MODERNISERING AV OFFENTLIG SEKTOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MODERNISERING AV OFFENTLIG SEKTOR"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS MODERNISERING AV OFFENTLIG SEKTOR MAJ 2006 "Västra riksdagshuset från Vasabron" FOTO:HOLGER STAFFANSSON MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I DAGENS INDUSTRI MAJ 2006 I STATLIG TJÄNST Den offentliga sektorn behöver rekrytera varje år. Därför behövs webbplatsen Offentliga jobb. Läs mer sid. 9 ANNONS KÄLLKODER TILL ALLA Öppna standarder och källkoder ökar sannolikheten för att utrustning inom den offentliga sektorn kan samverka. STÄLLDA MOT VÄGGEN Vilka krav kan vi ställa på din myndighet var en av de frågor vi ställde till tre chefer inom den offentliga sektorn. TILLGÄNGLIGHET MED IT Svårt att utnyttja webbtjänster? Med bättre kunskap och teknik kan tillgängligheten bli bättre. Vi kopplar ihop Stockholm Mälarregionen OFANTLIG UPPHANDLING Inom Sverige uppskattas det samlade värdet för den offentliga upphandlingen ligga på cirka 500 miljarder kronor. Läs mer sid. 12 STATLIGA STOLTHETER Svenska statens närmare 60 bolag med över anställda, gjorde ett rekordår under förra året. Läs mer sid Läs mer sid. 4 Läs mer sid. 6 Läs mer sid. 8 ANNONS ICT-infrastruktur för alla.

2 2 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS En förvaltning i medborgarnas tjänst Ibland klagas det lite slentrianmässigt över den svenska byråkratin. När jag som ansvarig i regeringen för den svenska förvaltningen träffar delegationer från andra länder brukar frågorna vara av en helt annan karaktär: Hur kommer det sig att ni har så effektiv offentlig sektor? Hur kommer det sig att er korruption är så låg? Både de väldigt negativa och de uttalat positiva omdömena ska kanske tas med en nypa salt, men min samlade bedömning är klar. Vi har i Sverige en mycket bra och effektiv förvaltning. INNEHÅLL: INFO: Tematidningen Modernisering av offentlig sektor är en titel från Mediaplanet. Syftet med tidningen är att informera läsarna om hur den offentliga sektorn kan moderniseras och effektiviseras inför framtiden. Det betyder naturligtvis inte att vi ska slå oss till ro. En löpande granskning av verksamheterna behövs för att vi ska bli bättre och få ut så mycket som möjligt av varje skattekrona. För mig har varje myndighet bara sitt existensberättigande så länge den är till nytta för medborgarna. Det är därför nödvändigt att vi återkommande ställer oss frågan om vi har rätt myndigheter och om de gör rätt saker. Mitt mål är att skapa en sammanhållen statsförvaltning i medborgarnas tjänst. Det ställer nya krav på styrning, ansvarsutkrävande och ledarskap. En central utmaning är att styra klokare. I detta ligger att få myndigheterna att bättre samverka mellan varandra över myndighetsgränserna. Bildligt uttryckt handlar det om att arbeta i hängrännor och inte i stuprör. Målet är att bättre möta medborgarnas behov och förenkla deras vardag. Det ska räcka med en kontakt in i förvaltningen för att få ett ärende utfört. Vi ligger långt fram i arbetet med att förnya och effektivisera förvaltningen till nytta för medborgare och företag. Den så kallade 24-timmarsmyndigheten har kommit långt. Vi använder redan informationsteknik i offentlig förvaltning för att ge Sven-Erik Österberg Kommun- och finansmarknadsminister snabba och rättvisa besked - oavsett vem man är, när man behöver hjälp och var i landet man bor. Vi behöver, till sist, ständigt se över statens organisering och arbetssätt för att leva upp till medborgarnas krav och förväntningar. Här är naturligtvis den så kallade Ansvarskom-mitténs översyn av struktur, uppgiftsfördelning och styrning inom samhällsorganisationen avgörande. Men Ansvarskom-mittén lägger sitt betänkande först 2007 och vi kan inte vila på hanen till dess. Sven-Erik Österberg Kommun- och finansmarknadsminister FOTO:PAWEL FLATO Fem frågor sid 4 Ett informationssamhälle för alla sid 6 Effektiva elektroniska affärer sid 7 Stora vinster för statliga bolag sid 8 Moderna personalrekryterare sid 9 Uppdrag Upphandling sid.12 Satsning på öppen källkod nödvändig sid Konst ger kreativa rum sid 18 MED DAGSTIDNINGENS RÄCKVIDD OCH FACKTIDNINGENS FOKUS MODERNISERING AV OFFENTLIG SEKTOR EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET. Projektledare: Julia Forsberg, Mediaplanet, Layout: Sophie Westerberg, Mediaplanet Produktionsledare: Amelie Westerberg, Mediaplanet Repro: Ordbild Tryck: Svenska Tryckcentralen Mediaplanet är världsledande inom tematidningar i dags- och kvällspress. För infomation, kontakta: Thomas Forsgren, Mediaplanet: Distribueras med Dagens Industri 2006 Synpunkter på Mediaplanets tematidningar:

3

4 4 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Fem frågor Ett tungt ansvar vilar på de män och kvinnor som leder den dagliga verksamheten inom den offentliga sektorn. De är de som ser till så att våra skattepengar placeras på bästa sätt. Vi ställde fem frågor till tre chefer från tre statliga företag och verk. Läs deras svar. FRÅGOR: 1. Vilka krav har medborgarna rätt att ställa på just den myndighet eller företag som du arbetar för? 2. Kan du ge något konkret exempel på hur den offentliga sektorn har moderniserats och effektiviserats den senaste tiden? 3. I vilken utsträckning bör näringslivet bjudas in för att medverka i moderniseringsprocessen? 4. Vad är viktigast för den offentliga sektorn, ny teknik eller behov av utbildad personal och kompetensutveckling? 5. Vilken är din myndighets/företags största utmaning när det gäller modernisering? SVAR: SVAR: SVAR: Thony Björk, kommunikationsdirektör Apoteket 1.Man kan ställa de krav som ägarna uttalat i avtalet mellan staten och Apoteket. Det handlar främst om en god läkemedelsförsörjning, det vill säga distribution och rådgivning, på ett kostnadseffektivt sätt och till lika pris över hela landet. 2. Jag kan bara ge exempel från Apoteket och vi har bland annat arbetat mycket med att förbättra tillgängligheten genom flera apotek, ökat öppethållande och erbjudande av alternativa sätt att nå vår service till exempel via telefoni och Internet. 3. Apoteket har rekryterat kompetens från andra sektorer än samhällsägda företag, till exempel med detaljhandelskompetens, för att lära oss hur andra aktörer utvecklar sin verksamhet och applicera det på vår utveckling med de förutsättningar vi har. 4. Det är lika viktigt, men det är klart att ny kompetens kan tillföra mycket, bland annat med hjälp av ny teknik. 5. Tydlighet kring långsiktiga spelregler för att kunna få förståelse internt och externt för användningsbehovet. Mats Wicktor, utvecklingschef Tullverket 1. Tullverkets Serviceåtagande berättar vad vi gör för dig och vad du kan förvänta dig av oss. Vi har till exempel sms-tjänster där du får svar på vissa standardfrågor direkt. 2. Medborgarorienterade FOTO:APOTEKET FOTO:TULLVERKET tjänster som erbjuds, exempelvis av Skatteverket och Försäkringskassan. Tullverket vill minska den FOTO: PAWEL FLATO administrativa bördan för företagen och där är tullsystemet Servicetrappan är ett mycket bra exempel. 3. Näringslivet måste vara med i så hög utsträckning som möjligt för att få sådana tjänster och lösningar som kunderna kommer att använda. Strukturerade kundsamverkansgrupper är en förutsättning för att få igång denna typ av dialog. 4. Jag är övertygad om att den ena kräver det andra. Högre kompetens ger ökat teknikanvändande precis som att ny teknik ger högre kompetens. 5.Vi står inför utmaningen att bygga nya verksamhetssystem för båda våra huvudprocesser. När det gäller den legala utrikeshandeln pågår ett gemensamt EU-projekt för att införa elektronisk tull. Lena Jönsson, generaldirektör Verva: 1. Vår verksamhet skall, liksom övrig förvaltning, vara öppen, effektiv och rättssäker. Vår myndighet ska ha ett medborgar- och företagarperspektiv i vårt arbete. 2. Skatteverkets e-tjänster för deklarationen som ständigt utvecklas för både medborgare och företag. Den typen av utveckling underlättar för dem som deklarerar samtidigt som det effektiviserar handläggningen. 3. Dialog med näringslivet blir en viktig del i den fortsatta utvecklingen av e-förvaltningen. Näringslivet bör bjudas in regelbundet för diskussioner. 4. Lika viktiga och dessutom beroende av varandra. Många ser oftast tekniken som lösningen men vi måste se till att utveckla verksamheten och personalen i samma takt och se till helheten. 5. Utveckla förhållningssätt hos medarbetare och chefer inom förvaltningen och tydliggöra medborgar- och företagarperspektivet. Att skapa insikt om värdet av samverkan över gränserna. Årets viktigaste mötesplats för den offentliga sektorns modernisering Nätverksdagen 30 maj Åtta alternativ att välja mellan 24-timmarswebben Sambruk Interaktiva assistenter Forskarnätverket Bygga e-tjänster Ett egovernment-projekt IT-strategi för e-förvaltning edemokrati är inflytande Konferensen 31 maj 1 juni På det plenara programmet finns bland andra: Ulrica Messing, Per G. Blixt och Gunnar Wetterberg. Välj mellan åtta spår med olika inriktningar du hittar säkert något som passar just dig! Utställningen 31 maj 1 juni Drygt 40 utställare visar intressanta nyheter. Nätverksbyggande och trivsel Kom redan på måndag 29 maj för en gemensam försittning på kvällen. Tisdagen avslutas med en riktigt kul kväll på Campus. Onsdagen avslutas med den stora konferensbanketten med god mat och bra underhållning. Sundsvall 30 maj 1 juni Anmälan och program Tillsammans med sju samverkande medarrangörer från Sundsvallsregionen

5 FÅ GRUPPEN ATT FUNGERA OCH MÅ BRA Vi vet att människors handlingar till nittio procent styrs av värderingar, känslor och attityder. Inte av fakta, logik och struktur. Ändå är det just de instrumenten företag och organisationer vanemässigt förlitar sig på för att få medarbetarna att gå åt samma håll. Men vi vet att ett bra ledarskap som kan hantera det som pågår under ytan är avgörande för medarbetarnas prestationer och välbefinnande. Reflect HRI är ett verktyg som gör det enklare för chefen att leda och som låter medarbetarna vara med på riktigt för att analysera och utveckla verksamheten och sig själva. Ta kontakt så kommer vi till er och berättar mer. Tel: Överhopad och överkvalificerad? Duktiga medarbetare ska inte behöva belastas med rutinmässig handläggning. Våra lösningar automatiserar processerna så att din arbetsdag kan bli enklare och framför allt mer serviceinriktad. Det kan handla om allt från krångelfri inloggning till hand- läggning av ansökningar. it-lösningarna har vi klara och väl inprovade. Kunskapen om offentlig förvalt- ning la vi grunden till för över 35 år sedan. Avtalen är skrivna och allt finns på plats. Vi fi nns nära dig och vi kommer gärna över och visar hur du kan lämna snabba svar och ändå ha tid att vara anträffbar. Vi har lösningarna.

6 6 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Ett informationssamhälle för alla Att göra webben lättillgängligt och mer användbar för alla, är ett ämne som har diskuterats sedan Internets begynnelse. Men arbetet har gått så trögt att man nu måste påskynda utvecklingen med hårdare regler. Att byta från gamla informationskanaler till nya är inte helt oproblematiskt. Vissa grupper, särskilt äldre och funktionshindrade, har svårt att utnyttja de tjänster som myndigheter och företag erbjuder via Internet. Idag läggs det också in mer i begreppet tillgänglighet. Beslutsfattare och politiker börjar nämligen förstå att det också kan vara en fråga om medborgarnas säkerhet. Tillgänglighetsfrågor är inte bara något som involverar äldre och funktionshindrade, det handlar överhuvudtaget om bättre tillgång till tjänster för alla medborgare. Ur ett rent effektivitetsperspektiv. Det säger Hans Siljebäck som är en av Sveriges första entreprenörer inom området tillgänglighet för alla. Han var bland annat en av de huvudansvariga i starten och lanseringen av företaget FunkaNu. I dag är han vd på Tibo AB, ett oberoende konsultföretag som fungerar som stöd vid utveckling av Internettjänster. Vi kvalitetssäkrar webbplatser och ser till så att de följer 24-timmarsvägledningen. Genom vår revision får kunderna svar på om webbplatsen motsvarar kraven i riktlinjerna, att navigeringen är uppbyggd på ett tillfredställande sätt, om webbplatsen innehåller tillgänglighetsbegränsande element och att till exempel individuell anpassning av gränssnittet är möjlig. I en snar framtid kan både privat och offentlig sektor räkna med ökad aktivitet och delaktighet i både demokratiska och kundorienterade aktiviteter. Det kommer att ställas ännu högre krav på ökad tillgänglighet och användbarhet i digitalt producerade tjänster. Det krävs både en avsändare och en mottagare för en lyckad dialog. Och det första steget är att se till så att alla, oberoende av operativsystem och webbläsare, kan använda internettjänsterna. Offentlig sektor behöver metoder för att säkerställa hur och att de når alla. Sedan är det inte bara tekniken som spelar in. Även de mjuka bitarna med begriplighet och sajtens arkitektur är viktig. Men Hans Siljebäck och hans kolleger har upptäckt att många kommuner, statliga verk och myndigheter inte har utvecklat sina tjänster som dagens teknik ger möjligheter till. Den offentliga sektorn måste nu satsa hårdare på tillgängligheten för att på så sätt effektivisera sin itverksamhet. Genom att gå mot färre webbplatser och göra dem tillgängliga oberoende av accessteknik skulle man spara mycket pengar. Och det finns mycket kvar att göra, anser Hans Siljebäck: Ja, allt är egentligen kvar att göra skulle jag vilja säga. Det är också en stor skillnad på ren offentlig verksamhet och affärsdriven verksamhet, eftersom den senare har vinsten som drivkraft. De ser webben som ett strategiskt verktyg och tillgänglighet som del i kundservicen. FOTO:TIBO Hans Siljebäck var involverad i start och lansering av FunkaNu. Relevant och uppdaterad information för god och säker vård Vårdplatser Vårdprodukter Vårdutbildning Vårdkompassen Vårdpersonal Vårdnyheter Ståltorpsv Töcksfors Tel: Fax:

7 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 7 Effektiva elektroniska affärer Den offentliga sektorn kan uppnå stora besparingar genom att använda elektronisk handel i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Men elektronisk handel inom den offentliga sektorn är en komplicerad fråga och det råder delade uppfattningar om nyttan med den. Att hantera upphandlingar, inköp och fakturering på elektronisk väg, sparar på både tid, pengar och resurser. Det framkom redan i den utredning som Toppledarforum gjorde Men 11 år senare har den elektroniska handeln inte fått den spridning som man hade hoppats på. Det har gått trögt. Det är en lång process innan det stora flertalet tar till sig ny teknik, men i dag är marknaden mogen. Allt fler använder Internet till inköp av varor och tjänster och att näringslivet gör affärer med offentliga sektorn via nätet blir allt vanligare, säger Arvid Welin på Verva som just nu arbetar med ett projekt om elektronisk handel som görs på uppdrag av Näringsdepartementet, för att stödja både beställare och leverantörer. Allt fler kommuner och myndigheter börjar nu använda elektronisk affärskommunikation i organisationen. Resultatet kan bli stora rationaliseringar i både beställningsprocessen och i fakturahanteringen. Det finns dock de som menar att kostnaderna överstiger nyttan och fortfarande finns det ett antal tekniska trösklar att komma över. Ett problem är att det inte finns något gemensamt system när det gäller fakturering och orderläggning. Varje leverantör skapar sin unika e-handelsplats. Många företag är också oroliga att man måste prioritera personal till det här. Men ett sånt här system behöver inte vara så avancerat. Det behövs ingen stor investering, säger Arvid Welin. För det finns också tydliga fördelar med elektronisk handel och en stor del av Vervas uppgift är nu att lyfta fram och marknadsföra dessa. Fördelarna på kundsidan är bättre samordning och att det går att få bättre priser. Det går även att få fram statistik och historik, vilket bland annat gör det lättare att kontrollera om fakturan stämmer. Det är också viktigt att tänka på att det är stora pengar det handlar om för näringslivet. Andra fördelar är bättre möjlighet till uppföljning av vad som köps och lättare att styra beställningar till befintliga ramavtal. Förutsättningar finns också för bättre ekonomistyrning. Tyvärr har det visat sig att det finns för få företag att handla med elektroniskt, och särskilt då små och medelstora företag. Fokus har riktats mycket mot de vinster offentlig sektor kan uppnå med elektronisk handel medan små och medelstora företags fördelar inte har framhållits i lika stor utsträckning. Så det finns en hel del kvar att göra, säger Arvid Welin. Det finns tydliga fördelar med e-handel. Det har dock gått trögt och det har varit en lång process innan det stora flertalet tagit till sig den nya tekniken.

8 8 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Stora vinster för statliga bolag Företag som ägs av svenska staten har alltid varit ett hett debattämne. Förespråkarna talar gärna om det samlade samhällsintresset och om vilken stor tillgång företagens avkastning är för statskassan. Motståndarna svarar med tal om skattefinansierad konkurrens och feta bonusar till höga chefer. Avkastningen från de statliga bolagen ger varje år betydelsefulla tillskott till statskassan. Svenska staten är Sveriges största företagsägare och arbetsgivare. Staten äger eller är delägare i närmare 60 bolag. Totalt finns cirka anställda i dessa bolag. Spännvidden är enorm, eftersom staten äger företag aktiva i verksamheter som sträcker sig från gruvindustri till opera och från fastigheter till spel. Bolagen, som förvaltas av Regeringskansliet, gjorde något av ett rekordår under förra året. Vinsten ökade med 70 procent till drygt 63 miljarder kronor. Det betyder att utdelningen till statskassan blev cirka 26,7 miljarder kronor, vilket är nästan 10 miljarder mer än året innan. Det beror dels på en uppgång i svensk ekonomi, dels på en uppgång i världsekonomin, förklarade näringsminister Tomas Östros till Ekot tidigare i år. Ett av de mest framgångsrika bolagen förra året var LKAB. Ett bolag som investerar mycket pengar i malmfälten och som gör Norrbotten till ett av Sveriges starkaste tillväxtlän. Även bolåneföretaget SBAB och energibolaget Vattenfall visade mycket positiva siffror. Avkastningen från de statliga bolagen ger varje år betydelsefulla tillskott till statskassan. Mellan åren 1996 till 2004 delade de statliga bolagen sammanlagt ut 117,3 miljarder kronor till statskassan. De statliga företagen är välskötta och de positiva resultaten betyder utdelningar som innebär ett betydelsefullt tillskott till statskassan och vår gemensamma välfärd, konstaterar näringsminister Östros. Ett annat syfte med bolagen är att de ska vara goda exempel i respektive bransch. Ett exempel på det är SBAB som har visat att de kan pressa bankernas marginaler. Några av företagen sorteras in under benämningen särskilda samhällsintressen. Dessa kännetecknas bland annat av att staten styr verksamheten på ett påtagligt och direkt sätt. För dessa företag sätts speciella mål. Avkastningen avviker till exempel från vad som är brukligt i verksamheter som bedrivs helt på marknadsmässiga villkor. Företag med särskilda samhällsintressen är till exempel Dramaten, Sveriges Rese- och Turistråd, Systembolaget och Svenska Spel. Om den borgerliga alliansen vinner valet i höst vill de sälja ut flera av de statliga bolagen. Dessutom vill de att staten gör sig av med aktieinnehaven i börsbolagen Telia Sonera, Nordea, OMX och SAS. Alliansen anser att det finns bärande argument för att behålla dem, men vill att det kombineras med en tydligare ägarstyrning. Övriga företag anses mogna att privatiseras under mandatperioden. Statens innehav i börsbolagen SAS, Telia Sonera, Nordea, och OMX är värt omkring 140 miljarder kronor. SSAB, Vasakronan och Vin & Sprit är svårare att värdera, men Vin & Sprits guldkalv varumärket Absolut har värderats till cirka 30 miljarder kronor. Vår idé är inte att allt ska säljas. Vattenfall skulle troligen bara köpas upp av en utländsk storägare som fortsätter att ta ut överpriser, sa Fredrik Reinfeldt vid en pressträff i Sundsvall tidigare i år. Thomas Östros replikerade med att kalla alliansens förslag för en utförsäljningsrea för att uppfylla politiska mål. När man på kort tid säljer ut en så här stor del av de statliga bolagen finns det en risk för ideologisk utförsäljning. Det drabbar medborgarna NÅGRA EXEMPEL PÅ STATLIGA BOLAG AB Göta kanalbolag (www.gotakanal.se) AB Svenska Spel (www.svenskaspel.se) Apoteket AB (www.apoteket.se) Kungl. Dramatiska Teatern AB (www.dramaten.se) Luossavaara-Kiirunavaara AB, LKAB (www.lkab.se) Kungl. Operan AB (www.operan.se) Posten AB (www.posten.se) Radiotjänst i Kiruna AB (www.radiotjanst.se) SJ AB (www.sj.se) SOS Alarm AB (www.sosalarm.se) Svensk Bilprovning AB (www.bilprovningen.se) Svenska rymdaktiebolaget (www.ssc.se) Sveriges Rese- och Turistråd (www.swetourism.se) Systembolaget AB (www.systembolaget.se) Vattenfall AB (www.vattenfall.se) Vin & Sprit AB, V&S (www.vinsprit.se) som inte får tillräckligt bra betalt för sina tillgångar, sa Östros till TT. En annan segsliten fråga är hur det är ställt med konkurrensen mellan offentlig och privat sektor. Det är främst kommunerna som i många år har kritiserats för att driva skattesubventionerad verksamhet i konkurrens med privata företag. Regeringen bedömer nu att frågan om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor måste behandlas i ett sammanhang. En särskild utredare ska därför tillsättas för att ta sig an frågan. Prova IUP via internet! Delaktighet, röd tråd, koppling till målen, framåtblickande, bra samtal, sparad tid... Unikum IUP är ett modernt verktyg för skolans individuella utvecklingsplaner. Elever, lärare och föräldrar når lätt verktyget via internet när de vill, var de vill. Verktyget är en flexibel e-tjänst (e-iup) som används tillsammans med befintliga hemsidor, portaler och elevregister. Kontakta oss på eller för att prova gratis i din kommun eller skola. Unikum Unikt lärande för unika barn AB

9 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9 Moderna personalrekryterare Den planeringskrävande generationen En jobbsajt specialiserad på offentliga sektorn låter kanske inte som en dundersuccé. Men med rätt teknik och med ett strategiskt val av kommunikationskanaler har Offentliga jobb snabbt vuxit fram som ett av de största rekryteringsföretagen i Sverige. Den offentliga sektorn behöver rekrytera varje år, berättar Johan Hornhammar och Camilla Edler på Offentliga Jobb. Offentliga jobb startades för fem år sedan på initiativ av Förenade kommunföretag (FKF). Syftet var att underlätta rekryteringen till arbeten inom den offentliga sektorn. Man ville också lyfta fram det stora urval av yrken, branscher och arbetsuppgifter som finns inom sektorn. Bakgrunden är det stora rekryteringsbehov som väntar när 40-talisterna går i pension. Ska vi klara det måste vi finnas med i de arbetssökandes medvetande i ett tidigt skede. För det behövs. Den offentliga sektorn behöver rekrytera varje år, säger Johan Hornhammar, vd på Offentliga jobb. Kunderna är stat, kommuner, landsting och verksamheter som är hel- eller delfinansierade av statliga eller kommunala medel. Webbplatsen är basen i verksamheten. Här kan kunderna själva lägga ut sina platsannonser och kan sedan exponera dessa inför drygt fem miljoner besökare. Det innebär att priset blir mycket lågt räknat per möjlig läsare. Vi är mycket nöjda med utvecklingen. Med besök i månaden är vi i dag störst efter Platsbanken, säger Johan Hornhammar. Grunden är ett webbaserat publiceringssystem där kunderna kan FOTO: TOMAS SKAGERLIND skapa sina egna annonser. Systemet har visat sig spara tid och kostnader för annonsering, kopiering och porto. Systemet ger också en bättre urvalsprocess, eftersom det är lättare att hitta rätt person snabbt. Att bygga upp en webbplats av den här storleken skulle också ha blivit ett dyrt projekt för en aktör som hade valt att göra det på egen hand. Att istället samarbeta kring en gemensam rekryteringstjänst har visat sig vara mer ekonomiskt fördelaktigt. För att verkligen vara säkra på att nå ut till den så viktiga unga målgruppen har Offentliga jobb valt att samarbeta med Lunarstorm. Här återfinns en egen avdelning under rubriken Jobba. Lunarstorm har visat sig vara en effektiv ungdomskanal. Sajten har 1,3 miljoner medlemmar. Det är hit de kommer dagligen, berättar Camilla Edler, informationsansvarig på Offentliga jobb. Vi tror på att möta människor på deras egen planhalva. Lägger vi ut jobb på enskilda kommunsidor är det inga unga som hittar dem. Vi måste komma till dem, till sajterna där de finns. För de kommer inte till oss, fortsätter hon. Fortfarande finns det dock en hel del negativa fördomar förknippade med många yrken inom den offentliga sektorn. Hur gör ni för att motverka den bilden? Det är en stor utmaning att göra dessa jobb mer attraktiva, men det är främst en politisk fråga. Jag tror det krävs bättre löner och bättre arbetsvillkor bland annat. Det vi kan göra är att tillhandahålla de jobb som finns och sedan finnas där ungdomar finns, säger Johan Hornhammar. Läs mer på: Inom en tioårsperiod kommer efterkrigsbarnen, de som idag är mellan 55 och 64 år, att lämna sina arbeten och börja plocka ut sin pension. Under de närmaste tio åren kommer 1,1 miljoner svenskar bli ålderspensionärer, vilket lär öka antalet medborgare som har fyllt 65 år med 20 procent så att de är fler 2014 än de var Närmare svenskar lämnade arbetsmarknaden En siffra som sedan kommer att överträffas vart och ett av de kommande nio åren. Från 2008 börjar den stora utmarschen från arbetsmarknaden på allvar. Störst blir antalet nya pensionärer 2011 då mer än personer fyller 65. Egentligen sker det inga dramatiska förändringar i antalet personer i arbetsför ålder, men det blir fler att försörja. Ett faktum som, för något år sedan, skapade Pär Nuders omtalade oro över köttberget som 60-talisterna ska föda. Att kommunerna måste rekrytera är också helt uppenbart. Flera yrkeskategorier i kommunernas tjänst har en hög medelålder och det kommer inte att behövas färre anställda inom vård, skola och omsorg. De stora barnkullarna på 40-talet var inget typiskt svenskt fenomen. Och samtidigt som befolkningen i Europa åldras är födelsetalen låga. Enligt FN:s beräkningar kommer antalet invånare i Europa att minska under de närmaste tio åren samtidigt som pensionärerna blir fler. Det kommer att ställa höga krav på både välfärdssystem och pensionssystem.

10 10 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Vårdkostnader kapas med enhetlig PC-miljö Danderyds sjukhus är ett av landets största vårdinrättningar. Hit kommer varje år hundratusentals patienter och här råder full aktivitet dygnet runt på en stor yta. För att verksamheten ska fungera krävs det mycket av IT-tekniken, eftersom sjukhusets användare och klienter kan samverka och kommunicera på ett effektivt sätt. Och med en enhetlig PC-miljö har sjukhuset kunnat minska sina kostnader och förenkla administrationen. Enligt ett politiskt beslut som trädde i kraft för ett år sedan har Danderyds sjukhus fått en ännu viktigare roll för akutpatienter i Stockholmsområdet, eftersom Karolinska sjukhuset har börjat inrikta sig på mer specialistvård. Detta gjorde att Danderyds sjukhus behövde öka kapaciteten och utnyttja alla sina resurser därför har sjukhuset implementerat den standardiserade PC-klienten XPlane i samtliga datorer. Den nya lösningen har gett sjukhuset såväl minskade direkta kostnader i form av enhetlig licenshantering och minskad support, men även minskade indirekta kostnader i form av färre problem och ökad tillgänglighet för användarna. Vårdpersonalens arbetssituation gör att de måste kunna byta arbetsstation. Nu, med XPlane i kombination med ett smart kort, kan de gå från en dator till en annan och logga in sig. Alla PC-miljöer ser ut på samma sätt så att användaren känner igen sig. Danderyds sjukhus anlitade ITföretaget Zipper AB som har specialiserat sig på att installera standardarbetsplatser. Vår erfarenhet inom implementation, underhåll och utveckling av stora geografiskt spridda PC-miljöer ligger till grund för våra koncept, säger Fredrik Rapp, säljare inom Zipper, till Microsoft Executive Circle.PC-klienten XPlane skapades med Windows XP och med Zippers standardiserade plattform FastTrack. Målet med den nya standardarbetsplatsen var att den skulle vara lätt att administrera och kontrollera samtidigt som den ska vara så pass flexibel att den kan utnyttjas på majoriteten av alla datorer. I andra kundprojekt där Zipper har infört FastTrack i kombination med SMS2003, har det visat sig att 90 procent av supportfallen har kunnat lösas centralt med fjärradministration och att supportärendena kunde sänkas med 50 procent. Något som har kapat kostnaderna rejält. Den nya IT-lösningen har framförallt gjort att personalen kan ägna sig åt mer betydelsefulla uppgifter. De är mer effektiva och utnyttjas på ett bättre sätt än tidigare. Nytt datorsystem i ambulanser Med en ny teknisk utrustning i ambulanser, kan ambulansvårdaren kommunicera med akutmottagningen eller sjukhuset via en dator inne i bilen. På så sätt går det att hämta och lämna all nödvändig information om patienten i ett mycket tidigt skede. Och med hjälp av en handdator kan ambulansvårdaren dessutom vidarebefordra information om eventuella olyckors omfattning till räddningsledningen. Detta är i dag fullt möjligt med ambulansinformationssystemet AmbuLink. Via webben och mobila kommunikationslösningar kan man med systemet föra in uppgifter om patientens medicinska tillstånd och information om själva transporten i journalen. AmbuLink används redan i dag inom Norrbottens läns landsting och Västra Götalandsregionen. Den kompletta versionen är uppbyggd av tre grundstenar där AmbuLink Station är navet. I ambulanserna finns mobila enheter (AmbuLink Mobil) som styrs med en pekskärm samt integrerade handdatorer (PDA:er) för registrering och kommunikation ända ute på skadeplatsen. Ambulanspersonalen kan skriva in information och registrera vilka åtgärder som görs och vilken effekt det ger. Med medicinsk data från AmbuLink kan akutläkaren ge beslutsstöd till ambulanspersonalen. AmbuLink innehåller bland annat gränssnitt för kommunikation med SOS Alarm, FASS, befolkningsregister, behandlingsanvisningar och medicinteknisk utrustning. Systemet kan också integreras med den ordinarie patientjournalen. Integration av IT-teknik sparar miljoner Landstinget i Halland hade ett stort behov av att på ett effektivt sätt kunna byta information mellan flera olika IT-system. När den gamla plattformen byttes ut kunde de IT-ansvariga räkna hem årliga besparingar i miljonklassen. I dag kan landstinget bland annat skicka recept på elektronisk väg från en vårdcentral till ett apotek samt kommunicera mellan labben. Totalt finns det 25 flöden i hela lösningen. Mellan klinikerna, röntgenavdelning och tre laboratorier skickas det cirka remisser och svar per dag. Mellan klinikerna och laboratorierna inom Landstinget i Halland skickas dagligen tusentals meddelanden. Trafiken är tät, men det nya systemet är betydligt mer lättarbetat än det förra. Östgötar får mest vård per krona Östergötland, Halland och Jönköpings län har Sveriges billigaste vård. Dyrast är vården i Norrbotten Västernorrland och i Sörmland. Det visar en opublicerad rapport från Sveriges Kommuner och Landsting som tidningen Dagens Medicin tagit del av. I Östergötland är kostnaden för en viss mängd konsumerad vård, mätt i termen DRG-poäng, kronor medan kostnaden var kronor i Norrbotten. Riksgenomsnittet var kronor. Fler sjukhus per invånare med anledning av de geografiska avstånden är en kostnadshöjande faktor i norr. (Källa: Svt) Finn den enkla vägen till HemPC! Vi har ett koncept som är enkelt och tydligt. Vi hjälper dig med processen från början till slut. Hos oss får du samma stöd oavsett om du har ett litet eller stort bolag ensam eller tusentals anställda spelar ingen roll! Låt oss visa dig den enkla vägen! Gå in på eller ring och låt oss berätta mer. TCM - Take Care Marketing AB är ett IT- och tjänsteföretag som tillgodoser företags och organisationers behov av en strukturerad och kostnadseffektiv IT-miljö. TCM ägs av Gabrielsson Invest AB, GIAB. SPÄNNANDE IT M o r g o n d a g e n s h e l t ä c k a n d e I T - p a r t n e r. I d a g.

11 Gör en effektivare upphandling! Begär att anbudsgivarna kompletterar sina anbud med UC Riskintyg som visar företagets överlevnadsprognos. UC Riskintyg innehåller aktuella uppgifter om Riskklass och Riskprognos och gör det lättare för dig att jämföra och analysera anbudsgivarna. Gå vidare i din bedömning av företaget med UC Objektiv. UC:s företagsanalytiker gör då en expertbedömning av bolaget och kan t.ex. tillföra information som inte finns i offentliga databaser. UC AB, Stockholm Besöksadress: Årstaängsvägen 1B Telefon:

12 12 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Uppdrag upphandling Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och tjänster. En handelsplats där skattepengar utgör betalningsmedel och där det handlar om stora belopp. Inom Sverige uppskattas det samlade upphandlingsvärdet till cirka 500 miljarder kronor. Inom EU ligger motsvarande belopp på hela miljarder kronor. FOTO: PAWEL FLATO Vervas uppdrag är att, på uppdrag av regeringen, arbeta för bättre villkor när det gäller upphandling, berättar Christian Sagström på Verva Inom den offentliga sektorn ställs krav på att inköp sker i konkurrens och på ett så affärsmässigt sätt som möjligt. Upphandlingsreglerna ställer därför stränga krav. Principerna om affärsmässighet, objektivitet och konkurrens på lika villkor ska efterlevas. Framförallt när det gäller anbudets utformning. Men många företag uppfattar också att det är krångligare att göra affärer med stat, kommun och landsting, jämfört med det privata näringslivet. Vår uppgift är att vi på uppdrag av regeringen arbetar för bättre villkor när det gäller upphandling. Vi upphandlar ramavtal inom IT och telekom i offentlig förvaltning. Det säger Christian Sagström som är chef för upphandlingsverksamheten på Verva. Naturligtvis är det en attraktiv marknad, eftersom det ofta är stora och säkra volymer som återkommer varje år. En av de positiva effekterna med vår verksamhet är att vårt arbete påverkar hela marknaden. Vi kan ställa krav och därmed påverka produktutvecklingen, när det gäller miljökrav, kvalitet och redovisning. Verksamheten är avgiftsfinansierad och Verva tar därför ut 0.7 procent av det som leverantörerna får betalt. Anbudsförfarandet inleds med en förstudie där vi tar reda på beställarens önskemål. Sen tas anbuden in och vi går igenom alla. Vi rankar och ger poäng efter hur de har svarat. Till sist väljer vi ut och tecknar ramavtal med de som har fått högst poäng. Ett företag som inte är nöjd med hur upphandlingen har skötts, kan överklaga beslutet till länsrätten. Enligt Christian Sagström händer detta allt oftare. I dag är det faktiskt mer regel än undantag att överklaga. Men om vi har misskött oss är det viktigt för oss att se efter om det är något fel i vår metodik, så att vi inte upprepar det, säger Christian Sagström. För ett år sedan lade regeringen fram krav på att upphandlingsreglerna måste göras enklare och mer effektiva. Ett tilläggsdirektiv till de befintliga reglerna är därför just nu ute på remiss. Tanken är bland annat att nya arbetsverktyg, som dynamiska inköpssystem och elektroniska auktioner, ska tillämpas. En outforskad anbudsmarknad Konkurrensen inom kommuner och landsting ökar. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv ökade andelen privata entreprenörer i 16 av 21 län för kommunernas del För landstingens del ökade andelen i 11 av 21 län. Konkurrensutsättningen i den offentliga sektorn har ökat under senare år. Men potentialen är fortsatt enorm. Totalt skulle offentlig verksamhet för ytterligare miljarder kronor kunna bedrivas av privata entreprenörer, skriver Olof Erixon, konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv, i rapporten. Det är således ljusa tider för upphandlingskonsulterna i mellanledet. Mercell Svenska AB är en ledande aktör inom förmedling av information mellan inköpare och leverantör. Varje dag publiceras mer än anskaffningar på Mercells webbplats och antalet ökar snabbt. Mercell är inriktat på informationshantering runt inköp. Tyngdpunkten ligger på att matcha ihop köpare och säljare. I allmänhet har de offentliga organisationerna stöd för övriga delar i anskaffningsprocessen. Det säger Arash Maghdori, vd i Mercell. Den offentliga upphandlingen har ett värde av cirka 400 miljarder per år. I de flesta kommuner är det just kommunen som är den största upphandlaren. Det är därför väldigt många företag som är direkt beroende av den offentliga upphandlingen. På Mercell har man har sett hur den offentliga sektorn har moderniserats de senaste åren. Alla kommuner har webbplatser, även om tjänste- och serviceinnehållet är ganska lågt. Det sammantaget största lyftet är kanske att man kan kommunicera med myndigheter via e-post. Men sett till upphandlingsområdet har det hänt förvånansvärt litet, anser han: Fortfarande är det ovanligt att man ser upphandling som en strategisk fråga som bör hanteras på ledningsnivå. Följden av detta blir att man är mer inriktad att minska kostnader för upphandling än att göra goda affärer. Vad är viktigast att tänka på när man ska vinna ett anbud? Titta noga på vad som efterfrågas i förfrågningsunderlaget och vad som värderas tyngst. Har du rätt produkt eller tjänst och dessutom en bra organisation, så har du alla möjligheter. Sätt ditt rätta pris från början, eftersom du i allmänhet inte får tillfälle att prisförhandla. Och var aldrig rädd att fråga. Är det något du inte förstår, men chansar på kan du åka ut. Att göra affärer med det offentliga bör man se som en långsiktig satsning. Du kan missa en eller ett par upphandlingar i början. Lär av dem och ta del av allt material efter avslutad upphandling. Advokatfirman Jens Pedersen AB, tfn , Vi skalar fram er potential! Att hantera daglig verksamhet, samtidigt som komplexa IT-resurser ska skötas, underhållas och utvecklas innebär en stor utmaning för en IT-organisation. Vi har lösningarna för att optimera er verksamhet till dess fulla potential. Hör av dig så berättar vi mer! Experter på offentlig upphandling Vi på Advokatfirman Jens Pedersen AB har gedigen erfarenhet av offentlig upphandling. Redan när LOU kom var vi specialiserade på upphandlingar. Våra experter biträder både upphandlande enheter och anbudsgivare med bl.a. val av upphandlingsform, granskning och utformning av förfrågningsunderlag, kvalitetsgranskning av anbud, avtalsskrivning, rådgivning vid anbudsutvärdering, granskning av upphandlingsdokumentation, rådgivning vid sekretessfrågor samt vid överprövningar och skadeståndsfrågor. Du är också välkommen till oss! Experter på Service Management

13 Behöver du också ett ärendehanteringssystem som skapar driv i arbetet? 99% av våra kunder kan rekommendera oss till andra. *Testa oss och System C2 i en månad för bara 2 500:- utan förbehåll. Det är kostsamt och resurskrävande att ta fram en kravspecifikation för ett IT-stöd, då är det bättre att testa ett befintligt system som redan har utvecklats och renodlats i mer än 9 år. Det går snabbt och enkelt att komma igång med testet. System C2 är ett effektivt stöd till förbättringsarbetet som idag används av över 100 framgångsrika organisationer med mer än användare. Systemet effektiviserar och strukturerar hanteringen av ärenden såsom medborgar- och kundsynpunkter, felanmälningar, reklamationer, avvikelser, intern- och extern revision, förbättringsförslag, incidenter, leverantörsavvikelser, support och helpdeskärenden mm. För mer information om testet och systemet kontakta oss nu på , e-post eller besök oss på i Sundsvall den 31 maj-1 juni.vi vågar lova att du blir nöjd! * Testperioden är en månad med fri support samt ett introduktionsutbildningstillfälle. Vi företagsanpassar de funktioner ni vill testa. All data som registreras under testperioden återfås i läsbart skick. Priset ovan är exkl. moms. C2 Management Sedan 1999 hjälper C2 Management verksamheter att ta tillvara idéer om utveckling från sina medarbetare, kunder och leverantörer. Vi har lång erfarenhet och djup kompetens inom området Ständiga Förbättringar. C2 Management erbjuder konsulttjänster och utbildningar inom kvalitets- och verksamhetsutveckling samt drift och underhåll av förbättringsarbetet. STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR FÖR ATT NÅ VERKSAMHETENS MÅL C2 Management, Drottninggatan 120, Stockholm. Tel Fax: E-post: Läkemedelsveket, Sjöfartsverket, NUTEK, Posten, Sundsvalls kommun, Nacka kommun, Svalövs kommun, Larvik kommune, ABB, AstraZeneca, Volvo, OKG, Shell, DNV, Semko Dekra mfl.

14 14 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Nätet lockar dagens studenter Det började med Hermodskurser som blev brevkurser och distansutbildningar. I dag går det att plugga på högskolan hemma i vardagsrummet framför datorn. Studenterna på Nätuniversitetet befinner sig i virtuella klassrum, oberoende av tid och rum. I Danmark har en utredning slagit fast att man kan tjäna 4,5 miljarder danska kronor om all offentlig verksamhet går över till öppna system. FOTO: NÄTUNIVERSITETET Nina Ulander är informationsansvarig. Nätuniversitetet är ett partnerskap mellan 35 högskolor och universitet som har funnits sedan Syftet är att samordna högskolornas IT-stödda distansutbildning och den gemensamma nämnaren är vår webbplats. Genom den når man omkring kurser och 100 längre program, berättar Nina Ulander, informationsansvarig på Nätuniversitetet. Tanken är att du ska kunna vara så flexibel att det går att studera på högskolenivå utan att behöva förändra ditt vanliga liv allt för mycket. Du ska inte behöva flytta för att få läsa på universitet eller högskola. Den IT-stödda distansutbildningen kan vara upplagd på olika sätt, men det är datorn som är det huvudsakliga arbetsverktyget. Vi har sett att intresset från studenternas sida har ökat de senaste åren. Och IT-tekniken är här för att stanna. Dagens människor kan inte tänka sig att arbeta utan e-post, internet, webbkameror och andra moderna verktyg, säger Nina Ulander. En del kurser är helt nät- eller webbaserade, vilket innebär att studenten inte behöver resa till högskolans campusort, varken för introduktions- eller tentamenstillfällena. En stor fördel med Nätuniversitetet är att många fler studenter får tillgång till högre studier. Vi har breddat rekryteringen till högskolan och har till exempel nått fler med arbetarbakgrund som kunnat börja studera. Fler som bor i glesbygd kan också lättare läsa på högskolan genom Nätuniversitetet. Men fortfarande finns det en del hårt arbete kvar. Att föra över traditionella klassrumskurser och göra dem till elektroniska utbildningar, är inte helt okomplicerat. Tekniken måste naturligtvis fungera, men det ställer också helt nya krav på lärarna, eftersom de måste anamma den nya tekniken och sätta sig in i studenternas behov. Om det ska fungera måste studenterna ha en lärare som är närvarande och som det går att få kontakt med. Enligt Nina Ulander är det nu främst den så kallade Bolognaprocessen som driver på utvecklingen av nätutbildningar. En process skapad på initiativ av EU med ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area) till Deklarationen innehåller de tre övergripande målen att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft. Alla kursplaner måste skrivas om, vilket är ett gigantiskt arbete eftersom det svenska högskolesystemet är en koloss. Högskolorna ska börja genomföra arbetet med en ny utbildnings- och examensstruktur från den 1 juli nästa år, avrundar Nina Ulander. Läs mer på: FAKTA 2005 studerade studenter inom Nätuniversitetet. Fler och fler studenter upptäcker Nätuniversitetet. Störst ökning under 2005 hade Linköping, följt av Uppsala och Umeå. Bland högskolorna stod Södertörn, Borås och Blekinge tekniska högskola för störst ökning av antalet studenter räknat i procent. Satsning på öppen källkod nödvändig De flesta är överens om att öppna standarder och öppna källkoder är nyckeln till framgångsrika IT-planer inom den offentliga sektorn, eftersom de ökar sannolikheten för att utrustning kan samverka. Nu höjs många röster för en övergång till lösningar baserade på öppna standarder. Avsaknaden av en gemensam och öppen standard är egentligen inte ett svenskt problem, utan ett dilemma som finns i hela västvärlden, vilket har motiverat ett delvis globalt samarbete. Bland annat för att det finns stora pengar att spara för den offentliga sektorn. Ett bra exempel på det är Danmarks motsvarighet till Statskontoret, som i en rapport har slagit fast att den danska offentliga förvaltningen kan spara uppemot 4,5 miljarder danska kronor om året om all offentlig verksamhet går över till öppna system. I en debattartikel i Dagens Samhälle i slutet av förra året, kritiserade IT-företagen IBM, Novell och RedHat bristen på en övergripande svensk strategi när det gäller en gemensam och öppen IT-standard. De ansåg att offentliga IT-miljöer åtminstone borde bygga på öppna standarder för exempelvis data, så

15 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 15 att informationen i systemen är åtkomlig oberoende av programvaruleverantörer. De skriver bland annat att det offentliga Sverige sitter fast i slutna IT-miljöer, vilket beror på brist på kunskap och avsaknad av tydliga direktiv. En övergång till lösningar baserade på öppen källkod som exempelvis Linux garanterar att det komplexa nätet av olika IT-system kan utbyta information med varandra, står det också i artikeln. I april svarade Sveriges Kommuner och Landsting på kritiken i Dagens Samhälle: För drygt ett år sedan överlämnade vår ordförande en kartläggning av kommuners och landstings it-utveckling till kommunministern. Vi föreslog ett statligt finansierat nationellt kompetenscenter för öppen standard och öppna system. FAKTA I brist på respons har vi startat Programverket tillsammans med bland andra Stockholms läns landsting för att främja en öppen programutveckling inom den offentliga sektorn. Vi samlar in de program som utvecklats och ägs av offentliga aktörer så att de kan spridas under öppna licenser och bli tillgängliga för både offentlig sektor och intresserade företag. Det råder ingen tvekan om att öppna standarder är en viktig förutsättning för itutvecklingen inom såväl offentlig sektor som samhället i stort. Mycket av det vi idag betraktar som självklarheter bygger på öppna standarder, inte minst Internet. Läs mer på: Öppen programvara har öppen källkod, vilket ger alla användare möjlighet att förändra, kopiera och distribuera programmet. Öppen programvara använder mest öppna standarder. Det ger förutsättning för produkter som är kompatibla med andra leverantörers produkter baserade på samma standard. Open Source är samlingsnamnet på en ny affärsmodell för programvaror och operativsystem som kännetecknas av källkoden distribueras fritt. Det upplevs som ett hot för en del, som en möjlighet av många. Det mest kända Open Source-systemet är operativsystemet Linux. Det finns även en rad olika applikations- och server-program som utvecklas och distribueras enligt Open Source-modellen. Open Source-program är program Dags att bygga framtidens IT-service 24-timmarsmyndigheten handlar om att leva upp till medborgarnas och företagens krav och förväntningar på förbättrad service. Tillgänglighet och säkerhet är två viktiga begrepp för att kunna realisera e-tjänster som uppfyller dessa krav. Den närmaste tioårsperioden kommer fler äldre att behöva tas om hand av allt färre arbetsföra, samtidigt som skatteunderlaget minskar. För att upprätthålla servicenivån krävs effektivisering, vilket bland annat är möjligt med IT-tjänster. Med rätt IT-stöd kan arbets- och informationsprocesserna förenklas samtidigt som medborgarna kan få bättre tillgänglighet och service. Ett av de företag som idag samarbetar med flertalet kommuner, landsting, statliga myndigheter och verk, är WM-data. Företaget är en av ramavtalsleverantörerna i Vervas upphandling av elektroniska tjänster. Ett avtal med ett beräknat värde på minst 50 miljoner kronor per kvartal. Ramavtalet, som gäller till januari 2008, omfattar produkter och tjänster inom verksamhetsmodellering, elektroniska blanketter, scanning, ärendehantering, workflow, dokumenthantering, arkivering, publicering, presentation, organisationsportaler och sökmotorer. Vi ser avtalet som ett viktigt steg i vårt samlade helhetserbjudande mot den offentliga sektorn. Vi är säkra på att avtalet kommer att öka hastigheten i utvecklingen av automatiserade processer samt framtagandet och användandet av e-tjänster i Sverige, säger Lennart Jonsson, som ansvarar för ramavtalet på WM-data. Ett problem som många myndigheter och kommuner har är den okontrollerade IT-miljön. För att kunna nyttja IT mer effektivt i framtiden måste de i många fall investera i ny IT. Så när verksamheter inom den offentliga sektorn satsar på ny IT-teknik är det inte bara för att medborgarna, enligt 24-timmarsmyndigheten, ska ha tillgång till blanketter och tjänster när som helst på dygnet utan det är också av ekonomiska skäl som satsningar av den typen görs. Själva drivkraften när myndigheter väljer att skapa e-tjänster är nog i grunden av ekonomisk karaktär. En annan anledning är att de myndigheterna önskar bli mer effektiva i sin handläggning, säger Lennart Jonsson som också ser en fara i att så många svenskar fortfarande varken kan eller vill använda dator och Internet för att underlätta vardagen. IT-mognaden hos användarna är mycket varierande. Överlag är den faktiskt låg. Men egentligen tror jag inte att det beror på att det brister på teknikområdet. Det är snarare så att det saknas kunskap om hur man använder tekniken. Det är en sak att lägga ut en blankett på nätet, men om myndigheten sen inte ger användaren handledning hur man gör för att använda blanketten, är det ju helt meningslöst. För att IT ska kunna bli en riktig möjliggörare måste vi satsa på att förenkla beslutsprocesser och ge oss medborgare lösningar som gör att vi vill och kan medverka i de nya IT-processerna. Universitetsutbildningar hösten 2006 E-förvaltningens juridik 5 poäng Start 29 augusti Ur innehållet: Digital ärendehandläggning och IT-baserat beslutsfattande Offentlighet och sekretess i nätverksförvaltningen Behandling av personuppgifter Elektroniska signaturer och formkrav Upphovsrätt hos 24-timmarsmyndigheter Vägledning via webben Arkivering i digitala miljöer IT som redskap för anställda och arbetsgivare IT-baserad upphandling Elektronisk fakturahantering för myndigheter Stiftelsen Fakultetskurser Offentlig upphandling 5 poäng Start 4 oktober Ur innehållet: Upphandlingsprocessen enligt LOU Affärsmässighet Kravspecifikation Upphandlingsformer Kvalificering Tilldelningsbeslut Skadestånd Kontraktsskrivning Interaktiv JÖK 10 poäng Start 24 augusti Tre frivilliga träffar i Stockholm, resten av tiden studerar du själv eller i grupp med de uppgifter som läraren förser er med. För mer information och anmälan; besök eller kontakta oss på

16 16 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Behagligt bohag på gemensamma ytor Möbler, färger och former betyder mycket för hur offentliga lokaler upplevs. Det gäller såväl vårdinrättningar som kommunala kontorsmiljöer. Ett vanligt problem är att offentlig verksamhet har en liten budget vilket innebär att inredning kommer i andra hand. Utformningen av gemensamma lokaler är ett ämne som är oerhört viktigt för framtiden. Och vi ligger långt fram på det området i Sverige. Inom ergonomiintensiva områden, som produkter för kontorsarbetsplatser, handikapp och äldreomsorg, har vi sedan 1960-talet utvecklat en speciell kompetens som står sig bra i den internationella konkurrensen. Jag tycker vi kan vara stolta över det, säger Kersti Sandin Bülow som är professor i design vid HDK/Göteborgs universitet, designchef på Kinnarps samt grundare av möbelföretaget Materia. Kersti Sandin Bülow anser att denna stora design- och inredningskunskap kan omsättas i nya affärsidéer som kan gå på export i ännu större utsträckning. Internationellt har vi redan, bland annat tack vare Kinnarps och Ikea, ett bra rykte. Det finns flera förklaringar, men vi är ett ingenjörsland, vi har ett jämlikt samhälle och facket har också bidragit genom att blanda sig i arbetsmiljön. Det här med höj- och sänkbara bord är till exempel självklart för oss. Men i andra länder är det något man får om man har skadat ryggen. För att en offentlig lokal ska fungera och upplevas på bästa sätt rekommenderar Kersti Sandin Bülow att ta hjälp av en proffsinredare. Det finns ingen anledning att ha MBL-möten om estetik. Det är bättre att ta in en konsult och låta personalen koncentrera sig på verksamheten. Vi som är utbildade inredare och arkitekter är tränade att se hur material och färger påverkar människor. Det måste vara skillnad på en privat hemmamiljö och gemensamma ytor där så många som möjligt ska trivas. Ett vanligt problem är att landsting och kommunala inrättningar ofta har en begränsad budget. Vilket gör att inredningen kommer i andra hand. Men det gäller att tänka klokt, så behöver det inte bli dyrt. Man behöver till exempel inte göra en hel renovering eller ombyggnad direkt. Det går att behålla en del av möblerna och göra punktinsatser. Det är också viktigt att tänka på att allt material inne i en offentlig miljö är starkt påverkad av yttre påverkan. Framförallt från människorna som vistas i lokalerna. Förr i tiden sköttes lokaler och möbler om på ett helt annat sätt. Då fanns det i organisationen vaktmästare som lagade en stol om ett ben hade lossnat och städare som var anställda i organisationen. Men under de senaste 20 åren har vi tvingats pressa priserna och tagit bort sådana tjänster. I dag underhåller vi inte på samma sätt och jag tror även att vi är mer ovarsamma. Hyr ett akvarium ERBJUDANDE! Prova gratis i en månad! -Vi sköter det Tillsammans skapar vi ett stycke levande natur på er arbetsplats med hjälp av akvarier och dammar, vilket ger många positiva effekter. Forskning visar att man mår bättre, blir mindre stressad och kopplar av lättare.våra akvarister skapar en vacker harmoni i akvariet med fiskar, växter, stenar och ljus som tillför rummet en exklusiv och välkomnande känsla. Stockholm Tel Göteborg Tel Malmö Tel

17 Vi vet att många småföretagare lever ett otryggt liv. Det vill vi ändra på! Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna dig trygg även om du skulle bli arbetslös och det för bara 1.176:- per år. Vi försäkrar företagare i alla branscher och även familjemedlem som deltar i verksamheten har rätt att bli medlem i SmåA. Det räcker inte att du är medlem i en företagar- eller branschorganisation, du måste också vara medlem i en a-kassa för att få arbetslöshetsersättning. Så för din trygghets skull, ring SmåA på och bli medlem. Den faktiska kostnaden är 706:-/år, detta för att du får 40% skatterabatt i deklarationen på medlemsavgiften. SmåA Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, Stockholm Besöksadress: Dalagatan 1 Telefon Vi är mycket nöjda med MedHelp s operativa arbete kring sjukskrivningar och förebyggande hälsoarbete. Carina Eriksson, personalansvarig på Microsoft MedHelp AB erbjuder telefonservice där anställda inom företag och organisationer kan få sjukvårdsrådgivning av legitimerade sjuksköterskor dygnet runt och året om. Microsoft Sweden i Kista, med 430 anställda, har valt att med framgång låta MedHelp hantera processen kring sjukanmälningar och delar av det förebyggande hälso- och friskvårdarbetet. Vi är ett ovanligt friskt företag med en sjukfrånvaro på mindre än 1 procent, säger Carina Eriksson, personalansvarig på Microsoft. MedHelp bistår oss med en viktig förebyggande funktion i vårt kvalitetsarbete som gäller medarbetarnas förebyggande hälsa. Tjänsten från MedHelp ger även ett betydande mervärde då de även hanterar administrationen kring sjukanmälningarna. De legitimerade sjuksköterskorna följer också upp de anställda som varit sjukskrivna ett par dagar. Om en medarbetare är sjukskriven en längre tid tar MedHelp kontakt med de aktörer som bör involveras, exempelvis Försäkringskassan eller Sophiahemmet Rehab Center. MedHelp bevakar också viktiga lagändringar på sjukförsäkringsområdet. Allt detta gör att vår organisation avlastas och vi kan fokusera på strategiskt personalarbete. När en anställd sjukanmäler sig, underrättas närmaste chef direkt via e-post. Detta förenklar kommunikationen och spar tid för oss på Microsoft. Då förändringstakten är hög både i vår organisation och på sjukvårdsområdet, krävs att MedHelp är flexibla och snabba och kan anpassa sina tjänster till nya förhållanden. Vi är mycket nöjda med MedHelps operativa arbete kring sjukskrivningar och förebyggande hälsoarbete. En bra service är att MedHelp har öppet dygnet runt, säger Carina Eriksson på Microsoft. Andreas Winqvist, vice VD på MedHelp AB, betonar också vikten av att kunna få kontakt med en legitimerad sjuksköterska dygnet runt. Tillgång till medicinsk rådgivning gör att de flesta sjukdomsbilder kan upptäckas i tid, vilket resulterar både i kortare sjukfrånvaroperioder samt färre sjukfrånvarotillfällen. Dessutom kan företagen få en mycket effektivare bemanningsplanering eftersom tjänsten är tillgänglig dygnet runt. Vi har noterat en kraftigt ökad efterfrågan på våra tjänster, i takt med att de nya reglerna för sjukfrånvaro införts för arbetsgivarna, säger han. För mer information ring En annons från

18 18 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Konst ger kreativa rum Ljus, färger och föremål är betydelsefulla när trivsamma offentliga ytor ska skapas. Vetskapen om detta har ökat med åren och redskapen och metoderna varierar. Enprocentsregeln, vilket innebär att en procent av ett landstings byggkostnader avsätts för konstnärlig gestaltning, har gjort det möjligt att med konst skapa intressanta och stimulerande offentliga miljöer. I Uppsala län är satsningen på den konstnärliga utsmyckningen mycket ambitiös. Tanken är att landstingets alla lokaler ska fungera som en konsthall spridd över länet. Konst i offentlig miljö är ett sätt att visa den samtida konsten på fler platser än i gallerier och konsthallar och samtidigt ge den en stor publik, säger Andreas Bjersby som är konstansvarig på Uppsala landsting. Hans arbetsplats är på Kultur i länet där han är en av dem som väljer vilken konst som ska smycka Uppsalas offentliga lokaler. Kultur i länet arbetar fram program för den konstnärliga gestaltningen vid renoveringar och nybyggnationer. Syftet är att bidra till stimulerande lokaler, att stödja yrkesutövande konstnärer samt att sprida och att visa upp konst för länets invånare. Vi försöker att komma in i ett tidigt skede vid nybyggnationer eller renoveringar. Det är en förutsättning för att det ska bli bra. Det blir aldrig samma resultat om vi kommer in sent. Vi har också kontakt med brukargrupper som redan innan får berätta vad de har för önskemål. De är viktigt att de får vara med och bestämma. Ingen ska känna sig överkörd. I dag äger Landstinget i Uppsala län drygt verk och den årliga budgeten ligger på cirka 3 miljoner kronor. Under de 14 år som Andreas Bjersby har arbetat med konstfrågor i länet, har han sett en attitydförändring. Arbetsförhållandena var svårare förut. Många såg konsten som något som var svårt att förstå och som bara var i vägen. Men det är en annan tid nu med ett öppnare klimat. Även materialet har förändrats. Vi har gått från mycket grafik till fler konstverk i andra tekniker, till exempel glas och även en hel del fotobaserad konst. Att konsten är en viktig del av den gemensamma offentliga miljön är Andreas Bjersby övertygad om. För mig är det så självklart. Att betrakta konst är som att läsa böcker eller att lyssna på musik. Människan mår bra av det och det gör man även av att vistas i en bildmässigt kreativ miljö, eftersom man måste ta ställning till något. Det ska synas att någon har tagit hand om miljön.

19 Vi broderar IT-system också. Om det behövs. Skapa snyggt, bygg smart och forma med exakt passform. Precios skapande konsulter har fingertoppskänslan för hur det perfekta IT-systemet ska formas. Med en palett fylld med Microsofts allra senaste och bäst anpassade verktyg kan vi få IT-produkter att utföra magiska konster. Precio är det lilla börsnoterade företaget med dom stora musklerna. Vi är övertygade om att IT-Sverige behöver specialistkunskap på Microsoft-produkter. Det är också därför vi ligger i den absoluta framkanten när det gäller guldkantad kunskap om världens mest använda komponenter och verktyg. Vi tar dig gärna i handen och leder dig mot det exakta, perfekta systemet. Ring om ditt IT-system behöver ny form. Precio AB arbetar med att utveckla datasystem på konsultbasis. Vi är Gold Certified Partner till Microsoft. Precio har cirka 70 anställda och finns med kontor i Örebro, Eskilstuna och Stockholm. Bland våra kunder fi nns Securitas, Lindex, SSAB och Riksbanken. Precio i Örebro, Stockholm och Eskilstuna har gemensamt telefonnummer:

20

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster.

Dygnet runt. Anna G Tufvesson/Mira. 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Dygnet runt Anna G Tufvesson/Mira 24-timmarsdelegationen om utveckling av offentliga e-tjänster. Varför e-tjänster? Ny informationsteknik gör det enklare för medborgare och företag att ta del av samhällets

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06

Kort om. Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Kort om Direktupphandling - till lågt värde 2011:06 Vad är direktupphandling? En direktupphandling är en upphandling utan krav på annonsering. Det är ett enklare förfarande jämfört med övriga upphandlingsförfaranden

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS

Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Sammanhållen e-förvaltning inom LSS/LASS Projektägare: Sambruk Intresseförening för verksamhetsutveckling och e-förvaltning 74 kommuner (ca 3,9 miljoner innevånare) 2 regionförbund Sveriges Kommuner och

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster

Introduktion till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster till stödpaket för upphandling av IT-konsulttjänster 1 INNEHÅLL 1 Innehåll 1 2 Inledning 2 3 Omfattning 2 4 Användning 3 5 Avrop 4 6 Förberedelser 4 7 Innehåll 6 8 Anpassning och återanvändning av dokument

Läs mer

Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt

Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt Modell över den elektroniska upphandlingsprocessen - från annonsering till kontrakt M O D ELL ÖVER DEN ELEKT R O NISKA UPPHANDLINGS P R O C ESSEN 1 1. Introduktion Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet

Läs mer

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice

ETT fönster mot informationen. IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice ETT fönster mot informationen IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice Öve vårdg Vårdresurser kan användas bättre Hälso- och sjukvården

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005

Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 Vad innebär elektronisk fakturering? Kerstin Wiss Holmdahl 28 november 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun

Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT. Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Effekten av att tillämpa industriell inriktning på kommunal IT Janne Dicander CIO och IS/IT-chef Jönköpings kommun Innehåll Så arbetar vi med IT i vår verksamhetsutveckling. Hur samverkar vi med övriga

Läs mer

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner

Avropsförfrågan E-tjänst för planering av inspektioner Förfrågningsunderlag 2013-04-03 Upphandlande organisation Läkemedelsverket Upphandling Avrop E-tjänst för planering av inspektioner Conny Björk Diarienr 2.3-2013-027585 Sista anbudsdag: 2013-04-15 Symbolförklaring:

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Verksamhetsutveckling med IT som stöd Verksamhetsutveckling med IT som stöd kortversion av KARLSTADS KOMMUNs it-policy 1 WWW Kommunfullmäktige har tagit beslut om Karlstads kommuns it-policy Verksamhetsutveckling med it som stöd. Den ska vara

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel

Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212. Mottagare: Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med elektronisk handel Cirkulärnr: 1998:215 Diarienr: 1998/3212 Handläggare: Sektion/Enhet: Mottagare: Rubrik: Kerstin Wiss Holmdahl Civilrättssektionen Kommunstyrelsen IT-frågor Inköp Kommunala bolag Det fortsatta arbetet med

Läs mer

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad 2015-04-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/33-050 Kommunstyrelsen Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad utrusning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar anbudsgivare 3, Dustin AB,

Läs mer

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se

Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Ostrategisk upphandlingsprocess? Gudrun Lind gudrun.lind@kammarkollegiet.se Regeringen Regeringen har i budgetpropositionen för 2009 uppställt som mål att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

24-timmarsmyndigheten

24-timmarsmyndigheten DATUM RAPPORTNUMMER 11 februari 2004 PTS-ER-2004:7 ISSN 1650-9862 24-timmarsmyndigheten Innehåll Sammanfattning... 5 1 Uppdrag... 7 2 Genomförande... 7 2.1 Organisation och genomförande... 7 2.2 Huvudmål

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se

Hur blir upphandling - inköp strategiskt. David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se Hur blir upphandling - inköp strategiskt David Braic upphandlingschef, Växjö kommun david.braic@vaxjo.se 9 mars, 2011 WTC Stockholm 2011-03-10 1 Växjö kommun Växjö kommun: ca 83 000 invånare ca 7000 kommunanställda

Läs mer

Information Management made simple

Information Management made simple Information Management made simple Genom fullständigt stöd för dokument hantering tillsammans med inbyggd ärendehantering och nämndadministration erbjuds ett komplett informationsstöd som påtagligt underlättar

Läs mer

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska

Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna - en introduktion på lättläst svenska Upphandlingsreglerna en introduktion på lättläst svenska Innehåll 1. Inledning 7 --De som ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU 8 --Det

Läs mer

Använd molntjänster på rätt sätt

Använd molntjänster på rätt sätt 2013-02-13 E-samhället i praktiken Använd molntjänster på rätt sätt Molntjänster kan spara pengar och göra information mer tillgänglig för kommuner och landsting. Den viktigaste bedömningen vid val av

Läs mer

Upphandlingsenheten. 13 medarbetare. materialkonsulent. olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering. under 2013 genomfördes 230 upphandlingar

Upphandlingsenheten. 13 medarbetare. materialkonsulent. olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering. under 2013 genomfördes 230 upphandlingar UPPHANDLING Upphandlingsenheten 13 medarbetare materialkonsulent olika inriktningar hos upphandlarna/kategorisering under 2013 genomfördes 230 upphandlingar förvaltar ca 400 avtal Hur ska vi upphandla,

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus

Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007. Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Seminarie - Ramavtal Programvaror och tjänster 2007 Mikael Larsson 2008-01-29 Näringslivets Hus Välkomna! Praktisk information Hålltider Lunch - Serveras i två matsalar Presentationsmaterial - www.verva.se/seminarium/programvaror

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden?

Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Offentlig upphandling i ett biblioteksperspektiv Vilka lagar och regler gäller i Sverige och för svenska förhållanden? Magnus Josephson 14 mars 2012 www.magnusjosephson.se 1 Sammanfattning Alla kommunala,

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm.

Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Frågor och svar Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om projektet Skolplattform Stockholm. Varför behövs en ny skolplattform? Skolans verksamhetssystem behöver förnyas. Dagens system är

Läs mer

Upphandling i kommunala bolag

Upphandling i kommunala bolag Revisionsrapport Upphandling i kommunala bolag Halmstads kommun Januari 2009 Bo Thörn Innehållsförteckning INLEDNING 1 UPPDRAG 1 GENOMFÖRANDE 1 RESULTAT 1 KOMMUNENS RIKTLINJER 1 HALMSTADS FASTIGHETS AB

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi

* Skatteverket. Skatteverkets Kanalstrategi * Skatteverket Skatteverkets Kanalstrategi Framtagen av Charlotte Rylander 2010 * Skatteverket 2(8) Kanalstrategi 1 INLEDNING Skatteverkets långsiktiga mål är att medborgare och företag har förtroende

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Regler för upphandling i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2011-03-23, 60 Reviderade av kommunstyrelsen 2012-11-28, 202 att gälla från 2013-04-01 Reviderade av fullmäktige 2013-09-18, 99.

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL Vård och omsorg Skola och lärande Näringsliv och arbete Samhällsbyggnad, transport och miljö Kultur, fritid och besöksnäring Demokrati och delaktighet

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun

Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Kommunstyrelsen 2012-04-16 89 221 Arbets- och personalutskottet 2012-03-12 65 142 Dnr 12.122-01 aprilks10 Inköp av licenser för ny IT-infrastruktur i Luleå kommun Bilaga: Specifikation inköp licenser Ärendebeskrivning

Läs mer

5. Analys. 5.1 System. Analys

5. Analys. 5.1 System. Analys 5. I analysen kommer vi att länka samman vårt teoriavsnitt med vår empiriska undersökning. en bygger på den uppställning som vi har använt oss av i empirin och kommer därför att delas upp i de fem områdena

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson Från etablering till leverans Lennart Jonasson Möjligheter och utmaningar för kommunerna NYA SÄTT ATT PÅVERKA Nya affärsmodeller Den demografiska utmaningen - Vi lever allt längre - Vi jobbar allt mindre

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

Nyhetsbrev december 2011

Nyhetsbrev december 2011 Nyhetsbrev december 2011 2011 - fokusering och tillväxt i en turbulent omvärld Då Tord Schultz skrev VD-ordet i vårt nyhetsbrev i december 2010 anade ingen att 2011 skulle bli ett år med den dramatiska

Läs mer

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014

Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014 Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara

Läs mer

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey

Vatten och tillväxt. Dreamhack. Hockey Vatten och tillväxt Dreamhack Hockey Kunden uppdragsgivaren Engagemang som privatperson Dagis, skola, äldrevård, vatten & avlopp, vårdcentral, avfall, fastighet etc. Engagemang som företagare Tillstånd

Läs mer

HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28

HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28 HALLANDS BASUTBUD Hans-Inge Johansson, Upphandlare, Regionservice Lena Johansson, Utvecklingsledare,Näringsliv Regionkontoret 2013-11-28 Hallands Basutbud Så upphandlade Region Halland 25 företagskonsulter

Läs mer

E-tjänster för Sambruk

E-tjänster för Sambruk E-tjänster för Sambruk VINNOVA-projekt 2005-2008 Samverkan mellan Föreningen Sambruk och Forskningsgruppen VITS, Linköpings universitet FoU-syften Utveckla metodik och modeller för kollektiv e-tjänsteutveckling

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar Magnus Josephson AB Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar Magnus Josephson Expert på framgångsrik försäljning mot offentlig sektor 8 februari 2011 Sammanfattningsvis skulle jag vilja

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

TJÄNSTEUPPHANDLING I PRAKTIKEN

TJÄNSTEUPPHANDLING I PRAKTIKEN inbjudan till konferens i Stockholm den 10-11 oktober 2012 VÅRA TALARE Sveriges kommuner och landsting Mathias Sylwan Jurist Institutet för Kommunal Ekonomi Roland Almqvist Chef för forskningsinstitutet

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Fallstudie WM-data Public Partner/ Danderyds Sjukhus 1,2 miljoner e-recept och laboratoriesvar genom landstingets stora meddelandetjänst

Fallstudie WM-data Public Partner/ Danderyds Sjukhus 1,2 miljoner e-recept och laboratoriesvar genom landstingets stora meddelandetjänst Fallstudie WM-data Public Partner/ Danderyds Sjukhus 1,2 miljoner e-recept och laboratoriesvar genom landstingets stora meddelandetjänst Copyright 2006 - Xware AB. All rights reserved. xtrade is a registered

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014

Verksamhetsplan med aktiviteter drifts- och servicenämnd 2014 sid 1 (6) DRIFTS- OCH SERVICENÄMNDEN IT-enheten Tjänsteyttrande verksamhetsplan med aktiviteter för drifts- och servicenämnden Charlotta Bodin, 054 540 10 07 charlotta.bodin@karlstad.se 2014-01-07 Verksamhetsplan

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

VERKSAMHETSSTYRNING I KOMMUNALA BOLAG

VERKSAMHETSSTYRNING I KOMMUNALA BOLAG inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 februari 2014 SPECIELLT INBJUDEN Utredare: Privata utförare kontroll och insyn (SOU 2013:53) Regeringskansliet Johan Höök VÅRA TALARE Göteborg Energi Andreas

Läs mer

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner

Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Projektbeskrivning Verksamt.se i samspel med Sveriges kommuner Forskningsgruppen VITS vid Linköpings universitet inbjuder på uppdrag av Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket och Sveriges Kommuner

Läs mer