Bestämmelser om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 - Målbeskrivningar

Transkript

1 Bestämmelser om läkarnas ST - SOSFS 2015:8 - Målbeskrivningar

2 SOSFS 2015:8 samt förtydligande material På finns information om: Föreskrift och Målbeskrivningar Meddelandeblad (förklarar och utvecklar regelverket med exempel) Frågor och svar Anvisningar till ansökan Powerpoint presentation om SOSFS 2015:8 och Målbeskrivningar 2015

3 Normhierarki - föreskriftsarbete EU-förordning och direktiv: Ministerrådet och Parlamentet Lagar: stiftas av riksdagen Förordningar: beslutas av regeringen Föreskrifter: beslutas av myndigheter

4 Ska och bör Både SOSFS 2015:8 och Målbeskrivningar 2015 är föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler som ska följas ( ska-krav ). Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas och utsluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses. De allmänna råden anges alltid under rubriken Allmänna råd.

5 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Garantera en viss kunskapsnivå som gör att specialistläkaren är förtjänt av medborgarnas förtroende

6 Utgångspunkter för revideringen 2 rapporter: - Översyn av läkarnas specialitetsindelning - ST i teori och praktik I september 2012 ombads specialitetsföreningar, sektioner och studierektorer inkomma med synpunkter och förslag till förändringar (årsskiftet 2012/13) ST-rådets arbete

7 Revideringen som har lett till SOSFS 2015:8 Syftet med revideringen är ökad kvalitet i läkarnas specialiseringstjänstgöring. Regelverket ska återspegla de krav som ställs på läkare och motsvara hälso- och sjukvårdens behov, bl.a. till följd av de förändringar som skett i befolkningens sjukdomspanorama. Ett annat syfte är att lyfta fram och stärka kompetensområden som leder till ökad patientsäkerhet. De nya bestämmelserna har tagits fram i samverkan med bland annat professionsföreträdare på olika nivåer och STrådet samt remissbehandlats.

8 Från när gäller SOSFS 2015:8? De nya bestämmelserna gäller från den 1 maj 2015.

9 Kan man fortfarande söka enligt SOSFS 2008:17? Den som får legitimation efter den 1 maj 2015 ska ansöka enligt SOSFS 2015:8. Den som har fått legitimation före den 1 maj 2015 kan ansöka om bevis om specialistkompetens enligt SOSFS 2015:8 eller enligt SOSFS 2008:17. Övergångsbestämmelser gör det möjligt att ansöka enligt SOSFS 2008:17 till och med april 2022.

10 Specialistkompetens Specialiseringstjänstgöring Specialistkompetens uppnås genom att den legitimerade läkaren förvärvar de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialistkompetensen genom specialiseringstjänstgöring (ST) under minst fem år. ST ska fullgöras genom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning. 4 kap. 1 patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Se även 2 kap. 2 SOSFS 2015:8

11 Vad som är nytt Ny specialitetsindelning Gemensamma kunskapsbaser Ny struktur i målbeskrivningarna, a-, b- och c-delmål Stärkt kompetens (bl.a. läkemedel, kommunikation, strålskydd, försäkringsmedicin, palliativ vård i livets slutskede) Utbildningsprogrammets innehåll förtydligat Förtydligat syfte för dokumentationen Tydligare ansvarsfördelning Stärkt handledning/studierektorsfunktion Tillgodoräknande/tredjelandsspecialister Övergångsregler (sist i SOSFS 2015:8)

12 Ny specialitetsindelning Fler basspecialiteter Gemensam kunskapsbas för grupper av specialiteter Invärtesmedicinska specialiteterna Kirurgiska specialiteter (4 st) Bild- och funktionsmedicinska specialiteter (2 st) Sex nya specialiteter Arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, skolhälsovård, vårdhygien, äldrepsykiatri

13 Utbildningsprogram ST-läkaren ska ha ett utbildningsprogram som utgår från målbeskrivningen för specialiteten. Det ska vara individuellt och omfatta den tjänstgöring och kompletterande utbildning som behövs för att uppfylla kompetenskraven i målbeskrivningen. Det individuella utbildningsprogrammet bör innehålla: planerad intern och extern utbildning, planerat deltagande i forsknings- och kvalitetsutvecklings-arbeten, och planerad tid för regelbundna självstudier. 2 kap. 3 samt AR till 2 kap. 3 SOSFS 2015:8

14 Vårdgivarens ansvar Det ska finnas de förutsättningar som behövs för att genomföra ST av hög och jämn kvalitet. Det ska finnas tillgång till: - en studierektor, - handledare som motsvarar behovet av handledning, - medarbetare som kan ge nödvändiga instruktioner om verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt. 4 kap. 1 SOSFS 2015:8

15 Forts: Vårdgivarens ansvar Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens. ST-läkaren bör, utöver handledning, ges sådana instruktioner som anges i punkt 3 fortlöpande och med återkoppling från dem som har gett instruktionerna AR till 4 kap. 1 SOSFS 2015:8

16 Vårdgivarens ansvar för kvalitetsgranskning av ST Vårdgivaren ansvarar för att kvaliteten i ST säkerställs genom systematisk granskning och utvärdering av om verksamheten uppfyller de krav som ställs i 3-4 kap. Granskningen och utvärderingen ska även genomföras av en extern aktör som inte får ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren. Om granskningen och utvärderingen visar att det finns brister ska vårdgivaren vidta de åtgärder som behövs för att åtgärda dessa. 4 kap. 2 SOSFS 2015:8

17 Forts: Vårdgivarens ansvar för kvalitetsgranskning av ST Allmänna råd Vårdgivaren bör se till att extern granskning och utvärdering genomförs vart femte år. AR till 4 kap. 2 SOSFS 2015:8

18 Definition av vårdgivare Med vårdgivare avses statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare). För specialiteten rättsmedicin och i tillämpliga delar rättspsykiatri, gäller dock vad som sägs om vårdgivare i SOSFS 2015:8 i stället Rättsmedicinalverket.

19 Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen vid det tjänstgöringsställe där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin specialiseringstjänstgöring ska ansvara för att: det individuella utbildningsprogrammet tas fram, regelbundet följs upp och vid behov revideras i samråd med studierektor, handledare och ST-läkaren, en huvudansvarig handledare utses till ST-läkaren, och den kontinuerliga bedömningen dokumenteras.

20 Forts: Verksamhetschefens ansvar Allmänna råd Verksamhetschefen bör hålla regelbundna utvecklingssamtal med ST-läkaren. AR till 4 kap. 3 SOSFS 2015:8

21 Stärkt handledning Handledningen ska ges kontinuerligt i form av stöd och vägledning Handledningen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsscheman. Huvudansvarig handledare ska utses Bör tjänstgöra där ST-läkaren huvudsakligen genomför sin ST. Tillgång till handledare under varje utbildningsperiod Handledarutbildningen bör omfatta handledning, pedagogik, metoder för bedömning, kommunikation och etik. 3 kap. 1 3 samt AR till 3 kap. 1-3 SOSFS 2015:8

22 Stärkt studierektorsfunktion Studierektor ska samordna den interna och externa utbildningen för ST-läkaren (4 kap. 5 SOSFS 2015:8) Samråd vid intygande om uppnådd specialistkompetens (bilaga 2 SOSFS 2015:8) I arbetsuppgifterna bör bl.a. ingå att ta del av den kontinuerliga bedömningen (AR till 4 kap. 5 SOSFS 2015:8) Vårdgivaren bör se till att studierektorerna har relevant specialistkompetens (AR till 4 kap. 1 AR SOSFS 2015:8)

23 Bedömning av specialistkompetens Verksamhetschef och handledare ska bedöma kompetensutvecklingen kontinuerligt. Bedömningen ska dokumenteras och ligga till grund för intyget om uppnådd specialistkompetens efter fullgjord ST. Om verksamhetschefen själv inte har specialistkompetens i den specialitet som ST-läkaren avser att uppnå ska han eller hon utse en läkare som har sådan kompetens att göra bedömningen. 3 kap. 4 och 4 kap. 4 SOSFS 2015:8

24 Tillgodoräknande av kompetens - Tidigare specialiseringstjänstgöring (6 kap. 1 SOSFS 2015:8) - Disputerat (6 kap. 2 ) - EES-läkare (6 kap. 3 ) - Tredjelandsspecialister (6 kap. 4-5 ) - nytt intyg (bilaga 8) + bifoga utbildningsprogram - Delar av ST i annat land än Sverige, max 4 år får tillgodoräknas. (6 kap. 6 )

25 Tillgodoräknande av kompetens Ansvarig verksamhetschef och handledare måste i varje enskilt fall bedöma om tidigare genomförd ST eller tidigare uppnådd kompetens kan tillgodoräknas och avgöra om kraven i de nya målbeskrivningarna är uppfyllda.

26 Övergångsregler Det är möjligt att fullgöra påbörjad ST enligt SOSFS 2008:17 under en övergångsperiod. (för läkare som har fått sin legitimation i Sverige eller motsvarande bevis om behörighet i annat EES-land före den 1 maj 2015 förutsatt att ansökan är inkommen till Socialstyrelsen senast den 30 april 2022) Ansökan enligt SOSFS 2008:17 ska göras på tillhörande intyg. Ansökan enligt SOSFS 2015:8 ska göras på tillhörande intyg.

27 Övergångsregler rörande bedömning av ST-läkare i de nya tilläggsspecialiteterna För handledning och bedömning av ST-läkare i arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, skolhälsovård, vårdhygien och äldrepsykiatri finns det övergångsbestämmelser som gäller till och med den 30 april Handledare och verksamhetschef behöver inte ha specialistkompetensbevis i de nya specialiteterna. Vilka specialistkompetensbevis som krävs anges i övergångsbestämmelserna. Den huvudansvariga handledaren ska ha den reella kompetens som krävs för att kunna handleda ST-läkaren på ett adekvat sätt. Detta gäller även för verksamhetschefen eller den läkare som utses enligt 4 kap 4 SOSFS 2015:8.

28 Ny struktur Målbeskrivningarna för specialiteterna har utvecklats och fått en ny struktur. Målbeskrivningarna innehåller dels specialitetsövergripande delmål, a och b, dels specialitetsspecifika delmål, c. Delmålen a är lika utformade och gäller för alla specialiteter. Delmålen b är lika utformade och gäller för många specialiteter. Delmålen c är specifika för respektive specialitet. Vilka av delmålen a, b och c som gäller för respektive specialitet framgår av målbeskrivningen för specialiteten.

29 Ny struktur i målbeskrivningarna Delmålen a och b är specialitetsövergripande Delmålen c är specialitetsspecifika

30 De specialitetsövergripande delmålen Samma/lika mål för alla/nästan alla: Enklare för den som vill specialisera sig i ytterligare en specialitet Enklare för den som anordnar utbildningsaktiviteter för ST-läkare från olika specialiteter Stärka vissa kompetenser Lyfta fram vissa kompetenser

31 a-delmålen a1 a2 a3 a4 a5 a6 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Etik, mångfald och jämlikhet Vårdhygien och smittskydd Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Medicinsk vetenskap Lagar och andra föreskrifter och hälso- och sjukvårdens organisation

32 b-delmålen b1 b2 b3 b4 b5 Kommunikation med patienter och närstående Sjukdomsförebyggande arbete Läkemedel Försäkringsmedicin Palliativ vård i livets slutskede

33 En målstyrd utbildning I målbeskrivningarna anges de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ST-läkaren ska utveckla under specialiseringstjänstgöringen, och hur de förväntas ta sig uttryck i den specialistkompetenta läkarens yrkesutövning.

34 med vissa angivna ramar I målbeskrivningarna anges att vissa utbildningsaktiviteter ska genomföras. Vilka av delmålens kompetenskrav som ska uppfyllas genom vilka utbildningsaktiviteter anges inte. Den individuella ST-läkarens utbildning läggs upp utifrån vad han/hon behöver för att kunna uppnå målen i målbeskrivningarna.

35 Olika delmål tar olika lång tid Olika delmål tar olika lång tid att uppnå. Vissa kompetenser utvecklas genom hela utbildningen, som en strimma, gäller särskilt för a- och b-delmålen.

36 Socialstyrelsen tar fram det övergripande ramverket inklusive målbeskrivningar för varje specialitet men eftersom ST är en målstyrd utbildning lämnas ett ansvar för professionen att utveckla kvaliteten i ST.

37 Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet b-delmålen Den specialistkompetenta läkaren ska Uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt. Kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet. Kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Utbildningsaktiviteter Klinisk tjänstgöring under handledning Deltagande i en eller flera kurser. Allmänna råd Deltagande i inomeller mellanprofessionell reflektion i grupp. Uppföljning Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av handledare. Intyg om genomförda utbildningsaktiviteter och uppfyllda kompetenskrav utfärdat av kursledare eller handledare. Är uppföljningsrutan ifylld betyder det att intyg krävs för den utbildningsaktiviteten!

38 Kurs En vidare definition av kurs som inkluderar exempelvis webbkurser och lokala initiativ: Strukturerad utbildning som utgår från uppsatta utbildningsmål

39 Målsättning gemensam kunskapsbas 1. Kunskapsutbyte mellan specialiteter 2. Ökad flexibilitet- enklare att byta specialitet 3. Bättre balans i utbildningen 4. Rekrytering av ST-läkare 5. Underlätta möjlighet för att bedriva forskning 6. Internationellt perspektiv

40 Mer information finns på: