Sparbankernas 190-åriga historia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sparbankernas 190-åriga historia"

Transkript

1 Sparbankernas 190-åriga historia Som källa har använts Antti Kuusteräs bok Idé och pengar, Sparbankerna i det finländska samhället Åsikterna och tolkningarna är förenliga med boken. Citaten är tagna från tidskriften Säästöpankki och bilderna från Sparbanksförbundets arkiv, om inte annat anges. Citat vars originalspråk är finska är fria översättningar. 1

2 Sparbankerna en del av det finländska samhället i hela 190 år Finlands äldsta bankgrupp. Den första sparbanken grundades i Åbo Sparbankernas centralorganisation Sparbanksförbundet grundades Sparbankerna grundades ursprungligen för tjänstefolk och mindre bemedlade. Syftet var att fostra människorna till sparsamhet. Sparbankerna var de första bankerna som erbjöd banktjänster för alla finländare oavsett ställning och förmögenhet. Sparbanksideologin ligger alltjämt i bakgrunden till verksamheten - att främja individens och samhällets välfärd. Främjandet av sparande tas upp som sparbankernas särskilda ändamål i sparbankslagen. Sparbanken eftersträvar inga snabbvinster utan finns till för sina kunder. Det här är ingen kliché. Välfärden i lokala gemenskaper understöds med en del av vinsten. Sparbanken är den bank som folk vill vara kund i. 2

3 Sparbankernas 190-åriga historia, innehållsförteckning Mot ny tillväxt 2012 Den nya gruppen byggs upp Krisen Avregleringen Regleringen Kriget och återuppbyggnadstiden De gyllene åren Sparbankerna sprids till hela landet Erövringen av städerna Sparbankerna kommer till Finland Gå Gå Gå Gå Gå Gå Gå Gå Gå Gå

4 Sparbanksideologin föddes i Storbritannien Sparbanksideologin var en europeisk motkraft till den samhällsbrytning som den industriella revolutionen medförde och som gav upphov till vida proletariatkretsar och risk för samhälleliga oroligheter i städerna Målet var att förbättra den ekonomiska ställningen för arbetarklassen som åtnjöt regelbunden penninglön Verksamheten inleddes i Tottenham 1801 och den första egentliga sparbanken grundades i Skottland 1810 (Ruthwells sparbank) På 1850-talet fanns det redan 600 sparbanker i Storbritannien I början av 1820-talet nådde rörelsen Danmark, Sverige, Norge och Finland I de nordiska länderna förutsatte utvecklingen att sparbankerna förankrades bland folket, som på många håll levde på naturahushållning. Sparbankerna kommer till Finland 4

5 Via Sverige till Finland Ideologin introducerades i Finland av apotekaren, senare industrimannen och bergsrådet John Julin, som hade nära kontakter till övriga Europa. I april 1822 skrev han en artikel i Åbo Tidningar. Artikeln betraktas som sparbankernas intellektuella arv i Finland Enligt Julin var det nödvändigt att grunda en sparbank som skulle komplettera inrättningarna för fattigvården, hjälpa den lägre och mindre upplysta befolkningen. Orsakerna var alltså samhällsgrundade. Attitydförändring var den bärande tanken. Julin ville lära människorna att hjälpa sig själva i det ångestfyllda och kärva läget. Sparbankerna kommer till Finland 5

6 Utdrag ur Julins artikel Man måste framhäva flit, omsorg om framtiden och sparsamhet, öka kunskapsnivån och undanröja de hinder som begränsar möligheterna att själv förbättra den egna ställningen. Man måste få till stånd strävanden att nå en oberoende ställning och vara redo att hjälpa till i detta omvandlingsskede." Sparbankerna skulle ha till uppgift att ta emot disponibla tillgångar, om än smärre summor, av bemedlade arbetare och tjänstefolk, beräkna ränta på summorna, lägga räntan till kapitalet och därigenom utöka tillgångarna tills deponenten önskade ta ut dem. Sparbankerna kommer till Finland 6

7 Sparbanken i Åbo grundades Julins appell väckte reaktioner. Den uppmuntrade välbärgade att donera pengar för sparbankens väl. En kungörelse om den kommande sparbanken, var man kunde göra donationer och ett utkast till stadgar för banken publicerades i Åbo Tidningar Donatorerna beslöt att grunda Sparbanken i Åbo , bankens stadgar verifierades och banken invigdes i en lokal som ingick i en pojkskola grundad av Julin. Sparbanken i Åbo var den första finländska banken efter grundandet av Finlands bank (1811). Att sätta in pengar och ta lån var nu för första gången möjligt även för vanligt folk. Helsingfors Sparbank grundades I de övriga städerna fanns det tillsvidare varken tillräckligt befolkningsunderlag eller intresse. Sparbankerna kommer till Finland 7

8 Sparbanken i Åbo grundades En deposition på sex rubel som gjordes av Gestrins piga Hedvig Nyström var den första kontotransaktionen Sparbankerna kommer till Finland 8

9 Sparbanker började grundas i handelscentren Sparbankerna bredde ut sig till städerna i två faser Först till länshuvudstäderna : Uleåborg, Viborg, Tavastehus, Vasa, S:t Michel och Kuopio. Därtill Borgå. Därefter sjöfartsstäderna och de mest betydande städerna i inlandet: Brahestad, Jakobstad, Lovisa, Fredrikshamn, Tammerfors, Nyslott och Joensuu. I början av 1860-talet fanns det en sparbank i 21 av 32 städer. Nu uppkom även de första landsbygdsbankerna. Den första landsbygdsbanken Tenala Sparbank grundades De flesta bankerna grundades av banbrytare som understödde sparbanksideologin och som kunde donera medel för grundandet av bankerna. Sparbankerna i Jyväskylä, Borgå och Uleåborg var de första bankerna som inkluderade omnämnanden om allmännyttiga projekt i sina stadgar. Även sparbankerna i Helsingfors och Åbo var bland de första som donerade medel för allmännyttiga ändamål, såsom utbildning för mindre bemedlade. Erövringen av städerna 9

10 Krimkriget och ibruktagandet av mark Sparbankernas depositionsstock ökade tiofaldigt under perioden , men det fanns också problem. Den största prövostenen var Krimkriget, som väckte rädsla för en engelsk landstigning krympte depositionsstocken klart, i Helsingfors med hela 25 %. Allteftersom depositioner sades upp blev bankerna tvungna att säga upp lån. En del banker vände sig till Finlands Bank med begäran om tillfällig finansiering. Illustration över striderna i Hangö: Museiverkets bildarkiv Erövringen av städerna 10

11 Krimkriget och ibruktagandet av marken Efter Krimkriget var de monetära förhållandena kaotiska fick Finland en egen valuta, finsk mark, men den bands till silvermyntfoten och separerades från rubeln först På grund av fördröjningen, den strikta penningpolitiken och krisen på de utländska kapitalmarknaderna var finansieringsförhållandena kärva. Handeln och industrin genomgick en konkursvåg, inom jordbruket avlöste exekutiva auktioner varandra. Det svaga penningläget försvårade verksamheten för sparbankerna och de råkade i svårigheter. Den första marksedeln Källa: Finlands Bank Erövringen av städerna 11

12 Övriga banker vid sidan av sparbankerna År 1862 förlorade sparbankerna sin ställning som landets enda privata depositionsinrättning. Den första privata affärsbanken grundades: Föreningsbanken i Finland 1895 uppgick antalet affärsbanker till sex. Till en början ansåg man att rollerna kompletterande varandra: sparbankerna betraktades som insamlare av små depositioner som kunde placera medlen vidare i affärsbanker. Sparbankerna var till för arbetarklassen medan affärsbankerna tjänade näringslivet. Därtill grundades Postsparbanken år Marknadsandelar i början av 1890-talet: sparbanker 30, affärsbanker 69 och Postsparbanken 1 %. Sparbankslagen trädde i kraft 1896: sparbanken definierades som ett penninginstitut som tar emot depositioner från allmänheten (begränsades inte längre till en viss kundkrets, t.ex. sparkassa för fabriksarbetare) 1902 grundades Andelskassornas Centralkreditanstalt. Andelskassorna blev andelsbanker. Sparbankerna sprids till hela landet 12

13 Sporadiska öppettider till en början På 1800-talet var banken öppen då och då eller en dag i månaden, oftast på söndag efter kyrkan eller lördagkväll, om söndag ansågs opassande. I allmänhet var det bara då som pigorna och drängarna hade ledigt. Till exempel i Pemar var sparbanken från och med 1889 öppen sex gånger om året. Detta meddelades allmänheten genom kungörelser i dagstidningar och i kyrkan. Intill visas tidningsannonser publicerade av sparbankerna i Tavastkyro och Lavia. De flesta banker började hålla öppet varje dag först på 1920-talet. Den allmänna praxisen var att hålla öppet så länge det fanns kunder. Sparbankerna sprids till hela landet 13

14 Sporadiska öppettider till en början När sparbanken öppnade dörren kunde man skönja något av en högtidlig stämning i banksalen. Kunderna vällde in och placerade sig på bänkarna längs med väggarna. Man pratade om ditt och datt, tog sig en rök och kanske en kopp kaffe. --- Ingen hade någon brådska." Bild: På 1890-talet hade kansliavdelningen vid Sparbanken i Åbo höga svarvade pallar och pulpetliknande bord. Sparbankerna sprids till hela landet 14

15 Pengar togs bara ut för verkliga behov I Salo öppnades en sparbank i september 1874 Den första deponenten var sadelmakaren Gustaf Sarén från S:t Bertils. Nämnvärt är att sadelmakaren sparade regelbundet på sitt konto men tog ut pengar för första gången först år Till en början var banken öppen en gång i månaden. Den som ville ta ut pengar skulle säga upp den önskade summan en månad i förväg. Uttag på över 100 mark skulle sägas upp hela tre månader före det planerade uttaget." Sparbankerna sprids till hela landet 15

16 Från 1900-talets början till medborgarkriget Vid sekelskiftet grundades finsksinnade "finska" sparbanker (suomalaiset säästöpankit) och något senare även "arbetarnas" sparbanker (työväen säästöpankit). Första sparbanksinspektören 1896 (G. M. Leinberg), första numret av tidskriften Sparbanken 1904, Sparbanksförbundet grundades1906 och det egna centrala penninginstitutet Sparbankernas Central-Aktie-Bank nåddes gränsen på 400 banker, och redan 1918 uppgick antalet sparbanker till 443. På grund av första världskriget var de monetära förhållandena kaotiska Till följd av inflationen rasade värdet på besparingarna och bankernas kapital. Museiverkets bildarkiv Sparbankerna sprids till hela landet 16

17 Från 1900-talets början till medborgarkriget Efter världskriget stoppade medborgarkriget utvecklingen än en gång. Enligt sparbankskamrerns granskningsberättelse miste sammanlagt 82 sparbanksprincipaler, styrelsemedlemmar och tjänstemänn livet i medborgarkriget. Museiverkets bildarkiv Inarin Säästöpankki i Norra Lappland var den första sparbanken som grundades i självständiga Finland. Sparbankerna sprids till hela landet 17

18 Pengar fanns varken att sätta in eller att låna Bankrörelsen i början av 1900-talet: Det fanns inga stora pengar i omlopp vid sekelskiftet. Däremot fanns det ett stort behov av lån. Att sätta in pengar var något helt nytt som man fick vänja sig vid småningom Särskilt i de små landsbygdsbankerna väntade Personalen på sparbanken i Kauhajoki man andäktigt på depositionskunder och rullade tummarna tills dörren öppnades. Och det hände ytterst sällan. Men när det väl hände berättas det att banktjänstemännens ögon lyste av glädje. Man berättade historier, hörde sig för hur det stod till med var och en och rökte så att det sved i ögonen". Sparbankerna spris till hela landet 18

19 Kundtjänsten ställdes inför utmaningar På landsbygden var sparbankernas verksamhet anspråkslös till en början. År 1912 berättade biträdande direktören J. W. Minni att sparbanken hade fått arbetslokaler på sockenstugan och fortsatte: Dessa sockenstugor är ofta i uselt skick. De flesta är gamla kåkar som bara värms upp på öppethållningsdagarna. Sparbankens tjänstemän får stå ut med både kyla och os. Deras lidande förvärras av hostande, spottande och högljudda kunder, av vilka bara få har ärende till sparabanken och resten har kommit dit för nöjes skull. Sparbankerna sprids till hela landet 19

20 Sparbanksrörelsen avreglerades Så sent som i början av 1900-talet fick sparbankerna endast ta emot depositioner av privatpersoner, inte t.ex. av kommunerna eller församlingarna. Efter långa diskussioner togs denna begränsning bort 1908 och sparbankslagen reviderades Förordet till propositionen beskriver hur sparbanksideologin anpassades till rådande förhållanden: Sparbankerna har uppkommit i avsikt att väcka sparsamhet bland mindre bemedlade genom att ta emot deras besparingar och låta det växa ränta på besparingarna samt därmed främja det ekonomiska läget hos detta folkskikt. Förutom denna uppgift --- har sparbankerna steg för steg vuxit till viktiga kreditinstitut, då de i egenskap av penningplacerare har uppnått en betydande ställning och särskilt på landsbygden är den instans som bäst tillgodoser kreditbehovet. Den nya lagen separerade de finländska sparbankerna från den svenska modellen och tog dem närmare det affärsbanksmässiga tänkesättet i Norge. De gyllene åren 20

21 Landet byggdes upp med hjälp av sparbankerna Väinö Linna beskriver sparbankernas roll i uppbyggandet av landsbygden efter medborgarkriget i fri översättning så här: Först botade man boskapen, då behövdes ett mejeri, mejeriet gav pengar och för pengarna behövdes en sparbank. --- Torparn Jussi räknade sina pengar i smyg. Ja borde föra dem ti sparbanken, men ja vet int riktigt. Ja undrar hur det går med Mellola och hans såg? En vacker dag säger dom att han är bankrutt. En liten skogsplätt sku ja gärna köpa, men mer än tio tusen får den int kosta. Bara ja får ihop ett par tusen till vågar ja nog fast låna resten. Här under Polstjärnan De gyllene åren 21

22 Verksamheten avreglerades, tillsynen skärptes Tack vare att den nya lagen trädde i kraft och räntetaket, som hade begränsat sparbankernas utlåning, avskaffades (1920) kunde sparbankerna för första gången konkurrera jämlikt med räntor med de övriga bankerna. De följande åren var unika i den finska bankrörelsens historia eftersom det för första gången rådde fri räntekonkurrens på marknaden. De gyllene åren 22

23 Verksamheten avreglerades, tillsynen skärptes De friare verksamhetsformerna ökade riskerna med verksamheten. Sparbanksinspektionen effektiviserades och omorganiserades Samma år grundades Sparbankernas säkerhetsfond. Sparbankerna förband sig solidariskt att ersätta deponenter för förluster i samband med eventuell bankkonkurs. Lagen reviderades och regleringen skärptes Nya verksamhetsformer förbjöds inte men villkoren för dem skärptes. Räntekonkurrensen hade höjt räntorna och 1931 beslöt bankerna om ett begränsande avtal. Banktekniken började utvecklas på 1900-talet. Kulramar ersattes av räknemaskiner. Till vänster Lovisa Sparbanks additionsmaskin 1904, till höger en universalräknemaskin från 1930-talet. De gyllene åren 23

24 Världens sparbanker organiserade sig De finländska sparbankerna var på och 1930-talen starkt engagerade i det internationella samarbetet kallade den italienska storsparbanken Cassa di Risparmio delle Provincie Lombarde alla världens sparbanker till en internationell sparbankskongress i Milano. De gyllene åren 24

25 Världens sparbanker organiserade sig Den internationella sparbankskongressen grundade en samarbetsorganisation för världens sparbanker (ISBI) den interantionella sparsamhetsdagen, som man började fira årligen på kongressens avslutnings- dag Sparsamhetsdagen och -veckan firas fortfarande i Finland. På bilderna veckoteman från 1970-talet. De gyllene åren 25

26 Internationella kontakter var särskilt viktiga under kalla krigets tid 1931 beslöt man i Helsingfors att grunda Nordens centrala sparbanksföreningars delegation NCSD. Bilden är från Borgåmötet Tonvikten låg på upplysning om sparsamhet men seminariet behandlade olika sparbanksfrågor på ett mångsidigt sätt. Efter andra världskriget blev både ISBI och NCSD särskilt viktiga för finländarna. I dessa forum kunde man påvisa att Finland är sig likt och fortfarande platsar i den nordiska sparbanksgemenskapen. De gyllene åren 26

27 Främjande av sparande i fokus Under mellankrigstiden fokuserade sparbanksideologin på ekonomisk fostran för medborgarna, särskilt barn och ungdomar. Man talade om sparsamhetspropaganda konstaterades i lagen att sparbanken är ett allmännyttigt penninginstitut som inte eftersträvar vinst. Anmärkningsvärt var att främjandet av sparande definierades som sparbankerna särskilda uppgift. Ur lagen uteslöts omnämnandet om "mindre bemedlade folkskikt" liksom begränsningarna som gällde den största tillåtna storleken på depositionerna. Sparbanksideologin breddades således. Målet blev att öka sparsamheten i alla samhällsskikt. Därmed kunde sparbankerna proklamera sig till hela folkets bank. Upplysningsverksamheten väckte gensvar: kundtidningen Säästäjä/Spararen, som hade grundats 1928, hade en upplaga på över i slutet av 1930-talet. De gyllene åren 27

28 Reflektionerna i Spararen från 1938 har inte föråldrats För många är det lättare att förtjäna pengarna än att använda dem skickligt. --- Man sköter ekonomin utan att tänka efter och låter sakerna gå sin gilla gång. Folk känner inte till sitt eget ekonomiska läge och dess möjligheter. Man sätter sig inte in i detaljer och vet inte vart pengarna har gått och hur mycket. Ännu mindre vet man i förväg hur mycket pengar som man rimligtvis bör reservera för olika ändamål. Man gör ingen skillnad mellan viktiga och onödiga utgifter företagsekonomiska hjälpmedel kan också tillämpas för att effektivisera den privata ekonomin och få större nytta av den. Denna praxis har i Sverige utvecklas till ett helt system för hemmets inkomst- och utgiftsbudget. Med hjälp av detta s.k. budgetsystem --- kan man reda ut det ekonomiska läget och planera, granska och styra sin ekonomi på ett rationellt sätt." De gyllene åren 28

29 Sparbankerna växte på 1930-talet Avregleringen av bankrörelsen ledde på 1920-talet till en snabb tillväxt som inte dämpades nämnvärt ens av kristiden i början av 1930-talet lämnade Finland guldmyntfoten. Det gjorde att kunderna tog ut sina depositioner. De största sparbankerna fick kortfristiga krediter från Finlands Bank, mindre banker från SCAB. År 1936 hade deponenterna redan över konton. De gyllene åren 29

30 Sparbankerna landets största bank 1938 Antalet sparbanker uppgick till 484 fler än någonsin tidigare eller senare Antalet verksamhetsställen var totalt 560, eftersom det fanns 76 filialer. Den sammanlagda marknadsandelen var 40 procent. 6 av 10 kontor höll öppet varje dag, de flesta 2 4,5 timmar, vissa upp till 6 timmar. Bankerna hade bara ca anställda, eftersom styrelsemedlemmarna och förtroendemännen hade hand om verksamheten i många banker. De gyllene åren 30

31 Bankrörelsen blev en del av krigsekonomin 1941 återinfördes bankernas inbördes ränteavtalssystem på statens initiativ. Regleringen från år 1931 hade bara omfattat inlåningsräntor, men nu berörde regleringen även ultåningsräntorna. Från och med 1941 blev regleringen av utlåningen allt striktare. I stället för med räntor lockade man kunderna att spara med hjälp av skattepolitik. Sparbankernas gamla dröm gick i uppfyllelse: från och med 1943 befriades både bankdepositioner och statsobligationer från inkomst- och förmögenhetsskatten. Detta var ett led i strävan att främja sparsamhet och ge kompensation för de förluster som orsakats av inflationen. Kriget och återuppbyggnadstiden 31

32 Bankverksamheten blev en del av krigsekonomin Eftersom staten behövde pengar, började även Statens informationsbyrå göra reklam för sparsamhet. Bankerna lade konkurrenskonstellationen åt sidan och arbetade sida vid sida för fosterlandet Under återuppbyggnadsåren blev det svårt att sammanjämka inflation och sparande. Kriget och återuppbyggnadstiden 32

33 Bankrörelsen fortsatte under svåra förhållanden Antalet sparbanker började sjunka till följd av fusioner och av tvångsfusioner av banker som blivit bakom den nya gränsen. Servicenätverket bredde dock ut sig allteftersom antalet filialer ökade. År 1950 uppgick antalet verksamhetsställen till 619. På grund av landavträdelser accentuerades den geografiska indelningen som hade antagits på 1930-talet. Sparbankernas och andelskassornas geografiska läge följde ofta partiindelningen. Sparbankerna dominerade Södra och Västra Finland, där det fanns rikligt med anhängare till samlingspartiet. I Östra och Norra Finland var de politiska anhängarna återigen ofta aktiva i andelsverksamheten. Mikkelin Säästöpankki förstördes vid bombningar Kriget och återuppbyggnadstiden 33

34 Staten beslöt om penninghushållningen Depositionsflykten, som hade börjat 1939, planade ut till följd av uttagsbegränsningarna, beskattningen och anpassningen till krigsförhållandena. Staten emitterade ett betydande antal obligationer, vilket ytterligare minskade depositionerna. Rykten om sedelklippning fick depositionerna att öka kraftigt hösten En betydande del av sparbankernas intäkter och utgifter fastställdes i myndighetsbeslut. På grund av begränsningarna av utlåningen, till exempel, var bankerna tvungna att placera en stor del av tillgångarna i depositioner och obligationer som gav sämre avkastning än kreditgivningen. Men för bankerna hade de statliga åtgärderna inte enbart negativa konsekvenser. Den skärpta beskattningen framhävde bankernas ställning som insamlare av statliga avgifter. Nästan ingen kunde längre agera i samhället utan att ständigt komma i kontakt med bankerna. Kriget och återuppbyggnadstiden 34

35 Den befarade sedelklippningen blev verklighet Vid årsskiftet tog staten i samband med sedelbyten ett tvångslån så, att sedlar med valörer på över 100 mark klipptes itu. Den vänstra halvan blev kvar i omlopp men motsvarade bara hälften av sedlarnas ursprungliga nominella värde. Medborgarna upplevde att klippningen rent av var ett helgerån och många kunder miste helt förtroendet för ett bestående penningvärde marks sedeln var bland de sedlar som staten bestämde att skulle klippas itu. Källa: Finlands Bank Kriget och återuppbyggnadstiden 35

36 Banktekniken gjorde stora framsteg Kriget hade gjort att folk rörde på sig mer och hade behov av ta ut pengar eller betala räkningar på främmande orter. Vid övergången till 1950-talet hade man skapat ett heltäckande bankgirosystem där man med affärs- och sparbankernas gireringsblanketter kunde överföra pengar till postgirokonton och på motsvarande sätt lösa in uttagskort för postgiron i affärs- och sparbankerna. Sparbankernas betalningsrörelse blev mångsidigare särskilt på grund av förskottsuppbörden av skatter ingick sparbankerna avtal med Försäkringsbolagens centralförbund om debitering av försäkringspremier på förmedling av sparbankerna. Vid samma tidpunkt inleddes också förhandlingar med kommunerma om att överföra lönebetalningarna till bankerna (lönen till kontot). Kriget och återuppbyggnadstiden 36

37 Memoarer från början av 1950-talet Datorer visste man inte mycket om ännu på den tiden. Man följde hålkortsmaskinernas utveckling, men vanliga räknemaskiner med pappersremsor var det viktigaste tekniska hjälpmedlet. Elektriska räkneapparater vann terräng, särskilt på kassaförvaltarnas bord Målinriktad ledning var inget man diskuterade, men verksamheten var systematisk. Medarbetarna kände till sparbankens uppgift. Var och en visste sin plats: vad man skulle eftersträva, vad man skulle prestera och vem som övervakade resultatet. Arbetsfördelningen var klar. Utbildning gavs i huvudsak på arbetsplatsen i samband med de konkreta arbetsuppgifterna. Kriget och återuppbyggnadstiden 37

38 Inflationen och välfärdssamhället blev en prövosten för sparbanksideologin Efter kriget satte den galopperande inflationen käppar i hjulet för sparbankernas grundläggande uppgift att främja sparsamheten. Depositionskassornas tid var förbi: då depositionsintäkterna var negativa bedömde kunderna banken närmast ur utlåningens synvinkel. Det började också bli gammalmodigt med livslångt sparande för gamla dagar eftersom samhället tog ett allt större ansvar för medborgarnas socialskydd. Vid övergången till 1950-talet hade det samhälleliga läget alltså förändrats. Kriget och återuppbyggnadstiden 38

39 Systemet med fjättrade pengar Den strikta regleringen av finansverksamheten fortsatte efter kriget. Bakgrunden till detta var den keynesianska modellen som framhävde statens roll vid regleringen av konjunkturer. Från det marknadscentrerade systemet som rådde mellan krigen hade man övergått till ett bankcentrerat system. Det befästes på och 1960-talen och fortsatte ända till talet. Bankens ursprungliga uppgift att fungera som länk mellan utbud och efterfrågan på pengar suddades ut och i stället accentuerades rollen som regleringsmyndighet. Räntenivån frigjordes från den allmänna konjunkturutvecklingen och räntebesluten grundade sig på en politisk prövning av ändamålsenligheten. Räntenivån uppvisade bara smärre variationer. På landsbygden erbjöds bank -service även av bankbilar. Suodenniemen Säästöpankkis första bankbil Regleringen 39

40 In- och utlåningen sammankopplades Vid beviljandet av lån förutsatte banken en bestående kundrelation och förhandssparande som pågått under en lång tid. I utbyte mot regelbundet sparande förutsatte deponenterna rätt till lån av banken. Systemet fungerade därmed rätt så automatiskt och utlåningen anpassades mer än tidigare till deponentkretsens struktur. Besluten om utlåning handlade alltså inte längre om placeringsbeslut, utan de utgjorde en del av den aktiva konkurrensen om deponentkunderna och ett sätt att locka nya kunder. Regleringen 40

41 Genombrottet för sparbankernas system för betalning av löner via banken Systemet med att betala lön till bankkonton infördes av sparbankerna vid övergången till 1950-talet. De övriga bankerna insåg omedelbart fördelarna med systemet när det gällde konkurrensen om depositionskunder. Konkurrensen fick osunda drag. Bankerna förutsatte till exempel att företagen skulle koncentrera lönekontona till den aktuella banken för att kunna få kredit, eller så drog bankerna ut på betalningen av lönerna till arbetstagarna om lönerna gick till "fel" bank. Sparbankerna och fackföreningsrörelsen drev tillsammans på arbetstagarnas rätt att själv välja till vilken bank och till vilket konto lönen skulle betalas. Man kom överens om spelreglerna 1964 men tvisten avgjordes slutgiltigt först år 1971 i och med lagen om kollektivavtal. Regleringen 41

42 På och 1960-talen konkurrerade bankerna om kunderna med hjälp av service 1960-talet präglades av stora förändringar. Sparbankerna kunder som flyttade från landet till städerna eftersom dessa inte nödvändigtvis blev kunder till en främmande sparbank. Att förbättra tillgången till bankservicen, dvs. att förtäta nätverket och höja servicenivån, var nästan det enda konkurrensmedlet. Antalet verksamhetsställen fördubblades mellan åren 1950 och 1969, när de uppgick till hörde nästan 4 av 10 bankkontor i landet till en sparbank (om man bortser från postkontor och sparkassor). Öppettiderna förlängdes. Nästan alla kontor höll öppet dagligen, i vissa städer till och med i 9,5 timmar, för att att man skulle kunna ge bättre service åt personer i arbetslivet. Antalet anställda tredubblades: 1969 var de till antalet. Regleringen 42

43 Automatisk databehandling adb förenhetligade banktekniken i sparbankerna Sparbankernas kostnader hade stigit betydligt bl.a. till följd av nya verksamhetsställen, nyanställningar, systemet med löneutbetalning till konton och komplicerade bankprodukter. I slutet av 1950-talet hade representanter för sparbankerna företagit studieresor till sparbanker i Västeuropa för att bekanta sig med automatiseringen av processerna. SCAB beslöt att skaffa adb-utrustning och verksamheten kom igång SCAb erbjöd sparbankerna datacentralstjänster. År 1983 hade nästan alla banker gått med. Finland är ett av föregångsländerna inom bankteknik. De första sedelautomaterna användes redan på 1970-talet. Bilden är från Regleringen 43

44 1972: Bostadsbytare ska inte längre bestraffas" Den nya lagen som trädde i kraft 1972 underlättade bostadshandeln. Den glada reaktionen i tidskriften Sparbanken beskriver väl hur reglerad omvärlden var på den tiden: Lagändringen gällande inkomst- och förmögenhetsbeskattningen som trädde i kraft i början av året har satt fart på bostadsaffärerna. Nu behöver man inte längre betala försäljningsvinst på försäljning av egen bostad, om ägaren eller hans familjemedlemmar har bott i bostaden i minst ett år före affären och om ägaren i stället för den sålda bostaden skaffar en ny fast bostad för sig själv eller familjemedlemmarna Redan under januari-februari --- har man sett tecken på att den nya lagen har stimulerat bostadsmarknaden. Hur stor ökning det är fråga om är svårt att säga exakt med så här kort erfarenhet, men den kommer i varje fall att vara betydande." Regleringen 44

45 Skrikta riktlinjer bl.a. om kreditgivning I Finlands Banks kreditgivningspolitiska riktlinjer från år 1975 fastställdes följande: En bostadskredit fick endast utgöra 60 procent av bostadens pris, och därmed förutsattes förhandsbesparingar på 40 procent. I övriga privatkrediter fick lånesumman bara vara 50 procent av förhandsbesparingarna och lånetiden fick inte överskrida 5 år. För konsumtionskrediter var kreditens övre gräns mark och lånetiden var högst 1 år. Bankerna fick inte göra reklam för konsumtions- och placeringslån. Finlands Banks sista riktlinjer om bostadskrediter och övriga privatkrediter upphörde att gälla Förhandssparande var inte längre ett villkor för beviljande av lån. Regleringen 45

46 Behov av att se över sparbanksgruppens struktur 1966 uppgick antalet sparbanker till 356. Av dessa låg 244 i områden med utflyttningsöverskott. På grund av flyttningsrörelsen och bankteknikens genombrott äventyrades verksamhetsbetingelserna för de minsta bankerna. Fusion med en större och mer solid sparbank i närmaste stad var en lösning som ofta föreslogs. Sparbanksgruppens struktur upplevdes som problematisk började man göra upp en utvecklingsplan. I det strukturpolitiska programmet som lades fram som rättesnöre för utvecklingen år 1968 slopades indelningen i stads- och landsbygdsbanker. Målet var att indela landet i 38 sparbanksdistrikt och lika många sparbanker. I en enkät som genomfördes 1970 föredrog över hälften av bankdirektörerna en direkt övergång till modellen med en bank, Sparbanken i Finland. Regionalsparbankerna understöddes främst av de stora sparbankerna som de övriga skulle ha anslutit sig till enligt modellen i det strukturpolitiska programmet. Regleringen 46

Sparbankernas 190-åriga historia Februari 2013

Sparbankernas 190-åriga historia Februari 2013 Sparbankernas 190-åriga historia Februari 2013 Som källa har använts Antti Kuusteräs bok Idé och pengar, Sparbankerna i det finländska samhället 1822 1994. Åsikterna och tolkningarna är förenliga med boken.

Läs mer

Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner

Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner Sparbanken är den fjärde största bankgruppen (12/2012) Antalet kunder 588 500. Tonvikten ligger på privatkunder, SME-företag och jord- och skogsbrukskunder

Läs mer

Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner

Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner Sparbanken är den fjärde största bankgruppen (12/2011) Antalet kunder 587 000, varav 300 000 är på Internet Tonvikten ligger på privatkunder, SME-företag

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Penningpolitik när räntan är nära noll

Penningpolitik när räntan är nära noll Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K

Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Vad gör Riksbanken? S V E R I G E S R I K S B A N K Tillägg den 7 september 2017 KPIF målvariabel för penningpolitiken Sedan september 2017 använder Riksbanken KPIF, konsumentprisindex med fast ränta,

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

KONCERNENS RESULTATRÄKNING Kort om Hypo År 2007 stärkte Hypo alltjämt sin profil som en innovativ aktör med särskild inriktning på bostadsfinansiering och boende. Vi anpassade oss till utvecklingen på bostadsmarknaden och såg över

Läs mer

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

RÖSTA FINLAND TILLBAKA SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSVALPROGRAM 2019 RÖSTA FINLAND TILLBAKA Den offentliga maktens uppgift är försvara Finlands och finländarnas intressen. Något annat rimligt skäl för en existerande finländsk stat

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Frågor och svar om Nya Trad

Frågor och svar om Nya Trad Frågor och svar om Nya Trad uppdaterade per den 18 februari 2013 1. Vad är det som kunderna kommer att erbjudas? Kunder som har Reflex pensionsförsäkringar (i steg 1) med traditionell förvaltning som inte

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 16/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 8 i lagen om statens specialfinansieringsbolags PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

H1/2016 Halvårsrapport

H1/2016 Halvårsrapport H1/2016 Halvårsrapport 1.1 30.6.2016 2 Finnverakoncernens halvårsrapport 1.1 30.6.2016 Finnveras mandat ökade betydligt resultatet blev en lindrig förlust Under rapportperioden höjdes de maximala beloppen

Läs mer

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning

Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Nationalekonomiska teorier Samhällskunskap årskurs 1. Innehållsförteckning Keynes sid. 2 Friedman (monetarismen) sid. 4 Smith sid. 5 Marx sid. 6 6 KONJUNKTURER OCH EKONOMISK POLITIK 93 JOHN MAYNARD KEYNES

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

1 Vad är en STIFTELSE?

1 Vad är en STIFTELSE? 1 Vad är en STIFTELSE? En stiftelse är en självständig förmögenhet som stiftaren har skjutit till och som sköts av en särskild förvaltning och som förverkligar de nyttiga syften som stiftaren bestämt.

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Statssekreterare Hans Lindberg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder

Läs mer

Uppgift 8, s. 9. Märk substantivets form efter genitiv (omistusmuodon jälkeen)

Uppgift 8, s. 9. Märk substantivets form efter genitiv (omistusmuodon jälkeen) Facit Företag Uppgift 8, s. 9 1. S-gruppen ökade sin marknadsandel. 2. Antalet produktionsanläggningar fördubblades. 3. I fjol/förra året minskade antalet dotterbolag. 4. Den ökade konkurrensen har minskat

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk

Provtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Utredning 1/2017. Bostadslösa Bostadslösa familjer. Olika anstalter

Utredning 1/2017. Bostadslösa Bostadslösa familjer. Olika anstalter 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola Tfn +358 29 525

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport SNS 19 januari Finansminister Anders Borg Konjunkturrådets huvudslutsatser Sverige har hittills klarat krisen med bättre offentliga finanser än andra länder Handlingsutrymme

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

VD-ÖVERSIKT JUSSI LAITINEN

VD-ÖVERSIKT JUSSI LAITINEN VD-ÖVERSIKT JUSSI LAITINEN VD-översikt Året som gick Aktia satsar på tillväxt Utsikter 2015 2 Finland i fel sällskap 3 Skuldsättningen fortsätter att öka? 4 Resultatet 2014 2014 2013 Δ% Räntenetto 102,8

Läs mer

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Ärade stämmodeltagare, Jag vill helt kort inleda med att sammanfatta koncernens resultat från fjolåret. Mellan klockan 15 och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Pengar, tid och ett gott liv 2015

Pengar, tid och ett gott liv 2015 Pengar, tid och ett gott liv 2015 I Sparbankens enkät Pengar, tid och ett gott liv tog vi reda på vad finländarna skulle ändra på i sitt liv om de inte behövde tänka på pengar. Enkäten gjordes sommaren

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och till lag om införande av en lag om ändring av universitetslagen Ärende Regeringen

Läs mer

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT VD-översikt Året 2015 Aktia satsar på tillväxt Utsikter och planer inför 2016 2 Svag tillväxt i Finland framöver 0,6 0,9 3 Konkurrenskraften fortsättningsvis ett problem

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Följande utsikter har offentliggjorts den 12 februari 2014 i Aktia Bank Abp:s bokslutskommuniké :

Följande utsikter har offentliggjorts den 12 februari 2014 i Aktia Bank Abp:s bokslutskommuniké : TILLÄGG 5/13.2.2014 TILL AKTIA BANK ABP:S GRUNDPROSPEKT/BÖRSPROSPEKT 26.4.2013 FÖR EMISSIONSPROGRAM FÖR MASSKULDEBREVSLÅN 500 000 000 EURO SAMT TILL SAMMANFATTNINGEN SOM FOGATS TILL DE LÅNESPECIFIKA VILLKOREN

Läs mer

EVLI BANK ABP:S DELÅRSRAPPORT :

EVLI BANK ABP:S DELÅRSRAPPORT : EVLI BANK ABP:S JANUARI-JUNI 2017 2 (5) EVLI BANK ABP:S 1.1. 30.6.2017: Rörelsevinsten nästan fördubblades under betraktelseperioden Rörelsevinsten förbättrades i segmentet Kapitalförvaltning och investerarkunder

Läs mer

Hur långt kommer dina besparingar att ta dig?

Hur långt kommer dina besparingar att ta dig? Hur långt kommer dina besparingar att ta dig? Sharesave Sharesave erbjuder dig möjligheten att göra månatliga insättningar under tre år och använda dessa besparingar för att köpa aktier i Thomas Cook Group

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om statligt stöd till kreditinstitut; SFS 2008:814 Utkom från trycket den 29 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Makrokommentar. April 2016

Makrokommentar. April 2016 Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Kreditinstitutens bokslut

Kreditinstitutens bokslut Finansiering och försäkring 2014 Kreditinstitutens bokslut 2014, 1:a kvartalet De inhemska bankernas finansnetto var oförändrat under första kvartalet 2014 De inhemska bankernas finansnetto uppgick till

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Vi ska tala om sparpengar.

Vi ska tala om sparpengar. Vi ska tala om sparpengar. De pengar vi inte ska använda just nu, utan framför allt om kanske 3, 5 eller 10 år. Hur gör vi för att ta bättre hand om dem, få utmer av dem, men också få en bättre bild av

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 15/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om statliga exportgarantier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att specialfinansieringsbolaget

Läs mer

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005 Pressinformation Kvartal 3 2005 Resultatrapport DENNA RESULTATRAPPORT AVSER AFFÄRS- OMRÅDET BANKAKTIVITETER SVERIGE INOM DANSKE BANK. DETTA AFFÄRSOMRÅDE OMFATTAR KONTORSRÖRELSEN INKLUSIVE ENHETERNA CORPORATE

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Fakta om erbjudandet Räntan som det garanterade värdet och framtida premieinbetalningar räknas upp med sänks till 1 procent före

Läs mer

RP 210/2008 rd. endast i lagen om statens specialfinansieringsbolags

RP 210/2008 rd. endast i lagen om statens specialfinansieringsbolags Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 8 a i lagen om statens specialfinansieringsbolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det att lagen

Läs mer

KAPITALMARKNADEN (S.84-98)

KAPITALMARKNADEN (S.84-98) FLASKHALS Definition: flaskhalsar bromsar upp processer tillfälligt och hämmar utökandet. Kan vara i t.ex. arbetsmarknaden, produktionen eller försäljningen. Detta kan uppstå för att företaget lider brist

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Hej och än en gång välkomna hit.

Hej och än en gång välkomna hit. Anförande av verkställande direktör Swedbanks årsstämma 30 mars 2017 Birgitte Bonnesen Hej och än en gång välkomna hit. Jag skulle vilja börja med att gå tillbaka till början 2016, då jag tillfrågades

Läs mer

Aktias rörelseresultat 2016 förväntas uppgå till ungefär motsvarande nivå som 2015.

Aktias rörelseresultat 2016 förväntas uppgå till ungefär motsvarande nivå som 2015. TILLÄGG 6/15.2.2016 TILL AKTIA BANK ABP:S GRUNDPROSPEKT/BÖRSPROSPEKT 22.4.2015 FÖR EMISSIONSPROGRAM FÖR MASSKULDEBREVSLÅN 500 000 000 EURO SAMT TILL SAMMANFATTNINGEN SOM FOGATS TILL DE LÅNESPECIFIKA VILLKOREN

Läs mer

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag

Läs mer

Handelsbanken januari - september oktober 2011

Handelsbanken januari - september oktober 2011 Handelsbanken januari - september 2011 26 oktober 2011 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Varför fanns det ett stort uppsving från talet:

Varför fanns det ett stort uppsving från talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920- talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

AKTIA ABP:S ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA 2013 Verkställande direktörens översikt

AKTIA ABP:S ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA 2013 Verkställande direktörens översikt AKTIA ABP:S ORDINARIE BOLAGSSTÄMMA 2013 Verkställande direktörens översikt 2012 Aktia uppnådde ett gott resultat Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter, mn euro 76,3 Försäljningen ökade kraftigt

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Lagändringar med anledning av att. av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation. I

Lagändringar med anledning av att. av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation. I Finansutskottets betänkande 2010/11:FiU26 Lagändringar med anledning av att Sveriges allmänna hypoteksbank har trätt i likvidation Sammanfattning I betänkandet behandlas proposition 2010/11:71 Lagändringar

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 254/2016 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen om beviljande av statsgaranti för Finlands Bank som säkerhet för ett lån till Internationella valutafonden PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

1 Varför behöver vi hållbar utveckling? Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många

Läs mer

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation

Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Höstprognosen 2014: Långsam återhämtning med mycket låg inflation Bryssel, 04 november 2014 Enligt EU-kommissionens höstprognos kommer den ekonomiska tillväxten

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

SÅ SPARAR FINLAND Undersökningsresultaten får publiceras kl. 9.30

SÅ SPARAR FINLAND Undersökningsresultaten får publiceras kl. 9.30 SÅ SPARAR FINLAND 2016 Undersökningsresultaten får publiceras 30.10.2016 kl. 9.30 VÄRLDSSPARDAGENS HISTORIA Världsspardagen firas (World Savings Day) 31.10. Fick sin början 1924 i Milano när den första

Läs mer

Finansiering av bostäder i Finland

Finansiering av bostäder i Finland Finansiering av bostäder i Finland Bostadspolitiken och små kommuner Rikskonferens 25-26 april 2018, Hillerstorp, Gnosjö kommun Ann-Sofi Backgren, Österbottens landskapsstyrelse Finland är landsbygdsdominerad,

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Årsredovisning år 2018 för kommunens donationsstiftelser

Årsredovisning år 2018 för kommunens donationsstiftelser Sid 1 (8) Dnr 364277 2019-03-26 Pernilla Sandin Telefon 026-17 80 57 Pernilla.Sandin@gavle.se Årsredovisning år 2018 för kommunens donationsstiftelser Innehåll Årsredovisning år 2018 för kommunens donationsstiftelser...

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 4 i lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst

Läs mer

Handelsbanken januari mars april 2012

Handelsbanken januari mars april 2012 Handelsbanken januari mars 2012 26 april 2012 Genomsnittlig årlig tillväxt i eget kapital inklusive utdelningar Justerat eget kapital per aktie Ackumulerade utdelningar senaste 5 åren Kr/ aktie 225 200

Läs mer

Om Banken. Senast uppdaterad

Om Banken. Senast uppdaterad Om Banken Senast uppdaterad 2017-11-22 Handelsbankens idé och mål Ide: Handelsbanken har ett decentraliserat arbetssätt, med stark lokal förankring genom landsomfattande kontorsnät och långsiktighet i

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer