Verksamhetsberättelse 2013 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2013 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

2 Innehåll Universitetsbibliotekarien har ordet Inledning Biblioteksorganisationen Strategisk plan Universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket i förändring Avdelningen för Forskningsoch studieservice Avdelningen för IT och support Avdelningen för Samlingar Avdelningen för Samverkan Avdelningen för Stab och administration Fakultetsbibliotek Ekonomihögskolans bibliotek Humanistiska och teologiska fakulteternas bibliotek Juridiska fakultetens bibliotek Konstnärliga fakultetens bibliotek Lunds tekniska högskolas bibliotek Medicinska fakultetens bibliotek och IKT Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek NATBIB / SCILIB Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek och Biblioteket vid Campus Helsingborg Asienbiblioteket Internationella miljöinstitutets bibliotek Raoul Wallenberginstitutets bibliotek Arbetsgrupper Bemötandeprojektet Bibliotekssystemet Lovisa Bibliotekens Roll i Lärandet (BRiL) Creating Knowledge VII ERM-projektet Fjärrlån Förvärv av tryckta böcker Katalogisering Kompetensutveckling LUP (Lund University Publications) PDA-projektet Samrådsgruppen för elektroniska medier (SEM) Tillgänglighet Vetenskaplig kommunikation Bilagor Nyckeltal och trender Publikationer och presentationer REDAKTION: Kristian Knutsson, Tore Torngren, Universitetsbiblioteket. GRAFISK FORM OCH PRODUKTION: Clyde Lange, Media-Tryck. TRYCK: Svanenmärkt trycksak, , från Media-Tryck, Lunds universitet. OMSLAGSFOTO: Mikael Risedal. PAPPER: Scandia 2000 White Smooth, omslag 240g, inlaga 130g. Tryckt på miljövänligt papper.

3 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Universitetsbibliotekarien har ordet Ett år med organisatoriskt fokus! 3 april 2013 var UB:s nya organisation på plats med fem avdelningar: Samlingar, Forsknings- och studieservice, Samverkan, IT och support, Stab och administration. Utmaningen var att ta det bästa från gamla goda Universitetsbiblioteket på Helgonabacken och sätta det ihop med det bästa från nykomlingen Biblioteksdirektionen på Tornavägen till något nytt med möjlighet att utvecklas ytterligare. För alla involverade kändes det som en nystart. Därefter tog vi fatt på en översyn av strukturerna inom LUB-nätverket. Syftet var en än mer dynamisk LUB-struktur med fokus på det strategiska arbetet, fler vanliga medarbetare i de strategiska sammanhangen, och en i mindre grad operativ och detaljinriktad LUB-ledningsgrupp som rådgivande organ till universitetsbibliotekarien. Detta arbete avslutas under våren I juni 2013 påbörjades arbetet med att ta fram en ny strategisk plan för biblioteksverksamheten. Mer än 100 LUB-medarbetare deltog i kick-offen, och dagen sjöd och kokade av diskussioner om hur och vad vi vill, och hur vi bäst stödjer universitetet i att uppfylla sina strategiska mål. LUB:s strategiska plan slår fast att LUB ska erbjuda professionell och inspirerande tillgång till information och informationstjänster bidra aktivt till forskarnas forsknings- och publiceringsprocesser bidra aktivt till studenternas lärprocesser och de fysiska och virtuella lärandemiljöerna delta aktivt i de strategiska diskussionerna på universitetet arbeta proaktivt med medarbetarskap, ledarskap och kompetensförsörjning Nu återstår arbetet med att tolka och översätta de vackra orden till konkreta handlingar och initiativ på individuell och kollektiv nivå. Med ett medvetet inåt-fokus på organisationen är det lätt hänt att man tappar fokus på det yttre. Dock lyckades vi, parallellt med det organisatoriska arbetet, att sätta biblioteksverksamheten på kartan: Universitetsbibliotekarien fick en plats i Rektors ledningsråd en milstolpe i synen på biblioteksverksamheten LUB-nätverket stod som värd för konferensen Creating Knowledge VII med över 200 deltagare från hela världen Ett antal medarbetare anlitades för presentationer på konferenser i Sverige och utomlands, och vi kan vara stolta över att våra kollegors kompetens efterfrågas Vi genomförde ett stort bemötandeprojekt inom LUB-nätverket med fokus på både mötet med användarna och kollegorna En universitetsbibliotekaries främsta uppgift är att skapa ramar och förutsättningar för verksamheten. Med UB:s nya organisation, strukturerna för samarbetet inom LUB-nätverket och den strategiska planen i hamn, är det min förhoppning att ramarna nu är tydliga och möjliggör att vi jobbar utvecklingsinriktat, utforskar och definierar de framtida rollerna för Lunds universitets biblioteksverksamhet, och att vi hushållar effektivt med de tilldelade ekonomiska resurserna. Min gissning är att när vi skriver verksamhetsberättelsen för 2014 kommer det att synas att året hade mindre fokus på de organisatoriska ramarna och mer fokus på uppdraget och ekonomin. Ett universitet har den biblioteksverksamhet som det förtjänar. Vilken kvalitet ska den ha? Hur mycket får den kosta? Är good enough gott nog? Ska vi sträva efter best practice? Och hur får vi bäst koll på omvärlden och utvecklingen? Många frågor många möjliga svar! Vi återkommer! Jette Guldborg Petersen Universitetsbibliotekarie

4 4 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Inledning I detta kapitel introducerar vi verksamhetsberättelsen. Vi beskriver hur biblioteksorganisationen, biblioteksstyrelsen och biblioteksrådet fungerar, samt berättar om intressanta händelser som skett under året. 1.1 BIBLIOTEKSORGANISATIONEN Lunds universitets bibliotek (LUB) bestod under 2013 av Universitetsbiblioteket (UB), ett fakultetsbibliotek från varje fakultet, samt tre bibliotek som ligger utanför fakultetsorganisationen. Några fakultetsbibliotek har flera serviceställen inom sin interna biblioteksorganisation. Sammanlagt under året fanns 31 serviceställen inom LUB, vilket är en minskning med 3 från föregående år. LUB är en organisation i rörelse och förändring. Biblioteket vid Campus Helsingborg har under året blivit en organisatorisk enhet i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek medan Teaterhögskolans bibliotek i Malmö blivit knutet till LUB via Konstnärliga fakultetens bibliotek. Förändringsarbetet pågår också internt inom respektive bibliotek. Samhällsvetenskapliga biblioteket och Naturvetenskapliga biblioteket införde båda en teambaserad organisation under året, med målet att utöka samarbete och kompetensöverföring mellan medarbetarna. Omorganisationen av UB som pågått sedan 2012 blev klar under året och den nya organisationen trädde i kraft 3 april Två tidigare enheter, UB Helgonabacken och UB Tornavägen, blev en gemensam enhet med benämningen Universitetsbiblioteket. Universitetsstyrelsen Rektor Biblioteksstyrelsen Universitetsbibliotekarien Fakulteter Särskilda verksamheter UNIVERSITETSBIBLIOTEKET FAKULTETSBIBLIOTEK Forsknings- och studieservice IT & support Samlingar Samverkan Stab & administration Ekonomihögskolans bibliotek HT-biblioteken Juridiska fakultetens bibliotek Konstnärliga fakultetens bibliotek LTH:s bibliotek Medicinska fakulteten, Bibliotek och IKT Naturvetenskapliga fakultetens bibliotek Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek Biblioteket vid Campus Helsingborg SÄRSKILDA VERKSAMHETER, BIBLIOTEK Lunds universitets bibliotek 2013 Asienbiblioteket Internationella miljöinstitutets bibliotek Raoul Wallenberginstitutets bibliotek

5 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Universitetsstyrelsen antog i september 2013 en revidering av arbetsordningen för Lunds universitet, som bland annat innebär att rektor fattar beslut om vilka bibliotek som ingår i LUB förutom UB och fakultetsbiblioteken. Det innebär att de bibliotek som tidigare ingått i LUB men som stått utanför fakultetsorganisationen formellt måste ansöka om anslutning till LUB antingen via UB eller via ett fakultetsbibliotek. Processen för ansökan har behandlats av biblioteksstyrelsen under hösten, och anslutningen av Asienbiblioteket, Internationella miljöinstitutets bibliotek samt Raoul Wallenberginstitutets bibliotek till LUB kommer att pågå under Inom nätverket som utgör LUB finns ett antal grupper som arbetar tvärgående med arbetsuppgifter som är gemensamma för de olika biblioteken. Som följd av tillsättningen av ny universitetsbibliotekarie, samt den omorganisation som genomförts i nätverket, kommer denna gruppstruktur att omarbetas. Målet är att maximalt utnyttja nätverksorganisationens potential. Arbetet startade i april med ett gemensamt möte för biblioteksrådet och ledningsgruppen för UB. Den nya gruppstrukturen väntas vara på plats under våren Biblioteksstyrelsen Styrelsen för Lunds universitets bibliotek (LUB) leder biblioteksverksamheten och dess utveckling vid Lunds universitet. Styrelsen fungerar även som styrelse för Universitetsbiblioteket (UB). Ordförande i styrelsen är prorektor. Universitetsbibliotekarien, som anställs av rektor, har ett övergripande ansvar för universitetets biblioteksverksamhet och är även chef för UB. Styrelsen svarar fortlöpande för utvärdering och kvalitetssäkring av informationsförsörjningen inom universitetet och beslutar om mål och riktlinjer för den del av universitetets informationsförsörjning som är knuten till biblioteksverksamheten. Styrelsen beslutar om övergripande regler som syftar till att ge anställda och studenter likvärdiga och goda förutsättningar vid LUB. Styrelsen beslutar i frågor som gäller den samlade biblioteksverksamheten med avseende på kvalitetsmål och biblioteksverksamhetens övergripande inriktning. Styrelsen fastställer strategiska planer och årsberättelser för LUB och UB. Styrelsen följer upp arbetet med det löpande riskarbetet inom LUB och UB och fastställer beslut om åtgärder. Styrelsen beslutar om förslag till totalbudget för UB efter underlag från universitetsbibliotekarien. Styrelsen samverkar med fakulteterna, universitetets särskilda verksamheter, kultur- och museiverksamheten, utbildningsnämnden, forskningsnämnden och andra universitetsgemensamma organ. Rektor utser biblioteksstyrelsens ordförande och tre externa ledamöter. De externa ledamöterna föreslås av LUB. Fakultetsstyrelsen för respektive fakultet utser en representant för varje fakultet. Lunds universitets studentkårer (LUS) utser studentrepresentanter. Mandatperioden för nuvarande biblioteksstyrelse är 1 januari 2012 till 31 december Styrelsens sammansättning var under året följande: Eva Wiberg (professor, ordförande) Björn Bergenståhl (professor, företrädare för LTH) Gudrun Edgren (professor, företrädare för Medicinska fakulteten) Ole Elgström (professor, företrädare för Samhällsvetenskapliga fakulteten, vice ordf.) Fredrik Lindström (professor, företrädare för HT) Carl Hampus Lyttkens (professor, företrädare för Ekonomihögskolan) Jan-Åke Nilsson (professor, företrädare för Naturvetenskapliga fakulteten) Vilhelm Persson (prefekt, företrädare för Juridiska fakulteten) Staffan Storm (prodekan, företrädare för Konstnärliga fakulteten)

6 6 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Externa representanter har varit: Överbibliotekarie em. Agneta Olsson (Göteborgs universitet) Professor em. Louise Limberg (Högskolan i Borås) Områdeschef Elisabeth Aldstedt (Stockholms stadsbibliotek) Studentrepresentanter har under året varit: Jens Nockert Anders Törnkvist Nikolas Pięta Theofanous Sekreterare har varit: Elisabeth Stålesjö, UB Eva Nylander, UB Gertrud Berger, UB Facklig företrädare har varit Marie Hoen, SACO. Biblioteksrådet Biblioteksrådet inrättades år 2000 genom universitetsstyrelsens beslut som ett kollegialt samrådsorgan för universitetsbibliotekarien och cheferna för de olika biblioteken inom LUB. Under åren har Biblioteksrådet utvecklats och från och med den nya organisation som trädde i kraft på UB i april 2013 bestod Biblioteksrådet av universitetsbibliotekarien, chefen för respektive fakultets biblioteksverksamhet, en representant för de bibliotek som inte tillhör någon fakultet, en representant för UB samt två samordnare från UB. Biblioteksrådet träffas i genomsnitt en gång i månaden. En beredningsgrupp finns för att förbereda och följa upp mötena. Biblioteksrådets uppgifter är att förbereda strategiska ärenden inför biblioteksstyrelsen och att vara rådgivande till universitetsbibliotekarien i de frågor som avgörs av denne. Biblioteksrådet vid LUB har till sitt förfogande ett antal arbets-, projekt-, strategi-, samt referensgrupper som arbetar med verksamhetsinriktade frågor. Medlemmar i biblioteksrådet var vid årets slut: Jette Guldborg Petersen, Universitetsbibliotekarie, UB (ordförande) Catarina Carlsson, J Colm Doyle, M Kristina Holmin, N Viktoria Hörnlund, HT Karin Jönsson, S Kristian Knutsson, UB Anna Larsson, USV Åse Lugnér, K Eva Nylander, UB Claes Olsson, EHL Åsa Sellgren, LTH Tore Torngren, UB (protokollförare) Beredningsgruppen bestod vid årets slut av Jette Guldborg Petersen, Catarina Carlsson, Colm Doyle och Kristian Knutsson. 1.2 STRATEGISK PLAN Biblioteksstyrelsen beslutade att förlänga den strategiska planen att omfatta även I planen lyfts följande strategiska områden fram som prioriterade för verksamheten: Informationstjänster, stöd till forskningen, stöd till utbildning och lärande samt fysiska och virtuella lärandemiljöer. Under 2013 har arbetet med ny strategisk plan för pågått, med avstamp i en gemensam workshop på Campus Helsingborg för alla medarbetare den 13 juni. Informationstjänster (samlingar) Merparten av de fysiska samlingarna inom LUB finns på UB (cirka 75 % av totalt knappt 15 hyllmil). UB:s samlingar växer ständigt, främst genom pliktleveranser. UB har enligt lagen om pliktexemplar skyldighet att ta emot, bevara och tillhandahålla allt svenskt tryck. Tillväxten av detta tryck var under 2013 cirka 650 hyllmeter. Under 2013 har UB slutfört en mängd omflyttningar av samlingarna till nya depåer. Detta har medfört både kostnadsbesparingar och ökat tillväxtutrymme. Efter flytten utfördes en grundlig utredning av samlingarnas storlek, vilken visar på att trots att samlingarna växer upptar de nu färre antal hyllmeter än tidigare. På fakultetsbiblioteken minskade samlingarnas storlek med drygt 230 hyllmeter jämfört med föregående år. Omflyttning till nya lokaler, framförallt på biblioteken inom fakulteten för Humaniora och teologi, medför överföring av delar av samlingarna till UB:s depåer. Ökad tillgång till elektroniska tidskrifter möjliggör även gallring av fysiska exemplar. E-media utgör en växande del av bibliotekens informationsresurser stod e-mediekostnaderna för 84 % av de totala mediekostnaderna, vilket är en ökning med 3 procentenheter gentemot föregående år. Behovet av, och kostnaderna för, elektronisk media fortsätter att öka. Som en följd av detta tog en arbetsgrupp fram ett förslag till ny gemensam finansieringsmodell för e-media. Den nya modellen kommer att bli ett viktigt verktyg för att garantera tillgång, kontinuitet och kvalitet för de centrala elektroniska resurser som är en förutsättning för forskning och utbildning vid Lunds universitet. LUB har också startat ett projekt för användarstyrt förvärv av e-böcker, kallat PDA (Patron-driven acquisition). Projektet syftar till att man exponerar fler titlar i systemen än man äger, och betalar endast för de som används. Tillgängligheten till samlingarna fortsätter att öka via digitalisering. Framför allt de unika fotosamlingar som finns på UB har digitaliserats och finns tillgängliga via bibliotekets bilddatabas. Möjligheten finns även för forskare och studenter att beställa digitaliserade artiklar ur UB:s tryckta tidskrifter via systemet LUBITO. Systemet fick under året en ny grafisk profil och generar i snitt runt 60 beställningar i månaden. Informationstjänster (system) Ett antal gemensamma system hanterar de fysiska och elektroniska samlingarna. UB ansvarar för drift och utveckling av

7 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE systemen, förvaltning sker i samverkan mellan LUB och andra delar av universitetet. Lovisa är den gemensamma bibliotekskatalogen för böcker, tidskrifter, doktorsavhandlingar, rapporter, e-böcker och e-tidskrifter. Katalogen hanterar lån ur samlingarna, men inte tidskriftsartiklar. Under året genomfördes en uppgradering med gott resultat, en övergång till nytt webbgränssnitt planeras också. Det integrerade söksystemet LUBsearch är en ingång till samtliga resurser, inkluderat sökning av tidskriftsartiklar. Systemet länkar även till material som inte ingår i samlingarna. Under året slutfördes implementeringsfasen av systemet och driftsfas har inletts. Avtalet med leverantören löper på 4 år, med möjlighet till förlängning. Karolinska institutets bibliotek avslutade driften av det nationella fjärrlånesystemet SAGA i slutet av Under året har arbetet med att ta fram ett alternativ för LUB pågått och i december driftsattes systemet BasILL. Även andra bibliotek i Sverige har visat intresse för systemet, och kommer att erbjudas en variant baserad på öppen källkod. Stöd till forskningen Behoven av att stärka samarbetet mellan biblioteken och forskarna har lett till att biblioteken i allt större utsträckning integreras i fakulteternas övriga forskningsverksamhet. Humanistiska och teologiska fakultetens bibliotek samt Juridiska fakultetens bibliotek deltog båda i RQ14, en undersökning som syftar till att utvärdera forskningsstödet på fakulteten. Medicinska fakultetens bibliotek har lanserat en tjänst innehållande leverans av litteratursökning, nyhetsbevakning och bibliometrisk analys med fokus på behovet av stöd inom dessa områden för fakultetens forskare. På Ekonomihögskolans bibliotek har man påbörjat rekryteringen av en bibliotekarie med särskilt ansvar för forskningsstöd. För att möta de ökade kraven att publicera i Open Accesstidskrifter har flertalet av biblioteken initierat forskarseminarier kring Open Access-frågor, något som på Lunds tekniska högskolas bibliotek gett uppskattning i deras LibQUAL-undersökning kring bibliotekens servicekvalitet. Forskare vid Lunds universitet registrerar sina publikationer i tjänsten Lunds universitets publikationer (LUP). Tjänsten har under året fått ett nytt sökgränssnitt vilket tagits väl emot. Antalet registrerade publikationer ökade jämfört med föregående år. En allt större andel av det publicerade materialet görs fritt tillgängligt i Open Access-form, och under året har mängden nedladdningar av fritt tillgängligt material ökat markant. Stöd till utbildning och lärande, samt lärandemiljöer Undervisning är fortsatt en betydande del av bibliotekens uppdrag. Trots att mängden undervisningstimmar totalt sjunkit något under året undervisade cirka 100 bibliotekarier inom LUB 8 % fler deltagare än föregående år. För att höja kvalitén på undervisningen genomgår medarbetare vid biblioteken kontinuerligt kurser i högskolepedagogik. LUB stod under året värd för konferensen Creating Knowledge VII. Konferensen riktade sig till alla som arbetar med utbildningsrelaterade frågor, främst lärare, forskare, studenter och bibliotekarier, och drog drygt 200 deltagare. Flera av biblioteken har även medverkat i ett projekt finansierat av Kungliga biblioteket, kallat Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens. Allt fler av bibliotekens användarkontakter sker på det virtuella planet, målet är att biblioteken ska vara närvarande där användarna finns. På UB planerar man att därför skapa en helt virtuell informationsdisk, där både chatt, telefon- och mailsupport ingår. Bibliotekens närvaro i de sociala medierna ökar också, med representation både på Facebook, Twitter och Instagram. Detta har möjliggjort för biblioteken att nå ut med sin verksamhet på nya sätt, och nå nya kategorier av användare.

8 8 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Universitetsbiblioteket I detta kapitel presenterar vi Universitetsbiblioteket. Vi beskriver hur organisationen och verksamheten fungerar, samt berättar om intressanta händelser som skett under året. 2.1 UNIVERSITETSBIBLIOTEKET I FÖRÄNDRING Universitetsbiblioteket (UB) är ett offentligt forskningsbibliotek och öppet för alla kategorier besökare. UB har uppdraget att bevara det nationella reservexemplaret av allt svenskt tryck, att fungera som nationell och internationell lånecentral, att tillhandahålla en plattform för publikationsregistrering, samt att vara ett gemensamt studiecentrum för hela universitetet. Sedan 2012 har UB även uppgiften att samordna de gemensamma resurserna och aktiviteterna inom LUB. Liksom föregående år har verksamheten på UB präglats av omorganisation, samgående, ombyggnad och flytt av samlingar. Ny organisation Under året har den organisationsförändring som startade 2012 slutförts. Förändringen innebär ett samgående mellan de två delar av verksamheten som tidigare benämnts UB Helgonabacken (UBH) och UB Tornavägen (UBT f.d. Biblioteksdirektionen). Den nya organisationen gäller från 3 april Syftet med organisationsförändringen är dels att vara förberedd på framtidens behov av biblioteksverksamhet, dels att använda medarbetarnas kompetens på bästa möjliga sätt. De viktigaste punkterna i den nya organisationen är: att skapa ett tydligt vi på såväl UB som i hela biblioteksnätverket att skapa en organisation som är dimensionerad i relation till arbetsuppgifter och personella och ekonomiska resurser att få en tydlig organisationsstruktur med utgångspunkt i uppdraget och med beredskap inför framtiden att hitta ännu effektivare arbetsflöden, undvika parallella arbetsprocesser och dubbla spår UB:s nya organisation består av fem avdelningar, som var och en leds av en avdelningschef. Under varje avdelning finns ett flertal verksamhetsområden, som vart och ett leds av en verksamhetsansvarig. Tvärgående team arbetar med arbetsuppgifter som spänner över flera avdelningar. Ombyggnation och materialflytt För att verksamheten ska kunna koncentreras till byggnaden på Helgonabacken behöver nya kontorslokaler inredas i utrymmen som tidigare innehållit samlingar av olika slag. Plan 5/7 som tidigare huserat vardagstryck har nu tömts och materialet flyttats till en ny depå. Samtidigt har det stora depåprojekt som initierades under 2012 slutförts hyllmeter material har flyttats från fem olika depåer och samlokaliserats på Arkivcentrum Syd. De gamla depåerna har sagts upp, vilket har medfört vissa besparingar i form av dubbla hyror. Nytt fjärrlånesystem Det nationella fjärrlånesystemet SAGA avvecklades vid årsskiftet. Under året har därför stor vikt lagts vid att utveckla ett ersättningssystem, kallat BasILL. Utvecklingen har skett i samarbete mellan UB:s avdelning för IT och support och representanter från arbetsgruppen för fjärrlån inom biblioteksnätverket LUB. Digitalisering Under året har digitaliseringsverksamheten successivt byggts ut, och UB förbereder sig bland annat på att flytta över tidigare digitaliserat bildmaterial till portalen Alvin. Portalen utvecklas i samarbete med Uppsala UB, Linköpings stiftsbibliotek och Göteborgs UB. Avdelningen för Samlingar har drivit ett antal större digitaliseringsprojekt, som bl.a. rört kartorna i De la Gardieska arkivet samt Per Bagges och firma Kurt Hagbloms fotosamlingar. 2.2 AVDELNINGEN FÖR FORSKNINGS- OCH STUDIESERVICE Avdelningens uppdrag är att ansvara för de funktioner och miljöer där vi möter forskare, lärare, studenter och allmänhet. Avdelningen ansvarar för den dagliga kontakten och servicen till målgrupperna samt för UB:s depåer och lånehantering. Avdelningen ansvarar också för stöd till forskningen inom LU genom bibliometriskt stöd, publiceringsstöd och stöd inom Open Access-frågor. Avdelningen arbetar också med att tillgängliggöra det material som digitaliseras inom UB. Målet för avdelningen är att bedriva verksamhetsutveckling och effektiviseringar i det löpande arbetet inom de ansvariga funktionerna. Dessutom ska avdelningen aktivt lyssna in och vända sig till sina målgrupper för att uppnå samsyn i det dagliga arbetet och på lång sikt. Tre verksamhetsområden är verksamma inom avdelningen: Cirkulation, Biblioteksservice samt Vetenskaplig kommunikation. Avdelningen bestod vid verksamhetsårets slut av 22 medarbetare (20,56 heltidsekvivalenter), samt ett antal tim- och projektanställda Verksamhetsområde Cirkulation Efter ca 16 månaders arbete slutfördes en stor bokomflyttning, då hyllmeter material flyttades till ett nytt magasin med kompakthyllor på Arkivcentrum Syd. Materialet flyttades dels från Helgonabacken, dels från fyra depåer, som nu sagts upp. Två medarbetare på Cirkulation har delat ansvaret för projektet. En flyttfirma anlitades för lastning, transport och uppsättning. I övrigt ingår framtagning och uppsättning av beställt och återlämnat material i den löpande verksamheten. UB har stora delar av sitt bestånd inom stängda magasin och depåer, vilket innebär att mycket måste beställas fram av låntagaren. Krav- och fakturahantering för utlånat material som inte återlämnas i tid och därmed går till räkning hanteras också inom verksamhetsområdet.

9 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE UB tillhandahåller reservexemplaret av det nationella pliktexemplaret och är ålagt att tillhandahålla det för lån nationellt och internationellt. Inom avdelningen Cirkulation arbetar man därmed löpande med fjärrlånehantering för detta ändamål. Under 2013 avslutades det system man tidigare använt för hantering av fjärrlån inom LUB och man införde ett nytt system som kan utföra motsvarande funktioner. En arbetsgrupp inom LUB samarbetade med programmerare inom UB, som ansvarade för utvecklingen av det nya systemet. Tidskriftsartiklar som inte finns elektroniskt, men som UB har i sina tryckta samlingar, kan beställas via tjänsten LUBITO. Materialet plockas fram av medarbetare på cirkulation och lämnas vidare för digitalisering. Under 2013 levererades 751 artiklar via denna tjänst till användarna Verksamhetsområde Biblioteksservice Verksamhetsområdet ansvarar för UB:s informationsdisk, studiemiljö och pedagogiska verksamhet. Under 2013 tillkom en extern chatt som hanteras av verksamhetsområdet, och antal ärenden via chatt har stadigt ökat under året. I september påbörjade Bibliotekservice ett tvärgående projekt för att utveckla en virtuell informationsdisk. Syftet är att införa en virtuell bemanning för inkommande ärenden med hjälp av ett ärendehanteringssystem, att effektivisera UB:s hantering av inkommande ärenden och att tillhandahålla flera olika kommunikationskanaler för UB:s användare. Projektet beräknas gå över i drift hösten Sommaren 2013 påbörjades också, i samarbete med CED (Centre for Educational Development) och Samhällsvetenskapliga biblioteket, ett projekt att utveckla stöd och verktyg för lärare att producera pedagogiskt material som e-bok. Projektet finansieras med EQ11-medel och ska slutrapporteras sommaren Det presenterades på en workshop på konferensen Creating Knowledge i augusti 2013, samt på LU:s pedagogiska utvecklingskonferens i oktober. Biblioteksservice deltog i det LUB-gemensamma Bemötandeprojektet, ett projekt för att sätta igång en aktiv dialog kring bemötande inom LUB och utveckla en gemensam plattform för bemötande. Biblioteksservice ansvarar också för verksamheten i den öppna samlingen, där ett större gallringsprojekt avslutades Verksamhetsområdet är representerat i LUB:s arbetsgrupp för Bibliotekens roll i lärandet och i funktionsgruppen för Tillgänglighet Verksamhetsområde Vetenskaplig kommunikation Inom området Vetenskaplig kommunikation driver UB olika tjänster och arbetar med frågor kring vetenskaplig kommunikation, Open Access (OA), e-publicering och publikationsanalys. Verksamhetsområdet har återkommande undervisning i användning av LUP, publikationsanalys och OA som en del av kompetensutvecklingen inom Lunds universitets bibliotek och förmedlar information och ger stöd på olika nivåer inom universitetet. Stöd till publicering i OA-tidskrifter För att uppmuntra OA-publicering har Lunds universitet sedan 2008 avsatt medel till central betalning av publiceringsavgifter. I takt med att allt fler seriösa och etablerade förlag satsar på OAutgivning, och mot bakgrund av finansiärers ökade OA-krav, har vi märkt ett kraftigt ökat intresse från forskare för fonden.

10 10 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE fick UB 2,5 miljoner kronor i sin budget avsatt till publiceringsstöd. Fonden betalar 50 % av en forskares APCavgift (article-processing charge). Under året finansierades 264 artiklar genom fonden. Lunds universitets publikationer (LUP) LUP är en central tjänst för registrering och publicering av forskningspublikationer. Under året har poster registrerats i systemet, en ökning från föregående år med ca 400 poster. I LUP Student Papers registrerades examensarbeten. Totalt fanns vid årets slut poster registrerade i systemet. LUPgruppen vid verksamhetsområdet har under året varit delaktiga i införandet av ett nytt sökgränssnitt, LUP Search, som ett komplement till sökfunktionen på de centrala LU-sidorna, samt deltagit i utvecklingen av en statistikmodul i LUP. Verksamhetsområdet har även deltagit i CRIS-projektet (Current Research Information System) med rådgivning och expertis kring publiceringsrelaterade frågor och tekniskt stöd kring inventering av LUP och befintliga CRIS-system. och fördelning av forskningsmedel. En annan sida av denna verksamhet är också undervisning, där verksamheten varit aktiv inom ABM-utbildningen och LTH:s doktorandkurser här i Lund, samt på B&I-utbildningen vid Linnéuniversitetet. Vid sidan av analyser och rådgivning finns också verksamheten representerad i nationella arbetsgrupper kring bibliometri, vetenskaplig kommunikation och utvärdering av forskning. Den har också varit delaktig i olika granskningsuppdrag av allt ifrån vetenskapliga artiklar och konferensbidrag, till ledamotsskap i betygsnämnden vid en disputation i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. 2.3 AVDELNINGEN FÖR IT OCH SUPPORT Avdelningen för IT och support ansvarar för utveckling, drift, support och förvaltning av UB:s system och digitala resurser. Avdelningen har två verksamhetsområden, Support och service och Drift och utveckling. Under verksamhetsåret har avdelningen bestått av 14 medarbetare. Ökad fri tillgänglighet (Open Access) Av de forskningspublikationer som registrerades i LUP under året har ungefär 15 % gjorts fritt tillgängliga. Det totala antalet fria publikationer i LUP är nu Vi ser ett växande antal friköpta så kallade hybridartiklar från LU-forskare i Web of Science och märker ett ökat intresse hos universitetets tidskriftsredaktioner att i större utsträckning publicera sina tidskrifter i OA-form. Vårt arbete fortsätter med att förenkla verktyg och arbetsflöden för Lunds universitets forskare, ett arbete som blir allt viktigare i takt med att ett växande antal forskningsfinansiärer kräver Open Access. Antalet nedladdningar av fri fulltext fortsätter att öka. Under året gjordes knappt tre miljoner nedladdningar ur LUP, en ökning med cirka 40 % från föregående år. Bibliometri och utvärdering Bibliometriverksamheten ser en fortsatt ökning av uppdrag av skiftande slag. Beställningar av analyser av publiceringsverksamhet, citeringsimpact och forskningssamarbete inkommer från allt från individuella forskare och forskargrupper till fakultetsoch universitetsledning. Bland de större arbetena under 2013 ser vi en omfattande analys av Juridisk fakultet i anslutning till dess arbete med RQ14-utvärderingen samt en utvärdering av forskningsområdena inom Vårdforskningscentrum Syd. Till de nya typerna av uppdrag ser vi bl.a. beställningar från rektor om samarbetsanalyser som underlag inför planering av besök vid andra lärosäten, samt en ökning av hjälp med analyser till individuella forskare inför ansökningar om forskningsmedel. Verksamheten bidrar även med bibliometriskt underlag inom ramen för den medicinska fakultetens projekt State of the Research där forskare erbjuds ett paket av olika typer av analyser utifrån deras forskningsområde. Till analysverksamheten kommer också den rådgivande funktionen, där vi bidrar med bibliometrisk kompetens till universitets- och fakultetsledning, biblioteken i LUB-nätverket och forskare och forskargrupper kring frågor om bibliometriska analyser och analysverktyg, utvärdering av forskning Verksamhetsområde Support och service I verksamhetsområdet Support och service ingår förutom daglig IT-support till UB:s medarbetare också all verksamhet som utförs av UB-media, d.v.s. reproduktion, kopiering och digitalisering av UB:s samlingar. UB-media utför också arbete över disk till UB:s användare. Det kan röra sig om kopiering och inbindning av studentuppsatser men också digitalisering av foton, bilder mm. Under året har verksamhetens servicenivå justerats något, och anpassats till UB:s arbete med digitalisering av de egna samlingarna. Detta har framförallt gällt diskens öppettider som har dragits ner marginellt. Under året blev universitetets upphandling av leverantör av kopieringsmaskiner klart och avdelningen kunde göra ett antal avrop på avtalet och ersätta ett antal multifunktionsskrivare (skrivare, kopieringsmaskin och skanner). Det nya avtalet innebar också en ny lösning för betalning av utskrifter och kopior och UB blev en pilotinstallation av den nya print- och betallösningen. Under december installerades och testades all utrustning för att kunna gå i drift i januari Tills vidare kör den nya print- och betallösningen parallellt med den gamla. Avdelningen har också under verksamhetsåret avropat och installerat två utlåningsmaskiner från Axiell, stationer där låntagare själva kan registrera sina boklån. UB är sedan länge en del av LDC:s EGA-koncept och i den publika delen av biblioteket levererar LDC studentdatorer. Avtalet med LDC är en helhetslösning, d.v.s. både hårdvara och mjukvara men också all support levereras av LDC Verksamhetsområde Drift och utveckling Inom verksamhetsområdet Drift och utveckling arbetar programmerare, bibliotekarier och IT-tekniker med drift och utveckling av våra gemensamma system varav bibliotekssystemet Lovisa och publiceringssystemet LUP är de två tyngsta. Under året har mycket tid lagts på att utveckla ett helt nytt system, BasILL, som är ett system för hantering av LUB:s alla inoch utgående fjärrlån. Systemet har kopplingar till flera andra system, både egna (exempelvis Lovisa) och andras (exempelvis

11 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE LIBRIS) och är på det viset relativt komplicerat och kräver gott samarbete med andra. Systemet togs i drift i december 2013 och ersätter ett system (SAGA) som Karolinska institutets bibliotek har utvecklat och drivit under lång tid men som avvecklades vid årsskiftet. BasILL har rönt intresse från andra bibliotek och ett samarbete har inletts med Göteborgs universitetsbibliotek som vill använda systemet. Systemet kommer att erbjudas andra som open source, öppen källkod. Förutom nyutveckling av BasILL har avdelningen också arbetat intensivt med utveckling av existerande system. I LUP har ett helt nytt publikt gränssnitt tagits fram och det har blivit mycket väl mottaget både sökningar och nedladdningar har ökat sedan det nya gränssnittet tagits i drift. För att möta universitetets och användarnas behov av publiceringsverksamhet vid LU har en helt ny modul för statistik tagits fram. Utveckling har också gjorts i våra andra system, LUBITO, Plictus, m.fl. En efterlängtad uppdatering av bibliotekssystemet har gjorts och i samband med uppdateringen har en helt ny servermiljö installerats av LDC. Serverbytet gick mycket bra och systemets prestanda har höjts avsevärt. Förhoppningsvis slipper vi i fortsättningen långa svarstider när trycket på systemet ökar, exempelvis vid terminsstart. Vid uppdateringen förbereddes systemet också för ett byte av användargränssnittet. Bytet är planerat till VT Under året har medarbetare också deltagit i olika projekt där Lovisa varit en viktig komponent, ett sådant är exempelvis PDA-projektet (Patron-driven acquisition). En del av avdelningens uppdrag är att driva och underhålla ett stort antal servrar. Lejonparten av servrarna finns i LDC:s serverhall. En del av servrarna svarar LDC för medan andra har vi eget ansvar för. Ett arbete som nu pågår inom avdelningen är en systemkartläggning och en inventering av servermiljön. Målsättningen med det arbetet är att dokumentera och säkra upp servermiljön, använda existerande hårdvara effektivt och säkerställa backup av viktig data. Vidare har vi för avsikt att dokumentera processer där vi är beroende av data in i våra system men också processer där andra är beroende av data från oss för sina system. Avdelningen har samarbete både inom LUB och LU, bland annat har UB en plats i Sam-IT och under verksamhetsåret har avdelningschefen för IT och support deltagit i Sam-IT-gruppens arbete. Vidare deltar medarbetare i olika projekt på olika nivåer inom LU, t.ex. SAM-webb. 2.4 AVDELNINGEN FÖR SAMLINGAR Avdelningen för Samlingar ansvarar för uppbyggnad, förvaltning och tillgängliggörande av de fysiska och digitala samlingarna. Den består av fyra verksamhetsområden: Handskrifter och specialsamlingar, Förvärv, Metadata och katalogisering, E-media. På avdelningen fanns under verksamhetsåret 42 medarbetare, motsvarande 34,15 heltidsekvivalenter samt ett antal visstidsanställda och externt finansierade medarbetare Verksamhetsområde Handskrifter och specialsamlingar Verksamhetsområdet ansvarar för handskrifter, personarkiv, bildsamlingar och äldre tryck ( 1800), samt för bokbinderi, bokvård och strategiska frågor kring digitaliseringsverksamheten. På handskriftssidan har förvärvet varit 24,9 hyllmeter, däribland arkiven efter ekologen Per Brinck, ekosofen Jan Danielsson, matematikern Lars Hörmander samt en tidig handskrift av konstnären Gösta Adrian-Nilsson. Specialläsesalen har haft besökare under året och lokala lån (handskrifter, bilder och äldre tryck). 214 fjärrlån och kopior har expedierats under året. Bokbinderi och bokvård har utfört bokvårdande åtgärder (bindningar, lagningar, plastningar och tillverkning av kapslar). Inom digitaliseringsverksamheten har ett antal pågående projekt fortskridit, däribland digitaliseringen av Per Bagges fotosamling, Firma Kurt Hagbloms fotosamling och De la Gardieska kartsamlingen. Totalt har bilder publicerats i UB:s bilddatabas under året. Parallellt med de externfinansierade projekten har UB även haft en löpande bevarandedigitalisering av skört arkivmaterial. I samarbete med Uppsala UB, Linköpings stiftsbibliotek och Göteborgs UB har UB deltagit i utvecklingen av den gemensamma portalen Alvin, som planeras att tas i drift under Alvin utgör en gemensam teknisk plattform för såväl registrering av handskriftsmaterial som publicering av digitaliserat material. Alvin kommer att ersätta såväl arkivdatabasen Ediffah som UB:s lokala bilddatabaser Verksamhetsområde Förvärv Enligt lagen om pliktexemplar av dokument ansvarar UB för det nationella reservexemplaret och ska ta emot, bevara och tillgängliggöra ett exemplar av i stort sett allt som publiceras i Sverige eller på svenska. Det gäller allt från monografier, tidskrifter, dagstidningar, karttryck till okatalogiserat tryck som t.ex. affischer, årsredovisningar, förenings- och företagstryck, programblad och tidtabeller. Förvärv bedömer innehållet i de lagstadgade pliktförsändelserna. Ej anlänt tryck från leverantörer som inte följer lagen reklameras. Förvärv effektuerar beställningar av dagstidningar (främst mikrofilm), karttryck samt okatalogiserat tryck. Verksamhetsområdet har tre sektioner Svensktryck, Vardagstryck och Dagstidningar tog Förvärv emot försändelser. Det svenska trycket växte med 650 meter, bl.a böcker, lika många tidskriftshäften och rullar med mikrofilmade dagstidningar. Under året besökte Förvärv tryckeriet Exakta i Malmö och Pligtafleveringsafdelningen på det Kongelige bibliotek i Köpenhamn. Vid årets möte i nationella Arbetsgruppen för pliktleveransfrågor i Stockholm besökte Förvärv KB:s avdelningar för vardagstryck och för dagstidningar. Förvärv har också tagit emot studiebesök från Exakta, ett gymnasiebibliotek samt femton medarbetare från KB:s vardagstryck. I oktober arrangerade Förvärv och Handskrifter och specialsamlingar en temadag på UB för redaktörer och hembygdsforskare i Skånes hembygdsförbund.

12 12 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Verksamhetsområde Metadata och katalogisering Verksamhetsområdet ansvarar för katalogisering av tryckt och elektroniskt material. Böcker och tidskrifter katalogiseras i LIBRIS och förs över till det lokala bibliotekssystemet Lovisa och söksystemet LUBsearch. Den största delen av verksamheten omfattar katalogisering av det svenska pliktmaterialet. Det totala antalet katalogposter för tryckt material under 2013 var För att öka sökbarheten av UB:s fysiska samlingar fortsatte i något högre takt än under förra året retrokatalogiseringen av kat-58, en kortkatalog över UB:s samlingar , och katalogiseringen av UB:s Äldre Samling, dvs. böcker tryckta före år Personal från verksamhetsområdet har under året arbetat med migrering av vardagstryckets tidskriftsposter från en egen databas till LIBRIS. För att öka sökbarheten av e-media utförs en metadataberikning av e-mediaposter. Verksamhetsområdet ansvarar även för bibliografiskt underhåll av det lokala bibliotekssystemet Lovisa för att säkra katalogens bibliografiska kvalitet Verksamhetsområde E-media Verksamhetsområdet ansvarar för drift, support och utveckling av söksystemet LUBsearch samt för systemet för administration av databaser, e-tidskrifter och e-böcker (Electronic Resource Management System, ERMS). Området tar hand om inkommande supportärenden och underhåller systemen så att de håller hög kvalitet. Utöver driftsorganisationen bedrivs också utvecklingsarbete inom systemen och bevakning av det nationella och internationella utvecklingsläget inom området. Verksamhetsområdet ansvarar vidare för samordning och administration av de centrala licensavtal för e-medier som finns inom Lunds universitets bibliotek. I det arbetet ingår information, samordning, hantering av kostnader kring avtalen och inköp/förhandling och bevakning av utvecklingen inom e-medier. En annan viktig del är att säkerställa tillgången till e-resurser i söksystem och LIBRIS, ett arbete som innefattar hantering av metadata, proxy och administration av länkserver. På uppdrag från det egna verksamhetsområdet, Samrådsgruppen för Elektroniska Medier (SEM), KB, Biblioteksrådet och LUB tar verksamhetsområdet ut olika typer av statistik. Under första halvåret hade verksamhetsområdet löpande möten med EBSCO för ett godkännande av leveransen av LUBsearch och under kvartal 1 fick vi in bibliotekskatalogen i LUBsearch. I slutet av maj skrev verksamhetsområdet på Site Acceptance-avtalet (SAT) för vår installation av EDS och därmed lämnade vi implementeringsfasen och gick in i driftsfas. Under året initierades en nordisk användargrupp för EDS (vår installation är LUBsearch) för att kunna trycka på och samordna våra önskemål gentemot vår externa leverantör EBSCO. Stockholms, Linköpings och Lunds universitet sitter i styrelsen. Verksamhetsområdet har vidare en lokal arbetsgrupp, Superuser-gruppen, där de flesta fakulteter finns representerade. 2.5 AVDELNINGEN FÖR SAMVERKAN Avdelningen ansvarar för samordnande funktioner inom LUBnätverket, internt inom UB och externt mot omvärlden. Avdelningen har två verksamhetsområden, Samordning och kvalitet samt Kompetensutveckling och kommunikation. I det senare ingår även pedagogisk utveckling och utställningsarbete. Avdelningen bestod vid verksamhetsårets slut av 5 medarbetare Verksamhetsområde Samordning och kvalitet Under året har ett förslag för ny struktur för arbets-, referens-, projekt- och funktionsgrupper i LUB-nätverket tagits fram. Målet är att effektivisera arbetsflödet och skapa en bättre samhörighet inom LUB. Den nya strukturen är planerad att införas under våren En av avdelningens uppgifter är att samordna LUB:s gemensamma arbete med uppföljning och utvärdering av verksamheten. Som en del av den årliga verksamhetsplanen antar Biblioteksstyrelsen en plan för kvalitetsarbetet. I planen för 2013 låg fyra projekt. Ett av dessa, en undersökning av forskares behov av biblioteksservice, avrapporterades i början av året. Projektrapporten fick stor uppmärksamhet, och resultatet har under året spridits i olika sammanhang, lokalt, nationellt och internationellt (se även arbetsgruppen för Vetenskaplig kommunikation). De övriga, två användarundersökningar och en utvärdering av bibliotekens pedagogiska arbete, planerades under 2013, för att genomföras under I slutet av året startades en seminarieserie, LUB-koll, med syftet att stimulera ett vetenskapligt, reflekterande synsätt inom LUB. Medarbetare inom hela LUB inbjuds till samtal med avstamp i en vetenskaplig artikel eller rapport. Som en del av ett samarbetsprojekt med Kungl. biblioteket och Kultur Skåne har avdelningen medverkat till att bygga upp en teknisk plattform för insamling, lagring och återrapportering av biblioteksstatistik. Redovisning av hela projektet kommer att ske under Ett annat exempel på regional bibliotekssamverkan är avdelningens medverkan i Kultur Skånes regionala biblioteksråd. Rådet leds av regionbibliotekarien, och består av representanter för folk-, skol-, högskole- och sjukhusbibliotek inom regionen. Gruppen hade fyra möten under 2013, och frågor som diskuterades var bl.a. fjärrlånesamarbete, litteraturutredningen, biblioteksöppet utan personal, skol- och sjukhusbibliotekens situation och kvalitetsarbete. Vid ett tillfälle gjorde LUB:s universitetsbibliotekarie Jette Guldborg Petersen en uppskattad presentation av LUB:s arbete med bemötande. Erasmus Mundus är ett EU-finansierat program för utbyte mellan europeiska universitet och högskolor och partners utanför Europa. Inom ramen för dess sydafrikanska gren EUROSA besökte två bibliotekarier från Cape Peninsula University of Technology under försommaren vårt biblioteksnätverk. Syftet var att studera kvalitetsarbete och kompetensutveckling i en nätverksorganisation, där geografiska avstånd och skillnader i kultur och resurser medför särskilda utmaningar. Deras arbete resulterade i en rapport. Besöket genomfördes i samarbete mellan LUB och universitetets Sektion för externa relationer Verksamhetsområde Kompetensutveckling och kommunikation Verksamhetsområdet ansvarar för att samordna kompetensutvecklingen inom LUB, för intern kommunikation inom UB och inom LUB (inkluderat webbansvar), bedriver pedagogisk utvecklingsverksamhet samt ansvarar för UB:s utställningar.

13 13 Kommunikation Under året har den tidigare Facebooksidan för bibliotekskatalogen Lovisa utvidgats till att omfatta hela UB:s verksamhet. UB:s Facebooksida lanserades den 1 december och startade med en adventskalender. Arbetet bedrivs inom en redaktionsgrupp som består av representanter från de flesta av UB:s verksamheter, och inläggsfrekvensen är 3 inlägg/vecka. Syftet med sidan är att erbjuda en kanal till bibliotekets användare genom att nyttja en redan väl använd plattform: i den senaste undersökningen Svenskarna och internet framgår att Facebook behåller greppet om svenskarna, 66 % av alla internetanvändare använder tjänsten. Även om spridningen sedan ett par år har stannat av ökar användandet fortfarande något i nästan alla åldersgrupper. Innehållet på UB:s Facebooksida består av information om våra resurser, presentation av vår kompetens, varvat med lättsammare inlägg kopplade till aktuella teman. I slutet av 2013 hade sidan 340 gillare. Pedagogisk utveckling Under våren arbetades det intensivt med förberedelserna inför konferensen Creating Knowledge VII, augusti. Verksamhetsområdet var representerat både i rollen som delprojektledare och som medlem i arbetsgruppen för marknadsföring. Medarbetarna ingick också under hösten i redaktionen för konferensens proceedings som publicerades i Nordic Journal for Information Literacy in Higher Education. Under hösten var verksamhetsområdet representerat i referensgruppen för den universitetsgemensamma utredningen av e-lärande och MOOCs. Under året ansvarade verksamhetsområdet för den kinesiska bibliotekarien och gästforskaren Changlin Xu från Xinjiang Agricultural University, Urumqi. Med stipendium från kinesiska staten var syftet att studera hur LUB bedriver sin undervisning för att få inspiration till den egna undervisningsverksamheten vid hemmauniversitetet. Changlin Xu höll fokusgrupper med bibliotekarier från Samhällsvetenskapliga och Medicinska fakulteternas bibliotek som tillsammans med litteraturstudier och intervjuer med andra relevanta personer vid LU utgjorde underlaget för hennes studie. Hon deltog även med en posterpresentation på konferensen Creating Knowledge VII. Under året deltog området också i det KB-finansierade projektet Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens (se Arbetsgruppen Bibliotekens roll i lärandet).

14 14 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Utställningar Under året har UB haft två större utställningar, 185 meter historia en utställning om De la Gardieska arkivet (21 mars 1 november 2013), samt Encountering the Other colonialism and identity in New Sweden and beyond (8 november maj 2014). Den senare sammanföll med en internationell konferens och arrangerades i samarbete med institutionen för arkeologi. För första gången har även en utställning producerats i samarbete med studenter på ABM-utbildningen, på temat Skandal. Denna utställning pågick mellan maj och november inne i biblioteket. Även ett antal mindre monterutställningar har visats upp under året. 2.6 AVDELNINGEN FÖR STAB OCH ADMINISTRATION Avdelningen ger administrativt stöd till verksamheten och ledningen och är därför involverad i en rad olika aktiviteter. I avdelningens uppgifter ingår övergripande ekonomi- och personalansvar. Andra uppgifter är fakturahantering, tjänstearkiv och lokaler, säkerhet och arbetsmiljö. Inom avdelningen samordnas interna planer och riktlinjer liksom inköpsfrågor och mötes- och konferensadministration. Man har tillsammans med verksamhetsområdet för kommunikation tillsatt en tvärgrupp som ansvarar för informationsflöden inom UB och till UB, t.ex. när det gäller information från LU. Avdelningen medverkar också i tvärgrupper för likabehandling och för administration och stöd till praktikanter, både utländska studenter via EU-projekt och svenska praktikanter. Avdelningen hade vid verksamhetsårets slut 9 medarbetare (7,87 heltidsekvivalenter) Verksamhetsområde Ledningsstöd Under staben ligger ledningsstöd som bl.a. sköter dokumenthanteringen för Biblioteksstyrelsen. Ledningsstöd fungerar även som ett projektkontor som ger administrativt stöd till UB:s alla projekt inkluderat ekonomi, personalallokering och tillgängliggörande i LU:s diarium. Även de projekt som initieras av biblioteksrådet kan få stöd av projektkontoret. Ledningsstöd arbetar också med strategisk kommunikation tillsammans med universitetsbibliotekarien för att få ut information till bland annat LUB-nätverket Verksamhetsområde Personal På UB arbetade vid verksamhetsårets slut totalt 93 personer varav 48 kvinnor och 45 män. Lönemässigt har kvinnorna ett knappt försprång. UB har under året följt jämställdhetsplanen för Denna följer universitetets jämställdhetspolicy. Tonvikten läggs på rekrytering, befordran, personalsammansättning, ledarskap, lönestruktur och sexuella trakasserier. I arbetet med att forma en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö spelar UB:s HMS-kommitté (kommittén för hälsa, miljö och säkerhet) och skyddsombuden en viktig roll. UB har en treårig arbetsmiljöpolicy som följer universitetets policy. redovisningen uttrycks genom att det finns tre kostnadsställen. Ekonomierna för dessa tre områden hålls åtskilda. Ekonomi UB:s totala utfall per den 31 dec 2013 slutade med ett positivt resultat på 2,6 miljoner kronor och med en omslutning på anslag 118 miljoner kronor varav 8,9 miljoner kronor i omställnings- och depåmedel, samt externa medel på 8,4 miljoner kronor. Den ordinarie verksamheten visar på ett resultat på +884 tusen kronor i förhållande till den balanserade budgeten. Lönekostnaderna ligger 2,5 miljoner kronor över budget vilket bl.a. kompenseras av att det inkommit ett extraanslag på 1,6 miljoner kronor från förvaltningen. Dessa medel är en del av ett större anslag som UB kommer att få för att möjliggöra samgåendet UBH-UBT. När det gäller e-media så slutade resultatet positivt, 1,7 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror på att UB fått en återbetalning från KB på 2,8 miljoner kronor av tidigare betalda medel, en s.k. valutadifferens. Kostnader för UB:s depåer var under 2013 mycket hög, ca 13 miljoner kronor. Depå-projektet nådde då sin kulmen med ett flertal dubbla hyror under flytt och med stora investeringar på Traktorvägen. Lokaler Ombyggnationen av våning 5 / plan 7 till kontor närmar sig. Under 2013 har våningsplanet tömts på allt vardagstryck och likaså har vinden (våningen ovanför) tömts. Där ska ventilationsutrustning och isolering installeras. Materialet på plan 5/7 har flyttats till den nya stora depån på Gunnesbo. Parallellt med ombyggnaden kommer det att installeras sprinkleranläggning i huset. Anläggningen är av en modern typ som inte utgör de gamla vattensprutande typernas fara för böcker. Allt är under 2013 förberett för dessa projekt som påbörjas i början av Hela det gamla huset och allt publikt utrymme på entréplanet kommer att ingå i detta brandskydd. Ombyggnationen finansieras med särskilda medel från förvaltningen avseende samgåendet UBH och UBT. Depåprojektet som går ut på att lämna små, gamla och dåliga depåer har under 2013 slutförts. Nu koncentreras depåerna till Gastelyckan för katalogiserat material, Traktorvägen för vardagstrycket och Hög för dagstidningar. De andra depåerna, sex stycken, är uppsagda och vi slipper nu de dubbla hyror som varit fallet under omflyttningarna. De sex gamla är: Hög hyllförråd, Oket på Gunnesbo, Sparta I och II, Studiecentrum Norr (gamla UB2) samt Väduren. UB har ett bemannat vaktmästeri, vars uppgifter består av allmänt underhåll, transporter, posthantering, lokalfrågor och säkerhetsfrågor. Vaktmästeriets förman är också UB:s miljösamordnare Verksamhetsområde Ekonomi och lokaler Sedan 1 januari 2013 har UB Tornavägen och UB Helgonabacken en samlad ekonomihantering vad avser hela verksamheten. UB:s verksamhet är uppdelad i tre verksamhetsområden, vilket i

15 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Fakultetsbibliotek I detta kapitel presenterar vi biblioteken vid Lunds universitets fakulteter, samt de bibliotek som ligger utanför fakultetsorganisationen och tillhör Lunds universitets särskilda verksamheter, och som ingår i biblioteksnätverket LUB. 3.1 EKONOMIHÖGSKOLANS BIBLIOTEK Verksamheten vid Ekonomihögskolans bibliotek bygger på Lunds universitets strategiska plan och planens huvudområden informationstjänster, stöd till forskning, stöd till utbildning och lärande och fysiska och virtuella lärandemiljöer. Under året påbörjades rekrytering till tjänsten som ansvarig bibliotekarie för forskningsstöd som har varit vakant en tid. Antalet besökare i biblioteket har fortsatt minska, men studie- och grupparbetsplatserna är väl använda. För forskarnas del har tillgång till det elektroniska biblioteket inneburit allt mindre behov av att besöka det fysiska biblioteket. Lånen har minskat, men efterfrågan på kursböckerna är fortsatt stor. Tidskriftslån är numera sällsynta. Gallringen av tryckta böcker har fortsatt under året. Det rör sig om gamla upplagor, dubbletter och material som även finns på andra bibliotek inom Lunds universitet. Även tidskriftsbeståndet ses kontinuerligt över för att minska behovet av depåläggning. Under året tog alla institutioner på Ekonomihögskolan, utom Statistiska institutionen, del av bibliotekets undervisning. Biblioteket har bedrivit undervisning på grund- och fortsättningskurser och inför kandidat- och masteruppsatser. Antalet undervisningstillfällen ligger kvar på samma nivå som tidigare, men med ett något större deltagarantal. Utöver beställd undervisning erbjuder biblioteket också tjänsten boka en bibliotekarie som har haft en ganska hög användning de senaste åren. Denna tjänst utnyttjas av både studenter, doktorander och forskare. Personalen består av sex bibliotekarier, samtliga är engagerade i arbetsgrupper och funktionsgrupper inom sina respektive arbetsområden och i flera utvecklingsprojekt inom Lunds universitets bibliotek. På kvällar och lördagar bemannas biblioteket av timanställda studenter. Biblioteksnämnden utgör samråds- och beslutsorgan när det gäller biblioteksfrågor för institutionerna och studenterna. Nämnden är ett utskott till Ekonomihögskolans styrelse. Biblioteket omsätter 5,2 miljoner kronor, varav personalkostnader är cirka 3,2 miljoner kronor och förvärvskostnader cirka 1,4 miljoner kronor. Inköp av tryckta böcker och tidskrifter minskar och två tredjedelar av bibliotekets förvärvsbudget går numera till elektroniska resurser. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets webbplats. 3.2 HUMANISTISKA OCH TEOLOGISKA FAKULTETERNAS BIBLIOTEK Biblioteksverksamheten inom fakulteterna för humaniora och teologi är samlad i en organisatorisk enhet, HT-biblioteken. Biblioteken är stödverksamhet för fakulteternas forskning och utbildning samt en resurs för allmänheten. Organisationen leds av fakultetsbibliotekarien som är direkt ansvarig inför dekanus. HT-biblioteken består av sex enheter; Arkeologiska biblioteket, CTR-biblioteket, Filosofiska biblioteket, Historiska biblioteket, SOL-biblioteket och Wrangelbiblioteket. HT har även verksamhet på Campus Helsingborg och samarbete med biblioteket där är under uppbyggnad. HT-biblioteken är välbesökta, 2013 hade de tre största biblioteken besök. På biblioteken finns 469 studieplatser i olika miljöer. De fysiska biblioteken med sina tryckta samlingar är viktiga inom fakulteternas ämnesområden. Av fakultetsbiblioteken har HT-biblioteken den största samlingen tryckt material, 2013 fanns det cirka böcker registrerade i bibliotekssystemet vilket är mindre än förra året. Att antalet gått ned hänger ihop med en omfattande genomgång av samlingarna. Utlånen ur den egna samlingen är omfattande, 2013 gjordes utlån ( som initiala lån). Därtill tillkommer lån av okatalogiserat material som inte syns i statistiken. Förutom de tryckta samlingarna utgör även de elektroniska en viktig del av bibliotekets stöd till forskning och lärande, under året köptes t.ex. flera stora databaser in. Även fjärrlån av böcker är av central betydelse för HT-biblioteken och personalen har varit mycket aktiva under året med att delta i utvecklingen av ett nytt fjärrlånesystem. Den pedagogiska verksamheten är omfattande. Under 2013 gavs 355 timmar schemalagd undervisning för studenter. Dessutom utförs ytterligare undervisning på Campus Helsingborg av personal på detta bibliotek. HT-biblioteken har även annan undervisning, individuell handledning, workshoppar och sökverkstäder för områdets studenter och personal. Under året har nya former för att fånga upp studenter som inte tagit del i undervisningen prövats vilket är ett arbete som kommer att fortsätta att utvecklas. Under året har ytterligare tre av de undervisande bibliotekarierna genomgått den högskolepedagogiska introduktionskursen. Bibliotekens stöd mot forskning är ett av de prioriterade arbetsområdena. Biblioteket har förutom det redan etablerade arbetet även bland annat stöttat upp ett större projekt om organhandel och utvecklat sin programverksamhet för doktorander och forskare. Ett samarbete med S-fakultetens bibliotek har tagit form för att säkerställa att doktorander och forskare placerade på Campus Helsingborg får stöd och samarbetet har även spillt över på verksamheten i Lund. Under året har HT-bibliotekets forskningsstöd utvärderats inom ramen för HT RQ14. Under 2013 har en ny webbplats lanserats. Inför höstterminen startade HT-biblioteken även en facebook-sida. Syftet är att på ytterligare ett sätt nå ut till bibliotekens användare, i första hand studenter, med information om verksamhet och resurser.

16 16 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Sommaren 2014 flyttar fem av de nuvarande enheterna samman i det nya LUX-biblioteket. Inför flytten är det ett pågående arbete att gå igenom de nuvarande samlingarna och även en översyn av arbetsstrukturen inom HT-biblioteken har inletts för att anpassa arbetet till att organisationen snart har två och inte sex enheter. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets webbplats. 3.3 JURIDISKA FAKULTETENS BIBLIOTEK Juridiska fakultetens bibliotek är en nära och integrerad stödfunktion till Juridiska fakultetens forskning och utbildning. Under året har verksamheten utöver och inom kärnuppdragen att arbeta med att tillgängliggöra informationsresurser inom rättsvetenskap samt stödja forskning och lärande, fokuserat på forskningsutvärderingen RQ14, verksamhetsutveckling och samarbetet inom LUB, samt att jämföra utvärderingsmetoder för undervisning i informationshantering. Stöd till forskning Biblioteket har ingått i fakultetens styrgrupp för RQ14. I RQ14 på Juridiska fakulteten används både kvalitativa och kvantitativa metoder för att utvärdera forskning och publicering av forskningsresultat. Biblioteket har bidragit med praktiskt arbete kring båda metoderna samt med analys av de kvantitativa delarna. I arbetet har ingått att ta fram siffror över Juridiska fakultetens publicering de senaste 5,5 åren, en sammanställning av externa medel för forskning samt en benchmarking i förhållande till Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet. I början av året deltog en av medarbetarna i biblioteket i externa presentationer av resultaten från det LUB-gemensamma utvecklingsprojektet Undersökning av forskares behov av biblioteksservice. Resultaten presenterades på två internationella konferenser, i Helsingfors och i Rom. Stöd till utbildning och lärande Undervisning har spelat en fortsatt central roll för bibliotekets verksamhet under året. En av bibliotekets medarbetare har tillsammans med kollegor inom LUB, GUB och ett skolbibliotek i Göteborg deltagit i ett gemensamt projekt för att jämföra olika utvärderingsmetoder för undervisning i informationshantering. Tillgängliggörande av informationsresurser inom rättsvetenskap Tillgången till e-resurser inom rättsvetenskap har fortsatt att öka under året. Biblioteket har bl a startat prenumerationer på fem delar av Lexino; rättsanalyser till Rättegångsbalken, Brottsbalken, Föräldrabalken, Avtalslagen och Lagen om skiljeförfarande. Juridiska biblioteket har även startat prenumerationer på två databaser med innehåll från nya rättsområden för biblioteket; Agis Plus Text (Australien) och China Law Online (Kina) samt har förstärkt tillgången till nordiskt material med Danska Karnov. Juridiska biblioteket deltog under hösten i det LUBgemensamma PDA-projektet (Patron-driven acquisition) för att utvärdera förvärvsmetoden för inköp av e-böcker. Projektet löper även under vårterminen Samarbete och omorganisation av nätverket LUB Under året har sammanslagningen av de två delarna UB Helgonabacken och UB Tornavägen inom LUB genomförts. Nätverket arbetade under 2013 bland annat med en ny strategisk plan för LUB samt hur samarbetsformerna ska se ut i en plan för struktur, beslut och kommunikation. Fakultetsbibliotekarien har under året deltagit i flera arbetsgrupper kring LUB:s verksamhetsutveckling och strategier. Av dessa kan nämnas grupper som har arbetat med och tagit fram en ny finansieringsmodell för e-media, strategi för forskarstöd, hur enheter utanför fakultet ska anslutas till LUB, en ny strategisk plan samt ny struktur för LUB. Det LUB-gemensamma Bemötandeprojektet arbetade under höstterminen med bemötande av både kollegor och biblioteksanvändare. Projektet initierade ett långsiktigt arbete som ska leda fram till en gemensam värdegrund för bemötande. En av medarbetarna vid Juridiska biblioteket arbetade i projektgruppen och samtliga medarbetare deltog i något av de olika kurstillfällena. Personal Juridiska fakultetens bibliotek har 6 heltidsanställda bibliotekarier, samt amanuenser och timanställda studenter som sköter cirkulation och bokuppsättning. Timanställda studenter arbetar även som så kallade datalärare eller peer-teachers och håller övningstillfällen i juridiska databaser. Under årets fyra sista månader hade biblioteket en praktikant som arbetade främst med omflyttning av hylluppställningar och katalogisering. Arbetet med RQ-14 innebar också att biblioteket anställde en vikarie med omfattningen 40 % för att frigöra tid för arbete med bl a den bibliometriska analysen i forskningsutvärderingen. Ekonomi Juridiska fakultetens bibliotek hade en omsättning på drygt 12 miljoner kronor (inkl personal, lokaler och drift) under KONSTNÄRLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK Biblioteken vid konstnärliga fakulteten har till uppgift att stödja fakultetens studenter, forskare och lärare. Verksamheten vid biblioteken präglas av flexibilitet, hög servicenivå och professionellt bemötande. Biblioteksverksamheten består av tre institutionsbibliotek med musik-, konst- och teaterinriktning. Vi strävar efter att ge alla studenter vid konstnärliga fakulteten samma bibliotekserbjudande och försöker samarbeta kring detta institutionerna emellan. Bibliotekets personal har under året deltagit i de årliga konferenserna IAML (International Association of Music Libraries) och ARLIS /Norden (Art Libraries Society), Bokmässan samt Konstnärliga forskarskolans nätverksträff för bibliotekarier. Teaterhögskolans bibliotek Vid årets början anställdes en bibliotekarie på 30 % och detta bibliotek ingår nu tillsammans med Musik- och Konsthögskolans bibliotek i LUB:s nätverk. Teaterhögskolans bibliotek har påbörjat arbetet med att lägga in sitt material i LIBRIS och har utvecklat en ämnesguide med hjälp av verktyget CampusGuides.

17 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Konsthögskolans bibliotek Konsthögskolans bibliotek har en deltidsanställd bibliotekarie (70 %) men håller öppet varje dag. Under det gångna året har vi bland annat katalogiserat en omfattande donation, gallrat och magasinerat en hel del tidskrifter och böcker, samt utvecklat en campusguide som just nu fungerar som utgångspunkt i det pedagogiska arbetet. Vårt förvärv fortsätter att växa och vi har fortsatt att köpa in med användarförslag som grund i första hand. Musikhögskolans bibliotek Musikhögskolans bibliotek har två heltidsanställda bibliotekarier samt en bibliotekschef på 75 % som arbetar resterande 25 % som fakultetsbibliotekarie. Vi har en timanställd student som sköter bokuppsättning och praktiska sysslor. Under 2013 ökade antalet besök från till Biblioteket var öppet 33 timmar/vecka under 37 veckor. Det gångna året har präglats av ombyggnation, gallring, pedagogiskt arbete och olika åtgärder för att underlätta för våra besökare att navigera i våra samlingar. I en del av bibliotekets lokaler finns nu arbetsplatser för forskare och doktorander. Även studentkåren har fått lokaler i anslutning till biblioteket. Detta har resulterat i omflyttningar och gallring av tidskrifter och referensböcker. Ombyggnationen har gjort att våra besökare i större utsträckning använder biblioteket, både som studieplats och som mötesplats. En ämnesspecifik campusguide har utvecklats och används som utgångspunkt vid undervisning i informationssökning och uppsatsarbete. 3.5 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLAS BIBLIOTEK I Lunds tekniska högskolas bibliotek ingår följande bibliotek: Biblioteket för arkitektur och design, E-husets bibliotek, LTH Studiecentrums bibliotek, V-husets bibliotek, Fysik- och astronomibiblioteket, Kemicentrums bibliotek och Matematiska biblioteket. De tre sistnämnda tillhör även Naturvetenskapliga fakulteten. Biblioteken vid A-huset, E-huset, V-huset och LTH Studiecentrum har 9 medarbetare. Totalt inom LTH:s bibliotek finns 14 medarbetare (inkluderat personal vid de delade biblioteken). Vi har även timanställd personal som hjälper till att hålla öppet biblioteken under bland annat kvällar och helger. Vi har för fjärde gången genomfört en undersökning av vår service genom att använda oss av verktyget LibQUAL. LibQUAL används för att ta reda på användarnas uppfattning av bibliotekens servicekvalitet. Flertalet kommentarer visade att användarna har svårt att hitta och använda våra hemsidor, informationsresurser mm. Det resulterade i att vi under hösten tillsatte en arbetsgrupp som arbetade fram en gemensam hemsida för LTH:s bibliotek för att bättre möta användarnas behov. Biblioteken har under året försökt att utveckla vår närvaro i sociala medier med fler inlägg på Twitter vilket resulterat i många nya följare. På Studiecentrums bibliotek har vi ett stort antal besökare per dag vilket medför att det är många studenter som inte får en studieplats. Vi har haft problem med att studenterna bokat upp studieplatser genom att lägga sina personliga tillhörigheter på studieplatsen för att på så sätt boka platsen och sedan gå på föreläsning och när hen kom tillbaka så låg sakerna kvar

18 18 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 och hen kunde inta platsen. För att åtgärda de problemen fick vi i undersökningen förslag på att sätta ut p-mätare på varje plats så att studenterna ska kunna se när platsen blir ledig. Biblioteken har deltagit i, och en medarbetare har varit projektledare för, det för LUB gemensamma projektet om bemötande. Även i vår tidskriftsklubb har vi fokuserat på att läsa om och diskutera bemötande i olika former. Många kommentarer från användarna i LibQUAL handlade även om det trevliga bemötandet och den personliga servicen som de får på respektive bibliotek så vårt deltagande i bemötandeprojektet har förhoppningsvis gjort nytta. V-husets bibliotek flyttade under våren till Kemicentrum för att tillfälligt vara där tills V-huset är ombyggt och klart för inflyttning På fakulteten påbörjades det under hösten ett projekt: Examensarbetens kvalitet vid LTH. En av bibliotekets medarbetare har varit delprojektledare för delprojektet publicering och samverkan. Förhoppningsvis resulterar det i att fler studenter publicerar sina examensarbeten i LUP student papers men även att våra studenters examensarbeten lyfts fram på LTHs hemsidor. Tillsammans med Naturvetenskapliga fakulteten har vi genomfört sex stycken forskarseminarier med olika teman, som citeringsanalys och Open Access. I vår LibQUAL-undersökning fick vi bekräftelse på att seminarierna uppskattas av forskarna och att de gärna vill ha fler tillfällen. 3.6 MEDICINSKA FAKULTETENS BIBLIOTEK OCH IKT Biblioteks- och IKT-enheten växer. Enheten består numera av drygt 30 medarbetare: bibliotekarier, supporttekniker, servertekniker, webbprogrammerare, mediepedagog och forskningskommunikatör. Utvidgningen under 2013 berör främst etablering, samordning och utveckling av IT-tjänster och support till fakultetens medarbetare på BMC och Medicon Village. Avtalet kring bibliotekstjänster för sjukhusanställda vid SUS Malmö var i fokus under året. SUS eget bibliotek kommer att ansvara för verksamheten framöver och diskussioner har påbörjats om hur framtida service för fakultetens och SUS anställda på CRC/SUS Malmö ska se ut. Under året lanserades tjänsten The State of The Research till forskargrupper. Tjänsten utförs i samarbete med LU Innovation och verksamhetsområdet Vetenskaplig kommunikation på UB. Tjänsten innefattar bl.a. leverans av litteratursökning, nyhetsbevakning av selekterade forskningsområden och bibliometriska analyser. En uppföljningsstudie av LUB-rapporten om stöd till forskare har påbörjats, med fokus på medicinska fakultetens forskares behov av professionellt stöd från bibliotek och IKT. Enheten har i samarbete med forskare anpassat RedCap, ett forskningsdatahanteringssystem. Tjänsten erbjuds till intresserade forskargrupper inom fakulteten. Enheten har medverkat i Forskarutbildningens planering av pedagogiskt upplägg för en doktorandkurs i vetenskapligt skrivande som lanseras I samarbete med Forskarutbildningen har tre workshopar om eportfolio för forskarstuderande arrangerats. Enligt uppdrag från Forskarutbildningsnämnden genomfördes kursen Vetenskaplig kommunikation i teori och praktik 1,5 hp åtta gånger. I vanlig ordning har B&IKT genomfört ett stort antal undervisningsuppdrag. Enhetens undervisningstimmar för alla våra användargrupper uppgår till 690 timmar under 2013 med deltagare. Bildhanterings och posterkurser har fått gott genomslag och är kontinuerligt efterfrågade av de forskarstuderande. Under höstterminen 2013 erbjöds fristående kurser för studenter i referenshanteringsprogrammen RefWorks och EndNote. Dessutom har ett antal workshopar i verktyget CampusGuides hållits för lärare. Verktyget är ett alternativ till plattformen Mitt Kursbibliotek. Under året har kontaktbibliotekarierna arbetat med att utveckla interaktiva guider som ett stöd och komplement till undervisningen på grundutbildningarna. Guiderna handlar om vad en vetenskaplig artikel är, hur man hittar och bedömer artiklar samt övningar kring detta. Biblioteksverksamheten arbetar vidare med marknadsföring samt arbetet med synliggörandet och utvärdering av fakultetens egen kunskapsproduktion. Enhetens välbesökta webbplats, med drygt unika besökare under året, har omarbetats och en FAQ lanserades som ett komplement till webbplatsen, för att göra det lättare att hitta svar på vanliga frågor. Tillsammans med medarbetare från fakultetens pedagogiska enhet MedCUL har en arbetsgrupp under hösten tagit fram webbsidor riktade till lärare om digitala verktyg för lärande. Antalet LUP-poster med olika publikationstyper har ökat radikalt. Detta sammanföll med den centrala lanseringen av nya LU-webbsidor. Stöd i parallellpublicering håller jämn takt och används av författarna för att uppnå forskningsfinansiärernas krav på Open Access. Ett projekt med att skapa en levande publikationslista för en institutions hemsida påbörjades. Den bibliografiska informationen ska hämtas automatiskt från LUP och publikationslistan uppdateras när nya poster kommer in i LUP. Inom utbildning har enheten tagit ett ökat ansvar för support och koordination av lärplattformar och digitalt lärandestöd. Under 2013 tog enheten över ansvar för hantering av lärplattformen Moodle för omvårdnadsutbildningar och en projektgrupp har arbetat med att utreda förutsättningarna för införande av Moodle på läkarprogrammet. Intern kompetensutveckling har ägt rum vid flera tillfällen med olika teman. Upphovsrätt, referenshantering, bibliotekariens pedagogiska roll är exempel. Flera medarbetare deltog i en europeisk hälsobibliotekskonferens, EAHIL, i juni, samt i LU:s pedagogiska utvecklingskonferens. Resultatet för helåret 2012 blev 2,3 miljoner kronor med kostnader på 38,5 miljoner kronor. Omsättningen inom biblioteksverksamheten var 19,6 miljoner kronor. Underskottet beror främst på personalkostnader för utökad bemanning på BMC och Medicon Village samt tillhörande investeringar och driftskostnader. Intäkterna har under året ökat med 3,6 miljoner kronor vilket motsvarar utgiftsökningen på IKT. 3.7 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK NATBIB / SCILIB NATBIB verkar i omedelbar närhet till forskare och studenter genom sina fem specialiserade bibliotek som direkt speglar fakultetens ämnesområden biologi, fysik, geovetenskap, matematik och kemi. Inom NATBIB ger vi stöd och service till

19 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE såväl studenter och forskare inom fakulteten, som till en intresserad allmänhet samt företag inom närregionen. Inom fysik-, kemi- och matematikområdet ges även service till studenter och forskare som tillhör LTH. En ny organisation Året började med att fakulteten tillsatte de två nyinrättade uppdragen som fakultetsbibliotekarie respektive biträdande fakultetsbibliotekarie. Uppdragen är tidsbegränsade och uppdraget är framförallt att finna vägar för samverkan mellan fakultetens biblioteksenheter samt att skapa likartade villkor för bibliotekens brukare. Personal i samverkan I maj åkte all bibliotekspersonal till universitetets forskningsstation Stensoffa nära Krankesjön, för att diskutera mål och möjligheter kring samarbete mellan våra bibliotek. Vi kom överens om att prova att arbeta i biblioteksöverskridande team för att underlätta erfarenhetsutbyte och kompetensöverföring mellan personalen. Därför inrättade vi tre team som omfattar bibliotekets stora verksamhetsområden; samlingar & system, kontakt & kommunikation och stöd i lärande- och forskningsprocesserna. Utöver dessa tre arbetslag såg vi behov av ett övergripande team för styrning & samordning där bibliotekschefer och teamledare ingår. Plattform för gemensam verksamhetsutveckling Arbetslagen formerades och har under året utvecklats till de stabila plattformar vi behöver för att ta avstamp i olika frågor med sikte på att tillsammans utveckla verksamheten. Ett första steg har varit en omfattande inventering av den nuvarande biblioteksverksamheten som en förutsättning för nästa steg mot långsiktiga handlingsplaner. Parallellt med detta har vi arbetat tillsammans i konkreta kompetensutvecklingsprojekt för tillgängliggörande av emedia via mobila enheter och excel för bibliotekarier, där kompetens som redan finns inom NATBIB spridits och kommit flera till godo. lokala lån som fjärrlån, har minskat med drygt 10 % under året. Ett bra bibliotek anpassar sin service för att möta förändrade behov hos sina nyttjare. Stöd i lärande- och forskningsprocesser Biblioteket har under året fortsatt spela en allt viktigare roll som samtalspartner i frågor som rör informationskompetens och akademiskt skrivande i utbildningarna. Bibliotekarier har deltagit i särskilda satsningar som inletts på såväl fakultets- som institutionsnivå med syfte att höja kvaliteten inom området för informationskompetens. Statistik visar också att andelen studenter inom fakulteten som nås av biblioteksundervisning ökade med 37 %. I samarbete med LTHB har NATBIB även arrangerat sex stycken forskarseminarier som lockat sammanlagt 150 deltagare. 3.8 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS BIBLIOTEK OCH BIBLIOTEKET VID CAMPUS HELSINGBORG Det övergripande målet för de båda biblioteken är att vara en integrerad resurs och en självklar samarbetspartner för forsknings- och undervisningsverksamheten på samhällsvetenskapliga fakulteten och på Campus Helsingborg. Med organisationsförändringen som ägde rum inför 2013 blev Biblioteket vid Campus Helsingborg en organisatorisk enhet i Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek. Detta öppnar för utökat samarbete och kompetensutbyte mellan de båda biblioteken. Ett ökat utbyte kring verksamheten i Helsingborg har också startats upp med biblioteken inom HT och LTH. Utmaningen är att ta tillvara de synergieffekter som organisationsförändringen möjliggör och att tillhandahålla tjänster av hög kvalitet oavsett bibliotekens placering. Under året infördes en teamorganisation på de båda biblioteken. Teamen har under året utarbetat egna aktivitetsplaner inom sina respektive ansvarsområden. Ett urval av teamens aktiviteter på de båda biblioteken redovisas nedan. Konferensbidrag och publikationer redovisas separat. Samlingar & system Inköp av e-böcker har under året ökat med 40 %. Samtidigt har fakulteten gjort en särskild satsning för att bibehålla en hög kvalitet på informationsförsörjningen till forskarna, vilket gjort att vi kunnat täcka ökande kostnader för e-böcker från Springer och Wiley. Den starka utvecklingen av digitala medier ställer nya krav på utveckling av bibliotekariernas kompetens att bygga upp, ge tillgång till samt synliggöra de digitala samlingarna. Detta får anses vara en av de största utmaningar vi, i likhet med andra bibliotek, har att möta. Teamet för samlingar & system har kunnat ta ett samlat grepp om detta. Kontakt & kommunikation En förutsättning för att åstadkomma förändringar inom området för service är att analysera vad vi gör, hur vi gör det och inte minst varför vi gör det. Denna viktiga diskussion har påbörjats inom teamet för kontakt & kommunikation som behandlar den plats(o)beroende service som brukarna erhåller från fakultetens olika serviceställen. Värt att notera är att samtliga lån, såväl Team forskarstöd Open Access och parallellpublicering: teamet införde ett nytt arbetssätt för att vägleda fakultetens forskare i dessa frågor. En personlig kontakt inleds med forskarna direkt när en forskare/forskargrupp erhållit forskningsmedel eller i samband med att en artikel ska publiceras. Forskarseminarier om Open Access: samarrangemang mellan HT- och S-biblioteken Uppmärksammad doktorandkurs: biblioteket medverkar i kursen A Kick-start to Academic Life: the Information Management and Publication Process for Social Scientists. Kursen har valts ut som ett exempel på generiskt doktorandstöd i LERU:s rapport: Good Practice Elements in Doctoral training Follow-on to the Leru Paper Doctoral Degrees Beyond 2010: Training Talented Researchers for Society från 2014.

20 20 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEKS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Team Stöd till utbildning En guide med exempel på hur informationskompetens kan integreras i utbildningen har utarbetats för fakultetens lärare. e-boksworkshoppar för fakultetens lärare och CED:s personal samt för bibliotekarier. Upplägget har utarbetats av Ellen Fall i fakultetens högskolepedagogiska kurs Learning and Teaching in Higher Education. Team Media Konvertering av boksamlingarna till det internationella klassifikationssystemet Dewey Decimal Classification. Ett omfattande gallrings- och magasineringsarbete pågår och samtliga monografier tilldelas efterhand även ny hylluppställning. Ny förvärvspolicy för de båda biblioteksenheterna. Policyn förhåller sig till tryckta och elektroniska resurser inom de samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Policyn tydliggör hur Campus Helsingborgs bibliotek förhåller sig till de delar av samlingarna som finansieras av andra fakulteter. PDA-projekt (Patron-driven acquisition), en användarstyrd metod för att köpa in e-böcker. Team Användarservice och kommunikation båda bibliotekens webbplatser förbereds för en övergång till publiceringsverktyget Drupal. kunskapsöverföring och samordning av frontdesk-rutiner mellan de båda biblioteken. Fakultetens lärande- och studiemiljöer Biblioteket har varit involverat i ombyggnationen av Eden där nya studiemiljöer skapats. I nya Eden manifesteras bibliotekets pedagogiska verksamhet i en nybyggd datorsal placerad mitt i studiemiljön. En idérapport som lyfter fram pedagogiska aspekter av den fysiska lärandemiljön har sammanställts av en arbetsgrupp inom fakulteten med representanter från lärarkåren, bibliotek, IT och lokalplanerare. Här diskuteras den formella såväl som den informella lärandemiljön i termer av pedagogisk utveckling. Fullständig verksamhetsberättelse finns på bibliotekets hemsida. 3.9 ASIENBIBLIOTEKET Asienbiblioteket fungerar som bibliotek för Centrum för öst- och sydöstasienstudier. Beståndet vid Asienbiblioteket har asienanknytning och är mestadels författat på engelska. Vi förvärvar och katalogiserar även litteratur på kinesiska. Beståndet är tvärvetenskapligt med tyngdpunkt på ämnena samhällsvetenskap, ekonomi, politik och modern historia. Biblioteket är svenskt depåbibliotek för Asian Development Bank och tar emot alla ADB:s publikationer. Genom Asienbiblioteket får Lunds universitet även tillgång till AsiaPortal (NIAS). Bibliotekets bestånd bidrar till Lunds universitets biblioteks mål att erbjuda det i nationell jämförelse bredaste och djupaste utbudet av informationsresurser för forskning och studier inom alla ämnesområden. Under året har Centrum för öst- och sydöstasienstudier antagit en förvärvspolicy som tydliggör vår inköpspolicy. Biblioteket satsar offensivt på att hålla ett aktuellt bestånd varför vi förvärvar stora mängder nyutgiven litteratur. Nyförvärven synliggörs på flera sätt på bibliotekets hemsida samt i LIBRIS, som hänvisar till Asienbiblioteket som exempel på hur man på ett innovativt sätt kan synliggöra nyförvärv. Vi har en fortsatt positiv trend avseende utlån och under 2013 har antalet utlån ökat med 1 % (2012 ökade utlånen med 9 %). Antalet fjärrutlån har dock minskat under året med 22 %. Vidare ser vi en fördubbling avseende inlånade fjärrlån. Detta resultat kan förklaras av att antalet digitala resurser ökar både på vårt bibliotek och på de bibliotek som brukar fjärrlåna från oss. Vidare spelar antagligen förvärvspolicyn en viss roll på så vis att inköpen stramats upp. Organisationen som Asienbiblioteket verkar inom är liten och detta möjliggör för ett mycket nära samarbete med studenter och forskare. Undervisningen mot studenterna är integrerad i utbildningen och skräddarsys efter vilken inriktning de valt på sitt masterprogram. Under året har biblioteket hållit ett stort antal skräddarsydda workshopar för studenterna förutom mer allmän undervisning i informationskompetens. Vi erbjuder även studenter och forskare möjligheten att boka en bibliotekarie. Denna tjänst har under året blivit alltmer populär. Asienbiblioteket erbjuder vidare läsplatser och en mycket god fysisk arbetsmiljö med bland annat tysta läsplatser som uppskattas av många studenter. De senaste åren har vi satsat särskilt mycket på bibliotekslokalen och bland annat köpt in nya växter. Under 2013 har vi dessutom klätt om möblerna i läsesalen. Tyvärr har vi under året även drabbats av ett inbrott där fyra av bibliotekets sökdatorer stals. Personal Personalen bestod under 2013 av tre deltidsanställda bibliotekarier och två timanställda studenter. Under året deltog en medarbetare på bokmässan i Göteborg den 26/9. En medarbetare deltog i NIAS nordiskt möte arrangerat av Nordic Nias Council den 13/11 i Köpenhamn. Ekonomi Kostnaden för personal har minskat något jämfört med 2012 liksom kostnaden för lokaler. Kostnaderna för förvärv av böcker är oförändrat medan kostnaderna för förvärv av e-resurser har ökat INTERNATIONELLA MILJÖINSTITUTETS BIBLIOTEK Internationella miljöinstitutets bibliotek har under året erbjudit service åt ett hundratal anställda och studenter vid institutet. Bibliotekets fysiska samling är tvärvetenskaplig med fokus på industriell miljöekonomi, hållbarhetsutveckling, miljöstyrning och policy och juridisk litteratur inom miljöområdet. Under 2013 har Internationella miljöinstitutet haft 78 studenter i egna internationella masterprogram, varav 26 på distans. Både campus- och distansstudenter får normalt under-

professor, företrädare för naturvet. fakulteten vice ordf. professor, företrädare för Ekonomihögskolan

professor, företrädare för naturvet. fakulteten vice ordf. professor, företrädare för Ekonomihögskolan PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-12-10 Biblioteksstyrelsen Närvarande Ledamöter Eva Wiberg Björn Bergenståhl Ole Elgström Fredrik Lindström Carl Hampus Lyttkens Jan-Åke Nilsson Vilhelm Persson Staffan

Läs mer

professor, företrädare för medicinska fakulteten professor, företrädare för naturvet. fakulteten vice ordf.

professor, företrädare för medicinska fakulteten professor, företrädare för naturvet. fakulteten vice ordf. PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-09-24 Biblioteksstyrelsen Närvarande Ledamöter Eva Wiberg Björn Bergenstråhl Gudrun Edgren Ole Elgström Fredrik Lindström Carl Hampus Lyttkens Jan-Åke Nilsson Vilhelm Persson

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek - LUB Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar

Läs mer

Ledamöter dekanus, naturvetenskapliga fakulteten, ordförande. professor, medicinska fakulteten prefekt, juridiska fakulteten

Ledamöter dekanus, naturvetenskapliga fakulteten, ordförande. professor, medicinska fakulteten prefekt, juridiska fakulteten PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-02-15 Biblioteksstyrelsen Närvarande Ledamöter Olov Sterner Gudrun Edgren Per Nilsén Jan-Åke Nilsson dekanus, naturvetenskapliga fakulteten, ordförande professor, medicinska

Läs mer

Ledamöter dekanus, naturvetenskapliga fakulteten, ordförande. prodekan, humanistiska och teologiska fakulteterna professor, medicinska fakulteten

Ledamöter dekanus, naturvetenskapliga fakulteten, ordförande. prodekan, humanistiska och teologiska fakulteterna professor, medicinska fakulteten PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-23 Biblioteksstyrelsen Närvarande Ledamöter Olov Sterner dekanus, naturvetenskapliga fakulteten, ordförande Samuel Byrskog prodekan, humanistiska och teologiska fakulteterna

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Verksamhetsberättelse 2012 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Innehållsförteckning Universitetsbibliotekarien har ordet... 3 1. Inledning... 4 2012 - ett övergångsår för LUB... 4 Strategisk plan 2009-2012...

Läs mer

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen

Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek. Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutveckling inom Lunds Universitets Bibliotek Karin Ohrt Biblioteksdirektionen Kompetensutvecklingsinsatser 200 000 avsatt i budget för Biblioteksdirektionen Stöd från ESF 50 utbildningar per år

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017

Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017 HANDLINGSPLAN 2017-03-09 Styrelsen för Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017 Fastställd av styrelsen

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Fysik. location. of the Library Einstein. Personal i samverkan. teamledare ingår. Ny personal. webbstruktur. Gallring- och.

Fysik. location. of the Library Einstein. Personal i samverkan. teamledare ingår. Ny personal. webbstruktur. Gallring- och. Fysik & astronomibiblioteket Verksamheten 213 The only thing you absolutely have to know is the location of the Library Einstein Fysik- och astronomibiblioteket är en e del av Lunds universitetss biblioteksnätverk

Läs mer

Huvudföredragande: Wilhelm Widmark, överbibliotekarie.

Huvudföredragande: Wilhelm Widmark, överbibliotekarie. 1 (5) PROTOKOLL 2016-02-19 STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen 2016-02-19 Dnr SU 525 1.3.1 2016-1 Konferensrummet Frescati, kl. 9.00

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant

Verksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll

Läs mer

OpenAccess.se aktuella frågor

OpenAccess.se aktuella frågor OpenAccess.se aktuella frågor Mötesplats OA, 14-15 mars 2012, Norrköping Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se 1 OpenAccess.se nystart 2010 Nystart efter internationell utvärdering

Läs mer

E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse E-husets bibliotek E-huset.

E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse E-husets bibliotek E-huset. E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse 2006 E-husets bibliotek E-huset bibliotek@ehuset.lth.se 2 Verksamhetsberättelse för E-husets bibliotek 2006 E-husets bibliotek finns lokaliserat i E-huset vid LTH

Läs mer

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen

Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Ansvarar för högskolans vetenskapliga informationsförsörjning och den informationstekniska infrastrukturen Tillhandahåller akademiskt stöd för vetenskaplig publicering och utveckling av studenters och

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1

Mediaplan för KTH Biblioteket. Version 1.1 Mediaplan för KTH Biblioteket Version 1.1 Innehåll KTH Bibliotekets uppdrag... 3 Urvalskriterier... 3 Förvärvsprinciper... 3 Kursböcker... 3 KTH-publikationer... 3 Fjärrlån... 4 Tillgängliggörande... 4

Läs mer

Anmält förhinder: Karin Helander, prodekanus, humanistiska fakulteten; Marie Sandström, prodekanus, juridiska fakulteten

Anmält förhinder: Karin Helander, prodekanus, humanistiska fakulteten; Marie Sandström, prodekanus, juridiska fakulteten 1 (5) PROTOKOLL 2014-05-27 STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen 2014-05-27 Dnr SU 525 1.3.1 2014-2 Växthuset, kl. 9.30 12.00 Närvarande:

Läs mer

Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen

Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen 1 (5) Protokoll 2014-09-04 STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen 2014-09-04 Dnr SU 525 1.3.2 2014-03 Sammanträdesrum 668, kl. 9.00

Läs mer

Våra strategiska satsningar 2015-2017

Våra strategiska satsningar 2015-2017 Våra strategiska satsningar 2015-2017 För kommande verksamhetsperiod har högskolan avsatt strategiska medel motsvarande cirka 12 mnkr/år. Rektors ledningsråd kom den 26 augusti 2014 fram till prioriterade

Läs mer

nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor

nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor PROTOKOLL s Arbetsutskott Närvarande Magnus Alm studeranderepresenta nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor Övriga Elna Jönsson

Läs mer

En decentraliserad biblioteksorganisation med centraliserat stöd exemplet Lunds universitets bibliotek

En decentraliserad biblioteksorganisation med centraliserat stöd exemplet Lunds universitets bibliotek En decentraliserad biblioteksorganisation med centraliserat stöd exemplet Lunds universitets bibliotek Utvecklingen på biblioteks- och informationsområdet präglas för närvarande av ett antal paradoxer:

Läs mer

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling

Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN Inledning... 2 Ämnesprofil... 2 Bevakningspolicy... 2 Bestånd... 3 Upphandlade leverantörer... 3 Förvärvskanaler... 3 Elektronisk version... 4 Åtkomst elektroniska

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004 1(5) Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004 Närvarande Ledamöter: Björn Fryklund Ordförande Jan Hagerlid Extern ledamot Jesper Wokander IT-tekniker, BIT Jenny Widmark Bibliotekarie, BIT Mikael

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013

Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Mål och strategier för Uppsala universitetsbibliotek 2013 Fastställda av överbibliotekarien 10 april 2013 UUB:s uppdrag är att ge användarna bästa tänkbara biblioteksservice. Uppgifterna sammanfattas i

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 1 (5) PROTOKOLL 2014-10-28 STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen 2014-10-28 Dnr SU 525 1.3.1 2014-4 Konferensrummet Frescati, kl. 9.00

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Nationell databrunn - möjligheter och behov Förstudie Enheten för LIBRISsystemen och databaslicenser 2010-02-08 Marja Haapalainen Christer Larsson Henrik Lindström Anders Söderbäck Nationell databrunn - möjligheter och behov Underhandsrapport Syfte

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 19 mars, 2004

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 19 mars, 2004 1(5) Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 19 mars, 2004 Närvarande Ledamöter: Björn Fryklund Ordförande Jan Hagerlid Extern ledamot Jesper Wokander IT-tekniker, BIT Jenny Widmark Bibliotekarie, BIT Zoltan

Läs mer

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap

VERKSAMHETS- PLAN 2015. Fri information för framtida kunskap VERKSAMHETS- PLAN 2015 Fri information för framtida kunskap 1 Sveriges nationalbibliotek svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling

Läs mer

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material

Läs mer

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek

Slutrapport. Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Slutrapport Utbildningsforskning och reformpolitik under 50 år speglad i Torsten Huséns arbetsbibliotek Tommy Johansson, Vivika Sjöstedt, Berit Svensson 2016 Innehåll Bakgrund 3 Katalogiseringen av Husénsamlingen

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket

Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket VERKSAMHETSPLAN 2017 Skapat av KTH bibliotekets ledningsgrupp Verksamhetsplan 2017 KTH biblioteket 1 (9) Inledning Utgångspunkten för detta dokument är KTH:s visionsarbete och ECE-skolans utvecklingsplan

Läs mer

Biologibibliotekets Verksamhetsberättelse för 2006

Biologibibliotekets Verksamhetsberättelse för 2006 Biologibiblioteket Biologibibliotekets Verksamhetsberättelse för 26 pdf finns på: http://www.bibl.biol.lu.se/verksamhetsber26.pdf 26 års Verksamhetsberättelse är kortfattad. För att få en allmän översikt

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2015 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

Verksamhetsberättelse 2015 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Verksamhetsberättelse 2015 LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Innehållsförteckning Universitetsbibliotekarien har ordet... 3 1. Inledning... 4 1.1 Biblioteksorganisationen...4 1.2 Verksamhet...5 2. Universitetsbiblioteket...

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015

Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015 HÖGSKOLAN I BORÅS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 (7) Kommunikation Annie Andréasson 2016-02-18 Förvaltningschef Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015 1. Uppdrag/Ansvarsområden På Kommunikation jobbar alla

Läs mer

Inriktningsdokument för Linköpings universitetsbibliotek

Inriktningsdokument för Linköpings universitetsbibliotek 16-04-14 1(6) Inriktningsdokument för Linköpings universitetsbibliotek Detta inriktningsdokument utgör grunden för det strategiska arbetet på universitetsbiblioteket (UB) vid Linköpings universitet (LiU).

Läs mer

Verksamhetsplan för Biblioteket

Verksamhetsplan för Biblioteket Högskolan i Borås Dnr: 815-15 Verksamhetsstöd Bibliotek Svante Kristensson Verksamhetsplan för Biblioteket 2016-2018 Verksamhetsplanen för biblioteket baseras på styrdokumentet Verksamhetsplan 2016-2018

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Verksamhetsberättelse 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Verksamhetsberättelse 2012 Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Verksamhetsberättelse 2012 Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning bildades 2012. Sammanlagt fyra expertgruppsmöten har ägt

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08

Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08 1(7) Biblioteksrådet Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08 Närvarande: Lena Andersson-Eklund, vicerektor (ordf.) Martin Melkersson, Universitetsdirektör Snorre Rufelt, Biblioteket

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 BIBLIOTEK OCH IT MALMÖ HÖGSKOLA Vision Bibliotek och IT skall som en innovativ och gränsöverskridande del av Malmö högskolas lärande- och forskningsmiljö ge studenter och personal

Läs mer

Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning av lärarutbildningarna

Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning av lärarutbildningarna Universitetsledningens stab Magnus Petersson PM 1 / 2 2016-05-25 dnr V 2016/462 Universitetsstyrelsen Revidering av arbetsordning för Göteborgs universitet med avseende på ny organisation och styrning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

Vision & mål

Vision & mål Universitetsbiblioteket Lärande- och resurscentrum Vision & mål 2011-2014 2011-03-14 INNEHÅLL Förord... 3 Vision... 4 Övergripande mål... 4 Delmål för universitetsbiblioteket... 5 Medier... 5 Undervisning

Läs mer

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet

Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2011-12-20 Dnr: UmU 500-2855-11 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy 2012-01-01

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket

Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket www.axiell.se Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar - Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Axiell Arena Axiell Arena Axiell

Läs mer

Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet Instruktion för centrumbildningen Lärarhögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2011-12-20 (reviderad 2016-06-21) Sid 2 (9) Innehåll 1 Namn... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte... 4 3.1 Uppdrag... 4

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

Libris för folkbiblioteken!

Libris för folkbiblioteken! Libris för folkbiblioteken! - mot en Nationell katalog Hilda Androls 2013-04-10 Sidnummer 1 Uppdraget Myndigheten ska ha en nationell överblick över biblioteksområdet samt främja samverkan och utveckling

Läs mer

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar

Open APC Sweden. Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar Open APC Sweden Nationell öppen databas över publicerings- kostnader för öppet tillgängliga artiklar En pilotstudie i samarbete mellan Kungliga biblioteket och svenska lärosäten Open APC Sweden Nationell

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Ett specialbibliotek om Sverige

Ett specialbibliotek om Sverige Ett specialbibliotek om Sverige Om en helhetssyn på Kungl. bibliotekets samlingsuppbyggnad eller Om samspelet mellan svenskt och utländskt i KB:s samlingar Johannes Rudberg Enhetschef Utländsk litteratur

Läs mer

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012

Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Göteborgs universitets IT-strategiska plan 2010 2012 Förord Våren 2009 påbörjades arbetet med att ta fram en it-strategisk plan för Göteborgs universitet. Syftet med en sådan plan är att den ska vägleda

Läs mer

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27

Hej! Mer information, pappersenkät, support och definitioner når du via http://biblioteksstatistik.kb.se/?page_id=27 Hej! Välkommen till Sveriges officiella forskningsbiblioteksstatistik avseende 2012. Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Vi önskar få svar

Läs mer

Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Att administrera publiceringsavgifter: erfarenheter från Lund JÖRGEN ERIKSSON, LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Innehåll APC vad är det? Modell I -2012 Modell II 2013- Användning Spaning Article Processing

Läs mer

Kvalitetssystem Humanistisk fakultet. Humanistisk fakultet.

Kvalitetssystem Humanistisk fakultet. Humanistisk fakultet. Kvalitetssystem 2014-2016 Humanistisk fakultet Humanistisk fakultet www.umu.se/humfak Kvalitetssystem för Humanistiska fakulteten 2014-2016 1. Målsättning med kvalitetsarbete Humanistisk fakultet vill

Läs mer

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK

Strategisk plan LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK Strategisk plan LUNDS UNIVERSITETS BIBLIOTEK 2014-2016 STRATEGISK PLAN 2014-2016 3 Strategisk plan för Lunds universitets bibliotek 2014-2016 Biblioteksverksamheten vid Lunds universitets bibliotek har

Läs mer

Introduktion... 2 Studentrepresentant - uppdraget... 2 Vad gör jag som studentrepresentant?... 3 Vad får jag ut av att vara studentrepresentant?...

Introduktion... 2 Studentrepresentant - uppdraget... 2 Vad gör jag som studentrepresentant?... 3 Vad får jag ut av att vara studentrepresentant?... 1 Introduktion... 2 Studentrepresentant - uppdraget... 2 Vad gör jag som studentrepresentant?... 3 Vad får jag ut av att vara studentrepresentant?... 4 Hur blir jag studentrepresentant?... 4 Var finns

Läs mer

studeranderepresentant, 2:a suppl.

studeranderepresentant, 2:a suppl. Minnesanteckningar - FoB Sammanträdesdatum 2013-04-04 Forskningsberedningen Närvarande ledamöter: Anders Axelsson rektor, p. 5-6 Annika Mårtensson prorektor, mötesordförande Ulla Holst vicerektor Björn

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande

Läs mer

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014 Kulturnämnden Kristina Elding Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 39 Kristina.Elding@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-05-14 Dnr 1400765 1 (5) Kulturnämnden Regionalt mediesamarbete för biblioteken

Läs mer

SAMORDNAD IT-FUNKTION FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN PÅ UMAS

SAMORDNAD IT-FUNKTION FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN PÅ UMAS 2009-05-18 Förstudie Biblioteks och IKTenheten SAMORDNAD IT-FUNKTION FÖR MEDICINSKA FAKULTETEN PÅ UMAS 1 INLEDNING... 3 2 SYFTE... 3 3 MÅL FÖR FÖRSTUDIEN... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ORGANISATION... 4 4.1

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete på biblioteksområdet 2016 Kulturnämnden Annelien van der Tang Eliasson Utvecklare media och bibliotek 040-675 37 40 Annelien.vanderTang-Eliasson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-10-14 Dnr 1502892 1 (5) Kulturnämnden Regionalt

Läs mer

Vision och strategi Universitetsbiblioteket

Vision och strategi Universitetsbiblioteket Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med

Läs mer

gb,aof9-0y 4 / 7e)./ 3

gb,aof9-0y 4 / 7e)./ 3 gb,aof9-0y 4 / 7e)./ 3 e e LINKOPINGS UNIVERSITET 2017-02-13 DNR LIU-2017-00684 BESLUT 1(2) Beslut om inrättande av och instruktion för avtalscentrumet C-research Linköpings universitet har under en följd

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Presentationen i korthet

Presentationen i korthet Presentationen i korthet SwePub i forskningsinformationens ekosystem Samarbete med OpenAccess.se Openapc-se repositorium på Github Pilot med svenska lärosäten 2016 Erfarenheter och resultat från första

Läs mer

Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering

Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering Bibliotek & IKT, Medicinska Fakulteten, Lunds universitet Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering Yvonne Hultman Özek Aprile Clark Bo Nilsson Doktorander, forskare och lärare 900 doktorander

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

Verksamhetsplan Nationella uppdraget

Verksamhetsplan Nationella uppdraget Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107

Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola 1108- Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Bakgrund Forskningsfältens traditionella publiceringsmönster Berlindeklarationen

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer