synpunkter på globaliseringen

Transkript

1 halavaara hulkko mäkilä ritvos synpunkter på globaliseringen tidningarna i ekonomiundervisningen

2 02 20 Globaliseringen, en världsomspännande ekonomi, har i dess nuvarande betydelse blivit aktuell först under de senaste åren. Forskare över hela världen dryftar globaliseringens betydelse och åt vilket håll den ekonomiska utvecklingen i världen går. Detsamma försöker också tidningarna reda ut. Tidningarna för in det verkliga livet i ekonomiundervisningen. De berättar dagligen vad teorin i läroböckerna betyder för företagsvärlden och den vanliga människan. Den här publikationen är i huvudsak riktad till lärare i ekonomi. Avsikten med den är att reda ut på vilket sätt globaliseringen kan behandlas i undervisningen. I samband med varje kapitel finns förslag till uppgifter av vilka läraren kan välja ut de som passar bäst för högstadiet, gymnasiet och annan utbildning av andra grad. Kristiina Ritvos är direktör för Sanoma Oy:s Journalistskola och Kustaa Hulkko ekonomisk redaktör vid Kauppalehti. Lektorerna i historia och samhällslära Sari Halavaara och Leena Mäkilä har sammanställt de pedagogiska avsnitten. Intressanta studieresor i den globaliserade ekonomin! Tidningarnas Förbund Verksamheten för Tidningen i Skolan För läsaren Innehåll: 1. Introduktion 2. Marknaderna för varor och tjänster 3. Arbetsmarknaden 4. Finansieringsmarknaden 5. Välfärdssamhället och den ekonomiska politiken i den globaliserade ekonomin

3 Introduktion Ekonomin finns överallt När man öppnar sin tidning vid frukostbordet eller besöker tidningens webbsidor via Internet kan man inte undgå att stöta på frågor som berör ekonomi. Ekonomin behandlas på alla avdelningar. Ledarartiklarna tar ställning till den ekonomiska politiken: kan skatterna sänkas? De lokala nyheterna tar upp hemkommunens budget: räcker pengarna till för hälsovården? På konsumentsidorna jämförs priserna i hemlandet och utomlands: vad kostar Coca-Colan i Helsingfors och Bryssel? På politiksidorna utvärderas de kommande inkomstpolitiska besluten: hur mycket stiger lönerna? Kultursidorna skriver om författarstipendier och prisnivån på konstauktioner osv. osv. Vi är marknadsekonomin Pengar, varor och tjänster, arbete, konsumtion, beskattning de ekonomiska fenomenen tränger igenom på livets alla områden och berör alla. I marknadsekonomin är alla ekonomiska aktörer.

4 04 20 Samma person kan ha många olika roller. Var och en är konsument. Endel är producenter eller arbetare, endel arbetslösa. Mången bankkund är samtidigt deponent och låntagare. Allt fler är aktiesparare direkt eller via någon fond, m.a.o. ägare eller placerare. Det brukar sägas att konsumenten är kung i marknadsekonomin valmöjligheternas samhälle. Trots det väger allas ord inte lika mycket i nationalekonomin, den ekonomiska makten är ojämnt fördelad. Storföretagen har mera makt än de mindre. En som äger mycket aktier har större makt i ett företag än en småplacerare. Å andra sidan kan ett fackförbund som representerar en liten men viktig nyckelgrupp påverka inkomstfördelningen mera än en stor mängd arbetslösa. Den globala marknadsekonomin Vi har vant oss vid att betrakta ekonomin som nationalekonomi och tänker ofta på den som en inhemsk enhet, som styrs av myndigheterna med hjälp av nationell ekonomisk politik. Å andra sidan uppfattar vi traditionellt världsekonomin som bestående av skilda nationalekonomier som idkar handel med varandra och är varandras fordringsägare och gäldenärer, men som skiljs åt av den nationella valutan, gränskontrollen och andra hinder för varuutbytet. På den här tankemodellen baserar sig också de flesta grundbegreppen inom nationalekonomin. Statistikerna räknar fortfarande ut Finlands handelsbalans dvs. skillnaden mellan värdet på exporten och importen. Likaså bokförs också bytesbalansen, som talar om hur mycket utlandsskulden har ökat. Också inflationen, eller ökningen av prisnivån, beräknas skilt för varje land. Den nutida marknadsekonomin motsvarar egentligen ändå inte den här bilden. Nationalekonomierna har smultit ihop eller integrerats med varann. Många tidigare viktiga nationella murar har raserats eller åtminstone blivit lägre. Den spelplan som storföretagen inom handel, industri och finansiering tävlar med varandra på, är hela jordklotet. Finland är medlem i den europeiska unionen (EU) och dess ekonomiska och monetära union (EMU). Avsikten med den inre marknaden inom EU är att trygga arbetskraftens och kapitalets fria rörlighet från ett land till ett annat och en fri handel med varor och tjänster över de olika medlemsländernas gränser. EMU:s gemensamma valuta, euro, är redan en verklighet även om vi använder marken som kontantvaluta ända fram till år Någon nationell räntenivå existerar inte längre utan räntan bestäms gemensamt för hela euroområdet. Ett motsvarande förenhetligande kan väntas även gällande prisnivån något som man redan kan skönja tecken på. Den ekonomiska integrationen är i full gång också utanför den europeiska unionen. De flesta länder i världen öppnar dörrarna för konkurrens och utländska investeringar och avskaffar marknadsregleringarna. Åtminstone strävar man i den här riktningen.

5 Det har uppkommit en ny term: globalisering. Med det menar man ett världsekonomiskt system där marknaderna har integrerats och de internationella storföretagen blivit maktfaktorer. Nationalstaternas ställning som reglerare och maktutövare inom ekonomin har däremot försvagats. Erfarenheterna av och synen på globaliseringen har varit motsägande. Å ena sidan anses det att den gynnar ekonomins tillväxt och effektivitet. T.ex. den finländska konsumenten drar nytta av världshandelns liberalisering då han kan köpa produkter fördelaktigt från andra sidan jordklotet. Finländska företag gynnas av globaliseringen då de fritt kan exportera produkter och fritt kan grunda dotterbolag i främmande länder. Friheten och effektiviteten har dock sina skuggsidor. Konkurrensen om billig arbetskraft med utvecklingsländerna hotar arbetsplatserna för de lägre utbildade i de rika länderna och fördjupar uppdelningen av befolkningen i A- och B-klass. Den som köper produkter från utvecklingsländer måste också ställa sig frågan om det billiga priset beror på arbetarnas svältlöner eller rentav på användandet av barnarbetskraft. Motfrågan mot denna moraliska kritik är dock: är det bättre att arbetarna i utvecklingsländerna är helt utan arbete? Finns det alternativ till globaliseringen? Enligt många experter är svaret nej. Lika enhällig är man om att det krävs nya former av internationellt samarbete för att mildra mindre önskade effekter av globaliseringen. Det har framlagts förslag om att det i FN:s regi borde grundas ett ekonomiskt säkerhetsråd, som skulle skapa mer solidariska modeller än de nuvarande för att lösa problemen i utvecklingsländerna. Uppgifter 1. Leta i tidningen efter en nyhet som berör globaliseringen. Fundera över hur den påverkar ditt liv. 2. Sök upp engelska lånord på ekonomisidorna. Tag reda på vad de betyder på svenska. 3. Internationella ekonomiska avtal och samarbetsorgan är t.ex.: Ecofin, Opec, Nafta, Apec, G7-länderna, G20-länderna, WTO, IMF, OECD, Världsbanken, UNCTAD. Tag parvis reda på vad de betyder. 4. Sök i tidningarnas nätarkiv efter nyheter som berör globaliseringen och dess effekter på utvecklingsländerna. Diskutera på basis av nyheterna och artiklarna t.ex. följande ämnen: "Som en följd av globaliseringen blir de rika rikare och de fattiga fattigare." "De etiska värdena glöms bort i den globala ekonomin." "De internationella storföretagen dominerar världsekonomin." I diskussionen kan eleverna också tilldelas roller. En del kan representera utvecklingsländerna, en del industriländerna. 5. Gör ett förslag för ett WTO-möte om etiska spelregler för den internationella ekonomin. 6. Det gemensamma namnet för EU:s finansministerier är Ecofin. Det håller möten åtminstone en gång i månaden. Sök i tidningarna eller tidningarnas nätarkiv efter nyheter som berör Ecofin. Diskutera på vilket sätt där fattade beslut eller förslag kan påverka Finlands nationalekonomi Leta i tidningen efter uttalanden av Finlands finansminister rörande ämnen som behandlats på ett Ecofin-möte. Begrunda saken under timmen. Vid behov kan ni skicka e-post till ministern med åsikter och frågor osv. 8. Följ med en tidningsdiskussion om Kinas eller Rysslands ställning i världsekonomin. Vilka åsikter om deras medlemskap i WTO har framlagts av representanter för olika länder.

6 06 20 marknaden för varor och tjänster Asiatiska joggingskor, amerikanska farmarbyxor och italiensk spagetti är bekanta och vardagliga konsumtionsvaror för varje finländare. De berättar om det ofrånkomliga faktumet att globaliseringen har nått även Finland. Ett av globaliseringens viktigaste kännetecken är ökningen av den internationella handeln. Därför konsumeras varorna allt oftare i ett annat land än där de har producerats. Globaliseringen har under de senaste åren fått ny fart genom datoriseringen och Internetförbindelserna. Via datorskärmen har finländarna fått fönster öppnade mot marknader över hela jordklotet. I rutan kan man läsa utländska tidningar, beställa böcker från amerikanska nätboklådor eller beställa hotellrum i England. Internet sammanför köparen och säljaren snabbare och enklare än förut.

7 Globaliseringen är trots allt inget nytt fenomen. Internationaliseringen av marknaderna för varor och tjänster har pågått i alla tider. T.ex. fenicierna idkade internationell handel redan före Kristi födelse och transporterade varor på Medelhavet från ett land till ett annat. Redan i slutet av 1800-talet kunde man skönja de första tecknen på en begynnande världsekonomi. I den hade Europa en central ställning. Den globala ekonomin har sedan dess utvecklats kraftigt men inte alltid rätlinjigt. Följden av depressionen i slutet av 1800-talet var en våg av protektionism. Staterna skyddade sig mot den internationella handeln genom tullar och andra handelshinder. Dessa hinder har man sedan under 1900-talet försökt avskaffa, ibland med större och ibland med mindre framgång talet var ur denna synpunkt speciellt framgångsrikt. Inom nationalekonomin talar man om globaliseringens andra omgång. Internationaliseringen var under det senaste decenniet starkt företagsdriven. Vid millennieskiftet verkade uppskattningsvis hälften av världens industriföretag inom globalekonomin, m.a.o. konkurrerade de på världsomfattande marknader. Utvecklingen av globaliseringen i Finland har under de senaste åren varit speciellt snabb. Det är på sätt och vis naturligt då näringslivet hos oss länge levde ett mera skyddat liv än i många andra europeiska länder. Nu börjar dock internationaliseringen av de finländska företagen, enligt forskare, småningom kunna klara en jämförelse med andra europeiska företag. Skogsindustrin och många företag inom metallbranschen har vant sig vid att verka på världsmarknaderna sedan flera årtionden tillbaka. Under 1990-talet fick även de flesta andra branscher uppleva samma sak. I spetsen på globaliseringen har av naturliga skäl gått företag inom högteknologibranschen. Kommunikationsteknologiföretaget Nokia har visat sig vara en sannskyldig komet bland våra internationella företag. Dess utveckling från ett inhemskt mångbranschföretag till ett internationellt teknologiföretag har skett under en förhållandevis kort tid på 1990-talet. I Nokias kölvatten har många andra företag specialiserat sig på produktion av högteknologi. Tjänsterna internationaliseras Inom servicebranschen har globalekonomin framskridit långsammare. Produktionen av tjänster ansågs länge vara riktad enbart till hemmamarknaderna. Man var alltså av den åsikten att en producent av tjänster kunde verka endast i omedelbar närhet till konsumenten. Den här uppfattningen har föråldrats i takt med att det grundats internationella storföretag inom servicebranschen. Det finns många exempel på globaliseringen inom servicebranscherna. Vi kan dagligen läsa i tidningarna om bankfusioner över nationsgränserna. De berör inte bara Finland och de nordiska länderna utan hela Europa. Utvecklingen är likadan inom många andra servicebranscher städningen, avfallshanteringen, hotellbranschen, försäkringsbranschen företagen utvidgas utöver de nationella gränserna. T.ex. det franska företaget Sodexho sköter nu finländsk arbetsplatsmathållning. Vissa busslinjer i huvudstadsregionen har under de senaste åren skötts av såväl ett svenskt som ett skotskt bolag. Den snabba utvecklingen av informationsteknologin står bakom företagens globalisering under de senaste åren. Den har tvingat företagen till nytänkande i sättet att organisera sin verksamhet och produktion. En av följderna har varit samarbete i olika former och på olika plan, s.k. nätverksekonomi, där samarbetspartners söks och byts flexibelt allt efter påkommande behov. Mindre önskade effekter Internationaliseringen av företagen har återspeglats också på nationalstaterna och deras politik. Att locka företagsverksamhet och guld värda arbetsplatser till sitt område, den s.k. konkurrensförmågan, har blivit en av de viktigaste uppgifterna för regeringarna. Utvecklingen har inte enbart varit positiv. Handelsorganisationen WTO har fått till stånd endast ett litet fåtal världsomfattande gemensamma spelregler. En otyglad 07 20

8 08 20 världsomfattande konkurrens har sålunda lett till många ur medborgarnas synvinkel tvivelaktiga fenomen. Ett sådant är t.ex. social dumpning. Produkternas låga pris grundar sig i de fallen på kränkning av arbetarnas rättigheter och på ett svagt socialskydd. Många länder håller sina företag under armarna med stöd och subventioner som förvrider konkurrensen. I vissa länder använder man barnarbetskraft eller låter företagen förorsaka miljöförstöring. De flesta nationalekonomer betonar att en global ekonomi också behöver globala spelregler för att kunna verka på ett för medborgarna godtagbart sätt. Priserna har hållits stabila Globaliseringen har effektiverat produktionen av produkter och tjänster. En effektivare produktion anses på ett avgörande sätt ha bidragit till att inflationen, dvs. prisstegringen, har varit förvånansvärt obetydlig under hela 1990-talet. Arbetarna har nöjt sig med måttliga löneförhöjningar i rädsla för att förlora sina arbetsplatser. De små löneförhöjningarna och en skärpt konkurrens har å sin sida tvingat företagen att hålla priserna på sina produkter och tjänster på en lägre nivå. För Finlands del är en sådan här utveckling sällsynt. Vi var ännu i början av 1990-talet ett av länderna med den högsta prisnivån och inflationen slet sig lös med jämna mellanrum. Medlemskapet i den europeiska unionen och anslutningen till valutaunionen har tillsammans med globaliseringen i grunden förändrat den finländska inflationshistorien. Vår prisnivå har närmat sig de övriga länderna i Europeiska unionen. Finland är inte längre ett dyrt land utan priserna är efter europeiska förhållanden närmast på medelnivå. Speciellt maten var tidigare betydligt dyrare hos oss än i de övriga europeiska länderna. Medlemskapet i EU sänkte matpriserna till ungefär mellaneuropeisk nivå och på den nivån har de också förblivit under de senaste åren. Inom livsmedels- och lantbruksproduktionen kan man dock inte tala om fria världsmarknader i samma skala som inom övriga branscher. Speciellt lantbruksproduktionen är fortfarande i många länder skyddad genom importrestriktioner, reglerad genom olika bestämmelser och subventionerad med skattemedel. Marknaderna för många livsmedel är visserligen världsomfattande. Ris kan ju importeras t.ex. från Indien. Handel och konkurrens är dock inte fria utan regleras t.ex. för Finlands del genom bestämmelser inom EU. Tack vare subventioneringen av lantbruket kan en lantbruksproducent sälja sina produkter åt konsumenten billigare än utan subventioner. Konsumenten som gläder sig över den billiga maten betalar en del av maträkningen med skattepengar som styrs till jordbruksunderstöden. Globaliseringen, internationaliseringen, går naturligtvis framåt också inom livsmedelsproduktionen, men inte utan problem. Den fria konkurrensen utan ansvarig övervakning har lett till matskandaler som rubbat konsumentens förtroende. Sådana har förekommit enbart i EU-länderna med jämna mellanrum de senaste åren. Galna ko-sjukan är kanske det grövsta exemplet på vart likgiltighet och försummad övervakning kan leda inom den effektivitetskrävande livsmedelsindustrin.

9 Uppgifter 1. Räkna upp fem produkter som du köpt under den gångna veckan. Tag reda på var de har tillverkats. beror på. Sök efter kommentarer om prisjämförelsen i tidningarna eller på deras webbsidor. Produkt Tillverkningsland ( ) 6. Leta under en veckas tid i ekonomiska facktidskrifter eller på tidningarnas ekonomisidor efter nyheter som berör samarbete, fusioner eller företagsköp osv. mellan finländska och utländska företag. Vilka orsaker framläggs till detta? (Kostnadsbesparing? Marknadsfördel? Synergifördel? Osv.) 2. Vilka faktorer påverkar ditt köpbeslut då du köper en skjorta (numrera i viktighetsordning) ett fördelaktigt pris "dagens mode" tillverkad i Finland tillverkad utan användande av barnarbetskraft skjortan är av god kvalitet skjortan går att använda i många sammanhang ingen annan har en likadan 3. Välj din egen matkorg utifrån livsmedelsaffärernas specialerbjudanden. Vilka faktorer påverkade ditt köpbeslut? 7. Telekommunikationsbranschen är en av de snabbast växande branscherna. Följ med vad tidningarna skriver om och vilka förklaringar de ger till telekomföretagens kursutveckling. 8. Välj ut några av följande länder dit också finländska företag har flyttat sin verksamhet. Diskutera vilka fördelar företaget har fått av utflyttningen. Vilka nya utmaningar och svårigheter kan företaget stöta på i ifrågavarande land? a) Estland b) Sverige c) Ryssland d) Kina Vilka slags varor kan köpas också via tidningarnas webbsidor? Diskutera på vilket sätt det här står i samband med internationaliseringen av ekonomin. 5. Studera den senaste prisjämförelsen som gjorts av Konsumentverket. Tag reda på var produkterna är tillverkade och diskutera vad prisskillnaderna 9. Leta i någon tidning efter en intervju med en företagsledare. Vilka är hans synpunkter på internationaliseringen och utsikterna för hans företag? 10. Studera företagens bokslut som brukar publiceras på tidningarnas ekonomisidor under våren och tag reda på till vilka länder de utvidgat sin verksamhet. Hittar du något företag som verkar enbart i Finland?

10 10 20 arbetsmarknaden Tidningarnas eller online-tjänsternas arbetsplatsannonser ger en bra bild av arbetsmarknaden och efterfrågan på arbetskraft. En snabb blick på dessa berättar genast hurudana arbetstagare som för tillfället är eftersökta. Vissa tecken på globaliseringen av arbetsmarknaden kan skönjas även här. Allt oftare är annonsen helt på engelska eller så är arbetsplatsen någon annanstans än i Finland. Efterfrågan på arbetskraft är beroende av företagens, statens, kommunernas och ämbetsverkens behov. Utbudet på arbetsmarknaden består av alla dem som söker ett jobb. Bland dem kan det finnas såväl arbetslösa som sådana som vill byta arbetsplats. Arbetsmarknaden i Finland var under hela 1990-talet mycket obalanserad. Det fanns inte tillräckligt med lediga arbetsplatser. En stor del av de arbetssökande hittade ingen arbetsplats trots flera års sökande och arbetslösheten var exceptionellt stor.

11 I en normal och önskad situation är de stadigvarande arbetslösas antal litet. De flesta arbetssökande hittar en arbetsplats efter några månader. När den arbetssökande hittar en lämplig arbetsplats gör han ett arbetsavtal med arbetsgivaren. I detta avtal kommer man överens om, förutom lönen, också mycket annat som hör ihop med arbetsförhållandet, såsom arbetstidens längd, semestern, övertidsersättningar, pensionsförmåner, eventuella kurser och avslutandet av arbetsförhållandet. Många punkter i arbetsavtalet är stadgade i branschens allmänna avtal och den enskilda arbetstagaren kan inte påverka dem i högre grad. Arbetsmarknadsorganisationerna har tillsammans kommit överens om dessa förmåner. Arbetsmarknaden är hos oss fortfarande mycket nationell. När Finland blev medlem av Europeiska unionen och det blev fritt för envar att söka jobb inom hela EU-området, var man rädd för att utländsk arbetskraft skulle översvämma landet. Så skedde trots allt ändå inte. Tvärtom har finländare sökt och fått arbete i bl.a. Norge. Effekterna av globaliseringen och internationaliseringen på arbetsmarknaden kan dock inte förnekas. Till globaliseringens natur hör att arbetsplatserna flyttas dit där arbetet utförs billigast, dvs. oftast till något utvecklingsland. Speciellt lågutbildade och lågavlönade arbetstagare hotas av att få sina arbetsplatser indragna. Arbetets förmånlighet avgörs dock inte enbart av lönenivån och arbetskostnaderna. Viktig är också arbetets effektivitet eller produktivitet men också sådant som närheten till marknaderna, ekonomins grundstruktur med dess informations- och godstransportförbindelser, beskattning, utbildning, socialskydd är avgörande faktorer. Lönerna är låga i utvecklingsländer men här saknas andra viktiga faktorer. Undersökningar har visat att utvecklingsländerna inte har tagit arbetsplatser av industriländerna i den utsträckning man har trott. I praktiken har också finländska företag lika ofta flyttat över sin produktion till länder med hög lönenivå, som till länder med en lägre. Ett problem på arbetsmarknaden är att de nya arbetsplatserna är mera krävande och förutsätter kunnande och utbildning, som de som blivit arbetslösa från de gamla arbetsplatserna inte har. Som en följd härav har det uppstått en situation där det fortfarande råder stor arbetslöshet men samtidigt brist på arbetskraft i de framgångsrika branscherna. En ny värld Informationsteknologins utveckling tillsammans med globaliseringen håller också på att skapa en värld med nya former av arbete. Livslånga arbetsförhållanden blir allt sällsyntare. I stället får vi korta arbetsförhållanden, mera deltidsarbete, kortjobb, projektbaserade arbetsuppgifter, distansarbete osv. En stor del av finländarna får också sysselsätta sig själva Gamla försvinner, nya kommer i stället Under depressionen på 1990-talet försvann nästan en halv miljon arbetsplatser som en följd av strukturomvandlingen, t.ex. en stor del av arbetsplatserna inom bankbranschen. En del av arbetsplatserna flyttades över till länder med lägre lönenivå, som t.ex. Estland. Men samtidigt skedde en motsatt utveckling, då företag som haft framgång i den globala konkurrensen anställde ny arbetskraft. Ett bra exempel på detta är alla nya arbetsplatser som telekommunikationsbranschen kunnat erbjuda.

12 12 20 De globala företagen strävar efter att organisera sin verksamhet nätverksmässigt: olika skeden i produktionen utförs i olika delar av världen. Sådana företag behöver också rörligare, mera internationellt inriktade arbetstagare. Allt oftare råkar en arbetstagare ut för att den följande arbetskommenderingen är i något annat land än hemlandet. I internationellare företag har det skett redan länge. En förutsättning för en chefspost är beredskap till cirkulation i företagets enheter i olika länder. De här utvecklingstrenderna betyder också att arbetsmarknadsorganisationernas roll förändras. På grund av arbetets differentiering blir det allt svårare att förhandla sig fram till täckande och allmängiltiga avtal. Det är svårt att förutspå om arbetsmarknadsorganisationernas betydelse kommer att öka eller minska. Det är en öppen fråga om företagens internationalisering leder till arbetsavtal som täcker hela Europeiska unionen eller kanske hela världen och till en internationalisering av arbetsmarknaderna, eller om riktningen blir den motsatta, att förhandlingarna om arbetsvillkoren flyttas ned till företagsnivå och blir en sak mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Uppgifter 1. Studera arbetsplatsannonser: a) På vilket sätt syns internationaliseringen i annonserna? b) Till vilka andra länder än Finland söker man arbetstagare? c) Gör en förteckning över branscher och arbetsuppgifter som geografiskt sett kan vara belägna nästan var som helst (distansarbete). 2. Följ med vad tidningarna skriver om beslut på arbetsmarknaden. Vilka synpunkter på internationaliseringen, t.ex. den internationella konkurrenskraften, för arbetsmarknadsorganisationerna fram? Gör en förteckning på arbetsgivarnas argument och en på arbetstagarnas. 3. Leta i tidningen reda på en nyhet som behandlar fusionen av ett finländskt företag med ett utländskt. Vilka är arbetstagarnas åsikter om fusionen. Organisera i klassen ett "arbetsplatsmöte" där företagsledningen reder ut orsakerna till fusionen. En del elever representerar arbetstagarna, en del företagsledningen (produktionschefen, marknadsföringschefen, personalchefen). Också pressen kan vara på plats och göra en nyhetsnotis om saken på klassens anslagstavla. 4. Det finns omkring utlänningar i Finland. Sök i tidningen efter nyheter om deras arbetssituation i Finland. Vilka problem och vilka positiva saker tas upp? 5. Tag ståndpunkt till följande påståenden: "Finlands framgång förutsätter en större import av utländsk arbetskraft än förut." "Internationaliseringen betyder att en del av den arbetsföra arbetskraften förblir bestående arbetslös eller är dömd till lågavlönat 'working poor'-arbete". Eleverna delar upp sig i fyra grupper efter sina åsikter: + + Helt av samma åsikt! + I viss mån av samma åsikt. - I viss mån av olika åsikt. - - Helt av olika åsikt! Varje grupp får i tur och ordning framföra sina åsikter. Eleverna har möjlighet att under diskussionen byta grupp om de ändrar åsikt i någon fråga.

13 13 20 finansieringsmarknaden Finansieringsmarknaden är ett gemensamt begrepp för institutioner som förmedlar pengar från någon som har dem till någon som inte har. På finansieringsmarknaden rör sig pengarna från institutioner eller individer som idkar placeringsverksamhet till sådana som är i behov av pengar. Dessa institutioner kallas för marknader, därför att till finansieringen alltid hör ett pris som bestäms av lagen om tillgång och efterfrågan. På penningmarknaden rör sig många aktörer. Här finns bankdirektörer, deponenter, låntagare. Här finns börsmäklare, börsanalytiker, valutadealers och marknadsekonomer. Här finns förmedlare av värdepapper, dvs. företag och organisationer som säljer aktier och skuldsedlar. Här finns stora institutioner som placerar, såsom banker, försäkringsbolag och pensionsfonder och vanliga medborgare eller privatplacerare. Dessutom finns det placeringsfonder och företag som specialiserar sig på förvaltning av egendom, s.k. portföljförvaltare osv.

14 Det här verkar mycket invecklat. Man kan dock urskilja vissa elementära skeenden inom finansieringen. För det första kan finansieringen skötas genom mellanhänder. De viktigaste förmedlarna är bankerna. Deras verksamhet baserar sig på att en del människor uppskjuter konsumtionen eller m.a.o sparar sina pengar och vill deponera dem på ett tryggt sätt. För dem är banken en depositionsanstalt. En del har behov av medel, t.ex. för köp av bostad. De behöver lån, som beviljas av banken. För dem är banken en kreditanstalt. Men finansiering kan ske också direkt, utan mellanhänder. Så sker t.ex. när ett aktiebolag behöver kapital för investeringar och föranstaltar en aktieemission. Det sätter ut aktier till försäljning, vilka köps av placerare. Till åtskillnad från bankerna som är förmedlare av främmande kapital, finansierar aktieplacerarna företagen med eget kapital och blir samtidigt delägare av företaget. Värdepapperen kan också vara föremål för handel på finansieringsmarknaden även efter emissionen. För det ändamålet finns det börser. I vanliga fall går börshandeln till så att placeraren ger sin mäklare till uppgift att köpa eller sälja värdepapper. Nuförtiden är börserna sällan fysiska handelsplatser, utan deras verksamhet sker via datorer och telenätverk

15 Alla är med på finansmarknaden I praktiken är vi alla aktörer på finansmarknaden: vi gör eller tar emot kontoöverföringar, vi är deponenter, låntagare, aktieplacerare. Den största delen av finansieringsverksamheten sker via bankerna. Bankerna är sålunda en viktigare del av finansvärlden än t.ex. korvkioskerna. I dem förvandlas depositionerna till krediter. Dessutom skulle den moderna ekonomin inte fungera utan bankernas penningtransaktioner. För att bankväsendet skall fungera krävs att allmänheten känner förtroende för det. Allmänheten måste vara säker på att bankerna skall kunna sköta sina förbindelser, m.a.o. vid behov kunna betala tillbaka depositioner. Det viktigaste skälet till bankstödet under depressionen var just tryggandet av förtroendet. Om förtroendet krossas tömmer deponenterna sina konton, bankerna faller omkull och hela ekonomin råkar i kris. Under den senaste tiden har bankerna varit föremål för hård kritik då den vanliga kunden har varit tvungen att stå i långa köer vid kassorna för att sköta sina angelägenheter. I diskussionen har man ofta glömt bort att Finlands betalningssystem hör till de effektivaste i världen. I många andra länder används t.ex. inte kontotransaktioner i samma skala som hos oss. Också användandet av bankoch kreditkort är vanligt hos oss medan i många konservativare länder betalningar sköts med ett trögt checksystem. Den nyaste landvinningen inom bankteknik är användandet av Internet. Via Internet kan man nuförtiden sköta nästan alla bankangelägenheter. Under de senaste åren har bankernas ställning på finansieringsmarknaden försvagats. Orsaken är att bankdepositionernas betydelse som placeringsobjekt relativt sett minskat. I stället har börsen blivit ett viktigt sätt att spara. Inom nationalekonomin är börsen en kanal för noterade företag att få tillgång till sparmedel. Företagen kan öka sitt kapital genom skuldpapper eller aktier. Det finns två grundtyper av börssparare eller -placerare: enskilda människor och stora institutionaliserade placerare. Placerandet kan ske direkt i vissa värdepapper som t.ex. Nokia- eller Soneraaktier eller indirekt genom anskaffande av fondandelar. Placeringsfonderna samlar kapital som placeras i olika objekt. Placeringsfonderna skiljer sig från varandra genom riskbenägenheten. Endel fonder undviker risker och placerar t.ex. i statsobligationer, andra tar avsiktligt en större risk genom att placera i högteknologiföretag. Börsen är den finansieringsinstitution där integrationen av den internationella ekonomin syns bäst. Börserna är globalt sammanflätade med varandra. Så kan t.ex. en finans- eller valutakris i Brasilien försvaga de amerikanska bankernas och företagens resultatutsikter eftersom de har betydande affärsverksamhet med Brasilien. Försvagandet av utsikterna återspeglas genast på börskurserna i New York. Indirekt påverkar det här också börsen i Helsingfors. Det beror delvis på en börspsykologisk lämmeleffekt. Delvis beror det också på att börskurserna är en barometer för nationalekonomin. Då USA har världens starkaste nationalekonomi påverkar en förväntad försvagning av tillväxten där också utsikterna för de finländska börsföretagen. Börsens internationalisering märks också på de stora bolagens ägoförhållande. Utländska aktieägare, försäkringsbolag och pensionsfonder, äger t.ex. tre fjärdedelar av Nokias aktiestam. De stora amerikanska och andra utländska institutionella ägarnas roll är stor när det gäller övervakningen av de finländska börsföretagens ledning och styrandet av ägarna (corporate governance). Å ena sidan krävs det sträng resultatdisciplin, å andra sidan sporras företagsledning och nyckelpersoner på olika sätt, t.ex. genom optioner, som ger dem möjlighet att köpa företagets aktier till ett fördelaktigt pris. Emu, euro, euroområde Euron blir användbar som kontantbetalningsmedel först år På finansieringsmarknaden och inom penningpolitiken är den redan ett faktum. Den finländska marken är bara en av eurons existensformer. Den europeiska centralbanken ECB för en gememsam penningpolitik och Finland har inte längre någon egen räntenivå. Sålunda påverkas räntan inte mera av händelser på arbetsmarknaden eller av budgetpolitiken, såsom var fallet ännu för några år sedan då penningpolitiken fördes på den nationella arenan

16 16 20 De nationella valutornas förhållande till den gemensamma valutan inom euroområdet är stabilt. Den finska markens värde är fastspikat i förhållande till euron. Å andra sidan flyter euron i förhållande till dollar och yen, m.a.o. bestäms dess värde på de globala valutamarknaderna. Räntan och valutans värde är sammankopplade. Om ECB höjer räntan och andra faktorer förblir oförändrade är det troligt att euron förstärks. Under de senaste tiderna har det talats mycket om att euron är svag i förhållande till dollarn. Den svaga euron är dock inte nödvändigtvis något bestående, utan den gemensamma valutan kan småningom stärkas då ekonomin inom EMU-länderna förbättras i förhållande till USA:s ekonomi. Problemen med globaliseringen Finland öppnade sina finansieringsmarknader för utländsk kapital så sent som i början av 1980-talet. De största stegen för en frigöring eller liberalisering av marknaderna togs Liberaliseringen av finansieringsmarknaden har kritiserats i efterhand, då den ledde till en kraftig ökning av den utländska krediten, till en överskuldsättning i företag och hushåll och till en prisbubbla på aktie- och bostadsmarknaden. Markens devalvering 1991 och flytande 1992 ledde till att företag som tagit utländsk kredit gick i konkurs, till kollaps inom produktionen, till en stor arbetslöshet och till att prisbubblan sprack. Under de senaste åren har finansieringsmarknaderna öppnats och frigjorts också i utvecklingsländerna. Detta har onekligen sina goda sidor, såsom effektivisering av finansieringen. Nackdelarna är i huvudsak desamma som i Finland. T.ex. i Sydostasien följde krisen i huvudsak samma schema som i Finland: på grund av tillbakagången inom ekonomin och andra ekonomisk-politiska problem började utländska och inhemska placerare dra bort sina pengar och delvis t.o.m spekulera mot valutan ifråga. Detta förvärrade problemen och fick som följd en våg av devalveringar. Man har på skämt sagt att de finländska ekonomisternas sakkunskap skulle ha stor efterfrågan i de asiatiska länderna. I alla fall förs det nu diskussioner inom den internationella valutafonden, Världsbanken och andra internationella organisationer om hur man skall få till stånd ett system som kan förhindra liknande kriser i framtiden. Uppgifter 1. Sök på ekonomisidorna efter placeringsfonder som av namnet att döma verkar på de internationella marknaderna. Hur har värdet på i dem placerade andelar utvecklats under de senaste månaderna. 2. Varje elev i gruppen får oväntat euro. De skall placera pengarna i börsaktier eller placeringsfondsandelar. Eleverna ges följande uppgifter: a) Hur placerar du dem? Motivera ditt val. b) Följ med hur dina placeringar utvecklas t.ex. veckovis och gör upp ett diagram som du kan jämföra med andra grupper. 3. Eleverna i gruppen skall fatta beslut om studielån. De skall välja i vilken bank de söker sitt lån och vilken typ av ränta (bankens prime eller 12 månaders euribor) de vill koppla till lånet. Först gör varje elev i gruppen sitt beslut självständigt, sedan diskuterar de valen. 4. Den finska marken är i likhet med de flesta nationella europeiska valutor bunden till euron, men eurons värde växlar hela tiden i förhållande till dollar och yen. Leta efter nyheter i tidningen om eurons utveckling i förhållande till dessa valutor. Hur har dess värde förändrats? Vilka följder har förändringen för Finlands ekonomi? 5. Organisera ett "möte för finansministrarna i EMUländerna". Varje land presenterar sina viktigaste ekonomiska siffror: BNP, tillväxten av BNP, inflation, arbetslöshet, statens budgetunderskott. En del av eleverna bildar "ledningsgruppen" för den europeiska centralbanken (ECB). För dem presenteras EMU-ländernas rapporter och de gör utgående från rapporterna upp en plan för penningpolitiken. Planen offentliggörs på en presskonferens med journalister från alla medlemsländer.

17 17 20 välfärdsstaten och den ekonomiska politiken i globalekonomin Varför vi betalar skatter Beskattningen i Finland är hög i jämförelse med många andra länder. År 1999 var helhetsskatteskalan i Finland c. 47 procent av bruttonationalprodukten. Det betyder att nästan hälften av vad medborgarna och företagen förtjänade gick till inkomstskatter, mervärdesskatter, acciser, socialförsäkringsavgifter o.a. för att bekosta välfärdssamhället. Med skattepengar betalas lärarnas löner, byggs kommunala daghem och införskaffas röntgenapparater till sjukhusen, m.a.o. finansieras samhällets utbildnings-, social- och hälsovårdstjänster. Med skattepengar finansieras också inkomstöverföringar såsom barnbidrag och arbetslöshetsersättningar. Tack vare det välutvecklade

18 18 20 systemet med inkomstöverföringar har Finland en jämnare inkomstfördelning än de flesta länder, trots att inkomstskillnaderna har vuxit något under de senaste åren. Tidigare fattades alla beslut angående skapandet av välfärdssamhället på nationell nivå. Finland utvecklade t.ex. sin egen socialpolitik som baserade sig på tillväxten av nationalekonomin och skatteintäkterna. Sedan 80-talet har den internationalla konkurrensen om arbetsplatser och skattebetalare skärpts betydligt. De enskilda länderna har t.o.m. genom olika former av stöd- och skatteåtgärder lockat företag till sitt område. Inom EU håller man som bäst på med att skapa spelregler för att hindra en osund skattekonkurrens vars syfte är att stjäla produktion och skattebetalare från ett konkurrentland. Hotar globaliseringen välfärdssamhället? Man har i någon mån i Finland diskuterat om globaliseringen i allmänhet skärpningen av den internationella konkurrensen och skattekonkurrensen i synnerhet innebär ett hot mot det traditionella nordiska välfärdssamhället. Det är sant att man sedan depressionen på 90-talet minskat de offentliga, alltså statliga och kommunala, utgifterna, och skurit ned på bl.a. pensioner, socialskydd och sjukförsäkring. Tillsvidare har dock välfärdssamhällets strukturer förblivit oförändrade såväl i Finland som i andra länder med likartat samhällssystem och det verkar att råda en bred politisk enighet om att de skall bibehållas. Till problematiken kring det finländska socialskyddet hör också frågan om i vilken grad de som har det sämre ställt skall stödas med allmänna medel. En del betonar individens ansvar för sig själv och vill begränsa statsmaktens roll. Enligt dem skall socialskyddet utformas på ett rationellare sätt, så att det sporrar människor att söka sig arbete. Andra försvarar igen ett heltäckande socialskydd, hänvisande till samhällelig rättvisa. Dessutom framför man att en försvagning av det sociala skyddsnätet i praktiken skulle leda till utslagning och en ökning av brottsligheten. Beskattningen är en del av den ekonomiska politiken Man kan inte betrakta beskattningen enbart i relation till välfärdssamhället. Beskattningen är en del av den ekonomiska politiken i all synnerhet den s.k. finanspolitiken. Den ekonomiska politiken är också den styrning av marknadsekonomin som utövas av regeringen, centralbanken och arbetsmarknadsorganisationerna. Den uppdelas traditionellt i tre områden: finans-, penning- och inkomstpolitik. De finanspolitiska besluten fattas av regeringen. De berör budgeten, eller statens inkomster och utgifter, och sättet på vilka de finansieras, dvs. beskattning och kredittagning. Centralbanken fattar besluten inom penningpolitiken. Dess strävan är att trygga prisnivån och stabiliteten på finansieringsmarknaden. Finland har varit medlem av EU:s finans- och penningunion EMU sedan Det betyder att Finland inte längre kan utöva en självständig penningpolitik utan att räntebesluten fattas i den europeiska centralbanken, där visserligen Finlands Bank i princip är en jämbördig beslutsfattare. Valutakurserna å andra sidan bestäms på marknaden. Inkomstpolitiken igen består av beslut som fattas på arbetsmarknaden vilka reglerar löneutvecklingen. Bakom dem står arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna och, i det finländska systemet, ofta också statsmakten, alltså regeringen. Inom inkomstpolitiken driver de olika parterna sina egna intressen. Regeringens inblandning förorsakas av en strävan att nationalekonomins konkurrenskraft inte helt skall glömmas bort i kampen om de egna fördelarna. Varför behövs den ekonomiska politiken? Enligt vissa nationalekonomiska experter ekonomister kan det ifrågasättas om det överhuvudtaget behövs någon reglering av ekonomin. De radikalaste anser att marknaden alltid framtvingar de bästa lösningarna. De mer moderata kritikerna av en styrning av ekonomin betonar

19 att de i och för sig välmenade interventionerna för det mesta sker vid fel tidpunkt eller är feldimensionerade. Majoriteten är uppenbarligen ändå av den åsikten att det är skäl att ingripa vid störningar i marknadsekonomin. En av finanspolitikens grundprinciper är att staten skall utjämna verkningarna av konjunkturväxlingar. Under sämre tider kan staten reglera inkomsterna genom att lätta på skattetrycket eller ta mera lån, och utgifterna genom att öka utbetalningarna. Högkonjunkturen under 2000-talets första år har dock ökat behovet av att skärpa finanspolitiken. Med en stram finanspolitik kan man i princip dämpa överhettningen av ekonomin, stegringen av lönerna och priserna och försämringen av konkurrenskraften. En åtstramning av finanspolitiken är dock politiskt mycket svår i en situation då den starka ekonomiska tillväxten ger ett betydande överskott i statsekonomin. Å andra sidan är inkomstbeskattningen redan från förut så sträng att den enligt många experter borde lättas av bl.a. sysselsättningsskäl. I varje fall är finanspolitiken det enda ekonomiskpolitiska medlet som står till buds för Finlands regering. Dess möjligheter begränsas dock av överenskommelser inom EU. För att trygga den nya gemensamma valutans stabilitet har det inom EU gjorts upp ett tillväxt- och stabiliseringsprogram som strävar efter att minska EUländernas skuldsättning. I bakgrunden finns tanken att en skuldsättning av den offentliga ekonomin ökar inflationen och marknadens misstro mot den gemensamma valutan och på så sätt är till skada för finans- och valutaunionen. Uppgifter 1. Vilka tjänster som upprätthålls med skattemedel har du använt dig av under den senaste veckan? 2. Sök efter nyheter som berör nedskärningar inom undervisnings-, social-, eller hälsovårdssektorn. Försök reda ut vem som berörs av nedskärningarna. 3. Sök efter nyheter som berör anslagsökningar inom någon del av samhällsservicen. Vem berörs av dessa? 4. Red ut vilka former av samhällsstöd studerande blir delaktiga av. Skriv en debattartikel i ämnet och skicka den till tidningen. 5. Sök efter uppgifter om skattebruket i EU-länderna och gör upp en tabell där du jämför - helhetsskatteskalan - kapitalskatten - mervärdesskatten på mat Vilken är Finlands placering i tabellen? 6. Gör ett bildkollage för dina utländska vänner där du belyser det finländska välfärdssamhället. 7. Samla ihop material från tidningarnas debattsidor där insändarna kräver / framför önskemål om vilka former av välfärdsservice samhället bör stå till tjänst med. Klassen kan delas upp i grupper som "specialiserar" sig på artiklar som berör antingen offentliga sociala tjänster, hälsovårdstjänster, eller tjänster inom undervisningssektorn. Efter en uppföljningsperiod på ungefär två veckor rapporterar de olika grupperna till varandra om vilken respons artiklarna har fått

20 Den här broschyren hör till de publikationer som Tidningarnas Förbund ger ut inom ramen för verksamheten Tidningen i Skolan. Broschyrens ändamål är att motivera lärarna att använda tidningar i undervisningen som aktuell informationskälla och att lära eleverna att tillämpa kunskapen i praktiken. Arbetsgrupp Sari Hallavaara, Kustaa Hulkko, Leena Mäkilä, Pirjo-Riitta Puro, Kristiina Ritvos Utgivare Tidningarnas Förbund publikationsår 2000 Bilder och ombrytning Janne Harju-King Översättning Tom Lindberg