Tillämpningsanvisningar för biståndsbeslut omvandlade till tid gällande serviceinsatser i hemtjänst

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillämpningsanvisningar för biståndsbeslut omvandlade till tid gällande serviceinsatser i hemtjänst"

Transkript

1 Tillämpningsanvisningar för biståndsbeslut omvandlade till tid gällande serviceinsatser i hemtjänst

2 Innehållsförteckning Inledning Utgångspunkter... 4 Socialtjänstlagen rätt till bistånd... 4 Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad... 5 Värdighetsgarantier i Malmö stad... 5 Hemtjänst stöd och hjälp i hemmet... 6 Dokumentation av behov utifrån ICF... 6 Process för handläggning och dokumentation - BIC Biståndshandläggning... 8 Handläggningsprocesser vid ansökan om serviceinsatser... 8 Sammanfattande principer för biståndshandläggning... 9 Beskrivning av serviceinsatser inför utredning och beslut Utförande av serviceinsatser Upphandlat avtal för utförande av serviceinsats Behov i centrum - BIC Brukarens möjlighet att disponera beslutad tid för serviceinsatser Beskrivning av serviceinsatser inför planering av genomförande (17)

3 Inledning Syftet med dessa tillämpningsanvisningar är att förtydliga beslutad Modell för hur biståndsbeslut omvandlas till tid gällande serviceinsatser i hemtjänst. Lagar och vägledande domar är överordnade dessa tillämpningsanvisningar. Stadsområdesnämnden har i egenskap av Socialnämnd ansvar för att verksamheten uppfyller lagstiftningens krav. I stadsområdesförvaltningen ska utifrån identifierade behov finnas rutiner som stöd till dessa tillämpningsanvisningar. Tillämpningsanvisningarna är uppdelade i tre avsnitt, 1. Utgångspunkter 2. Biståndshandläggning 3. Utförande av serviceinsatser Avsnitt med utgångspunkter är riktade till såväl myndighetsfunktion som till utförare av serviceinsatser i hemtjänst. I beskrivning av serviceinsatser anges en normalfrekvens av hur ofta en serviceinsats utförs, detta är att betrakta som en skälig levnadsnivå. 3 (17)

4 1. Utgångspunkter Socialtjänstlagen rätt till bistånd Socialtjänstlagen (SoL) 1 är en ramlag som ger kommunen möjlighet att utforma verksamheten efter de behov som finns. Socialtjänstlagen omfattar såväl skyldigheter för kommunen som rättigheter för enskilda. Socialtjänstens mål beskrivs i 1 kap. 1 enligt följande, Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. I 4 kap. 1 SoL regleras rätt till bistånd för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt när den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Rätten till bistånd är direkt knuten till behov som inte kan tillgodoses på annat sätt. Beslutet om bistånd ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå och utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Socialstyrelsen framför att uttrycket den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt är tänkt att förtydliga kriterium om den enskildes eget ansvar. 2 Vid bedömning av rätt till bistånd ska hänsyn tas till den skyldighet och ansvar som make/maka har att hjälpas åt med hemmets skötsel. Det innebär att om den enes förmåga minskar så ökar den andres ansvar. 3 Det ökade ansvaret gäller ej för personlig omvårdnad. Att en sökande har en make/maka fråntar inte den enskilde rätt till bistånd för stöd och hjälp i hemmet. En sammantagen bedömning måste göras av familjens situation och vilka faktiska resurser som finns att tillgå i hushållet. Utifrån det bedöms om behovet av stöd och hjälp kan tillgodoses med hjälp av resurser i hushållsgemenskap. En ansökan kan inte avslås med hänvisning till att en frivilligorganisation kan tillgodose behovet. Detta har prövats och i domslut 4 framhölls att det är kommunen som ansvar för insatser enligt socialtjänstlagen. Den enskildes ekonomiska förutsättningar ska inte påverka bedömningen av den enskildes behov och rätt till insatsen. 5 Begreppet skälig levnadsnivå Begreppet skälig levnadsnivå definieras inte närmare i lagtexten eller i lagens förarbeten. Socialstyrelsen anger att bedömning sker med utgångspunkt i den tid och de förhållanden vilka den hjälpbehövande lever i, kommunen kan fastställa vilken levnadsnivå som 1 Socialtjänstlag (2001:453). 2 Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 4, Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär, februari Äktenskapsbalk (1987:230). 4 RÅ 2007 ref Prop. 2009/10:57 s. 24 och (17)

5 ska anses skälig. Skälig levnadsnivå beskrivs både som ett uttryck för kvaliteten i insatsen och vilken ambitionsnivå som kan vara rimlig i ett enskilt fall. 6 Värdegrund I 5 kap. 4 SoL anges en nationell värdegrund för äldreomsorgen och i 5 kap. 5 SoL tydliggörs den äldre personens möjligheter till inflytande vid genomförandet av insatserna. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdegrund är de etiska värden och normer som utgör grunden för arbetet inom äldreomsorgen. Värdigt liv innefattar aspekter som privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, individanpassning och delaktighet samt insatser av god kvalitet och ett gott bemötande. Välbefinnande är en subjektivt upplevd känsla, t.ex. en känsla av trygghet och meningsfullhet. Den äldre ska så långt det är möjligt kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialstyrelsen har i allmänna råd 7 gett rekommendationer till stöd för tillämpningen av värdegrunden både vad gäller vid handläggningen av ärenden och genomförandet av insatser, som har beslutats enligt 4 kap. 1 och 2 socialtjänstlagen inom socialtjänstens omsorg om äldre. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Kommunfullmäktige i Malmö stad har beslutat om en plan för vård- och omsorgsverksamheten. Den tydliggör vilken omvårdnad och service som Malmöbor kan förvänta sig och vilka krav som ställs på vård- omsorgsverksamheten. Planen är indelad i fyra huvudrubriker vilka utgör en värdegrund för vård- och omsorgsverksamheten, Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag Åldras i trygghet och med bibehållet oberoende Bemötas med respekt Tillgång till god vård och omsorg I planen framgår att stöd och hjälp ska ges utifrån individuella behov och med respekt för den personliga integriteten. Biståndshandläggare gör en individuell bedömning av den enskildes förutsättningar och behov och utgår från rättspraxis när beslut om stöd och hjälp tas. Stöd och hjälp ska ges på ett sådant sätt att det stärker möjligheten att leva ett självständigt liv. Brukaren ska ha inflytande över hur stöd och hjälp utformas. Serviceinsatser ska kunna genomföras med flexibilitet utifrån önskemål. Det ska till exempel vara möjligt att byta en beviljad serviceinsats mot någon av de andra beviljade serviceinsatserna. I genomförandeplanen dokumenteras på vilket sätt brukaren vill att stöd och hjälp ska utföras. Beslut om stöd och hjälp ska följas upp regelbundet och kan omprövas utifrån förändrade behov. Värdighetsgarantier i Malmö stad Kommunfullmäktige i Malmö stad har beslutat om fem värdighetsgarantier för hemtjänsten. Den som fått ett biståndsbeslut om hjälp och stöd i det egna hemmet erbjuds ett uppföljningssamtal senast 3 månader efter att hjälpen påbörjats. 6 Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 4, Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär, februari SOSFS 2012:3. Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. 5 (17)

6 En genomförandeplan garanteras vara klar inom 2 veckor från det att hjälpen har startat. Personal från Malmö stads ska legitimera sig, legitimationen ska bäras synlig. Då personal ej kan komma på avtalad tid garanteras att kontakt med brukaren tas och om någon annan än för brukaren känd personal kommer, garanteras att kontakt sker i förväg. Om beviljad hjälp i form av serviceinsatser inte blir utförd vid avtalat tillfälle, garanteras att hjälpen blir utförd snarast, senast inom 5 veckodagar (måndag- söndag). Brukaren kontaktas för att komma överens om när hjälpen kan utföras. Hemtjänst stöd och hjälp i hemmet Hemtjänst delas upp i serviceinsatser och personlig omvårdnad. 8 Med serviceinsatser avses praktisk hjälp med hemmets skötsel, t.ex. hjälp med städ, tvätt och inköp. Syftet med hemtjänstinsatser som beviljas är att underlätta och möjliggöra människors dagliga livsföring och i många fall också möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. Serviceinsatser I Malmö stad tas det ut en avgift per timme för service i ordinärt boende, avgiften tas ut upp till maxtaxa. (se Tillämpningsbestämmelser för beräkning av avgifter inom vård och omsorg i Malmö stad.) Med serviceinsatser avses följande, Stöd och hjälp med att städa bostaden (städ) Stöd och hjälp med att tvätta och torka kläder (tvätt) Stöd och hjälp med att skaffa varor och tjänster (inköp) Serviceinsatser utifrån ICF Det är ICF-klassifikation 9 aktivitet och delaktighet med underliggande kapitel om hemliv som ligger till grund för behovsbedömning av serviceinsatser. Det omfattar genomförande av husliga och dagliga sysslor och uppgifter i hemmet. För serviceinsatser är aktuella områden, hushållsarbete (att städa bostaden, att tvätta och torka kläder) samt att skaffa varor och tjänster. Dokumentation av behov utifrån ICF För att stödja ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, där ett nationellt fackspråk används har Socialstyrelsen tagit fram modellen Äldres behov i centrum 10 (ÄBIC). Den enskildes livssituation och behov av stöd i sin livsföring beskrivs och dokumenteras med stöd av ICF. Malmö stad använder modellen Äldres behov i centrum för alla oavsett ålder och benämner den Behov i centrum (BIC). Process för handläggning och dokumentation - BIC Process för handläggning och dokumentation, modellen (se nedan figur) tillämpas för att beskriva och dokumentera en persons behov i sin livsföring. Processens olika steg utgör underlag för uppföljning av resultat, måluppfyllelse och kvalitet samt underlag för utfö- 8 Prop. 1996/97:124 s. 88 och prop. 2001/01:149 s Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 10 Äldres behov i centrum, vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF, Socialstyrelsen (17)

7 rarnas planering av genomförandet. 11 Modellen utgår ifrån Socialstyrelsens föreskifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser. 12 Nya föreskrifter och allmänna råd 13 träder i kraft , i dessa anges att struktur i upprättade handlingar bör i tillämpliga delar följa ICF. Modellen omfattar helheten dvs. både myndighetsutövning (1-4) och verksamhetens utförande av beslutade insatser (5-6). I delprocessen Följa upp resultat (7) är det ett gemensamt ansvar, verksamheten som utför insatser har ett ansvar att återkoppla till biståndshandläggare om brukaren har ett förändrat behov av stöd och hjälp. 1. Hantera ansökan Ursprunglig frågeställning Förtydligad frågeställning 2. Inhämta fakta Den enskildes uppfattning Aktivitet och delaktighet Relaterade faktorer Uppgifter från andra Aktivitet och delaktighet Relaterade faktorer 3. Bedöma behov Bedömt funktionstillstånd Avsett funktionstillstånd Prövat behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser 4. Besluta Slutligt beslut 5. Planera Planerade insatser 6. Genomföra Genomförda/ej genomförda insatser 7. Följa upp reslutat Se inhämta fakta Bedömt funktionstillstånd Måluppfyllelse Den enskildes uppfattning om kvalitet 11 Äldres behov i centrum, vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF, Socialstyrelsen SOSFS 2006:5. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS. 13 SOSFS 2014:5. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. 7 (17)

8 2. Biståndshandläggning Förutom Metodplan och Aktkontroll 14 ska handläggningsprocesserna i olika omfattning följa, Beslutsstöd BIC (Behov i centrum) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Bedömningsinstrument/frågeformulär BAS 15 (Behov Av Stöd) BAS är ett frågeformulär för en halvstrukturerad intervju framtagen för att användas i samtal med personer som ansöker om någon form av äldreomsorg, eller vid uppföljning av tidigare beviljade insatser. BAS kan användas vid delprocessen att inhämta fakta vid behovsbedömning. Frågorna handlar om hur den äldre personen själv beskriver svårigheter i sin livsföring och sitt behov av hjälp eller stöd. Socialstyrelsen beskriver handläggningsprocessen förenklat som en trestegsmodell, ansökan, utredning och beslut. 16 Socialnämnden har ansvar och rätten att avgöra vilken utredning som behövs i varje enskilt fall. Ett ärende kan aktualiseras på tre olika sätt, den enskilde ansöker, att andra anmäler ett hjälpbehov eller på annat sätt. En utredning ska utan dröjsmål inledas då en ansökan inkommit. Utredningen ska vara så omfattande som krävs för att beslut ska kunna fattas. Socialstyrelsen anser att om ansökan endast avser begränsade hemtjänstinsatser av servicekaraktär finns det som regel inte något behov av att göra en omfattande utredning med fullständig kartläggning av den enskildes samtliga fysiska, psykiska och sociala begränsningar. När utredningen avser en ansökan om vissa serviceinsatser kan det vara tillräckligt att endast inhämta uppgifter från den enskilde. Ett samtal med den sökande kan i många fall vara tillräckligt för att biståndshandläggaren i ett enskilt ärende ska kunna ta ställning till om den enskilde på grund av sina funktionsnedsättningar, har begränsade resurser för att själv tillgodoses sitt behov av städ, tvätt och inköp. För att få ett tillförlitligt underlag för beslut när den enskilde endast har ansökt om hjälp med vissa serviceinsatser, behöver det inte i alla ärenden vara nödvändigt med ett hembesök. Det kan dock inte uteslutas att det kan behövas i ett enskilt ärende. 17 Utifrån utredningen fattas ett beslut, det ska framgå på vilka grunder beslutet är fattat. Av biståndsbeslutet bör det framgå en beskrivning av vad insatserna innebär för den enskilde. Att ett beslut är tydligt utformat har betydelse för att den enskilde ska kunna förstå vilken rätt till stöd och hjälp han eller hon har. I propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen anges att ett beslut om hemtjänst kan avse dels de insatser som ska utföras, dels den tid som det tar att utföra insatserna. 18 Handläggningsprocesser vid ansökan om serviceinsatser Den enskilde ska vid ansökan ges möjlighet att göra en egen uppskattad bedömning av hur mycket tid för serviceinsatser det finns behov av. Biståndshandläggaren har den enskildes egen bedömning med i den fortsatta handläggningen. Beslut om stöd och hjälp 14 Metodplan och Aktkontroll för handläggning av ärenden enligt SoL och LSS inom äldre och handikappomsorgen, Malmö stad, Den äldres röst - instrument med nationellt fackspråk för Behov Av Stöd (BAS), Socialstyrelsen, Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 4, Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär, februari Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 4, Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär, februari Värdigt liv i äldreomsorgen, Prop. 2009/10:116, sid (17)

9 med serviceinsats omvandlas till tid utifrån beslutade schablontider och en angiven normalfrekvens av hur ofta en viss serviceinsats utförs. Biståndshandläggaren gör bedömning av den enskildes individuella behov och om detta avviker från normalfrekvens. Ett biståndsbeslut avseende serviceinsatser ska beskriva vilket stöd och vilken hjälp den enskilde har behov av, målsättning med de beslutade insatserna samt hur mycket tid detta genererar. Denna tid är samtidigt underlag för den avgift som brukaren erlägger. 1. Utredning vid ansökan om stöd och hjälp med 1-2 serviceinsatser i tidsintervallet upp till 8 timmar per månad, för personer 65 år och äldre Handläggningsprocessen för denna utredning kan i en del ärenden vara mindre omfattande avseende delprocessen inhämtande av fakta, i övrigt följer den beslutsstöd BIC. I BIC s delprocess, att inhämta fakta, utgår biståndshandläggaren i denna handläggningsprocess enbart utifrån den enskildes uppfattning. Som stöd vid telefonsamtalet med den sökande används relevanta frågor ur frågeformulär BAS. 2. Inhämta fakta Den enskildes uppfattning Aktivitet och delaktighet Relaterade faktorer Biståndshandläggare gör utifrån det ansökan avser en bedömning om det omfattar 1-2 serviceinsatser motsvarande upp till 8 timmar per månad eller mer. Vid bedömning utgår biståndshandläggaren utifrån gällande schablontider för serviceinsatser samt angiven normalfrekvens av hur ofta en viss serviceinsats utförs. Om ansökan avser 1-2 serviceinsatser i tidsintervallet upp till 8 timmar per månad tar biståndshandläggaren, efter ett telefonsamtal med den sökande, ställning till om det finns behov av ett hembesök. 2. Utredning vid ansökan om stöd och hjälp med serviceinsatser i tidsintervallet över 8 timmar per månad, för personer 65 år och äldre Biståndshandläggare gör utifrån det ansökan avser en bedömning om det omfattar serviceinsatser motsvarande tidsintervallet över 8 timmar per månad. Bedöms det omfatta mer än 8 timmar service ska handläggningsprocessen följa alla delar i beslutsstöd Behov i centrum. Utredningen kompletteras med det biståndshandläggaren i övrigt bedömer vara viktigt att belysa med stöd av Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). 3. Ansökan avseende stöd och hjälp med serviceinsatser för personer under 65 år Handläggningsprocessen för denna utredning följer, oavsett tidsomfattning av serviceinsatser, alla delar i beslutsstöd Behov i centrum. Utredningen kompletteras med det biståndshandläggaren i övrigt bedömer vara viktigt att belysa med stöd av Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Sammanfattande principer för biståndshandläggning Den enskilde har rätt till bistånd från kommunen när han/hon inte själv kan tillgodose sina behov och när de inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialtjänsten har en skyldighet att erbjuda stöd och hjälp när den enskilde uttömt sina egna möjligheter. 9 (17)

10 Biståndshandläggare ska ej utreda mer än vad som behövs för att utifrån den enskildes behov besluta om bistånd. Utredningen ska fokusera på den enskildes behov och resurser och ge underlag för en helhetsbedömning av den enskildes situation och behov. Utredningen ska vara sammanhållen vid ansökan om både serviceinsatser och personlig omvårdnad. Biståndshandläggaren har i uppgift att följa upp att insatser genomförs på ett sätt som stärker den enskildes egna resurser att leva ett självständigt liv och tillgodoser den enskildes behov. Ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av den enskildes behov i sin livsföring ska ske. Till stöd finns Metodplan och Aktkontroll, beslutsstöd BIC (Behov i centrum), Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), bedömningsinstrument/frågeformulär BAS (Behov Av Stöd). Beskrivning av serviceinsatser inför utredning och beslut Beskrivning av serviceinsatserna utgör stöd för biståndshandläggare i beslut om utredningens omfattning samt vilken information som ges till den enskilde som ansökt om stöd och hjälp. Biståndshandläggaren ska vid ansökan om serviceinsatser, informera brukaren om hur avgiften beräknas för serviceinsatser, samt vad avgiften är vid olika inkomstintervall. I beskrivning av serviceinsats finns en hänvisning till text från ICF/BIC. Texten återges här i sin helhet utifrån ICF-kod och ICF-kategori för att tydliggöra strukturen. Varje serviceinsats är uppdelad i del av insats om det ej finns behov av hela insatsen. Brukarens möjligheter till självständighet genom ett rehabiliterande förhållningsätt ska beaktas för att behålla dennes förmågor och funktioner. Stöd och hjälp med att städa bostaden - städ Normalfrekvens är stöd och hjälp med att städa bostaden varannan vecka. I de fall det finns behov av utökad städning ska bedömning framgå av biståndsbeslutet. Fönsterputsning ingår i serviceinsatsen. Kontinuerlig uppsnyggning ingår i personlig omvårdnad. Städutrustning och rengöringsmedel ska tillhandahållas av brukaren. Städning omfattar vid varje tillfälle ett utrymme motsvarande två normalstora rum, hall, toalett och kök. Att bädda rent ingår i serviceinsatsen. Fönster putsas in- och utvändigt på vändbara alternativt inåtgående fönster, annars endast invändigt. Personal i hemtjänst flyttar ej tunga möbler vid städning. Storstädning och saneringsstädning ingår ej i insatsen stöd och hjälp med att städa bostaden. Personal i hemtjänst utför ej fönsterputsning av inglasad balkong, uterum eller fönster som öppnas utåt eller kräver stege. 10 (17)

11 Att städa bostaden - ICF/BIC ICF-kategori: Hushållsarbete (ICF-kod: d640, nivå 2) Att klara ett hushåll innefattande att hålla rent i hemmet, tvätta kläder, använda hushållsapparater, lagra mat och ta hand om avfall såsom att sopa, bona, tvätta bänkar, väggar och andra ytor, samla och kasta avfall, städa rum, garderober och lådor, samla ihop, tvätta, torka vika och stryka kläder, putsa skor, använda kvastar, borstar och dammsugare, använda tvättmaskin, torkapparat och strykjärn. Kommentar: Övergripande beskrivning, ingen schablontid. ICF-kategori: Att städa bostaden, inklusive kök (ICF-kod: d6402, nivå 3) Att städa hemmet såsom att städa upp och damma, sopa, skura, torka av golv, tvätta fönster och väggar, rengöra badrum och toaletter och att rengöra hemmets möbler. Till exempel att städa kök, hygienutrymme, övriga utrymmen. Att rengöra golv, putsa fönster och bädda och bädda rent i sängen. I insatsen ingår även att ta hand om växter inomhus. Kommentar: Schablontid på hela städinsatsen, stödjande/tränande eller kompenserande insats. Behov av stöd och hjälp framkommer i bedömt funktionstillstånd, generellt behöver den enskilde stöd eller hjälp med samtliga delar avseende att städa bostaden. ICF-kategori: Att hantera hushållsapparater (ICF-kod: d6403, nivå 3) Att använda olika slags hushållsapparater såsom tvättmaskin, torkapparat, strykjärn, dammsugare och diskmaskin. Kommentar: Schablontid på enbart hjälp med golvvård (dammsuga/torka golv), t.ex. på grund av fysisk nedsatthet. Stödjande/tränande eller kompenserande insats. Stöd och hjälp med att tvätta och torka kläder - tvätt Normalfrekvens är stöd och hjälp med tvätt varannan vecka. I de fall det finns behov av tvätt utöver normalfrekvens ska bedömning framgå av biståndsbeslutet. Stöd och hjälp med tvätt avser normal hushållstvätt och avser brukarens tvätt. För att få stöd och hjälp med tvätt förutsätts tillgång till tvättmaskin. Tvättmedel och sköljmedel ska tillhandahållas av brukaren. Att tvätta och torka kläder - ICF/BIC ICF-kategori: Hushållsarbete (ICF-kod: d640, nivå 2) Att klara ett hushåll innefattande att hålla rent i hemmet, tvätta kläder, använda hushållsapparater, lagra mat och ta hand om avfall såsom att sopa, bona, tvätta bänkar, väggar och andra ytor, samla och kasta avfall, städa rum, garderober och lådor, samla ihop, tvätta, torka vika och stryka kläder, putsa skor, använda kvastar, borstar och dammsugare, använda tvättmaskin, torkapparat och strykjärn. Kommentar: Övergripande beskrivning, ingen schablontid. 11 (17)

12 ICF-kategori: Hushållsarbete, annat specificerat. Att tvätta och torka kläder med hushållsapparater (ICF-kod: d6408, nivå 3) Att tvätta kläder i tvättmaskin och på lämpligt sätt torka dessa och efterbehandla tvätten. Till exempel att samla ihop, sortera, tvätta, på lämpligt sätt torka och efterbereda tvätten. Innefattar även förmågan att kunna använda hushållsapparater och att boka tvättid. Kommentar: Schablontid på hela insatsen att tvätta och torka kläder, stödjande/tränande eller kompenserande insats. Behov av stöd och hjälp framkommer i bedömt funktionstillstånd, generellt behöver den enskilde stöd eller hjälp med samtliga delar avseende att tvätta och torka kläder. ICF-kategori: Att hantera hushållsapparater (ICF-kod: d6403, nivå 3) Att använda olika slags hushållsapparater såsom tvättmaskin, torkapparat, strykjärn, dammsugare och diskmaskin. Den enskilde klarar själv att samla ihop, sortera och efterbereda tvätten. Kan t.ex. inte bära ner tvätten till tvättstugan. Kommentar: Schablontid på insatsen att sätta igång tvättmaskin och torktumlare. Stödjande/tränande eller kompenserande insats. ICF-kategori: Hushållsarbete, annat specificerat. Att tvätta och torka kläder med hushållsapparater (ICF-kod: d6408, nivå 3) Att på lämpligt sätt torka och efterbehandla tvätten. Till exempel hjälp att hänga upp tvätt. Den enskilde klarar övriga moment själv, men har eventuellt balanssvårigheter, fysiska begränsningar i armarna etc. Kommentar: Kompenserande schablontid på insatsen att torka och efterbehandla tvätten. Stöd och hjälp med att skaffa varor och tjänster - inköp Normalfrekvens är stöd och hjälp med inköp 1 gång per vecka. Beslut om kompletterande inköp utöver normalfrekvens kan beviljas. Information ges om möjligheten att få stöd och hjälp med att beställa från affärer med hemsändning av varor. Brukaren ges möjlighet att följa med vid inköp, detta bedöms vara en stödjande/tränande insats. Stöd och hjälp med inköp utförs i affär i närområdet, förutsatt att godtagbart sortiment finns. Att beställa från affärer med hemsändning av varor ingår i insatsen. Uträttande av nödvändiga ärenden t.ex. inköp av varor på apotek och hämta postförsändelser ingår i insatsen. Bankärenden utförs endast då brukaren följer med. Inköp utförs i normalfallet vardagar under dagtid. Undantag kan t.ex. ske om brukare kommer hem efter sjukhusvistelse och behöver stöd och hjälp med inköp av livsmedel för att klara sin livsföring till nästkommande vardag. 12 (17)

13 Att skaffa varor och tjänster - ICF/BIC ICF-kategori: Att skaffa varor och tjänster (ICF-kod: d620, nivå2) Att välja, anskaffa och transportera alla varor och tjänster som krävs för det dagliga livet såsom att välja, anskaffa transportera och förvara mat, dryck, kläder, rengöringsmaterial, bränsle, hushållsartiklar, husgeråd, kokkärl, hushållsredskap och verktyg; att anskaffa, nyttoföremål och andra hushållstjänster Till exempel planera inköp, skriva inköpslista, inköp, rensa kyl och frys på utgångna varor, packa in varor i skåp och kylskåp. Kommentar: Schablontid på hela insatsen att skaffa varor och tjänster, stödjande /tränande eller kompenserande insats. Stödjande/tränande ska beslutas då brukaren följer med vid inköp. ICF-kategori: Att skaffa varor och tjänster - kompletterande inköp (ICF-kod: d620, nivå 2) Insats enligt ovan beskrivning, omfattar dock kompletterande inköp utöver normalfrekvens. Kommentar: Schablontid på kompletteringsinköp, stödjande/tränande eller kompenserande insats. Stödjande/tränande ska beslutas då brukaren följer med vid inköp. ICF-kategori: Att förvara förnödenheter för det dagliga livet (ICF-kod: d6404, nivå 3) Att förvara mat, dryck, kläder och andra hushållsvaror som behövs för det dagliga livet innefattande bland annat att hålla mat färsk. (modifierad beskrivning) Insatsen omfattar stöd och hjälp med att packa upp och sätta in i skåp och kylskåp samt rensa kyl och frys på utgångna varor. Brukaren sköter inköp via t.ex. hemleverans men behöver hjälp med att lägga in varor. Kommentar: Schablontid på insatsen att förvara förnödenheter för det dagliga livet. Stödjande/tränande eller kompenserande insats. 13 (17)

14 3. Utförande av serviceinsatser Efter en utredning där omfattningen av stöd och hjälp bedöms erhåller brukaren ett biståndsbeslut. Biståndsbeslutet beskriver brukarens behov av stöd och hjälp, målsättning med de beslutade serviceinsatserna samt beslutad tidsomfattning. Brukarens möjligheter till självständighet genom ett rehabiliterande förhållningssätt ska beaktas för att behålla dennes förmågor och funktioner. Brukaren ska i överenskommelse med personalen ha en möjlighet att påverka hur den beslutade tiden för serviceinsatser ska disponeras. Brukaren planerar tillsammans med sin kontaktman hur den sammanlagda beslutade tiden för serviceinsatser per månad vanligtvis ska användas, detta sker vid upprättandet av en genomförandeplan. Stöd och hjälp med serviceinsatser ges i normalfallet på vardagar under dagtid. Den beslutade tiden för serviceinsatser per månad blir den beställda tiden till verksamheten. Den beslutade tiden anger den tidsomfattning som hemtjänstpersonal utför serviceinsats åt brukaren. Brukaren betalar avgift för beslutade servicetimmar, kreditering av avgift kan ske om verksamheten ej utfört de beslutade insatserna, för regelverk se Tillämpningsbestämmelser för beräkning av avgifter inom vård och omsorg i Malmö stad. Brukaren kan ej systematiskt avstå från beslutad serviceinsats i syfte att kommande månader erhålla utökad tid för serviceinsatser. Upphandlat avtal för utförande av serviceinsats Stadsområdesnämnd kan ha upphandlat avtal med entreprenör för utförande av viss serviceinsats alternativt anslutit sig till ett för Malmö stad gemensamt upphandlat ramavtal. Om brukaren får utfört serviceinsats genom upphandlat avtal reduceras den beslutade tiden för brukaren att disponera med den tid som motsvarar den specifika serviceinsatsen. Behov i centrum - BIC Att planera och genomföra insatser, se nedan figur, är en del av process för handläggning och dokumentation enligt BIC. Verksamheten som ansvarar för att utföra insatserna får information från biståndshandläggaren om det stöd och hjälp som brukaren är beviljad. Bedömt och avsett funktionstillstånd i biståndsbeslutet utgör underlag för planering av genomförandet tillsammans med brukaren. 4. Planera Planerade insatser 5. Genomföra Genomförda/ej genomförda insatser Brukaren ska få stöd och hjälp utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Insatserna ska planeras, utformas och genomföras i samråd med brukaren. När en brukare fått insatser beviljade ska brukaren erbjudas att få upprättat en genomförandeplan. Detta gäller även brukare som endast har insatsen trygghetslarm. I genomförandeplanen görs en skriftlig planering tillsammans med brukaren om hur en beslutad insats ska utföras. Den 14 (17)

15 enskildes behov och önskemål ska framgå samt vilka mål och delmål som finns med insatsen. Enligt värdighetsgarantin ska genomförandeplanen vara klar inom 2 veckor från det att hjälpen har startat. Fram till dess att genomförandeplanen är klar påbörjar hemtjänst att ge stöd och hjälp utifrån beslutade serviceinsatser. Om brukaren motsätter sig att få en genomförandeplan så sker istället en dokumentation i verksamhetssystemet med rubriken Genomförande av insatser. Anteckningen innehåller personalens uppfattning av hur brukaren vill ha insatserna utförda och riktar sig till personalen. Brukaren informeras om att vi dokumenterar för att stöd och hjälp ska utföras på rätt sätt. Brukarens möjlighet att disponera beslutad tid för serviceinsatser Den som ansvarar för att utföra insatser har ansvar för att kontinuerligt följa upp att genomförandet sker utifrån brukarens möjlighet att välja när och hur stöd och hjälp ska ges och att stödet inriktas mot uppsatta mål. Brukaren ska för serviceinstaser ges möjlighet att disponera beslutad tid enligt följande alternativ. 1. Vid det inplanerade servicetillfället ska det, inom den tid som är planerad för det aktuella besöket, vara möjligt att välja en annan serviceinsats som brukaren har beslut om. Beslut om att byta serviceinsats sker i överenskommelse med hemtjänstpersonal som utför insatsen. 2. Utifrån uppgjord planering av innehåll vid servicetillfälle ska det vara möjligt att byta en serviceinsats mot någon av brukarens andra beslutade serviceinsatser. Brukaren ska framföra sitt önskemål minst 3 dagar före det inplanerade servicetillfället. 3. Brukaren ska ha möjlighet att vid enstaka tillfällen använda sin beslutade tid för serviceinsats till stöd och hjälp med annan serviceinsats än beslutad. 4. Brukaren ska ha möjlighet att använda beslutad tid för serviceinstas till en spontan social aktivitet. Exempel på spontan social aktivitet kan vara utevistelse, pratstund, högläsning, hjälp att läsa post, hjälp att kontakta anhöriga etc. Om brukaren vid upprepade tillfällen framför önskemål om annan serviceinsats än beslutad och/eller spontan social aktivitet ska hemtjänstpersonal kontakta biståndshandläggare. Biståndshandläggare beslutar om en uppföljning av biståndsbeslut ska initieras. Värdighetsgarantin Värdighetsgarantin avseende vad som gäller då beviljad hjälp i form av serviceinsatser inte blir utförd vid avtalat tillfälle är aktuell endast då verksamheten är orsak till att serviceinsats ej blir utförd. Värdighetsgarantin gäller ej om serviceinsats uteblir eller ändras utifrån brukarens önskemål, då utförs aktuell serviceinsats vid nästa inplanerade besök. Beskrivning av serviceinsatser inför planering av genomförande Stöd och hjälp med att städa bostaden - städ Normalfrekvens är stöd och hjälp med att städa bostaden varannan vecka. I de fall det finns behov av utökad städning ska bedömning framgå av biståndsbeslutet. Stöd och hjälp med att städa bostaden ska ej förväxlas med kontinuerlig uppsnyggning. Kontinuerlig uppsnyggning ingår i personlig omvårdnad. 15 (17)

16 Fönsterputsning ingår i serviceinsatsen Städutrustning och rengöringsmedel ska tillhandahållas av brukaren. Städning omfattar vid varje tillfälle ett utrymme motsvarande två normalstora rum, hall, toalett och kök. Att bädda rent ingår i serviceinsatsen. Fönster putsas in- och utvändigt på vändbara alternativt inåtgående fönster, annars endast invändigt. Personal i hemtjänst flyttar ej tunga möbler vid städning. Storstädning och saneringsstädning ingår ej i insatsen stöd och hjälp med att städa bostaden. Personal i hemtjänst utför ej fönsterputsning av inglasad balkong, uterum eller fönster som öppnas utåt eller kräver stege. Några exempel på stöd och hjälp vid serviceinsats städ. Dammsugning av golvytor. Våt- eller torrtorkning av golvytor. Utvändig avtorkning av fläckar på köksskåp, diskbänk, kyl, frys och spis. Rengöring av mikrougn vid behov. Dammtorkning av hyllor, lampor, tavlor, fönsterkarm etc. vid behov. Blomsterskötsel. Dammsugning av t.ex. soffa/fåtölj. Dammsugning av mattor, små mattor kan skakas eller dammsugas. Avfrostning och invändig avtorkning av kyl och frys. Rengöring av ugn. Stöd och hjälp med att tvätta och torka kläder - tvätt Normalfrekvens är stöd och hjälp med tvätt varannan vecka. I de fall det finns behov av tvätt utöver normalfrekvens ska bedömning framgå av biståndsbeslutet. Stöd och hjälp med tvätt avser normal hushållstvätt och avser brukarens tvätt. För att få stöd och hjälp med tvätt förutsätts tillgång till tvättmaskin. Tvättmedel och sköljmedel ska tillhandahållas av brukaren. Några exempel på stöd och hjälp vid serviceinsats tvätt. Boka tvättid. Tvätta och torka tvätt. Hänga och lägga in tvätt i skåp. Lättare strykning. Tvätt av maskintvättbara gardiner. Tvätt av kudde och täcke. Lämna och hämta kemtvätt. Renbäddning, byte av handdukar. Stöd och hjälp med att skaffa varor och tjänster - inköp Normalfrekvens är stöd och hjälp med inköp 1 gång per vecka. Beslut om kompletterande inköp utöver normalfrekvens kan beviljas. 16 (17)

17 Information ges om möjligheten att få stöd och hjälp med att beställa från affärer med hemsändning av varor. Brukaren ges möjlighet att följa med vid inköp, detta bedöms då vara en stödjande/tränande insats. Stöd och hjälp med inköp utförs i affär i närområdet, förutsatt att godtagbart sortiment finns. Att beställa från affärer med hemsändning av varor ingår i insatsen. Uträttande av nödvändiga ärenden t.ex. inköp av varor på apotek och hämta/lämna postförsändelser. Bankärenden utförs endast då brukaren följer med. Inköp utförs i normalfallet vardagar under dagtid. Undantag kan t.ex. ske om brukare kommer hem efter sjukhusvistelse och behöver stöd och hjälp med inköp av livsmedel och personliga hygienartiklar för att klara sin livsföring till nästkommande vardag. Några exempel på stöd och hjälp vid serviceinsats inköp. Hjälp att planera inköp, skriva inköpslista. Beställa varor från affär som har hemsändning av varor. Rensa ur kyl och frys på utgångna varor. Packa in varor i skåp och kylskåp. Apoteksärenden. Andra inköp såsom t.ex. från systembolaget, enstaka klädinköp. Hämta/lämna postförsändelser. Serviceinsatser av särskild karaktär I vissa fall kan finnas behov av serviceinsatser som inte bör bytas mot annat. Det kan t.ex. vara brukare som behöver stöd och hjälp med extra städning eller brukare med behov av stöd till syfte att göra brukaren oberoende av insatsen. Målformulering i biståndsbeslutet och i en eventuellt upprättad genomförandeplan ger förutsättningar för utförandet. Om den enskilde vill använda sin beviljade tid på sätt som inte ryms inom målsättningen kontaktas biståndshandläggaren för bedömning. 17 (17)

RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING INOM ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING INOM ÄLDREOMSORGEN 000 RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGNING INOM ÄLDREOMSORGEN Reviderad SN 98/080625 Reviderad SN 4/100127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 1 Biståndshandläggning 2 1.1 Kompetens 2 1.2 Handläggning av ärenden

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun Socialförvaltningen Individ och familjeomsorgen Vingåkers kommun 20140313 Riktlinjer 140313.doc Innehållsförteckning Ordlista... 3

Läs mer

Får jag gå på promenad idag?

Får jag gå på promenad idag? Får jag gå på promenad idag? Vem vet i vilken utsträckning äldres behov av hjälp och stöd tillgodoses på särskilda boenden? Rapport från tillsynsinsats med anledning av uppdrag från regeringen 2014 Du

Läs mer

Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER

Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning RIKTLINJER Antagna av KS april 2002 Reviderade av KF februari 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

BISTÅNDSHANDLÄGGARE att vakta pengar eller bedöma äldres behov

BISTÅNDSHANDLÄGGARE att vakta pengar eller bedöma äldres behov BISTÅNDSHANDLÄGGARE att vakta pengar eller bedöma äldres behov Dialogseminarier med biståndshandläggare och deras chefer i Stockholms stad Eva Norman Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2010:13

Läs mer

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare

Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Jenny Krispinsson Revisionskonsult Januari 2013 Granskning av beviljad tid och insats hos hemtjänstmottagare Gällivare kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för beslut och utförande av LSS-insatser i Örebro kommun

Riktlinjer för beslut och utförande av LSS-insatser i Örebro kommun 2012-06-15 Nf 185/2012 Riktlinjer för beslut och utförande av LSS-insatser i Örebro kommun Presenterad 2010-06-09 i Nämnden för funktionshindrade Antagen 2010-06-23, ledningsgrupp Förvaltningen för funktionshindrade

Läs mer

Ställa krav på kvalitet och följa upp. en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre

Ställa krav på kvalitet och följa upp. en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre Ställa krav på kvalitet och följa upp en vägledning för upphandling av vård och omsorg för äldre Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vem ska bestämma vad i hemtjänsten?

Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Ingrid Hjalmarson Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2014:2 ISSN 1401-5129 FÖRORD Rapporten, Vem ska bestämma vad i hemtjänsten, handlar om olika aspekter

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL och LSS, Förvaltningschefer Nr 3/2011 April 2011 Landsting: Nämnder med ansvar för råd och stöd enligt LSS Detta meddelandeblad är reviderat

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Kundval inom äldreomsorgen

Kundval inom äldreomsorgen Kundval inom äldreomsorgen En modell i tiden ett val för framtiden? Valdemar Hansson Aktivitet inom Kompetensstegen FoU-trainee Uppsats nr 6 April 2008 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie

Läs mer

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående

Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Ds 2008:18 Stöd till anhöriga som vårdar och stödjer närstående Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Rollen som biståndshandläggare. Lena Fröjdlund-Göransson

Rollen som biståndshandläggare. Lena Fröjdlund-Göransson Rollen som biståndshandläggare Lena Fröjdlund-Göransson FoU-trainee Uppsats nr 13 December 2009 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie som genomförts av Lena Fröjdlund-Göransson, planeringssekreterare

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för beräkning av avgifter inom vård och omsorg i Malmö stad. Stadskontoret Välfärdsavdelningen

Tillämpningsanvisningar för beräkning av avgifter inom vård och omsorg i Malmö stad. Stadskontoret Välfärdsavdelningen Tillämpningsanvisningar för beräkning av avgifter inom vård och omsorg i Malmö stad. Stadskontoret Välfärdsavdelningen 1 Innehållsförteckning Tillämpningsanvisningar för beräkning av avgifter inom vård

Läs mer

Brukare, anhörig, god man och personal hur kompletterar dessa roller varandra? Studiematerial för cirklar på arbetsplatsen.

Brukare, anhörig, god man och personal hur kompletterar dessa roller varandra? Studiematerial för cirklar på arbetsplatsen. Brukare, anhörig, god man och personal hur kompletterar dessa roller varandra? Studiematerial för cirklar på arbetsplatsen Cristina Foconi 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Så här arbetar du med studiematerialet...

Läs mer

Ett gott liv. Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB

Ett gott liv. Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB Ett gott liv Om bostad och stöd i bostaden, nu och i framtiden, för personer med utvecklingsstörning Riksförbundet FUB SAMMANFATTNING Den här rapporten innehåller resultatet av en enkätundersökning om

Läs mer

Beviljad tid och insats inom hemtjänsten

Beviljad tid och insats inom hemtjänsten www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Jonas Wallin Beviljad tid och insats inom hemtjänsten Kalix kommun Beviljad tid och insats inom hemtjänsten Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Regler för ersättning av utförd tid

Regler för ersättning av utförd tid Regler för ersättning av utförd tid Tillämpningsregler för hur tid hos den enskilde ska registreras avseende hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL),

Läs mer

Samverka för barns bästa

Samverka för barns bästa Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Bevilja och ta emot hjälp. Om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg

Bevilja och ta emot hjälp. Om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg Bevilja och ta emot hjälp Om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg 2 Bevilja och ta emot hjälp Om biståndsbedömare och äldre i kommunal äldreomsorg Monica Nordström Anna Dunér 3 FoU i Väst

Läs mer

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3)

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3) Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år (Version 3) Innehåll Inledning 3 1. Lagparagraf 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL 4 2. Varför behövs SIP? 6 3. Förskola och skola 7 4. Ledningens betydelse

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 62:2010. Att efter förmåga få påverka och vara delaktig i sitt eget vardagsliv

FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 62:2010. Att efter förmåga få påverka och vara delaktig i sitt eget vardagsliv Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 62:2010 Att efter förmåga få påverka och vara delaktig i sitt eget vardagsliv En studie om individuell genomförandeplan för social omsorg och vård

Läs mer

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan

Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten

Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten FoU-Södertörns skriftserie nr 89/10 Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten - en studie om hur dessa insatser avslutas Sini Teng Förord Kontaktperson tillhör en av de vanligaste insatserna inom

Läs mer