Abstracts m.m. NORDYRK 2013 Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Abstracts m.m. NORDYRK 2013 Innehåll"

Transkript

1 Abstracts m.m. NORDYRK 2013 Innehåll Abstracts m.m. NORDYRK Vibe Aarkrog, IUP, Århus Universitet... 3 Lisbeth Amhag, Malmö högskola... 3 Eva Andersson & Gun-Britt Wärvik, Göteborgs universitet... 4 Ingela Andersson, Göteborgs universitet... 5 Hamid Asghari, Karlstads universitet... 6 Jan Bisgaard, Professionshøjskolen Metropol... 6 Mikkel Anders Bongo, Högskolen i Finnmark... 7 Birger Brevik & Arne Roar Lier, Høgskolen i Oslo og Akershus... 8 Eva Eliasson & Helena Rehn, Stockholms universitet... 9 Susanne Gustavsson & Ingela Gyllspång, Högskolan i Skövde Anna-Lena Göransson, Karlstads universitet Tron Inglar, Høgskolen i Oslo og Akershus Annica Isacsson, Haaga-Helia Christian Helms Jørgensen, Roskilde Universitet Nina Kilbrink, Karlstads universitet Agneta Knutas; NTNU Leif Langli, Høgskolen I Oslo og Akershus Ola Lindholm, Karlstads universitet Cecilie Meltzer, Høgskolen i Oslo og Akershus Lazaro Moreno Herrera & Petros Gougoulakis, Stockholms universitet Karolina Muhrman, Linköpings universitet Åsa Mårtensson, Linköpings universitet Annika Notér Hooshidar, Stockholms universitet Berith Nyqvist Cech, Karlstads universitet Eivor Romar, Åbo Akademi Kyrre Romuld, NTNU Arno Saarnak, Karlstads universitet Ann Karin Sandal, Høgskulen i Sogn og Fjordane Ellen Saur & Klara Rokkones, NTNU Eva Schwenke & Anne Karin Larsen, Høgskolen i Olso og Akershus

2 Eldbjørg M Schön, Høgskolen i Oslo og Akershus Katarina Sipos, Stockholms universitet Torill Solheim, Høgskolen i Finnmark Halvor Spetalen & Ronny Sannerud, Høgskolen i Oslo og Akershus Ann Lisa Sylte, Høgskolen i Oslo og Akershus Helena Tsagalidis, Stockholms universitet Jessica Wallin, Linköpings universitet Hilde Witsø, Hanne Stousland, Universitetet Agder & Torben Størner, Professionshøjskolen Metropol Forskningssamarbete önskas! Nordisk master i yrkespedagogik/didaktik

3 Vibe Aarkrog, IUP, Århus Universitet "Studieunit" - en måde at styrke sammenhængen mellem skole og praktik? Inden for social- og sundhedshjælperuddannelsen har man i Københavns Kommune etableret såkaldte studieunits. Disse units skal medvirke til at forbedre kvaliteten i uddannelsernes praktikdele, herunder styrke sammenhængene mellem uddannelsens skole- og praktikdele. I paper til Nordyrk konferencen beskrives resultaterne af en interviewundersøgelse med ansatte i studieunits, der gennemføres i april-maj Formålet er at undersøge, hvilke funktioner studieunit skal have for at styre kvaliteten i praktikoplæringen og sammenhængen til skoleundervisningen. Antagelsen er, at studieunits centrale funktion er at agere på grænserne ( borders ) mellem praksisfællesskaberne i skolen henholdsvis praktikken, og at dette bliver stigende vanskeligere i takt med, at studieunit udvikler sit eget praksisfællesskab. Den teoretiske ramme er teori om læring i praksisfællesskaber (Lave & Wenger) og om udviklingen fra novice til ekspert (Dreyfus & Dreyfus). Lisbeth Amhag, Malmö högskola Webinarier som mötesplats för lärande på distans Syftet med denna studie är att undersöka hur och på vilket sätt 15 studenter (kvinnor=9, män=6) i yrkeslärarutbildningen 90 högskolepoäng upplever lärandet, individuellt som kollektivt, med att mötas ansikte mot ansikte (F2F) i nätbaserade webinarier (WEB-baserade seminarier) på distans genom att söka svar på följande frågeställning: Hur använder studenterna de synkrona webinarierna och chattkommunikationerna som ett verktyg för lärande och utveckling? Vilka möjligheter kan webinarier ge med fokus på studenters förmågor och samarbetslärande genom kommunikativa kunskapsutbyten? Datainsamlingen består av åtta webinarier i e-mötessystemet Adobe Connect (10,5 tim) och sex intervjuer (kvinnor=5, män=1). Under webinarierna ges möjlighet för studenter och lärare att kommunicera via webbvideo och ljud ansikte mot ansikte och ställa frågor i chatten, för att ha genomgångar om och diskutera teoretiska begrepp, kurslitteratur och kursuppgifter etc. Här ges även möjlighet att granska varandras arbeten, ge och få kamratrespons, samarbeta med hjälp av gemensamma anteckningar och whiteboard, visa skärm och program för andra, presentera medieproduktioner samt redovisa kursuppgifter. Samtliga webinarier spelas in och läggs ut i efterhand i studenternas nätbaserade lärgemenskap i It s learning för repetition, vidare reflektion och kritisk granskning. Teoretiskt är denna studie baserad på sociokulturell teori, där vår förståelse av språk, kommunikation, kultur/bildning och olika aspekter av det sociala/kollektiva samanhanget för studenters lärande och utveckling är centralt (Vygotsky, 1978; 1988; Wertsch, 1991; 1998; 2007) och konkretiseras genom Wengers (1998, 2004, s. 5) fyra komponenter: mening, praktik, gemenskap och identitet, som ett sätt att tala om vårt lärande. Sociokulturell teori är integrerat i Computer Supported Collaborative Learning, CSCL, (t.ex. Koschmann, 1996, Stahl & Hesse, 2008) och i teorin om computer self-efficacy (CSE), som har använts i forskning som rör individers syften att använda informationsteknik, som i denna studie att 3

4 studenterna använder gruppvisa webinarier för att utmana olika efficacies och kollaborativa lärandeprocesser och göra bedömningar av sina förmågor att tillämpa kunskaper, sitt deltagande samt att hantera och utvärdera läraktiviteterna (Bandura, 2002, Compeau & Higgins, 1995, Tams, 2011). Viktiga slutsatser från resultaten av de åtta webinarierna, chattkommunikationerna och intervjuerna visar att webinarierna blir ett verktyg för studenterna att hantera sitt lärande tillsammans med andra och använda sina förmågor genom kommunikativa kunskapsutbyten. I intervjuerna betonar studenterna vikten av att kunna ha F2F-diskussioner på distans kring kursuppgifter, teoretiska begrepp och litteratur, bredvid textbaserade diskussionsfora. Förslag lyfts fram att lärarna kan organisera och förbereda webinarierna ytterligare genom att spela in mini-föreläsningar om begrepp, teorier och litteratur och ställa diskussionsfrågor i syfte att nå djupare diskussioner och erfarenhetsutbyten. Resultatet visar också att det finns utmaningar att se studenter som ansvariga deltagare och IKT-teknikens roll i mediering av interaktion, samarbete och lärande på ett strukturerat och vetenskapligt sätt samt att förebygga de inledande tekniska dilemmorna. Eva Andersson & Gun-Britt Wärvik, Göteborgs universitet Livslångt lärande och det nya yrkesutbildningslandskapet för unga och vuxna Utbildningar på gymnasial och post-gymnasial nivå har i Sverige under de senaste åren genomgått genomgripande förändringar, vilket särskilt kan noteras för yrkesutbildningar. Vi har idag två skilda spår inom ungdomsutbildningen, ett högskoleföreredande och ett yrkesförberedande. Motsvarande tendens återfinns inom kommunal vuxenutbildning där högskoleförberedande kurser och möjlighet till behörighetskomplettering tonas ner till förmån för kortare yrkesinriktade kurser. Dessutom har en ny postgymnasial utbildningsform introducerats, Yrkeshögskolan. Denna har fått en uttalad arbetsmarknadsinriktning. Trots sitt namn tillhör yrkeshögskolan inte högskoleområdet, utan är en egen myndighet. Syftet med detta paper är att analysera det nya yrkesutbildningslandskapet i Sverige, mot bakgrund av EU-policy om livslångt lärande. Livslångt lärande som policybegrepp har fått starkt genomslag i utbildningspolitiken, inte minst genom sin sammanflätning med företeelser som flexibilitet och anställningsbarhet. Livslångt lärande har också en tydlig koppling till frågan om medborgarskap. De frågor vi griper oss an är om och på vilket sätt det nya yrkesutbildningslandskapet knyter an till ambitioner utvecklade av EU, samt vilka spänningar och motsägelser som kan identifieras i de svenska utbildningssatsningarna. I vår analys utgår vi särskilt från motiv till satsningar på yrkesutbildningar inom ungdomsskolan, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan, så som de kan uttolkas genom direktiv, utredningar och propositioner. De spänningar vi diskuterar berör a)yrkesutbildning som ett eget spår, b) allmänna och generiska kompetenser vs arbetsspecifika kompetenser och c) flexibilitet vs förutsägbarhet. Ett centralt begrepp i vår analys är educational life transitions (jmf t ex Field, 2009) och vårt huvudargument är att det nya yrkesutbildningslandskapet kan ses som ett sätt att politiskt vilja forma mer förutsägbara medborgare, tvärt emot EU:s dokument om livslångt lärande som betonar individer som är flexibla i sina livsval. 4

5 Ingela Andersson, Göteborgs universitet Skolbaserad lärlingsutbildning - en grundläggande yrkesutbildning i den svenska gymnasieskolans regi I detta papper presenteras det primära resultatet av den första delstudien i mitt avhandlingsprojekt. I avhandlingen arbetar jag med att synliggöra och analysera de villkor som formar gymnasial lärlingsutbildning i olika sammanhang. Delstudiens syfte är att synliggöra och analysera hur lärlingsutbildning tar form i den debatt som föregick utbildningsreformen 2011, genom olika parters ställningstaganden och formuleringar i policytexter. Studien motiveras av att det i forskningssammanhang finns ett behov att konceptualisera svensk gymnasial lärlingsutbildning. Internationellt kännetecknas lärlingsutbildning av att en övervägande del av utbildningen sker i arbetslivet och att lärlingen är anställd. Sverige har en annan utbildningstradition som domineras av skolförlagd yrkesutbildning. Dessutom regleras all yrkesutbildning av skolans styrdokument och de inslag i utbildningen som förläggs till arbetsplatser är skolans ansvar. När lärlingsutbildning införts som en alternativ utbildningsväg 2011 finns det därför ett behov att studera policysammanhanget och dialogen (enligt Bachtin) som leder till förändring i skolans styrdokument. Kunskap om hur utbildningsstrukturen tar form är också betydelsefull för fortsatt forskning om hur lärlingsutbildning förhandlas och formas i olika verksamheter. Studien har en verksamhetsteoretisk ram. Att konceptualisera lärlingsutbildning är svårt då det är en verksamhet under ständig utveckling i spänningsfältet mellan politiska intentioner, olika yrkesområdens intressen och utbildningsanordnares förutsättningar. Konceptualisering av lärlingsutbildning i svensk utbildningspolicy handlar om att synliggöra kännetecken för utbildningsformen som framträder när lärlingsutbildningen kontextualiseras och rekontextualiseras av olika parter. Utgångspunkt för analysen är motsägelser som framträder i policyprocessen. Centrala begrepp är historicitet och flerstämmighet (Leontiev 2003, Engeström 2001). Innehållsanalys av två policytextkedjor samt styrdokument för gymnasieformen Det empiriska materialet består av kommittédirektiv, betänkanden, remissvar och propositioner i samband med utredningarna Lärling en bro mellan skola och arbetsliv (SOU 2010:19) och Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Skollagen och gymnasieförordningen utgör också material för analys. Primärt visar resultatet att den svenska gymnasiala lärlingsutbildningen kan konceptualiseras och benämnas skolbaserad lärlingsutbildning. Skolbaserad lärlingsutbildning framträder i analysen av motsägelserna, nationell likvärdighet och/eller lokal flexibilitet, samt lärlingen som elev och/eller lärlingen som anställd. Centrala kännetecken för utbildningsformen är skolans ansvar för att organisera utbildning och samverkan med arbetslivet, tydliggörande av yrkesutgångar genom yrkesexamen och examensarbete, förändrade roller för olika aktörer, samt möjligheter och motsättningar med snävareprogramstrukturer. 5

6 Hamid Asghari, Karlstads universitet Yrkeslärares strategier i undervisning I tidigare forskning om yrkesutbildning har forskarna observerat och/eller intervjuat vad m yrkeslärare gör utan att gå djupare in på vilka erfarenheter de har och på vilka sätt dessa erfarenheter har betydelse i deras undervisning. Jag har därför med utgångspunkt i berättelseforskning intervjuat åtta yrkeslärare på industritekniska programmet om deras erfarenheter om liv och yrke. Vid NORDYRK presenterar jag två av dessa åtta yrkeslärares berättelser och visar på vilka sätt tidigare livs- och yrkeserfarenheter kan ha betydelse för de strategier de använder sig av i sin undervisning. En av dem är Johnny som är 52 år gammal och arbetar på en privat gymnasieskola i en storstad och undervisar VVS-kurser och svetskurser. Den andra är Leif som är 53 år gammal och arbetar på en kommunal gymnasieskola i en storstad och undervisar verkstadstekniska kurser. Deras berättelser tyder på att båda yrkeslärarna vill konstruera relationer till sina elever som grundar sig på omsorg. Detta visar sig på olika sätt och leder till olika undervisningsstrategier. För Johnny handlar omsorgen om att vara en vuxen förebild, men för Leif handlar det mera om att vara en vårdande vuxen. Jan Bisgaard, Professionshøjskolen Metropol Det Erhvervsrettede Uddannelseslaboratorium Jeg vil gerne bidrage til Nordyrk-konferencen, med et paper, hvor jeg skitserer min phdundersøgelse, som jeg er startet på 1. marts, med henblik på at få review på potentialer og udfordringer i min undersøgelse. Phd.-en tager afsæt i arbejdet i Det Erhvervsrettede Uddannelseslaboratorium 1, der er et 3- årigt Social Fonds Projekt med afsæt i Region Hovedstaden (København). I Det Erhvervsrettede Uddannelseslaboratorium er der involveret en række forskellige uddannelsesinstitutioner fra erhvervsuddannelser til professionsuddannelser og diplomuddannelser, der alle har stillet deres uddannelser til rådighed for projektet, og bidrager til at opbygge forskellige større og mindre undervisnings-, uddannelses- og vejledningseksperimenter. Projektets eksperimenter tager afsæt i en baseline 2 og en større aftagerundersøgelse 3, der belyser forskellige udfordringer inden for de erhvervsrettede uddannelser og eksperimenterne styres af forskellige programgrupper, hvor ledere fra de forskellige partnerinstitutioner er repræsenteret. Formålet med undersøgelsen Der er i denne phd fokus på at eksperimentere med, hvordan der kan udvikles nye praktikformer og nye didaktiske metoder til læring i praksis. Formålet med disse eksperimenter er, at bidrage til videreudviklingen af det menneskesyn og læringssyn, der er knyttet til læringen i praksis under lærlinge og studerendes praktikforløb oundcolor=% Ej publiceret endnu 6

7 Empirimetoder Da der er udarbejdet en baseline og en aftagerundersøgelse, der belyser de forskellige udfordringer ved praktikforløb og læring i praksis, og der er desuden for nyligt er udgivet en større kvantitativ undersøgelse fra EVA 4 inden for dette felt, vil der som forundersøgelse kun være behov for en mindre interviewundersøgelse, som afdækker bredden i lærings- og menneskesyn hos forskellige oplæringsansvarlige. Det primære empiriske fokus vil være at intervenere i feltet, og bidrage til opbygning, gennemførelse og evaluering af forskellige eksperimenter, der kan bidrage til at udvikle et mennekesyn- og læringssyn, hvor lærlingen eller den studerende anses for at have en kapacitet, der kan bidrage til udviklingen af praksis og et potentiale for at udvikle relevante kompetencer. Formodede resultater Undersøgelsen vil bidrage til at belyse potentialer og udfordringer ved nogle af de eksperimenter, der opbygges inden for praksislæring på nye måder og nye praktikformer. Desuden er det intentionen på grundlag af eksperimenternes erfaringer og analyser, at give et bud på en ny didaktisk model for læring i praksis. Teoretisk ramme Jeg har en antagelse om, at der er en stor forskel i de oplæringsansvarliges menneskesyn og læringssyn, især fordi der er stor forskel på uddannelseskravene til disse oplæringsansvarlige. For at analysere disse forskellige perspektiver på menneske- og læringssyn vil jeg anvende John Dewey og Lave og Wenger. I analysen af de forskellige eksperimenter forventer jeg at anvende teoretiske perspektiver fra f.eks. Knud Illeris, Christian Helms Jørgensen, Vibe Aarkrog, Bourdieu, Birgitte Holm Sørensen, Torben Størner, Jens Ager Hansen og en række andre. Ved opstillingen af en ny didaktisk model for læring i praksis hentes der inspiration fra f.eks. Himm og Hippe, Hilbert Meyer, Knud Illeris, Per Fibæk, Vibe Aarkrog, Erling Lars Dale og Lave og Wenger. Mikkel Anders Bongo, Högskolen i Finnmark Yrkesstolthetens betydning for utvikling av elevenes konstruktive selvbilde Sentrale spørsmål innenfor yrkesdidaktikken er, hva er-, og hvordan utvikles yrkesstoltheten? I min artikkel vil jeg beskrive og drøfte, hva er og hvilken betydning har utvikling av yrkesstolthet hos Vg1 og Vg2 elevene innenfor de yrkesfaglige programfagene i den norske videregående opplæringen. Utfordringene med de nye brede Vg1 og Vg2 kursene er at de ikke har en klar yrkesprofil, for mange av de brede kursene skal danne inngangsporten til opptil forskjellige yrker. Under slike «trange» rammevilkår blir hovedutfordringen i den yrkesfaglige skolen: Hvordan klare å utvikle yrkesstoltheten hos yrkeselevene gjennom arbeidet med felles programfag? De verdier og holdninger som kan tenkes å kunne bli utviklet i en slik læreprosess kan for eksempel være ansvarlighet, arbeidsmoral, bevissthet om arbeidskvalitet, utvikle pålitelighet, evne til selvstendighet og samarbeidsevne, dette er menneskelige egenskaper som kan læres og utvikles i et konstruktivt arbeids og læringsfelleskap, bestående yrkeslæreren og hans elever. Eksempelvis er god orden på en 4 7

8 arbeidsplass ikke bare nyttig, det kan bekrefte tilhørighet til et arbeidskulturelt arbeidsfellesskap som kan være en kilde til utvikling av yrkesstolthet og på denne måten bevirke til at arbeidsoppgavene opplevelses som meningsfylt. I denne sammenheng utformer eleven sin begynnende yrkesidentitet og sin egen «generaliserte andre», og blir gradvis bærer av den kollektive bevisstheten, den fortrolighetskunnskapen, som avgjør om eleven/lærlingen er utenfor eller innenfor yrkesfaglige arbeidsfellesskapet. Birger Brevik & Arne Roar Lier, Høgskolen i Oslo og Akershus LEAN i et yrkesdidaktisk perspektiv knyttet til et teknologisk læringsverksted I dette paperet presenteres resultater fra en studie der vi ser på sammenhengen mellom skole og arbeidsliv med fokus på LEAN. Med LEAN mener vi det som i dag er innført som en form for å organisere arbeidet på med vekt på problemløsning og læring. Som lærerutdannere mener vi det er viktig å forstå de LEAN prosessene som brukes i arbeidslivet, for å kunne implementere dette inn i yrkesfaglærerutdanningen innenfor teknologiske fag. Med vår forforståelse fra forskingsfeltet og kjennskap til bedrifter, samt for å avgrense undersøkelsen, velger vi å se nærmere på det som blir betegnet som de overordnede LEAN prinsippene. Forskningsdesign og metode Målet med studien er gjennom tre kvalitative intervjuer å få innsikt i hva LEAN er, og hvordan den praktiseres i tre utvalgte produksjonsbedrifter, to innenfor industriell næringsmiddelproduksjon, og en innenfor teknologisk produksjon. Vi ønsker med dette å forstå hva LEAN står for med et kritisk didaktisk blikk. Analyseringen av det innsamlede datagrunnlaget vil vi gjøre disse gjennom en kodingsprosess der vi tar utgangspunkt i det som ansees å være LEANs fem kjernekategorier, de 5S. Analysene vil bli gjennomført etter mønster av Grounded Theory (Corbin & Strauss, 2008), der vi søker å finne skjulte sammenhenger, får utvikle ny forståelse som igjen kan bidra til at LEAN kan bli en integrert del av yrkesopplæringen i skole og bedrift. Teoretisk rammeverk Som teoretisk rammeverk for diskusjonen av resultatene velger vi å bruke Wengers sosiale teori om læring med kategorier som fellesskap, praksis, identitet og mening (Wenger, 1998). Drøfting Et sentralt aspekt i drøftingene er å vurdere hvordan LEAN skal implementeres i yrkesfaglærerutdanningen som et didaktisk verktøy for å øke kvaliteten på yrkesopplæringen, eller om LEAN er en tilnærming som ikke er sentralt i læringen, men et verktøy som yrkesfaglæreren må kjenne til og forholde seg faglig kritisk til. Som et resultat av våre studier skal vi kunne si noe spesifikt om relevansen av LEAN i et yrkesdidaktisk perspektiv i forhold til yrkesfaglærerutdanningen og eventuelt om hvordan dette skal bygges inn i studiet på basis av våre funn. Det overordnede målet er at LEAN eventuelt kan føre til en kvalitativt bedre fagopplæring i skole og bedrift. Nøkkelord LEAN, Yrkesfaglærerutdanning, bedrifter, teknologi, læringsverksted 8

9 Eva Eliasson & Helena Rehn, Stockholms universitet Vårdlärares föreställningar om yrkeskunnande inom vård- och omsorgsprogrammet Syftet med det här paperet är att undersöka hur vårdlärare talar om den goda vård- och omsorgsgivaren och deras yrkeskunnande. En annan fråga är hur lärare uppfattar att utbildningen möter vård- och omsorgssektorns behov och krav på kunnande. Teoretiskt är studien inspirerad av socialkonstruktivism (Burr, 2003; Barlebo Wennberg, 2001). Vi utgår ifrån att vad som anses viktigt att kunna i ett specifikt yrke utvecklas i en social och kulturell kontext (Eliasson, 2009; Rehn, 2011). Föreställningar om vad det innebär att arbeta i hälso- och sjukvården påverkar hur sjukvårdsutbildningar utformas och vad lärare undervisar om (Englund, 2009). Studien belyser även hur maktrelationer uttrycks genom vårdlärares idéer om viktigt yrkeskunnande. Kvinnor utgör en majoritet av de anställda inom vård- och omsorgssektorn, och vård- och omsorgsprogrammet leder till yrken som ofta är underordnade och har en låg status. I vår analys har vi undersökt de idéer och ideal som ryms i lärarnas föreställningar om den goda vård- och omsorgsgivaren och hur dessa kan relateras till faktorer som genus, etnicitet och klass (De los Reyes & Mulinari, 2007). Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 16 vårdlärare som arbetar på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Intervjuerna genomfördes mellan februari till mars, Kriterierna för urvalet av informanter har varit att få så stor spridning som möjligt vad gäller tidigare yrkesbakgrund, ålder, kön, år inom läraryrket och erfarenhet av olika skolformer. I bearbetandet av materialet har vi uppmärksammat likheter och skillnader för att få fatt i mönster och teman (Watt Boolsen, 2007). Det preliminära resultatet visar att det viktigaste yrkeskunnandet är relaterat till kommunikation, etik, attityder och empati för patienten, kunnande som är nära förknippat med traditionell femininitet. Några informanter betonade vikten av att uppskatta att arbeta med människor. En vård- och omsorgsgivare måste också veta när det är dags att kalla på en sjuksköterska. Vikten av att kunna observera patienten, notera förändringar i hälsotillståndet och förstå när den egna kompetensen inte räcker till tydliggör hälso- och sjukvårdens hierarkiska struktur. Kunskap om lagar, praktiskt handlag, kunskap om sjukdomar och terminologi såväl som att ha ett hälsoperspektiv istället för ett ensidigt sjukdomsperspektiv lyfts också fram som centralt. Resultatet visar också att vårdlärarna anser att utbildningen motsvarar vård- och omsorgssektorns krav, speciellt anses utbildningen svara mot äldreomsorgens krav. Arbetet inom sjukvården anses mer krävande och är reserverat för mer begåvade studenter. Paradoxalt nog anser en del vårdlärare att arbetet inom äldreomsorgen är ett ensamt och krävande arbete där personalen behöver ta ett stort ansvar och kunna fatta självständiga beslut. 9

10 Susanne Gustavsson & Ingela Gyllspång, Högskolan i Skövde Samarbete mellan yrkeslärarutbildning och gymnasieskolans yrkesutbildning kvalitetsutveckling på vetenskaplig grund Den akademiska högskoleutbildningens mål att utveckla studenters vetenskapliga kompetens och utbildningens yrkesförankring gör att den blivande yrkesläraren ska utbilda sig i att ta ansvar för skolnära utvecklingsprojekt på vetenskaplig grund. I studien avser vi att pröva och parallellt studera hur yrkeslärarutbildning kan stödja former för reell samverkan mellan skola och arbetsliv genom blivande yrkeslärares projekt. Studien har sin bakgrund i kravet på samverkan mellan skola och arbetsplats inom gymnasial yrkesutbildning. Det genomförs inom ramen för yrkeslärarutbildningen och i nära samverkan med gymnasial yrkesutbildning. Blivande yrkeslärare har under hösten 2012 genomfört konkreta projekt rörande samverkan mellan skola och bransch/arbetsplats som exempel på kvalitetsutveckling av yrkesutbildning. Studenternas projekt hade som mål att skapa hållbara och innovativa lösningar på kvalitetsutveckling av yrkesutbildning i samarbete mellan arbetsplatser och gymnasieskolor. Studentprojekten har handletts av högskolans lärare. Parallellt med studentprojekten genomfördes följeforskning, dels för att stödja processen, dels för att utveckla generell kunskap om samverkan och om yrkeslärares ledning av kvalitets- och utvecklingsarbete inom yrkesutbildning. Våren 2013 genomförs intervjuer med nyexaminerade yrkeslärare med syfte att fördjupa förståelsen av hur yrkeslärarutbildningen kan bidra till yrkeslärarens kompetens inom området, samt till reell utveckling på temat samverkan skola och arbetsliv. Studien genomförs under perioden Den har en praktiknära karaktär och involverar såväl blivande som nyexaminerade yrkeslärare i planering, genomförande och analysarbete. Data består av observation, dokumenanalys och intervju. Presentationen ägnas åt att beskriva resultat från de studentprojekt som genomfördes hösten 2012 samt resultat från delstudie våren Anna-Lena Göransson, Karlstads universitet Vägen till yrkeslärarutbildningen Mitt forskningsintresse handlar om språkbruk i yrkesliv och yrkesutbildning. I min undervisning i yrkeslärarutbildningen söker jag i ord och handling förmedla de tankegångar om språk och lärande som, med stöd i Vygotskijs sociokulturella teori, fått stort genomslag i ämnesdidaktisk forskning, men som hittills inte uppmärksammats på samma sätt inom yrkesämnesdidaktiken. I ett forskningsprojekt som jag kallar Yrkeslärare jobbar med text analyseras för närvarande ca 400 yrkesbiografier, yrkesämnesdidaktiska överväganden och diskussionsinlägg som yrkeslärarstudenter arbetat med i anslutning till min undervisning om språkets roll i lärandet, yrkesämnesdidaktik och akademiskt skrivande. Texterna berättar om yrkeslärares väg från barndom till yrkesval, yrkesutbildning, yrkesverksamhet och yrkeslärarutbildning. De skildrar yrkeslärares skolvardag, visar vilka yrkesämnesdidaktiska överväganden de ser som viktiga och belyser också språkliga förhållningssätt i skola, utbildning och arbetsliv. 10

11 Vid NORDYRK2013 vill jag presentera resultaten av hittills genomförda analyser av uppgiften Min yrkesbiografi och resonera kring de många erfarenheter de studerande har med sig till yrkeslärarutbildningen. Presentationen kommer att följa de punkter som ges i instruktionen till uppgiften: Skriv en personlig text som behandlar ditt förhållande till ditt yrke/yrkesområde från barndomen, under din skoltid, yrkesutbildning och yrkesverksamhet. Beskriv din syn på yrket och eventuella förändringar i ditt sätt att uppfatta och arbeta med det. I biografin ska ingå beskrivningar av händelser som påverkat din inställning till och förståelse av yrket. Hur hamnade du där du är idag? Beskriv också språkbruket i ditt yrke. Vilka texter förekommer? Hur används det muntliga språket? Vilka speciella fackuttryck används? Hur lärde du dig dem? Finns en speciell yrkesjargong? Hur kan den beskrivas? Hur förhåller du dig till den? På jobbet? I skolan? Tron Inglar, Høgskolen i Oslo og Akershus Yrkespedagogiske prinsipper og læringsformer Problemstillingen har vært å finne fram til særpreg ved yrkespedagogikk og didaktikk i norsk yrkesfaglærerutdanning og om dette er særlig egnet i yrkesopplæringen. Utdanningen ble etablert i 1947, ble sterkt omformet på 1970 tallet og preges fortsatt av prinsippene fra den tiden. Det redegjøres grundigere for noen av prinsippene, nemlig erfaringslæring, yrkesretting og integrering av praksis og teori. Prinsippene er framskaffet gjennom analyser av utvalgte, formelle læreplaner (Inglar 2009). Analysene var praktisk-induktive og substansielle (Franke-Wikberg & Lundgren 1982). I redegjørelsen for de utvalgte prinsippene diskuteres også mulige årsaker til frafall, eller utstøting fra yrkesopplæringen i den videregående skolen. Det argumenteres for at noen elever har behov for nærhet i tid og rom mellom teori og praksis, at de lærer godt ved bruk av ikke-språklig aktivitet, at arbeidsoppgavene er sentrale elementer, og at det de skal lære skal ha en nytteverdi. Innhold og metoder i opplæring skal mer dreie seg om handlingslogikk enn forståelseslogikk (Callewaert 1999). Jeg hevder at ved å anvende de yrkespedagogiske prinsippene vil en kunne motvirke noe av avbrytningen av utdanning i de yrkesfaglige programfagene. For eksempel er to år i skole før to år i bedrift et for langt tidsrom mellom teori og praksis for noen lærlinger. Callewaert, S. (1999): Towards a general theory of professional knowledge and action. Nordisk pedagogik, vol. 19, nr. 4, Franke-Wikberg, S. & Lundgren, U. (1982): Att värdera utbildning. Del 1 Stockholm: Wahlstrand & Widstrand. ISBN Inglar, T. (2009): Erfaringslæring og yrkesfaglærere en kvalitativ studie. Lillestrøm: Høgskolen i Oslo og Akershus 11

12 Annica Isacsson, Haaga-Helia Learning with companies ett nordiskt projekt Denna artikel presenterar en koordinators reflektioner kring första året av ett nordiskt projekt vid namn LeWiCo (Learning with companies). Projektet är finansierat av Nordplus /Horisontal vars finansieringskriterier omfattar också de baltiska länderna. LeWiCo projektets syfte är att kartlägga modeller för yrkeslivsinriktad inlärning samt visa på goda sätt att integrera skola med arbetsliv inom Norden, att utveckla pedagogiken kring yrkeslivsinriktade inlärning, och att inom ramen för projektet initiera samarbete mellan studenter och läroinrättningar, företag samt lektorer. Reflektionerna omfattar projektets syfte, behov, målsättningar, resultat och utmaningar. LeWiCo beskrivs i denna artikel som en process omfattande två fysiska och fyra virtuella möten mellan sex partners (två yrkesinstitut, en yrkeshögskola och två lärarhögskolor) i tre olika länder. De medverkande länderna är Norge: Etterstad Vidaregaende skole och Högskolan i Oslo och Akershus (lärarhögskola), Estland: Voru Vocational Training Center och University of Tartu (lärarutbildningen) samt Finland: Haaga-Helia yrkeshögskola (lärarutbildningen) och HAAGA-HELIA Borgå Campus. Bakgrunden till projektet ligger kring frågor om hur man bäst inom den handelsinriktade yrkesutbildningen i nuläget och i framtiden försäkrar och integrerar arbetslivets behov och krav om kompetens, såsom kunskap, attityd och färdigheter med teori och skola. Hur kan yrkes- och yrkeshögskoleutbildningen försäkra sig om att skolor och arbetsliv integreras inte separeras. De ständiga förändringarna som samhället och arbetslivet står för ställer behov om mer integrerande framtida inlärningsmodeller i fokus, modeller där företag och utbildningsinstitut lär sig tillsammans på nya, innovativa sätt. Inom ramen för LeWiCo har vi under ett års tid identifierat tre företag som gärna medverkar i vårt projekt. Alla företag har ett intresse av att medverka emedan de har ett uttalat behov att kartlägga, jämföra, undersöka och utveckla sina respektive spa-koncept. I Finland medverkar Haikko herrgårdshotell, i Estland Kubija spa-hotell och i Norge transport och fartygsföretaget Colorline. På en konferens som den finländska partnern ordnade i slutet av mars 2013 presenterades det norska medverkande företaget, Colorline, LeWiCo-projektet samt den estniska partnerns praktikantprocesser. Utöver dessa presenterades papers gällande den estniska arbetslivsbaserade utbildningen ur ett lagstiftande perspektiv, det norska BKA-programmet gällande ett utbildningsprogram med syfte att öka baskunskaperna för norska byggnadsarbetare samt Borgå Campus undersökande pedagogiska modell och läroplan i vilken arbetslivsintegrerade läsårsprojekt ingår. Ledord: nordiskt projekt, yrkesinriktad inlärning och pedagogik 12

13 Christian Helms Jørgensen, Roskilde Universitet Kom du på taberholdet? Drenge og andre tabere i erhvervsuddannelserne De sidste to årtiers politiske ambitioner har i Danmark været at ingen unge skulle blive tabere i ungdoms-uddannelserne, og der er anvendt rigtig mange ressourcer til at nå målet om 95% af de unge skulle gen-nemføre en ungdomsuddannelse. Men disse omfattende indsatser har kun haft en begrænset effekt. Samtidig udgør drenge en stigende andel af restgruppen uden ungdomsuddannelse, og drenge fremstilles ofte som de nye tabere i uddannelsessystemet. Paperets formål er at relatere diskussionen om drenge som tabere til den almene problemstilling om, hvorfor nogle unge taber i erhvervsuddannelserne. Paperet diskuterer nogle centrale forklaringer på, at nogle unge taber i uddannelsessystemet med ud-gangspunkt i tre forskellige teoritilgange: For det første med teorier om social reproduktion som sætter fokus på de strukturelle forskelle på drenges og pigers veje i uddannelsessystemet og uddannelsernes kob-linger til det kønsopdelte arbejdsmarked. For det andet med teorier om drenges modstand og anti-skole kultur, som har peget på betydningen af drenges klassebaggrund for deres kodning af uddannelse som feminint, mens traditionelt manuelt arbejde kodes som maskulint. Endelig bruges teorien om differentiering-polarisering til at undersøge den rolle som skolen kategorisering og opdeling af eleverne har for elevernes engagement og gennemførelse. Det empiriske grundlag for paperet et en større kvalitativ interviewundersøgelse med over 100 elever i erhvervsskolernes grundforløb, hvoraf halvdelen blev geninterviewet efter et halvt år. Resultater viser at de tre teoritilgange har en vis forklaringskraft. men samtidig er der store forskelle mel-lem de skolesystemer, kulturer og sociale kontekster, som teorierne udspringer af, og så de danske er-hvervsuddannelser anno Det betyder, at disse teorier kan bruges til at stille kritiske spørgsmål og udpege mulige forklaringer, men de ikke kan give udtømmende svar på hvorfor nogle drenge - og mange andre unge - taber i det danske uddannelsessystem. Nina Kilbrink, Karlstads universitet Transfer i teknisk gymnasial yrkesutbildning Detta paper beskriver elevers, handledares och lärares erfarenheter av transfer i teknisk gymnasial yrkesutbildning. Transfer handlar om att använda och bygga vidare på tidigare kunskaper i nya situationer vilket är nödvändigt i ett ständigt föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling. Det är också viktigt inom utbildningar där lärandet sker i olika arenor, som skola och arbetsliv. Fokus i den här studien är teknisk yrkesutbildning som lärlingsutbildning, där halva utbildningen är arbetsplatsförlagd. Syftet är att fördjupa förståelsen för hur de som undervisar och lär inom teknisk gymnasial yrkesutbildning erfar att de kan använda och bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter i nya situationer (transfer) i olika lärandearenor. Studiens ontologiska utgångspunkt grundar sig i livsvärldsfenomenologin som betonar samspelet mellan människa och värld. Våra tidigare 13

14 erfarenheter påverkar hur vi erfar världen. Det som är intressant att studera ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv är den levda och erfarna världen. I den här studien är informanternas berättade erfarenheter av undervisning och lärande i fokus. För att komma åt dessa erfarenheter är möten med informanterna nödvändiga. Elever, lärare och handledare på två olika tekniska gymnasiala yrkesprogram har intervjuats och innehållet i deras berättelser har analyserats tematiskt. Resultaten visar på vikten av samarbete mellan skola och arbetsliv för att eleverna ska kunna bygga vidare på lärandet i de olika lärandearenorna. Möjligheten att göra fel och reflektera under sitt arbete betonas också. Resultaten visar också på att de olika lärandearenorna skola och arbetsliv kan bidra med olika typer av kunskaper och lärande, men också att erfarenheter från andra arenor bör tas tillvara under utbildningen. Eleverna behöver skaffa sig en variation av praktiska erfarenheter under sin utbildning, men också en förståelse för varför något görs på ett visst sätt eller vad som till exempel händer när de kör en maskin. Resultaten bygger på min avhandling Lära för framtiden: transfer i teknisk yrkesutbildning och ingår i LISA-projektet (Learning In Several Arenas). Agneta Knutas; NTNU Learning disabilities? Political rights in a democratic society? The Scandinavian countries have a history where the social democracy contributed to the building of the wellfaresystem a tight and autonomous political solution including the whole population as well as education (Esping-Andersen, 1990). Also known as the Nordic model the wellfaresystem through the building of the compulsory nine year education, enhanced fostering for democracy; at least if you passed the 7 year test and was approved intelligent enough. As for education and democracy Rancièr (1995) argues that democracy exists not because the law declares individuals to be equal and the collectivity master of itself. Democracy when following Rancièr`s (1998) argument is not about parliamentary system or the legitimate state. Instead democracy with Rancier is politics mode of subjectification (Rancier,1998). As interpreted here his argument tells us that exclusion is the invisibility of participation meaning that certain persons are in society without being of society. The not counted could make themselves count by showing up and breaking in on others equality and by doing this claiming it for them (Rancier, 1998). In this paper I will from material collected from a visit at a hotel run by learning disabled through hermeneutical interpretation and narrative focus upon the topic of education and democracy. I will do this from the standpoint of politics mode of subjectification and analyze civil, social and political rights in a democratic society. The results from the standpoint of Rancier`s theories indicate democracy exist in accordance with a sphere where people can appear. This in turn tells us democracy could be related to experience in which there is equality, justice, equity, respect for singularity of the Other. It also implies that democracy not only has to be thought of in the political classical sense, nor the nation state or citizenship. 14

15 Leif Langli, Høgskolen I Oslo og Akershus Noen synspunkter på praktisk og teoretisk virksomhet, en teoretisk analyse I artikkelen analyserer og drøfter jeg praktiske og språkbaserte generaliseringer, som ligger til grunn for hhv praktisk og teoretisk kunnskap. Jeg ser på noen kjennetegn ved disse kategoriene, primært ved å analysere hvordan de utvikles og jeg diskutere noen forbindelser mellom dem. Den faglige framstillingen er først og fremst en formbetraktning, innholdet i generaliseringene har i denne sammenheng mindre interesse. Hensikten med artikkelen er å drøfte sentrale kunnskapsteoretiske kategorier av vesentlig yrkesdidaktisk betydning. Resonnementene er utviklet gjennom begrepsanalyse som metode. Virksomhetsteoretiske, kulturhistoriske og sosiokulturelle perspektiver er lagt til grunn for analysene. Jeg redegjør for hvilken betydning bruk av materielle og immaterielle redskaper - for eksempel skriftspråket - og verktøy har for kulturutvikling og for formingen av noen sider ved den psykiske utviklingen. Arbeid som virksomhet er valgt som kontekst for analyser og diskusjoner. Begrunnelsen er at arbeidet i stor grad former samfunnsstrukturer. Arbeidstilknytningen har vesentlig betydning for vår erkjennelse, og arbeid og yrker utgjør selve grunnlaget for yrkespedagogikken. I tillegg er denne vinklingen valgt fordi det er i arbeidsforhold at praktiske og teoretiske kunnskapskvaliteter er mest framtredende og synlige. Artikkelen avgrenses til undersøkelse av noen sammenhenger mellom arbeidsredskapenes virksomhet, med særlig vekt på håndens grep og berøringer. Kunnskapsperspektivet konkretiseres ved å ta opp noen elementer ved språkbaserte og praktiske generaliseringer i tilknytning til bruk av redskaper og verktøy. I denne sammenheng diskuterer jeg med utgangspunkt i ordene i språket, noen elementer i begreps- og bevissthetens utvikling. Vygotskys (1974) teori om begrepsutvikling er en vesentlig del av grunnlaget for denne diskusjonen. Det verbale språkets funksjoner og språklig tenkning ligger til grunn for analyser av kvalitativt forskjellige kunnskapsformer. Jeg relaterer til Roger Säljös formulering «fra håndens innsikt til ordets praksis» ( Säljö, 2003). Disse begreper er sentrale i artikkelen: begrep, kunnskap, praktisk kunnskap, teoretisk kunnskap, praksis, teori. Ola Lindholm, Karlstads universitet Undervisningssamtal kring fotografisk bild I detta paper diskuteras ett undervisningssamtal från min studie om hur elever och lärare pratar om elevernas fotografiska bilder på Medieprogrammet. Studien fokuserar på interaktionen i klassrummet, de bildsamtal och redovisningar som involverar elever och lärare. Syftet med studien är att få kunskap om hur elever och lärare samtalar om fotografiska bilder, hur eleverna visar sina kunskaper i ämnet samt vad eleverna säger med sina bilder. Syftet är även att få kunskap om hur läraren, i samtalen med eleverna, stimulerar elevernas utveckling mot kunskaper och färdigheter i ämnet samt deras utveckling mot övriga mål i läroplanen. 15

16 Bildsamtalet är inspelat med videokamera och analyserat enligt CA metoden. Det kan ses som ett lärandesamtal där läraren försöker få eleven att fortsätta att arbeta med bilden för att göra den ännu bättre. Det är också ett samtal där elev och lärare har olika åsikter om hur bilden ska bearbetas. Samtalet följer på sätt och vis ett rutinartat mönster, där läraren tar initiativet över vad de ska prata om och ger förslag till eleven om vad denne bör göra för att förbättra bilden. Cecilie Meltzer, Høgskolen i Oslo og Akershus Hvordan kan bruk av kunstbasert læring bidra til å skape en kultur for innovasjon, utvikling og endring i skole og arbeidsliv? De siste 20 årene har det skjedd endringer i arbeidslivets syn på kunst (Seifter & Buswick, 2010). I dagens samfunn øker bedriftene sin markedsverdi ved å tilby arbeidsplasser som tilrettelegger for kreativt arbeid og ideutvikling, åpner for endring av etablert arbeidslivskultur, innovasjon og mulighet til å ta sjanser. Aktører i arbeidslivet har åpnet for samarbeid og utveksling med kunstnere og benytter seg av deres erfaringer fra arbeid med kreative prosesser. Målet er å tilrettelegge for at egne arbeidstakere skal utvikle seg, få mot og trygghet i det å befatte seg med endringsprosesser, ha rom for å eksperimentere, stille spørsmål og iverksette nye ideer, bygge sosiale nettverk og videreutvikle forståelsen for og bevisstheten om yrkespraksis i organisasjon og ledelse (Darsø, 2005; Karlsen, 2011; Møglestue, 2005; Ray & Myers, 1986; Scharmer & Kaeufer, 2010; Seifter & Buswick, 2010) I intervju med en rekke kunstnere, mennesker i arbeidslivet og forskere, kom Lotte Darsø (2004) frem til fire ulike overordnede nivåer for hvordan kunst og skapende uttrykk anvendes i arbeidslivet, det være seg som dekorasjon (1), underholdning (2), metode (3) eller som del av en strategisk forandringsprosess (4). Taylor og Ladkin (2009) har tatt utgangspunkt i Darsø s to sistnevnte nivåer (3 og 4), og skisserer fire anvendelsesområder for kunstbasert læring og effekten av denne læringsformen. Jeg har valgt å samstemme Taylor og Ladkin (2009) sine konklusjoner med de erfaringene jeg selv har gjort i min yrkesutøvelse som pedagog og kunstner. I dette paperet vil jeg drøfte erfaringer fra bruk av denne læringsformen fra egen undervisningspraksis og diskutere hvordan disse kan brukes for å bidra til mer meningsfulle læringsprosesser i skole og arbeidsliv. Stikkord: Erfaringslæring / Kunstbasert læring; Forandringsprosesser; Refleksjon; Nytenkning og økt selvforståelse; Utviklingsprosjekt på skole eller arbeidsplass Referanser: Darsø, L. (2005). International opportunities for artful learning. Journal of Business Strategy, 26(5), Karlsen, P. J. (2011, ). Innfall kommer utenfra. A-magasinet, Møglestue, M. (2005). Ledelse av kreative prosesser. AFF Lederbulletin, 5. Retrieved from Leadership Network website: Ray, M., & Myers, R. (1986). Creativity in business. New York: Doubleday. Scharmer, C. O., & Kaeufer, K. (2010). In front of the blank canvas: sensing emerging futures. Journal of Business Strategy, 31(4), Seifter, H., & Buswick, T. (2010). Editor s note. Journal of Business Strategy, 31(4) 16

17 Lazaro Moreno Herrera & Petros Gougoulakis, Stockholms universitet The Vocational Challenge and professional training of VET-educators An International comparison (or A European comparison) Purpose (- To map how different European countries VET system attempts to match the required skills and competencies by labour market, and how VET-educators (including supervisors of interns, trainees and Apprentices in workplaces) are recruited, trained and prepared for their task with a focus on core vocation-specific didactic skills in different national contexts.) Theoretical framework (- Structural and destabilizing change in society today is maintained as establishing policy contexts, to which educational policy has to respond and adapt (Edwards, Ranson & Strain 2010). The increasing complexity in society, culture and working life as an effect of globalization and information technology, has significantly changed the nature of knowledge, skills and competencies required from citizens. This fact along with the unprecedented speed of the changes gave impetus to continuing education or the (re)vision of lifelong learning as a policy goal. It is argued that most of the current policies for lifelong learning are a matter of accumulation of skills and qualifications to meet the demands of an increasingly uncertain and profoundly exposed to competition labour market. The challenge for the education sector and especially VET is whether learning and training for employability also embraces cultivation of reflexivity ability and bildung for personal fulfilment, social integration and active democratic citizenship. Methodology/ Research design (-Our empirical basis is the country-specific VET-systems presented on Cedefop's website A comparative exploration of X countries VET reports is carried out with regard to how the Vocational Challenge is perceived and how each country tries to meet this challenge through its VET system and education of vocational trainers and teachers. Preliminary results (- Currently in progress; an expectation is a better understanding of what are considered challenges for VET in different countries representing different geographical as well as socio-economic areas and how they affect the national VET system). Karolina Muhrman, Linköpings universitet Matematik ur ett yrkesdidaktiskt perspektiv Jag arbetar sedan åtta år på ett yrkesgymnasium och har under dessa år bland annat undervisat i matematik. Mina erfarenheter av detta är att många elever som går en yrkesutbildning inte är så intresserade av att läsa matematik eftersom de inte ser när de har användning för matematiken i sitt kommande yrke. I den nya gymnasieskolan Gy11 betonas det att eleverna ska ha förståelse för metoder och utveckla strategier för att kunna lösa matematiska problem i yrkesrelaterade situationer. Undervisningen ska om det är möjligt ske i relevant praxisnära miljö (Skolverket 2011). Jag vill få en bild av hur man använder sig av matematik inom ett yrke och hur man förhåller sig till detta i matematikundervisningen på ett yrkesprogram. 17

18 Syftet med min studie är att utifrån de didaktiska frågorna skapa en bild av vad, varför och hur elever som går naturbruksutbildning med inriktning på lantbruk lär sig matematik. Alltså vad behöver man ha för matematikkunskaper för att arbeta med lantbruk, varför behövs dessa kunskaper och hur får en lantbrukare/lantbrukselev dessa matematikkunskaper? Jag kommer att genomföra studien genom att göra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare samt lärare och elever på naturbruksgymnasium. Intervjuerna kommer att genomföras under våren och hösten Hittills har jag intervjuat 15 lantbrukare med olika produktionsinriktning, både egenföretagare och anställda. De preliminära resultat som jag kan se är att lantbruksyrket idag innehåller mycket matematik vilket gör att det finns stor relevans för lantbrukselever att läsa matematik under sin yrkesutbildning. Lantbrukarna har tagit upp exempel på räkneuppgifter som täcker in de flesta av de områden som ska behandlas inom den obligatoriska matematikkursen för yrkeselever, matematik 1a. Lantbrukarna ser att det finns många fördelar om eleverna har med sig de matematikkunskaper som behövs för yrket när de ska börja arbeta, bland annat ger det en ökad förståelse för yrket genom att man lättare kan se samband. För att eleverna ska förstå att matematikkunskaper är viktigt för en lantbrukare anser de att man i skolan bör arbeta mer med tillämpade uppgifter som eleverna direkt kan koppla till olika arbetsmoment i yrket. Åsa Mårtensson, Linköpings universitet Handledarens perspektiv på yrkeslärande på förskola Som yrkeslärare på gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram (BF) utbildar jag i skolmiljö elever för arbete inom barnomsorgen. Handledaren på förskolan fungerar som ställföreträdande lärare under elevernas praktik (så kallat arbetsplatsförlagt lärande (APL)) och är en viktig länk mellan skolan och arbetslivet för eleverna. Med en teoretisk utgångspunkt i sociokulturellt lärande vill jag sätta fokus på handledarna och deras relation till gymnasieeleverna och det yrkeslärande som sker på arbetsplatsen. Syftet med mitt arbete är att synliggöra det arbete som förskolepersonalen gör när de i handledning ger eleverna redskap för att arbeta inom barnomsorgen. Jag har genomfört 20 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom förskola vilka fungerar som handledare för elever från BF. Intervjuerna har handlat om handledning och det lärande som sker under praktiken. Vid en första analys av mina data har jag sett hur handledarna uttrycker att de anser att de gör ett viktigt jobb som handledare. Handledarna gör tydliga uttalanden om att det är i vardagen som eleverna lär, genom att se och delta i vardagen lärs yrket in. Praktiken ger eleverna möjlighet att omsätta sina kunskaper i konkreta handlingar för att lära sig yrket. Handledning sker både i vardagen genom informella samtal och i samtalsrum mellan fyra ögon. En kvalitativ skillnad finns i att en del handlare pratar om att handledning är när eleven går bredvid handledaren som förklarar och beskriver vad som händer. Handledaren ger här eleven redskap att använda genom att denne ser på och finns med i sammanhanget. Ett annat sätt att beskriva handledning är att som handledare tala om att de visar på vad som händer och stimulerar till reflektion om vad detta kan bero på och hur man kan ta sig an en sådan 18

19 situation. Ett annat tydligt tecken jag ser i handledarnas berättelse är att de ser sig själva som inte så mycket som gate-keepers i meningen att hålla oönskade borta från yrket utan snarare som inkastare för att få personer som de bedömer har god potential att vilja fortstätta utbilda sig och stanna kvar i yrket. Annika Notér Hooshidar, Stockholms universitet Undervisning och lärande i dans en förkroppsligad multimodal praktik Lärande i dans är en aktivitet som engagerar kropp och tanke samtidigt. Undervisnings och lärandesituationen kan beskrivas som en komplex multimodal konfiguration av tecken i olika tids- och rumsbaserade uttrycksätt/teckensystem. I en dansklass engagerar sig studenter och lärare i praktiserande av dans genom att använda olika semiotiska resurser för kommunikation; kropp/rörelse, beröring, språk/röst, blickar, musik med flera. Då kroppen är objektet av och för lärande är ett av mina explorativa syften att undersöka och analysera hur de olika semiotiska uttryckssätten används i dansklass. Dessa uttryckssätt är del i designen av lärandesituationen, då de är resurser som skapar förutsättningar för lärande. Syftet med detta paper är att diskutera hur multimodala semiotiska resurser, olika teckensystem används i kommunikation och interaktion i dansundervisning. Mitt val av studieobjekt är dansundervisning på högskola (yrkesutbildning) och jag tittar på tre olika dansgenrer, balett, jazzdans och modern- och nutida dans. Jag tar min utgångspunkt i den socialsemiotiska teori där text och språk innebär ett vidgat begrepp som även innefattar gester, bilder, kroppsrörelser, ljud med mera. I mitt arbete ansluter jag mig till denna vidgade förståelse av begreppet text och språk och jag lutar mig mot Kress (2010) och det han beskriver som ett socialsemiotiskt perspektiv på nutida kommunikation. För att samla data har använt mig av videoinspelningar och observationer. Valet motiveras av det teoretiska perspektivet; för att kunna undersöka och analysera hur multimodala semiotiska resurser används behöver jag möjligheten att kunna återvända till materialet flera gånger. För att analysera mina data använder jag mig av Sigrid Norris (2004) Analyzing multimodal interaction, a methodological framework. Mina preliminära resultat visar att det är en kombination av semiotiska resurser/teckensystem som används i undervisningen, så kallade modala ensembler samverkar i den meningsskapande processen. I de flesta fall är det inte språket/talet som är det mest framträdande, snarare ackompanjerar språket andra uttrycksformer, där kroppen och rörelsen är central. Det visar sig också att i de sekvenser jag analyserat, använder lärarna de olika teckensystemen synkront, det visar inga dubbla budskap, kropp, rörelse, blick, röst formar tillsammans de meddelanden som ska kommuniceras Referenser Kress Gunther (2010). Multimodality, a social semiotic approach to contemporary communication. Routledge, London och New York. Norris Sigrid (2004). Analyzing multimodal interaction. A methodological framework. Routledge, London och New York 19

20 Berith Nyqvist Cech, Karlstads universitet Hur bedömer läraren om förmedlade kunskaper har mottagits och förståtts av studerande? Inledning/Bakgrund: Yrkesutbildning i en akademisk miljö ställer särskilda krav på såväl studerande som lärare. I en akademisk utbildning fokuseras teoretiska perspektiv på den praxis som den studerande ska bli verksam inom. Av lärare i denna utbildning ska en bedömning av yrkesrelaterat och teoretiskt kunnande hos den enskilde studerande göras, och som studerande ska ges tillfälle till att reflektera över yrkeslärande samt bli insatt i det specifika språkbruk som gäller för det kommande yrkeslivet. Förhoppningsvis skapas det under utbildningens gång också intresse och förutsättningar för fortsatt och fördjupande utbildning för den studerande inom valt yrkesområde. Yrkesutbildning som akademisk utbildning innebär många utmaningar. Ibland uppstår problem som har med upplägget av undervisningen att göra. Syfte: att belysa exempel från egen undervisning över hur man som lärare bedömer om förmedlade kunskaper har mottagits och förståtts av studerande. Metod: Hösten 2012 genomfördes den sista grundkursen i Socialgerontologi med det upplägg som nu valts, utgående från de studerandes utvärderingar under tidigare terminer. Det delmoment som här har lyfts ut för bedömning heter Åldrandets villkor och har bearbetats i avsikt att finna metoden för hur detta delmoment bäst kan tillgodogöras och förstås av studerande inför kommande praktik inom äldreomsorgen. Genomförandet har gjorts med tydligare fokus på den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen än tidigare. Till detta kopplas aktuell forskning om åldrandets villkor, blandat med inbjudna yrkeslivsrepresentanter som gästföreläsare. Underlaget för bedömningen av de studerandes insatser har utgått från såväl individuellt arbete som gruppredovisning samt avslutningsvis, individuell examination. Resultat: Det förändrade arbetssättet med momentet har visat sig vara uppskattat av de studerande. Bedömning av de studerandes aktivitet i kursmomentet har förbättrats i relation till tidigare kurser. Det handlar om hur man bäst skapar underlag för att göra bedömningen av de studerandes kunskaper och förmågor utifrån kursens lärandemål som avses specifikt för detta delmoment. Reflektion/Diskussion: Bedömningsverktyg är svåra att finna i kurser som avser skapa förutsättningar för såväl praktiskt kunnande som teoretiskt reflekterande. Medverkan av praktiker i utbildningen är ett mycket uppskattat redskap för att sammanfläta teoretisk kunskap med praktiskt yrkeskunnande. Eivor Romar, Åbo Akademi Blivande yrkeslärares uppfattning om sin yrkesidentitet och utvecklandet av denna med praktihandledning som stöd Läraridentiteten är ett centralt element i lärares utveckling och förknippas med termer som ämnesmässig kunskap, pedagogisk eller didaktisk expertis. Yrkeslärarens roll kan ses som mera mångfacetterad än andra lärares eftersom yrkesläraren representerar hela yrket för sina studerande och själva yrkeskunnandet innehåller en komplexitet som läraren ska kunna förmedla. Yrkeskunskapen är ofta tyst kunskap och beroende av sitt sammanhang samt av villkor och behov i yrkeslivet. Varje yrke har egna särdrag varför inlärningen i yrkespedagogiken borde behandlas från flera synvinklar och med många olika metoder. Att bli lärare handlar bland annat om att utveckla läraridentiteten och att bli medlem av en lärargemenskap. Läraridentitet uppnås genom ett aktivt samspel i ett socialt utrymme som 20

Webinarier som mötesplats för lärande på distans

Webinarier som mötesplats för lärande på distans Webinarier som mötesplats för lärande på distans Lisbeth Amhag Lektor, Fil. Dr. & postdoktor i pedagogik Fakulteten för lärande och samhälle Malmö högskola NORDYRK-konferensen 12-14 juni 2013 Karlstads

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning

Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning Eget ansvar och höga krav för lärlingselever i gymnasial yrkesutbildning Ingrid Berglund och Karin Lumsden Wass, Göteborgs Universitet Bakgrund Ny gymnasiereform GY11 Lärlingsutbildning som ny utbildningsform

Läs mer

Samverkan skola och arbetsliv

Samverkan skola och arbetsliv Skolverket Samverkan skola och arbetsliv Vad säger gymnasieförordningen om apl? Arbetsplatsförlagt lärande, utdrag ur 4 kap. 12 Gymnasieförordningen (2010:2039) 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma

Läs mer

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla?

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Cecilia Ferm Thorgersen Professor i musikpedagogik Luleå Tekniska Universitet (Lektor i estetiska lärprocesser Uppsala Universitet) FN Artikel

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning En studie om ett utvecklingsarbete med syfte att stärka IT i lärarutbildningen Susanne Gustavsson Elisabeth Insulander susanne.gustavsson@his.se

Läs mer

Apl-utvecklarutbildning

Apl-utvecklarutbildning och kursbeskrivning Apl-utvecklarutbildning Stockholms universitet hösten 2016 1 (7) Apl-utvecklarutbildning Våren 2017 Datum: Frescati, Stockholm: 7-8/2, 10/3, 6/4, 17/5 Arlanda, Stockholm: 1-2/2, 8/3,

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare

Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Förslag till kompetensbeskrivning av en alfabetiseringslärare Detta är den första nordiska beskrivningen av en professionell alfabetiseringslärare. Förslaget, som har arbetats fram av det nordiska Alfarådet,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Pedagogisk kvalitet i gymnasial yrkesutbildning

Pedagogisk kvalitet i gymnasial yrkesutbildning Pedagogisk i gymnasial yrkesutbildning Ingrid Berglund, ingrid.berglund@gu.se Kollegiet för yrkeskunnande Pedagogisk forskningsgrund Min forskning som utgångspunkt 2009 Doktorsavhandling om utbildning

Läs mer

Ungdomars väg från skola till arbetsliv

Ungdomars väg från skola till arbetsliv Ungdomars väg från skola till arbetsliv Nordiska erfarenheter Jonas Olofsson & Alexandru Panican (red.) TemaNord 2008:584 Innehållsförteckning Generalsekreterarens förord 11 Förord av projektansvarig 13

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

Lärarutbildningen 90hp/180hp

Lärarutbildningen 90hp/180hp Fördjupningsämne Lärarutbildningen 90hp/180hp Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/sol Inledning Lärarutbildningen 90 hp/180 hp vänder sig till de som vill bli lärare och har studerat ämnen

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats

Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats Skolforum 2013 Viking Cinderella Kvalitetsgranskningar av lärande på arbetsplats 10/21/2013 Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning Skolinspektionens uppdrag Utbildningsinspektion ett regeringsuppdrag

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling?

Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling? Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling? Morten Clemetsen Aurland Naturverkstad AS/ NMBU Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB Uppsala 20.oktober 2015 Norges miljø- og biovitenskapelige

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden Upplägg Sammanhangsmarkering, dagens utmaningar Hur hänger det ihop? Vad säger forskning och styrdokument? Vinsterna med samverkan skola

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

På väg mot en kvalifikation

På väg mot en kvalifikation På väg mot en kvalifikation SeQF-konferens 11 november 2015 På väg mot en kvalifikation Cristina Pontis, undervisningsråd, Skolverket Mot en yrkesexamen? Person A: Yrkesprogram på gymnasieskolan Person

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE SKIP TO MAIN CONTENT Home 2015 Malmö SE Program Program Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE Mind the gaps - att skapa lika förutsättningar för alla unga *Programmet för Storstadens Hjärta och

Läs mer

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,

Läs mer

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering

Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering Calle Carling Pedagogiska Fakulteten Åbo akademi Vasa Finland ccarling@abo.fi 1.12.2011 Åbo Akademi - Strandgatan 2 - PB 311-651

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev december 2012 ALEXANDRU PANICAN

Läs mer

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students

Kursplan. HI1015 Historia II med didaktisk inriktning. 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. History II for Teacher Students Kursplan HI1015 Historia II med didaktisk inriktning 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 History II for Teacher Students 30 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp

Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Pedagogik AV, Nätbaserat lärande, 7,5 hp Education MA, On-line learning Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng PE021A Pedagogik Avancerad

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Roadmap 2018 validation and the value of competences NVL:s expertnätverk för validering

Roadmap 2018 validation and the value of competences NVL:s expertnätverk för validering Schools EQF and National Qualification Framework Agency The River of EQAVET Systematic Quality Assurans Europass express The Art of Life Long Learning Universities ECVET The city of accumulation of part

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN HPE301, Breddad lärarkompetens: Engelska som undervisningsspråk i högre utbildning, 7,5 högskolepoäng Professional Teaching Skills: English as the Medium of Instruction

Läs mer

Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp?

Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp? Læring i Second Life. Tipp-topp eller flipp-flopp? Erfaringer fra undervisning i Second Life Demonstrasjon av Virtuelt Campus Høgskolen i Molde Högskolan i Kalmar Bjørn Jæger bjorn.jager@himolde.no www.himolde.no

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org

Nätverksseminarium. Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Nätverksseminarium Torshamn, 29 september, 2015 Antra Carlsen, NVL Huvudkoordinator www.nvl.org Agenda NMR:s vision för samarbete Samarbetsprogram för MR-U NVL i Norden och på Färöarna Nytta av nätverkande

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola 18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan

Läs mer

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education

Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Studenter utan gränser Strengthening Students International Education Catherine Gillo Nilsson Göteborgs universitet Del I INLEDNING Syfte och Fokus Workshopens Lärandemål What to expect Efter workshopen

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

Yrkesutbildning i framtiden. Svensk yrkesutbildning i en globaliserad värld

Yrkesutbildning i framtiden. Svensk yrkesutbildning i en globaliserad värld Yrkesutbildning i framtiden Svensk yrkesutbildning i en globaliserad värld Yrkesutbildning i framtiden Från yrkesförberedande utbildning till yrkesutbildning Statushöjning ( det räcker inte med att vara

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Programhandbok Yrkeslärarprogrammet 2016

Programhandbok Yrkeslärarprogrammet 2016 Programhandbok Yrkeslärarprogrammet 2016 Innehåll 1. Yrkeslärarprogrammet innehåll och struktur 2. Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 3. Partnerskola 4. VFU-lärare

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om

Läs mer

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar

Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Riktlinjer för användning av seriösa dataspel inom yrkesutbildningar Anpassning, förberedelse och genomförande INNEHÅLL ORDLISTA INTRODUKTION MODUL 1: Förberedelse inför användning av seriösa dataspel

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning sid 1 (5) Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 www.karlstad.se

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 3. Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen - ge eleverna möjlighet att utveckla en

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan 1 (9) Elever med heltäckande slöja i skolan Inledning Frågan om möjligheten för en elev att bära religiös klädsel i skolan i form av heltäckande slöja (burqa eller niqab) har aktualiserats i samband med

Läs mer

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDG527 Förskolebarns språkutveckling och lärande i matematik, 15 högskolepoäng Young children s language development and learning in mathematics, 15 higher education

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning

TEKNIKCOLLEGE. Teknikcollege. - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Teknikcollege - kompetenscentra för effektiv resursanvändning Kriterier för Teknikcollege 1. Regionalt perspektiv 2. Infrastruktur för utbildningen 3. Tydlig profil 4. Samverkan med arbetslivet 5. Kvalitetssäkring

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT 1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)

MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Yrkesutbildning i Sverige;

Yrkesutbildning i Sverige; Yrkesutbildning i Sverige; vart är vi på väg Seminarium Köpenhamn 23 september 2009 1 Yrkesutbildning i Sverigeen tillbakablick 1846 Skråväsendet upphör, näringsfrihet införs och hantverksföreningar bildasutbildningsfrågor

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Innovation in the health sector through public procurement and regulation

Innovation in the health sector through public procurement and regulation Innovation in the health sector through public procurement and regulation MONA TRUELSEN & ARVID LØKEN 1 14/11/2013 Copyright Nordic Innovation 2011. All rights reserved. Nordic Innovation An institution

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan Dnr: LUN2014/15 Lärarutbildningsnämnden Svenska språket Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2014-03-04 och gäller från höstterminen 2014 vid Karlstads

Läs mer

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare

Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare Matematiklyftet Kollegialt lärande för matematiklärare 2012-2016 Helena Karis Emma Wimmerstedt Dagens presentation Bakgrund Uppdrag Syfte/mål Genomförande Utvärdering Matematikdidaktiskt innehåll Lärportalen

Läs mer

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1

Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 1 Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 Lära känna ett yrke sida 2 ELEVSIDA Lär känna ett yrke ÅRSKURS: Gymnasiet KURSER: Svenska 1 OMFATTNING: 2-3 lektionstimmar

Läs mer

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng

LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng Kursplan LAU270 Gäller från och med vt 16 LAU270, Allmänt utbildningsområde 2, Vetenskapligt tänkande, vetenskapligt arbete och vetenskapligt förhållningssätt, 15 högskolepoäng General Education Field

Läs mer

Hur är läget i Sverige och Norge? Hur är läget? Hur får vi aktiva, engagerade och motiverade elever och lärere i matematik?

Hur är läget i Sverige och Norge? Hur är läget? Hur får vi aktiva, engagerade och motiverade elever och lärere i matematik? Hur får vi aktiva, engagerade och motiverade elever och lärere i matematik? Mona Røsseland, Nasjonalt senter for matematikk, Norge Läromedelsförfattare, Pixel 15-Aug-10 Hur är läget? Hur är situationen

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN NORDISK YRKESDIDAKTIK?

PÅ VÄG MOT EN NORDISK YRKESDIDAKTIK? 2011 PÅ VÄG MOT EN NORDISK YRKESDIDAKTIK? NORDISKT NÄTVERK FÖR YRKESPEDAGOGIK OCH YRKESDIDAKTIK, ANDRA ÅRLIGA KONFERENSEN Högskolan på Åland i samarbete med Åbo akademi i Vasa 1 V!lkommen till NordYrk

Läs mer