synpunkter på globaliseringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "synpunkter på globaliseringen"

Transkript

1 halavaara hulkko mäkilä ritvos synpunkter på globaliseringen tidningarna i ekonomiundervisningen

2 02 20 Globaliseringen, en världsomspännande ekonomi, har i dess nuvarande betydelse blivit aktuell först under de senaste åren. Forskare över hela världen dryftar globaliseringens betydelse och åt vilket håll den ekonomiska utvecklingen i världen går. Detsamma försöker också tidningarna reda ut. Tidningarna för in det verkliga livet i ekonomiundervisningen. De berättar dagligen vad teorin i läroböckerna betyder för företagsvärlden och den vanliga människan. Den här publikationen är i huvudsak riktad till lärare i ekonomi. Avsikten med den är att reda ut på vilket sätt globaliseringen kan behandlas i undervisningen. I samband med varje kapitel finns förslag till uppgifter av vilka läraren kan välja ut de som passar bäst för högstadiet, gymnasiet och annan utbildning av andra grad. Kristiina Ritvos är direktör för Sanoma Oy:s Journalistskola och Kustaa Hulkko ekonomisk redaktör vid Kauppalehti. Lektorerna i historia och samhällslära Sari Halavaara och Leena Mäkilä har sammanställt de pedagogiska avsnitten. Intressanta studieresor i den globaliserade ekonomin! Tidningarnas Förbund Verksamheten för Tidningen i Skolan För läsaren Innehåll: 1. Introduktion 2. Marknaderna för varor och tjänster 3. Arbetsmarknaden 4. Finansieringsmarknaden 5. Välfärdssamhället och den ekonomiska politiken i den globaliserade ekonomin

3 Introduktion Ekonomin finns överallt När man öppnar sin tidning vid frukostbordet eller besöker tidningens webbsidor via Internet kan man inte undgå att stöta på frågor som berör ekonomi. Ekonomin behandlas på alla avdelningar. Ledarartiklarna tar ställning till den ekonomiska politiken: kan skatterna sänkas? De lokala nyheterna tar upp hemkommunens budget: räcker pengarna till för hälsovården? På konsumentsidorna jämförs priserna i hemlandet och utomlands: vad kostar Coca-Colan i Helsingfors och Bryssel? På politiksidorna utvärderas de kommande inkomstpolitiska besluten: hur mycket stiger lönerna? Kultursidorna skriver om författarstipendier och prisnivån på konstauktioner osv. osv. Vi är marknadsekonomin Pengar, varor och tjänster, arbete, konsumtion, beskattning de ekonomiska fenomenen tränger igenom på livets alla områden och berör alla. I marknadsekonomin är alla ekonomiska aktörer.

4 04 20 Samma person kan ha många olika roller. Var och en är konsument. Endel är producenter eller arbetare, endel arbetslösa. Mången bankkund är samtidigt deponent och låntagare. Allt fler är aktiesparare direkt eller via någon fond, m.a.o. ägare eller placerare. Det brukar sägas att konsumenten är kung i marknadsekonomin valmöjligheternas samhälle. Trots det väger allas ord inte lika mycket i nationalekonomin, den ekonomiska makten är ojämnt fördelad. Storföretagen har mera makt än de mindre. En som äger mycket aktier har större makt i ett företag än en småplacerare. Å andra sidan kan ett fackförbund som representerar en liten men viktig nyckelgrupp påverka inkomstfördelningen mera än en stor mängd arbetslösa. Den globala marknadsekonomin Vi har vant oss vid att betrakta ekonomin som nationalekonomi och tänker ofta på den som en inhemsk enhet, som styrs av myndigheterna med hjälp av nationell ekonomisk politik. Å andra sidan uppfattar vi traditionellt världsekonomin som bestående av skilda nationalekonomier som idkar handel med varandra och är varandras fordringsägare och gäldenärer, men som skiljs åt av den nationella valutan, gränskontrollen och andra hinder för varuutbytet. På den här tankemodellen baserar sig också de flesta grundbegreppen inom nationalekonomin. Statistikerna räknar fortfarande ut Finlands handelsbalans dvs. skillnaden mellan värdet på exporten och importen. Likaså bokförs också bytesbalansen, som talar om hur mycket utlandsskulden har ökat. Också inflationen, eller ökningen av prisnivån, beräknas skilt för varje land. Den nutida marknadsekonomin motsvarar egentligen ändå inte den här bilden. Nationalekonomierna har smultit ihop eller integrerats med varann. Många tidigare viktiga nationella murar har raserats eller åtminstone blivit lägre. Den spelplan som storföretagen inom handel, industri och finansiering tävlar med varandra på, är hela jordklotet. Finland är medlem i den europeiska unionen (EU) och dess ekonomiska och monetära union (EMU). Avsikten med den inre marknaden inom EU är att trygga arbetskraftens och kapitalets fria rörlighet från ett land till ett annat och en fri handel med varor och tjänster över de olika medlemsländernas gränser. EMU:s gemensamma valuta, euro, är redan en verklighet även om vi använder marken som kontantvaluta ända fram till år Någon nationell räntenivå existerar inte längre utan räntan bestäms gemensamt för hela euroområdet. Ett motsvarande förenhetligande kan väntas även gällande prisnivån något som man redan kan skönja tecken på. Den ekonomiska integrationen är i full gång också utanför den europeiska unionen. De flesta länder i världen öppnar dörrarna för konkurrens och utländska investeringar och avskaffar marknadsregleringarna. Åtminstone strävar man i den här riktningen.

5 Det har uppkommit en ny term: globalisering. Med det menar man ett världsekonomiskt system där marknaderna har integrerats och de internationella storföretagen blivit maktfaktorer. Nationalstaternas ställning som reglerare och maktutövare inom ekonomin har däremot försvagats. Erfarenheterna av och synen på globaliseringen har varit motsägande. Å ena sidan anses det att den gynnar ekonomins tillväxt och effektivitet. T.ex. den finländska konsumenten drar nytta av världshandelns liberalisering då han kan köpa produkter fördelaktigt från andra sidan jordklotet. Finländska företag gynnas av globaliseringen då de fritt kan exportera produkter och fritt kan grunda dotterbolag i främmande länder. Friheten och effektiviteten har dock sina skuggsidor. Konkurrensen om billig arbetskraft med utvecklingsländerna hotar arbetsplatserna för de lägre utbildade i de rika länderna och fördjupar uppdelningen av befolkningen i A- och B-klass. Den som köper produkter från utvecklingsländer måste också ställa sig frågan om det billiga priset beror på arbetarnas svältlöner eller rentav på användandet av barnarbetskraft. Motfrågan mot denna moraliska kritik är dock: är det bättre att arbetarna i utvecklingsländerna är helt utan arbete? Finns det alternativ till globaliseringen? Enligt många experter är svaret nej. Lika enhällig är man om att det krävs nya former av internationellt samarbete för att mildra mindre önskade effekter av globaliseringen. Det har framlagts förslag om att det i FN:s regi borde grundas ett ekonomiskt säkerhetsråd, som skulle skapa mer solidariska modeller än de nuvarande för att lösa problemen i utvecklingsländerna. Uppgifter 1. Leta i tidningen efter en nyhet som berör globaliseringen. Fundera över hur den påverkar ditt liv. 2. Sök upp engelska lånord på ekonomisidorna. Tag reda på vad de betyder på svenska. 3. Internationella ekonomiska avtal och samarbetsorgan är t.ex.: Ecofin, Opec, Nafta, Apec, G7-länderna, G20-länderna, WTO, IMF, OECD, Världsbanken, UNCTAD. Tag parvis reda på vad de betyder. 4. Sök i tidningarnas nätarkiv efter nyheter som berör globaliseringen och dess effekter på utvecklingsländerna. Diskutera på basis av nyheterna och artiklarna t.ex. följande ämnen: "Som en följd av globaliseringen blir de rika rikare och de fattiga fattigare." "De etiska värdena glöms bort i den globala ekonomin." "De internationella storföretagen dominerar världsekonomin." I diskussionen kan eleverna också tilldelas roller. En del kan representera utvecklingsländerna, en del industriländerna. 5. Gör ett förslag för ett WTO-möte om etiska spelregler för den internationella ekonomin. 6. Det gemensamma namnet för EU:s finansministerier är Ecofin. Det håller möten åtminstone en gång i månaden. Sök i tidningarna eller tidningarnas nätarkiv efter nyheter som berör Ecofin. Diskutera på vilket sätt där fattade beslut eller förslag kan påverka Finlands nationalekonomi Leta i tidningen efter uttalanden av Finlands finansminister rörande ämnen som behandlats på ett Ecofin-möte. Begrunda saken under timmen. Vid behov kan ni skicka e-post till ministern med åsikter och frågor osv. 8. Följ med en tidningsdiskussion om Kinas eller Rysslands ställning i världsekonomin. Vilka åsikter om deras medlemskap i WTO har framlagts av representanter för olika länder.

6 06 20 marknaden för varor och tjänster Asiatiska joggingskor, amerikanska farmarbyxor och italiensk spagetti är bekanta och vardagliga konsumtionsvaror för varje finländare. De berättar om det ofrånkomliga faktumet att globaliseringen har nått även Finland. Ett av globaliseringens viktigaste kännetecken är ökningen av den internationella handeln. Därför konsumeras varorna allt oftare i ett annat land än där de har producerats. Globaliseringen har under de senaste åren fått ny fart genom datoriseringen och Internetförbindelserna. Via datorskärmen har finländarna fått fönster öppnade mot marknader över hela jordklotet. I rutan kan man läsa utländska tidningar, beställa böcker från amerikanska nätboklådor eller beställa hotellrum i England. Internet sammanför köparen och säljaren snabbare och enklare än förut.

7 Globaliseringen är trots allt inget nytt fenomen. Internationaliseringen av marknaderna för varor och tjänster har pågått i alla tider. T.ex. fenicierna idkade internationell handel redan före Kristi födelse och transporterade varor på Medelhavet från ett land till ett annat. Redan i slutet av 1800-talet kunde man skönja de första tecknen på en begynnande världsekonomi. I den hade Europa en central ställning. Den globala ekonomin har sedan dess utvecklats kraftigt men inte alltid rätlinjigt. Följden av depressionen i slutet av 1800-talet var en våg av protektionism. Staterna skyddade sig mot den internationella handeln genom tullar och andra handelshinder. Dessa hinder har man sedan under 1900-talet försökt avskaffa, ibland med större och ibland med mindre framgång talet var ur denna synpunkt speciellt framgångsrikt. Inom nationalekonomin talar man om globaliseringens andra omgång. Internationaliseringen var under det senaste decenniet starkt företagsdriven. Vid millennieskiftet verkade uppskattningsvis hälften av världens industriföretag inom globalekonomin, m.a.o. konkurrerade de på världsomfattande marknader. Utvecklingen av globaliseringen i Finland har under de senaste åren varit speciellt snabb. Det är på sätt och vis naturligt då näringslivet hos oss länge levde ett mera skyddat liv än i många andra europeiska länder. Nu börjar dock internationaliseringen av de finländska företagen, enligt forskare, småningom kunna klara en jämförelse med andra europeiska företag. Skogsindustrin och många företag inom metallbranschen har vant sig vid att verka på världsmarknaderna sedan flera årtionden tillbaka. Under 1990-talet fick även de flesta andra branscher uppleva samma sak. I spetsen på globaliseringen har av naturliga skäl gått företag inom högteknologibranschen. Kommunikationsteknologiföretaget Nokia har visat sig vara en sannskyldig komet bland våra internationella företag. Dess utveckling från ett inhemskt mångbranschföretag till ett internationellt teknologiföretag har skett under en förhållandevis kort tid på 1990-talet. I Nokias kölvatten har många andra företag specialiserat sig på produktion av högteknologi. Tjänsterna internationaliseras Inom servicebranschen har globalekonomin framskridit långsammare. Produktionen av tjänster ansågs länge vara riktad enbart till hemmamarknaderna. Man var alltså av den åsikten att en producent av tjänster kunde verka endast i omedelbar närhet till konsumenten. Den här uppfattningen har föråldrats i takt med att det grundats internationella storföretag inom servicebranschen. Det finns många exempel på globaliseringen inom servicebranscherna. Vi kan dagligen läsa i tidningarna om bankfusioner över nationsgränserna. De berör inte bara Finland och de nordiska länderna utan hela Europa. Utvecklingen är likadan inom många andra servicebranscher städningen, avfallshanteringen, hotellbranschen, försäkringsbranschen företagen utvidgas utöver de nationella gränserna. T.ex. det franska företaget Sodexho sköter nu finländsk arbetsplatsmathållning. Vissa busslinjer i huvudstadsregionen har under de senaste åren skötts av såväl ett svenskt som ett skotskt bolag. Den snabba utvecklingen av informationsteknologin står bakom företagens globalisering under de senaste åren. Den har tvingat företagen till nytänkande i sättet att organisera sin verksamhet och produktion. En av följderna har varit samarbete i olika former och på olika plan, s.k. nätverksekonomi, där samarbetspartners söks och byts flexibelt allt efter påkommande behov. Mindre önskade effekter Internationaliseringen av företagen har återspeglats också på nationalstaterna och deras politik. Att locka företagsverksamhet och guld värda arbetsplatser till sitt område, den s.k. konkurrensförmågan, har blivit en av de viktigaste uppgifterna för regeringarna. Utvecklingen har inte enbart varit positiv. Handelsorganisationen WTO har fått till stånd endast ett litet fåtal världsomfattande gemensamma spelregler. En otyglad 07 20

8 08 20 världsomfattande konkurrens har sålunda lett till många ur medborgarnas synvinkel tvivelaktiga fenomen. Ett sådant är t.ex. social dumpning. Produkternas låga pris grundar sig i de fallen på kränkning av arbetarnas rättigheter och på ett svagt socialskydd. Många länder håller sina företag under armarna med stöd och subventioner som förvrider konkurrensen. I vissa länder använder man barnarbetskraft eller låter företagen förorsaka miljöförstöring. De flesta nationalekonomer betonar att en global ekonomi också behöver globala spelregler för att kunna verka på ett för medborgarna godtagbart sätt. Priserna har hållits stabila Globaliseringen har effektiverat produktionen av produkter och tjänster. En effektivare produktion anses på ett avgörande sätt ha bidragit till att inflationen, dvs. prisstegringen, har varit förvånansvärt obetydlig under hela 1990-talet. Arbetarna har nöjt sig med måttliga löneförhöjningar i rädsla för att förlora sina arbetsplatser. De små löneförhöjningarna och en skärpt konkurrens har å sin sida tvingat företagen att hålla priserna på sina produkter och tjänster på en lägre nivå. För Finlands del är en sådan här utveckling sällsynt. Vi var ännu i början av 1990-talet ett av länderna med den högsta prisnivån och inflationen slet sig lös med jämna mellanrum. Medlemskapet i den europeiska unionen och anslutningen till valutaunionen har tillsammans med globaliseringen i grunden förändrat den finländska inflationshistorien. Vår prisnivå har närmat sig de övriga länderna i Europeiska unionen. Finland är inte längre ett dyrt land utan priserna är efter europeiska förhållanden närmast på medelnivå. Speciellt maten var tidigare betydligt dyrare hos oss än i de övriga europeiska länderna. Medlemskapet i EU sänkte matpriserna till ungefär mellaneuropeisk nivå och på den nivån har de också förblivit under de senaste åren. Inom livsmedels- och lantbruksproduktionen kan man dock inte tala om fria världsmarknader i samma skala som inom övriga branscher. Speciellt lantbruksproduktionen är fortfarande i många länder skyddad genom importrestriktioner, reglerad genom olika bestämmelser och subventionerad med skattemedel. Marknaderna för många livsmedel är visserligen världsomfattande. Ris kan ju importeras t.ex. från Indien. Handel och konkurrens är dock inte fria utan regleras t.ex. för Finlands del genom bestämmelser inom EU. Tack vare subventioneringen av lantbruket kan en lantbruksproducent sälja sina produkter åt konsumenten billigare än utan subventioner. Konsumenten som gläder sig över den billiga maten betalar en del av maträkningen med skattepengar som styrs till jordbruksunderstöden. Globaliseringen, internationaliseringen, går naturligtvis framåt också inom livsmedelsproduktionen, men inte utan problem. Den fria konkurrensen utan ansvarig övervakning har lett till matskandaler som rubbat konsumentens förtroende. Sådana har förekommit enbart i EU-länderna med jämna mellanrum de senaste åren. Galna ko-sjukan är kanske det grövsta exemplet på vart likgiltighet och försummad övervakning kan leda inom den effektivitetskrävande livsmedelsindustrin.

9 Uppgifter 1. Räkna upp fem produkter som du köpt under den gångna veckan. Tag reda på var de har tillverkats. beror på. Sök efter kommentarer om prisjämförelsen i tidningarna eller på deras webbsidor. Produkt Tillverkningsland ( ) 6. Leta under en veckas tid i ekonomiska facktidskrifter eller på tidningarnas ekonomisidor efter nyheter som berör samarbete, fusioner eller företagsköp osv. mellan finländska och utländska företag. Vilka orsaker framläggs till detta? (Kostnadsbesparing? Marknadsfördel? Synergifördel? Osv.) 2. Vilka faktorer påverkar ditt köpbeslut då du köper en skjorta (numrera i viktighetsordning) ett fördelaktigt pris "dagens mode" tillverkad i Finland tillverkad utan användande av barnarbetskraft skjortan är av god kvalitet skjortan går att använda i många sammanhang ingen annan har en likadan 3. Välj din egen matkorg utifrån livsmedelsaffärernas specialerbjudanden. Vilka faktorer påverkade ditt köpbeslut? 7. Telekommunikationsbranschen är en av de snabbast växande branscherna. Följ med vad tidningarna skriver om och vilka förklaringar de ger till telekomföretagens kursutveckling. 8. Välj ut några av följande länder dit också finländska företag har flyttat sin verksamhet. Diskutera vilka fördelar företaget har fått av utflyttningen. Vilka nya utmaningar och svårigheter kan företaget stöta på i ifrågavarande land? a) Estland b) Sverige c) Ryssland d) Kina Vilka slags varor kan köpas också via tidningarnas webbsidor? Diskutera på vilket sätt det här står i samband med internationaliseringen av ekonomin. 5. Studera den senaste prisjämförelsen som gjorts av Konsumentverket. Tag reda på var produkterna är tillverkade och diskutera vad prisskillnaderna 9. Leta i någon tidning efter en intervju med en företagsledare. Vilka är hans synpunkter på internationaliseringen och utsikterna för hans företag? 10. Studera företagens bokslut som brukar publiceras på tidningarnas ekonomisidor under våren och tag reda på till vilka länder de utvidgat sin verksamhet. Hittar du något företag som verkar enbart i Finland?

10 10 20 arbetsmarknaden Tidningarnas eller online-tjänsternas arbetsplatsannonser ger en bra bild av arbetsmarknaden och efterfrågan på arbetskraft. En snabb blick på dessa berättar genast hurudana arbetstagare som för tillfället är eftersökta. Vissa tecken på globaliseringen av arbetsmarknaden kan skönjas även här. Allt oftare är annonsen helt på engelska eller så är arbetsplatsen någon annanstans än i Finland. Efterfrågan på arbetskraft är beroende av företagens, statens, kommunernas och ämbetsverkens behov. Utbudet på arbetsmarknaden består av alla dem som söker ett jobb. Bland dem kan det finnas såväl arbetslösa som sådana som vill byta arbetsplats. Arbetsmarknaden i Finland var under hela 1990-talet mycket obalanserad. Det fanns inte tillräckligt med lediga arbetsplatser. En stor del av de arbetssökande hittade ingen arbetsplats trots flera års sökande och arbetslösheten var exceptionellt stor.

11 I en normal och önskad situation är de stadigvarande arbetslösas antal litet. De flesta arbetssökande hittar en arbetsplats efter några månader. När den arbetssökande hittar en lämplig arbetsplats gör han ett arbetsavtal med arbetsgivaren. I detta avtal kommer man överens om, förutom lönen, också mycket annat som hör ihop med arbetsförhållandet, såsom arbetstidens längd, semestern, övertidsersättningar, pensionsförmåner, eventuella kurser och avslutandet av arbetsförhållandet. Många punkter i arbetsavtalet är stadgade i branschens allmänna avtal och den enskilda arbetstagaren kan inte påverka dem i högre grad. Arbetsmarknadsorganisationerna har tillsammans kommit överens om dessa förmåner. Arbetsmarknaden är hos oss fortfarande mycket nationell. När Finland blev medlem av Europeiska unionen och det blev fritt för envar att söka jobb inom hela EU-området, var man rädd för att utländsk arbetskraft skulle översvämma landet. Så skedde trots allt ändå inte. Tvärtom har finländare sökt och fått arbete i bl.a. Norge. Effekterna av globaliseringen och internationaliseringen på arbetsmarknaden kan dock inte förnekas. Till globaliseringens natur hör att arbetsplatserna flyttas dit där arbetet utförs billigast, dvs. oftast till något utvecklingsland. Speciellt lågutbildade och lågavlönade arbetstagare hotas av att få sina arbetsplatser indragna. Arbetets förmånlighet avgörs dock inte enbart av lönenivån och arbetskostnaderna. Viktig är också arbetets effektivitet eller produktivitet men också sådant som närheten till marknaderna, ekonomins grundstruktur med dess informations- och godstransportförbindelser, beskattning, utbildning, socialskydd är avgörande faktorer. Lönerna är låga i utvecklingsländer men här saknas andra viktiga faktorer. Undersökningar har visat att utvecklingsländerna inte har tagit arbetsplatser av industriländerna i den utsträckning man har trott. I praktiken har också finländska företag lika ofta flyttat över sin produktion till länder med hög lönenivå, som till länder med en lägre. Ett problem på arbetsmarknaden är att de nya arbetsplatserna är mera krävande och förutsätter kunnande och utbildning, som de som blivit arbetslösa från de gamla arbetsplatserna inte har. Som en följd härav har det uppstått en situation där det fortfarande råder stor arbetslöshet men samtidigt brist på arbetskraft i de framgångsrika branscherna. En ny värld Informationsteknologins utveckling tillsammans med globaliseringen håller också på att skapa en värld med nya former av arbete. Livslånga arbetsförhållanden blir allt sällsyntare. I stället får vi korta arbetsförhållanden, mera deltidsarbete, kortjobb, projektbaserade arbetsuppgifter, distansarbete osv. En stor del av finländarna får också sysselsätta sig själva Gamla försvinner, nya kommer i stället Under depressionen på 1990-talet försvann nästan en halv miljon arbetsplatser som en följd av strukturomvandlingen, t.ex. en stor del av arbetsplatserna inom bankbranschen. En del av arbetsplatserna flyttades över till länder med lägre lönenivå, som t.ex. Estland. Men samtidigt skedde en motsatt utveckling, då företag som haft framgång i den globala konkurrensen anställde ny arbetskraft. Ett bra exempel på detta är alla nya arbetsplatser som telekommunikationsbranschen kunnat erbjuda.

12 12 20 De globala företagen strävar efter att organisera sin verksamhet nätverksmässigt: olika skeden i produktionen utförs i olika delar av världen. Sådana företag behöver också rörligare, mera internationellt inriktade arbetstagare. Allt oftare råkar en arbetstagare ut för att den följande arbetskommenderingen är i något annat land än hemlandet. I internationellare företag har det skett redan länge. En förutsättning för en chefspost är beredskap till cirkulation i företagets enheter i olika länder. De här utvecklingstrenderna betyder också att arbetsmarknadsorganisationernas roll förändras. På grund av arbetets differentiering blir det allt svårare att förhandla sig fram till täckande och allmängiltiga avtal. Det är svårt att förutspå om arbetsmarknadsorganisationernas betydelse kommer att öka eller minska. Det är en öppen fråga om företagens internationalisering leder till arbetsavtal som täcker hela Europeiska unionen eller kanske hela världen och till en internationalisering av arbetsmarknaderna, eller om riktningen blir den motsatta, att förhandlingarna om arbetsvillkoren flyttas ned till företagsnivå och blir en sak mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Uppgifter 1. Studera arbetsplatsannonser: a) På vilket sätt syns internationaliseringen i annonserna? b) Till vilka andra länder än Finland söker man arbetstagare? c) Gör en förteckning över branscher och arbetsuppgifter som geografiskt sett kan vara belägna nästan var som helst (distansarbete). 2. Följ med vad tidningarna skriver om beslut på arbetsmarknaden. Vilka synpunkter på internationaliseringen, t.ex. den internationella konkurrenskraften, för arbetsmarknadsorganisationerna fram? Gör en förteckning på arbetsgivarnas argument och en på arbetstagarnas. 3. Leta i tidningen reda på en nyhet som behandlar fusionen av ett finländskt företag med ett utländskt. Vilka är arbetstagarnas åsikter om fusionen. Organisera i klassen ett "arbetsplatsmöte" där företagsledningen reder ut orsakerna till fusionen. En del elever representerar arbetstagarna, en del företagsledningen (produktionschefen, marknadsföringschefen, personalchefen). Också pressen kan vara på plats och göra en nyhetsnotis om saken på klassens anslagstavla. 4. Det finns omkring utlänningar i Finland. Sök i tidningen efter nyheter om deras arbetssituation i Finland. Vilka problem och vilka positiva saker tas upp? 5. Tag ståndpunkt till följande påståenden: "Finlands framgång förutsätter en större import av utländsk arbetskraft än förut." "Internationaliseringen betyder att en del av den arbetsföra arbetskraften förblir bestående arbetslös eller är dömd till lågavlönat 'working poor'-arbete". Eleverna delar upp sig i fyra grupper efter sina åsikter: + + Helt av samma åsikt! + I viss mån av samma åsikt. - I viss mån av olika åsikt. - - Helt av olika åsikt! Varje grupp får i tur och ordning framföra sina åsikter. Eleverna har möjlighet att under diskussionen byta grupp om de ändrar åsikt i någon fråga.

13 13 20 finansieringsmarknaden Finansieringsmarknaden är ett gemensamt begrepp för institutioner som förmedlar pengar från någon som har dem till någon som inte har. På finansieringsmarknaden rör sig pengarna från institutioner eller individer som idkar placeringsverksamhet till sådana som är i behov av pengar. Dessa institutioner kallas för marknader, därför att till finansieringen alltid hör ett pris som bestäms av lagen om tillgång och efterfrågan. På penningmarknaden rör sig många aktörer. Här finns bankdirektörer, deponenter, låntagare. Här finns börsmäklare, börsanalytiker, valutadealers och marknadsekonomer. Här finns förmedlare av värdepapper, dvs. företag och organisationer som säljer aktier och skuldsedlar. Här finns stora institutioner som placerar, såsom banker, försäkringsbolag och pensionsfonder och vanliga medborgare eller privatplacerare. Dessutom finns det placeringsfonder och företag som specialiserar sig på förvaltning av egendom, s.k. portföljförvaltare osv.

14 Det här verkar mycket invecklat. Man kan dock urskilja vissa elementära skeenden inom finansieringen. För det första kan finansieringen skötas genom mellanhänder. De viktigaste förmedlarna är bankerna. Deras verksamhet baserar sig på att en del människor uppskjuter konsumtionen eller m.a.o sparar sina pengar och vill deponera dem på ett tryggt sätt. För dem är banken en depositionsanstalt. En del har behov av medel, t.ex. för köp av bostad. De behöver lån, som beviljas av banken. För dem är banken en kreditanstalt. Men finansiering kan ske också direkt, utan mellanhänder. Så sker t.ex. när ett aktiebolag behöver kapital för investeringar och föranstaltar en aktieemission. Det sätter ut aktier till försäljning, vilka köps av placerare. Till åtskillnad från bankerna som är förmedlare av främmande kapital, finansierar aktieplacerarna företagen med eget kapital och blir samtidigt delägare av företaget. Värdepapperen kan också vara föremål för handel på finansieringsmarknaden även efter emissionen. För det ändamålet finns det börser. I vanliga fall går börshandeln till så att placeraren ger sin mäklare till uppgift att köpa eller sälja värdepapper. Nuförtiden är börserna sällan fysiska handelsplatser, utan deras verksamhet sker via datorer och telenätverk

15 Alla är med på finansmarknaden I praktiken är vi alla aktörer på finansmarknaden: vi gör eller tar emot kontoöverföringar, vi är deponenter, låntagare, aktieplacerare. Den största delen av finansieringsverksamheten sker via bankerna. Bankerna är sålunda en viktigare del av finansvärlden än t.ex. korvkioskerna. I dem förvandlas depositionerna till krediter. Dessutom skulle den moderna ekonomin inte fungera utan bankernas penningtransaktioner. För att bankväsendet skall fungera krävs att allmänheten känner förtroende för det. Allmänheten måste vara säker på att bankerna skall kunna sköta sina förbindelser, m.a.o. vid behov kunna betala tillbaka depositioner. Det viktigaste skälet till bankstödet under depressionen var just tryggandet av förtroendet. Om förtroendet krossas tömmer deponenterna sina konton, bankerna faller omkull och hela ekonomin råkar i kris. Under den senaste tiden har bankerna varit föremål för hård kritik då den vanliga kunden har varit tvungen att stå i långa köer vid kassorna för att sköta sina angelägenheter. I diskussionen har man ofta glömt bort att Finlands betalningssystem hör till de effektivaste i världen. I många andra länder används t.ex. inte kontotransaktioner i samma skala som hos oss. Också användandet av bankoch kreditkort är vanligt hos oss medan i många konservativare länder betalningar sköts med ett trögt checksystem. Den nyaste landvinningen inom bankteknik är användandet av Internet. Via Internet kan man nuförtiden sköta nästan alla bankangelägenheter. Under de senaste åren har bankernas ställning på finansieringsmarknaden försvagats. Orsaken är att bankdepositionernas betydelse som placeringsobjekt relativt sett minskat. I stället har börsen blivit ett viktigt sätt att spara. Inom nationalekonomin är börsen en kanal för noterade företag att få tillgång till sparmedel. Företagen kan öka sitt kapital genom skuldpapper eller aktier. Det finns två grundtyper av börssparare eller -placerare: enskilda människor och stora institutionaliserade placerare. Placerandet kan ske direkt i vissa värdepapper som t.ex. Nokia- eller Soneraaktier eller indirekt genom anskaffande av fondandelar. Placeringsfonderna samlar kapital som placeras i olika objekt. Placeringsfonderna skiljer sig från varandra genom riskbenägenheten. Endel fonder undviker risker och placerar t.ex. i statsobligationer, andra tar avsiktligt en större risk genom att placera i högteknologiföretag. Börsen är den finansieringsinstitution där integrationen av den internationella ekonomin syns bäst. Börserna är globalt sammanflätade med varandra. Så kan t.ex. en finans- eller valutakris i Brasilien försvaga de amerikanska bankernas och företagens resultatutsikter eftersom de har betydande affärsverksamhet med Brasilien. Försvagandet av utsikterna återspeglas genast på börskurserna i New York. Indirekt påverkar det här också börsen i Helsingfors. Det beror delvis på en börspsykologisk lämmeleffekt. Delvis beror det också på att börskurserna är en barometer för nationalekonomin. Då USA har världens starkaste nationalekonomi påverkar en förväntad försvagning av tillväxten där också utsikterna för de finländska börsföretagen. Börsens internationalisering märks också på de stora bolagens ägoförhållande. Utländska aktieägare, försäkringsbolag och pensionsfonder, äger t.ex. tre fjärdedelar av Nokias aktiestam. De stora amerikanska och andra utländska institutionella ägarnas roll är stor när det gäller övervakningen av de finländska börsföretagens ledning och styrandet av ägarna (corporate governance). Å ena sidan krävs det sträng resultatdisciplin, å andra sidan sporras företagsledning och nyckelpersoner på olika sätt, t.ex. genom optioner, som ger dem möjlighet att köpa företagets aktier till ett fördelaktigt pris. Emu, euro, euroområde Euron blir användbar som kontantbetalningsmedel först år På finansieringsmarknaden och inom penningpolitiken är den redan ett faktum. Den finländska marken är bara en av eurons existensformer. Den europeiska centralbanken ECB för en gememsam penningpolitik och Finland har inte längre någon egen räntenivå. Sålunda påverkas räntan inte mera av händelser på arbetsmarknaden eller av budgetpolitiken, såsom var fallet ännu för några år sedan då penningpolitiken fördes på den nationella arenan

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp

ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp ekonomi- kunskap med dagstidningens hjälp Frågorna har sammaställts av Petrus Liukkonen och Tuomas Hyttinen. ekonomiska begrepp Sök reda på ekonomiska begrepp vars betydelse är oklar för dig. Red ut vad

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN

Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN Allra först vill jag tacka för att man bett även finansministeriet framföra ett inlägg vid seminariet. Den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11

EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 EKONOMIGURU TÄVLINGEN 15.1.2014 KL 9-11 TÄVLINGSFRÅGOR OCH MODELLSVAR 1) Ekonomiguruland är en självständig stat. Tabellen innehåller siffror som beskriver statens utveckling 2013 2014. Ange om påståendena

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Bedömare som i dag vill fördela "skulden" för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar.

Bedömare som i dag vill fördela skulden för krisen mellan olika aktörer bör därför inte glömma bort de utländska långivarnas missbedömningar. DN DEBATT: "Domedagsprofetiorna kommer för tidigt". Assar Lindbeck och Dan Lindbeck analyserar den asiatiska finanskrisen: Västländernas skuld får inte glömmas bort. Asiatiska företag och banker har underskattat

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Ekonomiguru 2012, 18 januari 2012 kl. 9 11

Ekonomiguru 2012, 18 januari 2012 kl. 9 11 Ekonomiguru 0, 8 januari 0 kl. 9. Kombinera rätt ( poäng) a) Förena med en linje räntan på 0-års obligationslån med rätt land Tyskland Grekland Italien b) Förena med rätt ränta ECB:s styrränta mån. Euribor

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Provet i samhällslära 15.9.2008 - svarsförslag

Provet i samhällslära 15.9.2008 - svarsförslag Provet i samhällslära 15.9.2008 - svarsförslag 1. Hur är uppgifterna för den utrikespolitiska ledningen fördelade mellan olika statliga organ? Enligt grundlagen leds Finlands utrikespolitik av presidenten

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (6) ENKÄT OM UTLÄNDSKA FORDRINGAR OCH SKULDER VID SLUTET AV 2009 (SVA -ÅRSENKÄT 2009): RAPPORTERINGS INNEHÅLL 1 Allmänt... 2 2 Användaruppgifter... 2 3 Enkätens uppbyggnad... 3 3.1 Basuppgifter... 3

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Mitt säkra kort. Förord

Mitt säkra kort. Förord Mitt säkra kort Förord Instruktionerna som du nu kommer att läsa fungerar förutsatt att du följer dem till punkt och pricka. Du kommer att tjäna från 10.000 till över 100.000 kronor per månad beroende

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer