En rapport om villkor för bemanningsanställda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport om villkor för bemanningsanställda"

Transkript

1 mars 2013 Granskning av upphandling av arbetsförmedling En rapport om villkor för bemanningsanställda på en föränderlig arbetsmarknad

2 Förord Arbetsförmedlingen har sedan 2007 haft regeringens uppdrag att använda kompletterande aktörer som en del av sitt tjänsteutbud. Det övergripande syftet har varit att förbättra matchningen på arbetsmarknaden genom att bredda utbudet av förmedlingstjänster. Hur har Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsförmedlingstjänster från fristående aktörer fungerat? Ett bidrag till diskussionen ges i denna rapport, som på Svenskt Näringslivs uppdrag skrivits av Björn Jansson och Hans Kilsved, båda med lång erfarenhet från det arbetsmarknadspolitiska området. I studien granskas Arbetsförmedlingens upphandling av kompletterande aktörer med utgångspunkt i de politiska mål som ställts upp. Granskningen baseras på ett urval upphandlingar och har skett genom analys av upphandlingsunderlag, anbud och anbudsutvärderingar samt intervjuer med företrädare för kompletterande aktörer som lämnat anbud och tjänstemän på Arbetsförmedlingen. Författarna står själva för analysen och slutsatserna, men förhoppningen är att rapporten ska bidra till en seriös diskussion om hur Arbetsförmedlingen förvaltat sitt uppdrag att förbättra matchningen genom att anlita andra aktörer och om behovet av fortsatt utveckling av dagens system för offentligt finansierad arbetsförmedling. Karin Ekenger Arbetsmarknad Svenskt Näringsliv 1

3

4 Innehåll Björn Jansson och Hans Kilsved 1 Sammanfattning Uppdrag, genomförande och metod Granskningsresultat Har upphandlingarna lett till förbättrad matchning? Har upphandlingarna motverkat utanförskap för arbetssökande? Har upphandlingarna lett till högre grad av individualisering? Har upphandlingarna lett till bättre kontakter med arbetsgivare? Har upphandlingarna lett till bättre kontakter med arbetssökande? Har upphandlingarna lett till ett större och mer diversifierat utbud av matchningstjänster? Har upphandlingarna lett till fler lokala och mindre aktörer? Andra intressanta noteringar vid granskningen...17 Bilaga 1: Modell för granskning av upphandling av arbetsförmedling...18 Bilaga 2: Värdering av de tre utvalda upphandlingarnas anbudsunderlag...23 Bilaga 3: Antal aktörer och kostnad per tjänst Rapporten är framtagen på uppdrag av Svenskt Näringsliv men innehåll och slutsatser står författarna själva för. 3

5

6 1 Sammanfattning De senaste åren har Arbetsförmedlingen upphandlat så kallade kompletterande aktörer för att bistå myndigheten i ett av dess kärnuppdrag: att förmedla jobb. Under 2011 upphandlade Arbetsförmedlingen tjänster från kompletterande aktörer till ett belopp av drygt 1,2 miljarder kronor. Ett viktigt mål för arbetsmarknadspolitiken är att underlätta för arbetssökande att hitta arbete. Effektiv matchning har även stor betydelse för arbetsgivarnas tillgång till arbetskraft med rätt kompetens för verksamheten. En mångfald av aktörer vid sidan av arbetsförmedlingen kan utveckla matchningen om rätt förutsättningar ges. Brister hos enskilda aktörer har redan uppmärksammats i medierna. Men en annan intressant fråga är vilka förutsättningar som givits för aktörerna i de avtal som har slutits. Hur har myndigheten tolkat de politiska målen och riktlinjerna när den definierat tjänsten som ska upphandlas, fastställt upphandlingskriterier och preciserat avtalsvillkor? Har de ursprungliga avsikterna fullföljts? Vi har på uppdrag av Svenskt Näringsliv självständigt granskat Arbetsförmedlingens upphandling av arbetsförmedlingstjänster från kompletterande aktörer/fristående utförare. I begreppet kompletterande utförare ingår att dessa i varierande grad används för att utföra tjänster som kompletterar Arbetsförmedlingens insatser för de arbetssökande. Möjlighet att jämföra effektivitet i utförandet begränsas därmed. Granskningen har utgått från de politiska målen och baserats på ett urval upphandlingar. Vi har analyserat upphandlingsunderlag, anbud och anbudsutvärderingar samt intervjuat företrädare för anbudsgivande företag och tjänstemän vid Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingens upphandling av kompletterande aktörer har under de senaste åren mött tydlig kritik från såväl leverantörerna av dessa tjänster som från dem som är i behov av tjänsterna. Efter vår genomgång av anbudsförfrågningar och anbuds utvärderingar samt intervjuer kan vi konstatera att de absoluta skall-krav och utvärderings kriterier, som har legat till grund för upphandlingen, inte fullföljer de mål som regeringen har fastlagt. Vår bedömning är att potentialen för förbättrad matchning tagits till vara endast i begränsad omfattning i de granskade upphandlingarna. Bilden som framkommer är tyvärr betydande brister i det sätt som Arbetsförmedlingen har hanterat sitt uppdrag. Vår granskning visar att avgörande för att erhålla ett uppdrag vid upphandling enligt lagen om offentlig upphandling har varit prisnivån i stället för kvalitet. Kontrollen av anbudsgivarna har varit bristande. Samtidigt vittnar aktörer om ryckighet i uppdragen, brist på långsiktighet i planeringen och oklara spelregler. Bland de faktorer som tydligare skulle ha kunnat bidra till förbättrad matchning bör en tydligare resultatorientering särskilt framhållas. Systematiska och öppna jämförelser av utfall mellan olika utförare skulle skärpa konkurrensen och skulle dessutom kunna bidra till bättre matchning. Vissa av Arbetsförmedlingens upphandlingar som vi granskat har tillkommit för att bryta långtidsarbetslöshet och motverka utanförskap bland de arbetssökande. Insatserna har dock satts in onödigt sent vilket minskar möjligheten till framgång. 5

7 Formkrav har begränsat friheten för utförarna och gjort att resultaten blivit lägre än de kunnat vara. Regeringens förordning om jobb- och utvecklingsgarantin har begränsat insatsernas längd till sex månader. Kontraktstiderna har varit så korta och varje enskild uppdragsvolym så liten att utförarföretagen haft svårt att rekrytera kompetent personal när endast korta anställningar kan erbjudas. Det snäva tidsperspektivet har även gjort det svårt att utveckla personal i arbetet, få tillräckligt underlag för specialistinsatser och i gruppdynamik förfina metoder i verksamheten. Kontraktstiderna har blivit kortare än Arbetsförmedlingen ursprungligen avsett eftersom överklaganden ofta försenat verksamhetens start. En utveckling mot ökat fokus på kontakter med arbetsgivare kan noteras i anbudsunderlag och intervjuer. Någon systematik i denna utveckling har vi dock inte noterat. Upphandlingarna skulle kunna utformas så att de systematiskt fokuserar på och leder till bättre kontakter med de arbetssökande. En viss utveckling har skett över tid och upphandlingar utformas för att främja ett diversifierat utbud av matchningstjänster i den meningen att fler leverantörer antas. Vi noterar dock att en utveckling mot mer diversifierade och profilerade tjänster inte förekommer. Det kan jämföras med förhållandena i Australiens storstäder där varje funktionsnedsättning har egna specialiserade utförare som kan föra en initierad dialog med de arbetssökande om deras potential på arbetsmarknaden. De har då också detaljkännedom om vilken arbetsplatsanpassning man kan erbjuda arbetsgivare som anställer personer med en viss typ av funktionsnedsättning. I vissa av de granskade upphandlingarna har ett stort antal aktörer även mindre och lokala aktörer erhållit avtal, men detta är inte den dominerande bilden. Ett förtydligande av kravet om en mångfald av aktörer skulle sannolikt främja Arbetsförmedlingens effektivitet. Kvaliteten hos de minsta aktörerna varierar kraftigt. En möjlighet är att göra en avvägning mot en miniminivå för tidigare resultat, så att endast företag som uppnått en viss nivå på matchningen får förnyat uppdrag. Vår slutsats efter genomförd granskning är att några viktiga mer strukturella aspekter skulle behöva utvecklas. Bland aspekter som då skulle vara aktuella kan nämnas: Utveckla ett samarbete med utförarna där man utbyter synpunkter och information löpande. Tillhandahåll en gemensam IT-infrastruktur för matchningstjänsterna. Lika tillgång för alla leverantörer och Arbetsförmedlingens egen produktion till uppgifter om sina deltagare i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS). Sekretessbelagda uppgifter kan skyddas genom behörighetsnivåer. Tydligare boskillnad mellan upphandling och egen produktion inom Arbetsförmedlingen. Utveckla metoder för att tidigt bedöma de arbetssökandes risk för långtidsarbetslöshet så att intensiva insatser kan sättas in tidigare innan långtidsarbetslösheten är ett faktum. Från andra länder vet vi att profilering av de arbetssökande bidrar till väsentligt effektivare insatser. Använd profilering för att fastställa vilka insatser individen får, men också för att styra den ersättning som leverantören får. Möjliggör förlängning av den period som en person har rätt till insatser för att underlätta för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden 1. Upphandling av matchningstjänsten på lika villkor oavsett om tjänsterna produceras av fristående utförare eller av Arbetsförmedlingen. 1 Detta styr inte Arbetsförmedlingen över själv. Det fordrar en ändring i regeringens förordning (2007:414) om Jobb- och utvecklingsgarantin. 6

8 2 Uppdrag, genomförande och metod Vi har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en granskning av Arbetsförmedlingens upphandling av privata leverantörer av matchningstjänster. Arbetet har genomförts i andra halvan av oktober och första halvan av november Granskningen har genomförts så att vi analyserat sjutton upphandlingar där vi jämfört krav och kriterier i anbudsförfrågningar och anbudsutvärderingar med regeringens uttalade mål. Vi har vidare intervjuat företrädare för företag som lämnat anbud hur de uppfattat dessa krav och kriterier. Urval av deltagande företag har gjorts av uppdragsgivaren. Intervjuer har även skett med företrädare för Arbetsförmedlingen som arbetar med upphandling. Intervjuer har skett med fem medarbetare vid tre företag. De företag som medverkade i intervjuerna har lämnat anbud inom ramen för de upphandlingar som granskats. Intervjuer har vidare skett med tre företrädare för Arbetsförmedlingen som i olika funktioner arbetat med upphandling av granskade tjänster. Intervju har därutöver skett med en tidigare medarbetare vid Arbetsmarknadsdepartementet som varit ansvarig för departementets dialog med Arbetsförmedlingen om upphandlingsfrågor under hösten Urvalet av vilka upphandlingar som granskats i intervjuerna har skett i samråd med uppdragsgivaren och en referensgrupp utsedd av uppdragsgivaren. Den fördjupade genomgången omfattar samma upphandlingar: Anbudsförfrågningarna avseende upphandlingar för jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa med fokus på arbetsmarknadsområden Stockholm, Östergötland och Malmö. Vi behandlade särskilt upphandlingen för jobb och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa 2008 inom samma områden. Anbudsförfrågningarna rörande upphandlingar för nyarbetslösa med särskilt fokus på upphandlingen av drygt 900 utförare år 2009 och med arbetsmarknadsområden Stockholmsregionen, Solna, Södertälje och Huddinge som exempel. Vi har särskilt i intervjuerna granskat upphandlingar inom jobb och utvecklingsgarantin för ungdomar. När det gäller de upphandlingar som granskats enligt vår strukturerade modell (se bilaga 1) och där resultatet redovisas även i strukturerad form (se bilaga 2) utvaldes tre anbudsunderlag inom ramen för det bredare urval som gjordes för de upphandlingar som belysts i intervjuerna. De utvalda underlagen är: Upphandling för jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa Anbudsunderlaget var gemensamt för Aktiviteter inom Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgaranti för ungdomar (Dnr Af-2008/174283). Upphandling av personliga coacher 2009: Kompletterande aktörer som erbjuder personliga coacher till nyarbetslösa och korttidsarbetslösa (Dnr Af-2008/231925). Upphandling av Aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar 2011 (Dnr AF-2010/174892). 7

9 För granskningen har utarbetats en struktur av utvärderingsfrågor som utgår från de politiska målen bakom upphandling av arbetsförmedling (se bilaga 1). De granskningsfrågor som identifierats i samråd med uppdragsgivaren är om upphandlingen så utformad att den: 1. Förbättrar matchningen 2. Motverkar utanförskap bland arbetssökande 3. Medverkar till högre grad av individualisering 4. Leder till bättre kontakter med arbetsgivare 5. Leder till bättre kontakter med arbetssökande 6. Leder till större och mer diversifierat utbud av matchningstjänster 7. Leder till att fler lokala och mindre aktörer blir en del av arbetsförmedlingsutbudet För varje utvärderingsfråga formulerades ett antal utvärderingskriterier (se bilaga 1). 8

10 3 Granskningsresultat 3.1 Har upphandlingarna lett till förbättrad matchning? Iakttagelser Vad gäller upphandling av aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin för långtindsarbetslösa betonas särskilt i intervjuerna betydelsen av formkrav och att insatsernas längd till begränsades till sex månader. Dessa begränsningar anges i intervjuerna ha stor och negativ betydelse för matchningsresultatet. Det är regeringens förordning (2007:414) om Jobb- och Utvecklingsgarantin som maximerar insatsernas längd till sex månader. Detta är således ingen fråga Arbetsförmedlingen ensamt råder över. Några sanktioner mot företag som visat låga resultat har enligt intervjuerna inte vidtagits, så länge de följt formkraven. Vid både intervjuer och genomgång av dokument framkom att en stor del av deltagarna i upphandlade aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin som gick till arbete nådde detta resultat nära slutet av insatsperioden. Flera av de arbetssökande hade behövt längre tid än sex månader. Insatsen från utföraren hade inte blivit dyrare om tillåten insatstid hade förlängts. Arbetsförmedlingen hade kunnat premiera tidiga resultat genom ersättningens nivå eller genom högre betyg i meriterande resultatmätning. Vid intervjuerna anges att några företag som vid granskning inte befanns fylla formkraven miste sina uppdrag. En del företag offererade tjänster till lågt pris och fick stora volymer. Det måste anses anmärkningsvärt att uppföljning av resultat per satsad krona inte har redovisats. När upphandlingen lett till en avropsordning där företag 1 alltid ska ha full volym innan företag 2 och 3 får anlitas, har det vid några tillfällen uppstått situationer där enskilda arbetsförmedlingskontor avstått från att anlita företag 1 för att man inte haft förtroende för det, med följden att företag 2 och 3 heller inte fått några uppdrag. Coachingföretagen beskriver situationer av stor ryckighet när de med sex veckors varsel ska ta emot hundratals arbetssökande och måste öppna kontor och anställa handläggare för att klara volymen. Vad gäller upphandling av personlig jobbcoach/jobbcoacher betonas särskilt i intervjuerna att samtidigt som Arbetsförmedlingen upphandlade tjänster från kompletterande aktörer för personlig jobbcoach 2009 anställdes 800 jobbcoacher. När Arbetsförmedlingen jämförde utfallet av insatserna från de egna coacherna och dem man upphandlat drog Arbetsförmedlingen slutsatsen att skillnaderna var obefintliga. Ersättningsnivån när det gäller personlig jobbcoach/jobbcoacher var kronor per individ. Ytterligare kronor utgick i bonus när individen kunde försörja sig själv. 18 procent av ersättningen var därmed resultatbaserad. I första upphandlingen av personliga jobbcoacher kunde inte kriterier om tidigare resultat användas, eftersom någon tidigare sådan upphandling inte gjorts. När ny upphandling av jobbcoacher genomfördes enligt LOVA under slutet av 2011 behövde tidigare resultat inte överstiga något tröskelvärde för att företaget skulle få avtal. Ersättningen förändrades emellertid till kronor vid inskrivning, kronor vid jobbstart eller programmets slut och kronor vid varaktigt arbete. 33 procent av ersättningen är därmed resultatbaserad. 9

11 I första upphandlingen av personliga jobbcoacher fanns ett krav om att varje coach fick ha som mest 20 arbetssökande. Detta krav har slopats i den nya upphandlingen enligt LOVA och ersatts av ett krav om att coachen ska träffa den arbetssökande minst 30 minuter per vecka och minst 16 timmar totalt. Vad gäller upphandling av personlig jobbcoach/jobbcoacher noteras i intervjuerna särskilt att arbetsförmedlingen har valt att jämföra sin egen verksamhet med genomsnittet för de upphandlade coachingföretagen. Många av coachingföretagen är nya och är fortfarande i en investeringsfas när det gäller utvecklingen av sin tjänst, rekrytering av personal, lokaler, programvara och har inte ännu kunnat skapa stabila förutsättningar runt sin verksamhet. Arbetsförmedlingen publicerar inte statistik över hur coachingföretagen förhåller sig till varandra. Det hade varit intressant att studera varför vissa företag lyckats bättre än andra och att söka framgångsfaktorerna bakom detta. Utfallet för enskilda arbetssökande noteras i Arbetsförmedlingens eget datasystem AIS. Arbetsförmedlingen har ställt upp ett antal kostnadsdrivande formkrav för hur verksamheten ska genomföras som begränsar de utförande företagens kreativitet och möjligheter till ytterligare resultatförbättring. Förslag till förbättringar Vid upphandlingarna har inte de möjligheter som kunnat finnas för förbättrad matchning utnyttjats annat än i begränsad omfattning. Följande faktorer skulle ha kunnat bidra till förbättrad matchning: 1. En ersättning som i högre grad baseras på matchningsresultat 2. Systematiska och öppna jämförelser. 3. Endast företag som uppnår en viss nivå på matchningen får förnyat uppdrag. 4. Möjlighet att avtala om förlängning av insatsen med sex månader för dem där resultat inte uppnåtts. En viktig referens som kan ge impulser till hur arbetet med fristående aktörer för bättre matchning skulle kunna utvecklas är Trygghetsstiftelsen (TSL). TSL anlitar omställningsföretag för personlig jobbcoachning i samband med varsel och uppsägningar. Tydlig kvartalsstatistik visar hur coachingföretagen hävdar sig i jämförelse med varandra. Omställningsföretag som inte lyckas hjälpa minst 55 procent av de inskrivna till arbete får inte förnyat avtal nästa period. En jämförelse med de grupper som förekommer inom jobb- och utvecklingsgarantin måste givetvis utgå från vad som är en rimlig nivå i respektive grupp. 3.2 Har upphandlingarna motverkat utanförskap för arbetssökande? Iakttagelser Av intervjuer och dokument framgår att upphandlingen av aktiviteter inom jobb och utvecklingsgarantin har inneburit att coachning av långtidsarbetslösa gett högre ersättning än för personer med kort arbetslöshet. Ersättningen har också varit högre i vissa arbetsmarknadsområden. För utrikes födda har ersättningen varit hög men resultatandelen lägre. För att få ersättningen för varaktigt arbete har det fordrats 6 månaders heltidsarbete. Det betonas vid intervjuerna att upphandlingen av coachningen har inneburit att motivationens roll har lyfts fram. Coachingföretagen vittnar i intervjuerna om att många inom jobb- och utvecklingsgarantin har varit lätta att hjälpa till arbete. 10

12 Många av deltagarna uppges ha känt sig villrådiga och maktlösa. Potentiella arbetsgivare uppges vid intervjuer med leverantörerna ha saknat kunskap om vilka stöd som kan erhållas. Coacherna anges ha kunnat spela en roll som informationsförmedlare. Krav finns i upphandlingarna att kompetens hos coacher och coachingföretag ska redovisas i anbuden, men detta uppges inte ha varit utslagsgivande vid utvärderingen av de anbud som uppfyller skall-kraven. Vid intervjuerna betonas att coachingföretagen ska redovisa sina metoder i anbuden. Vidare betonas vid intervjuerna att Arbetsförmedlingen har varit mycket noga med att följa upp alla lokalers tillgänglighet. Aktiviteterna inom jobb- och utvecklingsgarantin ges till personer som de facto varit arbetslösa en längre period. Insatserna baseras inte på någon individuell tidig riskbedömning, som t ex i Australien. Profilering/metodstöd används numer inom Arbetsförmedlingen som ett redskap för att tidigt identifiera personer som behöver extra stöd, men det har hittills inte varit aktuellt att profileringen skulle användas för att generera en högre ersättning och en tidigare insats hos kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingens utvärdering av anbuden anges vid intervjuerna inte ha betonat skillnader i metoder som företagen redovisat. Anbuden är offentlig handling när tilldelningsbeslutet är fattat. Det framgår tydligt att företagen har kopierat metoder och skrivningar av varandra i senare anbud. Arbetsförmedlingen har inte aktivt arbetat med erfarenhetsutbyte mellan företagen. Kravet för resultatbaserad ersättning att den arbetssökande ska ha fått ett arbete på heltid och behållit det i sex månader anges vid intervjuerna fungera dåligt för ny anlända utrikes födda. En orsak är bl. a att deltagande i SFI eller yrkesutbildning parallellt med arbete inte är förenligt med kravet på heltid. Det betonas i intervjuerna med leverantörer att coachingföretaget på grund av heltidskravet blir den enda aktören som har intresse av att individen inte ska delta i SFI och yrkesutbildning. Arbetsförmedlingen och arbetsgivaren har ofta full förståelse för att individen själv vill delta i SFI eller parallell yrkesutbildning för att förstärka sin ställning på arbetsmarknaden. Vid intervjuer med leverantörer noteras att Arbetsförmedlingen kräver att coachingföretagen ska uppvisa anställningsbevis som visar heltidsanställning för att de ska få ut resultatersättningen för aktiviteterna inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Ett företag uppger vid intervjuerna att man i 15 procent av fallen inte lyckas få intyg från arbetsgivaren, eftersom vare sig arbetsgivare eller arbetstagare har några egna intressen i detta intyg. Det anges vara oklart om denna underrapportering har betydelse för Arbetsförmedlingens statistik. Förslag till förbättringar Upphandlingarna har i viss utsträckning använts för att motverka utanförskap bland arbetssökande, men det finns en stor potential för att ytterligare förstärka effekten i motverkande av utanförskap. Tidig profilering av arbetssökande kan främja arbetet med att motverka utanförskap. Profileringen som numer används inom Arbetsförmedlingen kan påverka dels vilka insatser som görs för individen och när, men borde också påverka den ersättning som leverantören får. 11

13 Kravet på heltidsarbete för full ersättning till leverantören motverkar t ex utrikesföddas deltagande i SFI. Även deltidsarbete kopplat till kompetensutvecklande åtgärder bör kunna ge full ersättning. En avstämning med skatteverket för att kontrollera en individs möjlighet till egenförsörjning bör användas när intyg om arbetsinkomst ej erhålles. Därmed kan leverantören erhålla full resultatersättning 3.3 Har upphandlingarna lett till högre grad av individualisering? Iakttagelser Ett grundläggande problem som lyfts fram vid intervjuer med leverantörer är att Arbetsförmedlingens kartläggning av deltagarna är av högst varierande kvalitet. Det finns inga formella åtaganden från Arbetsförmedlingens sida vad kartläggningen ska innehålla. Detta försvårar planering och motverkar individualisering samtidigt som startsträckan blir längre för aktörerna. Vad gäller upphandlade aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin anges särskilt i intervjuerna att i jämförelse med tidigare upphandlingar har andelen som läggs på individuell coachning ökat på bekostnad av gruppcoachning. I den senaste upphandlingen ställs kravet att de arbetssökande ska vara på plats hos utföraren 75 procent av tiden för individens arbetsutbud under de första 6 veckorna. Detta ställer krav på lokaler, aktiviteter och personal. Vad gäller Jobb- och utvecklingsgarantin noteras vid intervjuerna särskilt att sexveckorsperioden med aktiviteter är ett formkrav som är styrande för lokalbehov och synnerligen kostnadsdrivande. Kopplingen till resultat ifrågasätts i intervjuerna. Därtill betonas att den faktiska remitteringen av personer inom jobb- och utvecklingsgarantin inte sker i jämn takt. Hänvisningen anges tvärtom ofta ske stötvis, med plötsliga förändringar i kvalifikationskriterierna och med stora avvikelser mellan plan och utfall. Ryckigheten i tillströmningen har skapat bristande kontinuitet och otrygga anställningar hos utförarna samt också försvårat genomförande av uppgiften och individuell anpassning till deltagarnas behov. Vad gäller särskilt upphandling av jobbcoachning anges i intervjuerna att vid tidigare upphandling av personliga jobbcoacher ställdes kravet att varje coach skulle ha maximalt 20 arbetssökande att coacha. Vid upphandling enligt LOV av jobbcoachning har detta krav utgått. Istället ställs kravet att coachen ska träffa den arbetssökande individuellt minst 30 minuter per vecka och minst 16 timmar grupp- och individuell coachning totalt. Telefoncoachning räknas ej. När det gäller jobbcoachning betonas vid intervjuerna också att formkraven binder resurser och styr arbetet på ett sätt som kan uppfattas som överdrivet kontrollinriktat. Flera coachingföretag säger att Arbetsförmedlingen borde fokusera mer på resultat och mindre på form. Även om formkraven är tydliga på de resurser som ska komma de arbetssökande till del är de svåra att följa upp och det finns få kända fall där Arbetsförmedlingen varnat eller vidtagit sanktioner mot coachingföretag. Ett företag där coacher sade upp sig efter att ha tvingats hantera en stor mängd arbetssökande och där dessa personer gjorde anmälan till Arbetsförmedlingen, fortsätter att driva sin verksamhet under samma villkor ett halvår efter det att anmälan inkom. Detta antyder brister i Arbetsförmedlingens tillsyn inte minst förmågan att snabbt kunna ingripa mot uppenbara missförhållanden 12

14 Flera coachingföretag har låtit utveckla egna CRM-system 2 för att systematiskt kunna notera och följa upp kontakter med arbetssökande och arbetsgivare. Arbetsförmedlingen har inte gett coachingföretagen möjlighet att komma åt uppgifter i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) varken helt eller delvis. Uppgifter förs istället manuellt mellan företagens CRM/ärendehanteringssystem och den webbportal som Arbetsförmedlingen tillhandahåller för rapportering. Förslag till förbättringar Individualiseringen är inte särskilt accentuerad i upphandlingarna även om en strävan mot högre grad av individualisering av upphandlade insatser kan noteras över tid. Kraven på individualisering av insatserna borde kunna vara mycket större. Inför tidig kartläggning/profilering av deltagarna och gör den styrande för ersättningsnivå och insatser. Ge leverantörerna tillgång till uppgifter om sina deltagare i AIS. Kraven i upphandlingarna bör fokusera mer på deltagarnas behov och resultatet. Formella krav som inte är relevanta för uppdraget bör utmönstras. 3.4 Har upphandlingarna lett till bättre kontakter med arbetsgivare? Iakttagelser Det framgår av intervjuer och analys av anbudsunderlag att det finns ett önskemål att betona betydelsen av kontakter med arbetsgivare och kännedom om relevanta arbetsmarknader. Vid intervjuerna betonas att försöken att lyfta fram detta i upphandlingarna uppfattas mer som allmänna önskemål och inte som tydliga krav som påverkar utfallet av upphandlingarna. Vid intervjuer noteras att huvuddelen av de arbeten som förmedlas till personerna i jobboch utvecklingsgarantin är arbeten som inte annonserats via Arbetsförmedlingen. Ett företag uppgav t ex att 7 av 10 jobb inte kom via Arbetsförmedlingen. Vid intervjuer med leverantörer betonas att en del av dessa dolda jobb uppstår när coacher informerar arbetsgivaren om möjligheterna att erhålla olika typer av anställningsstöd och sedan syr ihop lösningar med hjälp av Arbetsförmedlingen. Coacherna har lyft telefonluren till den fackliga organisationen och fått godkännande för lönebidragsanställningar på en timme istället för den vecka Arbetsförmedlingen behöver för skriftlig kommunikation i samma ärende. För en del arbetsgivare har den alerta handläggningen inneburit att man skapat ett förtroende som varit inledning till en fortlöpande kontakt. Av anbudsunderlagen framgår en utveckling mot att Arbetsförmedlingen börjar ställa krav på beskrivning av aktörernas metoder för arbete med arbetsgivarkontakter. Tydliga krav på redovisning av vilka resurser leverantörerna har för dessa kontakter eller hur det skall kopplas till arbetet med deltagarna noteras inte. Vid intervjuer med leverantörer noteras att arbetsgivare i områden där utbudet av coachingföretag är stort kan uttrycka irritation vid kallringning. Uppsökande verksamhet måste därför bygga på mer aktiv underrättelseverksamhet. Flera coachingföretag har utvecklat olika indikatorer som de använder när de letar efter dolda jobb. 2 CRM Customer Relationship Management. Ett it stöd som täcker in ett brett område kring informationsbehov med kunder bl a ärendehantering, kundhantering, analyser, rapportering och mycket mer. 13

15 Enskilda coacher använder sitt branschkunnande. Coachingföretagen arbetar oftast med att förmå den arbetssökande till att precisera sitt sökande och att använda sitt personliga kontaktnät. Bedömning En utveckling mot mer fokus på kontakter med arbetsgivare kan noteras i underlag och i intervjuer. Någon systematik i denna utveckling har vi inte noterat. Ett mer systematiskt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och leverantörerna är av värde för att förbättra arbetssättet gentemot arbetsgivare. 3.5 Har upphandlingarna lett till bättre kontakter med arbetssökande? Iakttagelser Av anbudsunderlag, övriga handlingar och intervjuer framgår att system och metoder för kontakter med arbetssökande inte har någon framträdande plats i upphandlingarna. Utförarnas IT-baserade system för arbetsgivarkontakter, dokumentation och planering har lett till att mindre tid behöver ägnas till omtag. När rutiner och metoder följs sker färre missar i processerna och i kontakter med deltagarna. I upphandlingarna har företagen vanligen beskrivit hur deras kvalitetssystem ser ut. Det handlar t ex om extern granskning, interna kontroller, nyckeltal för kvalitet och systematisk och regelbunden utvärdering efter checklista. Arbetsförmedlingen har heller inget enhetligt sätt att hålla kontakten med de arbetssökande. Ett företag beskriver att de förordat att den ansvarige arbetsförmedlaren kommer till företagets kontor för att tala individuellt med de arbetssökande (15 minuter var efter ett schema). Då kan denne notera synpunkter av både kritisk och positiv karaktär. Vid intervjuer med leverantörer noteras att de synpunkter som framförs till dem från arbetsförmedlingen ofta gäller detaljer och att synpunktshanteringen saknar en systematisk struktur. Samarbetet mellan arbetsförmedlingen och det upphandlade företaget borde innebära att man att man systematiskt gick igenom checklistor och noterade synpunkter och tidpunkt för uppföljning, att man gemensamt diskuterar utvecklingsfrågor. Vid intervjuerna noteras att det ibland uppstår missförstånd mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer som grundar sig på att de inte förstår villkoren för varandras verksamhet. Vid intervjuer noteras att en bättre inledande kartläggning av deltagarna och om leverantörerna haft tillgång till uppgifter om sina deltagare i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) skulle detta underlättat och förbättrat kontakterna med de arbetssökande. Förslag till förbättringar Upphandlingarna ska utformas så att de systematiskt fokuserar på och leder till bättre kontakter med de arbetssökande. Ett gemensamt IT-system kan underlätta snabb uppföljning och Arbetsförmedlingens samarbete med externa leverantörer. För att förbättra kontakter med arbetssökande bör ett arbetssätt utvecklas i samarbete mellan Arbetsförmedlingen och leverantörer. 14

16 3.6 Har upphandlingarna lett till ett större och mer diversifierat utbud av matchningstjänster? Iakttagelser Av intervjuer och handlingar kan noteras att en viss utveckling skett över tid så att upphandlingar utformats så att de främjar ett att fler leverantörer antas. I första upphandlingen av aktiviteter inom Jobb- och utvecklingsgarantin 2008 var det ett företag som dominerade hela upphandlingen. Vid första upphandlingen av personlig jobbcoachning 2009 fick 952 företag tilldelning. Idag finns drygt 600 jobbcoachingföretag registrerade hos Arbetsförmedlingen. Dessa företag är verksamma på arbetsställen. I intervjuerna anges att en stark reaktion uppstod efter den första upphandlingen av aktiviteter inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Regeringen tryckte därefter i sina direktiv hårt på att det skulle bli fler aktörer. Det betonas i intervjuerna att nu när några år gått kan man konstatera att den svenska arbetsförmedlingen i valet mellan olika internationella förebilder har valt att följa det nederländska exemplet med många små utförare, ofta fåmansbolag. Vid intervjuerna med AF anges också att ett viktigt motiv bakom betoningen av en mångfald av utförare har varit att regeringen velat erbjuda många företag att medverka i matchningen. Regeringen anges ha gjort denna prioritering för att de arbetssökandes fria val mellan konkurrerande företag ska leda till att endast de företag som levererar tjänster av hög kvalitet ska bli kvar på marknaden. Vid intervjuer anges dock att många arbetssökande upplever marknaden som oöverskådlig och inte att det inte finns någon större vägledning i coachingföretagens presentationer. Det anges att deltagarnas val ofta sker på grundval av arbetsförmedlarnas rekommendationer. Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen förbereds nu ett betygssystem efter en femgradig skala för coachingföretagen, baserat på historiska prestationer. Arbetsförmedlingen betonar att detta skulle öka deltagarnas möjlighet till informerade val. Det anges vid intervjuerna att man inte avser att rikta sanktioner mot utförare med dåliga resultat. Motiven för att låta företag med låga resultat fortsätta att verka på marknaden ifrågasättas dock i intervjuerna, inte minst för att de ger branschen och arbetsförmedlingsreformen dåligt rykte. Arbetsförmedlingen har uttalat sig positivt om en ökad specialisering på olika funktionsnedsättningar och olika branscher. De anger att de främjar detta mål genom att sprida information om utförarnas kompetens på olika specialområden, men eftersom ingen premie ges för specialisering och inga jämförbara resultatredovisningar finns har effekten i det närmaste uteblivit. Bedömning En viss utveckling har skett över tid så att upphandlingar utformats så att de främjar att fler leverantörer antas. Vi noterar dock att detta inte på samma sätt avser en utveckling mot mer diversifierade och profilerade tjänster. Det kan jämföras med förhållandena i Australien storstäder där varje person med funktionsnedsättning kan vända sig till egna specialiserade utförare som kan föra en initierad dialog om den arbetssökandes potential på arbetsmarknaden. De har detaljkännedom om vilken arbetsplatsanpassning man kan erbjuda arbetsgivare som anställer personer med en viss typ av funktionsnedsättning. 15

17 3.7 Har upphandlingarna lett till fler lokala och mindre aktörer? Iakttagelser Vi noterar att när det gäller utfallet av upphandlingarna är flertalet av de drygt 600 registrerade coachingföretagen små och lokala. Ett fåtal stora företag har dock en stor del av marknaden. Det anges vid intervjuerna att Arbetsförmedlingen har haft svårt att administrera så många avtal och leverantörer som man fått. I vissa upphandlingar har man inte ens kunnat säkerställa att företagen uppfyllde de formella skallkraven. I första upphandlingen av personliga jobbcoacher var det t ex 140 företag som saknade F-skattsedel. Tillsynen blir lidande när så många affärsrelationer ska granskas och man inte kan granska system för egenkontroll. Vid intervjuerna med aktörer föreslogs att Arbetsförmedlingen skulle lägga ut upphandlingarna på Verket för Högskoleservice, som tidigare kunde ombesörja upphandlingar på uppdrag av andra statliga myndigheter. Denna uppgift har numera övergått till Kammarkollegiet. Det anges vid intervjuerna med Arbetsförmedlingen att det kan finnas starka skäl att kräva lokal förankring av leverantörerna att de har kännedom om den lokala arbetsmarknaden. Men på samma sätt finns det naturligtvis skäl att ställa krav på att leverantörerna har kännedom om arbetsmarknaden utanför den egna tätorten, så att man på ett meningsfullt sätt kan diskutera när en flytt till nytt arbete kan vara aktuell. Vid intervjuer med utförarna ifrågasätts om kravet på lokala och mindre aktörer lett till att den upphandlande enheten avstått från att ställa vissa resurskrävande kvalitetskrav på verksamheten som en viss kritisk volym för att kunna upprätthålla verksamheten. Det anges vid intervjuerna med utförarna att en av de tyngsta utgifterna i coachningsföretagen inledningsvis är utvecklingen av programvara för CRM/ärendehantering. Det påpekas vid intervjuerna att om politiken menar allvar med sin ambition att främja små lokala företag hade det varit lämpligt att Arbetsförmedlingen tillhandahållit en ITinfrastruktur baserad på öppen källkod eller åtminstone med tydligt dokumenterade användargränssnitt, som företagen kunnat ansluta egna applikationer till. Bedömning I vissa av de granskade upphandlingarna har ett stort antal aktörer även mindre och lokala aktörer erhållit avtal, men detta är inte den dominerande bilden. Ett förtydligande av kravet om en mångfald av aktörer skulle sannolikt främja Arbetsförmedlingens effektivitet. Jämförelsepunkter kan sökas internationellt. Australien som har 20 miljoner invånare hade 314 utförare när man inledde upphandlingen av fristående utförare år I dagsläget har man knappt 100 utförare kvar, sedan man systematiskt rensat ut de med sämsta resultaten. Storbritannien har 18 konsortier som delar på marknaden. Dessa engagerar i sin tur ett stort antal underleverantörer. I båda fallen inser man att upphandling, avtalsskrivande och myndigheternas tillsyn blir enklare att hantera. Det vore vidare av stor betydelse om Arbetsförmedlingen tillhandahöll en IT-infrastruktur till leverantörerna. 16

18 3.8 Andra intressanta noteringar vid granskningen Iakttagelser Vi noterar, i samband med intervjuerna, att det finns mycket kritik av hur upphandlingar utformas, hur villkoren ser ut och hur samverkan fungerar. Detta kan handla om olika faktorer och av olika betydelse. En del av denna kritik kan vara oberättigad men leder ändå till att samverkan försvåras. Vid intervjuer med aktörerna framkommer att det upplevs som otydligt vilka mål Arbetsförmedlingen har med upphandlingar och vilken långsiktig roll man ser för upphandlade leverantörer och hur samspelet bör utformas. Det finns också kritik mot otydlighet i roller och bristande transparens. Bland positiva omdömen som ges noteras att Arbetsförmedlingens förmåga att hantera upphandlingar har förbättrats något över tiden samt att IT-stödd upphandling underlättar för anbudsgivarna. Förslag till förbättringar Vår slutsats efter genomförd granskning är i tillägg till vad tidigare framförts att några viktiga mer strukturella aspekter skulle behöva utvecklas. Bland aspekter som då skulle vara aktuella kan nämnas: Samarbete med leverantörerna där man utbyter synpunkter och information löpande. Tillhandahåll en gemensam IT-infrastruktur för matchningstjänsterna Lika tillgång för alla leverantörer och Arbetsförmedlingens egen produktion till uppgifter om sina deltagare i Arbetsförmedlingens informationssystem (AIS) En tydligare boskillnad mellan upphandling och egen produktion inom Arbetsförmedlingen. Upphandling av matchningstjänsten på lika villkor oavsett om tjänsterna produceras av fristående aktörer eller av Arbetsförmedlingen. 17

19 Bilaga 1: Modell för granskning av upphandling av arbetsförmedling 1 Sammanfattning av politiska mål Denna granskning skall utgå från de politiska mål som i olika sammanhang angetts för upphandling av arbetsförmedling. Att söka sammanfatta vilka politiska mål som funnits när det gäller utveckling av arbetsförmedling genom att använda kompletterande aktörer 3 är en grannlaga uppgift. Vi söker lösa detta genom att här ange de viktigaste målen vi identifierat och göra det kort i punktform. Bakgrunden redovisas i avsnittet 2 Genomgång av hur de politiska målen beskrivs. De mål vi sålunda identifierat är nedan angivna utan rangordning. Vi beskriver dem sedan så att vi för varje mål anger a) utvärderingsfråga (som skall besvaras för varje granskad upphandling) och b) utvärderingskriterier (som styr hur vi bedömer svaret på respektive utvärderingsfråga): 1. Förbättra matchningen o Utvärderingsfråga: Är upphandlingen utformad så att den tydligt fokuserar på att förbättra matchningen? o Utvärderingskriterier: Stor andel av ersättningen baseras på resultat i matchningen (här mer än 60 procent) Fördelning av arbetssökande mellan utförare beroende av resultat i matchningen Ersättningens storlek baserad på individens förutsättningar/svårigheter att få jobb Sanktioner mot utförare som har lågt matchningsresultat 2. Motverka utanförskap för arbetssökande o Utvärderingsfråga: Är upphandlingen utformad så att den tydligt fokuserar på att motverka utanförskap? o Utvärderingskriterier Är ersättningen högre för personer med hög risk för utanförskap (t ex långtidssjuka, långtidsarbetslösa, utan fullständig gymnasieutbildning, utländsk bakgrund, boende i stadsdelar med högt utanförskap, boende i orter med hög arbetslöshet) Finns tydliga krav på kompetens hos personal att arbeta med grupper som har hög risk för utanförskap Finns krav på redovisning av metoder för att arbete med personer med hög risk för utanförskap eller som är i utanförskap? 3. Högre grad av individualisering o Utvärderingsfråga: Är upphandlingen utformad så att den tydligt fokuserar på att uppnå hög individualisering? 3 Vi menar att begreppet kompletterande aktörer är olyckligt då det bl a leder tanken till att se aktörerna inom arbetsförmedling som två typer normala och kompletterande vilket i sin tur kan påverka debatten och politikens utformning. Vi använder trots detta begrepp här eftersom det blivit etablerat. 18

20 o Utvärderingskriterier: Finns krav på karläggning/profilering av arbetssökande? Finns krav på personalresurser per arbetssökande? Finns krav på individuell handläggningstid per arbetssökande? Finns krav på antal besök/antalet timmar per tidsenhet för individuell handledning? 4. Bättre kontakter med arbetsgivare o Utvärderingsfråga: Är upphandlingen utformad så att den tydligt bidrar till bättre kontakter med arbetsgivare? o Utvärderingskriterier: Finns krav på redovisning av metodiskt arbete med arbetsgivarkontakter? Finns krav på resurser för arbete med kontakter med arbetsgivare? Finns krav på hur kontakter med arbetsgivare skall kopplas till arbetet med arbetssökande? 5. Bättre kontakter med arbetssökande o Utvärderingsfråga: Är upphandlingen utformad så att den tydligt bidrar till bättre kontakter med arbetssökande? o Utvärderingskriterier: Har krav ställts på en tydlig process för synpunktshantering vad avser arbetssökandes synpunkter? Har krav ställts på att någon i utförarens organisation ska vara kvalitetsansvarig? 6. Större och mer diversifierat utbud av matchningstjänster (bl a branschvisa, specialförmedlingar, bemanningsföretag etc) o Utvärderingsfråga: Är upphandlingen utformad så att den tydligt bidrar till diversifierat utbud av matchningstjänster? o Utvärderingskriterier: Finns ekonomiska incitament i upphandlingen som främjar diversifiering? Finns krav i upphandlingen som främjar diversifiering? Finns krav i upphandlingen som motverkar diversifiering (t ex krav på volym och bredd)? Har upphandlingen resulterat i diversifiering bland utförare? (Detta kriterium används vid intervjuer inte vid genomgång av anbudsunderlag) 7. Fler lokala och mindre aktörer en del av arbetsförmedlingsutbudet o Utvärderingsfråga: Är upphandlingen utformad så att den tydligt bidrar till fler lokala och mindre aktörer blir en del av arbetsförmedlingsutbudet? o Utvärderingskriterier: Ställs krav i upphandlingen som motverkar små aktörers möjligheter (t ex krav på stora volymer i upphandlingen, krav på stora resurser hos anbudsgivaren)? Är upphandlingen utformad så att den medger bud på små volymer och/ eller begränsning till enskild ort eller kommun? 2 Genomgång av hur de politiska målen beskrivs Två naturliga utgångspunkter för att analysera vilka mål som angetts politiskt med användning av kompletterande aktörer inom arbetsförmedling är dels ett tillkännagivande av riksdagen 2005, dels alliansregeringens första regeringsförklaring

21 om användande av kompletterande aktörer för att tillhandahålla arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Riksdagen tillkännagav i december 2005 i en skrivelse till regeringen, att AMS borde använda kompletterande aktörer för att tillhandahålla arbetsmarknadspolitisk verksamhet i syfte att förbättra matchningen och motverka utanförskap för arbetssökande. 4 I regeringsförklaringen 2006 pekades arbetsförmedling ut som ett viktigt reformområde man betonade att matchningen mellan arbetssökande och lediga platser måste förbättras 5. Arbetsförmedlingen måste möta upp med ökade resurser på matchning. Varje arbetssökande bör på sikt få en personlig coach och individuella handlingsplaner skräddarsys. Möjligheterna för fler aktörer att tillhandahålla utbildning eller förmedlingstjänster inom arbetsmarknadspolitiken bör vidgas. 6 7 I budgetpropositionen för 2007 betonade regeringen att arbetsförmedlingarna måste skapa bättre kontakter och samverka med arbetsgivare. Arbetsförmedlarna skulle fungera som coacher till de arbetssökande. De personliga kontakterna mellan arbetsförmedlingen och arbetssökande skulle utökas och fördjupas. Man betonade vidare att ett större och mer diversifierat utbud av förmedlingstjänster skulle underlätta matchningen. Man framhöll att den offentliga arbetsförmedlingen bör kompletteras med flera olika typer av arbetsförmedlingar, branschvisa arbetsförmedlingar, bemanningsföretag och andra specialförmedlingar. Man menade att detta skulle leda till att den sökande snabbare kunde matchas ihop med arbete. Regeringen avsåg att återkomma med förslag som påskyndar en utveckling mot kompletterande arbetsförmedlingar. 8 AMS fick i regleringsbrevet för 2007 regeringens uppdrag att mer aktivt använda kompletterande aktörer. Man avsåg att AMS skulle säkerställa och tydliggöra att kompletterande aktörer är en del av tjänsteutbudet. Arbetsförmedlingen har således allt sedan 2007 haft regeringens uppdrag att använda kompletterande aktörer som en del av sitt tjänsteutbud. Syftet är att göra utbudet av förmedlingstjänster större och mer diversifierat för att på så sätt förbättra matchningen 9. För 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande förmedlingstjänster inom jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgarantin för ungdomar och för långtidssjukskrivna. Regeringen betonade i budgetpropositionen för 2008 att privata aktörer i ökad utsträckning borde anlitas för att genomföra de insatser som behövs för en återgång till arbetslivet. Man betonade också att den ekonomiska ersättningen till de privata aktörerna borde vara tydligt kopplad till uppnådda resultat. 10 I januari 2009 gav regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som skulle erbjuda en personlig coach till personer som blivit arbetslösa. Arbetsförmedlingen har under 2009 fått regeringens uppdrag att dels säkerställa att fler lokala mindre aktörer blir en del av myndighetens tjänsteutbud dels erbjuda 4 Se arbetsmarknadsutskottets betänkande. 2005/06:AU1 och Riksdagsskrivelse 2005/06:109. Beslutet stöddes av allianspartierna och miljöpartiet. 5 Regeringsförklaringen 2006 sid 2. 6 Regeringsförklaringen 2006 sid 4. 7 I Regeringsförklaringen 2010 noteras inte samma reforminriktning när det gäller arbetsförmedling. Här lyfts främst fram att arbetsförmedlingen tillförs ytterligare resurser för arbetspraktik och coachning. Regeringsförklaringen 2010 sid 6. 8 Budgetproposition 2007, utgiftsområde 13, Arbetsmarknad sid 55. Likartade skrivningar återfinns i budgetpropositionen för 2008 utgiftsområde 13 sid Budgetpropositionen 2011, utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv sid Budgetpropositionen 2008, utgiftsområde 13, Arbetsmarknad, sid

22 en tredjedel av deltagarna i jobbgarantin för ungdom samt i faserna ett och två i jobboch utvecklingsgarantin upphandlade tjänster eller tjänster som kompletterande aktörer varit delaktiga i. 11 Riksrevisionen bedömer i en granskning att kompletterande aktörer inte bidragit till jobb- och utvecklingsgarantins effektivitet samt påtalar behovet av att se över hur ersättningsmodellen utformas för att förbättra kompletterande aktörers incitament att utföra tjänster med hög kvalitet. 12 Långtidsutredningen föreslår att ersättningen till privata aktörer på ett tydligt sätt kopplas till det genomsnittliga arbetsmarknadsutfallet för de personer de hanterar samt att betalningen varieras på deltagarnas förväntade arbetslöshetstid med utgångspunkt från statistisk profilering. Med en tydlig ersättningsmodell menar man vidare att aktörerna skulle kunna specialisera sig mot olika grupper arbetslösa utan att det innebär risker för snedvridning. 13 Regeringen anger matchningen som arbetsförmedlingens huvuduppgift och att den omfattar platsförmedling samt upprätthållande av sökaktiviteter. Sedan början av 1990-talet har arbetsförmedlingens andel av samtliga nyanmälda platser varierat mellan 27 procent och drygt 50 procent 14. Arbetsförmedlingens marknadsandel minskade kraftigt under hösten Under 2009 uppgick Arbetsförmedlingens andel av samtliga lediga platser till 31 procent. Det anges att Arbetsförmedlingens andel av lediga platser ökar i hög- och minskar i lågkonjunktur. 15 Regeringen betonar också att Arbetsförmedlingens nya organisation bidrar till att stärka det nationella perspektivet. Vidare anges att Arbetsförmedlingen fått ett tydligare uppdrag att fokusera på matchningsinsatser och insatser för att bryta utanförskapet. Man betonar att Arbetsförmedlingens verksamhet och organisation bidrar till att stadigvarande öka sysselsättningen på sikt. Regeringen betonar också att det är viktigt att Arbetsförmedlingen bedriver ett arbete för att främja enhetlighet och rättsäkerhet i arbetslöshetsförsäkringen och säkerställa dess roll som en omställningsförsäkring 16. Detta inkluderar även insatser riktade mot externa coacher för att tydliggöra deras roll som informationsbärare till Arbetsförmedlingen avseende omständigheter som påverkar bedömningen av om grundvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen är uppfyllda. 17 Arbetsförmedlingen har under lågkonjunkturen till följd av finanskrisen fått mer resurser både till kompletterande aktörer och för att rekrytera arbetsförmedlare och coacher. Regeringen gör bedömningen att ambitionen om fler och lokala aktörer har uppnåtts, medan uppdraget vad gäller andelen som kompletterande aktörer i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar inte uppnåddes Regeringen anser vidare att det är angeläget med fortsatt uppföljning och utvärdering så att verksamheten kan förbättras ytterligare. Man betonar vidare att Arbetsförmedlingen på sikt i ökad utsträckning bör tillhandahålla valfrihetssystem i lämpliga arbetsmarknadspolitiska verksamheter Budgetpropositionen 2011, utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv, sid Riksrevisionen, Jobb- och utvecklingsgarantin en garanti för jobb? (RiR 2009:22) 13 SOU 2011:11 Långtidsutredningen, Huvudbetänkande sid Budgetproposition 2011, utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv. 15 Budgetpropositionen 2011, utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv sid IAF har dock i en studie visat att antalet underrättelser minskat markant under perioden vilket kan vara en indikation på att kontrollfunktionen inte prioriterats på samma sätt som tidigare. 17 Budgetpropositionen 2011, utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv sid Budgetproposition 2011, utgiftsområde 14, Arbetsmarknad och arbetsliv sid

Granskning av externa jobbcoacher

Granskning av externa jobbcoacher 1 (5) Stockholm den 2 februari 2010 Granskning av externa jobbcoacher Bakgrund Den 18 december 2008 fick Arbetsförmedlingen i uppdrag att upphandla kompletterande aktörer som ska erbjuda arbetssökande

Läs mer

RFI En ny kompletterande arbetsförmedlingstjänst

RFI En ny kompletterande arbetsförmedlingstjänst PM Sida: 1 av 5 Dnr Af 2013/355557 2013-12-05 RFI En ny kompletterande arbetsförmedlingstjänst Bakgrund och syfte med tjänsten Sedan år 2008 har Arbetsförmedlingen i uppdrag att erbjuda arbetssökande tjänster

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj

Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Dialog med Kommunförbundet Skåne 14 maj Samverkan mellan kommun och Arbetsförmedlingen i Skåne Paul Andersson Arbetsförmedlingens grunduppdraginstruktionen för Arbetsförmedlingen Förordning (2007:1030)

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: AF-2011/036396 Datum: 2011-08-10 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget Uppdrag att upphandla

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010

Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb. Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Arbetsförmedlingen förmedlar få jobb Stefan Fölster och Malin Sahlén Maj 2010 Sammanfattning 2 Sammanfattning År 2006 publicerade Riksrevisionen en granskning av Arbetsförmedlingen (Den offentliga arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering2012 2012-03-15 Tidsperiod: januari 2012 Sida: 2 av 12 Sida: 3 av 12 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-03-15 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av april månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 11 maj 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2012 9 493 (6,3%) 4 718 kvinnor (6,4%)

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D)

Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet - Matchningsanställningar nya vägar till jobb (A:214 D) Tjänsteutlåtande Arbetsmarknad och vuxenutbildningsförvaltningen Utfärdat 2015-05-26 Anders Ednersson Diarienummer 0394/15 Telefon: 031-3683084 e-post: anders.ednersson@arbvux.goteborg.se Remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:35. Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete

Regeringens skrivelse 2013/14:35. Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Regeringens skrivelse 2013/14:35 Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Regeringens skrivelse 2013/14:35 Riksrevisionens rapport om ungdomars väg till arbete Skr. 2013/14:35 Regeringen överlämnar

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011

Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011 Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten

Läs mer

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen

2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA. Kort och gott om Arbetsförmedlingen 2009 06. Rekv nr: 503 140 Form: YRA Kort och gott om Arbetsförlingen Hitta varandra nu Med den här broschyren vill vi ge dig en översikt av Arbetsförlingens arbete. Vårt jobb är att så effektivt som möjligt

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 augusti 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget juli 2015 Skåne län Det är bra fart i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft är betydande.

Läs mer

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten

Sida: 2 av 20. Fler personliga möten Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 2013-02-22 Tidsperiod: år 2012 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-02-22 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Datum Dnr Sida 2015-06-22 KS/170/2015 1 (5) Adressat Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Sollefteå kommun har behandlat ärendet

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 13 oktober 2011 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

Läs mer

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012

(6,7 %) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av oktober 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 14 november 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län, oktober 2012 10 052 (6,7 %) 4 925 kvinnor

Läs mer

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande

Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande 2016:4 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland Granskning initierad av IAF Dnr: 2014/731 Arbetsförmedlingen Huvudkontor

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dir. 2013:31

Kommittédirektiv. Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Dir. 2013:31 Kommittédirektiv Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Dir. 2013:31 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 april 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län mars 2016: 9 677 (6,3%) 4 337 kvinnor (5,8%)

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011

Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011 Kort om Arbetsförmedlingen 2010/2011 Arbetsförmedlingens roll allt viktigare Arbetsförmedlingens uppgift som matchningsmotor på den svenska arbetsmarknaden blir allt viktigare. Vi har fått ett allt större

Läs mer

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012

9 683 (6,5%) Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 12 oktober 2012 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län september 2012 9 683 (6,5%) 4 816 kvinnor

Läs mer

Bilaga 1. Enkätundersökning om arbetsförmedlingens arbete med varsel

Bilaga 1. Enkätundersökning om arbetsförmedlingens arbete med varsel bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 1. Enkätundersökning om arbetsförmedlingens arbete med varsel Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen 2006-06-29 Dnr 2006/1063 2006:10 Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen Juli 2006 2 Enligt regleringsbrev för budgetåret 2006 skall Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen,

Läs mer

Unionen om Arbetsförmedlingen

Unionen om Arbetsförmedlingen Unionen om Arbetsförmedlingen 1 2 Förord Arbetsförmedlingen är en central myndighet när det gäller matchningen på arbetsmarknaden och genomförandet av regeringens arbetsmarknadspolitik. Hur väl Arbetsförmedlingen

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen

Kort om Arbetsförmedlingen Kort om Arbetsförmedlingen foto: Anders Roth (s 1 och 17), Peter Fredriksson (s 5), Magnus Pehrsson (s 6 och 18), Curt Guwallius (s 9) och Julia Sjöberg (s 11). Nyttan med Arbetsförmedlingen......... 04

Läs mer

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län

Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 15 juni 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget maj 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna och

Läs mer

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun

Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun 101 av 106 Lokalt samarbetsavtal mellan Arbetsförmedlingen i Nacka/Värmdö och Nacka kommun Bakgrund Inom Nacka kommun har Arbets- och företagsnämnden via arbets- och företagsenheten ansvar för kundval

Läs mer

Jobb- och utvecklingsgarantin

Jobb- och utvecklingsgarantin RiR 2009:22 en garanti för jobb? ISBN 978 91 7086 195 6 RiR 2009:22 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Arbetsmarknadsdepartementet Datum: 2009-11-25 Dnr: 31-2008-1307 Riksrevisionen

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 12 maj 2016 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län april 2016: 54 139 (6,7%) 23 670 kvinnor

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Deskriptiv redovisning av Arbetsförmedlingens återkallande av arbetsmarknadspolitiska program,

Deskriptiv redovisning av Arbetsförmedlingens återkallande av arbetsmarknadspolitiska program, 2013:10 Deskriptiv redovisning av Arbetsförmedlingens återkallande av arbetsmarknadspolitiska program, 2010 2012 Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

RFI kompletterande arbetsförmedlingstjänst 2014

RFI kompletterande arbetsförmedlingstjänst 2014 upphandling@arbetsformedling.se RFI kompletterande arbetsförmedlingstjänst 2014 Almega som beretts tillfälle att yttra sig över remissen RFI kompletterande arbetsförmedlingstjänst 2014 vill med anledning

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Har vi råd med arbete?

Har vi råd med arbete? Har vi råd med arbete? 1. Kraftigt ökad efterfrågan av arbetskraft genom sänkta skatter och arbetsgivareavgifter 2. Kraftigt ökat utbud av arbetskraft genom anställningsstöd och nedskärningar i t.ex. A-kassa

Läs mer

Regeringens skrivelse 2014/15:42

Regeringens skrivelse 2014/15:42 Regeringens skrivelse 2014/15:42 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. Skr. 2014/15:42 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 april 2015 Stefan

Läs mer

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 oktober 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget september 2014 Skåne län De senaste beräkningarna av nationalräkenskaperna som publicerades

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A

Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-13 LS 2015-0521 Landstingsstyrelsen Yttrande över Matchningsanställningen - nya vägar till jobb, A2015/881/A Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Etablering av utrikes födda genom företagande

Etablering av utrikes födda genom företagande Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2012/13:AU12 Etablering av utrikes födda genom företagande Sammanfattning I detta betänkande behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens skrivelse 2012/13:146 Riksrevisionens

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2012

Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2012 Sida: 1 av 5 Dnr: Af-2011/398479 Datum: 2012-01-09 Arbetsförmedlingens verksamhetsplan 2012 Denna verksamhetsplan är beslutad av Arbetsförmedlingens styrelse den 20 januari 2012. Förutsättningar Konjunkturläget

Läs mer

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3

Uppföljning av uppdraget Inga unga i fas 3 RAPPORT 1(10) 2014-06-02 AVN 2014/0169-2 Handläggare, titel, telefon Esa Manninen, utredare 011-15 21 38 Eva Jeppson, handläggare 011-15 11 89 Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Uppföljning av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bo Gustavsson Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Västerbottens län augusti månad 2015 Fått arbete Antalet personer som fick arbete var under augusti 1 229 i

Läs mer

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen

Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 46-2014 Granskning av underrättelser om beslut om inhämtning av uppgifter enligt inhämtningslagen 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin; SFS 2007:414 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program; SFS 2007:1031 Utkom från trycket den 4 december 2007 utfärdad den 15 november 2007. Regeringen

Läs mer

Praktik. Lättläst svenska

Praktik. Lättläst svenska Lättläst svenska Praktik Om du behöver stärka dina möjligheter att få ett arbete kan du i vissa fall få praktik på ett företag. Det finns fyra olika typer av praktik som du kan få genom oss på Arbetsförmedlingen:

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer

Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer 2010-10-15 Dnr 2010/401 2010:23 Arbetsförmedlingens kontrollfunktion i samarbetet med kompletterande aktörer - regeringsrapport den 15 oktober 2010 2 Regeringen har i regleringsbrevet för 2010 givit Inspektionen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av februari månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jönköping, 14 mars 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköping län februari 2012 12 148 (7,2%) 5 730 kvinnor

Läs mer

Bred översyn av statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag för en väl fungerade arbetsmarknad Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet

Bred översyn av statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag för en väl fungerade arbetsmarknad Ylva Johansson. Arbetsmarknadsdepartementet Bred översyn av statens åtagande och Arbetsförmedlingens uppdrag för en väl fungerade arbetsmarknad Ylva Johansson Agenda Arbetsmarknadens utmaningar Arbetsförmedlingens roll Kompletterande aktörer för

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher

Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Matchning och jobbsökning handläggare och jobbcoacher Om undersökningen Målgrupp Antal intervjuer Metod, jobbcoacher anslutna till Arbetsförmedlingen, coach via TSL och handläggare vid Trygghetsrådet,

Läs mer

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör

Ang n e g l e e l s e s B er e mu m d u e d z e -Sv S a v n a k n v k i v s i t Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist Angeles Bermudez-Svankvist Generaldirektör Arbetsförmedlingen i siffror 11 000 anställda 321 kontor Kundtjänst besvarade 1 060 000 telefonsamtal senaste året Arbetsformedlingen.se

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor Lättläst Betänkande av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:92 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 10 september 2015 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län augusti 2015: 56 965 (7,1%) 25

Läs mer

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009

Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 1 (7) Jan Eriksson Analysavdelningen Jobbcoacher i egen regi en uppföljning i september 2009 Inledning Denna pm är en uppdatering av den uppföljning som gjordes i början på juni och som handlade om hur

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län

Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 12 december 2014 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget november 2014 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under de senaste månaderna

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

2. Utvärderingsbilaga

2. Utvärderingsbilaga Förfrågningsunderlag 2014-02-07 Upphandlande organisation Upphandling Stockholms stad, Rinkeby-Kista Drift av bostäder enligt LSS, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning stadsdelsnämnd Christina Fagerström

Läs mer

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd

Arbetslöshetskassorna som administratör av aktivitetsstöd 2012-02-21 registrator@finance.ministry.se registrator@employment.ministry.se Skrivelse med anledning av slutrapport Samverkansuppdrag om utveckling av metoder för redovisning av resultat av arbetet mot

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj (6,6 %) kvinnor (6,5 %) män (6,7 %) ungdomar år (11,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 17 juni 2014 Andreas Mångs, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, maj 2014 11 243 (6,6 %) 5 247 kvinnor (6,5 %) 5 996

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

ALTERNATIV UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE

ALTERNATIV UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE SID 1 (10) UPPHANDLINGSPROTOKOLL OCH BESLUT OM TILLDELNING AV KONTRAKT ALTERNATIV UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE SID 2 (10) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 ADRESS TILL

Läs mer

2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning

2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-03-31 Utbildningsnämnden Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning Förslag till beslut Utbildningsförvaltningens förslag 1 Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 13 januari 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget december 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt konjunkturindikatorerna visar att

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Låt oss överraska dig

Låt oss överraska dig Låt oss överraska dig Vi skräddarsyr din rekrytering Om ditt företag står inför rekryteringar kan vi lugna dig med att vi på Arbetsförmedlingen förmedlar flest jobb i Sverige och har landets i särklass

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen

Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen 2014-11-20 Arbetsordning och rutiner fo r upphandlingsprocessen Antagen av styrgruppen 2014-11-20 Denna arbetsordning utgör grunden för hur man i upphandlingen kan skapa förutsättningar till arbete för

Läs mer

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2

I texten är siffrorna (absoluta tal) avrundade till närmaste hundratal resp. tiotal. 2 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 10 mars 2016 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2016 Skåne län Nationalräkenskaperna, som nyligen publicerades av Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan

Kort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem

Läs mer