ANSÖKAN OM STÄMNING MED YRKANDE OM INTERIMISTISKA ÅTGÄRDER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANSÖKAN OM STÄMNING MED YRKANDE OM INTERIMISTISKA ÅTGÄRDER"

Transkript

1 1 (53) Till Eskilstuna tingsrätt Box 363/Rademachergatan 8 ESKILSTUNA ANSÖKAN OM STÄMNING MED YRKANDE OM INTERIMISTISKA ÅTGÄRDER KÄRANDE 1. Unibet (London) Ltd, 5th Floor, Highland House, 165 The Broadway, SW191 NE, England, nedan kallat Unibet London 2. Unibet (International) Ltd, Plaza Complex, Bisazza Street, Sliema SLM 15, Malta, nedan kallat Unibet International Ombud för 1 och 2 Advokaten Harry Bergman, Wistrand Advokatbyrå Stockholm KB, Box 70393, STOCKHOLM; samt Docenten, jur. dr. Ola Wiklund, Advokatfirma Lindh Stabell Horten KB, Box 7315, STOCKHOLM SVARANDE Svenska staten genom Lotteriinspektionen, Trädgårdsgatan 15, STRÄNGNÄS SAKEN Brott mot EG-fördraget FORUM Se punkt 9 nedan.

2 2 (53) Som ombud för Unibet London och Unibet International får vi härmed ansöka om stämning mot svenska staten med följande yrkanden. 1. YRKANDEN 1.1 Unibet London yrkar att tingsrätten: fastställer att Unibet London har rätt att, utan hinder av bestämmelserna i 38 första stycket 1 lotterilagen (1994:1000) om förbud mot främjande av deltagande i ett utom landet anordnat lotteri, i Sverige marknadsföra sina speltjänster på det sätt som anges i punkt 2.13 nedan; fastställer att svenska staten är skyldig att ersätta Unibet London den skada som bolaget lidit sedan den 1 augusti 1998 och fortlöpande lider till följd av ovannämnda förbud; omedelbart förordnar att bestämmelsen i 38 första stycket 1 lotterilagen samt sanktionsbestämmelserna i 52 och 54 i samma lag skall sättas åt sidan i förhållande till Unibet London såvitt avser marknadsföringsåtgärder enligt punkt 2.13 nedan; samt förpliktar staten att utge ersättning för Unibet Londons rättegångskostnader i målet. 1.2 Unibet International yrkar att tingsrätten: fastställer att Unibet International har rätt att, utan hinder av bestämmelserna i 38 första stycket 1 lotterilagen om förbud mot främjande av deltagande i ett utom landet anordnat lotteri, i Sverige marknadsföra sina speltjänster på det sätt som anges i punkt 2.13 nedan; fastställer att svenska staten är skyldig att ersätta Unibet International den skada som bolaget lidit sedan den 24 augusti 2000 och fortlöpande lider till följd av ovannämnda förbud;

3 3 (53) omedelbart förordnar att bestämmelsen i 38 första stycket 1 lotterilagen samt sanktionsbestämmelserna i 52 och 54 i samma lag skall sättas åt sidan i förhållande till Unibet International såvitt avser marknadsföringsåtgärder enligt punkt 2.13; samt förpliktar staten att utge ersättning för Unibet Internationals rättegångskostnader i målet. 1.3 Unibet London och Unibet International hemställer att målen skall handläggas i en rättegång eftersom käromålen stödjer sig väsentligen på samma grund (14 kap 1 RB åberopas). 2. OMSTÄNDIGHETER 2.1 Unibet Group Plc. är moderbolag i en koncern med dotterbolag i flera länder (nedan kallad Unibet-koncernen ). Ägarna till Unibet Group Plc. är i huvudsak svenskar och företag ägda av svenskar. Koncernens verksamhet består i anordnande av spel. 2.2 Spelverksamheten består främst i anordnande av s.k. skicklighetsspel, särskilt vadhållning i samband med sporthändelser. Spelen tillhandahålls främst via Internet. 2.3 Unibet-koncernens spelverksamhet bedrivs för närvarande från två driftsställen som bedriver operativ spelverksamhet, dels Unibet London, dels Unibet International. Bägge bolagen är helägda dotterföretag till Unibet Group Plc. 2.4 Unibet London är ett i Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland (nedan Storbritannien) etablerat företag. Unibet London fick den 23 april 1998 tillstånd att anordna spelverksamhet (a Bookmaker s Permit) av The Licensing Committee of North Westminster in London. Tillståndet beviljades efter vederbörlig lämplighetsprövning enligt de regler som gäller i Storbritannien. Unibet London äger enligt tillståndet rätt att anordna spel med kunder bosatta såväl inom som utom Storbritannien. Unibet London började bedriva sin spelverksamhet den 1 augusti 1998 och bedrev fram till den 23 augusti 2000 all Unibet-koncernens spelverksamhet.

4 4 (53) 2.5 Unibet International är ett i Malta etablerat företag som likaledes bedriver spelverksamhet. Unibet International fick den 17 april 2000 tillstånd att anordna spelverksamhet (a Gaming Licensce to Operate a Betting Office in Malta) av The Ministry of Finance in Malta. Tillståndet beviljades efter vederbörlig lämplighetsprövning enligt de regler som gäller i Malta. Unibet International har enligt tillståndet rätt att anordna spel med kunder bosatta i samtliga länder utanför Malta. Unibet International har bedrivit spelverksamhet sedan den 24 augusti Unibet London och Unibet International kallas, i den mån det som anförs är generellt och hänförligt till bägge bolagen, i det följande gemensamt Unibet-bolagen. 2.7 Unibet-bolagens spelverksamhet bedrivs främst via hemsidor på Internet som är tillgängliga för alla i världen som har möjlighet att koppla upp sig till Internet. Spelen går i korthet till på följande sätt. Kunden kopplar upp sig till en av Unibetbolagens hemsidor. Unibet London driver hemsidan och Unibet International driver hemsidan Kunden registrerar sig och öppnar ett spelkonto med ett personligt användarnamn och en personlig kod. Betalning till spelkontot sker genom överföring från kundens bankkonto eller med kreditkort. Kunden kan sedan spela de olika spel som erbjuds. Utbetalning av vinster till kunderna sker via banksystemet. 2.8 Särskilda arrangemang erbjuds där kunder inte spelar via Internet utan efter direktkontakter för varje särskilt spel med personal hos Unibet London. Samtliga sådana kunder är registrerade hos Unibet London och spelar hos det bolaget. 2.9 Som nämnts ovan bedriver Unibet London operativ spelverksamhet. Unibet London ombesörjer därutöver vissa för Unibet-koncernen gemensamma frågor. Övergripande organisatoriska och förvaltningsmässiga frågor (de operativa ledningsfunktionerna) hanteras av personal vid Unibet London. Unibet-koncernens ledningspersonal (såsom verkställande direktör, ekonomichef m.fl.) är anställd vid Unibet London, och dessa utövar övergripande ledningsfunktioner i övriga koncernbolag, däribland i Unibet International. Unibet-koncernens utveckling av speltjänster sker hos Unibet London. Unibet-koncernens riskhantering (d.v.s. oddssättning och liknande) sker

5 5 (53) hos Unibet London. Unibet-koncernens marknadsföring hanteras av Unibet London som handlar upp annonsutrymme och liknande för hela Unibet-koncernens räkning Som nämnts ovan bedriver likaledes Unibet International operativ spelverksamhet. Därutöver ombesörjer Unibet International call center-tjänster för hela Unibet-koncernens räkning Unibet-bolagens spelverksamhet är bland annat inriktad på kunder som är bosatta i Sverige. Bägge bolagen har i Sverige bosatta kunder och har där sin största marknad Unibet-bolagen har genom Unibet London vidtagit åtgärder för att marknadsföra och informera om Unibet-bolagens olika spel gentemot i Sverige bosatta kunder. Enligt 38 första stycket 1 lotterilagen föreligger emellertid förbud mot främjande av deltagande i ett utom landet anordnat lotteri. Förbudet är sanktionerat genom bestämmelser om förelägganden och förbud som kan förenas med vite (52 ). Förbudet är också sanktionerat genom straffansvar (54 ). Unibet-bolagens spel utgör sådana utom landet anordnade lotterier på vilka främjandeförbudet i 38 första stycket 1 lotterilagen är tillämpligt. Unibet-bolagen har mot denna bakgrund endast i begränsad omfattning vidtagit marknadsföringsåtgärder gentemot Unibet-bolagens kunder på den svenska marknaden. Inget av Unibet-bolagen har blivit utsatt för föreläggande eller förbud från svenska statens sida på grund av brott mot lotterilagen. Ingen företrädare för Unibet-bolagen har blivit polisanmäld eller åtalad för brott mot lotterilagen Unibet-bolagen har haft och har viljan och förmågan att marknadsföra sina speltjänster och skulle, om inte främjandeförbudet förelegat, ha vidtagit marknadsföringsåtgärder av avsevärd omfattning, genom annonsering i dags- och kvällspress, i periodiska tidskrifter och andra publikationer, i TV och radio samt på Internet, genom utomhusannonsering, butiksreklam, direktreklam, sponsring och händelsemarknadsföring (s.k. event marketing) och andra marknadsföringsåtgärder som normalt används vid marknadsföring av speltjänster av motsvarande slag.

6 6 (53) 2.14 Efter EG-domstolens dom i Gambelli-målet 1 den 6 november 2003 har Unibetbolagen tydligt manifesterat sin avsikt att fullt ut marknadsföra sina tjänster även i Sverige. Sålunda har Unibet London i november 2003 köpt annonsutrymme i vissa svenska dagstidningar som också infört annonserna Lotteriinspektionen tillkännagav emellertid den 10 november och den 18 november 2003 i pressmeddelanden att den polisanmält vissa namngivna svenska dagstidningar för brott mot lotterilagen på grund av att dessa tidningar infört annonser för utländska spelbolag. Unibet London har under november 2003 för Unibet-bolagens räkning försökt köpa annonsutrymme i flera svenska dagstidningar samt i TV och radio men har nekats detta av annonsupplåtarna med hänvisning till främjandeförbudet och den inställning staten ådagalagt genom Lotteriinspektionens meddelanden till allmänheten. Staten hindrar alltså genom sina åtgärder Unibet-bolagens möjligheter att marknadsföra sina speltjänster Unibet-bolagen är inte deltagare i något sådant internationellt samarbete på lotteriområdet som avses i 38 andra stycket lotterilagen. 3. UNIBET-BOLAGENS RÄTT ATT ÅBEROPA RÄTTIGHETER ENLIGT EG-FÖRDRAGET 3.1 Unibet Londons talan vilar på EG-fördraget Unibet London är ett i Storbritannien etablerat företag. Storbritannien är medlem i den Europeiska Unionen (EU). Unibet London äger att gentemot svenska staten åberopa de rättigheter som följer av artikel 49 EG (se härom vidare i punkt 5.1 nedan). 3.2 Unibet Internationals talan vilar på EG-rättslig grund Unibet International gör gällande att bolaget gentemot svenska staten äger åberopa 1 EG-domstolens dom den 6 november i mål C-243/01.

7 7 (53) de rättigheter som följer av artikel 49 EG. Till stöd för detta åberopas följande För det första står det klart att Malta från och med den 1 maj 2004 kommer att vara fullvärdig EU-medlem och att Unibet International därvid direkt kan förlita sig på fördragsrättigheterna i artikel 49 EG Det följer av fast rättspraxis från EG-domstolen att en bestämmelse i ett avtal som EU har ingått med tredje land skall anses vara direkt tillämplig om den, med hänsyn till sin ordalydelse samt till avtalets syfte och art, innebär en klar och precis skyldighet, vars fullgörande eller verkningar inte är beroende av utfärdandet av ytterligare rättsakter Vad gäller tiden fram till den 1 maj 2004 grundar Unibet International sina rättigheter på relevanta bestämmelser om frihet att tillhandahålla tjänster i associeringsavtalet mellan EG och Malta från Avtalet grundar en ekonomisk gemenskap och en tullunion mellan EG och Malta och har således en mer långtgående integrationsmålsättning än de övriga associeringsavtalen med de länder som också blir medlemmar den 1 maj Det är mot bakgrund av denna integrationsmålsättning och det faktum att Malta blir EU-medlem den 1 maj 2004 som de relevanta artiklarna 1 och 2 skall tolkas. 3 Eftersom artiklarna är tillräckligt klara, precisa och ovillkorliga äger Unibet International inför nationell domstol åberopa de rättigheter som associeringsavtalet ger. 4 2 Se bl.a. mål C-262/96, Sürül, REG 1999, s. I Se mål 270/80, Polydor och RSO, REG 1982, s. 329, mål 104/81, Kupferberg, REG 1982, s och mål C-312/91, Metalsa, REG 1993, s. I Se mål C-37/98, Savas, REG 2000, s. I-2927.

8 8 (53) 4. DEN PROCESSUELLA UTFORMNINGEN AV UNIBET-BOLAGENS TALAN 4.1 Unibet-bolagens yrkanden enligt punkt och (fastställande av rätten att vidta marknadsföringsåtgärder) Unibet-bolagen gör gällande att talan enligt punkt och utgör en enligt 13 kap 2 första stycket RB tillåten fastställelsetalan. Unibet-bolagen, som bedriver spelverksamhet med inriktning bl.a. mot svenska kunder, har sedan länge velat vidta och avser framdeles att vidta konkreta marknadsföringsåtgärder i Sverige. Här avses främst sådana marknadsföringsåtgärder som anges i punkt 2.13 ovan. Unibet-bolagen har intresse av och förmåga att vidta sådana marknadsföringsåtgärder. Unibetbolagen gör gällande att de enligt artikel 49 EG är berättigade att vidta åtgärderna. Lotterilagens främjandeförbud och den inställning svenska myndigheter ådagalagt medför emellertid ovisshet om hur det förhåller sig med denna rätt och därmed uppenbar risk för sanktioner om marknadsföringsåtgärderna genomförs. Unibetbolagen har därför ett berättigat intresse av att få sin rätt fastställd. Det är fråga om rättsförhållanden mellan Unibet-bolagen och svenska staten, och den ovisshet som råder länder Unibet-bolagen till förfång Om det inte skulle anses att Unibet-bolagens talan enligt punkt och ovan utgör en enligt 13 kap 2 RB tillåten fastställelsetalan åberopas följande EG-rätten ger enskilda en rätt att föra talan även i fall som inte förutsetts i inhemska regler om talerätt. I dessa fall skall de inhemska reglerna om begränsning av talerätten åsidosättas med följd att en annars otillåten talan skall tillåtas. 5 I denna del anförs härutöver följande Sverige är medlem i EU och har införlivat Europakonventionen om mänskliga rättigheter i inhemsk rätt. Detta för med sig att det skall kunna prövas om beslut och rättsakter är förenliga med konstitutionellt sett överordnade regler eller allmänna rättsprinciper. Enskilda skall således ha tillgång till ett verksamt och effektivt rätts-

9 9 (53) ligt skydd för sina rättigheter. Denna rättighet följer bland annat av EUs allmänna rättsprinciper, som har sitt ursprung i medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och som har stadfästs i artiklarna 6 och 13 i Europeiska Konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Eftersom de intressen, rättigheter och skyldigheter som aktualiseras i förevarande fall grundas på EG-fördraget är den ovan nämnda rättsskyddsprincipen relevant för rätten till prövning av Unibet-bolagens talan i nationell domstol. Enligt denna princip är en medlemsstat skyldig att erbjuda den enskilde ett system för rättslig prövning som gör det möjligt att säkerställa rätten till ett effektivt och verksamt rättsligt skydd. I enlighet med principen om lojalitet i artikel 10 EG åligger det de nationella domstolarna att tolka och tillämpa nationella bestämmelser om talerätt så, att det är möjligt för enskilda att få till stånd en prövning vid domstol av lagenligheten av varje beslut eller annan åtgärd på nationell nivå som rör tillämpningen av EG-rätten En viktig linje i EG-domstolens praxis tar sikte på enskildas tillgång till rättsmedel för tillvaratagandet av sina EG-rättigheter. EG-domstolen har konsekvent understrukit kraven på nationella domstolar att lojalt effektuera EG-rätten I målet Brasserie du pêcheur fick ett nationellt villkor inte tillämpas om det reser hinder för de nationella domstolarnas skyldighet att säkerställa gemenskapsrättens fulla verkan genom att garantera ett effektivt skydd av enskildas rättigheter I målen Simmenthal 8 och Factortame 9 slogs klart fast att nationella regler inte kan begränsa EG-rättens effektiva tillämpning i nationella domstolar. Med EG-domstolens ord i Simmenthal:...any provision of any legislative, administrative or judicial practice which might impair the effectiveness of Community law by withholding from the national court having jurisdiction to apply such law the power to do everything necessary at the 5 Se beträffande svenska förhållanden Fitger, Rättegångsbalken, Supplement 32, augusti 2000, 13:10g. 6 Se exempelvis mål C-213/89 Factortame ECR I-2433, och målen C-6/90 och C-9/90 Francovich [1991] ECR I Målen C-46/93 och C-48/93 [1996] ECR I-1029 p Mål 106/77 [1978] ECR 629.

10 10 (53) moment of its application to set aside national legislative provisions which might prevent Community rules from having full force and effect are incompatible with those requirements which are the very essence of Community law För Unibet-bolagens yrkanden enligt punkterna och är rättsfallet Factortame av särskild relevans. I målet slog EG-domstolen fast att, förutsatt att nationell rätt generellt sett erkänner möjligheten att yrka fastställelse av ett rättsförhållande, EG-rätten ger den enskilde en rätt att i nationell domstol få fastställt att en nationell lag inte skall tillämpas på grund av att den står i strid med EG-fördraget. Svensk rätt erbjuder som bekant möjlighet att yrka fastställelse av ett rättsförhållande I Factortame-målet yrkade ett antal spanskägda fiskeriföretag att den nationella domstolen skulle fastställa att de brittiska myndigheterna inte kunde tillämpa en författning mot företagen. Vidare yrkades att tillämpningen av lagen skulle suspenderas interimistiskt. Vid behandlingen i de brittiska domstolarna fann dessa att brittisk rätt inte innehöll någon möjlighet för domstolarna att, som företagen ville, fastställa att rättsakter beslutade av parlamentet inte kunde tillämpas. Brittiska House of Lords underställde därför EG-domstolen problemet. EG-domstolen uttalade därvid: Community law must be interpreted as meaning that a national court which, in a case before it concerning Community law, considers that the sole obstacle which precludes it from granting interim relief is a rule of national law must set aside that rule Slutsatsen av rättsfallet är att EG-rätten ger de nationella domstolarna en kompetens och förpliktelse att åsidosätta inhemska processuella eller konstitutionella bestämmelser som står i vägen för genomdrivandet av enskilda EG-rättigheter vid nationell domstol. 9 Mål C-213/89 [1990] ECR I Mål 106/77 Simmenthal [1978] ECR 629 p Se målen C-46/93 och C-48/93 Brasserie de pêcheur [1996] ECR I

11 11 (53) Unibet-bolagens yrkanden enligt punkterna och vilar således i allt fall på EG-rättslig grund. 4.2 Unibet-bolagens yrkanden enligt och om fastställande av svenska statens skadeståndsskyldighet Unibet-bolagen yrkar i punkterna och ovan att tingsrätten fastställer att svenska staten är skyldig att ersätta Unibet London för den skada bolaget lidit sedan den 1 augusti 1998 och fortlöpande lider samt ersätta Unibet International för den skada bolaget lidit sedan den 24 augusti 2000 och fortlöpande lider till följd av främjandeförbudet i 38 första stycket 1 lotterilagen. Grunden för skadeståndsansvaret är att upprätthållandet av främjandeförbudet i 38 första stycket 1 utgör en överträdelse av Artikel 49 EG Det skall här framhållas att Unibet-bolagen inte åberopar att staten vållat skada genom försummelse vid myndighetsutövning utan att Unibet-bolagen yrkar skadestånd på EG-rättslig grund. Förbudet mot talan mot beslut av riksdagen i 3 kap 7 skadeståndslagen (1972:207) är sålunda inte tillämpligt. 12 I denna del åberopar Unibet-bolagen härutöver följande I EG-domstolens praxis har tydligt fastslagits att enskilda skall vara berättigade att föra talan om skadestånd i anledning av skada orsakad av medlemsstaternas överträdelser av EG-rättsliga regleringar bland annat vid skada som uppstår vid överträdelser av bestämmelser i EG-fördraget. 13 Detta innebär att det skall finnas en möjlighet för den enskilde att väcka talan om skadestånd mot staten och att skadestånd skall kunna utdömas. I den senare frågan gäller vid överträdelse av regler i EG-fördraget att (i) den överträdda regeln skall vara avsedd att tillerkänna enskilda rättigheter, att (ii) medlemsstatens överträdelse skall vara tillräckligt klar och att (iii) det skall föreligga orsakssamband mellan överträdelsen och den uppkomna skadan 14. Beträffande förutsättningen enligt (i) skall framhållas att skyddet för fri rörlighet av tjänster i 12 Se Fitger, a a, 13:11 med hänvisningar. 13 Se exempelvis målen C-6/90 och C-9/90 Francovich [1991] ECR I För svenska förhållanden hänvisas till målet C-150/99 Stockholm Lindöpark AB, REG 2001 s. I-493.

12 12 (53) artikel 49 EG har direkt effekt och tillerkänner enskilda rättigheter. (Se vidare i punkt 6 nedan beträffande förutsättningarna för statens skadeståndsansvar) Unibet-bolagens yrkanden enligt punkt och om fastställelse av statens skadeståndsskyldighet vilar på EG-rättslig grund. Unibet-bolagen är således berättigade att föra talan om fastställande av statens skadeståndsskyldighet. 4.3 Unibet-bolagens yrkanden enligt punkterna och (interimistiska åtgärder) Av rättsfallet Factortame följer att nationella domstolar har skyldighet att ge interimistiskt skydd för enskilda som åberopar EG-rättigheter i mål där existensen av rättigheterna kan ifrågasättas och domstolarna inte kan träffa ett snabbt avgörande. 15 När det gäller rätten till interimistiskt skydd för EG-rättigheter uttalade EG-domstolen följande i Factortame-målet: 16...the national court which had referred to it questions of interpretation for a preliminary ruling in order to enable it to decide [the] issue of compatibility, had to be able to grant interim relief and to suspend the application of the disputed national legislation until such time as it could deliver its judgement on the basis of the interpretation given in accordance with article I målet Zuckerfabrik stärkte EG-domstolen ytterligare de enskildas rätt till interimistiskt rättsskydd i nationella domstolar. 18 Målets principiella betydelse ligger i att 14 Se mål C-6 och 9/90 Francovich [1991] ECR I My Lords, when this appeal first came before the House last year your Lordships held that, as a matter of English law, the courts had no jurisdiction to grant interim relief in terms which would involve either overturning an English statute in advance of any decision by the European Court of Justice that the statute infringed Community law or granting an injunction against the Crown. It then became necessary to seek a preliminary ruling from the European Court of Justice as to whether Community law itself invested us with such jurisdiction... In June of this year we received the judgement of the European Court of Justice affirming that we had jurisdiction, in the circumstances postulated, to grant interim relief for the protection of directly enforceable rights under Community law and that no limitation on our jurisdiction imposed by any rule of national law could stand as the sole obstacle to prelude the grant of such relief. [1991] 1 AC 603 at 658A-E. 16 Mål 213/89 [1990] ECR Mål 143/88 och 92/89 [1991] ECR 534 p Mål 143/88 och 92/89 Zuckerfabrik [1991] ECR I-415.

13 13 (53) EG-domstolen uttryckligen förpliktar de nationella domstolarna att upprätthålla det EG-rättsliga rättsskyddssystemet: The interim legal protection which Community law ensures for individuals before national courts must remain the same, irrespective of whether they contest the compatibility of national legal provisions with Community law or the validity of secondary Community law, in view of the fact that the dispute in both cases is based on Community law itself Det står alltså klart att nationella domstolar är förpliktade att ge intermistiskt skydd i syfte att säkerställa enskildas EG-rättigheter. Rätten till interimistiskt rättsskydd vilar alltså på EG-rättslig grund Frågan blir då vilka processuella och materiella regler som skall tillämpas vad avser dels det intermistiska yrkandets utformning, dels de närmare förutsättningarna för bifall till yrkandet Eftersom det saknas uttryckliga processuella och materiella EG-regler åligger det, enligt fast rättspraxis från EG-domstolen, medlemsstaternas domstolar att med tillämpning av den samarbetsprincip som anges i artikel 10 EG säkerställa det rättsliga skydd för enskilda som följer av EG-rättens direkta effekt. Detta skall i första hand ske genom tillämpning av nationell rätt Om nationella regler för prövning av sådana yrkanden saknas eller förhindrar att sådana yrkanden framställs, skall de nationella domstolarna möjliggöra detta genom att sätta inhemska regler åt sidan eller genom att tillskapa erforderliga nya regler Vid den materiella prövningen av ett interimistiskt yrkande på EG-rättslig grund åligger det den nationella domstolen att uppställa de krav på sannolikhet för normstridighet samt på den risk för skada som skall berättiga till interimistiska åtgärder. 19 Mål 143/88 och 92/89 [1991] ECR 534 p 20.

14 14 (53) Dessa nationella krav får emellertid varken vara mindre förmånliga än de som gäller för en liknande talan enligt nationell rätt eller göra utövandet av de rättigheter som följer av gemenskapsrätten praktiskt taget omöjligt eller alltför svårt Vi prövning av normstridighet mellan olika EG-rättsakter kan nationell domstol besluta om interimistiska åtgärder om det föreligger allvarliga tvivel om rättsaktens giltighet och det brådskar samt risk finns för allvarlig och irreparabel skada för den enskilde Detta är EG-rättens minimikrav vid prövning av interimistiska yrkanden. Beträffande prövningen av Unibet-bolagens interimistiska yrkanden, se punkt 7 nedan. 5. DEN EG-RÄTTSLIGA PRÖVNINGEN 5.1 Materiell EG-rätt Unibet-bolagen åberopar följande artiklar i EG-fördraget Artikel 43 EG som lyder: Inom ramen för nedanstående bestämmelser skall inskränkningar för medborgare i en medlemsstat att fritt etablera sig på en annan medlemsstats territorium förbjudas. Detta förbud skall även omfatta inskränkningar för medborgare i en medlemsstat som är etablerad i någon medlemsstat att upprätta kontor, filialer eller dotterbolag. Etableringsfriheten skall innefatta rätt att starta och utöva verksamhet som egenföretagare samt rätt att bilda och driva företag, särskilt bolag som de definieras i artikel 48 andra stycket, på de villkor som etableringslandets lagstiftning föreskriver för egna medborgare, om inte annat följer av bestämmelserna i kapitlet om kapital. 20 Se mål 33/76 Rewe [1976] ECR 1989 p 5, mål 45/76 Comet [1976] ECR 2043 p 12 16, mål 68/79 Just [1980] ECR 501 p 25, mål 199/82 San Giorgio [1983] ECR 3595 p 14, mål 331/85, 376/85 och 378/85 Bianco och Girard [1988] ECR 1099 p 12, mål 104/86 Commission v Italy [1988] ECR 1799 p 7, mål 123/87 och 330/87 Jeunehomme och EGI [1988] ECR 4517 p 17, mål C-96/91 Commission v Spain [1992] ECR I-3789 p 12, och mål C-6/90 och C-9/90 Francovich [1991] ECR I-5357 p 43. Jmfr Brealey/Hoskins, Remedies in EC Law, Longman 1994, 56 f och Wiklund, EG-domstolens tolkningsutrymme, Norstedts 1997, s 362 ff. 21 Mål C-143/88 och C-92/89 [1991] ECR 534 samt mål C-465/93 Atlanta [1995] ECR I-3761.

15 15 (53) I artikel 48 första stycket EG föreskrivs att [b]olag som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen skall... likställas med fysiska personer som är medborgare i medlemsstaterna I artikel 46.1 EG föreskrivs att [b]estämmelserna i detta kapitel och åtgärder som vidtagits med stöd av dessa skall inte hindra tillämpning av bestämmelser i lagar och andra författningar som föreskriver särskild behandling av utländska medborgare och som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa I artikel 49 första stycket EG anges att [i]nom ramen för nedanstående bestämmelser skall inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen förbjudas beträffande medborgare i medlemsstater som har etablerat sig i en annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten Av artiklarna 45 och 46 EG följer att begränsningar av den fria rörligheten som grundas på att verksamheten innefattar myndighetsutövning eller på hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa kan vara berättigade EG-domstolen har slagit fast att hinder för friheten att tillhandahålla tjänster endast kan godtas under förutsättning att den nationella bestämmelsen inte diskriminerar utländska tjänsteutövare, att bestämmelsen är berättigad på grund av tvingande skäl av allmänintresse, att bestämmelsen bidrar till förverkligandet av det avsedda syftet och att den inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte I artikel 12 EG anges att all diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden inom EG-fördragets tillämpningsområde. Utöver det förbud mot diskriminering som följer av t.ex. artikel 49 EG innehåller således EG-fördraget en självständig icke-diskrimineringsbestämmelse. 22 Se t.ex. mål C-288/89 Gouda REG 1991 s I-4007.

16 16 (53) 5.2 EG-domstolens praxis i mål rörande lotterier m.m EG-domstolen har meddelat fem förhandsavgöranden som är av särskilt intresse vid bedömningen av begränsningar och förbud inom nationell lotterilagstiftning, nämligen målen Schindler, Läärä, Zenatti, Gambelli och Lindman I Schindler-målet 23 från 1994 hade agenter för ett tyskt lotteriföretag skickat reklam och erbjudande om att delta i företagets lotterier via post till privatpersoner i bl.a. Storbritannien. Lagstiftningen i Storbritannien förbjöd anordnandet av storskaliga lotterier, liksom import av lotteritjänster från utlandet, och lotteriföretagets utskick beslagtogs därför av den brittiska tullen. EG-domstolen konstaterade att erbjudande av lotterier är att betrakta som en tjänst enligt artikel 59 (numera 49) EG. EG-domstolen fann vidare att ett förbud mot tillhandahållandet av lotterier hindrar den fria rörligheten för tjänster inom EU, men att ett sådant förbud ofta är motiverat från religiösa, moraliska eller kulturella aspekter. Önskemål om att minska riskerna för kriminalitet och bedrägerier, begränsa spelberoende och låta lotterier bidra till välgörande eller allmännyttiga ändamål rättfärdigar enligt EG-domstolen att varje medlemsstat ges frihet att besluta över vilka åtgärder och begränsningar som anses nödvändiga för att bibehålla allmän ordning i samhället. En grundförutsättning är dock enligt EG-domstolen att de nationella bestämmelserna inte diskriminerar utländska lotteriverksamheter I Läärä-målet 24 från 1999 hade EG-domstolen att ta ställning till ett finskt statligt monopol för spelautomater. Enligt finsk lag krävs tillstånd för att driva verksamhet med spelmaskiner. Sådant tillstånd har endast beviljats det offentligrättsliga organet Penningautomatföreningen (PAF), vars vinst går direkt till den finska staten. EGdomstolen fann att den finska regleringen inte kunde anses diskriminerande, eftersom den förbjuder samtliga andra aktörer, såväl finska som utländska, att driva verksamhet med spelautomater. Däremot utgjorde lagstiftningen ett hinder mot friheten att tillhandahålla tjänster inom EU. Med hänvisning till motsvarande 23 Mål C-275/92 REG 1994 s I Mål C-124/97 REG 1999 s I-6067.

17 17 (53) skyddshänsyn och överväganden som gjorts i Schindler-målet, konstaterade EGdomstolen dock att varje medlemsstat måste ha frihet att avgöra hur omfattande skydd som krävs inom landet i fråga om lotterier och spelverksamhet. EG-domstolen angav således att det ankommer på den enskilda medlemsstaten att bedöma om det är nödvändigt att helt förbjuda viss spelverksamhet eller om det är tillräckligt att begränsa verksamheten genom att t.ex. förbehålla en offentligrättslig förening ensamrätt till denna. Det faktum att finska staten i Läärä-målet hade förbehållit sig alla intäkter från spelautomater ansågs inte vara en för långtgående reglering. Sammantaget ansåg således EG-domstolen att bestämmelserna om fri rörlighet inte utgjorde något hinder mot det finska spelautomatmonopolet Zenatti-målet 25, där dom meddelades en månad efter domen i Läärä 1999, gällde den italienska regleringen för vadhållningsverksamhet, enligt vilken rätten att organisera vadhållning vid sportevenemang var förbehållen två centrala organisationer. EG-domstolen konstaterade återigen att den nationella lagstiftningen inte kunde anses vara diskriminerande men att denna utgjorde ett hinder mot friheten att tillhandahålla tjänster. I enlighet med de principer som uttalats i Schindler- och Läärämålen angav EG-domstolen vidare att en lagstiftning som förbehåller vissa organisationer rätten att bedriva spelverksamhet inte kan anses strida mot EG-rätten under förutsättning av att regleringen motiveras av socialpolitiska syften avsedda att begränsa skadeverkningarna av spelverksamhet och att de restriktioner som åläggs inte är oproportionerliga i förhållande till dessa syften Av dessa tre domar följer att de nationella myndigheterna har ett visst utrymme för skönsmässiga bedömningar när det gäller att fastställa hur omfattande skydd som skall säkerställas i fråga om lotterier och andra spel om pengar. Detta handlingsutrymme får emellertid endast användas under förutsättning att inskränkningarna i EG-rättigheterna är befogade, icke-diskriminerande och proportionerliga i förhållande till sitt syfte. 25 Mål C-67/98 REG S I-7289.

18 18 (53) Den viktigaste slutsatsen av dessa domar är att EG-domstolen här uttryckligen anger vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att en stat skall ha rätt att inskränka det fria tillhandahållandet av speltjänster. Den nationella regleringen måste vara motiverad av ett godtagbart allmänt syfte och i praktiken bidra till att förverkliga detta syfte. Vidare måste de restriktioner som införts vara nödvändiga för att syftet skall förverkligas. De måste således vara proportionerliga i förhållande till syftet I EG-domstolens domar i målen Gambelli 26 och Lindman 27 kom utrymmet för skönsmässiga bedömningar att begränsas i flera viktiga avseenden I Gambelli-målet hade Gambelli m.fl. anklagats för att ha genomfört straffsanktionerad spelverksamhet rubricerad som bedrägeri mot staten. Den som i Italien utan tillstånd deltar i spelverksamhet, som enligt lag är förbehållet staten eller sådana inrättningar som har koncession, kan dömas till fängelse. Det är även straffsanktionerat att göra reklam för tävlingar, spel eller vadhållning Den nationella domstolen ville veta om den italienska staten hade iakttagit proportionalitetsprincipen i två hänseenden: för det första i förhållande till det stränga förbudet som var förenat med straffrättsliga sanktioner, vilket kunde göra det i praktiken omöjligt för företag eller näringsidkare i gemenskapen som bildats lagligt att utöva verksamhet med spel och vadhållning i Italien, för det andra i förhållande till betydelsen av det nationella allmänintresse till fördel för vilket de gemenskapsrättsliga friheterna får vika Den nationella domstolen ville dessutom få klarhet i betydelsen av den uppenbara bristen på överensstämmelse mellan å ena sidan nationella bestämmelser som strängt begränsade utländska gemenskapsföretags spelverksamhet och å andra sidan den politik som innebar kraftig ökning av spel och vadhållning som den italienska staten bedrev på det nationella planet i syfte att erhålla skatteintäkter. 26 EG-domstolens dom den 6 november i mål C-243/ EG-domstolens dom den 13 november i mål C-42/02.

19 19 (53) I EG-domstolens dom i Gambelli-målet slogs fast att inskränkningarna i etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster måste uppfylla de villkor som ställs i domstolens rättspraxis för att vara berättigade Enligt EG-domstolen måste dessa inskränkningar motiveras av hänsyn till ett tvingande allmänintresse. De skall vara ägnade att säkerställa förverkligandet av den målsättning som eftersträvas och får inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning. Under alla omständigheter skall de tillämpas på ett ickediskriminerande sätt EG-domstolen underströk vidare att det är den nationella domstolens ansvar att utföra proportionalitetsbedömningen. Det ankommer alltså på den nationella domstolen att avgöra huruvida de inskränkningar i etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster som införts i en medlemsstat uppfyller dessa villkor. EGdomstolen gav därefter ett antal riktlinjer som skall följas vid proportionalitetsbedömningen Av särskild betydelse är EG-domstolens uttalande om kraven på sammanhang och systematik vad avser den nationella spelpolitikens faktiska bedrivande. EG-domstolen uttalade att även om domstolen tidigare medgivit att inskränkningar i anordnandet av spelverksamhet kan vara berättigade på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse, så måste de restriktioner som grundas på sådana hänsyn och på nödvändigheten att förhindra att ordningen i samhället störs vara ägnade att säkerställa förverkligandet av dessa målsättningar på ett sammanhängande och systematiskt sätt EG-domstolen uttalade därefter följande: I den mån myndigheterna i en medlemsstat lockar och uppmuntrar konsumenter att delta i lotterier, hasardspel eller vadhållning i syfte att stärka statskassan, kan myndigheterna i denna medlemsstat inte åberopa att hänsyn till den allmänna samhälls- 28 Se bl.a. mål C-19/92, Kraus, REG 1993, s. I-1663, punkt 32, svensk specialutgåva, volym 14, s. I-167, och av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard, REG 1995, s. I-4165, punkt 37.

20 20 (53) ordningen gör det nödvändigt att begränsa spelmöjligheterna, för att motivera de åtgärder som domstolen i det nationella målet har att ta ställning till Detta krav på att medlemsstatens politik skall vara konsekvent och sammanhängande, för att skyddsintressen skall kunna åberopas för att rättfärdiga inskränkningar, kom att vidareutvecklas i domen i Lindman-målet. EG-domstolen underströk här att de skäl som en medlemsstat kan åberopa för att motivera en begränsande åtgärd som medlemsstaten vidtagit skall åtföljas av en bedömning av lämpligheten och proportionaliteten av denna åtgärd. Medlemsstaten måste alltså rättfärdiga sina åtgärder med en motivering byggd på en konkret proportionalitetsbedömning I Lindman-målet åberopade bland annat den norska regeringen som rättfärdigande skäl för inskränkningar, behovet av att bekämpa skadliga verkningar av spelberoende. Regeringen framhöll att det fanns centra för rehabilitering och andra anläggningar för behandling av spelberoende personer, samt att spelandet också orsakar sociala problem i form av försämrad ekonomi för den spelberoende personens familj, skilsmässor och självmord Mot bakgrund av dessa uppgifter uttalade domstolen: Domstolen erinrar i detta avseende om att de skäl som en medlemsstat kan åberopa för att motivera en begränsande åtgärd som medlemsstaten vidtagit skall åtföljas av en bedömning av lämpligheten och proportionaliteten av denna åtgärd.[a]v de handlingar som i målet vid den nationella domstolen överlämnats av den hänskjutande domstolen till EG-domstolen framgår inte någon statistik eller något annat som påvisar att riskerna som är förknippade med lotteri är allvarliga eller, a fortiori, att det finns ett särskilt samband mellan sådana risker och medborgarnas i den berörda medlemsstaten deltagande i lotterier som anordnas i andra medlemsstater Enligt Gambelli-domen skall det undersökas om den nationella lagens inskränkningar i friheten att tillhandahålla tjänster kan godtas på grund av att de omfattas av de undantag som uttryckligen anges i artiklarna 45 och 46 EG, och, om de omfattas av sådant undantag, om de i enlighet med EG-domstolens rättspraxis kan rättfärdigas på grund av sådana tvingande hänsyn till allmänintresset.

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 T 2955-08 KLAGANDE 1. ALL 2. HL 3. EL 4. ML Ombud för 1-4: Advokat BS MOTPART Nora kommun, 212000-2007 Tingshuset 713 80 Nora

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

YTTRANDE. En framtida spelreglering (SOU 2008:124) Dnr 104/2008 Stockholm den 31 mars 2009. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2008/7967

YTTRANDE. En framtida spelreglering (SOU 2008:124) Dnr 104/2008 Stockholm den 31 mars 2009. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2008/7967 YTTRANDE Dnr 104/2008 Stockholm den 31 mars 2009 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2008/7967 En framtida spelreglering (SOU 2008:124) Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) har

Läs mer

Marknadsföring i juridisk gråzon

Marknadsföring i juridisk gråzon Marknadsföring i juridisk gråzon Är den svenska lotterilagen förenlig med EUrätten vad gäller marknadsföring av utländska spelbolag? Birgitta Prytz Blomberg Kandidatuppsats i handelsrätt HARH10 HT2014

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG

Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1, 411 07 GÖTEBORG MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:2 2008: Datum 2009-02-11 Dnr C 11/08 KÄRANDE Glasögonfyndet i Göteborg AB, Box 4054, 422 04 HISINGS-BACKA Ombud: jur. kand. R. E., Advokatfirman Winn AB, Östra Larmgatan 1,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Trafikverket 781 89 Borlänge MOTPART World Wide Air AB Ombud: AA DKCO Advokatbyrå Ab Pb 236 AX-22 101 Mariehamn

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm 1 Aktbilaga 12 HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 6 juli 2010 Ö 2181-10 SÖKANDE OCH KLAGANDE 1. Svenska Byggnadsarbetareförbundet 106 32 Stockholm 2. Svenska Byggnadsarbetareförbundet,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr A 2/14

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr A 2/14 MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr A 2/14 Stockholm Aktbilaga 51 MARKNADSDOMSTOLEN Per Carlson, ordförande, tillika protokollförare, Karin Lindell, Per Eklund, Jonas Häckner, Jerker Holm och Anders Stenlund

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009

Kommittédirektiv. Översyn av reglerna för flyttningsbidrag. Dir. 2009:108. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Kommittédirektiv Översyn av reglerna för flyttningsbidrag Dir. 2009:108 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska formulera förslag till

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11

MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2012:1 2012-01-17 Dnr C 12/11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2011-03-09 i mål nr T 3930-10, se bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE BrilliantSmile Nordic AB, Styrgången

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 6 september 2004 B 143-04 KLAGANDE Riksåklagaren MOTPART MH Offentlig försvarare och ombud: advokaten FU SAKEN Bokföringsbrott ÖVERKLAGADE

Läs mer

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister

Erik Segersällsväg 3 B, 126 50 HÄGERSTEN. Marknadsföring av företagskatalog och branschregister MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:36 2008: Datum 2009-11-19 Dnr C 31/08 KÄRANDE 1. Eniro AB, 169 87 STOCKHOLM 2. Din Del Aktiebolag, Box 6010, 171 60 SOLNA Ombud för 1 och 2: advokaten A. K. och jur.kand. J.

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:3 2008: Datum 2009-02-17 Dnr B 5/08 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Abitur AB, Box 2071, 429 12 SÄRÖ SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 mars 2013 Ö 371-11 KLAGANDE If Skadeförsäkring AB (publ) Ombud: Advokaterna EA och FF MOTPARTER 1. Sandvik Aktiebolag 2. Sandvik Inc

Läs mer

Marknadsföring i periodisk skrift av konfektionsvaror under varukännetecken som helt eller delvis används och är registrerat för en tobaksvara

Marknadsföring i periodisk skrift av konfektionsvaror under varukännetecken som helt eller delvis används och är registrerat för en tobaksvara MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:7 2008-04-22 Dnr B 1/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Brandwork Scandinavia AB, Brahegatan 4, 114 37 STOCKHOLM Ombud: advokaten H. W.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:21 2003-06-27 Dnr C 23/02 KÄRANDE TDCF Förlag AB, 556109-6149, Box 623, 301 16 HALMSTAD Ombud: advokaten Olof Jisland, Advokatfirman Vinge KB, Box 11025, 404 21 GÖTEBORG SVARANDE

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:13 2008: Datum 2009-06-04 Dnr B 8/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bank2 Bankaktiebolag, Box 7824, 103 97 STOCKHOLM Ombud: advokaten P-E.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2004 T 2280-02 KLAGANDE BMA Ombud: advokaten JB MOTPART FV Ombud: advokaterna ML och ES SAKEN Fastställelsetalan m.m. ÖVERKLAGAT

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66)

Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Högsta domstolen NJA 2009 s. 667 (NJA 2009:66) Målnummer: Ö1473-06 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-10-30 Rubrik: Fråga om Miljööverdomstolen varit skyldig att inhämta förhandsavgörande från

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-11-04 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist och justitierådet Marianne Lundius. Ytterligare åtgärder

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m.

JO./. riksåklagaren ang. grovt skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Riksåklagarens kansli Datum Rättsavdelningen 2013-01-09 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2012-05-09 B 1496-12 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JO./. riksåklagaren

Läs mer

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för konkurrens SAC Bryssel den DG D(2004) GEMENSKAPENS RAMBESTÄMMELSER FÖR STATLIGT STÖD I FORM AV ERSÄTTNING FÖR OFFENTLIGA TJÄNSTER 1. SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 14 oktober 2005 Ö 4968-04 KLAGANDE Fila Sport S.p.A. Viale Cesare Battisti 26 13900 Biella Italien Ombud: Advokat SB MOTPART Maersk Sverige

Läs mer

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här) MARKNADSDOMSTOLENS DOM BESLUT 2009:20 2008: Datum 2009-07-06 Dnr C 5/09 ÖVERKLAGAT BESLUT KLAGANDE Stockholms tingsrätts, avdelning 5, beslut den 5 mars 2009 i mål nr T 822-08, se bilaga (ej bilagd här)

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling; SFS 2002:594 Utkom från trycket den 24 juni 2002 utfärdad den 13 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-03-11 Närvarande: f.d. hovrättspresidenten Bo Broomé, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 28 februari

Läs mer

Yrkandena omfattade påståenden hänförliga till följande kategorier;

Yrkandena omfattade påståenden hänförliga till följande kategorier; MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr C 6/14 och C 7/14 Föredragning i Aktbil. 121 Stockholm MARKNADSDOMSTOLEN MARKNADSDOMSTOLEN Per Carlson, ordförande, Christer Fallenius, Karin Lindell och Lars Hallén

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013:17 2013-11-14 Mål nr C 13/12 KÄRANDE Inwido Sverige AB, 556583-4693, Box 153, 574 22 Vetlanda Ombud: advokaten H-G. F. och jur.kand. M. J., Gärde Wesslau Advokatbyrå, Box 684,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.; SFS 2005:590 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 22 juni 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa

Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa PM Datum 2015-04-16 2014/1165 Granskning av avtalsvillkor gällande fiberanslutning till villa Bakgrund Som en del av arbetet i Bredbandsforums Villagrupp har Konsumentverket under början av 2015 genomfört

Läs mer

Droppen som fick bägaren att rinna över? Svenska spelmonopolets förhållande till EG-rätten

Droppen som fick bägaren att rinna över? Svenska spelmonopolets förhållande till EG-rätten Institutionen för handelsrätt HT 2005 HAR333 Handel och marknad Kandidatuppsats Droppen som fick bägaren att rinna över? Svenska spelmonopolets förhållande till EG-rätten Handledare: Henrik Norinder Författare:

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 10 maj 2012 KLAGANDE Välfärden kök & kaffe AB Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Malmö högskola 205 06 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen Beslut Dnr 2008-03-26 1202-2007 Tyco Electronics Svenska AB Ombud: Jur. Kand. Patrik Ottosson Maqs Law Firm Advokatbyrå AB Box 119 18 404 39 GÖTEBORG Ansökan om undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 juli 2008 B 1075-08 KLAGANDE MA Ombud och offentlig försvarare: Advokat RvB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2 AA

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD. Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM. marknadsföring av paketresor MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2008:6 2008-04-11 Dnr B 2/07 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD SVARANDE Prima Travel Aktiebolag, Stora Åvägen 21, 434 36 ASKIM SAKEN marknadsföring av paketresor

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 24 januari 2003 Ö 2486-02 SÖKANDE R. J. Ombud: advokaten C. A. MOTPART M. G. SAKEN Resning Hovrätten för Västra Sverige meddelade den

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 april 2005 Ö 4188-04 KLAGANDE Scan-Tech USA/Sweden AB, 556276-8019, Skyttbrinksvägen 11, 147 39 TUMBA Ombud: advokaten BL MOTPART Volvo

Läs mer

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman PM TILL: FRÅN: Hjelmco AB Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund DATUM: 2008-02-05 Docenten i skatterätt Roger Persson Österman ANGÅENDE: Skatt på flygbensin 1 INLEDNING Sverige har för avsikt att införa

Läs mer

AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM

AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:26 2008: Datum 2009-09-25 Dnr C 1/09 KÄRANDE AGA Gas Aktiebolag, 172 82 SUNDBYBERG Ombud: advokaten M. W., MAQS Law Firm Advokatbyrå AB, Box 7009, 103 86 STOCKHOLM SVARANDE

Läs mer

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet

Lydia Lundstedt, Stockholm universitet Lydia Lundstedt, Stockholm universitet C-145/10, Painer/Standard Verlag Österrikisk domstol Österrikisk svarande tidningar distribueras i Österrike Fyra tyska svaranden -tidningar distribueras i Fyra tyska

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2006:24 2006-09-13 Dnr C 30/05 KÄRANDE Boendeförmedling i Linköping Kommanditbolag, Box 2116, 580 02 LINKÖPING Ombud: bolagsjuristen Bo Ohlsson, Svensk Fastighetsförmedling AB, Box

Läs mer

Sammanfattning av remissvaret

Sammanfattning av remissvaret Sammanfattning av remissvaret Behovet av en reformerad spelreglering och utredningens två huvudförslag Svenska Spels remissvar utgår från direktivens huvudinriktning att det behövs en långsiktigt hållbar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP. Ombud: Advokaterna PB och EN Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 oktober 2011 Ö 1586-09 KLAGANDE LP Ombud: Advokaterna PB och EN MOTPARTER 1. Laholms Sparbank, 549201-6059 Box 77 312 22 Laholm Ombud:

Läs mer

Statens roll på den svenska spelmarknaden ett EU-perspektiv

Statens roll på den svenska spelmarknaden ett EU-perspektiv Rapport för Riksrevisionen Maj 2012 1 Statens roll på den svenska spelmarknaden ett EU-perspektiv Av Jörgen Hettne 2 1 2 Visst förtydligande avseende version januari 2012 Juris doktor i europeisk integrationsrätt.

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2003:32 2003-11-06 Dnr C 3/03 KÄRANDE L. Optiker Aktiebolag, 556150-0256, Box 104, 461 23 TROLLHÄTTAN Ställföreträdare: styrelseledamoten P. L., adress som ovan SVARANDE Axet Optik

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2010-04-15 i mål B 1505-09 Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 december 2011 B 2350-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART OU Ombud och offentlig försvarare: Advokat KJ SAKEN

Läs mer

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD

Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2009:35 2008: Datum 2009-11-17 Dnr B 10/08 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 KARLSTAD MOTPART Bahnhof AB (publ), Box 6220, 102 34 STOCKHOLM Ombud: advokaten W. D.,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 februari 2008 T 3305-05 KLAGANDE MS Ombud: Advokat SF och jur.kand. MS MOTPART Bostadsrättsföreningen Sjökadetten, 716000-0803 c/o Bengt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 oktober 2003 T 184-03 KLAGANDE Hyr-Börsen i Roslagen Aktiebolag, 556295-7539, Box 60, 184 61 ÅKERSBERGA Ombud: advokaten J.S. och jur.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2005 Ö 4803-03 KLAGANDE 1. GW Ombud: advokaten SE 2. IW MOTPART SW Ombud: advokaten AS SAKEN Rättegångshinder ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2002:3 2002-02-06 Dnr B 5/01 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE SPP Livförsäkring AB, 516401-8524, 103 73 STOCKHOLM Ombud: jur.kand. B. M., adress som ovan.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 maj 2012 B 3272-10 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART J-A S SAKEN Artskyddsbrott ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04. Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2004:25 2004-10-28 Dnr B 1/04 SÖKANDE Konsumentombudsmannen (KO), 118 87 STOCKHOLM SVARANDE 1. 3 Call Aktiebolag, Box 92002, 120 06 STOCKHOLM 2. 3-Net Aktiebolag, adress som ovan

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 mars 2009 Ö 4870-06 PARTER 1. xxxxxx xxxxxxxxxx Ombud: Advokat Carl-Johan Vahlén och jur.kand. Jens-Victor Palm LEGIO Advokatfirma AB Box 5779

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer

Fakultetsnämnden tillstyrker utredningens övriga förslag. Stoppa klockan vid utredningar av företagskoncentrationer 1 (5) 2013-06-12 Dnr SU FV-1.1.3-1062-13 Regeringskansliet (Näringsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Effektivare konkurrenstillsyn (SOU 2013:16) Sammanfattning Juridiska fakultetsnämnden avstyrker

Läs mer

Nordic Media Sweden Aktiebolag, Stora Fiskaregatan 9 H, 222 24 Lund Ombud: jur.kand. H-O. M., Juristfirman H-O. M., Klostergatan 1, 222 22 Lund

Nordic Media Sweden Aktiebolag, Stora Fiskaregatan 9 H, 222 24 Lund Ombud: jur.kand. H-O. M., Juristfirman H-O. M., Klostergatan 1, 222 22 Lund MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2011:3 2008: Datum 2011-02-09 Dnr C 6/09 KÄRANDE Swemedia AB, Carl Gustafs väg 46, 214 21 Malmö Ombud: advokaten E. T., Advokatbyrån S. & Co AB, Anna Lindhs plats 4, 211 19 Malmö

Läs mer

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd.

Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. BESLUT Datum 2009-04-09 8684-07-40 SVENSKT MEDBORGARSKAP Justitiekanslerns beslut Justitiekanslem avslår Vincent da Paul Fotsos anspråk på skadestånd. Ärendet Bakgrund Anspråk tilläggsprotokoll. Postadress

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2015 KLAGANDE Avonova Hälsa AB, 556500-6821 Ombud: Advokat Henrik Gallus Advokatfirman Kjällgren i Lidköping AB Älvgatan 16 531

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Mål nr 1494-12 2013-07-04 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE 1. Maria Kero, 750122-8923 2. Örjan Kero, 730602-9013 Sattajärvi 24 984 92 Pajala Ombud: Advokat Percy Bratt Advokatbyrån

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

KÄRANDE A.D.-man International AB, Box 5325, 102 47 Stockholm Ombud: advokaten M. L., Advokatfirman B. R., Birger Jarlsgatan 73 75, 113 56 Stockholm

KÄRANDE A.D.-man International AB, Box 5325, 102 47 Stockholm Ombud: advokaten M. L., Advokatfirman B. R., Birger Jarlsgatan 73 75, 113 56 Stockholm MARKNADSDOMSTOLENS DOM 2010:24 2008: Datum 2010-10-05 Dnr C 31/09 KÄRANDE A.D.-man International AB, Box 5325, 102 47 Stockholm Ombud: advokaten M. L., Advokatfirman B. R., Birger Jarlsgatan 73 75, 113

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 Ö 4853-13 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt, avd 4 Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Ekonomigruppen

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr B 6/14 Föredragning i Stockholm

MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr B 6/14 Föredragning i Stockholm MARKNADSDOMSTOLEN PROTOKOLL Mål nr B 6/14 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 86 MARKNADSDOMSTOLEN Karin Lindell, ordförande, Anders Stenlund, Lars Borg och Astri Muren PROTOKOLLFÖRARE OCH FÖREDRAGANDE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 maj 2003 T 1480-00 KLAGANDE Timmia Aktiebolags konkursbo, 556083-6180, c/o konkursförvaltaren, advokaten L.L. Ställföreträdare: L.L.

Läs mer

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven

PROMEMORIA. Lag (1992:1676) om paketresor ( Paketreselagen ), nu fråga om avbrutna eller inställda paketresor p.g.a. stormen Sven PROMEMORIA Till: Från: Göran Forssén och Mikael Persson, Svenska Bussbranschföreningens Riksförbund ( BR ) Advokat Kaisa Adlercreutz och jur. kand. Christian Martinsson, MAQS Law Firm Advokatbyrå AB (

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 december 2010 KLAGANDE AA Ombud: Chefjurist Pär Cronhult Jur. kand. Micha Velasco Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Årjängs kommun Box 906 672 29

Läs mer

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. Rubrik: Lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. SFS nr: 2005:590 Departement/myndighet: Näringsdepartementet Utfärdad: 2005-06-22 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14. KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO. Ombud: Advokat PES Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2015 Ö 5880-14 KLAGANDE JA Ombud: Advokat TO Ombud: Advokat PES MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Häktning

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE TV4 AB Ombud: Advokat Monique Wadsted och jur. kand. Anna Jussil MAQS Law Firm Advokatbyrå AB Box 7009 103 86 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer