupp 3,4 Duffy, (Fy) Blodgrupp 18,4 P 1 Blodgrupp 2,8 Kidd, (Jk) Blodgrupp 3,5 Immunglobulinmarkör, (Gm) Serumgrupp 11,4 Properdinfaktor F, (Bf) Serumgrupp 12,6 Transferrin, (Tf) Serumgrupp 20,6 Faktor 13B, (F13B) Serumgrupp 21,3 Komplementfaktor 3, (C3) Serumgrupp 14,5 Alfa 1 antitrypsin, (Pi) Serumgrupp 28,3 Adenylatkinas, (AK) Isozymgrupp 3,3 Adenosindeaminas, (ADA) Isozymgrupp 5,5 Esteras D, (EsD) Isozymgrupp 8,4 HLA-A, -B Vävnadstyp 93 98,7 Total uteslutningskapacitet 99,8 Serumproteiner, enzymer Efter Smithies upptäckt 1955 (10) att blodets äggviteämnen (serumproteiner) förekommer i olika ärftligt betingade former och att variationen kan avläsas efter att proteiner fått vandra genom ett elektriskt fält i en stärkelsegel (elektrofores) öppnades nya möjligheter att undersöka biologiskt släktskap. Genom en kombination av elektroforetisk separation och immunologisk teknik upptäckte Jan Hirschfeld 1959, senare chef för SRLs blodgruppsserologiska avdelning, äggviteämnet Gc (Group 22

24 specific component) (11). Efter denna och ytterligare upptäckter av variation hos serum-proteiner kunde antalet markörsystem vid undersökning av faderskap utökas och möjligheten ökade att utesluta en felaktigt utpekad far infördes haptoglobin som första serumsystem i faderskapstesterna och åren därefter tillkom ytterligare markörer analyserade med samma teknik. Genom att införa isoelektrisk fokusering, dvs. att med elektroforetisk teknik separera äggviteämnen efter deras laddning vid olika ph, kunde ofta flera genetiska varianter Figur 4. Bilden visar hur haptoglobinmolekylerna vandrat olika långt i en stärkelsegel under den elektroforetiska separationen. Denna analys är från Resultatet dvs. fenotypen är angiven i bildens överkant av redan kända proteiner påvisas. De förfinade metoderna att separera proteiner bidrog därigenom ytterligare till att öka informationsmängden i analyserna och därmed tillförlitligheten i undersökningarna. HLA-markörer, s.k. vävnadstypning HLA-systemet (HLA; Human Leukocyte Antigens) omfattar flera tätt kopplade gener som uttrycker polymorfa (variationsrika) molekyler på cellens yta. Tillsammans bildar dessa gener ett omfattande komplex av anlag. Flera upptäckter under 1960 och 70 talen ledde till den kunskap som vi idag har om HLA-generna. HLA-molekylerna medverkar i många av de immunologiska processer som håller kroppen fri från främmande ämnen och fri från sjukligt förändrade celler. Eftersom de även utgör ett hinder för att överföra vävnad från en individ till en annan kallas de också för transplantationsantigener. Variationen påvisas antingen med hjälp av specifika 23

25 antikroppsreagenser eller med DNA-teknik. Den stora variationen inom HLA-systemet innebär att det är svårt att finna två personer med helt identiska uppsättningar HLA-molekyler. I kliniska sammanhang kan det innebära svårigheter att finna en lämplig givare till en patient som måste transplanteras. Vid utredning av faderskap har HLA-systemet mycket hög kapacitet att utesluta en felaktigt utpekad far. Under mitten av 1970-talet började systemet att användas som en del i de utvidgade faderskapsundersökningarna. Tabell 2. Ett exempel på en faderskapsundersökning utförd med HLA-typning. Barnet har ärvt A3 och B7 från sin mor samt A9 och B17 från sin far. Den utpekade mannen har inte dessa egenskaper. Sannolikheten att finna en man med A9 och B17 i den svenska befolkningen beräknas till 1 av 333 HLA-system Moder Barn Utpekad Far HLA-A A2, A3 A3, A9 A1, A10 HLA-B B7, B12 B7, B17 B8, B16 DNA markörer; variation i arvsmassan De olika blodgruppernas och serumproteinernas elektroforesmönster vittnar indirekt om den variation som finns i de gener som kodar för dessa molekyler. Variation kan även påvisas med direkta tester på de deoxyribonukleinsyremolekyler (DNA) som utgör vår arvsmassa. DNA-molekylerna är långa dubbelsträngade kedjor uppbyggda av parvis sammanhållna enheter (nukleotider). Sammanlagt finns ca två meter DNA i varje cell en meter som vi fått från mamma och en meter från pappa. Bundna till ett antal proteiner utgör DNA-molekylerna människans 46 kromosomer (23 kromosompar). Endast några få procent av allt DNA i cellen är underlag för människans äggviteämnen och utgör s.k. strukturgener. En mycket stor del (ca 40 %) av arvsmassan består av repeterade sekvenser (sekvenser som följer på varandra). För rättsgenetiska undersökningar har variation inom s.k. tandemrepeterat DNA fått avgörande betydelse. Omfattande variation inom ett repeterat DNA-system beskrevs första gången av Wyman och White 1980 (12). Därefter har tusentals system av repeterat DNA hittats på människans kromosomer. Av dessa används några tiotal vid utredningar av faderskap och för att identifiera personer i anslutning till brottmålsutredningar. Ett genombrott för DNA-tester i dessa sammanhang kom under mitten av 1980-talet efter ett par uppmärksammade artiklar av Sir Alec Jeffreys (13) där även begreppet DNA-fingeravtryck lanserades som ett uttryck för den omfattande variation dessa system bär på. År 1991 började rättsgenetiska avdelningen använda DNA-tester i utvidgade undersökningar. Därefter infördes de successivt i samtliga undersökningar och från 1994 ingår DNA-tester i alla faderskapsärenden. Samma år, 1994, upphörde de utvidgade undersökningarna och året därpå slutade avdelningen helt med att utföra blodgrupps- och proteinanalyser. DNA-undersökningarna omfattar huvudsakligen två typer av analyser baserade på olika tekniker RFLP (Restriction Fragment Length 24

26 Schematisk beskrivning av repeterat DNA DNA-fragment av olika längd DNA-fragment från en individ a b Separation av DNA-fragment Enzymbehandlat DNA appliceras på en gel för separation genom elektro-fores Figur 5. Repeterat DNA består av återkommande sekvenser vilka kan variera till antalet. De benämns ofta som VNTR (Variable Number of Tandem Repeats) eller STR (short tandem repeats) beroende på de repeterade sekvensernas längd. Fragmentets totala längd beror på hur många gånger den repeterade sekvensen upprepas. De olika långa DNA-fragmenten kan påvisas efter storleksseparation genom elektrofores. I en gel vandrar de negativt laddade DNA-fragmenten mot (+)-polen (anoden). De korta fragmenten vandrar längst (se även figur 6). 25

27 Polymorphism) och PCR (Polymerase Chain Reaction). I båda fallen utförs analyserna på DNA som extraheras ut ur insända provmaterial, vanligen blod. Vid RFLP- analyser klyvs DNA med ett specifikt enzym, vid RGI vanligen restriktionsenzymet HinFI. DNA-fragmenten separeras efter storlek genom elektrofores och överförs till ett filtermembran. Genom att tillsätta en märkt DNA-sond som binder till specifika fragment identifieras de olika markörsystemen. Avläsningen sker genom att de märkta sonderna får exponera en fotografisk film som därefter framkallas och läses av med videokamera. Se vidare Figur 6. Med PCR-teknik mångfaldigas förutbestämda delar av arvsmassan som identifieras genom en kombination av två specifika startsekvenser (ett primerpar) för kopieringsprocessen. Kopieringen sker med hjälp av ett enzym, polymeras, och genom Figur 6. Figuren visar två faderskapsärenden analyserade med DNA-teknik. DNA från vita blodkroppar har klippts i bitar med ett enzym. DNA-fragmenten som sorteras efter storlek har därefter gjorts synliga med en märkt sond. Efter exponering mot en fotografisk film framträder variationen i arvsmassan som ett mönster av band. Varje person uppvisar vanligen två band per markörsystem ett från vardera föräldern. Barnet i ärende 1 har ett band gemensamt med modern och ett gemensamt med mannen som därigenom inte kan uteslutas i detta system. I ärende 2 har barnet inget gemensamt band med mannen som därigenom blir utesluten som far. För att betraktas som utesluten i undersökningen krävs uteslutningar i minst tre system. R = referens K = mor B = barn M = man upprepade temperaturförändringar av reaktionsrören. När DNA molekylen utsätts för värme, >95 o C, separerar DNA-molekylens båda strängar; när temperaturen sänks binder primerparen in på sina rätta platser; och när temperaturen höjs till ca 72 o C 26

28 aktiveras polymeraset och kopierar därigenom en del av DNA-strängen. Proceduren upprepas och för varje cykel dubbleras antalet kopior. Längden på de kopierade fragmenten bestäms genom elektrofores på ett sätt som liknar det vid RFLP. Även med DNA-tester gäller samma grundprincip som vid tidigare undersökningar: De arvsanlag (eller DNA-fragment) som ett barn har och modern saknar måste komma från barnets far. En man som saknar något eller några av dessa anlag (fragment) kan inte vara far till barnet. Med de markörer som ingår i undersökningarna kan praktiskt taget alla felaktigt utpekade män uteslutas. Om samtliga DNAfragment som barnet måste ha ärvt från sin far återfinns hos en undersökt man är han med mycket stor sannolikhet far till barnet. De DNA-markörer som använts vid avdelningen och de som ingår i dagens undersökningar redovisas i tabell 3. De är utvalda för att ge god information, ha låg mutationsfrekvens dvs. sällan uppvisa spontana förändringar och vara robusta att analysera. Dessutom eftersträvar avdelningen att valda markörsystem inte ligger i närheten av gener associerade med sjukdomar. Tabell 3: DNA markörer ingående i olika analyspaket och analyserade med olika tekniker. Analysomfattningen avspeglar situationen vid årsskiftet 2000/01 Analyspaket Markörer Teknik Ordinarie 1 D3S1358, D5S818, D7S820, D13S317, D8S1179, PCR D18S51, D21S11, FGA, vwa Kompletterande D14S122, D19S253, D20S89, TH01 PCR D2S44, D7S21, D12S11 RFLP Ej längre i bruk D1S80 PCR D14S13 RFLP 1 Det ordinarie analyspaketet omfattar markörer i Profiler Plus Utvecklingen inom det molekylärgenetiska området har på ett revolutionerande sätt ändrat på förutsättningarna att göra faderskapsundersökningar. Även om möjligheten att utesluta en felaktigt utpekad far närmast kan betraktas som 100-procentig med de DNA-tester som använts sker fortsatt utveckling av tekniken. Under år 2000 påbörjades en övergång till huvudsakligen PCR-baserade analyser med ett kommersiellt test. Motivet till att förändra testerna är inte längre i första hand för att höja tillförlitligheten utan snarare för att minska handläggningstiderna och förenkla det laborativa arbetet. 27

29 Kvinna Barn Utpekad man 1 Utpekad man 2 Figur 7. Efter att ha mångfaldigats genom PCR, analyseras STR (Short Tandem Repeats) fragmenten på elektroforetisk väg. Detta är en förenklad bild av de PCR-baserade undersökningar som görs. Rutinmässigt undersöks flera system samtidigt. Systemen identifieras genom att fragmenten är olika långa och hamnar inom olika storleksintervall under elektroforesen och att PCR-produkterna är märkta så att de vid avläsningen får olika färg. Av kurvorna framgår att kvinnan och barnet har ett fragment gemensamt. Detta syns genom att kurvorna för dessa två personer har en topp på samma position. Barnet har ärvt det fragment som ger upphov till den första toppen från sin far. Man 1 saknar detta fragment vilket är oförenligt med att han skulle vara far till detta barn. Man 2 har en topp på motsvarande position som barnet vilket innebär att han i det här system inte kan uteslutas som far till barnet. 28

30 Kapitel 4 Organisation Historisk utveckling Den nuvarande rättsgenetiska avdelningen har sina rötter i 1907 års statsmedicinska anstalt. Vid 1900-talets början utförde man där undersökningar av blod- och spermafläckar på kläder och andra föremål. Vid dessa undersökningar användes antikroppsbaserade metoder för att påvisa mänsklig äggvita och blodgrupper i intorkat fläckmaterial. Den statsmedicinska anstalten omfattade från början en medicinskbakteriologisk och en rättskemisk avdelning. År 1914 utökades den statsmedicinska anstalten med en farmacevtisk avdelning och efter riksdagsbeslut 1917 ombildades de tre avdelningarna till självständiga laboratorier med Medicinalstyrelsen (från 1968 Socialstyrelsen) som huvudman. Den rättskemiska avdelningen blev därigenom en myndighet med egen instruktion, Statens rättskemiska laboratorium (SRL). SRL: s ursprungliga uppgift var att påvisa gifter i organ och likdelar. Övriga avdelningar utvecklades sedermera till Läkemedelsverket och Statens bakteriologiska Laboratorium (SBL). SRL kom genom fläckanalyserna tidigt i kontakt med serologiska tester av blod och det blev naturligt att börja utföra blodtester i anslutning till utredningar av omtvistat faderskap. Medicinalstyrelsen meddelade i en skrivelse daterad 17 februari 1927 att man har medgivit att föreståndaren för Statens rättskemiska laboratorium får verkställa undersökningar av blodprov från angiven moder, barn och påstådd fader. Sedan serologiska undersökningar av blodgrupper visat sig ha betydelse som bevisning i både brotts- och faderskapsmål, kom blodundersökningar i faderskapsärenden 29

31 30 att från och med 1 juli 1933 ingå som en officiell uppgift för SRL. Efter en mångårig utveckling av antropologiska mätmetoder inrättades 1953 på försök en avdelning för rättsantropologiska undersökningar vid Karolinska institutets rättsmedicinska institution, den s.k. Paternitetsavdelningen. Två år senare (1955) överfördes verksamheten till Statens rättsläkarstation i Solna. Undersökningarna vid Paternitetsavdelningen omfattade en detaljerad granskning av yttre morfologiska egenskaper, bestämning av ett antal monogena markörer (kodade från en gen), vissa kromosomundersökningar och inledande försök med s.k. vävnadstypning. Den årliga verksamheten uppgick till cirka 200 ärenden delades SRL i två i förhållande till varandra självständiga avdelningar, en rättskemisk och en blodgruppsserologisk. Blodgruppsserologiska avdelningen organiserades i två sektioner, en rättsserologisk sektion som utförde faderskapsutredningar och en klinisk sektion för klinisk blodgruppsserologisk service till hälso- och sjukvården. Från 1962 organiserades den rättsserologiska sektionen i en genetisk enhet och en serumenhet. Enligt beslut av 1971 års riksdag skulle SRL:s båda avdelningar utlokaliseras till Linköping. Socialstyrelsens uppdrag som chefsmyndighet kvarstod och 1977 flyttade Blodgruppsserologiska avdelningen till sina nuvarande lokaler i Universitetssjukhuset i Linköping. I anslutning till omlokaliseringen förändrades avdelningens inre organisation varvid en genetisk, en biokemisk och en serologisk sektion inrättades. I vissa faderskapsärenden utfördes undersökningar både vid SRL:s blodgruppsserologiska avdelning och vid Paternitetsavdelningen tillsatte Socialstyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att göra en översyn av verksamheten vid Paternitetsavdelningen. Resultatet av översynen redovisas i Socialstyrelsens rapport Socialstyrelsen redovisar 1976:4, Rättsgenetiska undersökningar i faderskapsärenden. Av rapporten framgår att det fanns allvarliga brister i paternitetsavdelningens rutiner, bl.a. saknades fastställda metodbeskrivningar och brister i organisationen. Det gick i anslutning till utredningen inte heller att göra någon vetenskaplig utvärdering av de metoder som använts eftersom reagens och provmaterial förstörts på grund av en trasig frys. Som en följd av översynen lades verksamheten vid Paternitetsavdelningen ned 1 mars För att tillgodose möjligheten att få en utökad faderskapsundersökning gjord började dåvarande SRL att utföra utvidgad rättsgenetisk undersökning baserad på nyupptäckta genetiska markörer vilka kunde påvisas med serologiska och biokemiska metoder. Dessutom inledde SRL ett samarbete med regionblodcentralerna i Lund och Uppsala samt med transplantationsimmunologiska laboratoriet vid Huddinge sjukhus som alla på uppdrag av SRL utförde HLA-analyser i faderskapsärenden. Den utvidgade undersökningen utgjorde därefter ett komplement till den ordinarie faderskapsundersökningen (basundersökning) fram till införandet av helt DNA-baserade tester En utredning inom Socialdepartementet om ett samgående mellan det Rättsmedicinska, Rättskemiska och Kriminaltekniska undersökningsväsendet presenterades 1986 i RRK-utredningen (Samordning av det Rättsmedicinska, Rättskemiska och Kriminaltekniska undersökningsväsendet; Ds S 1986:3). Utredningen ledde inte till

32 någon förändring av organisationen. Chef för den faderskapsdiagnostiska verksamheten har varit: Prof. Erik Wolff Statens rättskemiska laboratorium Prof. Birger Broman Blodgruppsserologiska avdelningen Prof. Jan Hirschfeld Blodgruppsserologiska avdelningen Laborator Tore Swan Blodgruppsserologiska avdelningen Prof. Bertil Lindblom Rättsgenetiska avdelningen, RMV Rättsmedicinalverket Efter en översyn av Socialstyrelsens verksamheter inom det rättsliga området bildades 1991 Rättsmedicinalverket (RMV). Till det nybildade verket fördes de rättspsykiatriska, rättsmedicinska, rättskemiska och rättsgenetiska verksamheterna. RMV är central förvaltningsmyndighet för dessa områden i den utsträckning sådana frågor inte skall handläggas av någon annan statlig myndighet. RMV:s huvuduppgift är att till rättsvårdande myndigheter avge sakkunnigbedömningar i medicinsk-rättsliga frågor, med hög och jämn kvalitet och med tillämpande av vetenskapligt förhållningssätt och modern teknik. Under verkets första år koncentrerades ansträngningarna på att utveckla en verksgemensam syn på uppgifterna samt att uppnå en hög och jämn utredningsstandard. Stor vikt lades också på att förkorta handläggnings-tiderna. Sedan den 1 juli 1999 tillhör RMV Justitiedepartementets ansvarsområde. Rättsgenetiska avdelningen Den tidigare blodgruppsserologiska avdelningen som efter utlokaliseringen till Linköping huvudsakligen utfört faderskapsundersökningar bildade efter omorganisa-tionen en avdelning för rättsgenetik inom RMV. Avdelningens huvuduppgift är att utföra blodundersökningar i faderskapsärenden och släktutredningar på begäran av myndigheter och privatpersoner. Avdelningen utför också i mindre omfattning analyser för andra uppdragsgivare. Som strategisk målsättning ingår att bedriva FoU-arbete av betydelse för verksamheten. Rationella analysmetoder och datoriserad handläggning har medfört att behovet av personal minskat. Vid årsskiftet 2000/2001 var antalet årsarbetskrafter vid avdelningen 18,3 och antalet anställda 29 att jämföra med 45 anställda Kvalitetssäkring Avdelningen har vid flera tillfällen varit föremål för granskning. Under 1990-talet har extern granskning genomförts i anslutning till övergången till DNA-baserade analyser och för att ackreditera verksamheten. Under juni 1995 anlitades två externa 31

33 sakkunniga från Köpenhamn respektive Oslo. Resultatet av den granskningen visade att verksamheten bedrevs tydligt kundorienterat med adekvat metodik och med mycket hög standard och säkerhet av en kompetent personal. Sedan 8 december 1997 är avdelningen ackrediterad att utföra rättsgenetiska tester av ackrediteringsorganet SWEDAC (Swedish Board for Accreditation and Conformity Assessment) enligt en för Europa gemensam norm, EN SWEDAC har genomfört fyra granskningar: 1997, 1998, 1999 och Vid den första granskningen erhöll avdelningen ackreditering enligt EN45001 och efter de övriga har avdelningen rekommenderats fortsatt ackreditering. Även tidigare analyser har utförts enligt gällande regler och praxis för laboratorieverksamhet. Det kvalitetsarbete som ackrediteringen omfattar innehåller både kompetensutveckling av personal, utveckling av metoder och olika typer av interna och externa kontroller. Avdelningen har ett gemensamt program för extern kvalitetsuppföljning med Retsgenetisk Afdelning i Köpenhamn och Rettsmedisinsk Institutt i Oslo samt deltar i ett internationellt utbyte av kontrollprover. Risken för att en provförväxling inom laboratoriet skall passera oupptäckt är mycket liten då samtliga prov i faderskapsundersökningarna analyseras vid två oberoende tillfällen och resultaten från dubbelanalyserna jämförs. Datorisering All hantering av uppgifter om ärenden och personer och resultat sker sedan 1984 med hjälp av dator. Ett nytt datorsystem togs i bruk vid millennieskiftet. Det nya systemet (Fabian) är uppbyggt med en modern databas (Oracle) och med överskådliga programvaror (Navigator från IFS) i enlighet med RMV:s IT-standard. Resultat från analysutrustningar på laboratoriet överförs direkt till systemet som utför kontroller och gör de statistiska beräkningar som behövs samt sammanställer och skriver ut erhållna undersökningsresultat. Finansiering Verksamheten vid den rättsgenetiska avdelningen är sedan 1991 finansierad genom avgifter. Tidigare utgick anslag för verksamheten men detta upphörde i och med bildandet av Rättsmedicinalverket. Intäkterna för verksamheten uppgick under år 2000 till 17,3 miljoner kronor och kostnaderna till 16,5 miljoner. Motsvarande belopp för 1999 var 15,3 respektive 15,9 miljoner kronor. 32

34 Kapitel 5 Hur går en faderskapsundersökning till Blodundersökning på uppdrag av socialnämnd och domstol Handläggning av faderskapsärenden regleras enligt föräldrabalkens lagar, se tidigare avsnitt. Anvisningar för hur dessa lagar bör tillämpas finns utgivna som Allmänna råd från socialstyrelsen 1988:6 (14). En faderskapsutredning anses inledd så snart en socialnämnd fått underrättelse om ett barns födelse eller när en begäran om hjälp med att fastställa faderskapet för ett väntat barn inkommit. En faderskapsutredning anses också inledd när en socialnämnd fått in uppgift om att domstol upphävt tidigare gällande faderskap. Rätt att begära en faderskapsutredning tillkommer vårdnadshavare för barnet, dvs. i allmänhet modern eller den äkta mannen. Dessutom har den äkta mannen, även om han inte är vårdnadshavare för barnet efter en skilsmässa, rätt att begära utredning av socialnämnden. Även om rätten att begära utredning endast tillkommer vårdnadshavare och den äkta mannen är nämnden inte förhindrad att påbörja utredning även i andra fall. Även barnet kan väcka talan om det uppnått myndig ålder. Vem som har rätt att begära faderskapsutredning finns utförligt beskrivet i socialstyrelsens allmänna råd. För att socialnämnden ska påbörja en utredning gäller som ytterligare förutsättning att nämnden finner det lämpligt. Det innebär att nämnden ska göra en viss förhandsprövning av det befogade i att påbörja en utredning. Nämnden har också möjlighet att påbörja en faderskapsutredning om den bedömer att det skulle vara till barnets bästa, även om vårdnadshavaren eller den äkta mannen motsätter sig detta. All utredning i faderskapsfrågor ska bedrivas så skyndsamt som möjligt. Endast i undantagsfall får utredningen dröja längre än ett år från barnets födelse. Utgångspunkten för faderskapsutredningen ska vara moderns uppgifter. Med ledning av dessa ska handläggaren vid socialförvaltningen höra varje man som kan tänkas vara far till 33

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

CSI - Katte DNA-fingerprinting Välkänt från polisarbete. Metoden föddes 1985 i England. Från början krävdes stora mängder DNA, men nu funkar även mycket små mängder. DNA-sekvens Användning Metoden

Läs mer

Länge har serologi med hemagglutination

Länge har serologi med hemagglutination Nordiskt referenslaboratorium för genomisk blodgruppstypning finns i Lund AV ÅSA HELLBERG, ANNIKA HULT, MARTIN L OLSSON, OCH ELISABETH SJÖBERG WESTER, BLODCENTRALEN SKÅNE, UNIVERSITETSSJUKHUSET, LUND Länge

Läs mer

SOSFS 2004:16 (S) Socialnämndens utredning och fastställande av faderskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:16 (S) Socialnämndens utredning och fastställande av faderskap. Socialstyrelsens författningssamling (S) frfattningssam Föreskrifter och ling allmänna råd Socialnämndens utredning och fastställande av faderskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, december 2007 Tryck: AB Danagards Grafiska Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar kan

Läs mer

DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NACKA KOMMUN Familjerätten, Indvid- och familjeomsorg, barn och unga Beslutad: Social- och äldrenämnden 2011,?

DOKUMENTHANTERINGSPLAN FÖR NACKA KOMMUN Familjerätten, Indvid- och familjeomsorg, barn och unga Beslutad: Social- och äldrenämnden 2011,? Utskrift: 20111207 Familjerätten, Indvid och familjeomsorg, barn och unga Beslutad: Social och äldrenämnden 2011,? SÄN 2011/252 20111117 Handlingstyp Medium Sorterings Begäran om upplysningar enl. 6:20

Läs mer

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning

Föräldrar och barn. kort information om gällande lagstiftning Föräldrar och barn kort information om gällande lagstiftning Produktion: Justitiedepartementet, april 2013 Tryck: Elanders Upplaga: 10 000 Foton: Jens Gustafsson/Folio, Lars-Peter Roos/Folio Fler exemplar

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om genetisk integritet m.m.; SFS 2006:351 Utkom från trycket den 31 maj 2006 utfärdad den 18 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till faderskapslag och vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagstiftningen om hur

Läs mer

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö

DOM 2014-02-27 Meddelad i Malmö Meddelad i Malmö Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE F Ombud: Advokat Ulf Bjermer Advokatfirman Bjermer Stortorget 17 211 22 Malmö SVARANDE 1. B1 2. B2 Ställföreträdare för båda: M God man för båda: Advokat

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M.

BESLUT. Justitieombudsmannen Kerstin André. Bakgrund M.L. och J.K. har tillsammans en son M., född 1998. J.K. har ensam vårdnaden om M. BESLUT Justitieombudsmannen Kerstin André Datum 2006-09-22 Dnr 5006-2005 Sid 1 (5) Fråga om en socialnämnd som svar på en domstols begäran om upplysningar enligt 6 kap. 19 andra stycket föräldrabalken

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Molekylärgenetiskt verktyg för diagnos av T- resp. B-cellslymfom i vävnad/paraffin Diagnostik av Lymfom. Olika ingångar för B-, resp. T-cellslymfom Metodiker: - Morfologi (Mikroskopi) - Immunohistokemi

Läs mer

Datum. Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun. Under eftermiddagen granskades akter i ärenden beträffande personer

Datum. Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun. Under eftermiddagen granskades akter i ärenden beträffande personer PROTOKOLL Datum 2013-12-18 Dnr 5602-2013 Aktbil Sid 1 (6) Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Inspektion den 16 17 oktober 2013 av Socialnämnden i Vadstena kommun Närvarande från Riksdagens ombudsmannaexpedition:

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Familjerätt och successionsrätt

Familjerätt och successionsrätt Familjerätt och successionsrätt Texten är sammanställd av Stefan Zetterström, universitetsadjunkt i civilrätt, Juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Familjerätt kan sägas omfatta äktenskapsrätt,

Läs mer

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI BETYGSKRITERIER BIOLOGI GODKÄND Växter känna till växtens grundproblem och hur växten tacklar problemen jämfört med djuren känna till att växterna har utvecklats successivt från enkla alger till blomväxter

Läs mer

Polymerase Chain Reaction

Polymerase Chain Reaction Polymerase Chain Reaction The Polymerase Chain Reaction Molekylärbiologisk metodik T3 ht 11 Märit Karls Kunskapsmål för detta avsnitt Från kursplan: Studenten skall kunna: förklara grundläggande principer

Läs mer

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi Diagnostik VTEC/EHEC Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi SVA Tänker prata om VTEC / EHEC Sjukdomsframkallande faktorer PCR Magnetiska kulor (Immunomagnetisk separation) Diagnostik de vanligaste

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer

Presymptomatisk testning för ärftlig cancer 16 Presymptomatisk testning för ärftlig cancer Denna broschyr är utvecklad av The Genetic Interest Group och har översatts till svenska av Josef Davidsson och Ulf Kristoffersson, Genetiska Kliniken, Labmedicin

Läs mer

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2014 T 602-13 KLAGANDE CH Ombud: Advokat NA MOTPART Socialnämnden i Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Ombud: Advokat EAZ SAKEN

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test?

Vad är ett presymptomatiskt genetiskt test? 16 Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik Laboratoriemedicin, byggnad 6M, 1tr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn

1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn SFS 1949:381 Källa: Rixlex Utfärdad: 1949-06-10 Omtryck: SFS 1995:974 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:404 Föräldrabalk (1949:381) [Fakta & Historik] 1 kap. Om faderskapet och moderskapet till barn 1 Är vid

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Familjerätt under 1999

Familjerätt under 1999 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2000:4 Familjerätt under 1999 A SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK STATISTIK SOCIALTJÄNST Familjerätt under 1999 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK 1 Statistics Social Services Family law

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria

Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008. Promemoria Redovisningskonsulters främjande av bokföringsbrott en HD-dom i juni 2008 Promemoria RättsPM 2008:9 Brottmålsavdelningen Ekobrottsmyndigheten September 2008 Innehållsförteckning HD:s dom den 11 juni 2008

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt. Styrdokument

1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt. Styrdokument 1(12) Myndighetsbeslut - Familjerätt Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2014-12-02 Dokumentansvarig 1:e socialsekreterare, Anita Eklund Reviderad 3(12) Innehållsförteckning

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children

C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children SFST C.P.C Code (1949-381) on Parents and Children Databas: SFST Ny sökning Sökresultat Föregående Nästa Post 1 av 1 i SFST Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:

Läs mer

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

Socialförsäkringsbalk (2010:110) Socialförsäkringsbalk (2010:110) 51 kap. Assistansersättning Innehåll 1 /Upphör att gälla U:2013-07-01/ I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till assistansersättning i 2-6, - förmånstiden i 7

Läs mer

Interna och externa kontroller

Interna och externa kontroller ISSN 1400-6138 Interna och externa kontroller () Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Utgåvenumreringen följer den numrering dokumentet ev hade under tidigare ME-beteckning.

Läs mer

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner

Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Blodgruppsantikroppar och deras praktiska betydelse vid blodtransfusioner Jakobstad 13.5.2013 Susanne Ekblom-Kullberg FRK Blodtjänst 1 www.veripalvelu.fi 1 1 1 Blodtjänst på 17 orter 18 blodtjänstbyråer

Läs mer

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn

Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Civilutskottets betänkande 2009/10:CU20 Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2009/10:192 samt en motion

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen

FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen 1(5) FAKTABLAD Genetiskt provinsamling i rovdjursinventeringen Målsättning Syftet med detta faktablad är att ge en översikt av den genetiska provtagningen som tillämpas vid rovdjursinventeringen i Sverige

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

SFS nr: 1949:381. Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L2. Rubrik: Föräldrabalk (1949:381) Utfärdad: 1949-06-10

SFS nr: 1949:381. Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L2. Rubrik: Föräldrabalk (1949:381) Utfärdad: 1949-06-10 Databas: SFST Ny s!kning S!kresultat F!reg"ende N#sta Post $ av $ i SFST Länk till register Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:127

Regeringens proposition 2014/15:127 Regeringens proposition 2014/15:127 Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor Prop. 2014/15:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström

Läs mer

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND MPCR Multiplex Polymerase Chain Reaktion JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND Vad är multiplex PCR Variant av PCR Möjliggör samtidigt att amplifiera (masskopiera) många målsekvenser i en enda reaktion.

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

Sambor och deras gemensamma hem

Sambor och deras gemensamma hem Sambor och deras gemensamma hem kortfattad information om sambolagen Sambolagen Sambolagen innehåller bestämmelser om delning av gemensam bostad och bohag när ett samboförhållande upphör. Lagen definierar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-13 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5) 2013-11-15 13/3072 Avdelningen för juridik och inre marknad Erika Palmheden Direktnr: 08-406 83 33 E-post: erika.palmheden@swedac.se Konsekvensutredning av ändringsförslag avseende föreskrifter och allmänna

Läs mer

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL

Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Alfa-1-antitrypsinbrist Risk för genetisk KOL Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergiklinikerna vid universitetssjukhusen i Lund och Malmö AAT-brist AAT-brist är ett ärftligt tillstånd (inte

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsregisterlagen (1997:934); SFS 2001:413 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 28 april 2015 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 3 februari 2014

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 20 augusti 2008 KLAGANDE AA MOTPART Leg. läk. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm beslut den 3 mars 2006 i mål nr 366-06 SAKEN Avvisad

Läs mer

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Åtta sidor om sekretess. inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Åtta sidor om sekretess inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten 1 Offentlighet och sekretess Sekretesslagen Sekretesslagen (1980:100) och sekretessförordningen (1980:657) innehåller bestämmelser

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV 1(7) ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(7) Innehållsförteckning Sid nr 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Upphandlingsförfarande

Läs mer

Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...

Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014... Bakgrund... 3 TLV:s metod för att fastställa referenspriset för en åtgärd... 3 Större förändringar i referenspriset 1 september 2014...4 Övergångsbestämmelser... 5 Privattandläkarnas synpunkter under arbetets

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer