Shoppingracet en liten bok om ditt och mitt handlande Lärarhandledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Shoppingracet en liten bok om ditt och mitt handlande Lärarhandledning"

Transkript

1 Shoppingracet en liten bok om ditt och mitt handlande Lärarhandledning

2 Shoppingracet lärarhandledning Konsumentverket 2007 Projektledare/ansvarig utgivare: Niklas Eklöf, Konsumentverket Layout: Konsumentverkets webbredaktion

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Want to get happier? 3 Smygavundsjuk på samlarnördarna 4 En fråga om attityder 5 Kan man köpa sig lycklig? 7 Trendigt i andra hand 8 Eko-jeansen på frammarsch 9 Marknadsföringsförförd 11 Citykids och bushbarn 13 Ung utan pung och Skuldsanerad 14 Extraknäck 16 Spara. Varför då? 16 När shopping blir ett problem 19 1

4 Till läraren - Inledning: Shoppingracet en liten bok om ditt och mitt handlande är ett nytt, spännande skolmaterial från Konsumentverket som främst riktar sig mot årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. Materialet är i första hand framtaget för att höja diskussionsklimatet i klassrummet, syftet är att få eleverna att fundera och reflektera runt olika aspekter av sin konsumtion. Shoppingracet består av en rad artiklar, likt en antologi. Urvalet har gjorts utifrån en önskan att kombinera underhållning med tankeväckande kunskap. Texter och bilder är framtagna av frilansare från Båstad i söder till Umeå i norr. Materialet spänner över ämnesområden som privatekonomi, reklam/marknadsföring och hållbar utveckling ur en rad olika perspektiv, allt med utgångspunkt i ungdomars vardagsliv. Tack vare bredden kan materialet med fördel användas i en rad ämnen och kurser. Vid sidan av grundskolans hem- och konsumentkunskap och gymnasieskolans samhällskunskap finns tydliga kopplingar till bland annat svenska, filosofi, estetiska ämnen, mediekurser, marknadsföring, rättskunskap och naturkunskap. Tanken är att du som lärare ska kunna använda materialet på just ditt sätt. Möjligheten att vara flexibel kommer sig av att inga texter är direkt sammankopplade, utan kan arbetas med var för sig, gärna ämnesövergripande. Denna lärarhandledning är indelad efter kapitlen i boken och innehåller olika förslag på aktivitets- och diskussionsuppgifter. Direkt under varje uppgift finns en inramad kommentar riktad till läraren, därefter följer uppgiften riktad till eleven. Vi har medvetet valt bort traditionella instuderingsfrågor eftersom vi tror att eleverna lär sig mer och bättre genom diskussion och åsiktsutbyte. Har du synpunkter på uppgifterna eller vill ha hjälp att vidareutveckla dem, kontakta oss på Konsumentverkets barn- och ungdomsgrupp eller din konsumentvägledare. Konsumentverket

5 Want to get happier? (sid 3) 1. Vad känner just du att du måste köpa? En uppgift i två delar, varav den andra passar utmärkt som hemuppgift. Bör i så fall redovisas skriftligt. Gör en lista över tio saker som du köper regelbundet, och egentligen inte skulle klara dig utan. Jämför med dina kamrater i grupper om fyra elever i varje. När ni diskuterat en stund runt era respektive val, jobba fram en gemensam lista inom gruppen som samtliga står bakom. Målet är att ni ska kunna argumentera för era val inför övriga klasskamrater. I en andra fas kan ni relatera era val till Maslows behovstrappa. Var i trappan befinner du dig personligen, och var befinner sig gruppen i sin helhet? För att kunna lösa uppgiften krävs att du/ni tar reda på mer fakta om Maslow och hans trappa. 2. Konsumtionssamhället bra eller dåligt? En uppgift som kräver viss förberedelsetid, men är mycket uppskattad av eleverna. Som uppföljning kan man tänka sig en skrivuppgift där eleverna får redogöra för hur de tänkt och gjort när de gestaltat rollen. Det finns en mängd olika sätt att se på konsumtionssamhället. Vissa hävdar bestämt att det är av godo, andra hävdar motsatsen. Nu är det dags för er att ta ställning till detsamma. Ikläd er en av följande roller och arrangera en debatt där ni propagerar för er uppfattning om konsumtion i stort: Några exempel på roller: Peter. Ung student på den politiska vänsterkanten med bristfällig ekonomi. Jobbar inte extra, gillar att vara ute i skogen men kommer in till stan när det vankas en demonstration. Gerd. Äldre kvinna, gift sedan många år, boende på landsorten. Driver ett lantbruk tillsammans med maken. Familjen har röstat på Centerpartiet sedan generationer tillbaka. Johan. Ung egenföretagare med många idéer och en ljus syn på framtiden. Ska precis starta sitt första företag på nätet, en virtuell fiskebutik som satsar exklusivt på flugfiske. Laleh. Ung studerande tjej i 20-årsåldern. Föräldrarna kom till Sverige från Iran för 25 år sedan, och har ännu inte fått fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. Hon jobbar extra i en Pressbyråbutik och är totalt ointresserad av politik. Göran. Samhällskunskapslärare i 50-årsåldern. Gillar manchesterbyxor och koftor och åker motorcykel på sommaren. Vägrar att avslöja var han står politiskt, och tar aldrig ställning offentligt eftersom lärarrollen förbjuder detta. 3

6 Före rollspelet tar sin början är det viktigt att du sätter dig in i, och försöker skapa dig en bild av hur din rollfigur ställer sig till privatkonsumtion, gärna kopplat till en större världsbild. Sedan gäller det att samla på sig argument för din sak. Argumenten kan hämtas från en mängd olika perspektiv; ditt vardagsliv, svensk ekonomi i stort, världsekonomin, ditt och mitt välbefinnande på kort och lång sikt, ur något hållbarhetsperspektiv (miljömässigt, ekonomiskt, socialt) eller bekvämlighetsmässigt. Smygavundsjuk på samlarnördarna (sid 4) 1. Samlandet - ett i-landsfenomen? En elevaktiv uppgift där man väver samman konsumtionsfrågor med intervjuteknik och analys. Går att använda inom en rad olika kurser och ämnen. Kanske finns det intresse för ett ämnesövergripande projekt på din skola? Stämmer påståendet här ovan? Skulle vi i-landsbor var mer benägna att lägga pengar på konsumtion är våra mindre lyckligt lottade vänner i u-länderna. Och vad kan man tänkas mena med mindre lyckligt lottade? Vad baserar sig en sådan utsaga på för bild? Diskutera gärna detta i grupper om ett par eller tre elever. I en andra fas intervjuar ni enskilt eller i grupp en eller flera äldre personer, kanske någons mormor, morfar eller farmor, farfar. Intervjua även en person med en annan kulturell bakgrund. Hur förhåller sig de äldres åsikter till de åsikter som denne person representerar? Hur skiljer sig deras åsikter om konsumtion från era egna? Finns det några skillnader när det gäller köpbeteende? Vad drar ni för slutsatser efter denna jämförelse? 4

7 En fråga om attityder (sid 5-9) 1. Min konsumtion vad säger den om mig som person? Denna inledande övning manar till självinsikt och ska få eleverna att fundera över sanningshalten i förutfattade meningar. Säg mig vad du lägger dina pengar på, och jag ska säga vem du är Tja, så är det väl bara. Eller, kanske gör vi det väl enkelt för oss när vi väljer att kategorisera folk utifrån våra förutfattade meningar? Läs texterna om Sara och Eleonore och fundera runt följande frågor: Vad drar just du för slutsatser om dessa tjejer (personlighet, attityder, åsikter) utifrån deras syn på konsumtion? Hur kommer det sig att du drar de slutsatser du gör? Bygger de på egna erfarenheter eller på schablonbilder? Om schablonbilder, hur har dessa vuxit fram? Om man tycker till om folk utifrån deras konsumtion, gör man då skillnad mellan olika grupper? Tänker man olika om folk beroende på kön, sexuell läggning, ursprung, handikapp? Varför? 2. Är du mest Sara eller Eleonore? I vilken grad är elevens konsumtion resultatet av hans/hennes självständigt tagna beslut, och i vilken grad är de påverkade av faktorer i dennes omgivning? Detta är kärnfrågan i denna övning. De här två tjejerna har valt helt olika sätt att leva, och besluten bygger till stora delar på deras respektive syn på konsumtion. Frågan är hur du utifrån dina utgångspunkter och din personlighet ser på deras livsval. Vem är mest du, och vilka konsekvenser kan de olika levnadssätten få? Resonera en stund med dig själv utifrån texterna. Klura runt följande frågeställningar: Hur känner du spontant? Vem är mest du, Sara eller Eleonore? Hur då? Vad är det hos den andra personens livsstil som du känner dig främmande inför? Finns det kanske detaljer som du skulle kunna ta till dig trots allt? Hur ser din bekantskapskrets ut i det här avseendet? I vilken utsträckning tror du att de har påverkat dig och dina ställningstaganden till konsumtion? Har du ett fritt val att vara dig själv? 5

8 3. Lottvinsten Ett enkelt tankeexperiment som sätter fart på fantasin. Förklara för eleverna att de måste tänka på några års sikt och inte bara spendera för dagen. Lek med tankeexperimentet att du skrapar fram kronor på en Trisslott. Hur skulle du spendera pengarna om du var Sara? Hur skulle du spendera pengarna om du var Eleonore? Hur skulle du spendera pengarna? Du kan välja att köpa/investera/eller ge bort helt enligt eget tycke. Enda förutsättningen är att inte en krona får sparas. När kalkylen är färdig går ni samman i grupper om tre och jämför era svar. Vilka slutsatser drar ni inom gruppen? Redovisa era slutsatser inför klassen. 4. Morgondagens konsument Här är det viktigt att eleverna ges möjlighet att ta ut svängarna ordentligt, men de måste kunna argumentera för sina idéer. Tankeprocessen som leder fram till slutresultatet är viktigare än slutresultatet i sig. Synen på konsumtion förändras ständigt, både i fråga om vad, när, hur och varför vi konsumerar. I texterna om Sara och Eleonore får vi två bilder av dagsfärska konsumentbeteenden. Nu ska ni fundera ett tag över morgondagens konsumtion. Hur kommer vi att konsumera om 50 år? Utgå från texterna om Sara och Eleonore, men ta även hjälp av äldre släktingar för att få perspektiv på dagens konsumtion. När det gäller ledtrådar om framtida konsumtion kan man till exempel intervjua modeskribenter, forskare på Centrum för konsumtionsforskning (CFK) vid Göteborgs universitet samt sakkunniga på branschorganisationen Svensk handel. Om uppgiften känns luddig kanske den kan bli tydligare om du försöker bygga en person som beter sig på endera sättet utifrån det stoff de får fram. 6

9 Kan man köpa sig lycklig? (sid 11) 1. Mitt bästa köp en krönika Konsumtion är inte per definition något negativt, tvärtom kan det vara något oerhört positivt. I den här uppgiften ges eleverna möjlighet att kombinera skrivande text med visst klurande kring sin konsumtion. Det råder inga tvivel om att shopping/konsumtion kan innebära något riktigt positivt. Vissa blir oerhört glada över den nyinköpta mp3-spelare som gör timmarna på träningscykeln mer uthärdliga, andra känner sig mer nöjda med sig själva efter en kostsam bröstförstoring. Naturligtvis finns även köp som man känner sig tvingad till, köp som kanske inte är förknippade med positiva känslor, men som ändå leder fram till något positivt på sikt. Exempel på sådana köp kan vara medicin, tandkräm eller ett träningskort. Den positiva upplevelsen är inte nödvändigtvis proportionell i förhållande till insatsen (räknat i pengar), eller är den det? Detta skulle mycket väl kunna vara ett tema som du kan bygga en krönika på. Nu ska du skriva en krönika på cirka 1,5 A4-sidor. Titeln ska vara Mitt bästa köp, och här ska du reflektera över ett köp som av någon anledning gjort att du mått bra, bättre eller bäst. 2. Kan man köpa sig lycklig? en intervjuundersökning Bygger på en klassisk frågeställning som många elever säkert känner igen och har åsikter om. Denna övning kan utmynna i ett flertal saker, som en utställning, en artikel i skoltidningen eller kanske en artikel i lokaltidningen. Den som har flest saker när han/hon dör vinner. Sant eller falskt? Det beror naturligtvis på vem man frågar. Den som svarar sant på ovanstående fråga håller säkert även med om att man kan köpa sig lycklig. Fast hur är det egentligen, kan man köpa sig lycklig? Detta ska nu du och dina klasskamrater undersöka med hjälp av intervjuer. Varje elev intervjuar sex personer, tre ungdomar och tre vuxna. Förutom att svara på frågan ska intervjupersonerna kunna motivera sitt svar i ett par välformulerade meningar. När intervjuerna är genomförda räknas resultatet samman. Hur många var det sammanlagt som svarade ja respektive nej? Hur fördelade sig svaren på de båda ålderskategorierna? Varje elev redovisar även den bästa motiveringen som han/hon fick på stort pappersark. Samtliga ark arrangeras därefter i en utställning. Avslutningsvis ska du skriva minst en A4-sida där du samlar dina intryck och får möjlighet att reflektera kring resultatet av övningen. 7

10 Trendigt i andra hand (sid 12) 1. Begagnat var, när, hur? En rad diskussionsuppgifter att sätta i händerna på eleverna. När det gäller den sista uppgiften kan man tänka sig ett mycket varierande svar. För gärna in svaret på antikviteter och låt dem fundera över vad som kommer att finnas i auktionskatalogerna framöver. Så vitt trendspanarna på Konsumentverket kan förstå har intresset för begagnade kläder och prylar i största allmänhet fått ett rejält uppsving. Varför, kan man fråga sig? Nu ska ni elever forma diskussionsgrupper om 4-5 deltagare i varje, och fundera över följande frågor: Vad har du själva köpt begagnat på sistone? Varför? Man kanske inte ens har köpt, utan helt sonika lagt beslag på något avlagt plagg ur föräldrarnas garderob. Hur kommer det sig att begagnade kläder har övergått från att vara maskeradkostymer eller temafestutstyrslar till att vara mode? Ta fram en lista med fem argument för varför det är bättre att köpa begagnat än nytt. Måste begagnade saker alltid vara billigare än nytillverkade? Om nej, ge några exempel på saker som faktiskt är dyrare som begagnade, och fundera på varför. 2. Gör en begagnatkalkyl Här gäller det att ha nära till en butik/loppis/auktionsfirma som säljer begagnade föremål, samt till ett större varuhus som Obs!, Maxi eller Åhléns. Har man inte nära till butiker eller varuhus kan man alltid hitta vad man letar efter på internet (begagnat på eller nytt på de större varuhusens hemsidor). Skriv en fiktiv inköpslista som innehåller ett tiotal vanliga prylar som finns i alla hem, t.ex. tre vanliga dricksglas, fem gafflar, en blomvas, en mindre bokhylla, ett enkelt köksbord, två ljusstakar för värmeljus, två ytterblomkrukor, en vardagsrumsmatta, en enkel barncykel, en modern standardkokbok. Med inköpslistan i högsta hugg ger ni er ut på stan, alternativt internet, för att handla. Först gäller det att köpa (anteckna priset) samtliga prylar i obrukat, nytt, skick. Därefter ska ni försöka få tag på motsvarande prylar begagnat. Jämför den samlade kostnaden för de nya sakerna med den samlade kostnaden för de begagnade prylarna. Utifrån resultatet ska ni fundera över följande spörsmål: 8

11 Var det något i fråga om priserna som förvånade er? Om ni nu skulle inreda ert eget hem kan man tänka sig att ni helst skulle vilja köpa nytt, men finns det några av de nya sakerna som ni skulle kunna tänka er att byta ut mot begagnat? Varför just de? Förhoppningsvis lade ni märke till att det ibland skiljer väldigt lite i pris mellan nya och begagnade prylar, varför man ofta hellre köper nytt än gammalt.vad kan detta få för konsekvenser i ett längre perspektiv? Vad säger priserna om produktionen av de nya sakerna (billig arbetskraft, icke miljömässigt hållbar produktion)? Ta med både positiva och negativa aspekter. Ekojeansen på frammarsch (sid 15) 1. Din skitiga garderob? En i huvudsak praktisk uppgift med utgångspunkt i elevens vardag. Här behöver dock eleverna kompletterande material vid sidan av Shoppingracet. Ladda gärna ner Svenska Naturskyddsföreningens rapport Tyg eller otyg? faktaunderlag inför Miljövänliga veckan, Den ligger som pdf-fil på Den här övningen kan användas på flera olika sätt. Bryt ut en av delmomenten och gör en klart avgränsad del, eller bygg ett tema runt övningen i sin helhet som ni avslutar i form av en utställning eller en seminariedag där ni bjuder in intressanta föreläsare från intresseorganisationer, kommunal verksamhet (Agenda 21-samordnare) eller någon representant från klädindustrin. Oavsett vilket tillvägagångssätt ni väljer gissar jag att uppgiften kan väcka medias intresse. Ta chansen att marknadsföra skolan och ditt utbildningsprogram. Gå igenom din garderob och anteckna hur många par jeans du har (både av ekobomull och konventionellt odlad bomull). Därefter lägger du alla jeans i en kasse och väger dem på en våg. Anteckna vikten. Tillbaka i skolan är det dags att räkna ut ungefär vilka miljömässiga effekter du bidragit till med dina jeansköp. Din lärare hjälper dig med information så du kan lösa uppgiften. I ett andra steg ska du titta närmare på alternativen till bomullskläder. Vilka alternativ finns? Vilka av dem är att kategorisera som snällare mot miljön? Avslutningsvis ska du bekanta dig med marknadsföringslagen. Undersök hur man får använda begreppet miljövänlig i reklam och marknadsföring. Här kan du naturligtvis gå direkt till lagtexten på se, men det finns även ett bra material under fliken reklam på Konsumentverkets hemsida. 9

12 2. Ska barn försörja eller plugga? Den här uppgiften handlar till största delen om attityder till barnarbete. Här är det viktigt att lyfta fram problematiken för att öka förståelsen. En central fråga är hur mycket mer vi i praktiken är beredda att betala för rättvisemärkta produkter av olika slag. Undersökningar på senare tid visar på stora skillnader i tänk och handlande på den här punkten. Idag ser man inte bara hållbar utveckling ur ett miljöperspektiv, utan även ur ett socialt och ett ekonomiskt perspektiv. Föreningar som Rättvisemärkt (www.rattvisemarkt.org) och Rena kläder (www.renaklader.org) tar ett helhetsgrepp på problematiken. Ett av problemen som man ser extra allvarligt på är barnarbete, som trots förbud enligt artikel 32 i FN s barnkonvention, fortfarande förekommer i vissa länder. Barnarbete är inget lätt problem att råda bot på. I många fall tvingas barnen arbeta vid låg ålder istället för att gå i skola eftersom föräldrarna är arbetslösa, eller av annan anledning inte kan arbeta. Ska familjen överleva krävs helt enkelt att barnen arbetar. Tanken är nu att ni gruppvis ska diskutera kring vad ni som konsumenter boende i Sverige kan göra för att underåriga ska slippa arbeta och istället kan gå tillbaka till skolbänken. Sammanfatta era funderingar på ett A4-ark. Ta reda på hur man arbetar inom Indiska, Hennes & Mauritz samt Jysk Bäddlager för att motverka barnarbete i sin egen och underleverantörernas produktion. Sätt samman en åtgärdsplan om 10 punkter för hur just du skulle kunna handla mer hållbart. Tänk på att det finns tre hållbarhetsaspekter (miljö, ekonomi, socialt). Titta gärna på internet-länkarna ovan för inspiration. 3. Marknadsundersökning om jeans En avgränsad gruppaktivitet som brukar gå hem bra bland eleverna. Den avslutande frågan bygger på antagandet att eko-jeansen faktiskt är dyrare än jeans tillverkade av konventionellt odlad bomull. Nu ska ni gruppvis genomföra en regelrätt marknadsundersökning bland traktens jeansförsäljare. Gör först en lista över hur många försäljare som finns i ert område och välj ut ett tiotal som ska ingå i undersökningen. Här följer ett antal frågor som ni ska få besvarade: Hur många säljer jeans tillverkade av ekologiskt odlad bomull? Är det skillnad i pris mellan ekojeans och jeans tillverkade av konventionellt odlad bomull? Hur går försäljningen av eko-jeansen går i förhållande till försäljningen av konventionella jeans. 10

13 När började ni sälja ekojeans, och hur kom det sig att ni började just då? Finns det inga butiker på din ort går det lika bra att få fram fakta genom telefonintervjuer med handlare i angränsande städer. Väl tillbaka i skolan redovisar och jämför grupperna sina erfarenheter. Därefter ska varje elev enskilt fundera över följande fråga: Är det verkligen värt pengarna att köpa ett par eko-jeans i förhållande till ett par jeans av konventionellt odlad bomull?i ditt svar kan du väga in faktorer som ungas privatekonomi, trendfaktorn, kompisarna samt politiska och etiska ställningstaganden. Marknadsföringsförförd? (sid 19) 1. Din favoritreklam Undersökningar visar att dagens ungdomar helst ser på TV3 och Kanal 5, två kanaler som sänder från England och därigenom inte berörs av den svenska lagstiftningen på reklamområdet. Be gärna eleverna ta reda på vilken form av reklam man ser på femman och trean men inte på fyran. Tipsa dem om material på Konsumentverkets hemsida. TV-reklam är vardagsmat för eleverna, och därmed ganska tacksamt att använda i undervisningen då de kan relatera till den. Frågan är hur mycket de har funderat över vad reklamen egentligen har för avsikt, och om den går hem? Skriv ner namnet på en reklamfilm som du tycker är riktigt bra, samt namnet på en reklamfilm som du anser har påverkat dig att köpa produkten i fråga (detta kan vara en och samma film). Motivera även varför filmen i fråga är bra, samt vad som fick dem att köpa den där saken. Efter att läraren har samlat in svaren och redogjort för dem på tavlan ska du fundera över vad som påverkar/influerar just dig till att köpa vissa prylar och varumärken. Är det kamrater, föräldrar, reklam, kändisar? Fundera även över om det du influeras av förändras över tid, kommer du fortfarande att bli påverkade av samma saker när de blir äldre? Om inte, varför? 2. Livsstilsreklam Köp senaste numren av två typiska ungdomstidskrifter, en för killar, en för tjejer. Har du problem att klura ut vilka tidningar du ska köpa (kan vara problem på killsidan), genomför en muntlig enkätundersökning där varje elev får berätta vilken tidning han/hon helst läser. Tanken är att du ska välja den vanligast förekommande tidningen. Riv ur all helsidesreklam i respektive tidning och sätt upp den på separata platser i 11

14 klassrummet. Tjejerna granskar reklamen i tjejtidningen, killarna tittar på reklamen i killtidningen. Den här övningen handlar om livsstilsreklam, reklam som kopplar samman den utannonserade varan med vad som antas vara en åtråvärd livsstil eller tillvaro. Ofta lockar denna typ av reklam med positiva attribut som gemenskap, romantik, sexualitet, ungdom, skönhet, äventyr eller lyx. Det är den förmedlade känslan som är intressant, själva produkten och dess pris kommer ofta i andra hand. Eleverna får sedan i uppgift att fundera över följande frågor. Som du ser finns en massa reklam uppsatt på olika platser i klassrummet. På ett ställe finns reklam hämtad ur en tidning med killar som målgrupp, på det andra stället reklam ur en tidning som mer riktar sig mot tjejer. All reklam är av typen livsstilsreklam. Nu ska ni i grupper om två elever fundera en del kring vilka former av livsstilar som lyfts fram. Tjejerna analyserar reklamen ur sin tidning och killarna gör på motsvarande sätt med reklamen i sin tidning. Svara på följande frågor. När alla har funderat klart redovisar grupperna inför klassen. Vad är en livsstil? Vilken/vilka livsstiler har reklammakarna valt att koppla samman med sina produkter för att få dig att köpa produkten? Vad är det i de olika livsstilarna som är attraktivt, och hur har den blivit det? Vilken av reklamerna rimmar bäst med produkten i fråga? 3. Olika reklam olika målgrupper Ett litet tankeexperiment som kräver att eleverna tänker till ordentligt. Hur går man till väga om man vill marknadsföra traditionella Telia med icketraditionella metoder? Här gäller det först och främst att skapa sig en bild av vilken konsumentgrupp man vill nå (bland annat kön, ålder, intressen, boende i storstad eller lantsort, inkomst), därefter försöker man utröna gruppens medievanor. När detta är klart kan man börja snickra på en kampanj. Efter att ha läst texterna om Cheap Monday- och Teliareklamen kan man få intrycket att olika typer av marknadsföringsstrategier fungerar olika bra beroende på vilken konsumentgrupp man riktar sig emot. Hur skulle du använda modern Cheap Monday-marknadsföring i syfte att marknadsföra Telia? Kan man använda den här typen av marknadsföring mot vuxna? Applicera tänket i Marknadsföringsförfördtexten och texten om Cheap Monday i en ny, ungdomligare kampanj för Telia. Efteråt diskuterar ni i helklass: Kan man göra reklam för vad som helst hur som helst? Vilka begränsningar finns? 12

15 Citykids och bushbarn (sid 23) 1. Förutfattade meningar om stil En ren diskussionsuppgift som går ut på att eleverna får konfrontera sina förutfattade meningar. Uppgiften lämpar sig lika bra för gymnasieungdomar som för elever i åk 7-9. Storstadsungdomar är stilmedvetna, utseendefixerade och ytliga. Landsbygdsbor är mindre noga med sina utseenden och värderar innehåll mer än yta. Fördomar eller empirisk verklighet, hur står det egentligen till med våra föreställningar? Är detta en vedertagen uppfattning? Stämmer den, och i så fall, hur har den växt fram? Om vi tittar på mellanstora städer som Karlstad, Halmstad, Örebro, Östersund och Helsingborg. Hur ser det ut där? Vilken betydelse har internet haft för vår konsumtion i förhållande till var vi bor? 2. Dyr stad billigt på vischan Här får eleverna en möjlighet att fundera över vad som kostar i ens vardagsliv, och hur vardagslivet skiljer sig mellan storstad och landsbygd. Denna uppgift kan kombineras med att eleverna gör en löpande budget. En budgetmall finner du i Råd & Röns bilaga Koll på pengarna, som kan laddas ner eller beställas på Konsumentverkets hemsida. När det gäller matkasseövningen föreslår jag att du tar kontakt med en kollega i en annan del av landet (i en storstad om du undervisar i glesbygd och tvärtom) och att ni, eller ännu bättre eleverna, utbyter prisinformation. Detta första steg kan ju i förlängningen leda till ett långtgående samarbete där ni låter era klasser arbeta tillsammans med andra uppgifter. Många säger att det är dyrare att bo i stan än på landet. I staden kostar allt, man kan inte göra något utan pengar, är en vanlig kommentar. Frågan är om detta är sant. Är det dyrare att bo i stan än på landet? Fundera över hur vardagslivet i glesbygd och storstad skiljer sig åt ur kostnadssynpunkt. Vad kostar och hur mycket? Klassen tar gemensamt fram en inköpslista med ett tiotal varor som finns i de flesta familjers kök. Därefter delas ni in i grupper om två elever som får varsin butik på sin lott. Försök att få så stor variation som möjligt i valet av butiker, gärna någon utanför centrum, och glöm inte kvartershandlaren som säljer exotiska varor från främmande länder. Väl i butiken ska ni ta reda på vad det skulle kosta att köpa varorna på listan. 13

16 Tillbaka i skolan ska grupperna redovisa sina styckpriser samt den totala summan på A3-ark. Fundera över hur det kommer sig att priserna varierar, och koppla detta till diskussionen om prisläget i storstan jämfört med glesbygd. Ung utan pung (sid 29) och Skuldsanerad (sid 31) 1. Har du råd att vara cool? Tanken med den här övningen är att få eleverna att fundera kring ett problem som uppmärksammats allt mer på senare tid, det faktum att inte alla familjer har tillräckligt med resurser för att hänga med i ungas konsumtionstempo. I värsta fall tar man kostsamma lån för att hålla skenet uppe, och hamnar i en ond cirkel av skulder som inte kan betalas tillbaka. Diskutera i grupper om fyra i varje: Vad säger en persons klädstil om personen i fråga? Är det lätt att döma efter utseende? Hur kommer det sig? Är det sant att pengar kan göra en lycklig? Kan i så fall brist på pengar göra en olycklig? Ett sätt att utjämna skillnaderna, och kanske motverka mobbing, skulle kunna vara att införa skoluniform av engelskt snitt. Vilka fördelar och nackdelar kan du se med detta. En följd av konsumtionsstressen är att resurssvaga personer köper statusprylar för lånade pengar. Vad finns det för risker med ett sådant beteende? Hur rör det här ungdomar? 2. Smart vardagsekonomi Tröttnat på att säga till elever att inte äta snask på lektion? Här får de själva räkna på sina utgifter under en skolvecka. På det här temat kan man tänka sig ett ämnesövergripande arbete som både inkluderar idrott, matematik, svenska och samhällskunskap. Oavsett vilka förutsättningar man har att spendera så brukar inte pengarna räcka till allt man vill ha. Att man inte har råd med de senaste gympaskorna är inte ovanligt. Däremot verkar de flesta ha råd med något slags godis eller läsk mellan lektionerna. Man kanske till och med byter ut skollunchen mot en pizza eller en burgare. Nu ska ni själva försöka uppskatta hur många kronor och ören ni 14

17 spenderar på rena onyttigheter och alternativa luncher i skolan under en vanlig skolvecka.kanske skulle de kunna få ett par moderna gympaskor för pengarna bara man sparade dem? En annan uppgift utgår från klagomålen över skolmaten. Ta reda på vad en genomsnittlig portion skolmat kostar i din kommun. Förvånad?Gå sedan ut på stan och försöka handla lunch för motsvarande summa. Väl tillbaka i klassrummet redovisar ni era erfarenheter. Blev ni mätta? Räkna på näringsvärdet för just ditt lunchalternativ och sätta det i relation till skolmaten. Här kan du ta hjälp av dina lärare i hem- och konsumentkunskap och idrott. Ännu mer hjälp finns att hämta på Livsmedelverkets hemsida (www.slv.se). 2. Lev livet som skuldsanerad Den här övningen kan med fördel inledas med en genomgång av din kommuns budget- och skuldrådgivare. Be honom/henne berätta om förfarandet vid en skuldsanering, om vilka skulder som är vanligast samt mer specifikt om ungas syn på lån och skuldsättning. Om övningarna: Existensminimum i de flesta kommuner ligger runt 4000 kronor/månad. I den andra övningen är resonemanget som leder fram till nedskärningsbesluten egentligen mer intressanta än vad de väljer att avstå från. Nu ska ni ta reda på mer om skuldsättning generellt och ungas skuldsättning i synnerhet. Enligt skuldsaneringslagen ska den som blir beviljad skuldsanering leva på existensminimum under en följd av år. Ta först och främst reda på vad detta innebär i rena pengar i er kommun, samt hur många som fram tills nu har beviljats sanering i er kommun. Ta hjälp av Konsumentverket och tidningen Råd & Röns bilaga Koll på pengarna 2007 (finns som nedladdningsbar pdf-fil på Konsumentverkets webbplats) och gör två alternativa månadsbudgetar, en utifrån en normal inkomst på efter skatt, en utifrån budgetsaneringsnormen. Vad i ditt nuvarande liv är du beredd att avstå från? Skriv ner hur du resonerar dig fram till ditt beslut. Snabba lån som du tar genom mobiltelefonen, så kallade sms-lån blir allt vanligare. Jämför villkoren på ett par av dessa lån med mer traditionella banklån. Vilka tar sms-lån och varför? Vilka risker finns? Ta gärna hjälp av personalen på din bank med att lösa uppgifterna. 15

18 Extraknäck (sid 34) 1. Plugga, tjäna extra eller både och? För många elever är extraknäcket minst lika viktigt som skolarbetet. Som framgår i texterna finns både för- och nackdelar med att jobba vid sidan av studierna. Övningen inleds med en diskussion i helklass om detta. Därefter kan man dela upp klassen i grupper och ge varje grupp en direkt diskussionsuppgift. Läraren knyter ihop säcken genom att grupperna får redovisa sin fråga och berätta hur deras tankegångar gick. Nu ska du få fundera en stund kring extraknäck vid sidan av skolan, en företeelse som inte är helt ovanligt idag. Här nedanför finns de frågeställningar som ni ska ta er an i olika grupper. När ni resonerat ett tag kring er fråga ska ni redovisa era tankar för övriga klassen. Attityder till svartarbete, varför ska man inte jobba svart? Varför jobbar man extra, för att man har för liten inkomst, för att man vill kunna köpa mer exklusiva saker, en kombination? Hur skulle man på din skola kunna dra större nytta av att elever extraarbetar vid sidan av? Ser man på arbetsmarknaden i stort finns ibland en tydlig koppling mellan yrke och kön. Finns denna koppling i lika stor utsträckning när det gäller ungas extrajobb vid sidan av skolan? Spara. Varför då? (sid 36) 1. Varför sparar du? Även här ska eleverna diskutera gruppvis för att efter övningens slut kunna redovisa sina ståndpunkter. I den mån eleverna inte kan besvara frågorna på egen hand kan de söka information på lokala bankkontor, Försäkringskassan samt Unga aktiesparare och andra aktörer på internet. Att spara kanske inte är värdens roligaste, men trots det uppmanas människor världen över att spara från det att de kan stå och gå. Att spara har alltid varit en dygd, något gott i sig, som egentligen inte ifrågasatts. Låt oss ändå ställa frågan, vad är det i sparandet som är så bra, och hur tidigt bör man egentligen börja spara? 16

19 Här är några frågor att fundera runt: Vilka attityder kring sparande finns bland unga i dagens samhälle. Skiljer sig attityderna åt beroende på inkomst, kön, var man bor eller om man har invandrarbakgrund? Undersök! Vilka sparformer finns, hur skiljer de sig åt och vilka använder sig speciellt ungdomar av? Sparar man olika beroende på hur gammal man är? Varför då? Gör en lista över fem saker som man bör tänka på innan man börjar spara Det kanske låter otroligt, men faktum är att sparande kan vara förknippat med vissa utgifter. Det kan t.ex. vara fråga om skatt på vinsten av ditt sparande eller avgifter som banken tar ut. Undersök vilka utgifter som kan kopplas till våra vanligaste sparformer. Fundera även på om det är rimligt att ta ut avgifter på sparande år och pensionssparare Denna övning bygger på en kampanj från maj Beroende på när ni använder er av materialet kan detta kännas förlegat. Bortse i så fall från datumet och fokusera på tankarna bakom kampanjen. Övningen kan genomföras av eleverna enskilt eller i grupp. Räkna med att eleverna kan behöva hjälp med historien i den sista uppgiften. I maj 2007 gick startskottet för tidningen Gringo och banken/försäkringsbolaget Skandias kampanj Spara4life. Tanken bakom jippot var att få ungdomar generellt (16-25 år) men framförallt ungdomar i förortsområden att börja pensionsspara. Kampanjen var inte okontroversiell. Bland annat ifrågasatte Annika Sundén, ekonom på Försäkringskassan, marknadsföringen och informationen som hon ansåg var vilseledande. Det finns mycket annat att lägga sina pengar på i den åldern, avbetalning på bostaden till exempel, konstaterade hon i en radiointervju. Nu ska ni fundera lite över pensionssparandet som fenomen. Hur fungerar pensionssystemet idag? Fråga tio vuxna i din omgivning om de kan förklara pensionssystemet. Vad drar du för slutsatser av deras svar? Är det viktigt att börja spara redan vid 16 års ålder? Varför är det i så fall det? Samla argument för och emot detta. Det nya pensionssystemet bygger till stor del på att den enskilde individen tar ansvar för sitt eget pensionssparande. Vad kan det få för konsekvenser, såväl positiva som negativa? Många äldre reagerar kraftigt på tanken att ungdomar i 16-årsåldern måste börja pensionsspara. Hur kommer det sig att man reagerar så? Jämför pensionssystemet nu med det som var aktuellt för 40 år sedan. Har förändringen blivit till det bättre eller sämre? 17

20 3. Privatekonomi på schemat En debatt med ett flertal olika roller där eleverna ska ta ställning för eller emot privatekonomi som kärnämne på gymnasiet. Det finns många och högljudda förespråkare för detta, men kanske svårare att peka ut motståndare. Här får läraren vara behjälplig. För att hitta nej-argument, sök i de stora dagstidningarnas arkiv, i riksdagstryck, på lärarförbundens hemsidor samt på skolverkets webbplats. Företrädare för en rad organisationer, bland annat Unga aktiesparare, anser att privatekonomi borde bli ett obligatoriskt ämne på gymnasiet. Anledningen till detta är att så stora delar av vårt vardagsliv idag kretsar kring ekonomi att vi måste lära oss mer. Ansvariga politiker i såväl den nuvarande borgerliga regeringen som den förra socialdemokratiska har varit av en annan åsikt. Tanken är nu att eleverna ska arrangera en utbildningsdebatt där representanter för både ja- och nej-sidan får lägga fram sina främsta argument inför en samling åhörare. Observera att detta inte är en strikt politisk debatt. Det finns många intressenter, framförallt på ja-sidan som inte tar partipolitisk ställning. Argument kan hämtas från en mängd håll. Vid sidan av egna, väl underbyggda åsikter, rekommenderas en sökning på nätet, bland annat på riksdagens hemsida och i de stora dagstidningarnas arkiv. Hur eleverna ska delas in beror naturligtvis på klassens storlek. Utgår vi från en klass om 25 elever kan man tänka sig följande rollfördelning: Åtta frontpersoner som sitter vid podiet (fyra ja-sägare och fyra nejsägare) Åtta researchers, var och en knuten till en speciell person vid podiet Två debattledare Två skrivande journalister En fotograf Övriga utgör publik som i slutänden ska överlägga sinsemellan och utse en segrande sida. Frontpersonerna och researcherna ansvarar själva för att ta fram bra argument inför debatten. Under själva debatten sitter researcherpersonerna bakom sin frontperson och stöttar honom/henne i argumenteringen med lappar och viskningar under debattens gång. De två debattledarna ansvarar för att alla inte talar samtidigt, utan upprättar en talarlista allt eftersom debatten tar fart. De ger även ordet till talarna. Journalisterna och fotografen bevakar debatten, vilket innebär att de skriver artiklar till skoltidningen. Här kan man tänka sig allt från rena nyhetstexter med listor över minnesvärda citat till underhållande krönikor. Texterna ska kompletteras med bildmaterial, ev. i kollageform, som ska vara bra behandlade i lämpligt program. Publiken för anteckningar över vad som sägs. Utifrån anteckningarna sammanträder de efter avslutad debatt och diskuterar sig fram till en segrande sida. 18

21 När shopping blir ett problem (sid 41) 1. När blir shopping osunt? Här är det viktigt att eleverna inte tagit del av den lista över varningstecken som finns på sidan 42 i Shoppingracet, utan kan skapa sin egen lista utan vidare influenser. Man kan mycket väl tänka sig att varje elevgrupp presenterar en egen lista som man sedan jämför med listan i Shoppingracet. Vissa skulle säga att spontanköpet av en väska för kronor är direkt osunt. Andra skulle hävda att det är ett fullt legitimt köp. Det är naturligtvis svårt att klassa ett enskilt inköp som osunt, frågan är om inte shopping blir osunt först när man sätter i system att köpa saker man egentligen inte har råd med. För den som har till synes obegränsade resurser kan i stort sett vilket köpbeteende som helst klassas som sunt, om än kanske onödigt. Nu ska ni fundera över när ett vanligt, sunt, köpbeteende övergår i något mindre sunt, eller kanske direkt osunt. Gör din/er egen lista med minst åtta varningstecken, och gradera dem inbördes. Var beredd att argumentera för dina val. Enligt Ann-Britt Aldeman, Köpberoendes riksförbund, är köpmissbruk ett problem som blir allt vanligare och dessutom går ner i åldrarna. Frågan är vad det beror på? Har vi mer pengar att röra oss med, har utbudet blivit så mycket mer intressant under senare år, är marknadsföringen boven i dramat eller är det så att shoppingen fyller ett annat behov som är svårt att sätta ord på? Nu är det dags för dig att dra ditt strå till stacken. Fundera över varför det här problemet har blir allt allvarligare, och skriv ner dina tankar på ett papper. 19

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med.

Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla med. Hkk åk 9 PRIVATEKONOMI-INTERNETHANDEL-KRONOFOGDEN Tid 160 min PRIVATEKONOMI Pengar är för de flesta av oss en begränsad resurs d v s vi har bara en begränsad summa pengar per vecka eller månad att hushålla

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder LÄRARHANDLEDNING FÖR Lärarhandledningen är tänkt att användas tillsammans med programmet som ni får under föreställningen. Det finns flera olika typer av övningar och uppgifter och vår förhoppning är att

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Dimitras resa Elevmaterial

Dimitras resa Elevmaterial Dimitras resa Elevmaterial Hej! Visste du att alla barn har rätt till en meningsfull fritid? Vi på Majblomman arbetar för att förbättra barns villkor och vi har en vision om att alla barn ska få vara med

Läs mer

Vad gör en entreprenör? 1/7

Vad gör en entreprenör? 1/7 i Lektionshandledning #171 Tema: Vad gör en entreprenör? Ämne: SO, Ekonomiska ämnen Rekommenderad årskurs: 8-9 & Gymnasiet Vad gör en entreprenör? 1/7 Lektionslängd: 120 minuter, välj enstaka delar ur

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga

Jag kände mig lite osäker skulle jag våga Procent i vardagen Idén till detta arbete växte fram när författaren, Ulrika Gustafsson, själv bytte bank och funderade på omläggning av lån och nytt sparande. Varför inte göra detta till ett arbetsområde

Läs mer

Material för årskurs 7-9

Material för årskurs 7-9 Material för årskurs 7-9 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

ReKo Övning - Produkt- och Målgruppskort

ReKo Övning - Produkt- och Målgruppskort ReKo Övning - Produkt- och Målgruppskort Övning 1: Reflektera, diskutera och kreera! I denna övning ska deltagarna utarbeta exempel på reklam anpassad till produkt och målgrupp! Som underlag har du som

Läs mer

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör!

Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslag för låg och mellanstadiet Tidningsveckan 2015 Missa inte veckans nyheter! Nyheter engagerar! Nyheter berör! Lektionsförslagen för de yngre till årets Tidningsveckan består av två delar,

Läs mer

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 2 2010 Spara & Låna

LYCK. Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 2 2010 Spara & Låna L e k t i o n st i p s f r å n S w e d b a n k o c h S pa r b a n k e r n a LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 2 2010 Spara &

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

När gruppen planerat klart måste en ledare godkänna förslaget för att försäkra sig om att uppdraget är lämpligt.

När gruppen planerat klart måste en ledare godkänna förslaget för att försäkra sig om att uppdraget är lämpligt. Kvällsaktiviteter Övningsblad: Kvällsaktivitet med prylar Uppgift Grupperna får varsitt paket innehållande olika prylar som tillsammans ska vara en del av en liten kvällsaktivitet för kompisarna. Första

Läs mer

skolmaterial som underlättar ditt JoBB

skolmaterial som underlättar ditt JoBB skolmaterial som underlättar ditt JoBB Gratis skolmaterial för alla åldrar om konsumenträttigheter, privatekonomi och reklam. Gratis skolmaterial och färdiga lektioner. www.konsumentverket.se/skola är

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper

Läs mer

SANNOLIKHET OCH SPEL

SANNOLIKHET OCH SPEL SANNOLIKHET OCH SPEL I ÖVNINGEN INGÅR ATT: Formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat (MA) Tolka en realistisk situation och utforma en matematisk

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola

Läs mer

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls

Värsta hälsan typ. Foto: Filip Lendahls Foto: Filip Lendahls Ett diskussionmaterial för elever, föräldrar och personal utifrån rapporten Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län 2006 Välkommen till Värsta! Barns och ungdomars hälsa är en viktig

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Beviljade stöd 2009 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2009 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

inledning Om besöket

inledning Om besöket inledning Vi är mycket glada att ni valt att se föreställningen Förorten Brinner. Redan nu erhåller du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig de verktygen för att verkligen kombinera styrkan i

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling

Ung 2012. En studie om ungdomars syn på ansvar. CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 En studie om ungdomars syn på ansvar CSR Västsverige En västsvensk förening för samhällsansvar och hållbar utveckling Ung 2012 Under sommaren 2009 gjordes CSR Västsverige en undersökning bland

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då.

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då. LÄRARHANDLEDNING Ämne: Svenska Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får göra en historisk tillbakablick på hur skolmaten såg ut för hundra år sedan jämfört med i dag och även reflektera

Läs mer

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Låt Allas bli din lugna stund i vardagen

Låt Allas bli din lugna stund i vardagen Låt Allas bli din lugna stund i vardagen Allas är kreativ, färgstark och mångsidig! Tidningen bjuder på inspirerande recept, intressant läsning, hälsa och roligt mode men också skön avkoppling mitt i veckan.

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Läs mer på www.storyline.se

Läs mer på www.storyline.se Bilgren hela Storyline.doc Sidan 1 av 7 Till pedagogerna Vad är Storyline? Storyline är ett arbetssätt där vi jobbar med målen i form av en berättelse. Vi använder berättelsens form för att skapa sammanhang

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko

Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko Miljövänliga Veckan 2015 Byt till eko På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som du kan göra under Miljövänliga Veckan 26 september 4 oktober. Temat är ekologisk mat med fokus på

Läs mer

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag

tidningsveckan 2011 Samlade kopieringsunderlag Samlade kopieringsunderlag tidningsveckan 2011 Här finner du de samlade kopieringsunderlagen till Lärarmaterial Tidningsveckan 2011 Tema nyheter. Alla kopieringsunderlag är fria att kopiera och sprida

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop

Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Bok-och-webb är ett ord som vi har hittat på själva. Men det är förstås inte bara ett ord. En bok-och-webb är ett nytt och modernt läromedel som drar

Läs mer

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker Det är helt knäppt att vårt samhälle är så segregerat. Blanda mer! Den åsikten uttryckte nästan alla de drygt 130 ungdomar som intervjuades i projektet RÖST.

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Tre kondomer och en bedövad käke

Tre kondomer och en bedövad käke Tre kondomer och en bedövad käke DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Tre kondomer och en bedövad käke berättar en ung man om sina möten med skolungdomar som sex- och samlevnadsinformatör. Under informationspassen

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Flytta hemifrån Lärarhandledning

Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån Lärarhandledning Flytta hemifrån är en programserie bestående av 6 program som givits ut av UR. Programmen vänder sig främst till ungdomar i skolår 9 och gymnasiet och de behandlar olika

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Vad tycker dina politiker?

Vad tycker dina politiker? Vad tycker dina politiker? Ta pulsen på lokalpolitikerna var står de i konsumentpolitiken? Deltagare: Ca 20 personer i grupper om 2-4 personer Tid: Två tillfällen à 40 min, alternativt tre tillfällen varav

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014

HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014 HÅLLBAR UTVECKLING Ämnesövergripande projekt Björkebyskolan, VT 2014 Innehållsförteckning Projektbeskrivning år 6 Avprickningslista.s. 3 Övergripande syfte s. 4 Beskrivning av projektet. s. 4 Schema..s.

Läs mer

Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Argumentation. Studiehandledning VT-2012 Argumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons... 12 Bedömning

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas.

Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. Träff 1 1. Utse en diskussionsledare för dagens träff. Diskussionsledaren ser till att alla punkter (1 8) hinner behandlas. 2. Diskutera kursuppläggningsförslaget. Bestäm veckor och tider för de olika

Läs mer

Lyckas med din fö rsa ljning

Lyckas med din fö rsa ljning Lyckas med din fö rsa ljning Försäljning kan se ut på många vis, men det finns en grundstomme i all försäljning som alla kan lära sig något av. Din inställning är viktig, så först av allt, en duktig säljare

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING

Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Lektionsplan med övningsuppgifter LÄRARHANDLEDNING Inledning Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom nationalekonomi och grundläggande byggstenar för att förstå hur en marknadsekonomi fungerar.

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Att använda svenska 3

Att använda svenska 3 Att använda svenska 3 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer