Rapport 2014:14. Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2014:14. Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse"

Transkript

1 Rapport 2014:14 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse

2

3 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse Boverket mars 2014

4 Titel: Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse Rapport: 2014:14 Utgivare: Boverket mars 2014 Upplaga: 1 Antal ex: 80 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Byggkostnader, produktionskostnader, bostäder, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Norden, internationella jämförelser Dnr: /2013 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2014

5 3 Förord I Boverkets instruktion ( 10) framgår att Boverket ska aktualisera och följa såväl statistik som analyser med inriktning på bostadsmarknader och byggande i ett nordiskt perspektiv. Upprinnelsen till föreliggande rapport är det omfattande regeringsuppdrag Boverket hade under 2011 där förutsättningarna för bostadsbyggande i Sverige skulle jämföras med övriga nordiska länder och analyseras ur ett flertal olika aspekter. Uppdraget slutredovisades i december 2011 med rapporten Analys av bostadsbyggandet i Norden huvudrapport. Ett av de områden som studerades var utvecklingen av de svenska byggkostnaderna i en nordisk jämförelse. Detta arbete utgjorde ett förarbete till den här rapporten. Med utgångspunkt i vår instruktion för 2013 publicerar Boverket nu en separat rapport där utvecklingen av de svenska byggkostnaderna speglas i ett internationellt, och framför allt nordiskt, perspektiv. Rapporten belyser således de nordiska byggkostnaderna och deras utveckling under framför allt det senaste decenniet. I rapporten diskuteras också byggkostnadsutvecklingens relevans och vilken information en jämförelse över tid eller rum kan ge. Rapporten har författats av Bengt J Eriksson, nationalekonom på enheten för boende och stadsutveckling. Karlskrona i december 2013 Ylva Aller avdelningschef

6 4 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse

7 5 Innehåll Sammanfattning Inledning Läsanvisning Syfte och upplägg Bakgrund Kostnadsbegreppet Produktionskostnadens betydelse Faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen och problem med att följa den Produktionskostnadens relevans Internationella jämförelser Byggkostnadsutvecklingen i de nordiska länderna Inledning Sverige Norge Danmark Finland Sammanfattning av den nordiska jämförelsen Slutsatser och reflektioner Referenser Bilaga 1: Faktorer som påverkar byggkostnadsutvecklingen Bilaga 2: Kort om olika index... 77

8 6 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse

9 7 Sammanfattning Det finns tre syften med denna rapport. Det första är att Boverket enligt gällande instruktion ( 10) ska följa statistik och analyser inom bostadsbyggnadsområdet med ett nordiskt perspektiv. Det andra är att jämföra de svenska byggkostnaderna och deras utveckling med situationen i andra länder. Det tredje syftet med rapporten är att diskutera vad byggkostnader egentligen är, vilken information man kan dra från observerade skillnader och vilken relevans det har att jämföra och följa dem. Rapporten belyser således de nordiska byggkostnaderna och deras utveckling under framför allt det senaste decenniet. En anledning till rapportens bredare perspektiv (än bara Norden) är att vi vill närmare undersöka ett återkommande påstående i debatten att de svenska byggkostnaderna sticker ut i en internationell jämförelse. Är det så och vad innebär i så fall det? I huvudsak har således rapporten en deskriptiv inriktning där faktisk utveckling på området redovisas med hjälp av officiell statistik. Vi diskuterar också byggkostnadernas relevans för samhällsutvecklingen, liksom värdet av olika jämförelser, samt byggkostnadens beståndsdelar och hur de ska mätas. I det första kapitlet diskuteras, utöver rapportens syfte, vad som kännetecknar bostaden och bostadsmarknaden. Den historiska produktionskostnadsutvecklingen presenteras och kapitlet avslutas med en diskussion om byggkostnaden som begrepp och vilka delar den består av. Bland det som framgår ur kapitlet kan nämnas: Marknaden för produktion av bostäder är heterogen. Kostnaderna skiljer sig åt mellan olika byggherrar, men även mellan olika projekt hos samma byggherre. I produktionskostnaden ingår alla avgifter och skatter liksom de vinster som tas ut av underleverantörer i olika led. Produktionskostnaden är således lika med det pris en köpare betalar för ett småhus eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för hela fastigheten inklusive byggnaden. Produktionskostnader är således marknadspriser.

10 8 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse Det viktigaste konstaterandet inför rapportens fortsättning är således att det inte är kostnader vi talar om när vi diskuterar produktionskostnader utan priser. Priser beror av utbud och efterfrågan på marknaden ifråga. Detta faktum försvårar jämförelser av produktionskostnader och gör resultaten av dem mer svårtolkade då aktörerna tar ut de priser som är möjliga att få ut (vinstmaximering på en fri marknad). Detta förhållande är centralt för rapportens frågeställning och måste vägas in när vi gör kostnadsjämförelser, men vi använder ändå begreppet produktionskostnad genomgående i rapporten. I kapitel 2 diskuteras produktionskostnaden vad som påverkar den, hur den kan analyseras och vilken relevans kostnadsutvecklingen har. Bland de slutsatser som dras i kapitlet kan följande lyftas fram: Enligt ekonomisk teori är det framför allt tre faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen för en viss vara: Den faktiskt använda tekniken att producera, priserna på insatta resurser samt produktens utformning. I fallet med bostadsproduktion har det också betydelse var i landet man bygger. Det är först och främst kopplingen till byggandet och boendekostnaderna som gör produktionskostnadsutvecklingen relevant. I detta sammanhang är det värt att påtala att nyproduktionen bara utgör en liten del av det totala bostadsbeståndet samt att kapitalkostnaderna endast är en del av kostnaden varför ett livscykelperspektiv är av större intresse för att förstå pris- eller hyresutvecklingen. Att nyproduktionen endast utgör en liten del av det totala utbudet av bostäder innebär att det inte är någon fara om produktionskostnaderna är höga under en kortare period. På lång sikt har dock produktionskostnaderna betydelse för boendekostnadernas storlek. Om produktionskostnaderna stiger eller är höga under lång tid är det en signal om att det kan finnas problem av något slag, t.ex. att marknadskonkurrensen inte fungerar. Dock är det allvarligare om produktionskostnaderna är höga i bemärkelsen att de som ska bära dem inte har råd och att bostadsproduktionen hämmas, än om de är höga i meningen X procent högre än i Lettland eller Y procent högre än i Finland. Intresset för byggkostnadernas storlek och förändring har traditionellt varit stort i Sverige och redan för 60 år sedan skrevs en rapport på detta tema (se Byggnadsstyrelsen, 1955). Man kan undra varför intresset för produktionskostnader är så stort just när det gäller bostäder då det är få som ställer sig frågan vad det kostar att producera en bil. Faktum är att det normala sambandet höga kostnader leder till ett högt pris kan ifrågasättas då man skulle kunna hävda att den motsatta kausaliteten råder, dvs. att möjligheten att ta ut ett högt pris av slutkunden leder till att marginalerna kan höjas i bakomliggande led vilket i sin tur medför att kostnaderna stiger. Varierande och ibland kraftigt stigande produktionskostnader är snarare ett normaltillstånd än en tydlig signal på att något är fel på den svenska bostadsmarknaden. Höga kostnader visar egentligen bara att utbudet och efterfrågan på den platsen har gett möjligheter till ett högre pris än på en annan plats. Det är så det fungerar i en marknadsekonomi och fluktuationer är en del av denna.

11 Sammanfattning 9 Förhållandena är komplicerade och det går inte att få en klar bild av orsakerna till boendekostnadernas storlek eller förändring genom att bara studera byggkostnaderna. Samtidigt står det klart att kostnaderna för att tillhandahålla bostäder blir högre ju högre de initiala produktionskostnaderna är. Det finns alltså skäl att följa dem, även om orsakssambandet kan diskuteras. I kapitel 3 går vi igenom internationella jämförelser på området och försöker tolka vad resultaten innebär och vilken relevans de har för diskussionen om de svenska byggkostnaderna. I rapporten konstateras att det av flera orsaker finns problem med att analysera byggkostnadsutvecklingen även inom ett och samma land. Detta medför att det finns få vetenskapliga studier med denna inriktning och det är även ont om andra internationella jämförelser. Diskussioner om höga byggkostnader har förts från tid till annan under mycket lång tid i Sverige. Inte sällan i samband med en debatt om bostadsbrist och att vi bygger för lite. På senare tid var det framför allt under hösten 2010 som diskussionen om de höga svenska byggkostnaderna började ta fart igen. Ursprunget till denna diskussion var en statistiktabell från Eurostat där det höga byggkostnadsläget i Sverige lyftes fram. Generellt har den traditionella bilden varit att byggkostnaderna i Norden legat relativt högt i internationella jämförelser, särskilt om de mäts som totala produktionskostnader där även tomtkostnader liksom olika kringkostnader samt skatter och pålagor ingår i jämförelsen. Men det är svårt att få en rättvisande bild i sådana jämförelser. I synnerhet innan euron infördes hade vi de problem som skilda valutor orsakar och därutöver kan produktens utformning variera avsevärt mellan olika länder och försvåra jämförelserna. Även i fall där man försöker jämföra identiska objekt kan resultaten vara svårtolkade. Dessutom innebär skillnader i länders allmänna prisnivå att dessa skillnader även framgår när man jämför bostäder mellan länder. Detta blir än mer uppenbart då det handlar om priser och inte faktiska kostnader för att producera. I de internationella jämförelserna har vi studerat byggkostnaderna och faktorpriserna. När det gäller byggkostnader så visade Eurostats jämförelse av prisnivåindex att Sverige ligger bland de högsta i Europa I detta fall handlar det om konstruerade produktionskostnader och inte faktiska, men där avsikten är att jämföra samma produkter. Huvudsyftet är inte att jämföra byggkostnader mellan länder utan att beräkna köpkraftspariteter för att skapa jämförbarhet i BNPsammanhang. Undersökningen är således inte optimerad för att kunna uttala sig om byggkostnadernas relativa storlek i första hand. I den jämförelse som konsultföretaget Gardiner och Theobald gör jämförs i stället faktiska kostnader, men där kan det vara stora skillnader mellan de produkter som jämförs. I denna jämförelse hamnar Sverige längre ned medan flertalet nordiska länder hamnar högre upp. Således ger dessa båda undersökningar olika resultat för Sveriges del och båda studierna har sina för- och nackdelar i metodiken. När det gäller faktorpriserna redovisar både Eurostat och Gardiner och Theobald undersökningar om priser och prisutveckling på insatsvarorna. Eurostat publicerar Construction cost index for residential dwellings

12 10 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse där faktorprisernas utveckling, inte nivåer, jämförs. Här hamnar Sverige högt upp om man isolerar jämförelsen till de mer jämförbara länderna i Europa, men skillnaderna i prisutveckling är inte särskilt stora. Gardiner och Theobald redovisar i stället kostnadsnivåerna för arbetskraft och olika materialslag. Här hamnar Sverige högt, i synnerhet när det gäller timlöner när skatter och försäkringar räknas in. Sammanfattningsvis så får Sverige lite olika placeringar beroende på vad som jämförs och hur jämförelsen sker, men ofta hamnar Sverige relativt högt i en europeisk jämförelse. Betydligt mindre blir skillnaderna om man bara jämför med länder vars förutsättningar mer påminner om våra, exempelvis övriga nordiska länder. Slutsatser från kapitel 3: Jämförelser mellan länder är vanskliga. Det är svårt att göra internationella jämförelser av byggkostnader och deras utveckling i olika länder. Tillgången på statistik är begränsad. Svenska byggkostnader sticker inte ut i ett internationellt perspektiv. I de byggkostnadsjämförelser som redovisas i rapporten får Sverige lite olika placeringar beroende på vad som jämförs och hur jämförelserna sker. En genomgång av tidigare studier och av statistik ger inga belägg för att produktionskostnaderna i Sverige i väsentligt avseende avviker från jämförbara länder i övriga Västeuropa. Att Sverige ligger relativt högt i en jämförelse är inget som förvånar. Det är många faktorer som spelar roll för vilket pris en viss vara betingar i ett visst land. Således spelar rådande förutsättningar en väsentlig roll. Den första är vilken generell prisnivå som råder. Den allmänna prisnivån i Sverige är fortfarande relativt hög jämfört med många andra europeiska länder. Ett annat faktum som konstateras i rapporten är att länder med hög ekonomisk standard tenderar att konsumera bostäder till relativt hög kvalitet, vilket medför relativt hög kostnad. Bara dessa båda förutsättningar medför att det är rimligt att förvänta att priser och kostnader för bostäder ligger högt i Sverige. Det sistnämnda belyser varans heterogenitet och det faktum att bostadens kvalitet och standard är olika i olika länder. Den generella bostadsstandarden är också hög i Sverige, t.ex. när det gäller material och utrustning som ingår i bostaden, men även vårt geografiska läge spelar roll i sammanhanget. Vikten av att jämföra liknande länder har ofta påtalats och det finns också en klar tendens att länder med hög levnadsstandard också får höga byggkostnader. Enligt Wigren (1997) kan närmare 70 procent av variationen i byggkostnader förklaras av BNP per capita. Det är således av stor vikt att väsentliga fakta och betydelsefulla förutsättningar beaktas när internationella jämförelser görs. Utgångspunkterna skiljer sig helt enkelt åt vilket också påverkar vilka förväntningar man kan ha på resultaten av en jämförelse och vilka slutsatser man ska dra därav. I kapitel 4 fokuserar vi på Norden och går igenom den officiella statistik som finns i respektive land i separata avsnitt (Island ingår inte). I kapitlets avslutande avsnitt kommenteras de skillnader som konstateras i förhållande till Sverige. Följande slutsatser kan dras ur kapitlet:

13 Sammanfattning 11 Tillgången på jämförbar statistik är begränsad. Det gäller i synnerhet statistik över absoluta kostnadsnivåer. Det som i huvudsak finns är olika former av index. Sverige är inte kostnadsledande i Norden. I merparten av statistiken framgår att Norge ligger högst, sedan kommer Sverige och Danmark ganska tätt, följda av Finland. Jämför vi Sverige och Finland i absoluta nivåer för både byggnadskostnader och totala produktionskostnader för hyresrätter visar statistiken att prisskillnaderna förvisso varierat lite den senaste tioårsperioden men de senaste åren varit väldigt likvärdig. De svenska kostnaderna för hyresrättsproduktionen ligger således på ungefär samma nivå som den statsstödda hyresrättsproduktionen i Finland. Detta är extra intressant då Finland ofta lyfts fram i debatten när det gäller att belysa att det går att producera bostäder i tillräcklig omfattning till rimliga prisnivåer. I rapportens sista kapitel (5) drar vi slutsatser och reflekterar över resultaten från rapportens tidigare kapitel. Här utvecklas de slutsatser och resultat som kort redovisats i denna sammanfattning.

14 12 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse

15 13 1 Inledning 1.1 Läsanvisning I det första kapitlet diskuteras, utöver rapportens syfte, vad som kännetecknar bostaden och bostadsmarknaden. Den historiska produktionskostnadsutvecklingen presenteras och kapitlet avslutas med en diskussion om byggkostnaden som begrepp och vilka kostnadssegment den består av. I kapitel 2 diskuteras produktionskostnaden vad som påverkar den, hur den kan analyseras och vilken relevans kostnadsutvecklingen har. I kapitel 3 går vi igenom internationella jämförelser på området och försöker tolka vad resultaten innebär och vilken relevans de har för diskussionen om de svenska byggkostnaderna. I kapitel 4 fokuserar vi på Norden och går igenom den officiella statistiken i respektive land (Island ingår inte). I rapportens sista kapitel (5) drar vi slutsatser och reflekterar över resultaten. 1.2 Syfte och upplägg Rapporten följer utvecklingen i statistiken av de svenska byggkostnaderna och försöker spegla utveckling och kostnader i ett nordiskt och internationellt perspektiv. Vi diskuterar också de problem som finns när det gäller att följa och analysera produktionskostnadsutvecklingen för bostäder. Med fokus på utvecklingen av byggkostnaderna under talet går vi igenom internationella jämförelser på området. Vi tittar också extra på utvecklingen i Danmark, Finland och Norge och jämför med den svenska. I huvudsak har således rapporten en deskriptiv inriktning där faktisk utveckling på området redovisas med hjälp av offentlig statistik. Även om kvantitativa analyser inte ingår i uppgiften så diskuteras problematiken, både vad gäller byggkostnadernas utveckling och vad gäller deras relevans för samhällsutvecklingen, värdet av olika jämförelser, liksom byggkostnadens beståndsdelar och hur de ska mätas. I detta sammanhang sker en genomgång av befintlig litteratur på området. En anledning till rapportens bredare perspektiv (än att bara hålla oss till

16 14 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse Norden) är att vi vill undersöka om de svenska byggkostnaderna sticker ut i en internationell jämförelse och vad det i så fall innebär. 1.3 Bakgrund Bostadens särdrag De flesta uppfattar bostaden som en speciell vara. Detta faktum har flera orsaker: 1. Bostäder är i princip att betrakta som nödvändighetsvaror (alla behöver någonstans att bo). 2. Bostäder har hög produktionskostnad. 3. Bostäder har hög varaktighet. 4. Bostäder är heterogena varor. 5. Bostäder är lägesbeständiga och är därmed beroende av närmiljön. Många varor har något av dessa särdrag. Det är interaktionen av dessa utmärkande karakteristikor som komplicerar teoretiska och empiriska analyser av bostadsmarknaden. Ett ytterligare särdrag hos bostaden är att det kostar att använda den, i köpet av en bostad medföljer alltså framtida kostnader. Bostäder är förvisso inte de enda varor där detta gäller. Det är värt att notera denna aspekt eftersom analyser av bostadsmarknaden traditionellt fokuserar på produktionskostnaden och köpeskillingen och i mindre grad på livscykelkostnaderna. Med livscykelkostnader avses både kostnaden för att uppföra huset och att driva det och ur samhällets synvinkel är dessa kostnader ofta väl så intressanta. Det finns åtminstone ytterligare ett särdrag som kännetecknar framför allt den svenska hyresrättsmarknaden. Det är att konsumenten traditionellt inte har haft någon särskilt central roll då stora delar av marknaden skötts via ombud (politiker, myndigheter och byggherrar). På så sätt har kostnadstrycket på producenten hållits tillbaka. Bostadsbranschen har traditionellt skilt sig markant från andra branscher genom sina många ombud, sin fokusering på producenten och den svaga rollen för konsumenten. En stor del av bostadsbyggandet har tidigare varit reglerat och fått anpassas efter statliga normer och villkoren för den statliga finansieringen Bostadsmarknaden Marknaden för produktion av bostäder är heterogen. Kostnaderna skiljer sig åt mellan olika byggherrar, men även mellan olika projekt hos samma byggherre. Skillnaderna kan till viss del förklaras av olikheter i de färdiga husen. Andra faktorer, såsom skillnader i effektivitet och priser på insatsfaktorer, har emellertid också en inverkan på kostnads- och prisnivån på bostadsmarknaden. Dock måste uppmärksamhet riktas mot de kvalitativa aspekterna hos produkten. Här ingår både direkta egenskaper hos lägenheten och fastigheten, och egenskaper som hänger samman med omgivningen. Kunskapen om vad konsumenterna faktiskt betalar för när det gäller bostadstjänster har traditionellt varit dålig.

17 Kostnadsutvecklingen i Sverige i ett historiskt perspektiv 1 Under senare delen av 1960-talet låg produktionskostnaderna för en kvadratmeter lägenhetsyta i flerbostadshus, genomsnittligt i riket, i princip stilla kring kronor i nominella termer. 2 Under 1970-talets inledning ökade kostnaderna sakta, men det var inte förrän som ökningstakten skruvades upp markant. År 1976 hade kostnaderna fördubblats på tio år, för att fyra år senare överstiga kronor per kvadratmeter. Figur 1.1 visar produktionskostnadsutvecklingen mellan 1968 och Figur 1.1: Nominell produktionskostnad för flerbostadshus genomsnittligt för riket Källa: Statistiska centralbyrån Kostnaden för att bygga bostäder har ökat kontinuerligt, under perioden ökade kostnaderna för att bygga bostäder med i genomsnitt 10 procent per år. Konsumentpriserna steg under samma period med knappt 8 procent per år. Det samhällsekonomiska problemet blir mot denna bakgrund väldigt tydligt. Det innebär att det ur samhällets synvinkel, relativt sett, blir allt dyrare att bo. Det behöver emellertid inte betyda att kostnadsökningar till fullo överförs på hushållen som boendeutgifter. Under tjugoårsperioden var det normala att hyrorna i nybyggda lägenheter ökade något mindre än produktionskostnaderna för flerbostadshus. 1 De senaste tjugo årens kostnadsutveckling redogörs för i avsnitt Angående utvecklingen av kostnader och bostadsproduktion i Sverige efter andra världskriget se Hansson och Turner (1977).

18 16 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse 1.4 Kostnadsbegreppet För att beskriva kostnader för att producera bostäder använder man begrepp som byggkostnad, byggnadskostnad, entreprenadkostnad, byggherrekostnad och produktionskostnad, men skillnaderna mellan begreppen blir inte alltid klara och inte heller hur de hänger ihop. 3 Begreppet byggkostnad används ibland som ett samlingsnamn för alla olika begrepp och ibland som synonym för total produktionskostnad. Produktionskostnaden är beställarens samtliga kostnader för att anskaffa en byggnad. Grovt kan produktionskostnaderna delas in i markkostnad och byggnadskostnad. I markkostnaden ingår kostnader för tomt, planering och exploatering. I figur 1.2 framgår sambandet mellan total produktionskostnad och byggnadskostnad liksom deras olika delposter. Delposternas procentuella andel av respektive kostnadsbegrepp framgår också (siffrorna är för flerbostadshus byggda under 2003). Produktionskostnad är den totala kostnaden för ett byggprojekt efter att alla led i byggprocessen är inräknade: markförvärv, projektering, kommunala avgifter, kontroll, besiktning, garantier, försäkringar, kreditivränta, entreprenadarbeten och mervärdesskatt. I produktionskostnaden ingår således alla avgifter och skatter liksom de vinster som tas ut av underleverantörer i olika led. Produktionskostnaden är således lika med det pris en köpare betalar för ett småhus eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för hela fastigheten inklusive byggnaden. 3 Se även SOU 2002:115, s

19 17 Figur 1.2: Kostnadsbegreppens olika delar Källa: Sveriges Byggindustrier (2013) Den totala produktionskostnaden kan som framgår av figuren delas upp i byggnadskostnad och byggherrekostnad: Total produktionskostnad 4 = byggnadskostnad 5 + byggherrekostnad + moms och avgifter. I SCB:s statistik definieras produktionskostnaden som den av byggherren redovisade kostnaden inklusive mervärdesskatt när projektet påbörjas. Kostnaden är lika med det pris en köpare betalar för ett försäljningshus (småhus) eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för sitt projekt (SCB, 2010). Väl så viktigt som att veta vilket begrepp man använder och vad som ingår i detta och hur det förhåller sig till övriga kostnadsbegrepp, är begreppets egen innebörd. Både begreppet total produktionskostnad och byggnadskostnad signalerar att det handlar om kostnaden för att producera bostäder, men i själva verket är begreppen missledande då det handlar om priser och inte om kostnaden för att producera. Det som mäts är priset som kunden betalar och i detta ingår inte bara kostnader utan även vinster i en rad olika mellanled. 6 Dessa skillnader är viktiga när man diskuterar huruvida produktionskostnaderna är höga och på vad sätt dessa i så fall kan påverkas. För slutkunden spelar ofta denna distinktion 4 I begreppet markkostnad ingår i) tomtkostnader inklusive kostnader för gator, vägar och VA utanför kvartersmark, ii) anslutningsavgifter för VA samt iii) byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster. I begreppet byggnadskostnad ingår i) kostnad för byggnadsarbeten, ii) anslutningsavgifter för el och fjärrvärme, iii) kostnader för finplaneringar och tomtutrustning, iv) kostnader för grundberedning och grovplanering, v) kostnader för gator, vägar och VA på kvartersmark samt vi) byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster. 5 Byggnadskostnad kallas även för entreprenadkostnad och är det pris som byggherren betalar för enbart entreprenadarbetena i ett projekt. 6 Se SOU 2002:115, s , Lind (2003) s eller Kalbro m.fl. (2009) s

20 18 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse mindre roll då det är av perifert intresse för kunden huruvida priset/hyran som han/hon betalar påverkas av faktiska kostnader eller vinster i mellanleden. På grund av svårigheterna att skilja på kostnader och vinster är det egentligen mer korrekt att tala om priser och prisutveckling än om kostnader och kostnadsutveckling. En annan svaghet med begreppet produktionskostnad är att det baseras på kalkylerade kostnader och inte på verkliga. Men problemet är mindre än vad man i förstone skulle kunna tro. Ur byggherrens synvinkel är produktionskostnaderna ett pris, om man undantar delar av de specifika byggherrekostnaderna. Detta pris ligger antingen fast eller vanligare, skrivs upp med hjälp av något index. Så länge kostnaderna främst betraktas som det pris byggherren får betala till entreprenören blir alltså det kalkylerade begreppet fullt användbart. Skillnaden mellan den uppskattade kostnaden (inklusive eventuell indexuppskrivning) och den verkliga visar sig huvudsakligen i entreprenörens vinst respektive förlust.

21 19 2 Produktionskostnadens betydelse I detta kapitel förs en diskussion om produktionskostnaderna vad som påverkar dem, hur de kan analyseras och vilken relevans kostnadsutvecklingen har. 2.1 Faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen och problem med att följa den Faktorer som påverkar produktionskostnaderna Generellt kan man säga att kostnaderna för att producera en vara eller en tjänst (nyttighet) beror på vilken nyttighet det rör sig om, kvaliteten på denna (produktutformningen), faktorpriserna och produktionstekniken. För en given nyttighet beror höjningar eller sänkningar av kostnader på ändringar i antingen produktutformningen, faktorpriserna eller produktionstekniken. Mycket har skrivits om produktiviteten med relevans för byggindustrin. Bland annat har man diskuterat långsamma tekniska framsteg som orsak till den svaga produktivitetsutvecklingen inom sektorn. Ett ständigt återkommande osäkerhetsmoment vid mätningar är dock de modifieringar av produkten som ständigt sker och som påverkar såväl den uppmätta produktiviteten som kostnaderna. 7 Forskning om bostadsmarknaden När det gäller ekonomiska studier av bostadsmarknaden inom den akademiska världen så är floran tämligen riklig. Detta gäller bl.a. studier om bostadsefterfrågan och analyser av prisutvecklingen på småhus. Det finns en del svensk litteratur på området, men framför allt internationell och då inte minst om amerikanska förhållanden. Men för priser och 7 Ett intressant och färskt inslag i denna debatt är Lind och Song (2012). Olika sätt att mäta produktivitetsutveckling beskrivs också i Bröscher (2010).

22 20 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse kostnader inom flerbostadshusområdet är det betydligt sämre ställt. Detta område är väsentligt mindre utforskat än förhållandena på småhusmarknaden. Vad beror det på att kostnaden för att producera en vara ökar? Baserat på ekonomisk teori kan konstateras att det framför allt är tre faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen för en viss vara, vilket framgår i figur 2.1. Allmänt sett bestäms produktionskostnaderna av den faktiskt använda tekniken att producera och av priserna på insatta resurser. Förändringar i kostnaderna följer alltså av förändringar i faktorpriser och i den använda produktionstekniken. En tredje faktor av betydelse är produktens utformning. Ändringar i denna medför såväl ökningar som minskningar av kostnaderna. 8 I fallet med bostadsproduktion har det också betydelse var i landet man bygger. När det gäller mer specifika omständigheter som i olika grad kan antas påverka kostnadsutvecklingen på den svenska flerbostadshusmarknaden är de flesta välbekanta i den allmänna debatten. Dessa för byggkostnadsutvecklingen relevanta faktorerna beskrivs i bilaga 1. Figur 2.1: Produktionskostnadens bestämningsfaktorer Källa: Eriksson (1997) Figur 2.1 är relevant när det gäller att försöka förstå varför produktionskostnaderna tidvis har ökat dramatiskt Efterfrågans betydelse Det går inte att beskriva utvecklingen i bostadsbyggnadssektorn utan att beröra hushållens efterfrågan på nya bostäder. Fokus i denna rapport är företrädesvis på utbudssidan, men bostäder byggs trots allt för att någon efterfrågar dem. Det kan vara allt från det enskilda hushållet som efterfrågar en egenhändigt byggd villa till ett stort kommunalt bostadsföretag som bygger hyresrätter för att det är stor efterfrågan på detta i den aktuella kommunen. Vi ska här peka på några faktorer som påverkar hushållens efterfrågan på nya bostäder. Det finns en mängd olikheter på bostadsmarknaderna och hur man ser på sitt boende i olika länder. Här ska vi peka på några ekonomiska faktorer som är relativt generella i sin påverkan på hushållens efterfrågan på bostäder. Bostadsbeståndets storlek och kvalitet påverkar efterfrågan på nya bostäder. Om vi har ett stort och modernt bestånd kommer de allra flesta 8 Se Wigren och Engebeck (1990).

23 21 hushåll (givet att befolkningen inte växer i allt för hög takt) att finna ett boende som de önskar i det befintliga beståndet. Efterfrågan på nya bostäder är därmed låg. Å andra sidan, om det befintliga beståndet är litet och av sämre kvalitet kommer efterfrågan på nya bostäder att vara relativt hög. Detta kan accentueras än mer om det sammanfaller med att landets tillväxt ökar snabbt. Ett bra exempel på det är utvecklingen på Irland. År 1980 var Irland ett av de länder i Europa som hade den högsta boendetätheten, 3,8 personer per lägenhet. I samband med det ekonomiska uppsvinget under framför allt slutet av 1900-talet sjönk denna siffra till 2,9 runt Bostadsbeståndet ökade från till under samma period. Boendeskatter är en integrerad del av hela skattesystemet, varför det är svårt att enbart titta på boende och bostadsrelaterade skatter för att avgöra vad dessa betyder för efterfrågan på bostäder i allmänhet och framför allt på nya bostäder. Generellt har skattetrycket sjunkit i samtliga nordiska länder under 2000-talet, mest i Finland och Sverige. Skattetrycket i Norden är dock fortfarande högt med europeiska mått, 44,5 procent i Norden jämfört med 43,1 procent i EU15 för 2010 (Nordisk statistisk årsbok, 2012). De föregående punkterna har till stor del berört det enskilda hushållets efterfrågan på bostäder. På en aggregerad nivå finns det en annan aspekt som troligen tillhör en av de viktigaste faktorerna, nämligen de demografiska förhållandena. En hög befolkningstillväxt, till exempel genom en hög invandring, skapar givetvis ett stort behov av bostäder. Men även en utveckling som vi sedan några år tillbaka har haft i Sverige med en ungdomspuckel och därmed många ungdomar på väg att etablera sig på bostadsmarknaden, är givetvis också viktig. Att hushållens efterfrågan är viktig för vad som byggs och hur mycket som byggs är självklart. Även om samtliga faktorer på utbudssidan skulle vara exakt lika i alla länder skulle det faktiska byggandet skilja sig åt beroende på att efterfrågan är olika. Detta är viktigt att notera när olika utvecklingsmönster jämförs, både när det gäller kvantitet och pris Svårigheter med att följa utvecklingen av byggkostnaderna När man vill göra jämförelser av olika slag ska man vara väldigt noggrann så att man verkligen jämför saker som går att jämföra. Detta gäller inte minst en heterogen vara som bostad. Det gäller särskilt när det handlar om kostnader för att bygga bostad då det finns ett flertal olika mått som sällan är synonyma. Dels finns det, som framgick i kapitel 1, olika kostnadsbegrepp: bygg-, byggnads- och, entreprenadkostnad samt total produktionskostnad (ofta förekommer dessutom brutto- och nettokostnad). Varje kostnadsbegrepp är inte heller solitt utan innehåller olika kostnadssegment. Dels normeras kostnaden ofta, per kvadratmeter eller per lägenhet. Dels kan kostnaden gälla för samtliga bostäder eller redovisas för olika kategorier, t.ex. efter upplåtelseform eller per hustyp. Kostnaden redovisas oftast som ett genomsnittsvärde vilket alltid vållar tolkningsproblem, i synnerhet när det gäller en så heterogen produkt som bostad. Risken för att man jämför äpplen och päron är således uppenbar. Det senare för oss in på det faktum att även om man håller sig till ett och samma kostnadsbegrepp så kan en förändring av genomsnittskostnaden mellan två tidpunkter ha en helt naturlig förklaring

24 22 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse genom att sammansättningen av de ingående objekten kan ha förändrats mellan jämförelsetidpunkterna. För byggkostnader vet vi t.ex. att fördelningen mellan sanerings- och exploateringsområde spelar roll liksom fördelningen mellan uppförande i storstad respektive landsort. Vi vet att lägenhetsstorleken har stor betydelse för kostnaden. Vi vet också att kvaliteten hos bostaden eller egenskapsuppsättningen varierar över tid och mellan länder och att detta självfallet spelar roll för kostnaderna, liksom skillnader i näromgivningen som inte ingår i bostadsarean (t.ex. parkeringsytor och andra kringytor). Andra faktorer som varierar mellan länder och över tid är t.ex. konjunkturläget och byggkonjunkturen liksom projektstorlekar och använd byggteknik. Detta har naturligtvis också inverkan på kostnadsutvecklingen. 2.2 Produktionskostnadens relevans Oavsett sanningshalten i påståendet Sverige har höga byggkostnader (jämfört med tidigare tidsperioder eller med andra länder), är det några förhållanden och implikationer som är väsentliga att slå fast när resultat av olika jämförelser ska tolkas. Några av dem redovisas kort i punktform nedan. Om byggkostnaderna är höga behöver det inte automatiskt innebära att vi har stora problem då: För det första implicerar höga kostnader inte bara att de är höga utan alltför höga för att hushållen ska ha råd att betala dem. Möjligheten att bära höga kostnader för något och benägenheten att acceptera dem beror på flera saker, däribland den nytta konsumenterna upplever sig få av att konsumera varan i fråga. Framför allt spelar inkomstens storlek en betydande roll för vilka effekter de höga kostnaderna får för konsumenten. Det är således inte självklart att höga bygg- och boendekostnader upplevs som liktydigt med stora problem ur hushållens eller samhällets perspektiv. För det andra är det så att kapitalkostnaderna bara utgör en del av de totala kostnaderna för en bostad. För att få en relevant bild över kostnaderna måste man anlägga ett livscykelperspektiv då även driftskostnadernas utveckling spelar roll. För det tredje förutsätter höga byggkostnader att de transformeras till höga boendekostnader. Det finns onekligen ett samband mellan kostnaderna för att uppföra hus och de hyror som dessa lägenheter betingar. Sambandet är dock varken rakt eller okomplicerat. Avslutningsvis är det så att nyproduktionen bara står för en liten del av det totala utbudet. I Sverige har nyproduktionen de senaste fyrtio åren motsvarat en procent av beståndet. De allra flesta bostäderna har således uppförts tidigare. Avgörande för kapitalkostnaderna i dessa fall blir då antingen den ursprungliga produktionskostnaden med avdrag för värdeminskningen eller det pris fastigheten betingade senast den såldes. Således räcker det inte med att enbart studera byggkostnaderna om man vill komma åt orsakerna till boendekostnadernas storlek eller förändring. Förhållandena är mer komplicerade än så. Samtidigt är det också klart att,

25 23 allt annat lika, kostnaderna för att tillhandahålla bostäder blir högre desto högre de initiala produktionskostnaderna är. Produktionskostnadens betydelse för hyrorna Att det finns ett samband mellan produktionskostnader och hyror är uppenbart, åtminstone på längre sikt. Men hur ser sambandet mellan produktionskostnader och hyror ut? Det är en fråga som är långt ifrån enkel att besvara. Frågan kan dessutom delas upp i två delar: 1) Hur starkt är detta samband? och 2) hur ser kausaliteten i detta samband i så fall ut? Är det produktionskostnaderna som styr hyran eller är det betalningsviljan hos konsumenterna som styr produktionskostnaden? Det förstnämnda är den vanliga föreställningen, att priset bestäms av kostnaden, men den omvända tolkningen är också möjlig. Om det går att ta ut ett högt pris av slutkunden till följd av hög efterfrågan i förhållande till utbudet kan underleverantörer i sin tur höja sina priser och kostnaden lyfts då upp mot det pris som går att ta ut. Om detta är en riktig tolkning av verkligheten blir kostnader tämligen ointressanta att diskutera. 9 Vi kan konstatera att hyror och produktionskostnader följts åt ganska väl även om produktionskostnaderna på senare år ökat mer än hyrorna. Produktionskostnaderna inklusive en rimlig avkastning måste fastighetsägaren få täckning för genom hyran eller försäljningspriset. På kort sikt, och framför allt vad gäller hyror i nyproduktionen, är detta mer osäkert. Det är exempelvis tänkbart att hyresgästerna i en fastighetsägares bestånd får vara med och subventionera hyrorna i nyproduktionen för att hålla dessa nere. SCB har studerat sambandet mellan nybyggnadskostnader och hyror och finner endast ett svagt samband mellan de undersökta variablerna. 10 Kapitalkostnaderna är en del i de totala kostnaderna för att tillhandahålla bostäder, som i bostadsföretagen kallas förvaltningskostnader. Den andra delen är driftskostnaderna (se figur 2.2). Dit räknas fastighetsskatt, utlägg för fastighetsskötsel och administration, bränsle, vatten och avlopp, sophämtning m.m. samt kostnader för reparationer och underhåll och annat. I Sverige stod driften 2011 för ca 73 procent av förvaltningskostnaderna i de kommunägda bostadsbolagen och kapitalet således för resterande 27 procent (SCB, 2011). Nu omvandlas inte förvaltningskostnaderna inom bostadsbolagen automatiskt till hyror, dessa bestäms i stället på någon typ av hyresmarknad. I Sverige har prisbildningen traditionellt varit institutionaliserad med ett förhandlingssystem där fastighetsägarna möter företrädare för hyresgästerna. I det sammanhanget spelar de senares betalningsvilja en inte oväsentlig roll. 9 Hans Lind diskuterar detta synsätt med den omvända kausaliteten i flera sammanhang se t.ex. Lind (2003; 2011). 10 Se SCB och BI (2006), men även Bejrum m.fl. (2004) och Kalbro m.fl. (2009).

26 24 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse Figur 2.2: Hyrans bestämningsfaktorer i nya lägenheter

27 25 3 Internationella jämförelser Tidigare konstaterades att det av flera orsaker finns problem med att följa byggkostnadsutvecklingen även inom ett och samma land. Detta medför att antalet vetenskapliga studier med denna inriktning är väldigt litet och att andra internationella jämförelser också är ringa till antalet. I innevarande kapitel ska vi titta på en del av de internationella jämförelser som gjorts på området och försöka tolka vad dessa jämförelser egentligen säger och vilken relevans de har för diskussionen om de svenska byggkostnaderna. Diskussioner om höga byggkostnader har förts från tid till annan under mycket lång tid i Sverige. Inte sällan i samband med en debatt om att vi har brist på bostäder och att vi bygger för lite. Redan 1955 publicerades en rapport om varför det är så dyrt att bygga, framför allt i Stockholm (se Bostadsstyrelsen, 1955). På senare tid var det framför allt under hösten 2010 som diskussionen om de höga svenska byggkostnaderna började ta fart igen. Ursprunget till denna diskussion, som fick många ringar på vattnet, inte minst i media, var en statistiktabell från Eurostat där det höga byggkostnadsläget i Sverige lyftes fram. Den statistik man där hänvisade till från Eurostat hänförde sig till läget i Sverige relativt EU Samma diskussion dök också upp i media, om än betydligt kortvarigare, i maj I detta kapitel inleder vi med att titta på vad befintlig statistik har att säga. Eurostat genomför årligen så kallade köpkraftsparitetsundersökningar, eller purchasing power parities (PPP) på engelska. Syftet med dessa undersökningar är att skatta skillnader i prisnivåer mellan länder när man jämför BNP. Således görs prismätningar för privat konsumtion, offentlig konsumtion och bruttoinvesteringar (där byggnadspriser ingår som en komponent). Undersökningens målparametrar är prisnivån för ett lands aggregerade BNP, och byggnadspriserna är bara en del i denna undersökning. Grundtanken i PPP-undersökningarna är att man ska mäta priset på samma produkt, med samma kvalitet, i de olika länderna vid en och samma tidpunkt. Prismätningarna ansvarar respektive land för, och i Sveriges fall har SCB gett detta uppdrag till ett konsultföretag inom byggsektorn som tar fram prisuppgifter för byggprojekten som ingår i

28 26 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse undersökningen. Prisinsamlingen görs samtidigt i alla länder under ett par månaders tid och priserna ska gälla riksgenomsnittet samt genomsnittet för året i fråga. Sammanlagt prismäts tre bostadsbyggnadsprojekt: Detached house, Nordic house (eller Portuguese house ) samt Apartment. För varje byggprojekt prismäts ett antal så kallade produktspecifikationer där varje sådan utgör en del av det totala byggprojektet. 11 På så vis pusslar man ihop ett pris för hela byggprojektet (antalet produktspecifikationer varierar mellan 81 och 110 beroende på hustyp). Alla länderna har samma specifikationer vilket medför att vissa specifikationer är mer eller mindre vanliga i länderna. För jämförbarhetens skull måste man ibland göra avkall på det representativa i byggmetoden eller byggmaterialet för det egna landet. När prismätningen är klar i alla länder genomförs kvalitetsgranskning under ett antal månader, i fyra omgångar. Granskningen leds av ett konsultföretag som anlitas av Eurostat. Undersökningen bygger alltså inte på officiell statistik från nationella statistikmyndigheter. 12 Figur 3.1 visar prisnivåindex för Figur 3.1: Prisnivåindex för bostadsbyggande i Europa, 2011 (EU15=100) Källa: Eurostat Figuren visar att Sverige ligger på fjärde plats i jämförelsen och på tredje plats i Norden 2011 enligt Eurostats prisnivåindex för bostadsbyggande. 11 Värt att notera är att Nordic house tillkom i undersökningen först 2009, dvs. fram tills dess prismättes inte ett vanligt svenskt småhus utan enbart hus som inte motsvarar det som byggs i Sverige. Detta medför att jämförelser över tid blir problematiska och speglar problemet när det som mäts inte är representativt i alla ingående länder. 12 Det finns risk att jämförbarheten mellan länder blir sämre när statistiken bygger på uppgifter insamlade från enstaka konsulter i olika länder än när de grundar sig på internationellt överenskomna konventioner som annan officiell statistik.

29 27 Enligt denna kostnadsundersökning överstiger de svenska byggkostnaderna de genomsnittliga kostnaderna inom EU15 med drygt 65 procent. Eftersom de tre första länderna i figur 3.1 inte är EU-medlemmar ligger Sverige först bland dessa femton EU-länder. Vi kan således konstatera att Sverige ligger högt upp i en jämförelse med EU15 när byggkostnaderna mäts på det sätt som Eurostat gör här i samband med sina PPP-undersökningar, där huvudsyftet inte är att göra en jämförelse av byggkostnaderna i olika länder utan att beräkna köpkraftspariteter för att skapa jämförbarhet i BNP-sammanhang. Undersökningens upplägg är således inte optimerat med syfte att man ska uttala sig om byggkostnadernas relativa storlek i första hand. Detta är värt att notera. När det gäller den valda metoden så är den dels en urvalsundersökning och dels baseras den inte på faktiskt byggda objekt utan på bostadsobjekt som byggts ihop av olika delelement för vilka priser har samlats in. När det gäller denna statistik råder sekretess så det går inte att få information och det är därför omöjligt att uttala sig om generaliserbarheten i dessa undersökningsresultat. Vi kan konstatera att en svaghet med den metod som används är att det som prismäts inte alltid motsvarar de metoder och det material som vanligtvis används i Sverige. Vissa av metoderna som beskrivs i underlaget används inte längre i Sverige och man kan ifrågasätta om dessa uppgifter speglar kostnader för att bygga bostäder i Sverige i dag. Det är också svårt att ta hänsyn till skillnader i kvalitet och förutsättningar för byggnadsprojekt. 13 Det kan exempelvis handla om skillnader i miljölagstiftning mellan länder, vilket gör att vissa moment blir olika dyra i olika länder. De geologiska förhållandena på många platser i Sverige kan även ha inverkan på priset. 14 Det kan alltså finnas skillnader i förutsättningarna som slår igenom i prismätningen. Dessutom ingår moms och andra avgifter vilket får olika effekt i olika länder beroende på skillnader i skattesatser. Sverige, Danmark och Ungern har den högsta skattesatsen för byggande inom EU, 25 procent, att jämföra med de flesta andra länder som har ca 20 procent. Bara denna skillnad innebär således att kostnadsbilden blir några procent högre i Sverige jämfört med EU-snittet. Det är avslutningsvis värt att observera att detta prisnivåindex, liksom övriga som ingår i PPP, är beroende av växelkursen. Om den svenska kronan blir starkare eller svagare får det ett direkt utslag på indexet. Detta faktum gör att Eurostat själva i metodavsnittet skriver att avsikten inte är att ranka länderna i någon inbördes ordning. Eurostat skriver vidare att osäkerheten kopplad till prismätningarna samt metoderna för sammanställningen av PPP kan orsaka skillnader i ranking mellan länder som inte är statistiskt eller ekonomiskt signifikanta (SCB, 2012). Figur 3.2 visar utvecklingen av detta prisnivåindex sedan 1995, men nu bara med fokus på de nordiska länderna. 13 I Sveriges fall har vi t.ex. tjäle varje år som man behöver beakta när man bygger. 14 I Sverige växlar marken mellan fast berggrund och lösare jord relativt ofta och snabbt, till skillnad från i många andra länder, vilket gör det dyrare att bygga.

30 28 Svenska byggkostnader i en internationell jämförelse Figur 3.2: Prisnivåindex för bostadsbyggande i de nordiska länderna, (EU15=100) Källa: Eurostat Vi kan notera att Norge och Sverige toppar och att båda stigit kraftigt de två senaste åren. Tittar vi på något längre sikt kan vi konstatera att Danmark konstant sjunkit sedan Finland har hela tiden legat lägst, men ändock i stort sett konstant haft en svagt stigande trend. Denna närmast konstant stigande trend gäller även Norge, som inte kom upp i topp förrän Danmark har fram till toppåret 2007, då man alltså började falla, legat närmast konstant på värden ca 50 procent över EUsnittet. Sveriges utveckling har varierat mest. År 2002 låg Sverige högst, 65 procent högre än snittet, och 2011 är man för första gången uppe på exakt samma nivå igen. Konsultföretaget Gardiner och Theobald följer byggnadskostnadsutvecklingen i ett stort antal europeiska länder varje år. I den undersökningen observerar man den faktiska byggnadskostnaden för verklig bostadsproduktion såsom den faktiskt ser ut i respektive land. Därigenom skiljer studieobjekten sig åt mellan länderna och är inte jämförbara på samma sätt som i den undersökning som Eurostat gör. Det man undersöker är byggnadskostnaden för lägenheter i höghus (tre våningar eller fler), figur 3.3 visar resultatet av den senaste undersökningen som gäller förhållandena i länderna 2012.

31 29 Figur 3.3: Gardiner och Theobalds byggnadskostnadsundersökning för 2012 Källa: Gardiner och Theobald (2012) Siffrorna gäller kostnader för lägenheter i flervåningshus uttryckta i euro per kvadratmeter. Observationerna består av flervåningshus som är typiska i större städer i respektive land och alla våningar nås med hiss. Gardiner och Theobald har delat in lägenheterna i de med relativt hög kvalitet och de med lägre kvalitet. Kategoriseringen är gjord med avseende på design och egenskaper (t.ex. golv- och väggmaterial, terrasser eller balkonger och utrustning i kök och badrum). Av de 21 europeiska länder som ingår hamnar Sverige på sjätte plats om man tittar på lägenheter med relativt hög kvalitet (rosa staplar). Tittar man på lägenheter med lite lägre kvalitet (blå staplar) hamnar Sverige också här på en sjätte plats, lägst i Norden. Värt att påtala i den här jämförelsen är att de landstypiska flervåningshusen skiljer sig markant åt mellan länderna på en väsentlig punkt, nämligen när det gäller antal våningar. I flera länder handlar det om tiovåningshus och ibland t.o.m. högre än så, medan Sverige är lägst med sina trevåningshus. Eftersom kostnaderna normalt sett faller med antalet våningar har detta betydelse i Sveriges fall. Figur 3.4 visar utvecklingen i de nordiska länderna för åren

Byggkostnader i ett internationellt perspektiv

Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Den låga nybyggnadsnivån, och den därmed växande bostadsbristen, har tillsammans med diskussionen om höga byggkostnader, medfört att debatten om bygg- och

Läs mer

Hushållens boendeekonomi

Hushållens boendeekonomi Rapport 2012:3 REGERINGSUPPDRAG Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna hushåll att spara till en kontantinsats till en bostad Hushållens boendeekonomi Förutsättningarna för unga vuxna

Läs mer

Priser för nyproducerade bostäder 2010 BO0201

Priser för nyproducerade bostäder 2010 BO0201 Regioner och miljö/byggande, bostäder och fastigheter 2011-12-14 1(12) Priser för nyproducerade bostäder 2010 BO0201 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2015

Skanskas bostadsrapport 2015 Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD

HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD HYRESREGLERINGENS BAKSIDA 1. EN BIDRAGSBEROENDE HYRESMARKNAD Rapport 1:2006 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Hyresrätten är en unik upplåtelseform. Genom ett hyreskontrakt kan människor snabbt

Läs mer

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror 2009. S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: Hyror 2009 S 2010:14 2010-12-23 Marianne Jacobsson 08-508 35 064 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB FÖRORD Denna rapport redovisar hyror i Stockholm år 2009.

Läs mer

Standardkomponent I: Liigenhetens storlek 70 Standardkomponent II: Liigenhetens utrustning 72 Husets omgivning och milj"o 80 Sammanfattning 83

Standardkomponent I: Liigenhetens storlek 70 Standardkomponent II: Liigenhetens utrustning 72 Husets omgivning och miljo 80 Sammanfattning 83 e FORORD I I KAPITEL I. UNDERSOKNINGENS BAKGRUND OCH SYFTE 13 Byggnadsprisernas betydelse jor konsumenten 14 Nagot om byggnadsindustrins struktur och konkurrensforhdllanden 16 Disposition I 7 KAPITEL 2.

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER Ö F G G Ä L L I S D A S BO Ä N O PNSI YONA H F NG HALKA LÅ G BHÖVS N I N J Ö H G I KAF 1 BOSADSILLÄGG FÖ PNSIONÄ Bakgrund Den 1 september 2015 höjde regeringen bostadstillägget till pensionärer (BP) med

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Högst upp eller längst ned

Högst upp eller längst ned HÖST 2011 Sälja villan först Högst upp eller längst ned Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Sälja villan först I Nordic Housing Insight fick fastighetsmäklarna denna gång besvara frågan hur

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna 1 (5) Handläggare Datum SB 2010-02-05 Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna Frågeställning Hade de villkorade investeringsbidrag som gavs till byggande av hyresrätter i bristorter någon effekt på

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region BO 39 SM 1501 Hyror i bostadslägenheter 2014 Rents for dwellings 2014 I korta drag 1,3 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,3 procent mellan 2014 och 2015. Regionalt

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen

Läs mer

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region BO 39 SM 1401 Hyror i bostadslägenheter 2013 Rents for dwellings 2013 I korta drag 1,7 procents hyreshöjning för hyresrätter I genomsnitt höjdes hyrorna med 1,7 procent mellan 2013 och 2014. Hyreshöjningen

Läs mer

Den gömda skattebomben

Den gömda skattebomben Den gömda skattebomben En rapport om hur dubbelbeskattningen av bostadsrätter slår mot hushållen i Stockholm Fastighetsägarna Stockholm Alströmergatan 14 Box 12871, 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 Fax

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VÅR 2013. Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VÅR 2013 Hett i Norge Varmt i Sverige Svalt i Danmark Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight VÅR 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande undersökning som visar hur

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna Kommentarer 2016-01-13 Jesper Hansson Efterfrågan på välfärdstjänster Teoretiska utgångspunkter Antag att vi kan mäta kvantitet och kvalitet perfekt så att

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

BostadStorstad Q4 2015

BostadStorstad Q4 2015 December 2015 Per Tryding Jessica Ulfgren BostadStorstad Q4 2015 - Hellre tunnelbana än hiss? BostadStorstad är Handelskammarens index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen

över den ekonomiska utvecklingen i Öresundsregionen t 1(6) Photo: News Øresund - Johan Wessman News Øresun Övriga inkomsttagare Svag ekonomisk utveckling i Öresundsregionen Våren 2014 publiceras i Öresundsdatabasen uppdaterad regionalekonomisk statistik

Läs mer

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

HÖST 2013. Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden HÖST 2013 Norge bromsar in Sverige fortsätter stabilt Danmark förstärks gradvis Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight, hösten 2013 Nordic Housing Insight är en återkommande

Läs mer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågan Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)? Efterfrågad = vad man önskar att köpa på en marknad under rådande förhållanden

Läs mer

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.

Enligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats. Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER?

VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS DET SÅ FÅ HYRES- RÄTTER? VARFÖR BYGGS INTE FLER HYRES- RÄTTER? Omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning bor i dag i en hyresbostad. Det gör hyresrätten till den näst vanligaste boendeformen

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005

Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496. Hyresstatistik 2006. Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel. 018-25496 15.11.2006 Hyresstatistik 2006 Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2 Landskapsbelånade Frifinansierade Totalt 8,20 8,00 7,80 7,60 7,40

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER

TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER 84 TILLGÄNGLIGHET OCH MOBILITET BOSTADSPRISER BOSTADSPRISER De svenska bostadspriserna mindre attraktiva för danskar Billigare bostäder, större och bättre bostad för pengarna var drivkraften bakom den

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Småhusbarometern under luppen

Småhusbarometern under luppen Småhusbarometern under luppen underliggande data säger mer Richard C.B. Johnsson 1 richard.johnsson@ratio.se 21 september, 2003 Inledning... 2 SCB:s siffror avser K/B-talet... 3 Prisutvecklingen under

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin

Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Sveriges största undersökning om bostadsmarknaden från Mäklarsamfundet Nr 2 2015 Bristen på bostäder mer påtaglig än någonsin Uppgång väntas under de kommande månaderna Högre tempo på bomarknaden jämfört

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

Fastighetsmarknaden i Sverige

Fastighetsmarknaden i Sverige Fastighetsmarknaden i Sverige Nordisk byggdag den 3 september 2015 1 Innehållsförteckning Konjunktur Bostadsbyggande Kontor Handel Transaktioner 2 Summary Swedish economy is doing well Houshold consumption

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Januari 2002. Bostadsbyggandet och byggkostnaderna åren 1960 till 1999

Januari 2002. Bostadsbyggandet och byggkostnaderna åren 1960 till 1999 Boverket Rapport Januari 2002 Bostadsbyggandet och byggkostnaderna åren 1960 till 1999 1 Bostadsbyggande och byggkostnader åren 1960 till 1999 Bostadsbyggande och byggkostnader åren 1960 till 1999 Boverket

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Stark tro på uppgång i Norge

Stark tro på uppgång i Norge SOMMAR 2015 Stark tro på uppgång i Norge Räntan och media påverkar mest Stabil utveckling på fritidshusmarknaden Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2015 Ökat

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Juhlin Henrik (SBF) Datum 2015-09-30 Diarienummer KSN-2015-1507 Kommunstyrelsen Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Skanskas bostadsrapport 2013

Skanskas bostadsrapport 2013 Skanskas bostadsrapport 2013 Förord Metodik Sammanfattning 3 4-5 6-9 Inställning till och prisutveckling för nya bostadsrätter: Stockholm Göteborg Malmö Om Skanska Nya Hem 10-13 14-17 18-21 22 Förord Det

Läs mer

Glappet mellan produktion

Glappet mellan produktion Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder En undersökning från Svensk Byggtjänst Glappet mellan produktion och förvaltning av bostäder 1. Bakgrund och metodik...4 1.1 Hur stor hänsyn tar produktionen

Läs mer

Rapport 2012:18 REGERINGSUPPDRAG. Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv

Rapport 2012:18 REGERINGSUPPDRAG. Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv Rapport 2012:18 REGERINGSUPPDRAG Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv Boverket november 2012 Titel: Bostadsbristen ur ett marknadsperspektiv Rapport: 2012:18

Läs mer

Produktdagar. 17 november 2011, Borås

Produktdagar. 17 november 2011, Borås Produktdagar 17 november 2011, Borås Välkommen till 2011 års produktdagar i Borås PAGE 2 Produktdagar 2011-11-17 Finns det en framtid för småhusbranschen? Ja! Det råder bostadsbrist i Sverige PAGE 3 Produktdagar

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.474.289 Förväntad BNP-utveckling +/- 0 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet 8,8 % Bostadsbyggande

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014

Social Housing. Bostadsmötet. Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Social Housing Bostadsmötet Tomas Johansson, 1 oktober 2014 Dagens ämne Social housing i några utvalda länder - Norge - Finland - Danmark - Tyskland - USA / New York Momsdirektivet Paralleller till den

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Hyresstatistik 2009. Boende 2009:1 17.11.2009. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496

Hyresstatistik 2009. Boende 2009:1 17.11.2009. Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel. 018-25496 Boende 2009:1 17.11.2009 Hyresstatistik 2009 Medelmånadshyran är 8,26 euro per kvadratmeter För de åländska hyresbostäderna var medelhyran i april i år 8,26

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Område: Boende Underområde: Bostadstillägg. Motion nr 12 Bostadstillägg. PRO Ljura - Norrköping, Östergötland. Motivering. Yrkande

Område: Boende Underområde: Bostadstillägg. Motion nr 12 Bostadstillägg. PRO Ljura - Norrköping, Östergötland. Motivering. Yrkande Motion nr 12 Bostadstillägg PRO Ljura - Norrköping, Östergötland ID544 Med den prissättning som förekommer inom byggbranchen idag vet vi att många äldre som skulle behöva en mer tillgänglig bostad inte

Läs mer

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra

Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra 2014-02-28 PM Till: Från: Tid: Ärende: Ann Öberg Jonas Frycklund, Göran Grahn Utveckling av BNP per capita Sveriges ekonomi inte tillräckligt bra Den allmänna bilden är att svensk ekonomi har utvecklats

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer