Abstracts m.m. NORDYRK 2013 Innehåll

Transkript

1 Abstracts m.m. NORDYRK 2013 Innehåll Abstracts m.m. NORDYRK Vibe Aarkrog, IUP, Århus Universitet... 3 Lisbeth Amhag, Malmö högskola... 3 Eva Andersson & Gun-Britt Wärvik, Göteborgs universitet... 4 Ingela Andersson, Göteborgs universitet... 5 Hamid Asghari, Karlstads universitet... 6 Jan Bisgaard, Professionshøjskolen Metropol... 6 Mikkel Anders Bongo, Högskolen i Finnmark... 7 Birger Brevik & Arne Roar Lier, Høgskolen i Oslo og Akershus... 8 Eva Eliasson & Helena Rehn, Stockholms universitet... 9 Susanne Gustavsson & Ingela Gyllspång, Högskolan i Skövde Anna-Lena Göransson, Karlstads universitet Tron Inglar, Høgskolen i Oslo og Akershus Annica Isacsson, Haaga-Helia Christian Helms Jørgensen, Roskilde Universitet Nina Kilbrink, Karlstads universitet Agneta Knutas; NTNU Leif Langli, Høgskolen I Oslo og Akershus Ola Lindholm, Karlstads universitet Cecilie Meltzer, Høgskolen i Oslo og Akershus Lazaro Moreno Herrera & Petros Gougoulakis, Stockholms universitet Karolina Muhrman, Linköpings universitet Åsa Mårtensson, Linköpings universitet Annika Notér Hooshidar, Stockholms universitet Berith Nyqvist Cech, Karlstads universitet Eivor Romar, Åbo Akademi Kyrre Romuld, NTNU Arno Saarnak, Karlstads universitet Ann Karin Sandal, Høgskulen i Sogn og Fjordane Ellen Saur & Klara Rokkones, NTNU Eva Schwenke & Anne Karin Larsen, Høgskolen i Olso og Akershus

2 Eldbjørg M Schön, Høgskolen i Oslo og Akershus Katarina Sipos, Stockholms universitet Torill Solheim, Høgskolen i Finnmark Halvor Spetalen & Ronny Sannerud, Høgskolen i Oslo og Akershus Ann Lisa Sylte, Høgskolen i Oslo og Akershus Helena Tsagalidis, Stockholms universitet Jessica Wallin, Linköpings universitet Hilde Witsø, Hanne Stousland, Universitetet Agder & Torben Størner, Professionshøjskolen Metropol Forskningssamarbete önskas! Nordisk master i yrkespedagogik/didaktik

3 Vibe Aarkrog, IUP, Århus Universitet "Studieunit" - en måde at styrke sammenhængen mellem skole og praktik? Inden for social- og sundhedshjælperuddannelsen har man i Københavns Kommune etableret såkaldte studieunits. Disse units skal medvirke til at forbedre kvaliteten i uddannelsernes praktikdele, herunder styrke sammenhængene mellem uddannelsens skole- og praktikdele. I paper til Nordyrk konferencen beskrives resultaterne af en interviewundersøgelse med ansatte i studieunits, der gennemføres i april-maj Formålet er at undersøge, hvilke funktioner studieunit skal have for at styre kvaliteten i praktikoplæringen og sammenhængen til skoleundervisningen. Antagelsen er, at studieunits centrale funktion er at agere på grænserne ( borders ) mellem praksisfællesskaberne i skolen henholdsvis praktikken, og at dette bliver stigende vanskeligere i takt med, at studieunit udvikler sit eget praksisfællesskab. Den teoretiske ramme er teori om læring i praksisfællesskaber (Lave & Wenger) og om udviklingen fra novice til ekspert (Dreyfus & Dreyfus). Lisbeth Amhag, Malmö högskola Lisbeth.Amhag@mah.se Webinarier som mötesplats för lärande på distans Syftet med denna studie är att undersöka hur och på vilket sätt 15 studenter (kvinnor=9, män=6) i yrkeslärarutbildningen 90 högskolepoäng upplever lärandet, individuellt som kollektivt, med att mötas ansikte mot ansikte (F2F) i nätbaserade webinarier (WEB-baserade seminarier) på distans genom att söka svar på följande frågeställning: Hur använder studenterna de synkrona webinarierna och chattkommunikationerna som ett verktyg för lärande och utveckling? Vilka möjligheter kan webinarier ge med fokus på studenters förmågor och samarbetslärande genom kommunikativa kunskapsutbyten? Datainsamlingen består av åtta webinarier i e-mötessystemet Adobe Connect (10,5 tim) och sex intervjuer (kvinnor=5, män=1). Under webinarierna ges möjlighet för studenter och lärare att kommunicera via webbvideo och ljud ansikte mot ansikte och ställa frågor i chatten, för att ha genomgångar om och diskutera teoretiska begrepp, kurslitteratur och kursuppgifter etc. Här ges även möjlighet att granska varandras arbeten, ge och få kamratrespons, samarbeta med hjälp av gemensamma anteckningar och whiteboard, visa skärm och program för andra, presentera medieproduktioner samt redovisa kursuppgifter. Samtliga webinarier spelas in och läggs ut i efterhand i studenternas nätbaserade lärgemenskap i It s learning för repetition, vidare reflektion och kritisk granskning. Teoretiskt är denna studie baserad på sociokulturell teori, där vår förståelse av språk, kommunikation, kultur/bildning och olika aspekter av det sociala/kollektiva samanhanget för studenters lärande och utveckling är centralt (Vygotsky, 1978; 1988; Wertsch, 1991; 1998; 2007) och konkretiseras genom Wengers (1998, 2004, s. 5) fyra komponenter: mening, praktik, gemenskap och identitet, som ett sätt att tala om vårt lärande. Sociokulturell teori är integrerat i Computer Supported Collaborative Learning, CSCL, (t.ex. Koschmann, 1996, Stahl & Hesse, 2008) och i teorin om computer self-efficacy (CSE), som har använts i forskning som rör individers syften att använda informationsteknik, som i denna studie att 3

4 studenterna använder gruppvisa webinarier för att utmana olika efficacies och kollaborativa lärandeprocesser och göra bedömningar av sina förmågor att tillämpa kunskaper, sitt deltagande samt att hantera och utvärdera läraktiviteterna (Bandura, 2002, Compeau & Higgins, 1995, Tams, 2011). Viktiga slutsatser från resultaten av de åtta webinarierna, chattkommunikationerna och intervjuerna visar att webinarierna blir ett verktyg för studenterna att hantera sitt lärande tillsammans med andra och använda sina förmågor genom kommunikativa kunskapsutbyten. I intervjuerna betonar studenterna vikten av att kunna ha F2F-diskussioner på distans kring kursuppgifter, teoretiska begrepp och litteratur, bredvid textbaserade diskussionsfora. Förslag lyfts fram att lärarna kan organisera och förbereda webinarierna ytterligare genom att spela in mini-föreläsningar om begrepp, teorier och litteratur och ställa diskussionsfrågor i syfte att nå djupare diskussioner och erfarenhetsutbyten. Resultatet visar också att det finns utmaningar att se studenter som ansvariga deltagare och IKT-teknikens roll i mediering av interaktion, samarbete och lärande på ett strukturerat och vetenskapligt sätt samt att förebygga de inledande tekniska dilemmorna. Eva Andersson & Gun-Britt Wärvik, Göteborgs universitet eva.andersson@ped.gu.se gun-britt.warvik@ped.gu.se Livslångt lärande och det nya yrkesutbildningslandskapet för unga och vuxna Utbildningar på gymnasial och post-gymnasial nivå har i Sverige under de senaste åren genomgått genomgripande förändringar, vilket särskilt kan noteras för yrkesutbildningar. Vi har idag två skilda spår inom ungdomsutbildningen, ett högskoleföreredande och ett yrkesförberedande. Motsvarande tendens återfinns inom kommunal vuxenutbildning där högskoleförberedande kurser och möjlighet till behörighetskomplettering tonas ner till förmån för kortare yrkesinriktade kurser. Dessutom har en ny postgymnasial utbildningsform introducerats, Yrkeshögskolan. Denna har fått en uttalad arbetsmarknadsinriktning. Trots sitt namn tillhör yrkeshögskolan inte högskoleområdet, utan är en egen myndighet. Syftet med detta paper är att analysera det nya yrkesutbildningslandskapet i Sverige, mot bakgrund av EU-policy om livslångt lärande. Livslångt lärande som policybegrepp har fått starkt genomslag i utbildningspolitiken, inte minst genom sin sammanflätning med företeelser som flexibilitet och anställningsbarhet. Livslångt lärande har också en tydlig koppling till frågan om medborgarskap. De frågor vi griper oss an är om och på vilket sätt det nya yrkesutbildningslandskapet knyter an till ambitioner utvecklade av EU, samt vilka spänningar och motsägelser som kan identifieras i de svenska utbildningssatsningarna. I vår analys utgår vi särskilt från motiv till satsningar på yrkesutbildningar inom ungdomsskolan, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan, så som de kan uttolkas genom direktiv, utredningar och propositioner. De spänningar vi diskuterar berör a)yrkesutbildning som ett eget spår, b) allmänna och generiska kompetenser vs arbetsspecifika kompetenser och c) flexibilitet vs förutsägbarhet. Ett centralt begrepp i vår analys är educational life transitions (jmf t ex Field, 2009) och vårt huvudargument är att det nya yrkesutbildningslandskapet kan ses som ett sätt att politiskt vilja forma mer förutsägbara medborgare, tvärt emot EU:s dokument om livslångt lärande som betonar individer som är flexibla i sina livsval. 4

5 Ingela Andersson, Göteborgs universitet Skolbaserad lärlingsutbildning - en grundläggande yrkesutbildning i den svenska gymnasieskolans regi I detta papper presenteras det primära resultatet av den första delstudien i mitt avhandlingsprojekt. I avhandlingen arbetar jag med att synliggöra och analysera de villkor som formar gymnasial lärlingsutbildning i olika sammanhang. Delstudiens syfte är att synliggöra och analysera hur lärlingsutbildning tar form i den debatt som föregick utbildningsreformen 2011, genom olika parters ställningstaganden och formuleringar i policytexter. Studien motiveras av att det i forskningssammanhang finns ett behov att konceptualisera svensk gymnasial lärlingsutbildning. Internationellt kännetecknas lärlingsutbildning av att en övervägande del av utbildningen sker i arbetslivet och att lärlingen är anställd. Sverige har en annan utbildningstradition som domineras av skolförlagd yrkesutbildning. Dessutom regleras all yrkesutbildning av skolans styrdokument och de inslag i utbildningen som förläggs till arbetsplatser är skolans ansvar. När lärlingsutbildning införts som en alternativ utbildningsväg 2011 finns det därför ett behov att studera policysammanhanget och dialogen (enligt Bachtin) som leder till förändring i skolans styrdokument. Kunskap om hur utbildningsstrukturen tar form är också betydelsefull för fortsatt forskning om hur lärlingsutbildning förhandlas och formas i olika verksamheter. Studien har en verksamhetsteoretisk ram. Att konceptualisera lärlingsutbildning är svårt då det är en verksamhet under ständig utveckling i spänningsfältet mellan politiska intentioner, olika yrkesområdens intressen och utbildningsanordnares förutsättningar. Konceptualisering av lärlingsutbildning i svensk utbildningspolicy handlar om att synliggöra kännetecken för utbildningsformen som framträder när lärlingsutbildningen kontextualiseras och rekontextualiseras av olika parter. Utgångspunkt för analysen är motsägelser som framträder i policyprocessen. Centrala begrepp är historicitet och flerstämmighet (Leontiev 2003, Engeström 2001). Innehållsanalys av två policytextkedjor samt styrdokument för gymnasieformen Det empiriska materialet består av kommittédirektiv, betänkanden, remissvar och propositioner i samband med utredningarna Lärling en bro mellan skola och arbetsliv (SOU 2010:19) och Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Skollagen och gymnasieförordningen utgör också material för analys. Primärt visar resultatet att den svenska gymnasiala lärlingsutbildningen kan konceptualiseras och benämnas skolbaserad lärlingsutbildning. Skolbaserad lärlingsutbildning framträder i analysen av motsägelserna, nationell likvärdighet och/eller lokal flexibilitet, samt lärlingen som elev och/eller lärlingen som anställd. Centrala kännetecken för utbildningsformen är skolans ansvar för att organisera utbildning och samverkan med arbetslivet, tydliggörande av yrkesutgångar genom yrkesexamen och examensarbete, förändrade roller för olika aktörer, samt möjligheter och motsättningar med snävareprogramstrukturer. 5

6 Hamid Asghari, Karlstads universitet Yrkeslärares strategier i undervisning I tidigare forskning om yrkesutbildning har forskarna observerat och/eller intervjuat vad m yrkeslärare gör utan att gå djupare in på vilka erfarenheter de har och på vilka sätt dessa erfarenheter har betydelse i deras undervisning. Jag har därför med utgångspunkt i berättelseforskning intervjuat åtta yrkeslärare på industritekniska programmet om deras erfarenheter om liv och yrke. Vid NORDYRK presenterar jag två av dessa åtta yrkeslärares berättelser och visar på vilka sätt tidigare livs- och yrkeserfarenheter kan ha betydelse för de strategier de använder sig av i sin undervisning. En av dem är Johnny som är 52 år gammal och arbetar på en privat gymnasieskola i en storstad och undervisar VVS-kurser och svetskurser. Den andra är Leif som är 53 år gammal och arbetar på en kommunal gymnasieskola i en storstad och undervisar verkstadstekniska kurser. Deras berättelser tyder på att båda yrkeslärarna vill konstruera relationer till sina elever som grundar sig på omsorg. Detta visar sig på olika sätt och leder till olika undervisningsstrategier. För Johnny handlar omsorgen om att vara en vuxen förebild, men för Leif handlar det mera om att vara en vårdande vuxen. Jan Bisgaard, Professionshøjskolen Metropol jabi@phmetropol.dk Det Erhvervsrettede Uddannelseslaboratorium Jeg vil gerne bidrage til Nordyrk-konferencen, med et paper, hvor jeg skitserer min phdundersøgelse, som jeg er startet på 1. marts, med henblik på at få review på potentialer og udfordringer i min undersøgelse. Phd.-en tager afsæt i arbejdet i Det Erhvervsrettede Uddannelseslaboratorium 1, der er et 3- årigt Social Fonds Projekt med afsæt i Region Hovedstaden (København). I Det Erhvervsrettede Uddannelseslaboratorium er der involveret en række forskellige uddannelsesinstitutioner fra erhvervsuddannelser til professionsuddannelser og diplomuddannelser, der alle har stillet deres uddannelser til rådighed for projektet, og bidrager til at opbygge forskellige større og mindre undervisnings-, uddannelses- og vejledningseksperimenter. Projektets eksperimenter tager afsæt i en baseline 2 og en større aftagerundersøgelse 3, der belyser forskellige udfordringer inden for de erhvervsrettede uddannelser og eksperimenterne styres af forskellige programgrupper, hvor ledere fra de forskellige partnerinstitutioner er repræsenteret. Formålet med undersøgelsen Der er i denne phd fokus på at eksperimentere med, hvordan der kan udvikles nye praktikformer og nye didaktiske metoder til læring i praksis. Formålet med disse eksperimenter er, at bidrage til videreudviklingen af det menneskesyn og læringssyn, der er knyttet til læringen i praksis under lærlinge og studerendes praktikforløb oundcolor=% Ej publiceret endnu 6

7 Empirimetoder Da der er udarbejdet en baseline og en aftagerundersøgelse, der belyser de forskellige udfordringer ved praktikforløb og læring i praksis, og der er desuden for nyligt er udgivet en større kvantitativ undersøgelse fra EVA 4 inden for dette felt, vil der som forundersøgelse kun være behov for en mindre interviewundersøgelse, som afdækker bredden i lærings- og menneskesyn hos forskellige oplæringsansvarlige. Det primære empiriske fokus vil være at intervenere i feltet, og bidrage til opbygning, gennemførelse og evaluering af forskellige eksperimenter, der kan bidrage til at udvikle et mennekesyn- og læringssyn, hvor lærlingen eller den studerende anses for at have en kapacitet, der kan bidrage til udviklingen af praksis og et potentiale for at udvikle relevante kompetencer. Formodede resultater Undersøgelsen vil bidrage til at belyse potentialer og udfordringer ved nogle af de eksperimenter, der opbygges inden for praksislæring på nye måder og nye praktikformer. Desuden er det intentionen på grundlag af eksperimenternes erfaringer og analyser, at give et bud på en ny didaktisk model for læring i praksis. Teoretisk ramme Jeg har en antagelse om, at der er en stor forskel i de oplæringsansvarliges menneskesyn og læringssyn, især fordi der er stor forskel på uddannelseskravene til disse oplæringsansvarlige. For at analysere disse forskellige perspektiver på menneske- og læringssyn vil jeg anvende John Dewey og Lave og Wenger. I analysen af de forskellige eksperimenter forventer jeg at anvende teoretiske perspektiver fra f.eks. Knud Illeris, Christian Helms Jørgensen, Vibe Aarkrog, Bourdieu, Birgitte Holm Sørensen, Torben Størner, Jens Ager Hansen og en række andre. Ved opstillingen af en ny didaktisk model for læring i praksis hentes der inspiration fra f.eks. Himm og Hippe, Hilbert Meyer, Knud Illeris, Per Fibæk, Vibe Aarkrog, Erling Lars Dale og Lave og Wenger. Mikkel Anders Bongo, Högskolen i Finnmark Mikkel.Bongo@hifm.no Yrkesstolthetens betydning for utvikling av elevenes konstruktive selvbilde Sentrale spørsmål innenfor yrkesdidaktikken er, hva er-, og hvordan utvikles yrkesstoltheten? I min artikkel vil jeg beskrive og drøfte, hva er og hvilken betydning har utvikling av yrkesstolthet hos Vg1 og Vg2 elevene innenfor de yrkesfaglige programfagene i den norske videregående opplæringen. Utfordringene med de nye brede Vg1 og Vg2 kursene er at de ikke har en klar yrkesprofil, for mange av de brede kursene skal danne inngangsporten til opptil forskjellige yrker. Under slike «trange» rammevilkår blir hovedutfordringen i den yrkesfaglige skolen: Hvordan klare å utvikle yrkesstoltheten hos yrkeselevene gjennom arbeidet med felles programfag? De verdier og holdninger som kan tenkes å kunne bli utviklet i en slik læreprosess kan for eksempel være ansvarlighet, arbeidsmoral, bevissthet om arbeidskvalitet, utvikle pålitelighet, evne til selvstendighet og samarbeidsevne, dette er menneskelige egenskaper som kan læres og utvikles i et konstruktivt arbeids og læringsfelleskap, bestående yrkeslæreren og hans elever. Eksempelvis er god orden på en 4 7

8 arbeidsplass ikke bare nyttig, det kan bekrefte tilhørighet til et arbeidskulturelt arbeidsfellesskap som kan være en kilde til utvikling av yrkesstolthet og på denne måten bevirke til at arbeidsoppgavene opplevelses som meningsfylt. I denne sammenheng utformer eleven sin begynnende yrkesidentitet og sin egen «generaliserte andre», og blir gradvis bærer av den kollektive bevisstheten, den fortrolighetskunnskapen, som avgjør om eleven/lærlingen er utenfor eller innenfor yrkesfaglige arbeidsfellesskapet. Birger Brevik & Arne Roar Lier, Høgskolen i Oslo og Akershus birger.brevik@hioa.no, arneroar.lier@hioa.no LEAN i et yrkesdidaktisk perspektiv knyttet til et teknologisk læringsverksted I dette paperet presenteres resultater fra en studie der vi ser på sammenhengen mellom skole og arbeidsliv med fokus på LEAN. Med LEAN mener vi det som i dag er innført som en form for å organisere arbeidet på med vekt på problemløsning og læring. Som lærerutdannere mener vi det er viktig å forstå de LEAN prosessene som brukes i arbeidslivet, for å kunne implementere dette inn i yrkesfaglærerutdanningen innenfor teknologiske fag. Med vår forforståelse fra forskingsfeltet og kjennskap til bedrifter, samt for å avgrense undersøkelsen, velger vi å se nærmere på det som blir betegnet som de overordnede LEAN prinsippene. Forskningsdesign og metode Målet med studien er gjennom tre kvalitative intervjuer å få innsikt i hva LEAN er, og hvordan den praktiseres i tre utvalgte produksjonsbedrifter, to innenfor industriell næringsmiddelproduksjon, og en innenfor teknologisk produksjon. Vi ønsker med dette å forstå hva LEAN står for med et kritisk didaktisk blikk. Analyseringen av det innsamlede datagrunnlaget vil vi gjøre disse gjennom en kodingsprosess der vi tar utgangspunkt i det som ansees å være LEANs fem kjernekategorier, de 5S. Analysene vil bli gjennomført etter mønster av Grounded Theory (Corbin & Strauss, 2008), der vi søker å finne skjulte sammenhenger, får utvikle ny forståelse som igjen kan bidra til at LEAN kan bli en integrert del av yrkesopplæringen i skole og bedrift. Teoretisk rammeverk Som teoretisk rammeverk for diskusjonen av resultatene velger vi å bruke Wengers sosiale teori om læring med kategorier som fellesskap, praksis, identitet og mening (Wenger, 1998). Drøfting Et sentralt aspekt i drøftingene er å vurdere hvordan LEAN skal implementeres i yrkesfaglærerutdanningen som et didaktisk verktøy for å øke kvaliteten på yrkesopplæringen, eller om LEAN er en tilnærming som ikke er sentralt i læringen, men et verktøy som yrkesfaglæreren må kjenne til og forholde seg faglig kritisk til. Som et resultat av våre studier skal vi kunne si noe spesifikt om relevansen av LEAN i et yrkesdidaktisk perspektiv i forhold til yrkesfaglærerutdanningen og eventuelt om hvordan dette skal bygges inn i studiet på basis av våre funn. Det overordnede målet er at LEAN eventuelt kan føre til en kvalitativt bedre fagopplæring i skole og bedrift. Nøkkelord LEAN, Yrkesfaglærerutdanning, bedrifter, teknologi, læringsverksted 8

9 Eva Eliasson & Helena Rehn, Stockholms universitet Vårdlärares föreställningar om yrkeskunnande inom vård- och omsorgsprogrammet Syftet med det här paperet är att undersöka hur vårdlärare talar om den goda vård- och omsorgsgivaren och deras yrkeskunnande. En annan fråga är hur lärare uppfattar att utbildningen möter vård- och omsorgssektorns behov och krav på kunnande. Teoretiskt är studien inspirerad av socialkonstruktivism (Burr, 2003; Barlebo Wennberg, 2001). Vi utgår ifrån att vad som anses viktigt att kunna i ett specifikt yrke utvecklas i en social och kulturell kontext (Eliasson, 2009; Rehn, 2011). Föreställningar om vad det innebär att arbeta i hälso- och sjukvården påverkar hur sjukvårdsutbildningar utformas och vad lärare undervisar om (Englund, 2009). Studien belyser även hur maktrelationer uttrycks genom vårdlärares idéer om viktigt yrkeskunnande. Kvinnor utgör en majoritet av de anställda inom vård- och omsorgssektorn, och vård- och omsorgsprogrammet leder till yrken som ofta är underordnade och har en låg status. I vår analys har vi undersökt de idéer och ideal som ryms i lärarnas föreställningar om den goda vård- och omsorgsgivaren och hur dessa kan relateras till faktorer som genus, etnicitet och klass (De los Reyes & Mulinari, 2007). Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med 16 vårdlärare som arbetar på ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen. Intervjuerna genomfördes mellan februari till mars, Kriterierna för urvalet av informanter har varit att få så stor spridning som möjligt vad gäller tidigare yrkesbakgrund, ålder, kön, år inom läraryrket och erfarenhet av olika skolformer. I bearbetandet av materialet har vi uppmärksammat likheter och skillnader för att få fatt i mönster och teman (Watt Boolsen, 2007). Det preliminära resultatet visar att det viktigaste yrkeskunnandet är relaterat till kommunikation, etik, attityder och empati för patienten, kunnande som är nära förknippat med traditionell femininitet. Några informanter betonade vikten av att uppskatta att arbeta med människor. En vård- och omsorgsgivare måste också veta när det är dags att kalla på en sjuksköterska. Vikten av att kunna observera patienten, notera förändringar i hälsotillståndet och förstå när den egna kompetensen inte räcker till tydliggör hälso- och sjukvårdens hierarkiska struktur. Kunskap om lagar, praktiskt handlag, kunskap om sjukdomar och terminologi såväl som att ha ett hälsoperspektiv istället för ett ensidigt sjukdomsperspektiv lyfts också fram som centralt. Resultatet visar också att vårdlärarna anser att utbildningen motsvarar vård- och omsorgssektorns krav, speciellt anses utbildningen svara mot äldreomsorgens krav. Arbetet inom sjukvården anses mer krävande och är reserverat för mer begåvade studenter. Paradoxalt nog anser en del vårdlärare att arbetet inom äldreomsorgen är ett ensamt och krävande arbete där personalen behöver ta ett stort ansvar och kunna fatta självständiga beslut. 9

10 Susanne Gustavsson & Ingela Gyllspång, Högskolan i Skövde susanne.gustavsson@his.se ingela.gyllspang@his.se Samarbete mellan yrkeslärarutbildning och gymnasieskolans yrkesutbildning kvalitetsutveckling på vetenskaplig grund Den akademiska högskoleutbildningens mål att utveckla studenters vetenskapliga kompetens och utbildningens yrkesförankring gör att den blivande yrkesläraren ska utbilda sig i att ta ansvar för skolnära utvecklingsprojekt på vetenskaplig grund. I studien avser vi att pröva och parallellt studera hur yrkeslärarutbildning kan stödja former för reell samverkan mellan skola och arbetsliv genom blivande yrkeslärares projekt. Studien har sin bakgrund i kravet på samverkan mellan skola och arbetsplats inom gymnasial yrkesutbildning. Det genomförs inom ramen för yrkeslärarutbildningen och i nära samverkan med gymnasial yrkesutbildning. Blivande yrkeslärare har under hösten 2012 genomfört konkreta projekt rörande samverkan mellan skola och bransch/arbetsplats som exempel på kvalitetsutveckling av yrkesutbildning. Studenternas projekt hade som mål att skapa hållbara och innovativa lösningar på kvalitetsutveckling av yrkesutbildning i samarbete mellan arbetsplatser och gymnasieskolor. Studentprojekten har handletts av högskolans lärare. Parallellt med studentprojekten genomfördes följeforskning, dels för att stödja processen, dels för att utveckla generell kunskap om samverkan och om yrkeslärares ledning av kvalitets- och utvecklingsarbete inom yrkesutbildning. Våren 2013 genomförs intervjuer med nyexaminerade yrkeslärare med syfte att fördjupa förståelsen av hur yrkeslärarutbildningen kan bidra till yrkeslärarens kompetens inom området, samt till reell utveckling på temat samverkan skola och arbetsliv. Studien genomförs under perioden Den har en praktiknära karaktär och involverar såväl blivande som nyexaminerade yrkeslärare i planering, genomförande och analysarbete. Data består av observation, dokumenanalys och intervju. Presentationen ägnas åt att beskriva resultat från de studentprojekt som genomfördes hösten 2012 samt resultat från delstudie våren Anna-Lena Göransson, Karlstads universitet Anna-Lena.Goransson@kau.se Vägen till yrkeslärarutbildningen Mitt forskningsintresse handlar om språkbruk i yrkesliv och yrkesutbildning. I min undervisning i yrkeslärarutbildningen söker jag i ord och handling förmedla de tankegångar om språk och lärande som, med stöd i Vygotskijs sociokulturella teori, fått stort genomslag i ämnesdidaktisk forskning, men som hittills inte uppmärksammats på samma sätt inom yrkesämnesdidaktiken. I ett forskningsprojekt som jag kallar Yrkeslärare jobbar med text analyseras för närvarande ca 400 yrkesbiografier, yrkesämnesdidaktiska överväganden och diskussionsinlägg som yrkeslärarstudenter arbetat med i anslutning till min undervisning om språkets roll i lärandet, yrkesämnesdidaktik och akademiskt skrivande. Texterna berättar om yrkeslärares väg från barndom till yrkesval, yrkesutbildning, yrkesverksamhet och yrkeslärarutbildning. De skildrar yrkeslärares skolvardag, visar vilka yrkesämnesdidaktiska överväganden de ser som viktiga och belyser också språkliga förhållningssätt i skola, utbildning och arbetsliv. 10

11 Vid NORDYRK2013 vill jag presentera resultaten av hittills genomförda analyser av uppgiften Min yrkesbiografi och resonera kring de många erfarenheter de studerande har med sig till yrkeslärarutbildningen. Presentationen kommer att följa de punkter som ges i instruktionen till uppgiften: Skriv en personlig text som behandlar ditt förhållande till ditt yrke/yrkesområde från barndomen, under din skoltid, yrkesutbildning och yrkesverksamhet. Beskriv din syn på yrket och eventuella förändringar i ditt sätt att uppfatta och arbeta med det. I biografin ska ingå beskrivningar av händelser som påverkat din inställning till och förståelse av yrket. Hur hamnade du där du är idag? Beskriv också språkbruket i ditt yrke. Vilka texter förekommer? Hur används det muntliga språket? Vilka speciella fackuttryck används? Hur lärde du dig dem? Finns en speciell yrkesjargong? Hur kan den beskrivas? Hur förhåller du dig till den? På jobbet? I skolan? Tron Inglar, Høgskolen i Oslo og Akershus tron.inglar@hioa.no Yrkespedagogiske prinsipper og læringsformer Problemstillingen har vært å finne fram til særpreg ved yrkespedagogikk og didaktikk i norsk yrkesfaglærerutdanning og om dette er særlig egnet i yrkesopplæringen. Utdanningen ble etablert i 1947, ble sterkt omformet på 1970 tallet og preges fortsatt av prinsippene fra den tiden. Det redegjøres grundigere for noen av prinsippene, nemlig erfaringslæring, yrkesretting og integrering av praksis og teori. Prinsippene er framskaffet gjennom analyser av utvalgte, formelle læreplaner (Inglar 2009). Analysene var praktisk-induktive og substansielle (Franke-Wikberg & Lundgren 1982). I redegjørelsen for de utvalgte prinsippene diskuteres også mulige årsaker til frafall, eller utstøting fra yrkesopplæringen i den videregående skolen. Det argumenteres for at noen elever har behov for nærhet i tid og rom mellom teori og praksis, at de lærer godt ved bruk av ikke-språklig aktivitet, at arbeidsoppgavene er sentrale elementer, og at det de skal lære skal ha en nytteverdi. Innhold og metoder i opplæring skal mer dreie seg om handlingslogikk enn forståelseslogikk (Callewaert 1999). Jeg hevder at ved å anvende de yrkespedagogiske prinsippene vil en kunne motvirke noe av avbrytningen av utdanning i de yrkesfaglige programfagene. For eksempel er to år i skole før to år i bedrift et for langt tidsrom mellom teori og praksis for noen lærlinger. Callewaert, S. (1999): Towards a general theory of professional knowledge and action. Nordisk pedagogik, vol. 19, nr. 4, Franke-Wikberg, S. & Lundgren, U. (1982): Att värdera utbildning. Del 1 Stockholm: Wahlstrand & Widstrand. ISBN Inglar, T. (2009): Erfaringslæring og yrkesfaglærere en kvalitativ studie. Lillestrøm: Høgskolen i Oslo og Akershus 11

12 Annica Isacsson, Haaga-Helia Learning with companies ett nordiskt projekt Denna artikel presenterar en koordinators reflektioner kring första året av ett nordiskt projekt vid namn LeWiCo (Learning with companies). Projektet är finansierat av Nordplus /Horisontal vars finansieringskriterier omfattar också de baltiska länderna. LeWiCo projektets syfte är att kartlägga modeller för yrkeslivsinriktad inlärning samt visa på goda sätt att integrera skola med arbetsliv inom Norden, att utveckla pedagogiken kring yrkeslivsinriktade inlärning, och att inom ramen för projektet initiera samarbete mellan studenter och läroinrättningar, företag samt lektorer. Reflektionerna omfattar projektets syfte, behov, målsättningar, resultat och utmaningar. LeWiCo beskrivs i denna artikel som en process omfattande två fysiska och fyra virtuella möten mellan sex partners (två yrkesinstitut, en yrkeshögskola och två lärarhögskolor) i tre olika länder. De medverkande länderna är Norge: Etterstad Vidaregaende skole och Högskolan i Oslo och Akershus (lärarhögskola), Estland: Voru Vocational Training Center och University of Tartu (lärarutbildningen) samt Finland: Haaga-Helia yrkeshögskola (lärarutbildningen) och HAAGA-HELIA Borgå Campus. Bakgrunden till projektet ligger kring frågor om hur man bäst inom den handelsinriktade yrkesutbildningen i nuläget och i framtiden försäkrar och integrerar arbetslivets behov och krav om kompetens, såsom kunskap, attityd och färdigheter med teori och skola. Hur kan yrkes- och yrkeshögskoleutbildningen försäkra sig om att skolor och arbetsliv integreras inte separeras. De ständiga förändringarna som samhället och arbetslivet står för ställer behov om mer integrerande framtida inlärningsmodeller i fokus, modeller där företag och utbildningsinstitut lär sig tillsammans på nya, innovativa sätt. Inom ramen för LeWiCo har vi under ett års tid identifierat tre företag som gärna medverkar i vårt projekt. Alla företag har ett intresse av att medverka emedan de har ett uttalat behov att kartlägga, jämföra, undersöka och utveckla sina respektive spa-koncept. I Finland medverkar Haikko herrgårdshotell, i Estland Kubija spa-hotell och i Norge transport och fartygsföretaget Colorline. På en konferens som den finländska partnern ordnade i slutet av mars 2013 presenterades det norska medverkande företaget, Colorline, LeWiCo-projektet samt den estniska partnerns praktikantprocesser. Utöver dessa presenterades papers gällande den estniska arbetslivsbaserade utbildningen ur ett lagstiftande perspektiv, det norska BKA-programmet gällande ett utbildningsprogram med syfte att öka baskunskaperna för norska byggnadsarbetare samt Borgå Campus undersökande pedagogiska modell och läroplan i vilken arbetslivsintegrerade läsårsprojekt ingår. Ledord: nordiskt projekt, yrkesinriktad inlärning och pedagogik 12

13 Christian Helms Jørgensen, Roskilde Universitet Kom du på taberholdet? Drenge og andre tabere i erhvervsuddannelserne De sidste to årtiers politiske ambitioner har i Danmark været at ingen unge skulle blive tabere i ungdoms-uddannelserne, og der er anvendt rigtig mange ressourcer til at nå målet om 95% af de unge skulle gen-nemføre en ungdomsuddannelse. Men disse omfattende indsatser har kun haft en begrænset effekt. Samtidig udgør drenge en stigende andel af restgruppen uden ungdomsuddannelse, og drenge fremstilles ofte som de nye tabere i uddannelsessystemet. Paperets formål er at relatere diskussionen om drenge som tabere til den almene problemstilling om, hvorfor nogle unge taber i erhvervsuddannelserne. Paperet diskuterer nogle centrale forklaringer på, at nogle unge taber i uddannelsessystemet med ud-gangspunkt i tre forskellige teoritilgange: For det første med teorier om social reproduktion som sætter fokus på de strukturelle forskelle på drenges og pigers veje i uddannelsessystemet og uddannelsernes kob-linger til det kønsopdelte arbejdsmarked. For det andet med teorier om drenges modstand og anti-skole kultur, som har peget på betydningen af drenges klassebaggrund for deres kodning af uddannelse som feminint, mens traditionelt manuelt arbejde kodes som maskulint. Endelig bruges teorien om differentiering-polarisering til at undersøge den rolle som skolen kategorisering og opdeling af eleverne har for elevernes engagement og gennemførelse. Det empiriske grundlag for paperet et en større kvalitativ interviewundersøgelse med over 100 elever i erhvervsskolernes grundforløb, hvoraf halvdelen blev geninterviewet efter et halvt år. Resultater viser at de tre teoritilgange har en vis forklaringskraft. men samtidig er der store forskelle mel-lem de skolesystemer, kulturer og sociale kontekster, som teorierne udspringer af, og så de danske er-hvervsuddannelser anno Det betyder, at disse teorier kan bruges til at stille kritiske spørgsmål og udpege mulige forklaringer, men de ikke kan give udtømmende svar på hvorfor nogle drenge - og mange andre unge - taber i det danske uddannelsessystem. Nina Kilbrink, Karlstads universitet nina.kilbrink@kau.se Transfer i teknisk gymnasial yrkesutbildning Detta paper beskriver elevers, handledares och lärares erfarenheter av transfer i teknisk gymnasial yrkesutbildning. Transfer handlar om att använda och bygga vidare på tidigare kunskaper i nya situationer vilket är nödvändigt i ett ständigt föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling. Det är också viktigt inom utbildningar där lärandet sker i olika arenor, som skola och arbetsliv. Fokus i den här studien är teknisk yrkesutbildning som lärlingsutbildning, där halva utbildningen är arbetsplatsförlagd. Syftet är att fördjupa förståelsen för hur de som undervisar och lär inom teknisk gymnasial yrkesutbildning erfar att de kan använda och bygga vidare på tidigare kunskaper och erfarenheter i nya situationer (transfer) i olika lärandearenor. Studiens ontologiska utgångspunkt grundar sig i livsvärldsfenomenologin som betonar samspelet mellan människa och värld. Våra tidigare 13

14 erfarenheter påverkar hur vi erfar världen. Det som är intressant att studera ur ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv är den levda och erfarna världen. I den här studien är informanternas berättade erfarenheter av undervisning och lärande i fokus. För att komma åt dessa erfarenheter är möten med informanterna nödvändiga. Elever, lärare och handledare på två olika tekniska gymnasiala yrkesprogram har intervjuats och innehållet i deras berättelser har analyserats tematiskt. Resultaten visar på vikten av samarbete mellan skola och arbetsliv för att eleverna ska kunna bygga vidare på lärandet i de olika lärandearenorna. Möjligheten att göra fel och reflektera under sitt arbete betonas också. Resultaten visar också på att de olika lärandearenorna skola och arbetsliv kan bidra med olika typer av kunskaper och lärande, men också att erfarenheter från andra arenor bör tas tillvara under utbildningen. Eleverna behöver skaffa sig en variation av praktiska erfarenheter under sin utbildning, men också en förståelse för varför något görs på ett visst sätt eller vad som till exempel händer när de kör en maskin. Resultaten bygger på min avhandling Lära för framtiden: transfer i teknisk yrkesutbildning och ingår i LISA-projektet (Learning In Several Arenas). Agneta Knutas; NTNU Agneta.knutas@plu.ntnu.no Learning disabilities? Political rights in a democratic society? The Scandinavian countries have a history where the social democracy contributed to the building of the wellfaresystem a tight and autonomous political solution including the whole population as well as education (Esping-Andersen, 1990). Also known as the Nordic model the wellfaresystem through the building of the compulsory nine year education, enhanced fostering for democracy; at least if you passed the 7 year test and was approved intelligent enough. As for education and democracy Rancièr (1995) argues that democracy exists not because the law declares individuals to be equal and the collectivity master of itself. Democracy when following Rancièr`s (1998) argument is not about parliamentary system or the legitimate state. Instead democracy with Rancier is politics mode of subjectification (Rancier,1998). As interpreted here his argument tells us that exclusion is the invisibility of participation meaning that certain persons are in society without being of society. The not counted could make themselves count by showing up and breaking in on others equality and by doing this claiming it for them (Rancier, 1998). In this paper I will from material collected from a visit at a hotel run by learning disabled through hermeneutical interpretation and narrative focus upon the topic of education and democracy. I will do this from the standpoint of politics mode of subjectification and analyze civil, social and political rights in a democratic society. The results from the standpoint of Rancier`s theories indicate democracy exist in accordance with a sphere where people can appear. This in turn tells us democracy could be related to experience in which there is equality, justice, equity, respect for singularity of the Other. It also implies that democracy not only has to be thought of in the political classical sense, nor the nation state or citizenship. 14

15 Leif Langli, Høgskolen I Oslo og Akershus leif.langli@hioa.no Noen synspunkter på praktisk og teoretisk virksomhet, en teoretisk analyse I artikkelen analyserer og drøfter jeg praktiske og språkbaserte generaliseringer, som ligger til grunn for hhv praktisk og teoretisk kunnskap. Jeg ser på noen kjennetegn ved disse kategoriene, primært ved å analysere hvordan de utvikles og jeg diskutere noen forbindelser mellom dem. Den faglige framstillingen er først og fremst en formbetraktning, innholdet i generaliseringene har i denne sammenheng mindre interesse. Hensikten med artikkelen er å drøfte sentrale kunnskapsteoretiske kategorier av vesentlig yrkesdidaktisk betydning. Resonnementene er utviklet gjennom begrepsanalyse som metode. Virksomhetsteoretiske, kulturhistoriske og sosiokulturelle perspektiver er lagt til grunn for analysene. Jeg redegjør for hvilken betydning bruk av materielle og immaterielle redskaper - for eksempel skriftspråket - og verktøy har for kulturutvikling og for formingen av noen sider ved den psykiske utviklingen. Arbeid som virksomhet er valgt som kontekst for analyser og diskusjoner. Begrunnelsen er at arbeidet i stor grad former samfunnsstrukturer. Arbeidstilknytningen har vesentlig betydning for vår erkjennelse, og arbeid og yrker utgjør selve grunnlaget for yrkespedagogikken. I tillegg er denne vinklingen valgt fordi det er i arbeidsforhold at praktiske og teoretiske kunnskapskvaliteter er mest framtredende og synlige. Artikkelen avgrenses til undersøkelse av noen sammenhenger mellom arbeidsredskapenes virksomhet, med særlig vekt på håndens grep og berøringer. Kunnskapsperspektivet konkretiseres ved å ta opp noen elementer ved språkbaserte og praktiske generaliseringer i tilknytning til bruk av redskaper og verktøy. I denne sammenheng diskuterer jeg med utgangspunkt i ordene i språket, noen elementer i begreps- og bevissthetens utvikling. Vygotskys (1974) teori om begrepsutvikling er en vesentlig del av grunnlaget for denne diskusjonen. Det verbale språkets funksjoner og språklig tenkning ligger til grunn for analyser av kvalitativt forskjellige kunnskapsformer. Jeg relaterer til Roger Säljös formulering «fra håndens innsikt til ordets praksis» ( Säljö, 2003). Disse begreper er sentrale i artikkelen: begrep, kunnskap, praktisk kunnskap, teoretisk kunnskap, praksis, teori. Ola Lindholm, Karlstads universitet ola.lindholm@kau.se Undervisningssamtal kring fotografisk bild I detta paper diskuteras ett undervisningssamtal från min studie om hur elever och lärare pratar om elevernas fotografiska bilder på Medieprogrammet. Studien fokuserar på interaktionen i klassrummet, de bildsamtal och redovisningar som involverar elever och lärare. Syftet med studien är att få kunskap om hur elever och lärare samtalar om fotografiska bilder, hur eleverna visar sina kunskaper i ämnet samt vad eleverna säger med sina bilder. Syftet är även att få kunskap om hur läraren, i samtalen med eleverna, stimulerar elevernas utveckling mot kunskaper och färdigheter i ämnet samt deras utveckling mot övriga mål i läroplanen. 15

16 Bildsamtalet är inspelat med videokamera och analyserat enligt CA metoden. Det kan ses som ett lärandesamtal där läraren försöker få eleven att fortsätta att arbeta med bilden för att göra den ännu bättre. Det är också ett samtal där elev och lärare har olika åsikter om hur bilden ska bearbetas. Samtalet följer på sätt och vis ett rutinartat mönster, där läraren tar initiativet över vad de ska prata om och ger förslag till eleven om vad denne bör göra för att förbättra bilden. Cecilie Meltzer, Høgskolen i Oslo og Akershus cecilie@meltzer.no Hvordan kan bruk av kunstbasert læring bidra til å skape en kultur for innovasjon, utvikling og endring i skole og arbeidsliv? De siste 20 årene har det skjedd endringer i arbeidslivets syn på kunst (Seifter & Buswick, 2010). I dagens samfunn øker bedriftene sin markedsverdi ved å tilby arbeidsplasser som tilrettelegger for kreativt arbeid og ideutvikling, åpner for endring av etablert arbeidslivskultur, innovasjon og mulighet til å ta sjanser. Aktører i arbeidslivet har åpnet for samarbeid og utveksling med kunstnere og benytter seg av deres erfaringer fra arbeid med kreative prosesser. Målet er å tilrettelegge for at egne arbeidstakere skal utvikle seg, få mot og trygghet i det å befatte seg med endringsprosesser, ha rom for å eksperimentere, stille spørsmål og iverksette nye ideer, bygge sosiale nettverk og videreutvikle forståelsen for og bevisstheten om yrkespraksis i organisasjon og ledelse (Darsø, 2005; Karlsen, 2011; Møglestue, 2005; Ray & Myers, 1986; Scharmer & Kaeufer, 2010; Seifter & Buswick, 2010) I intervju med en rekke kunstnere, mennesker i arbeidslivet og forskere, kom Lotte Darsø (2004) frem til fire ulike overordnede nivåer for hvordan kunst og skapende uttrykk anvendes i arbeidslivet, det være seg som dekorasjon (1), underholdning (2), metode (3) eller som del av en strategisk forandringsprosess (4). Taylor og Ladkin (2009) har tatt utgangspunkt i Darsø s to sistnevnte nivåer (3 og 4), og skisserer fire anvendelsesområder for kunstbasert læring og effekten av denne læringsformen. Jeg har valgt å samstemme Taylor og Ladkin (2009) sine konklusjoner med de erfaringene jeg selv har gjort i min yrkesutøvelse som pedagog og kunstner. I dette paperet vil jeg drøfte erfaringer fra bruk av denne læringsformen fra egen undervisningspraksis og diskutere hvordan disse kan brukes for å bidra til mer meningsfulle læringsprosesser i skole og arbeidsliv. Stikkord: Erfaringslæring / Kunstbasert læring; Forandringsprosesser; Refleksjon; Nytenkning og økt selvforståelse; Utviklingsprosjekt på skole eller arbeidsplass Referanser: Darsø, L. (2005). International opportunities for artful learning. Journal of Business Strategy, 26(5), Karlsen, P. J. (2011, ). Innfall kommer utenfra. A-magasinet, Møglestue, M. (2005). Ledelse av kreative prosesser. AFF Lederbulletin, 5. Retrieved from Leadership Network website: Ray, M., & Myers, R. (1986). Creativity in business. New York: Doubleday. Scharmer, C. O., & Kaeufer, K. (2010). In front of the blank canvas: sensing emerging futures. Journal of Business Strategy, 31(4), Seifter, H., & Buswick, T. (2010). Editor s note. Journal of Business Strategy, 31(4) 16

17 Lazaro Moreno Herrera & Petros Gougoulakis, Stockholms universitet The Vocational Challenge and professional training of VET-educators An International comparison (or A European comparison) Purpose (- To map how different European countries VET system attempts to match the required skills and competencies by labour market, and how VET-educators (including supervisors of interns, trainees and Apprentices in workplaces) are recruited, trained and prepared for their task with a focus on core vocation-specific didactic skills in different national contexts.) Theoretical framework (- Structural and destabilizing change in society today is maintained as establishing policy contexts, to which educational policy has to respond and adapt (Edwards, Ranson & Strain 2010). The increasing complexity in society, culture and working life as an effect of globalization and information technology, has significantly changed the nature of knowledge, skills and competencies required from citizens. This fact along with the unprecedented speed of the changes gave impetus to continuing education or the (re)vision of lifelong learning as a policy goal. It is argued that most of the current policies for lifelong learning are a matter of accumulation of skills and qualifications to meet the demands of an increasingly uncertain and profoundly exposed to competition labour market. The challenge for the education sector and especially VET is whether learning and training for employability also embraces cultivation of reflexivity ability and bildung for personal fulfilment, social integration and active democratic citizenship. Methodology/ Research design (-Our empirical basis is the country-specific VET-systems presented on Cedefop's website A comparative exploration of X countries VET reports is carried out with regard to how the Vocational Challenge is perceived and how each country tries to meet this challenge through its VET system and education of vocational trainers and teachers. Preliminary results (- Currently in progress; an expectation is a better understanding of what are considered challenges for VET in different countries representing different geographical as well as socio-economic areas and how they affect the national VET system). Karolina Muhrman, Linköpings universitet Karolina.muhrman@nbg.nu Matematik ur ett yrkesdidaktiskt perspektiv Jag arbetar sedan åtta år på ett yrkesgymnasium och har under dessa år bland annat undervisat i matematik. Mina erfarenheter av detta är att många elever som går en yrkesutbildning inte är så intresserade av att läsa matematik eftersom de inte ser när de har användning för matematiken i sitt kommande yrke. I den nya gymnasieskolan Gy11 betonas det att eleverna ska ha förståelse för metoder och utveckla strategier för att kunna lösa matematiska problem i yrkesrelaterade situationer. Undervisningen ska om det är möjligt ske i relevant praxisnära miljö (Skolverket 2011). Jag vill få en bild av hur man använder sig av matematik inom ett yrke och hur man förhåller sig till detta i matematikundervisningen på ett yrkesprogram. 17

18 Syftet med min studie är att utifrån de didaktiska frågorna skapa en bild av vad, varför och hur elever som går naturbruksutbildning med inriktning på lantbruk lär sig matematik. Alltså vad behöver man ha för matematikkunskaper för att arbeta med lantbruk, varför behövs dessa kunskaper och hur får en lantbrukare/lantbrukselev dessa matematikkunskaper? Jag kommer att genomföra studien genom att göra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare samt lärare och elever på naturbruksgymnasium. Intervjuerna kommer att genomföras under våren och hösten Hittills har jag intervjuat 15 lantbrukare med olika produktionsinriktning, både egenföretagare och anställda. De preliminära resultat som jag kan se är att lantbruksyrket idag innehåller mycket matematik vilket gör att det finns stor relevans för lantbrukselever att läsa matematik under sin yrkesutbildning. Lantbrukarna har tagit upp exempel på räkneuppgifter som täcker in de flesta av de områden som ska behandlas inom den obligatoriska matematikkursen för yrkeselever, matematik 1a. Lantbrukarna ser att det finns många fördelar om eleverna har med sig de matematikkunskaper som behövs för yrket när de ska börja arbeta, bland annat ger det en ökad förståelse för yrket genom att man lättare kan se samband. För att eleverna ska förstå att matematikkunskaper är viktigt för en lantbrukare anser de att man i skolan bör arbeta mer med tillämpade uppgifter som eleverna direkt kan koppla till olika arbetsmoment i yrket. Åsa Mårtensson, Linköpings universitet asa.martensson@linkoping.se Handledarens perspektiv på yrkeslärande på förskola Som yrkeslärare på gymnasieskolans Barn- och fritidsprogram (BF) utbildar jag i skolmiljö elever för arbete inom barnomsorgen. Handledaren på förskolan fungerar som ställföreträdande lärare under elevernas praktik (så kallat arbetsplatsförlagt lärande (APL)) och är en viktig länk mellan skolan och arbetslivet för eleverna. Med en teoretisk utgångspunkt i sociokulturellt lärande vill jag sätta fokus på handledarna och deras relation till gymnasieeleverna och det yrkeslärande som sker på arbetsplatsen. Syftet med mitt arbete är att synliggöra det arbete som förskolepersonalen gör när de i handledning ger eleverna redskap för att arbeta inom barnomsorgen. Jag har genomfört 20 semistrukturerade kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma inom förskola vilka fungerar som handledare för elever från BF. Intervjuerna har handlat om handledning och det lärande som sker under praktiken. Vid en första analys av mina data har jag sett hur handledarna uttrycker att de anser att de gör ett viktigt jobb som handledare. Handledarna gör tydliga uttalanden om att det är i vardagen som eleverna lär, genom att se och delta i vardagen lärs yrket in. Praktiken ger eleverna möjlighet att omsätta sina kunskaper i konkreta handlingar för att lära sig yrket. Handledning sker både i vardagen genom informella samtal och i samtalsrum mellan fyra ögon. En kvalitativ skillnad finns i att en del handlare pratar om att handledning är när eleven går bredvid handledaren som förklarar och beskriver vad som händer. Handledaren ger här eleven redskap att använda genom att denne ser på och finns med i sammanhanget. Ett annat sätt att beskriva handledning är att som handledare tala om att de visar på vad som händer och stimulerar till reflektion om vad detta kan bero på och hur man kan ta sig an en sådan 18

19 situation. Ett annat tydligt tecken jag ser i handledarnas berättelse är att de ser sig själva som inte så mycket som gate-keepers i meningen att hålla oönskade borta från yrket utan snarare som inkastare för att få personer som de bedömer har god potential att vilja fortstätta utbilda sig och stanna kvar i yrket. Annika Notér Hooshidar, Stockholms universitet annika.noter.hooshidar@edu.su.se, annika.noter.hooshidar@doch.se Undervisning och lärande i dans en förkroppsligad multimodal praktik Lärande i dans är en aktivitet som engagerar kropp och tanke samtidigt. Undervisnings och lärandesituationen kan beskrivas som en komplex multimodal konfiguration av tecken i olika tids- och rumsbaserade uttrycksätt/teckensystem. I en dansklass engagerar sig studenter och lärare i praktiserande av dans genom att använda olika semiotiska resurser för kommunikation; kropp/rörelse, beröring, språk/röst, blickar, musik med flera. Då kroppen är objektet av och för lärande är ett av mina explorativa syften att undersöka och analysera hur de olika semiotiska uttryckssätten används i dansklass. Dessa uttryckssätt är del i designen av lärandesituationen, då de är resurser som skapar förutsättningar för lärande. Syftet med detta paper är att diskutera hur multimodala semiotiska resurser, olika teckensystem används i kommunikation och interaktion i dansundervisning. Mitt val av studieobjekt är dansundervisning på högskola (yrkesutbildning) och jag tittar på tre olika dansgenrer, balett, jazzdans och modern- och nutida dans. Jag tar min utgångspunkt i den socialsemiotiska teori där text och språk innebär ett vidgat begrepp som även innefattar gester, bilder, kroppsrörelser, ljud med mera. I mitt arbete ansluter jag mig till denna vidgade förståelse av begreppet text och språk och jag lutar mig mot Kress (2010) och det han beskriver som ett socialsemiotiskt perspektiv på nutida kommunikation. För att samla data har använt mig av videoinspelningar och observationer. Valet motiveras av det teoretiska perspektivet; för att kunna undersöka och analysera hur multimodala semiotiska resurser används behöver jag möjligheten att kunna återvända till materialet flera gånger. För att analysera mina data använder jag mig av Sigrid Norris (2004) Analyzing multimodal interaction, a methodological framework. Mina preliminära resultat visar att det är en kombination av semiotiska resurser/teckensystem som används i undervisningen, så kallade modala ensembler samverkar i den meningsskapande processen. I de flesta fall är det inte språket/talet som är det mest framträdande, snarare ackompanjerar språket andra uttrycksformer, där kroppen och rörelsen är central. Det visar sig också att i de sekvenser jag analyserat, använder lärarna de olika teckensystemen synkront, det visar inga dubbla budskap, kropp, rörelse, blick, röst formar tillsammans de meddelanden som ska kommuniceras Referenser Kress Gunther (2010). Multimodality, a social semiotic approach to contemporary communication. Routledge, London och New York. Norris Sigrid (2004). Analyzing multimodal interaction. A methodological framework. Routledge, London och New York 19

20 Berith Nyqvist Cech, Karlstads universitet Hur bedömer läraren om förmedlade kunskaper har mottagits och förståtts av studerande? Inledning/Bakgrund: Yrkesutbildning i en akademisk miljö ställer särskilda krav på såväl studerande som lärare. I en akademisk utbildning fokuseras teoretiska perspektiv på den praxis som den studerande ska bli verksam inom. Av lärare i denna utbildning ska en bedömning av yrkesrelaterat och teoretiskt kunnande hos den enskilde studerande göras, och som studerande ska ges tillfälle till att reflektera över yrkeslärande samt bli insatt i det specifika språkbruk som gäller för det kommande yrkeslivet. Förhoppningsvis skapas det under utbildningens gång också intresse och förutsättningar för fortsatt och fördjupande utbildning för den studerande inom valt yrkesområde. Yrkesutbildning som akademisk utbildning innebär många utmaningar. Ibland uppstår problem som har med upplägget av undervisningen att göra. Syfte: att belysa exempel från egen undervisning över hur man som lärare bedömer om förmedlade kunskaper har mottagits och förståtts av studerande. Metod: Hösten 2012 genomfördes den sista grundkursen i Socialgerontologi med det upplägg som nu valts, utgående från de studerandes utvärderingar under tidigare terminer. Det delmoment som här har lyfts ut för bedömning heter Åldrandets villkor och har bearbetats i avsikt att finna metoden för hur detta delmoment bäst kan tillgodogöras och förstås av studerande inför kommande praktik inom äldreomsorgen. Genomförandet har gjorts med tydligare fokus på den studerandes förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen än tidigare. Till detta kopplas aktuell forskning om åldrandets villkor, blandat med inbjudna yrkeslivsrepresentanter som gästföreläsare. Underlaget för bedömningen av de studerandes insatser har utgått från såväl individuellt arbete som gruppredovisning samt avslutningsvis, individuell examination. Resultat: Det förändrade arbetssättet med momentet har visat sig vara uppskattat av de studerande. Bedömning av de studerandes aktivitet i kursmomentet har förbättrats i relation till tidigare kurser. Det handlar om hur man bäst skapar underlag för att göra bedömningen av de studerandes kunskaper och förmågor utifrån kursens lärandemål som avses specifikt för detta delmoment. Reflektion/Diskussion: Bedömningsverktyg är svåra att finna i kurser som avser skapa förutsättningar för såväl praktiskt kunnande som teoretiskt reflekterande. Medverkan av praktiker i utbildningen är ett mycket uppskattat redskap för att sammanfläta teoretisk kunskap med praktiskt yrkeskunnande. Eivor Romar, Åbo Akademi eromar@abo.fi Blivande yrkeslärares uppfattning om sin yrkesidentitet och utvecklandet av denna med praktihandledning som stöd Läraridentiteten är ett centralt element i lärares utveckling och förknippas med termer som ämnesmässig kunskap, pedagogisk eller didaktisk expertis. Yrkeslärarens roll kan ses som mera mångfacetterad än andra lärares eftersom yrkesläraren representerar hela yrket för sina studerande och själva yrkeskunnandet innehåller en komplexitet som läraren ska kunna förmedla. Yrkeskunskapen är ofta tyst kunskap och beroende av sitt sammanhang samt av villkor och behov i yrkeslivet. Varje yrke har egna särdrag varför inlärningen i yrkespedagogiken borde behandlas från flera synvinklar och med många olika metoder. Att bli lärare handlar bland annat om att utveckla läraridentiteten och att bli medlem av en lärargemenskap. Läraridentitet uppnås genom ett aktivt samspel i ett socialt utrymme som 20