Innehåll. O2 El Ekonomisk Förening i korthet 3. VD har ordet 4. Produktion i O2 El Ekonomisk Förening 5. Föreningens Vindkraftverk 6

Transkript

1 o2 El Ekonomisk Förening Årsredovisning 2013

2 Innehåll O2 El Ekonomisk Förening i korthet 3 VD har ordet 4 Produktion i O2 El Ekonomisk Förening 5 Föreningens Vindkraftverk 6 Viktiga händelser 7 Laddat i Örebro 9 Vilka är vi som arbetar med föreningen? 11 Vindkraften i Sverige och världen 13 Om O2 18 Hållbar utveckling 20 Förvaltningsberättelse 21 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Tilläggsupplysningar 26 Noter 27 Revisionsberättelse 31 2 Hedbodbergets vindpark, Rättviks kommun

3 Fallåsberget vindpark, Ockelbo kommun. Foto: Lina Westman, Gefle Dagblad. O2 El Ekonomisk Förening i korthet: Totalt antal medlemmar per 31 december 2013: Tio medlemsägda vindkraftverk varav tre nya vindkraftverk på Fallåsberget, i Ockelbo kommun som övertogs i slutet av 2012 respektive i början av Årlig vindkraftsproduktion om 62 miljoner kilowattimmar. Koldioxidbesparing på upp till ton per år, vilket motsvarar bilars genomsnittliga årliga utsläpp. Medlemsresa till Fallåsbergets vindpark i samband med föreningsstämma och invigning. 3

4 VD har ordet Jag önskar att vi kan skapa en folkrörelse kring att äga och producera sin egen förnybara el, oavsett om den kommer från sol, vindkraft eller annan förnybar energikälla. Foto: Patrick Miller Jag vill tacka er alla för året som gått och hälsa alla nya medlemmar varmt välkomna. Tillsammans har vi ställt oss utanför den vanliga elmarknaden och producerar vår egna förnybara el. Vi äger nu tio vindkraftverk på olika platser i Sverige. Genom att bygga nya vindkraftverk, så gör vi skillnad. Större skillnad än om man väljer ett rent elavtal, eller ett rent elbolag. För när det kommer till kritan så är det först då vi bygger och producerar ny förnybar el som den totala elmixen blir grönare och beroendet av fossil el som t ex kolkraft minskar. Sverige har flera hundra elhandelsbolag som konsumenten kan välja mellan, men elen som elhandlarna köper produceras till över 80 procent av de tre stora eljättarna. Dessa har satsat stora pengar på fossil elproduktion. Det finns således inom elproduktionen en osund maktkoncentration och starka krafter som inte främjar det förnybara. Detta i en tid då klimatfrågan troligen är vår tids stora ödesfråga. Den förnybara elproduktionen öppnar upp för nya ägandeformer eftersom den är decentraliserad till sin karaktär. I Sverige är vi totalt sett bara cirka hushåll, mindre än en procent, som äger vår egen elproduktion. De flesta av dessa är delägare i vindkraftverk. I Danmark och Tyskland är andelen som äger sin egen el ungefär åtta respektive elva gånger större än i Sverige. En förnybar elproduktion som ägs av många olika aktörer t ex privatpersoner, bostadsrättsföreningar, företag och kommuner bidrar till en mer sund elmarknad, ökad konsumentmakt, positiv opinion och större ansvarstagande för miljön. Av den anledningen är det viktigt att politikerna tar detta i beaktande och att man skapar gynnsamma, långsiktiga spelregler som gör det attraktivt för enskilda medborgare att äga sin elproduktion. Jag önskar att vi kan skapa en folkrörelse kring att äga och producera sin egen förnybara el, oavsett om den kommer från sol, vindkraft eller någon annan förnybar energikälla. För miljöns skull, för känslan av oberoende, men också för att markera gentemot politiker att vi vill verka för en förnybar omställning av energisektorn och är beredda att dra vårt strå till stacken. Varje enskild människa kan inte göra så mycket, men tillsammans kan vi göra skillnad. Det är dags för politikerna att på allvar bestämma sig för att främja de goda krafterna och verka för en hållbar framtid. Linda Burenius Magnusson 4

5 Produktion i O2 El Ekonomisk Förening O2 El Ekonomisk Förening äger tio vindkraftverk som finns i/på Sveg (Jämtlands län), Krokom (Jämtlands län), Hedbodberget (Dalarnas län), Grötlingbo (Gotlands län), Brahehus (Jönköpings län) och Fallåsberget (Gävleborgs län). De tre senaste vindkraftverken på Fallåsberget stod klara vid årsskiftet 2012/2013. Den totala produktionen från föreningens alla vindkraftverk var 2013 närmare 62 miljoner kilowattimmar. I början av 2013 så blåste det dåligt och produktionen låg under förväntad normalårsproduktion. Men under det fjärde kvartalet drog flera stormar in över landet och produktionen ökade kraftigt. Bara under december månad var produktionen 41 procent högre än förväntad normalårsproduktion för en decembermånad. Det ledde till att produktionen för helåret hamnade på 99,5 procent av beräknad helårsproduktion, vilket gjorde att året som helhet blev enligt plan. Total produktion O2 El Ekonomisk Förening 2013 kwh jan feb mar apr maj Utfall 2013 Normalårsprod. Ack utfall 2013 Ack normalårsprod. jun Förväntad genomsnittlig normalårsproduktion beräknas för varje vindkraftverk baserat på läge, turbin och vindmätningar. Den är konstant varje år och anger vad den genomsnittliga årliga produktionen för just det verket bör vara efter 20 år. Faktiskt utfall beror av hur mycket det blåser och om verket är i drift. Det finns försäkringar som täcker upp för produktionsbortfall om vindkraftverket skulle skadas. Det blåser olika mycket varje år och en normal årsvariation i vindkraftsproduktionen är +/- 15 procent. Föreningens produktion har ökat över åren i takt med att föreningen vuxit och fått fler medlemmar och nya vindkraftverk. Grafen nedan visar hur produktionen har vuxit år efter år. I grafen jämförs faktisk produktion för föreningens alla vindkraftverk med den förväntade genomsnittliga normalårsproduktionen för föreningens alla vindkraftverk. Eftersom vindarna varierar år efter år så varierar även produktionen, men sammantaget visas att den faktiska ackumulerade produktionen ligger i linje med förväntad normalårsproduktion. jul aug sep okt nov dec GWh 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Under 2013 har 65 procent av den producerade elen gått till medlemmarna i form av andelsel. 35 procent har varit överproduktion som föreningen har sålt på elbörsen Nord Pool. För föreningen är det bra att ha en viss överproduktion eftersom det gör att föreningen blir mindre sårbar vid svagare vindår samt att överproduktionen genererar extra intäkter då elöverskottet säljs. De intäkter föreningen får varje år bestäms av elpriset på elbörsen Nord Pool och av priset för elcertifikaten (se faktaruta på sida 15). Elproduktion 2013 Andelsel 65% Överskott 35% Förväntad normalproduktion Utfall Ack Utfall Förväntad produktion ack

6 Föreningens vindkraftverk 6

7 Viktiga händelser i O2 El Ekonomisk Förening Medlemsresa och invigning av Fallåsbergets vindpark med Anders Linder alias Kapten Zoom. Medlemsresa och invigning av Fallåsbergets vindpark Ett femtiotal medlemmar följde med på medlemsresan som utgick från Stockholm via Gävle till Fallåsberget i slutet av maj. På Engeltofta konferensanläggning hade vi en trevlig middag med god mat och inspirerande samtal. Andelsägaren Anders Linder, även känd som Kapten Zoom, gästade middagen och spelade jazz tillsammans med O2:s Anna-Karin Andersen. Morgonen därpå var det föreningsstämma och därefter avfärd till invigningen av Fallåsbergets vindpark. Invigningen av Fallåsbergets vindpark i Ockelbo kommun lockade medlemmar, närboende, skolklasser, media och många andra till platsen. Det var en strålande vacker dag och en publiksuccé med över 500 personer. Föreningens tre vindkraftverk namngavs efter en namntävling och omröstning bland medlemmarna. Vinnande bidrag blev Estelle, Victoria och Daniel. Anders Linder uppträdde, till alla barns förtjusning, även på invigningen och det var också han som fick äran att klippa bandet. Bygdepeng I syfte att skapa en lokal nytta kopplat till vindkraften så tillämpar O2 bygdepeng, vilket innebär att en del av vindkraftens intäkter går till lokala projekt för en positiv utveckling i den berörda bygden. Mottagare kan till exempel vara ett byalag, en sockenförening eller hembygdsförening. Hur detta regleras sker i samråd med berörd bygd och kommun för en demokratisk förankring och optimal nytta. I O2 El Ekonomisk Förening har vi under 2013 delat ut 60 Tkr till olika projekt i syfte att utveckla Grännabygden, Offerdalsvind vid Råshön, Rättviks kommun och Sveg-Herrö fiskevårdsområdesförening Ny faktura Från och med september 2013 fick fakturorna ett nytt utseende. Syftet var att ge en snabb överblick och tydliggöra hur stor andel av förbrukningen som täcks av andelar. En nyhet var också information om historisk förbrukning. Sommaren 2013 infördes krav på ursprungsmärkning vilket innebär att alla leverantörer ska visa elens ursprung med hjälp av ett tårtdiagram. Elen 2013 (både andelsel och el utöver vindandelar) kom till 100 procent från vindkraft och var märkt med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. Informationstillfällen Under året har en rad informationstillfällen hållits såväl i Göteborg som i Stockholm, bland annat i samarbete med Naturskyddsföreningen. De har behandlat klimatförändringarna, vindandelar, Bra Miljöval och Naturskyddsföreningens utbildningssatsning i skolan, Energifallet. 7

8 Samarbete med Naturskyddsföreningen, 2. Monica med lådcykel i Almedalen, 3. Volkswagens elbil. Almedalen Den fjärde juli anordnade branschföreningen Svensk Vindenergi Vinddagen i Almedalen som blev mycket lyckad och välbesökt. Linda Burenius Magnusson var på scen och talade om vikten av att skapa goda förutsättningar för andelsägande. Vår lådcykel väckte stort intresse i Almedalen och många ville ta reda på mer information om vindandelar och egenproducerad vindkraft. Samarbete med Naturskyddsföreningen Under året har O2 Vindel stöttat Naturskyddsföreningens satsning Energifallet. Energifallet är ett utbildningsprojekt som vänder sig till grundskolans drygt en miljon elever och deras lärare. Dessa elever kommer i hög grad påverkas av framtidens energiproduktion och med Energifallet vill Naturskyddsföreningen göra det enkelt och spännande att arbeta med frågor som rör just energi, utsläpp och klimat. Energifallet finansieras av Energimyndigheten och O2 Vindel har stöttat genom att skänka 300 kr till Energifallet samt bekosta medlemskap i Naturskyddsföreningen för varje ny andelsägare. Samarbete med Volkswagens elbilssatsning Under 2013 tecknade O2 och Volkswagen-gruppen ett samarbetsavtal kring lanseringen av elbilar på den svenska marknaden. Därmed får alla som köper en elbil möjligheten att ladda bilen med egenproducerad vindkraft. Det svenska transportsystemet är idag i stor utsträckning beroende av fossila bränslen. 90 procent av Sveriges vägtransporter går på fossila bränslen och transportsektorn står för hela en tredjedel av våra samlade koldioxidutsläpp. Men det ska förändras. Riksdagen har slagit fast att tio procent av våra transporter ska köra på förnybar energi Tio år senare, 2030, ska vi ha en helt fossilfri fordonsflotta. Samarbetsavtalet innebär att de som köper en elbil från Volkswagen Group Sverige (Volkswagen, Audi, Porsche, Seat, Skoda och Volkswagen Transportbilar) även erbjuds att teckna ett elavtal med O2 om vindandelar. Under hösten 2013 lanserade Volkswagen e-up! som är marknadens mest energieffektiva bil och under 2014 lanseras fler modeller bl a storsäljaren Golf som elbil. 8

9 Lotta och Sten Lang - andelsägare och medlemmar i föreningen. Foto: Patrick Miller. Laddat i Örebro I ett falurött hus bor familjen Lang. Huset har mer än hundra år på nacken, men på gården hittar vi framtidens teknik. Där står nämligen DAU, en skinande blank Volkswagen e-up. Ett självklart val för en medveten familj med stort engagemang i miljö och hållbarhet. En familj som tidigt köpte vindandelar och blev medlemmar i O2 El Ekonomisk Förening. Familjen Lang består av mamma Lotta, pappa Sten och deras två tonåriga tvillingdöttrar Miranda och Nellie. Sedan november 2013 ingår även DAU i familjekretsen. Det är de tre första bokstäverna i registreringsnumret och smeknamnet på familjens nya elbil. Sedan ett par år tillbaka finns även elcyklarna Elin och Elis. Satsningen på eldrivna fordon är långt ifrån en slump. Det är utslag av ett starkt och långvarigt engagemang i miljöfrågor. Jag blev miljömupp redan på 60-talet, säger Sten som är lärare i naturvetenskap. Han menar att det egna engagemanget i miljön går långt tillbaka i tiden. Tidiga väckarklockor, som till exempel Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962, fick honom engagerad. När den globala uppvärmningen långt senare blev del av den dagliga debatten konstaterade han: Det där har jag vetat i 35 år. Jakt på grön el blev andelar i vindkraft Hos familjen fanns det tidigt en vilja att få tillgång till grön el, rentav innan begreppet egentligen formulerats. För Lotta och Sten ville vare sig ha kärnkrafts- eller oljeproducerad el i sina uttag. Med aktiva val sökte man sig till mindre producenter, med enbart förnybara källor i produktionen. Men branschens eljättar med olja, kol och kärnkraft som energikällor har köpt upp många av de här mindre lokala producenterna. Bytena blev täta och det blev allt svårare att konsumera grönt sålde O2 för första gången vindandelar i kooperativ form. Familjen Lang var inte med i den allra första omgången, men väl i den andra. Man köpte två vindandelar Som medlem i kooperativet är man välkommen till årsmöten, som ofta arrangeras i anslutning till vindkraftverken. Både Lotta och Sten deltog i kooperativets årsmöte första året efter sitt köp. Då kände de att: Det här är ju riktigt bra!. 9

10 Kontroll av hela kedjan Man köpte raskt två vindandelar till och därefter har det blivit ytterligare två. Totalt äger familjen sex vindandelar idag. Vinden står för mellan procent av familjens totala elförbrukning. Något som Sten har under noggrann uppsikt. Enligt rapporterna från O2 täcker vinden faktiskt all förbrukning under vissa månader. Nu är inte e-upen den första elbilen familjen äger. Redan 2007 köpte man en bil som gick på batteri. Men den räckte inte riktigt till. Så förutom den första elbilen ägde man en vanlig fossil-bil för att nå sommarstugan och för att få ihop det så kallade vardagspusslet. För familjen Lang tog det emot allt mer att köra fossilt. Och behövde man egentligen två bilar? Lotta och Sten gick nu mycket målmedvetet fram. Fram till dess beslut var fattat om att köpa e-upen hade de provkört samtliga elbilar i prisläget upp till kronor på marknaden. Som Sten uttrycker det: Jag vet vad jag vill, och jag vet vad jag kan. Beslutet fattades med omsorg, som det mesta som rör familjens inköp och konsumtion. Ren njutning Tillståndet för vår planet går som en röd tråd och det engagerar hela familjen. Hos både Lotta och Sten finns det en stark vilja att återupprätta synen på kvalitetsbegreppet. Att saker och ting faktiskt går att laga, i stället för att kasta och köpa nytt. En förhoppning om framtiden som både Lotta och Sten delar, är att vi får mer tid för varandra. De hoppas att vi i en framtid inte mäter allt i pengar och att tillväxt inte ska handla om ökad produktion och konsumtion. Med engagemang kommer också ansvar. För de båda känns det väldigt bra att de nu har kontroll över hela kedjan. Från elens ursprung fram till hur den används. Andelsägandet, cyklarna och bilen hänger ihop. Att bilen är rolig att köra är naturligtvis en bonus. Den lilla e-upen svarar snabbt på gasen och Lotta och Sten kan njuta av fartens tjusning men med grönt samvete. Familjen Lang äger sex vindandelar i O2 El Ekonomisk Förening. Volkswagen e-up drivs av en 60 kw elmotor, litiumjonbatteriet kan laddas i vanligt 230V uttag. Laddningstiden är cirka 8-10 timmar. CO2-utsläppet är 0 g/km. Elkostnad för laddning: kr/år Jämförelse bensinbil och elbil vid laddning med vindandelar Förutsättningar Förbrukning elbil: 2 kwh per mil Körsträcka: mil/år Kostnad/mil kr Vanlig bil bensin: 14,60 kr, snittpris 2013 enl SBPI. Antagande om 0,83 liter/mil. Elbil med vindandelar: ca 1,5 kr (andelsel 66 öre/kwh, totalpris inkl. skatter och avgifter). Totalkostnad/år kr Vanlig bil bensin: kr Elbil med vindandelar: kr 10

11 Vilka är vi som arbetar med föreningen? O2 El Ekonomisk Förening har ingen egen anställd personal. För att göra det enkelt och tryggt att äga vindkraft hanterar O2 både vindkraftverken och administrationen av O2 El Ekonomisk Förening. Föreningens har en professionell styrelse som består av medlemmar i föreningen med kompetens och erfarenhet att styra verksamheten i föreningen på bästa sätt. Styrelsen väljs på föreningsstämman och består av: Styrelse 2013 Anders Malmström är ordförande i föreningen. Han är advokat och delägare i Advokatfirman DLA Nordic. Anders har lång erfarenhet av att arbeta med juridik, ekonomiska föreningar och vindkraft. Meg Tivéus, medlem i styrelser för bl a Cloetta och Nordea Fonder. Meg är styrelseproffs och har tidigare arbetat som VD i Svenska Spel och Vice VD på Posten. Staffan Appelros, VD i två egna bolag inom Cleantech och mikrovågsteknik. Staffan har stor kunskap om politiska processer eftersom han dessutom varit aktiv politiker både inom Region Skåne och som riksdagsledamot. Björn-Åke Wilsénius, tidigare VD och chef för Handelsbanken Norge, samt bland annat tidigare styrelsemedlem i Bergen Energi AS. Björn-Åke har stor kunskap om finansiella frågor och energifrågor. Johan Ihrfelt, grundare av O2 samt VD i O2 Vind. Johan har djup kunskap om förnybar elproduktion och över 20 års erfarenhet av att starta, bygga och utveckla verksamheter inom främst branscher i förändring. 11

12 Operativ administration och förvaltning Linda Burenius Magnusson är VD i O2 El Ekonomisk Förening. Hon är även VD i O2 Vindel som är O2:s verksamhet med inriktning på konsumentmarknaden. Linda är också styrelseledamot i branschorganisationen Svensk Vindenergi och tog 2009 emot utmärkelsen Årets gröna kapitalist från Veckans Affärer fick hon stora vindkraftspriset av Svensk Vindkraftförening. Driften och förvaltningen av föreningens vindkraftverk hanteras av O2 tillsammans med en portfölj av totalt 200 vindkraftverk, bland annat IKEAs, Polarbröds och flera kommuners vindkraftverk. Det borgar för effektiva upphandlingar av exempelvis försäkringar, driftoch övervakningssystem etc. Hans Sollenberg är ansvarig för denna verksamhet. Hans har tidigare arbetat 30 år inom Vattenfallkoncernen med produktions- och driftsfrågor i fokus, bla som ansvarig produktionschef för Vattenfall Värme i Uppsalaregionen. Medlemsadministration, elleverans och kundservice, mm hanteras av Kundservice. I syfte att mäta och hitta förbättringsområden, så gjordes en kundenkät under hösten Kundservice fick betyg 4 av 5 och hela 96 procent svarade att de kunde tänka sig att rekommendera O2 till någon annan, vilket var mycket glädjande. Anna-Karin Andersen är ansvarig på Kundservice och hon har en ekonomie kandidatexamen från Uppsala Universitet. Den ekonomiska rapporteringen hanteras av Ekonomiavdelningen som också hanterar den ekonomiska rapporteringen för flera andra vindkraftsparker med sammantaget drygt 100 vindkraftverk. Vesna Ekedahl är ansvarig för ekonomiavdelningen. Innan hon kom till O2 2008, har hon under 10 år arbetat som controller, ekonomiansvarig och ekonomichef på Connecta AB. 12

13 Vindkraften i Sverige och världen Förnybar energi är den snabbast växande energisektorn i världen. 1) I frontlinjen ligger vindkraften, vilket beror på låga produktionskostnader i kombination med stor volympotential. Kostnaderna för att producera en kwh vindkraft har sjunkit med över 75 procent sedan tekniken kommersialiserades på 80-talet. 2) Ur ett globalt perspektiv brådskar förnybara lösningar då konsekvenserna av den fossila energianvändningen blir alltmer påtaglig. FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC har under 2013 slagit fast att atmosfärerna och världshaven har värmts upp, mängden snö och is har minskat, havsnivåerna har stigit och koncentrationen av växthusgaser har ökat. För att bromsa klimatförändringarna kommer det att krävas stora och långvariga begränsningar av utsläppen. 3) I sin årliga publikation World Energy Outlook visar International Energy Agency, IEA, att de ansträngningar som görs inom energisektorn för att fasa ut fossila bränslen inte räcker för att bromsa den globala uppvärmningen. De energirelaterade CO2-utsläppen kommer att fortsätta öka med upp till 20 procent till år Rapportens huvudscenario visar på en stor ökning av förnybar energi framöver, nästan hälften av all ny elproduktion i världen, men det räcker inte då fossila bränslens andel av energimixen bara faller från 82 procent i dag till 75 procent år ) En mer positiv bild förmedlar Bloomberg New Energy Finance som förutspår att 70 procent av all nyinstallerad elproduktion kommer vara förnybar 2030 och de årliga investeringarna i förnybar energi förväntas öka med 230 procent under samma period. 5) energislagen ökade med 23,7 GW, medan kol, gas och olja minskade med totalt -11,1 GW. Kärnkraften låg kvar på en i stort sett oförändrad nivå. 8) Total installerad vindkraftskapacitet i världen MW År Källa: GWEC Den europeiska elmixen, installerad effekt 2013 Stark tillväxt av förnybar energi Vindkraftskapaciteten har mer än dubblats i världen under den senaste 5-årsperioden och solenergin har tiodubblats under samma period. 6) Kina leder den globala utvecklingen av förnybar energi och utvecklingsländerna står för en växande andel av de totala investeringarna i förnybar energi. 7) Vattenkraft 16% Biomassa 1% Kol 19% Vind 13% Avfall 1% Kärnkraft 14% Solceller 9% Gas 22% Olja 5% Av all installerad vindkapacitet i världen står EU i dag för mer än en tredjedel. Under 2013 var vindkraft och solkraft de kraftslag som ökade mest i Europa. De årliga vindkraftsinstallationerna har ökat från 3,2 gigawatt (GW) år 2000 till 11,2 GW 2012, det innebär en årlig tillväxttakt på 10 procent. Även om det installerades något mindre vindkraft under 2013 jämfört med rekordåret 2012, stod vindkraft tillsammans med solkraft för den överlägset största nettoökningen inom EU. De förnybara Källa: EWEA 1) BP 2) Bloomberg New Energy Finance 3) Hydro IPCC) 4) 16% IEA Vind 13% PV 9% 5) Biomas Global Trends in Waste Renewable Energy Investment 2013, UNEP 6) 1% GWEC, BP 1% 7) BP 8) EWEA Gas Coal Nuclear Fuel Oil 22% 19% 14% 5% 13

14 Andel av ny elkapacitet i Europa, 2013 Vind 32% Vattenkraft 3% Vågkraft 1% Källa: EWEA Solceller 31% Termisk solkraft 1% Gas 22% Biomassa 4% Avfall 1% Kol 5% Olja 0,6% Europa ställer om till förnybar elproduktion I EU:s långsiktiga energi - och klimatpolitik finns en ambition att reducera koldioxidutsläppen med 80 procent från 1990 års nivå fram till Industrin, transport- och energisektorn är de sektorer som står för mest utsläpp. Den europeiska elmixen består idag av omkring 50 procent fossilbaserad el. Det finns en stark politisk viljeriktning inom EU att denna andel ska minska till förmån för förnybar energi. I januari 2014 presenterade EU-kommissionen ett förslag om att andelen förnybar energi ska uppgå till minst 27 procent av elmixen år 2030 och att växthusgaserna ska minska med 40 procent till samma år. Nuvarande mål är att EU år 2020 ska producera 20 procent av energianvändningen från förnybara källor och sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med För att nå dessa mål har ett antal styrmedel införts. 9) En viktig hörnsten i EU:s Förnybarhetsdirektiv (2009/ 28/EG) är att samtliga medlemsländer ska öka andelen förnybar elproduktion i sin produktionsmix successivt fram till år För att lyckas med klimatmålen ges medlemsstaterna enligt direktivet flera möjligheter att samarbeta. Samarbetsmekanismerna kan användas på tre sätt. För det första genom statistisk överföring av förnybar energi där det ena landet betalar för en bestämd mängd förnybar energi som tillgodoräknas det betalande landet. För det andra kan en medlemsstat finansiera delar av ett projekt i en annan medlemsstat och därmed tillgodogöra sig ett avtalat förnybarhetsvärde. För det tredje kan medlemsstaterna på frivillig basis besluta att slå samman eller delvis samordna sina nationella stödsystem, utan att det påverkar storleken på det nationella åtagandet. Detta är exempelvis tanken i det gemensamma svensknorska certifikatsystemet. Många länder har långt kvar till att nå målen 2020, vilket bör leda till både samarbetsoch investeringsmöjligheter. 11) EU:s färdplan för minskade utsläpp av växthusgaser fram till % 80% 60% 40% 20% 0% /ton 50 /ton 205 /ton 2005 infördes ett system för handel med koldioxidutsläpp (European Union Emissions Trading System) med syfte att minska utsläppen av växthusgaser inom EU. För elmarknaden, med stora utsläpp av växthusgaser från fossila elkraftverk, innebär detta system en förskjutning av produktionskostnaderna som gynnar förnybar elproduktion. Under handelsperioden har emellertid ett överskott av utsläppsrätter byggts upp. Överskottet leder till låga priser på utsläppsrätter och riskerar att underminera systemets effektivitet på sikt. Därför pågår nu en intensiv diskussion inom EU om vilka åtgärder som kan bidra till att höja priset på utsläppsrätterna. I syfte att minska utbudet har EU-kommissionen föreslagit att auktioneringen av utsläppsrätter flyttas till slutet av handelsperioden. Även mer långsiktiga strukturella åtgärder diskuteras. 10) Energisektorn Transport Källa: EU-komissionen Bostads- och tjänstesektorn Andra växthusgaser än CO 2 inom jordbruk 9) EU-kommissionen 10) Naturvårdsverket 11) EU-kommissionen Industri Andra växthusgaser än CO 2 andra sektorer Nuvarande ambitionsnivå 14

15 På väg mot en gemensam europeisk energimarknad EU-kommissionen har en tydlig agenda mot en ökad marknadsintegrering och en gemensam europeisk energimarknad. Målet är att förutsättningarna för den gemensamma marknaden ska vara på plats redan Samarbetet över gränserna för både den fysiska elinfrastrukturen och den finansiella elhandeln ökar för varje år. Efterfrågan på förnybar elproduktion kan därmed i allt högre grad tillgodoses genom ökad import och export. Tyskland i förarsätet för en förnybar omställning Det förnybara växer över hela Europa, men Tyskland har tagit på sig ledartröjan när det gäller ambitionsnivån i omställningen. Som pionjär har Tyskland betalat stora initiala kostnader för teknikutveckling inom de förnybara kraftslagen som övriga Europa och världen idag kan ta del av i form av lägre priser och kunskap. Sedan år 2000 har Tysklands energiomställning Energiewende resulterat i 110 årliga TWh förnybar elproduktion. Under samma period har man fasat ut omkring 73 TWh kärnkraft och möjliggjort för utfasning av omkring 37 TWh fossilbaserad el. Fullt så mycket fossilbaserad el har dock inte kunnat fasas ut, vilket beror på att den tyska kolproduktionen gynnats av låga priser på utsläppsrätter och därmed kunnat konkurrera ut gas i grannländerna genom en elexport på 33 TWh. Tyskland producerar över sex gånger mer vindkraft än Sverige på en landyta som är mindre, med vindförhållan den som är sämre och med en befolkningstäthet som är tio gånger större. 12) Danmark siktar på 50 procent vindkraft till 2020 Danmark är idag världsledande med över 33 procent vindkraft av den totala elkonsumtionen. 13) Som en del i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser har Danmark beslutat att andelen vindkraft ska öka till 50 procent år 2020, vilket motsvarar mer än dubbelt så mycket vindkraft som finns i Sverige idag på en yta ungefär lika stor som Jämtland. Stödet för en fortsatt utbyggnad av vindkraften i Danmark är också mycket stort. Opinionsundersökningar har visat att 91 procent av befolkningen vill att vindkraften ska öka och 85 procent kan tänka sig vindkraft i närheten av sin egen bostad. 14) Vindkraft i Sverige Under 2013 producerade vindkraften 9,9 TWh (7,2 TWh 2012) och den installerade effekten låg på cirka MW. Det utgör cirka 7 procent av elanvändningen i Sverige. 15) Sverige kom på en fjärdeplats i Europa sett till antalet vindkraftsinstallationer. 16) Snabbast har utvecklingen i Sverige varit de senaste fem åren. Mellan 2008 och fram till 2013 ökade produktionen av el från vindkraftverk med 263 procent, visar statistik från elcertifikatsystemet. Förhållandena för vindkraftsutbyggnad i Sverige bedöms vara goda i jämförelse med de flesta länderna i EU. 17) De främsta anledningarna till detta är goda vindförhållanden, låg befolkningstäthet, bra infrastruktur i form av vägar, elnät och balanskraft samt en väl fungerande tillståndsprocess. 12) EWEA 13) Energinet.dk 14) EWEA 15) Svensk Vindenergi 16) EWEA 17) EEA Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el på ett kostnadseffektivt sätt. Målet är att i Sverige öka den förnybara elproduktionen med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år Tillsammans med Norge ska en årsproduktion på ytterligare 13,2 TWh förnybar el produceras mellan åren 2012 och Elcertifikatsystemet, som löper till och med utgången av år 2035, ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem och når EU-målet om andelen förnybar energi. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. År 2013 gick 60 procent av elcertifikaten till vindkraft och 29 procent gick till biokraft. 15

16 Historisk utbyggnad av vindkraft i Sverige Samtidigt är transmissionsnäten i stort behov av upprustning, anpassning och förstärkning. Sverige står inför stora investeringar i ny elproduktion och nätkapacitet för att kunna säkra en fortsatt trygg och samhällsekonomiskt gynnsam elenergiförsörjning. 18) Illustrativ bild av framtida investeringsbehov i ny elproduktionskapacitet *) TWh År t.o.m Kumulativ, MW Kumulativ, Antal verk Årsproduktion, TWh >80 TWh Källa: Energimyndigheten och Svensk Vindenergi Sammanvägd totalkostnad för landbaserad vindkraft i Europa USD/MWh År Vattenkraft Övrig kraftproduktion Källa: Baserad på Energimyndighetens prognoser och O2:s analys *Förutsätter att all nuvarande kraftproduktion, undantaget vattenkraft, behöver bytas ut till Storbritannien Hög Låg Frankrike Tyskland Sverige Nederländerna Danmark European average (ca. 90 USD/MWh) Källa: Bloomberg New Energy Finance Italien Spanien Behov av investeringar i ny elproduktion Sverige har i huvudsak helt förlitat sig på vattenkraften som byggdes under första hälften av 1900-talet och kärnkraften som byggdes på 1970 och 1980-talet för vår elförsörjning. Den äldsta kärnkraftsreaktorn har nu hunnit bli 40 år gammal och år 2025 når även de yngsta reaktorerna 40-strecket. En stor del av den befintliga kärnkraftskapaciteten behöver förnyas eller ersättas av andra alternativ under den kommande 20-årsperioden. Polen Rumänien Bulgarien Ett politiskt vägskäl: Ny kärnkraft eller vindkraft Kostnaden för vindkraftsproduktion är relativt lätt att beräkna och kostnaderna sjunker snabbt i takt med teknikutvecklingen. För kärnkraften är det omvända förhållanden. Kostnaden för ny kärnkraft är mycket svår att uppskatta och de få reaktorer som byggts har dragits med kraftiga förseningar och stora kostnadsökningar. 19) Här kan nämnas t ex det finska kärnkraftverket Olkilouto som kommer att producera el för ca 1 kr/kwh, istället för 25 öre som man trodde när beslutet togs om att bygga reaktorn. Ett annat exempel är Storbritannien där regeringen beslutat att garantera en intäkt på nära en 1 kr/kwh i 25 års tid för att ett fransk-kinesiskt konsortium skulle vilja bygga ny kärnkraft. Detta kan jämföras med ca öre/kwh som är kostnaden för ny vindkraft idag. 20) 18) På väg mot ett förnybart energisystem rapport från Svensk Vindenergi 19) På väg mot ett förnybart energisystem rapport från Svensk Vindenergi 20) Bloomberg New Energy Finance 16

17 Vägvalet mellan förnybart och kärnkraft är emellertid inte bara ett ekonomiskt vägval vad gäller produktionskostnader. Säkerhet, konsekvenser för människor och miljö vid en olycka, kostnader och komplexitet kring demontering, möjligheten till återvinning och hantering av avfall är alla aspekter som talar för att vindkraften är ett bättre och tryggare val. Vindkraftens konkurrensfördelar gentemot kärnkraften märks genom att titta på den faktiska utbyggnaden av dessa två kraftslag den senaste femårsperioden i EU och världen. Vindkraften växer 20 gånger snabbare än kärn- kraften globalt sett och i EU har det inte installerats någon ny kärnkraft under 2000-talet, medan vindkraften har vuxit med 105 GW. Med nuvarande utbyggnadstak kommer vindkraften under 2014 stå för en lika stor installerad effekt som kärnkraften i EU. 21) Sverige är dessutom särskilt lämpligt för en storskalig vindkraftsutbyggnad, eftersom vattenkraften kompletterar vindkraften som reglerkraft. Studier från KTH har visat att Sverige med nuvarande mängd vattenkraft kan integrera och reglera motsvarande 60 TWh vind- och solkraft, ca 40 procent av den totala produktionen. 22) Installerad effekt i EU senaste 5-årsperioden GW Installerad effekt globalt senaste 5-årsperioden GW Vind, EU, GW Kärnkraft, EU, GW Vind, globalt, GW Kärnkraft, globalt, GW Källa: EWEA, GWEC, European Nuclear Society Källa: EWEA, GWEC, European Nuclear Society Kostnad för ny kärnkraft resp. ny landbaserad vindkraft USD/MWh Total installerad effekt EU GW Vindkraft Kärnkraft ca. Installerad effekt vind, EU, GW Installerad effekt kärnkraft, EU, GW Källa: Bloomberg New Energy Finance Källa: EWEA, GWEC, World Nuclear association 21) EWEA 22) På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige. En studie om kraftsystemets balansering, Lennart Söder, KTH 17

18 Om O2 Föreningen har ingen egen anställd personal utan O2 hanterar administrationen av föreningen samt driften och förvaltningen av föreningens vindkraftverk. O2 har tagit sig an en av vår tids största utmaningar. Genom att snabbt öka tillgången på lönsam förnybar energi driver O2 ständigt utvecklingen mot ett gemensamt mål en hållbar framtid. Under drygt 20 års tid har O2 byggt upp spetskompetens i hela värdekedjan av en vindkraftsetablering, d.v.s. från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande fram till ägande och förvaltning. O2 var först i Sverige med att projektfinansiera vindkraft och genom åren har bolaget utvecklat en djup kunskap om institutionellt och industriellt kapital. Idag står O2 bakom nära hälften av den storskaliga landbaserade vindkraften i Norden. Att föra dialog med närboende, ta hänsyn till miljön och bidra med lokal nytta t ex genom att möjliggöra delägande, arbetstillfällen och förbättrad infrastruktur är för O2 att ta ett självklart samhällsansvar, men det är också en framgångsfaktor i tillståndsprocessen. Vindkraft har under lång tid varit det kommersiellt mest framgångsrika förnybara energislaget, men inte minst teknikutvecklingen skapar nya affärsmöjligheter inom det förnybara. Därför bedriver O2 kontinuerligt affärsutveckling inom flera hållbara energikällor, vilket bland annat resulterat i samarbeten och pilotprojekt inom området för bioenergi. O2 driver omställningen mot ett helt förnybart energisystem och en fossilfri fordonsflotta. Inte för att det är ett alternativ, utan för att det är en förutsättning för ett hållbart samhälle i tillväxt. Dessutom öppnar förnybar energi upp för fler och nya ägarstrukturer vilket i förlängningen också ger en positiv konkurrens inom energisektorn och en bred uppslutning kring omställningen mot en hållbar framtid. O2 erbjuder elkonsumenter i hela Sverige möjligheten att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar. Andelsägarna blir medlemmar i O2 El Ekonomisk Förening och föreningen äger sina egna vindkraftverk. O2 administrerar föreningen och driver föreningens vindkraftverk. Som ett alternativ kan man bli vanlig elkund hos O2 och köpa el med Naturskyddsföreningens märkning Bra Miljöval. O2 AB Koncernen O2 El Ekonomisk Förening Finansiering & Byggnation Drift & Förvaltning Projektutveckling Elåterförsäljare & admin av O2 El Ekonomisk Förening Ägs av 4000 medlemmar och äger tio vindkraftverk. 18

19 Fallåsbergets vindpark, Ockelbo kommun Att etablera vindkraft en process i flera steg O2 arbetar med alla steg i värdekedjan av en vindkraftsetablering; från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande, fram till ägande och förvaltning. Projektportföljen som idag är på ca 2000 MW växer snabbt med nya projekt på olika platser i Norden. Med särskild omsorg för miljö och närboende etablerar O2 vindkraft på platser med starka vindresurser och god lönsamhet. Primärt fokus är att genom affärskompetens och industriell branscherfarenhet skapa långsiktigt värde i de vindkraftsanläggningar som O2 uppför, äger och förvaltar. Screening i hela Norden Fas 1 är ett mycket viktigt skede i projekteringen. Här identifieras en lämplig plats för projektering med avseende på vind, elnät, markägarförhållanden och skyddsområden. I denna fas ingår även att modellera och dimensionera en potentiell vindkraftsanläggning på området baserad på produktion och driftskostnad samt investering. O2 har ett omfattande och aktivt screeningprogram i hela Norden. Projektutveckling I fas 2 läggs de projekt som har bäst utvecklingspotential in i projektportföljen. Projektutvecklingsfasen består av fyra huvudaktiviteter: - Vindmätningar och produktionsberäkningar - Markarrenden och lokal dialog - Tillståndsprocess - Säkra nätanslutningar. Försäljning och finansiering I fas 3 fastställs hur ägarstrukturen i vindkraftsanläggningen kommer att se ut. Försäljning sker av hela anläggningen, av enstaka verk, delade verk eller genom vindandelar. Upphandling och byggnation O2 upphandlar bl.a. vindkraftverk, infrastruktur och fundament för sina projekt genom ett traditionellt anbudsförfarande som vänder sig till etablerade entreprenörer och leverantörer. Därefter projektleder O2 byggnationen av vindkraftsanläggningen som normalt tar månader. Kommersiell och teknisk förvaltning av vindkraftsanläggningar O2 hanterar alla de frågor som är viktiga för vindkraftsägaren t.ex. driftövervakning, produktionsoptimering, besiktningar, avtalsförvaltning, ekonomi och administration. Syftet är att maximera lönsamheten genom att säkerställa en hög produktion och tillgänglighet. 19

20 Hållbar utveckling Det bästa O2 kan göra för miljön är att fortsätta förverkliga sin affärsidé och driva omställningen mot ett helt förnybart energisystem och en fossilfri fordonsflotta. Samtidigt handlar det inte bara om att driva en förnybar omställning, utan också om att göra det på ett så miljömässigt bra sätt som möjligt. Utsläppsminskningar från vindkraft Det finns olika sätt att räkna på hur mycket koldioxidutsläpp som undviks tack vare en ökad vindkraftsproduktion. En ofta använd metod kallas marginalels-metoden. Utsläppsminskningen styrs enligt denna metod av vad som händer på marginalen i elsystemet, det vill säga den elproduktionsteknik som tillkommer respektive försvinner vid en ökad eller minskad efterfrågan på el. Eftersom Sveriges elnät sitter ihop med elnätet i övriga Norden och Europa ligger oftast utsläppsintensiv kolkraft på marginalen och det är alltså kolkraftens produktion som undviks vid ett ökat utbud av vindkraft. Kolkraften släpper ut ca 800 g koldioxid/kwh och ett nybyggt vindkraftverk som producerar 7 GWh per år undviker då utsläpp av ton koldioxid per år. 1) O2 vill ligga i framkant när det gäller miljöarbete, både internt och externt. Sedan 2010 är O2 certifierade enligt den globala miljöstandarden ISO Det innebär att O2 systematiskt utvärderar betydande miljöaspekter, men också arbetar mot tydliga och verifierbara miljömål genomgick O2 en omcertifiering med bättre resultat än branschen i genomsnitt. O2s miljöarbete avseende vindkraft bygger på de miljöaspekter som bedöms vara viktigast under hela dess livslängd från tillverkning av vindkraftverken till återställande av vindkraftsparkerna. O2 arbetar efter tre övergripande miljömål: 1. Öka mängden förnybar el i det nordiska elsystemet 2. Göra så litet intrång i naturen som möjligt 3. Påverka leverantörer att leverera miljömässigt säkra produkter och material. Energiåterbetalningstid Ett vindkraftverk är energineutralt efter ca åtta månader, vilket innebär att efter denna tid har vindkraftverket producerat så mycket energi som går åt under hela vindkraftverkets livscykel, från tillverkning till skrotning. 2) Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Sett ur ett livscykelperspektiv uppstår vindkraftens största miljöpåverkan vid tillverkningen av själva vindkraftverket. Bygg- och driftfasen har en betydligt lägre påverkan. De viktigaste insatserna O2 kan göra för att minska vindkraftens miljöpåverkan är därför att ställa hårda krav på turbintillverkarna för att säkerställa att de negativa miljöaspekterna minimeras. Brahehus vindpark, Jönköpings kommun. Foto: Patrick Miller 1) Svenska Miljöinstitutet 2) Vestas Wind Systems A/S 20