Redovisning av regeringsuppdrag

Transkript

1 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (12) Delredovisning av uppdrag om karriärvägar för lärare Dnr U2013/5639/GV (delvis), U2014/1674/S, U2014/2097/S m.fl. Härmed redovisas uppdraget dels med arbetet enligt förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare och förordningen (2014:145) om extra statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden. Dels redovisas arbetet avseende informationsinsatser och uppföljning givet i regleringsbrev för budgetåret Ökning av ansökningar av karriärtjänster inför 2015/2016 I detta avsnitt redovisas de ansökningar som kommit in gällande bidragsåret 2015/2016. De statsbidrag som beviljats baserade på dessa ansökningar rekvireras i oktober 2015 och i april-maj Fler huvudmän inrättar karriärtjänster Inför bidragsåret 2015/2016 har det kommit in sammanlagt 776 ansökningar om statsbidrag. 772 har beviljats medan fyra har avvisats av olika skäl. Två ansökningar avvisades eftersom huvudmannen inte är huvudman för någon av de skolformer som förordningen omfattar. Den tredje huvudmannens verksamhet är nystartad och huvudmannen kommer att kunna ansöka om karriärtjänster när den finns med i den officiella statistiken. 1 Den fjärde huvudmannen kom in med ansökan till Skolverket efter sista ansökningsdagen. Tabell 1. Antal inkomna ansökningar Antal ansökningar Antal ansökningar som beviljats statsbidrag Antal kommunala huvudmän Antal enskilda huvudmän Övriga huvudmän Nya huvudmän kan ansöka om statsbidrag för karriärtjänster först när de är med i den officiella statistiken från Statistiska Centralbyrån. Postadress: STOCKHOLM Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: Fax: skolverket@skolverket.se

2 2 (12) Av de 772 huvudmän som beviljats bidrag utgör enskilda huvudmän 60 procent, medan kommunala huvudmän utgör nästan 38 procent och övriga huvudmän 2 två procent. Antalet ansökningar ökar för varje ansökningsperiod och den största ökningen sker bland enskilda huvudmän. Endast en kommun har inte ansökt om statsbidraget 2015/16. Av samtliga huvudmän som i år hade möjlighet att ansöka om karriärtjänster har 70 procent valt att ansöka. Fortsatt ökning av ansökningar 2015/2016 De huvudmän som har en på förhand fastslagen bidragsram hade inför bidragsåret 2015/2016 motsvarande förstelärartjänster att söka statsbidrag för. För de huvudmän som har färre än 75 elever fanns det 117 tjänster i den så kallade bidragspotten. Huvudmännen har ansökt om statsbidrag för motsvarande förstelärare och 234 lektorer. Erfarenheterna från tidigare rekvisitionsomgångar visar dock att huvudmännen med all sannolikhet inte kommer att rekvirera statsbidrag för samtliga tjänster. Det är dock svårare att bedöma hur stort bortfallet kommer att bli. Hösten 2014 uppgick det till 13 procent, året innan till 20 procent. Skolverket bedömer att bortfallet därför borde bli mindre då fler och fler ansluter sig till reformen och att fler tjänster tillsätts. Tabell 2. Antal ansökta förstelärare och lektorer 2015/2016 Förstelärare Lektorer Totalt antal ansökta karriärtjänster varav kommunala huvudmän varav enskilda huvudmän varav övriga huvudmän Ansökta från bidragsram Ansökta från bidragspotten 80 - Av de lärare som det ansökts om statsbidrag för, är ca 84 procent (13 097) av förstelärarna och 85 procent (198) av lektorerna anställda av en kommunal huvudman. 15 procent (2 331) av förstelärarna arbetar hos enskilda huvudmän liksom 12 procent (28) av lektorerna. Tabell 3. Antal huvudmän som sökt ur bidragspotten Gruppen övriga huvudmän består av kommunalförbund, landsting och statliga huvudmän.

3 3 (12) Av bidragspottens 117 tjänster har huvudmännen ansökt om 80 förstelärartjänster. Vilket är 10 procent fler än föregående läsår. Beviljat statsbidrag inför bidragsåret 2015/2016 Totalt har huvudmännen beviljats drygt 1,3 mdr kronor. Kommunala huvudmän står för merparten av summan, drygt 1,1 mdr kronor. Tabell 4. Beviljade belopp och antal förstelärartjänster utifrån Skolverkets beslut 14/15 15/16 Belopp mnkr Antal förstelärare 3 Belopp mnkr Antal förstelärare 4 Totalt för alla huvudmän varav kommunala huvudmän varav enskilda huvudmän varav övriga huvudmän Extra statsbidrag för utanförskapsområden Av de 10 huvudmän som kunde ansöka om extra statsbidrag för utanförskapsområden var det 9 huvudmän som ansökte. Totalt beviljades 190 förstelärartjänster, vilket är en ökning med 37 tjänster i jämförelse med det tidigare bidragsåret och motsvarar ett belopp på 16 mnkr. 2. Så många förstelärare finns det våren 2015 I detta avsnitt redovisas statistik baserad på de rekvisitioner som skickats in till Skolverket under april-maj 2015 tillhörande bidragsåret våren Skolverket vill betona att alla statistiska uppgifter som handlar om rekvisitioner för våren 2015 är preliminära och kan komma att ändras eftersom handläggningen inte avslutats. 3 I dessa antal har lektorerna inkluderats. En lektor räknas i detta sammanhang som två förstelärare. 4 I dessa antal har lektorerna inkluderats. En lektor räknas i detta sammanhang som två förstelärare.

4 Tabell 5. Antal beviljade rekvisitioner och antal förstelärare och lektorer HT 2014 VT 2015 Antal rekvisitioner varav kommunala huvudmän varav enskilda huvudmän varav övriga huvudmän (12) Antal förstelärare Antal lektorer Preliminära siffror visar att av de 708 huvudmän som kunde rekvirera statsbidrag har totalt 634 rekvirerat statsbidrag för förstelärartjänster och 138 lektorer. Antalet lektorer har ökat något. Av de huvudmän som rekvirerat statsbidrag är 262 kommunala och 358 enskilda huvudmän. Antalet huvudmän som rekvirerat och antalet förstelärare har minskat något sedan föregående rekvisitionsperiod hösten Orsaken till minskningen har inte hunnit analyseras. Det är både enskilda, övriga och kommunala huvudmän som inte kommit in med rekvisitioner. För det extra statsbidraget för utanförskapsområden har totalt 6 av 9 huvudmän beviljats bidrag för 60 förstelärartjänster. Oförändrad könsfördelning Merparten av förstelärarna, 85 procent, är anställda hos en kommunal huvudman, vilket överensstämmer med hur fördelningen av tjänstgörande lärare ser ut i landet. 76 procent av förstelärarna är kvinnor och 24 procent är män vilket innebär att kvinnor är något överrepresenterade. Bland lektorerna är könsfördelningen förhållandevis jämn, det är marginellt fler kvinnor än män i denna grupp. Manliga förstelärare är i jämförelse med kvinnliga förstelärare i något större utsträckning representerade hos enskilda huvudmän. Diagram 1. Andel förstelärare uppdelade på huvudmannatyp och kön

5 5 (12) Flest förstelärare finns på skolor med mellan 200 och 399 elever. Ju större skola desto högre andel män. För kvinnor gäller det omvända ju mindre skola desto fler kvinnliga förstelärare. Andelen män är större i gymnasieskolan och gymnasieskolor tenderar att vara stora skolor, vilket kan vara en förklaring till att fler manliga förstelärare finns i större skolor. Tabell 6. Andel förstelärare uppdelat efter skolstorlek och kön VT 2015 (HT2014) elever elever elever 600- elever Andel av totalt antal förstelärare 23 (24) 45 (45) 20 (20) 12(11) Andel kvinnor 80 (80) 77 (78) 73 (70) 68 (68) Andel män 20 (19) 23 (21) 27 (30) 32 (31) De flesta karriärtjänsterna finns i grundskolan Grundskolan är den skolform där de flesta förstelärarna arbetar, 71 procent. Av tabell 7 framgår också att det är vanligast med förstelärare i årskurs 7-9. Fördelningen av lektorer visar att över 80 procent arbetar i gymnasieskolan och 13 procent i grundskolans övre åldrar, 7-9. I gymnasieskolan återfinns ungefär var fjärde förstelärare. Andelen förstelärare i övriga skolformer är mindre än 5 procent. Att andelen förstelärare inom vuxenutbildningen är förhållandevis låg kan bero på att lärarna framför allt i de större städerna inte är anställda av utbildningens huvudman utan av externa utbildningsanordnare och de uppfyller därmed inte kraven för att kunna utses till förstelärare. Även i förskoleklass återfinns ett fåtal förstelärare. Tabell 7. Andel förstelärare uppdelade efter skolform (procent) HT 14 VT 15 Förskoleklass <1 <1 Grundskola Grundskola Grundskola Grundsärskola 1 1 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 1 1 Sameskolan <1 0 Specialskolan 0 <1 Svenska för invandrare <1 <1 Särskild utbildning för vuxna <1 <1 Vuxenutbildning Inom parentes visas siffror för HT 2014

6 6 (12) Korta förordnanden minskar Antalet förstelärare som har en tillsvidareanställning har ökat något i jämförelse med hösten Om förstelärarna delas upp efter kön visar det sig att andelen män och kvinnor är ungefär lika stor i alla kategorier. Tabell 8. Försteläraruppdragets varaktighet (procent) HT 2014 VT 2015 Mindre än 12 månader månader månader månader eller fler Tillsvidare Är tjänsten knuten till ett särskilt undervisningsämne? Majoriteten av förstelärarna har inget särskilt ämne eller inriktning knuten till sin tjänst. Av de förstelärare som har ett särskilt undervisningsämne knutet till sin tjänst är det svenska/svenska som andraspråk eller matematik som är vanligast förekommande. Uppgifterna om ämnesanknytning ska dock tolkas med viss försiktighet då uppgiften är frivillig att lämna in och huvudmännen väljer olika sätt att ange ämnesanknytningen. Förstelärare är vanligare på högskoleförberedande program på gymnasiet Statistiken visar att i gymnasieskolan är förstelärare vanligast förekommande på de högskoleförberedande programmen. Knappt 70 procent har sin huvudsakliga undervisning i de högskoleförberedande programmen och 30 procent i de yrkesförberedande. Det är något färre förstelärare som undervisar på yrkesförberedande program, jämfört med högskoleförebredande program, i förhållande till elevantalet. Tabell 9. Fördelning av förstelärare och elever utifrån programtillhörighet (procent) Andel av förstelärarna Andel elever Yrkesprogram Högskoleförberedande program Uppgiften vilket program inom gymnasiesärskolan och gymnasieskolan som förstelärarna har sin huvudsakliga undervisning inom är en ny uppgift som Skolverket tar in. Det finns därför inga siffror att jämföra med sedan tidigare år. Statistiken vad gäller programtillhörighet ska också tolkas med viss försiktighet då Skolverket endast fått in uppgifter för programtillhörighet för drygt hälften av förstelärarna på gymnasiet. Inför nästa rekvisition kommer uppgiften att vara tvingande.

7 7 (12) Löneskillnaderna mellan kvinnor och män kvarstår Medellönen för förstelärare uppgår till drygt kr per månad. Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner består liksom skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän och mellan grundskola och gymnasieskola. Tabell 10. Medellöner för förstelärare, uppdelat på kön, skolform och huvudmannatyp (kr) HT 2014 VT 2015 Medellön Kvinnor Män Grundskola Gymnasieskola Övriga Kommunal Enskild Övriga Förstelärarna är väl spridda i landet Av tabellen nedan framgår att förstelärarna är relativt väl fördelade över landet i förhållande till elevantalet. Det finns vissa skillnader mellan regionerna, men de är ganska små. Tabell 11. Fördelning av förstelärare och elever utifrån geografisk tillhörighet (procent) Andel av förstelärarna 6 Andel elever7 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna 7 9 Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige 8 8 Mellersta Norrland 4 4 Övre Norrland I denna kategori räknas förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola. 7 I denna kategori räknas förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola.

8 8 (12) Av kartan som finns i rapportens bilaga framgår hur många karriärtjänster som finns i varje kommun. I kartbilden inkluderas även uppgifter om förstelärare/lektorer som arbetar på skolor med en enskild huvudman. 3. Skolverkets informationsinsatser Informationen till huvudmännen har skett på olika sätt: myndighetens egen information på webben, dialog med sökande via telefon och e-post, direktkontakt med olika representanter för huvudmän vid möten och konferenser och via sociala medier. Utifrån intresset gör Skolverket bedömningen att informationsinsatserna varit ändamålsenliga. Myndighetens egen information på webben Skolverkets webbplats är myndighetens viktigaste informationskanal, där lämnas aktuell information fortlöpande. Diskussioner förs på myndigheten om att utveckla formerna för informationen via bland annat sociala medier. Dialog via e-post och telefon En viktig del av den samlade informationen rörande reformen har ägt rum genom telefonsamtal och per e-post. Dessa kontakter är nödvändiga men samtidigt tidskrävande. Myndigheten gör bedömningen att även i fortsättningen prioritera detta för att öka kunskapen om reformens regelverk och syfte hos huvudmännen. Direktkontakt vid möten och konferenser Informationstillfällen vid olika konferenser Skolverket har i mars genomfört fyra regionala konferenser för huvudmän i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Friskolornas Riksförbund. Drygt 300 deltagare deltog på konferenserna. Inriktningen på konferensserien var Vad gör försteläraren och innehöll både information och goda exempel. Uppföljningarna av konferenserna visade klart att deltagarna ansåg att de fått ny kunskap, som hjälper dem i det fortsatta arbetet med karriärtjänster i skolan utifrån deras behov. Andra aktörer/intressenter Skolverket har även medverkat vid ett antal konferenser där man bjudits in som föreläsare. Konferenserna har arrangerats av fackliga organisationer och kommersiella konferensanordnare. Deltagandet har varierat från 13 till över 300 deltagare och främst varit skolledare och förstelärare. Några exempel är Sigys konferens Att leda i särskolan och Lärarfortbildningar AB:s konferens Förstelärarnas rikskonferens. Skolverket har även varit inbjuden till Degerfors och Säffle kommun för att föreläsa och leda workshops. Verksamhetsbesök

9 9 (12) Under mars genomförde Skolverket sex verksamhetsbesök hos följande huvudmän: Hudiksvalls kommun, Kristinehamns kommun, Mölndals kommun, Nacka kommun, Pysslingen Skolor och Sölvesborgs kommun. Syftet med verksamhetsbesöken är att kontinuerligt möta huvudmän, rektorer, förstelärare och andra lärare, vilket är en viktig del i Skolverkets arbete med karriärvägar för lärare. Myndigheten får vid besöken viktiga kunskaper för genomförandet av uppdraget. Besöken bidrar också till ökad legitimitet för och insyn i myndighetens arbete. 4. Uppföljning Förutom de uppgifter som lämnas i den här delrapporten har Skolverket även tagit fram uppföljningsrapporten Vad gör försteläraren? 8 Många huvudmän har utvecklat och tagit fram rutiner för hur rekrytering av de yrkesskickligaste lärarna ska kunna ske. Rapporten belyser förstelärarnas arbetsuppgifter samt vilka val och prioriteringar som ligger bakom förstelärarnas uppdrag. Den presenterar inte någon heltäckande bild men utgör en sammanställning av flera olika underlag som tillsammans kan ge en uppfattning om hur huvudmän, rektorer och lärare samverkat kring införandet av reformen. Rapporten visar att många huvudmän har utvecklat och tagit fram rutiner för hur rekrytering av de yrkesskickligaste lärarna ska kunna ske. I rapporten diskuteras också på olika sätt frågor om legitimitet för de skickligaste lärarna samt hur förstelärare på olika sätt kan stödja det kollegiala lärandet. Finns förstelärarna där de bäst behövs? I promemorian Finns förstelärarna där de bäst behövs? har Skolverket använt statistik från karriärtjänstreformerna för att analysera om och hur reformen påverkar likvärdigheten. Huvudmännen har enligt skollagen ett kompensatoriskt uppdrag och man skulle därför kunna förvänta sig att karriärtjänsterna används som verktyg för att stärka skolor med svaga resultat - även om det inte varit något villkor för statsbidraget. Resultatet från analysen visar att förstelärarna inte finns på skolor med svårare förutsättningar i någon högre grad än på andra skolor. Skolor, med elever i årskurs 9, som har förstelärare har inte lägre meritvärden eller föräldrar med lägre utbildningsnivå än de skolor som inte har förstelärare. Inte heller är andelen nyinvandrade elever högre på de skolor som har förstelärare. Denna analys visar att resursfördelningen, i form av förstelärare, inte tycks påverkas av elevsammansättningen utan av andra faktorer. Skolverket kommer under 2015 att inleda en fördjupad undersökning kring likvärdighet och karriärtjänster. Lärare i yrkesämnen är underrepresenterade I en närmare granskning av representationen av förstelärare i gymnasieskolan kan Skolverket se att förstelärare som har sin huvudsakliga undervisning i ett yrkesämne är underrepresenterade. Endast 11 procent av förstelärarna i gymnasieskolan har sin huvudsakliga undervisning i ett yrkesämne medan antalet yrkeslärare i gymnasieskolan utgör ca 25 procent av lärarkåren. 8 Rapporten går att hitta på

10 10 (12) En möjlig förklaring är att yrkeslärare är undantagna från legitimationskravet vilket betyder att de anses behöriga att undervisa och sätta betyg utan att ha en lärarlegitimation 9. I karriärtjänstreformen finns inget sådant undantag. Fram till hösten 2013 utfärdades inga lärarlegitimationer till lärare i yrkesämnen vilket kan ha bidragit till att få yrkeslärare hade en lärarlegitimation i tid för att inledningsvis utses till förstelärare. Lärare i yrkesämnen med en pedagogisk högskoleexamen är även få i förhållande till övriga lärare i gymnasieskolan. 5. Så här har kostnaderna fördelat sig 2014 Under 2014 betalades 602 mnkr ut som statsbidrag för karriärtjänster och 1,5 mnkr som statsbidrag till utanförskapsområden. Den totala kostnaden för myndighetens administration, dvs. för IT-utveckling, handläggning, uppföljning, information samt övriga kostnader 2014 uppgick till kronor. Fördelningen på olika kostnadsslag framgår av tabellen nedan. Tabell 12. Redovisning av myndighetens kostnader i arbetet med karriärvägar för lärare 2014 (kronor) ITutveckling Handläggning Uppföljning Information Övriga kostnader TOTALT Den totala kostnaden för myndighetens administration har hittills under 2015 uppgått till kronor. Fördelningen på olika kostnadsslag framgår av tabell 13. Tabell 13. Redovisning av myndighetens administrativa kostnader i arbetet med karriärvägar för lärare januari - maj 2015 (kronor) IT-utveckling Handläggning Uppföljning Information Övriga kostnader TOTALT Kostnadsanalysen visar att handläggningen kräver omfattande resurser Av de administrativa medlen har drygt 1,3 mnkr tagits i anspråk i handläggningsprocessen. Som en följd av volymökningarna ökade kostnaderna för handläggningen under Under införande av det digitala hanteringssystemet för statsbidrag under höstterminen 2015 beräknas kostnaderna fortsättningsvis vara i samma nivå, däremot förväntas handläggningskostnaden att minska när systemet är på plats. 9 Gäller lärare som är tillsvidareanställda hos huvudmannen.

11 11 (12) Bedömning av kostnaderna för 2016 Skulle hela utrymmet utnyttjas som Skolverket har beslutat om efter ansökan 2015 samt att alla huvudmän ansöker om sin ram inför hösten 2016 blir utfallet för statsbidraget mnkr år Differens mellan det maximala utnyttjandet och myndighetens prognos är 138 mnkr. Då är medel för det extra statsbidraget för öronmärkning i utanförskapsområden undantagna. Myndigheten gör bedömningen att de administrativa kostnaderna för 2016 totalt kommer att uppgå till ca 21 miljoner kronor. Av dessa beräknas ca 11 miljoner kronor behövas för IT-utveckling. Det tillkommer även en kostnad på uppskattningsvis 5 miljoner kronor för drift, licenser och support. Därtill behövs ca 5 miljoner för handläggning, informationsinsatser samt uppföljning. Således behövs även fortsättningsvis undantag från 2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för att myndigheten ska kunna finansiera anläggningstillgångar i form av IT-stöd för handläggning och uppföljning av statsbidraget. 6. Ny tidpunkt för delredovisningen I samband med att redovisningen lämnas vill myndigheten framföra önskemål om att, i framtiden, flytta fram tidpunkten för delredovisningen till den 15 augusti. Skälen till detta är att huvudsakligen den korta tid som finns mellan sista dag för att lämna rekvisition och myndighetens möjligheter att kontrollera och komplettera lämnade uppgifter. Delredovisningen, skulle genom att tidpunkten flyttas, därigenom kunna innehålla slutliga uppgifter istället för som idag preliminära. På Skolverkets vägnar Pia Enochsson T.f. avdelningschef Peter Östlund Projektledare

12 12 (12) Bilaga 1. Karta över geografisk spridning av karriärtjänster i landet - våren 2015 Både enskilda och kommunala huvudmän har inkluderats. Kommunens färg indikerar hur många verksamma förstelärare och lektorer det finns inom kommunens geografiska område. Lektorer räknas som två förstelärare.