Sparbankernas 190-åriga historia

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sparbankernas 190-åriga historia"

Transkript

1 Sparbankernas 190-åriga historia Som källa har använts Antti Kuusteräs bok Idé och pengar, Sparbankerna i det finländska samhället Åsikterna och tolkningarna är förenliga med boken. Citaten är tagna från tidskriften Säästöpankki och bilderna från Sparbanksförbundets arkiv, om inte annat anges. Citat vars originalspråk är finska är fria översättningar. 1

2 Sparbankerna en del av det finländska samhället i hela 190 år Finlands äldsta bankgrupp. Den första sparbanken grundades i Åbo Sparbankernas centralorganisation Sparbanksförbundet grundades Sparbankerna grundades ursprungligen för tjänstefolk och mindre bemedlade. Syftet var att fostra människorna till sparsamhet. Sparbankerna var de första bankerna som erbjöd banktjänster för alla finländare oavsett ställning och förmögenhet. Sparbanksideologin ligger alltjämt i bakgrunden till verksamheten - att främja individens och samhällets välfärd. Främjandet av sparande tas upp som sparbankernas särskilda ändamål i sparbankslagen. Sparbanken eftersträvar inga snabbvinster utan finns till för sina kunder. Det här är ingen kliché. Välfärden i lokala gemenskaper understöds med en del av vinsten. Sparbanken är den bank som folk vill vara kund i. 2

3 Sparbankernas 190-åriga historia, innehållsförteckning Mot ny tillväxt 2012 Den nya gruppen byggs upp Krisen Avregleringen Regleringen Kriget och återuppbyggnadstiden De gyllene åren Sparbankerna sprids till hela landet Erövringen av städerna Sparbankerna kommer till Finland Gå Gå Gå Gå Gå Gå Gå Gå Gå Gå

4 Sparbanksideologin föddes i Storbritannien Sparbanksideologin var en europeisk motkraft till den samhällsbrytning som den industriella revolutionen medförde och som gav upphov till vida proletariatkretsar och risk för samhälleliga oroligheter i städerna Målet var att förbättra den ekonomiska ställningen för arbetarklassen som åtnjöt regelbunden penninglön Verksamheten inleddes i Tottenham 1801 och den första egentliga sparbanken grundades i Skottland 1810 (Ruthwells sparbank) På 1850-talet fanns det redan 600 sparbanker i Storbritannien I början av 1820-talet nådde rörelsen Danmark, Sverige, Norge och Finland I de nordiska länderna förutsatte utvecklingen att sparbankerna förankrades bland folket, som på många håll levde på naturahushållning. Sparbankerna kommer till Finland 4

5 Via Sverige till Finland Ideologin introducerades i Finland av apotekaren, senare industrimannen och bergsrådet John Julin, som hade nära kontakter till övriga Europa. I april 1822 skrev han en artikel i Åbo Tidningar. Artikeln betraktas som sparbankernas intellektuella arv i Finland Enligt Julin var det nödvändigt att grunda en sparbank som skulle komplettera inrättningarna för fattigvården, hjälpa den lägre och mindre upplysta befolkningen. Orsakerna var alltså samhällsgrundade. Attitydförändring var den bärande tanken. Julin ville lära människorna att hjälpa sig själva i det ångestfyllda och kärva läget. Sparbankerna kommer till Finland 5

6 Utdrag ur Julins artikel Man måste framhäva flit, omsorg om framtiden och sparsamhet, öka kunskapsnivån och undanröja de hinder som begränsar möligheterna att själv förbättra den egna ställningen. Man måste få till stånd strävanden att nå en oberoende ställning och vara redo att hjälpa till i detta omvandlingsskede." Sparbankerna skulle ha till uppgift att ta emot disponibla tillgångar, om än smärre summor, av bemedlade arbetare och tjänstefolk, beräkna ränta på summorna, lägga räntan till kapitalet och därigenom utöka tillgångarna tills deponenten önskade ta ut dem. Sparbankerna kommer till Finland 6

7 Sparbanken i Åbo grundades Julins appell väckte reaktioner. Den uppmuntrade välbärgade att donera pengar för sparbankens väl. En kungörelse om den kommande sparbanken, var man kunde göra donationer och ett utkast till stadgar för banken publicerades i Åbo Tidningar Donatorerna beslöt att grunda Sparbanken i Åbo , bankens stadgar verifierades och banken invigdes i en lokal som ingick i en pojkskola grundad av Julin. Sparbanken i Åbo var den första finländska banken efter grundandet av Finlands bank (1811). Att sätta in pengar och ta lån var nu för första gången möjligt även för vanligt folk. Helsingfors Sparbank grundades I de övriga städerna fanns det tillsvidare varken tillräckligt befolkningsunderlag eller intresse. Sparbankerna kommer till Finland 7

8 Sparbanken i Åbo grundades En deposition på sex rubel som gjordes av Gestrins piga Hedvig Nyström var den första kontotransaktionen Sparbankerna kommer till Finland 8

9 Sparbanker började grundas i handelscentren Sparbankerna bredde ut sig till städerna i två faser Först till länshuvudstäderna : Uleåborg, Viborg, Tavastehus, Vasa, S:t Michel och Kuopio. Därtill Borgå. Därefter sjöfartsstäderna och de mest betydande städerna i inlandet: Brahestad, Jakobstad, Lovisa, Fredrikshamn, Tammerfors, Nyslott och Joensuu. I början av 1860-talet fanns det en sparbank i 21 av 32 städer. Nu uppkom även de första landsbygdsbankerna. Den första landsbygdsbanken Tenala Sparbank grundades De flesta bankerna grundades av banbrytare som understödde sparbanksideologin och som kunde donera medel för grundandet av bankerna. Sparbankerna i Jyväskylä, Borgå och Uleåborg var de första bankerna som inkluderade omnämnanden om allmännyttiga projekt i sina stadgar. Även sparbankerna i Helsingfors och Åbo var bland de första som donerade medel för allmännyttiga ändamål, såsom utbildning för mindre bemedlade. Erövringen av städerna 9

10 Krimkriget och ibruktagandet av mark Sparbankernas depositionsstock ökade tiofaldigt under perioden , men det fanns också problem. Den största prövostenen var Krimkriget, som väckte rädsla för en engelsk landstigning krympte depositionsstocken klart, i Helsingfors med hela 25 %. Allteftersom depositioner sades upp blev bankerna tvungna att säga upp lån. En del banker vände sig till Finlands Bank med begäran om tillfällig finansiering. Illustration över striderna i Hangö: Museiverkets bildarkiv Erövringen av städerna 10

11 Krimkriget och ibruktagandet av marken Efter Krimkriget var de monetära förhållandena kaotiska fick Finland en egen valuta, finsk mark, men den bands till silvermyntfoten och separerades från rubeln först På grund av fördröjningen, den strikta penningpolitiken och krisen på de utländska kapitalmarknaderna var finansieringsförhållandena kärva. Handeln och industrin genomgick en konkursvåg, inom jordbruket avlöste exekutiva auktioner varandra. Det svaga penningläget försvårade verksamheten för sparbankerna och de råkade i svårigheter. Den första marksedeln Källa: Finlands Bank Erövringen av städerna 11

12 Övriga banker vid sidan av sparbankerna År 1862 förlorade sparbankerna sin ställning som landets enda privata depositionsinrättning. Den första privata affärsbanken grundades: Föreningsbanken i Finland 1895 uppgick antalet affärsbanker till sex. Till en början ansåg man att rollerna kompletterande varandra: sparbankerna betraktades som insamlare av små depositioner som kunde placera medlen vidare i affärsbanker. Sparbankerna var till för arbetarklassen medan affärsbankerna tjänade näringslivet. Därtill grundades Postsparbanken år Marknadsandelar i början av 1890-talet: sparbanker 30, affärsbanker 69 och Postsparbanken 1 %. Sparbankslagen trädde i kraft 1896: sparbanken definierades som ett penninginstitut som tar emot depositioner från allmänheten (begränsades inte längre till en viss kundkrets, t.ex. sparkassa för fabriksarbetare) 1902 grundades Andelskassornas Centralkreditanstalt. Andelskassorna blev andelsbanker. Sparbankerna sprids till hela landet 12

13 Sporadiska öppettider till en början På 1800-talet var banken öppen då och då eller en dag i månaden, oftast på söndag efter kyrkan eller lördagkväll, om söndag ansågs opassande. I allmänhet var det bara då som pigorna och drängarna hade ledigt. Till exempel i Pemar var sparbanken från och med 1889 öppen sex gånger om året. Detta meddelades allmänheten genom kungörelser i dagstidningar och i kyrkan. Intill visas tidningsannonser publicerade av sparbankerna i Tavastkyro och Lavia. De flesta banker började hålla öppet varje dag först på 1920-talet. Den allmänna praxisen var att hålla öppet så länge det fanns kunder. Sparbankerna sprids till hela landet 13

14 Sporadiska öppettider till en början När sparbanken öppnade dörren kunde man skönja något av en högtidlig stämning i banksalen. Kunderna vällde in och placerade sig på bänkarna längs med väggarna. Man pratade om ditt och datt, tog sig en rök och kanske en kopp kaffe. --- Ingen hade någon brådska." Bild: På 1890-talet hade kansliavdelningen vid Sparbanken i Åbo höga svarvade pallar och pulpetliknande bord. Sparbankerna sprids till hela landet 14

15 Pengar togs bara ut för verkliga behov I Salo öppnades en sparbank i september 1874 Den första deponenten var sadelmakaren Gustaf Sarén från S:t Bertils. Nämnvärt är att sadelmakaren sparade regelbundet på sitt konto men tog ut pengar för första gången först år Till en början var banken öppen en gång i månaden. Den som ville ta ut pengar skulle säga upp den önskade summan en månad i förväg. Uttag på över 100 mark skulle sägas upp hela tre månader före det planerade uttaget." Sparbankerna sprids till hela landet 15

16 Från 1900-talets början till medborgarkriget Vid sekelskiftet grundades finsksinnade "finska" sparbanker (suomalaiset säästöpankit) och något senare även "arbetarnas" sparbanker (työväen säästöpankit). Första sparbanksinspektören 1896 (G. M. Leinberg), första numret av tidskriften Sparbanken 1904, Sparbanksförbundet grundades1906 och det egna centrala penninginstitutet Sparbankernas Central-Aktie-Bank nåddes gränsen på 400 banker, och redan 1918 uppgick antalet sparbanker till 443. På grund av första världskriget var de monetära förhållandena kaotiska Till följd av inflationen rasade värdet på besparingarna och bankernas kapital. Museiverkets bildarkiv Sparbankerna sprids till hela landet 16

17 Från 1900-talets början till medborgarkriget Efter världskriget stoppade medborgarkriget utvecklingen än en gång. Enligt sparbankskamrerns granskningsberättelse miste sammanlagt 82 sparbanksprincipaler, styrelsemedlemmar och tjänstemänn livet i medborgarkriget. Museiverkets bildarkiv Inarin Säästöpankki i Norra Lappland var den första sparbanken som grundades i självständiga Finland. Sparbankerna sprids till hela landet 17

18 Pengar fanns varken att sätta in eller att låna Bankrörelsen i början av 1900-talet: Det fanns inga stora pengar i omlopp vid sekelskiftet. Däremot fanns det ett stort behov av lån. Att sätta in pengar var något helt nytt som man fick vänja sig vid småningom Särskilt i de små landsbygdsbankerna väntade Personalen på sparbanken i Kauhajoki man andäktigt på depositionskunder och rullade tummarna tills dörren öppnades. Och det hände ytterst sällan. Men när det väl hände berättas det att banktjänstemännens ögon lyste av glädje. Man berättade historier, hörde sig för hur det stod till med var och en och rökte så att det sved i ögonen". Sparbankerna spris till hela landet 18

19 Kundtjänsten ställdes inför utmaningar På landsbygden var sparbankernas verksamhet anspråkslös till en början. År 1912 berättade biträdande direktören J. W. Minni att sparbanken hade fått arbetslokaler på sockenstugan och fortsatte: Dessa sockenstugor är ofta i uselt skick. De flesta är gamla kåkar som bara värms upp på öppethållningsdagarna. Sparbankens tjänstemän får stå ut med både kyla och os. Deras lidande förvärras av hostande, spottande och högljudda kunder, av vilka bara få har ärende till sparabanken och resten har kommit dit för nöjes skull. Sparbankerna sprids till hela landet 19

20 Sparbanksrörelsen avreglerades Så sent som i början av 1900-talet fick sparbankerna endast ta emot depositioner av privatpersoner, inte t.ex. av kommunerna eller församlingarna. Efter långa diskussioner togs denna begränsning bort 1908 och sparbankslagen reviderades Förordet till propositionen beskriver hur sparbanksideologin anpassades till rådande förhållanden: Sparbankerna har uppkommit i avsikt att väcka sparsamhet bland mindre bemedlade genom att ta emot deras besparingar och låta det växa ränta på besparingarna samt därmed främja det ekonomiska läget hos detta folkskikt. Förutom denna uppgift --- har sparbankerna steg för steg vuxit till viktiga kreditinstitut, då de i egenskap av penningplacerare har uppnått en betydande ställning och särskilt på landsbygden är den instans som bäst tillgodoser kreditbehovet. Den nya lagen separerade de finländska sparbankerna från den svenska modellen och tog dem närmare det affärsbanksmässiga tänkesättet i Norge. De gyllene åren 20

21 Landet byggdes upp med hjälp av sparbankerna Väinö Linna beskriver sparbankernas roll i uppbyggandet av landsbygden efter medborgarkriget i fri översättning så här: Först botade man boskapen, då behövdes ett mejeri, mejeriet gav pengar och för pengarna behövdes en sparbank. --- Torparn Jussi räknade sina pengar i smyg. Ja borde föra dem ti sparbanken, men ja vet int riktigt. Ja undrar hur det går med Mellola och hans såg? En vacker dag säger dom att han är bankrutt. En liten skogsplätt sku ja gärna köpa, men mer än tio tusen får den int kosta. Bara ja får ihop ett par tusen till vågar ja nog fast låna resten. Här under Polstjärnan De gyllene åren 21

22 Verksamheten avreglerades, tillsynen skärptes Tack vare att den nya lagen trädde i kraft och räntetaket, som hade begränsat sparbankernas utlåning, avskaffades (1920) kunde sparbankerna för första gången konkurrera jämlikt med räntor med de övriga bankerna. De följande åren var unika i den finska bankrörelsens historia eftersom det för första gången rådde fri räntekonkurrens på marknaden. De gyllene åren 22

23 Verksamheten avreglerades, tillsynen skärptes De friare verksamhetsformerna ökade riskerna med verksamheten. Sparbanksinspektionen effektiviserades och omorganiserades Samma år grundades Sparbankernas säkerhetsfond. Sparbankerna förband sig solidariskt att ersätta deponenter för förluster i samband med eventuell bankkonkurs. Lagen reviderades och regleringen skärptes Nya verksamhetsformer förbjöds inte men villkoren för dem skärptes. Räntekonkurrensen hade höjt räntorna och 1931 beslöt bankerna om ett begränsande avtal. Banktekniken började utvecklas på 1900-talet. Kulramar ersattes av räknemaskiner. Till vänster Lovisa Sparbanks additionsmaskin 1904, till höger en universalräknemaskin från 1930-talet. De gyllene åren 23

24 Världens sparbanker organiserade sig De finländska sparbankerna var på och 1930-talen starkt engagerade i det internationella samarbetet kallade den italienska storsparbanken Cassa di Risparmio delle Provincie Lombarde alla världens sparbanker till en internationell sparbankskongress i Milano. De gyllene åren 24

25 Världens sparbanker organiserade sig Den internationella sparbankskongressen grundade en samarbetsorganisation för världens sparbanker (ISBI) den interantionella sparsamhetsdagen, som man började fira årligen på kongressens avslutnings- dag Sparsamhetsdagen och -veckan firas fortfarande i Finland. På bilderna veckoteman från 1970-talet. De gyllene åren 25

26 Internationella kontakter var särskilt viktiga under kalla krigets tid 1931 beslöt man i Helsingfors att grunda Nordens centrala sparbanksföreningars delegation NCSD. Bilden är från Borgåmötet Tonvikten låg på upplysning om sparsamhet men seminariet behandlade olika sparbanksfrågor på ett mångsidigt sätt. Efter andra världskriget blev både ISBI och NCSD särskilt viktiga för finländarna. I dessa forum kunde man påvisa att Finland är sig likt och fortfarande platsar i den nordiska sparbanksgemenskapen. De gyllene åren 26

27 Främjande av sparande i fokus Under mellankrigstiden fokuserade sparbanksideologin på ekonomisk fostran för medborgarna, särskilt barn och ungdomar. Man talade om sparsamhetspropaganda konstaterades i lagen att sparbanken är ett allmännyttigt penninginstitut som inte eftersträvar vinst. Anmärkningsvärt var att främjandet av sparande definierades som sparbankerna särskilda uppgift. Ur lagen uteslöts omnämnandet om "mindre bemedlade folkskikt" liksom begränsningarna som gällde den största tillåtna storleken på depositionerna. Sparbanksideologin breddades således. Målet blev att öka sparsamheten i alla samhällsskikt. Därmed kunde sparbankerna proklamera sig till hela folkets bank. Upplysningsverksamheten väckte gensvar: kundtidningen Säästäjä/Spararen, som hade grundats 1928, hade en upplaga på över i slutet av 1930-talet. De gyllene åren 27

28 Reflektionerna i Spararen från 1938 har inte föråldrats För många är det lättare att förtjäna pengarna än att använda dem skickligt. --- Man sköter ekonomin utan att tänka efter och låter sakerna gå sin gilla gång. Folk känner inte till sitt eget ekonomiska läge och dess möjligheter. Man sätter sig inte in i detaljer och vet inte vart pengarna har gått och hur mycket. Ännu mindre vet man i förväg hur mycket pengar som man rimligtvis bör reservera för olika ändamål. Man gör ingen skillnad mellan viktiga och onödiga utgifter företagsekonomiska hjälpmedel kan också tillämpas för att effektivisera den privata ekonomin och få större nytta av den. Denna praxis har i Sverige utvecklas till ett helt system för hemmets inkomst- och utgiftsbudget. Med hjälp av detta s.k. budgetsystem --- kan man reda ut det ekonomiska läget och planera, granska och styra sin ekonomi på ett rationellt sätt." De gyllene åren 28

29 Sparbankerna växte på 1930-talet Avregleringen av bankrörelsen ledde på 1920-talet till en snabb tillväxt som inte dämpades nämnvärt ens av kristiden i början av 1930-talet lämnade Finland guldmyntfoten. Det gjorde att kunderna tog ut sina depositioner. De största sparbankerna fick kortfristiga krediter från Finlands Bank, mindre banker från SCAB. År 1936 hade deponenterna redan över konton. De gyllene åren 29

30 Sparbankerna landets största bank 1938 Antalet sparbanker uppgick till 484 fler än någonsin tidigare eller senare Antalet verksamhetsställen var totalt 560, eftersom det fanns 76 filialer. Den sammanlagda marknadsandelen var 40 procent. 6 av 10 kontor höll öppet varje dag, de flesta 2 4,5 timmar, vissa upp till 6 timmar. Bankerna hade bara ca anställda, eftersom styrelsemedlemmarna och förtroendemännen hade hand om verksamheten i många banker. De gyllene åren 30

31 Bankrörelsen blev en del av krigsekonomin 1941 återinfördes bankernas inbördes ränteavtalssystem på statens initiativ. Regleringen från år 1931 hade bara omfattat inlåningsräntor, men nu berörde regleringen även ultåningsräntorna. Från och med 1941 blev regleringen av utlåningen allt striktare. I stället för med räntor lockade man kunderna att spara med hjälp av skattepolitik. Sparbankernas gamla dröm gick i uppfyllelse: från och med 1943 befriades både bankdepositioner och statsobligationer från inkomst- och förmögenhetsskatten. Detta var ett led i strävan att främja sparsamhet och ge kompensation för de förluster som orsakats av inflationen. Kriget och återuppbyggnadstiden 31

32 Bankverksamheten blev en del av krigsekonomin Eftersom staten behövde pengar, började även Statens informationsbyrå göra reklam för sparsamhet. Bankerna lade konkurrenskonstellationen åt sidan och arbetade sida vid sida för fosterlandet Under återuppbyggnadsåren blev det svårt att sammanjämka inflation och sparande. Kriget och återuppbyggnadstiden 32

33 Bankrörelsen fortsatte under svåra förhållanden Antalet sparbanker började sjunka till följd av fusioner och av tvångsfusioner av banker som blivit bakom den nya gränsen. Servicenätverket bredde dock ut sig allteftersom antalet filialer ökade. År 1950 uppgick antalet verksamhetsställen till 619. På grund av landavträdelser accentuerades den geografiska indelningen som hade antagits på 1930-talet. Sparbankernas och andelskassornas geografiska läge följde ofta partiindelningen. Sparbankerna dominerade Södra och Västra Finland, där det fanns rikligt med anhängare till samlingspartiet. I Östra och Norra Finland var de politiska anhängarna återigen ofta aktiva i andelsverksamheten. Mikkelin Säästöpankki förstördes vid bombningar Kriget och återuppbyggnadstiden 33

34 Staten beslöt om penninghushållningen Depositionsflykten, som hade börjat 1939, planade ut till följd av uttagsbegränsningarna, beskattningen och anpassningen till krigsförhållandena. Staten emitterade ett betydande antal obligationer, vilket ytterligare minskade depositionerna. Rykten om sedelklippning fick depositionerna att öka kraftigt hösten En betydande del av sparbankernas intäkter och utgifter fastställdes i myndighetsbeslut. På grund av begränsningarna av utlåningen, till exempel, var bankerna tvungna att placera en stor del av tillgångarna i depositioner och obligationer som gav sämre avkastning än kreditgivningen. Men för bankerna hade de statliga åtgärderna inte enbart negativa konsekvenser. Den skärpta beskattningen framhävde bankernas ställning som insamlare av statliga avgifter. Nästan ingen kunde längre agera i samhället utan att ständigt komma i kontakt med bankerna. Kriget och återuppbyggnadstiden 34

35 Den befarade sedelklippningen blev verklighet Vid årsskiftet tog staten i samband med sedelbyten ett tvångslån så, att sedlar med valörer på över 100 mark klipptes itu. Den vänstra halvan blev kvar i omlopp men motsvarade bara hälften av sedlarnas ursprungliga nominella värde. Medborgarna upplevde att klippningen rent av var ett helgerån och många kunder miste helt förtroendet för ett bestående penningvärde marks sedeln var bland de sedlar som staten bestämde att skulle klippas itu. Källa: Finlands Bank Kriget och återuppbyggnadstiden 35

36 Banktekniken gjorde stora framsteg Kriget hade gjort att folk rörde på sig mer och hade behov av ta ut pengar eller betala räkningar på främmande orter. Vid övergången till 1950-talet hade man skapat ett heltäckande bankgirosystem där man med affärs- och sparbankernas gireringsblanketter kunde överföra pengar till postgirokonton och på motsvarande sätt lösa in uttagskort för postgiron i affärs- och sparbankerna. Sparbankernas betalningsrörelse blev mångsidigare särskilt på grund av förskottsuppbörden av skatter ingick sparbankerna avtal med Försäkringsbolagens centralförbund om debitering av försäkringspremier på förmedling av sparbankerna. Vid samma tidpunkt inleddes också förhandlingar med kommunerma om att överföra lönebetalningarna till bankerna (lönen till kontot). Kriget och återuppbyggnadstiden 36

37 Memoarer från början av 1950-talet Datorer visste man inte mycket om ännu på den tiden. Man följde hålkortsmaskinernas utveckling, men vanliga räknemaskiner med pappersremsor var det viktigaste tekniska hjälpmedlet. Elektriska räkneapparater vann terräng, särskilt på kassaförvaltarnas bord Målinriktad ledning var inget man diskuterade, men verksamheten var systematisk. Medarbetarna kände till sparbankens uppgift. Var och en visste sin plats: vad man skulle eftersträva, vad man skulle prestera och vem som övervakade resultatet. Arbetsfördelningen var klar. Utbildning gavs i huvudsak på arbetsplatsen i samband med de konkreta arbetsuppgifterna. Kriget och återuppbyggnadstiden 37

38 Inflationen och välfärdssamhället blev en prövosten för sparbanksideologin Efter kriget satte den galopperande inflationen käppar i hjulet för sparbankernas grundläggande uppgift att främja sparsamheten. Depositionskassornas tid var förbi: då depositionsintäkterna var negativa bedömde kunderna banken närmast ur utlåningens synvinkel. Det började också bli gammalmodigt med livslångt sparande för gamla dagar eftersom samhället tog ett allt större ansvar för medborgarnas socialskydd. Vid övergången till 1950-talet hade det samhälleliga läget alltså förändrats. Kriget och återuppbyggnadstiden 38

39 Systemet med fjättrade pengar Den strikta regleringen av finansverksamheten fortsatte efter kriget. Bakgrunden till detta var den keynesianska modellen som framhävde statens roll vid regleringen av konjunkturer. Från det marknadscentrerade systemet som rådde mellan krigen hade man övergått till ett bankcentrerat system. Det befästes på och 1960-talen och fortsatte ända till talet. Bankens ursprungliga uppgift att fungera som länk mellan utbud och efterfrågan på pengar suddades ut och i stället accentuerades rollen som regleringsmyndighet. Räntenivån frigjordes från den allmänna konjunkturutvecklingen och räntebesluten grundade sig på en politisk prövning av ändamålsenligheten. Räntenivån uppvisade bara smärre variationer. På landsbygden erbjöds bank -service även av bankbilar. Suodenniemen Säästöpankkis första bankbil Regleringen 39

40 In- och utlåningen sammankopplades Vid beviljandet av lån förutsatte banken en bestående kundrelation och förhandssparande som pågått under en lång tid. I utbyte mot regelbundet sparande förutsatte deponenterna rätt till lån av banken. Systemet fungerade därmed rätt så automatiskt och utlåningen anpassades mer än tidigare till deponentkretsens struktur. Besluten om utlåning handlade alltså inte längre om placeringsbeslut, utan de utgjorde en del av den aktiva konkurrensen om deponentkunderna och ett sätt att locka nya kunder. Regleringen 40

41 Genombrottet för sparbankernas system för betalning av löner via banken Systemet med att betala lön till bankkonton infördes av sparbankerna vid övergången till 1950-talet. De övriga bankerna insåg omedelbart fördelarna med systemet när det gällde konkurrensen om depositionskunder. Konkurrensen fick osunda drag. Bankerna förutsatte till exempel att företagen skulle koncentrera lönekontona till den aktuella banken för att kunna få kredit, eller så drog bankerna ut på betalningen av lönerna till arbetstagarna om lönerna gick till "fel" bank. Sparbankerna och fackföreningsrörelsen drev tillsammans på arbetstagarnas rätt att själv välja till vilken bank och till vilket konto lönen skulle betalas. Man kom överens om spelreglerna 1964 men tvisten avgjordes slutgiltigt först år 1971 i och med lagen om kollektivavtal. Regleringen 41

42 På och 1960-talen konkurrerade bankerna om kunderna med hjälp av service 1960-talet präglades av stora förändringar. Sparbankerna kunder som flyttade från landet till städerna eftersom dessa inte nödvändigtvis blev kunder till en främmande sparbank. Att förbättra tillgången till bankservicen, dvs. att förtäta nätverket och höja servicenivån, var nästan det enda konkurrensmedlet. Antalet verksamhetsställen fördubblades mellan åren 1950 och 1969, när de uppgick till hörde nästan 4 av 10 bankkontor i landet till en sparbank (om man bortser från postkontor och sparkassor). Öppettiderna förlängdes. Nästan alla kontor höll öppet dagligen, i vissa städer till och med i 9,5 timmar, för att att man skulle kunna ge bättre service åt personer i arbetslivet. Antalet anställda tredubblades: 1969 var de till antalet. Regleringen 42

43 Automatisk databehandling adb förenhetligade banktekniken i sparbankerna Sparbankernas kostnader hade stigit betydligt bl.a. till följd av nya verksamhetsställen, nyanställningar, systemet med löneutbetalning till konton och komplicerade bankprodukter. I slutet av 1950-talet hade representanter för sparbankerna företagit studieresor till sparbanker i Västeuropa för att bekanta sig med automatiseringen av processerna. SCAB beslöt att skaffa adb-utrustning och verksamheten kom igång SCAb erbjöd sparbankerna datacentralstjänster. År 1983 hade nästan alla banker gått med. Finland är ett av föregångsländerna inom bankteknik. De första sedelautomaterna användes redan på 1970-talet. Bilden är från Regleringen 43

44 1972: Bostadsbytare ska inte längre bestraffas" Den nya lagen som trädde i kraft 1972 underlättade bostadshandeln. Den glada reaktionen i tidskriften Sparbanken beskriver väl hur reglerad omvärlden var på den tiden: Lagändringen gällande inkomst- och förmögenhetsbeskattningen som trädde i kraft i början av året har satt fart på bostadsaffärerna. Nu behöver man inte längre betala försäljningsvinst på försäljning av egen bostad, om ägaren eller hans familjemedlemmar har bott i bostaden i minst ett år före affären och om ägaren i stället för den sålda bostaden skaffar en ny fast bostad för sig själv eller familjemedlemmarna Redan under januari-februari --- har man sett tecken på att den nya lagen har stimulerat bostadsmarknaden. Hur stor ökning det är fråga om är svårt att säga exakt med så här kort erfarenhet, men den kommer i varje fall att vara betydande." Regleringen 44

45 Skrikta riktlinjer bl.a. om kreditgivning I Finlands Banks kreditgivningspolitiska riktlinjer från år 1975 fastställdes följande: En bostadskredit fick endast utgöra 60 procent av bostadens pris, och därmed förutsattes förhandsbesparingar på 40 procent. I övriga privatkrediter fick lånesumman bara vara 50 procent av förhandsbesparingarna och lånetiden fick inte överskrida 5 år. För konsumtionskrediter var kreditens övre gräns mark och lånetiden var högst 1 år. Bankerna fick inte göra reklam för konsumtions- och placeringslån. Finlands Banks sista riktlinjer om bostadskrediter och övriga privatkrediter upphörde att gälla Förhandssparande var inte längre ett villkor för beviljande av lån. Regleringen 45

46 Behov av att se över sparbanksgruppens struktur 1966 uppgick antalet sparbanker till 356. Av dessa låg 244 i områden med utflyttningsöverskott. På grund av flyttningsrörelsen och bankteknikens genombrott äventyrades verksamhetsbetingelserna för de minsta bankerna. Fusion med en större och mer solid sparbank i närmaste stad var en lösning som ofta föreslogs. Sparbanksgruppens struktur upplevdes som problematisk började man göra upp en utvecklingsplan. I det strukturpolitiska programmet som lades fram som rättesnöre för utvecklingen år 1968 slopades indelningen i stads- och landsbygdsbanker. Målet var att indela landet i 38 sparbanksdistrikt och lika många sparbanker. I en enkät som genomfördes 1970 föredrog över hälften av bankdirektörerna en direkt övergång till modellen med en bank, Sparbanken i Finland. Regionalsparbankerna understöddes främst av de stora sparbankerna som de övriga skulle ha anslutit sig till enligt modellen i det strukturpolitiska programmet. Regleringen 46

Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner

Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner Sparbanken är den fjärde största bankgruppen (12/2011) Antalet kunder 587 000, varav 300 000 är på Internet Tonvikten ligger på privatkunder, SME-företag

Läs mer

Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner

Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner Sparbankernas servicenätverk och samarbetspartner Sparbanken är den fjärde största bankgruppen (12/2012) Antalet kunder 588 500. Tonvikten ligger på privatkunder, SME-företag och jord- och skogsbrukskunder

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 214/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om bostadssparpremier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt...2 placeringar 31.12.2006...3 nya placeringar 2006...5 Placeringsintäkternas utveckling 2006...7 Bilaga

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2007... 4 nya placeringar 2007... 6 Placeringsintäkternas utveckling 2007... 8 bostadsbestånd...

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010

Sparbanksidén håller i alla tider. Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Populärversion av årsredovisning 2010 Sparbanksidén håller i alla tider Jag läste nyligen en artikel om Sala Sparbank, införd i VLT maj 2001. Det är ganska precis 10

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

1 Vad är en STIFTELSE?

1 Vad är en STIFTELSE? 1 Vad är en STIFTELSE? En stiftelse är en självständig förmögenhet som stiftaren har skjutit till och som sköts av en särskild förvaltning och som förverkligar de nyttiga syften som stiftaren bestämt.

Läs mer

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie

RP 75/2009 rd. den 31 december 2011 få en bostadssparpremie RP 75/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om utbetalning av bostadssparpremie 2009 2011 och till ändring av 5 i lagen om statsborgen för ägarbostadslån PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Ärade stämmodeltagare, Jag vill helt kort inleda med att sammanfatta koncernens resultat från fjolåret. Mellan klockan 15 och

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Livförsäkringsverksamhet ur ett bankägt försäkringsbolags synvinkel

Livförsäkringsverksamhet ur ett bankägt försäkringsbolags synvinkel NFT 2/1997 Livförsäkringsverksamhet ur ett bankägt försäkringsbolags synvinkel av Seppo Ilvessalo, verkställande direktör för Merita Livförsäkring Ab Seppo Ilvessalo Från år 1994 har det skett en kraftig

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag

Ny lag om andelslag. Enklare grunda och hålla andelslag Ny lag om andelslag Från början av år 2014 träder en ny lag om andelslag i kraft i Finland. Lagen innebär klarare regler med modell från aktiebolagslagen. Nu blir det lättare att grunda ett andelslag då

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 5/2013

DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 5/2013 Danske Bank Abp, www.danskebank.fi DANSKE BANK ABP:S AKTIEDEPOSITION 5/2013 Information om Aktiedepositionen: Depositionens mottagare: Danske Bank Abp AKTIEDEPOSITION 5/2013 Till underliggande instrument

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 282/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och i lagen om aktiebolag PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om aktiebolag

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot

Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. Bytesbalansen = handelsbalansen + tjänstebalansen + räntenettot Modellsvar uppgift 1 2a. Av de givna alternativen är det kommuncertifikat och bankcertifikat som är de rätta. 2b. i. Bytesbalansen visar skillnaden mellan vad vi producerar inom landet och vad vi själva

Läs mer

Historien om Swedbank

Historien om Swedbank Historien om Swedbank D et finns få företag som har en lika lång historia som Swedbank. I snart 200 år har vi hjälpt våra kunder att spara och låna till en bättre framtid. Världen har förändrats och vi

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 181/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av aravalagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att den gällande bestämmelsen i aravalagen

Läs mer

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank

Swedbank. en företagspresentation. 30 juni, 2015. Swedbank Swedbank en företagspresentation 30 juni, 2015 2 Det ska aldrig vara långt till banken, varken bokstavligt eller bildligt. Det ska vara enkelt att bli och att vara kund. Vi ska ha en aktiv och kontinuerlig

Läs mer

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande

5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande 5 skäl för att inte införa förmögenhetsskatt på vanligt fondsparande Fondbolagens förening Oktober 2011 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE, FONDBOLAGEN.SE

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001 Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 september) 2001 Finansiell information januari september Nettoomsättningen ökade med 46% och uppgick till 14,0 Mkr (9,6). Resultat efter finansnetto

Läs mer

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005

Resultatrapport. Danske Bank fortsätter växa och förnyar marknaden för boendeaffärer i Sverige. Pressinformation. Kvartal 3 2005 Pressinformation Kvartal 3 2005 Resultatrapport DENNA RESULTATRAPPORT AVSER AFFÄRS- OMRÅDET BANKAKTIVITETER SVERIGE INOM DANSKE BANK. DETTA AFFÄRSOMRÅDE OMFATTAR KONTORSRÖRELSEN INKLUSIVE ENHETERNA CORPORATE

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 2.12.2004 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Delårsrapport per 2015-06-30

Delårsrapport per 2015-06-30 Delårsrapport per 2015-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2015 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Vi löser era lokalproblem

Vi löser era lokalproblem Vi löser era lokalproblem Ett steg före förväntningarna Senatfastigheter är ett statligt affärsverk som erbjuder lokaler och tillhörande tjänster till statsförvaltningen. Uthyrning av lokaler, utveckling

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV

SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV Danske Bank Abp, www.danskebank.fi SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV Information om lånet: Lånets emittent: Danske Bank Abp Lånets ISIN-kod: FI4000050000 RÄNTEKORRIDOR XV En placering med

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt

Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt Investeringssparkonto med förenklad värdepappersskatt investeringssparkonto förenklad värdepappersskatt från årsskiftet Investeringssparkonto, ISK, är en ny kontoform för investerare som är tillgänglig

Läs mer

Hur långt kommer dina besparingar att ta dig?

Hur långt kommer dina besparingar att ta dig? Hur långt kommer dina besparingar att ta dig? Sharesave Sharesave erbjuder dig möjligheten att göra månatliga insättningar under tre år och använda dessa besparingar för att köpa aktier i Thomas Cook Group

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Revisionsverkets ställningstaganden

Revisionsverkets ställningstaganden Revisionsverkets ställningstaganden Exportfinansiering Exporten spelar en viktig roll för nationalekonomin och därmed även för statsfinanserna. Exportens värde har varit cirka 40 procent i förhållande

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2014 3,0 miljoner passagerare (2,8 milj.) reste med Eckerökoncernens tre passagerarfartyg vilket är fler än någonsin tidigare Ro-ro-verksamheten lider av en svag marknad

Läs mer

Ålandsbankens bolagsstämma 2012

Ålandsbankens bolagsstämma 2012 Ålandsbankens bolagsstämma 2012 1 Percent index, 2005 = 100 Konjunkturen 2 Bankkrisen blev en statskris 3 Styrräntorna på låg nivå höjningarna startar Styrräntorna på låg nivå höjningarna dröjer 4 Euribor

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar

Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Kommuninvest svindlande affärer med skattebetalarnas pengar Helsingborg stämmer Kommuninvest Helsingborgs stad stämmer Kommuninvest och vill ha tillbaka pengar som med förlust placerats i amerikanska kommunobligationer.

Läs mer

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala

Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Finländsk bostadspolitik på jakt efter det sociala Bostadsmötet 2014, Vad kan Sverige lära av andra länders bostadspolitik? Hannu Ruonavaara Åbo universitet Det är litet underligt att fråga vad Sverige

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

5. Konstaterande av närvaro vid stämman och fastställande av röstlängden

5. Konstaterande av närvaro vid stämman och fastställande av röstlängden BOLAGSSTÄMMOKALLELSE Aktieägarna i Tecnotree Abp kallas till ordinarie bolagsstämma som hålls onsdagen den 28 mars 2012 kl. 16.00 på Marina Congress Center, Fennia 1, Skatuddskajen 6, Helsingfors. Emottagandet

Läs mer

4-6/2015: Stabil utveckling

4-6/2015: Stabil utveckling DELÅRSRAPPORT 1-6/2015 4-6/2015: Stabil utveckling Rörelseresultatet uppgick till 19,7 (22,0) mn euro. Provisionsnettot ökade med 11 % medan räntenettot var stabilt på 24,3 (25,9) mn euro. Lägre finansiella

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning

- Donationsportföljen vars huvudsakliga inriktning ligger på att långsiktigt skapa värdetillväxt och direktavkastning Placeringspolicy för Diabetesfonden - Stiftelsen Svenska Diabetesförbundets Forskningsfond antagen av Diabetesfonden den 18 oktober 2009 reviderad den 17 december 2013 Inledning Denna sammanställning syftar

Läs mer

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta

Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta understrykning 1 (6) Till kreditinstituten Till kreditinstitutens holdingsammanslutningar Föreskrift om rapportering av oreglerade fordringar och övriga fordringar med nollränta Finansinspektionen meddelar

Läs mer