Krishantering i stormens spår. Huvuddokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krishantering i stormens spår. Huvuddokument"

Transkript

1 Krishantering i stormens spår Huvuddokument Dnr: 0257/2005

2 Titel: Krishantering i stormens spår Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Rapporten kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Uppdraget...5 Genomförande av uppdraget...5 Kommentarer till rapporten 6 Samverkan och samordning mellan offentliga aktörer ur ett krishanteringsperspektiv 9 Ansvarsfördelning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer samt frivilligorganisationerna ur ett krishanteringsperspektiv 10 Samordning och hantering av information till allmänheten ur ett krishanteringsperspektiv 11 Statliga myndigheters och kommuners krisledning 13 Faktorer som i särskilt hög grad har begränsat möjligheten till åtgärder inom respektive verksamhetsområde 14 Förslag till ändringar i regelverk 15 Andra frågor som bedöms vara av väsentlig betydelse 17 RAKEL...17 Krisroaming...17 Reservkraft

4 Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) vill särskilt lyfta fram tre iakttagelser från krishanteringen i samband med och efter stormen: För det första så bekräftar erfarenheterna att de grundläggande principerna i krishanteringssystemet fungerar på lokal och regional nivå för denna typ av händelse. Eftersom händelsen främst berörde den lokala och regionala nivån prövades systemet och dess principer inte på den nationella nivån i samma utsträckning. Erfarenheterna visar dock vikten av att ha utbildade och övade krisorganisationer samt relevant tekniskt ledningsstöd. Brister har funnits i samverkansförmågan både mellan olika offentliga aktörer samt mellan offentliga och privata aktörer. För det andra visar erfarenheterna vikten av att kunna hantera information på ett bra sätt. Det gäller både information för att skapa och presentera gemensamma och samlade lägesbilder och prognoser men också för att kunna lämna snabb och korrekt information till drabbade, allmänhet och media. Stormen visar på ett antal brister hos flera aktörer och vikten på fungerande samverkan även för informationshanteringen. För det tredje så konstaterar KBM vikten av att lägga fast grundläggande säkerhetsnivåer inom elförsörjningen och telekommunikationerna. Dessutom måste teleoperatörerna öka sin krishanteringsförmåga, främst gäller det att utveckla krisledningsorganisationen och dess förmåga att informera och samverka med kommuner, elbolag och myndigheter vid allvarliga kriser. Det är på samtliga dessa tre områden som KBM anser att erfarenheterna av krishanteringsarbetet i samband med stormen kan ligga till grund för att utveckla krisberedskapen. Dessutom visar erfarenheterna att det finns ett stort behov av ett gemensamt radiokommunikationssystem, RAKEL. KBM kan konstatera att krishanteringssystemet knappast skulle ha klarat ytterligare påfrestningar. Om stormen följts av ett väderomslag med antingen mycket snö eller sträng kyla, så skulle ansvariga aktörer fått stora problem att lösa sina uppgifter. Krisorganisationerna är fortfarande under utveckling och säkerheten kring rutiner och mandat har fortfarande betydande brister. KBM:s slutsats är alltså att samhället klarade att hantera konsekvenserna av stormen Gudrun men att samhället tangerade gränsen för hur stora kriser som samhället gemensamt kan hantera idag. 4

5 Inledning Uppdraget Regeringen har i regeringsbeslut Fö 2005/501/CIV uppdragit åt ett antal myndigheter att inom sina respektive verksamhetsområden redovisa erfarenheterna av krishanteringsarbetet i samband med stormen i södra Sverige KBM har dessutom av regeringen fått i uppdrag att sammanställa och analysera de olika myndigheternas underlag i en rapport till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 september Genomförande av uppdraget Krisberedskapsmyndigheten redovisade den 30 maj 2005 erfarenheterna inom det egna verksamhetsområdet av krishanteringsarbetet i samband med stormen i södra Sverige. Uppdraget som nu redovisas avser sammanställningen och analysen av de olika myndigheternas underlag. De myndigheter som redovisat erfarenheter av krishanteringsarbetet har förtecknats i sammanställningen, kapitel 10. Uppdraget från KBM redovisas i två delar. Den första delen utgörs av KBM:s analys utifrån de underlag som lämnats av myndigheterna. I en andra del redovisas KBM:s sammanställning av underlagen. Krisberedskapsmyndigheten har i arbetet med att genomföra uppdraget föreslagit de berörda myndigheterna en disposition som har sin utgångspunkt i regeringsuppdragets frågeställningar. Disposition och redovisningsstruktur av underlaget har diskuterats vid seminarier med de berörda myndigheterna. Myndigheterna har dessutom beretts tillfälle till att komma med synpunkter på KBM:s sammanställning av erfarenheterna. Konsultfirman ÅF- Process AB har bistått KBM vid sammanställningen. För att ge läsaren av rapporten en helhetsbild av händelsen och de bakomliggande faktorer som leder fram till KBM:s slutsatser, ingår ett avsnitt om händelsen och dess omedelbara konsekvenser för infrastrukturen i sammanställningen. Förutom analysen i första delen av redovisningen, har KBM lagt in avsnitt med kommentarer och värderingar i den andra delen, sammanställningen. Kommentarerna och värderingarna ska ses som ett komplement till vad som framförs i analysdelen. Eftersom underlaget är omfattande har KBM på detta sätt försäkrat sig om att synpunkter inte går förlorade. Samtidigt kan en koncentrering av det som KBM särskilt vill lyfta fram ske i analysdelen. 5

6 Kommentarer till rapporten Den 8-9 januari 2005 inträffade en mycket svår storm med orkanvindar över södra Sverige. Stormen kom att kallas Gudrun och var enligt SMHI en svår storm med orkan i vindbyarna. Människor drabbades hårt, främst på landsbygden men också i större samhällen på landet. För många handlade det om att leva under enkla livsbetingelser under flera veckor. Fler än tio personer omkom under stormen eller som en följd av den. Den svåra stormen ledde till omfattande skador på den samhällsviktiga infrastrukturen i området, förutom de mycket stora skogsskadorna som blev den direkta följden. De indirekta konsekvenserna blev också stora på samhället i de drabbade områdena. Förutom att näringslivet drabbades så utsattes den kommunala verksamheten för stora prövningar. Räddningstjänst, socialtjänst, hemtjänst, skola och barnomsorg fick snabbt anpassa sin verksamhet till det svåra läge som rådde. Kommunernas krishantering berörde i många fall stora delar av den kommunala förvaltningen. Stormen ledde till ett omfattande krishanteringsarbete i de drabbade regionerna. Främst drabbades Västra Götalands, Hallands, Skåne, Blekinge, Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands och Kalmar län. Värst drabbades Kronobergs län. Krishanteringsarbetet blev både omfattande och utdraget i tiden. I de värst drabbade områdena fick krishanteringsarbetet i början ske under svåra förhållanden med avsaknad av både elkraft och telekommunikationer. Även framkomligheten på vägar och järnvägar var mycket begränsad de första dagarna. Stormen innebar att ett stort antal aktörer, både offentliga och privata fick dra igång ett krishanteringsarbete som krävde stora insatser lokalt och regionalt. Även nationella och internationella resurser fick sättas in när de lokala resurserna inte räckte till. Det handlade främst om resurser för att reparera den tekniska infrastrukturen och ta omhand den stormfällda skogen. Den sammanställning och analys som KBM har gjort ger bara en bild av krishanteringen i samband med stormen Gudrun. Bilden måste kompletteras eftersom sammanställningen och analysen är koncentrerad på myndigheternas krishanteringsarbete utifrån regeringens anvisningar. Bilden av krishanteringen på kommunal nivå baseras i rapporten från andrahandsuppgifter från bland andra länsstyrelsernas erfarenheter av krishanteringsarbetet. Förstahandsuppgifter från kommunerna saknas. Till stor del saknas också förstahandsuppgifter från berörda företag inom främst el- och telesektorerna. Det saknas också beskrivningar av hur den enskilda människan upplevt händelserna och hur väl berörda aktörer lyckats hantera den uppkomna situationen. 6

7 KBM konstaterar att det underlag som ligger till grund för sammanställningen och analysen innehåller mycket värdefull information för utvecklingen av krisberedskapen. En stor del av underlaget handlar om sådant som ansvariga myndigheter och aktörer själva kan och måste ta tag i. Det finns också mer generella lärdomar som berör flera aktörer och som bör behandlas mer samlat. KBM redovisar i rapporten några av de viktigaste slutsatserna för respektive frågeställning i uppdraget. KBM kommer också att arbeta vidare med underlaget från aktörerna och fördjupa analysen på flera områden. Slutsatser och förslag med anledning av krishanteringen under stormen Gudrun kommer att redovisas av KBM på olika sätt och i olika former framöver. KBM konstaterar i en övergripande analys att krishanteringen generellt fungerade efter stormen. Den grundläggande principen om ansvar i krishanteringssystemet har i huvudsak följts av de aktörer som deltagit i krishanteringsarbetet. Vikten av närhet och lokal förankring vid krishanteringsarbete understryks. Det kommer fram tydligt i underlaget, inte minst när det gäller information till de drabbade och till allmänheten. De brister och oklarheter som framhålls i analysen och i sammanställningen härrör till stor del från att aktörerna inte i tillräcklig omfattning planerat, övat, testat och skaffat sig kunskap om de instrument som står till förfogande inom krishanteringssystemet. KBM vill dock lyfta fram att flera kommuner och myndigheter genomfört förberedelser i form av planering och övat sin krisorganisation enligt krishanteringssystemets förutsättningar om helhetssyn, sektorsansvar och geografiskt områdesansvar. Dessutom hade vissa aktörer drabbats av de höga flödena i Lagan sommaren 2004, vilket givit värdefulla erfarenheter för krishanteringen. I utvärderingen av erfarenheterna från stormen bör dessa förberedelser vägas in som ett positivt tillskott då KBM konstaterar att krishanteringen fungerade i stort. Även om skadorna som stormen orsakade blev stora så rådde omständigheter som mildrade konsekvenserna. Det finns flera faktorer som bör vägas in när man drar generella slutsatser från krishanteringen i samband med stormen. För det första var vädret under de första veckorna efter stormen ovanligt milt. Kyla och snö hade med största sannolikhet kraftigt förvärrat situationen och därmed också försvårat krishanteringen. För det andra inträffade stormen i direkt anslutning till flodvågskatastrofen i Sydostasien och det fanns en ovanligt stor förståelse i det drabbade området för att krishanteringen inte fungerade perfekt på alla områden. Flodvågskatastrofen under julhelgen innebar också att massmedias intresse var riktat mot denna katastrof i första hand. Stormen blev därför, åtminstone inledningsvis under de första dagarna, mest uppmärksammad i lokala och regionala media. För flera myndigheter, organisationer och företag som låg utanför det skadedrabbade området blev omfattningen av stormen tydlig först efter några dagar. Det kan ha bidragit till att strukturerade stödinsatser fördröjdes. Det blev uppenbart när det gällde att bistå med till exempel reservelverk. 7

8 För många drabbade är ännu inte krisen över varför ett efterföljande krishanteringsarbete måste fullföljas av kommuner, myndigheter och företag framöver. Dessutom konstaterar KBM att erfarenheterna ger underlag för åtgärder på såväl kort som lång sikt för att stärka krishanteringsförmågan och lindra konsekvenser vid kommande händelser där samhällets vardagliga resurser och rutiner inte är tillräckliga. KBM vill särskilt lyfta fram tre iakttagelser från krishanteringen i samband med och efter stormen: För det första så bekräftar erfarenheterna att de grundläggande principerna i krishanteringssystemet fungerar på lokal och regional nivå vid denna typ av händelse. Eftersom händelsen främst berörde de lokala och regional nivåerna så prövades systemet och dess principer inte på den nationella nivån i samma omfattning. Erfarenheterna visar dock på vikten av att ha utbildade och övade krisorganisationer samt relevant tekniskt ledningsstöd. Brister har dock funnits i samverkansförmågan både mellan olika offentliga aktörer och mellan offentliga och privata aktörer. För det andra så visar erfarenheterna vikten av att kunna hantera information på ett bra sätt. Det gäller både information för att skapa och presentera lägesbilder och prognoser men också krisaktörernas förmåga att lämna snabb och korrekt information till drabbade, allmänhet och medier. Krisinformation kräver goda förberedelser för att fungera. Stormen visar på ett antal brister hos flera aktörer och på vikten av fungerande samverkan även för informationshanteringen. För det tredje så konstaterar KBM att omfattande kritik förs fram mot teleoperatörernas krishanteringsförmåga från berörda kommuner och myndigheter. Kritik finns även mot elbolagen men då handlar det främst om att man inte tidigare grävt ned ledningar eller röjt ledningsgator. KBM anser därför att teleoperatörerna måste öka sin krishanteringsförmåga. Främst gäller det att utveckla krisledningsorganisationen och dess förmåga att informera och att samverka med kommuner, myndigheter och elbolag vid allvarliga kriser. Med utgångspunkt från det som kommit fram, finns det också skäl att påtala vikten av att lägga fast grundläggande säkerhetsnivåer inom elförsörjningen och telekommunikationerna. KBM kan dock konstatera att krishanteringssystemet vid detta tillfälle knappast skulle ha klarat ytterligare påfrestningar. Om stormen följts av ett väderomslag med antingen mycket snö eller sträng kyla så skulle ansvariga aktörer fått stora problem att lösa sina uppgifter. Denna analys bygger på det faktum att krishanteringsorganisationerna fortfarande är under utveckling och att säkerheten kring rutiner och mandat fortfarande har betydande brister. KBM:s slutsats är att samhället klarade att hantera konsekvenserna av stormen Gudrun men att samhället tangerade gränsen av hur stora kriser som samhället gemensamt kan hantera idag. 8

9 Samverkan och samordning mellan offentliga aktörer ur ett krishanteringsperspektiv Intrycket från sammanställningen är att samverkan och samordning i huvudsak fungerat mellan de offentliga aktörerna. Det finns tecken på att samordning och samverkan fungerat bäst på kommunal nivå som ju varit den nivå på den offentliga sidan som närmast hade att hantera krisen. Inom kommunerna finns upparbetade rutiner och goda personliga nätverk. Kreativiteten är ofta stor liksom handlingskraften. På regional nivå och mellan regional och lokal nivå varierar uppfattningen om hur väl krishanteringen fungerat. Även här är det viktigt med rutiner och personliga nätverk. Större oklarheter och frågetecken fanns på central nivå och mellan central och regional nivå om i förväg utklarade ansvarsgränser. Här förefaller det mer än på lokal nivå vara viktigt med regelverk och med tydligt ansvar. Den praktiska erfarenheten på regional nivå av att samverka vid kriser ofta är mindre än på lokal nivå som ofta prövas även vid mindre händelser i kommunen eller landstinget. KBM konstaterar att arbetet med att stärka förmågan till samverkan och samordning måste fortsätta. Det är viktigt att det finns en god förmåga till samverkan inom hela krishanteringssystemet. Intrycket är att de största bristerna finns på central nivå och delvis i relationen mellan den centrala och den regionala nivån. 9

10 Ansvarsfördelning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer samt frivilligorganisationerna ur ett krishanteringsperspektiv I krishanteringssystemet har länsstyrelserna främst en samverkansroll vid allvarliga kriser och ett ansvar för att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen. Sammanställningen visar att det uppstod oklarheter kring vilken roll och vilket ansvar som länsstyrelserna i de drabbade länen förväntades ta på sig. Oftast handlar det om förväntningar som inte infriades eller om osäkerhet kring vilket mandat länsstyrelserna ansåg sig ha under krisen. KBM konstaterar att det funnits oklarheter kring länsstyrelsernas roll, uppgifter och ansvar. En hel del av oklarheterna beror säkert på brister i kunskapen hos olika aktörer om länsstyrelsernas ansvar men det kan också finnas andra förklaringar. Det finns därför anledning att närmare studera de bakomliggande faktorerna och skapa en djupare förståelse kring de frågor och oklarheter som dykt upp. KBM kommer att fördjupa analysen på detta område. Efter stormen kom frivilliga resurser att spela en stor roll i både uppröjningsarbetet och krishanteringen. Många frivilliga gjorde betydelsefulla insatser i arbetet efter stormen. Flera rapporter lyfter fram ett antal oklarheter och problem när det gäller hanteringen av frivilliga resurser. Det handlar om såväl beredskap att ta hand om spontanfrivilliga, som ersättnings- och försäkringsfrågor samt uppgifter och befogenheter. KBM konstaterar att frivilliga utgör en resurs vid allvarliga kriser och att det behövs ett system för hantering av frivilliga vid fredstida kriser. Frivilligas medverkan måste beaktas i ökad omfattning i det förberedande och förebyggande beredskapsarbetet. Dagens system för användandet av frivilliga är skapat för situationen höjd beredskap och inte fredstida kriser. En brist som tydligt framgår från underlagen är att de samhällsviktiga företagen, teleoperatörerna och nätägarna inte har någon skyldighet att lämna information till myndigheterna. Flera aktörer påpekar brister i informationsspridningen. Bristerna gäller främst de privata företagen inom elförsörjningen och telekommunikationerna men även berörda myndigheter. KBM konstaterar att samarbetet mellan offentliga och privata aktörer uppvisar brister under krishanteringsarbetet. Aktiva insatser som bygger upp och stärker nätverken är en nödvändighet för att bättre kunna hantera kriser. En ökad samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv i frågor som rör planering och utbildning är avgörande för hur väl själva krisen kan hanteras. 10

11 Samordning och hantering av information till allmänheten ur ett krishanteringsperspektiv Informationen till allmänheten har brustit på flera punkter under och efter stormen Gudrun. Störst är kritiken mot att el- och teleföretag inte kunna presentera en tillförlitlig lägesbild och för att de inte kunna få fram prognoser för när el- och telenäten skulle vara reparerade. En grundläggande förutsättning för en effektiv krishantering är att organisationen klarar av att informera berörda och drabbade. För den enskilde drabbade och för allmänheten är det ofta bilden av händelsen som är själva händelsen. Det är också bilden av hur händelsen hanteras, oftast förmedlad via massmedierna, som påverkar om enskilda drabbade och allmänheten har förtroende för de krishanterande myndigheter, företag och organisationer som hanterar krisen. Att vidmakthålla ett rimligt mått av förtroende är en viktig form av krisberedskap. Utan en effektiv informationsverksamhet under och efter händelsen riskerar också förtroendet för krishanteringen att falla. Allmänhetens tolerans för bristerna i informationen var till en början stor. De som drabbades av stormen Gudrun relaterade ofta sin egen situation till dem som drabbades av flodvågskatastrofen i Sydostasien. Efterhand växte dock klagomålen över bristerna i informationen avsevärt i styrka. Främst riktade sig kritiken mot Sydkraft AB. Informationens betydelse vid hanteringen av stormens konsekvenser lyfts fram av de flesta myndigheterna. Av underlaget framgår, förutom kritiken mot att man inte kunnat presentera lägesbilder och prognoser, också att det varit brister i bland annat informationssamverkan mellan myndigheter, organisationer och företag samt brister i samordningen av budskap till de drabbade och allmänheten. Kritik framförs genomgående mot el- och teleföretag för bristande information och för att informationsansvaret överlämnats till myndigheterna i allt för hög utsträckning och av allt för många företag. KBM konstaterar att krisberedskapssamverkan mellan myndigheter och företag behöver stärkas när det gäller information till drabbade och allmänheten. KBM kan också konstatera att samverkan mellan myndigheter och massmedieföretag kan förbättras. Stormen Gudrun inträffade mitt under hanteringen av den medialt och informationsmässigt överskuggande flodvågskatastrofen. Detta innebar att stormrapporteringen kan ha hamnat något i skymundan, åtminstone inledningsvis och i riksmedierna. Detta ställer än större krav på myndigheter, organisationer och företag i fråga om att informera drabbade. Radions betydelse uppmärksammas särskilt av flera instanser. Flera myndigheter påpekar att samarbetet med Sveriges Radio och den 11

12 kommersiella lokalradion måste stärkas inför kriser. Radions betydelse blir också särskilt stor när det handlar om händelser med el- och telebortfall, men det är tydligt att även andra kanaler och medier som Internet, tv, texttv och press har fortsatt stor betydelse. En generell slutsats som KBM drar är att samverkan och samordning av informationen vid hantering av kriser bör utvecklas. En avgörande framgångsfaktor när det gäller information och kriskommunikation vid allvarliga händelser är att aktörerna är väl förberedda på hur behoven av information ska mötas och hur budskap ska förmedlas. Vikten av förberedelser i form av utbildning, övning och nätverk för att kunna hantera kriser är åtgärder som KBM vill lyfta fram. KBM avser att återkomma med en handlingsplan för hur erfarenheterna från stormen avseende information och kriskommunikation ska tas till vara för att utveckla krishanteringsförmågan. 12

13 Statliga myndigheters och kommuners krisledning Krishanteringsarbetet organiserades inom kommuner och länsstyrelser med utgångspunkt från hur allvarligt man bedömde de konsekvenser som stormen medförde. Besluten baserades sannolikt på en uppskattning då de faktiska konsekvenserna blev bekanta först senare. En del kommuner valde att inrätta sin krisledningsnämnd, andra tolkade händelsen som räddningsinsats även efter det akuta läget och slutligen fanns det kommuner som löste krisledningen inom ramen för den normala organisationen. På regional nivå valde länsstyrelserna också olika lösningar på krisledningsarbetet. I stormens akuta skede byggde de flesta länsstyrelserna sin krisledning och krisorganisation på vakthavande beslutsfattare, VB, och resurser kring denna funktion. Det fanns också länsstyrelser som bedrev krisledningsarbetet i stabsform. Det finns anledning att närmare studera hur man på lokal och regional nivå organiserat sin krisledning. Förutom att studera de bakomliggande bevekelsegrunderna finns det anledning att jämföra hur exempelvis samverkan fungerat med andra aktörer beroende på vilken organisation som valdes. De tidigare redovisade bristerna i samverkan kan sannolikt delvis förklaras av sättet som en viss aktör valde att organisera sin krisledning på. Andra frågor som bör belysas är om tidigare erfarenheter av kriser och olyckor påverkat vilken organisation man arbetade i, liksom vilka förberedelser som gjorts eller omfattningen av övningar. På central nivå hade myndigheter som utförde operativa uppgifter, exempelvis trafikverken och Försvarsmakten, varierande grad av krisledningsorganisation igång efter stormen. Andra myndigheter som till exempel KBM, Statens räddningsverk, Post- och telestyrelsen och Statens energimyndighet deltog aktivt i arbetet genom att utföra uppgifter med direkt anknytning till händelsen samt genom att bistå med stöd till de aktörer som berördes. Ofta förstärktes även informationssidan. KBM kan konstatera att i en kris av denna omfattning är det i det närmaste omöjligt att i förväg förutse vilka verksamheter och aktörer som blir påverkade. Vikten av att förbereda sig inom kommuner, myndigheter, organisationer och näringsliv genom att skaffa en krishanteringsförmåga av generell karaktär för olika typer av händelser och med olika aktörer inblandade kan inte nog understrykas. 13

14 Faktorer som i särskilt hög grad har begränsat möjligheten till åtgärder inom respektive verksamhetsområde Bland de faktorer som i hög grad begränsat möjligheterna till åtgärder finns några som flera myndigheter tar upp. Många upplevde att teleoperatörerna och då främst Telia Sonera AB inte levde upp till förväntningarna. Förutom kritik av den allmänna leveranssäkerheten för telekommunikationerna framkom stora problem med att finna de rätta kontaktvägarna till operatörerna. Man upplevde också att det var svårt att få information från teleoperatörerna och att operatörerna saknade en relevant krisledningsorganisation. Flera nämner också problematiken kring att skapa en gemensam bild av krisens omfattning. Det tog ofta lång tid och krävde mycket arbetsinsats för att få tillgång till rapporter och information. Även oförmågan att få tillförlitliga prognoser nämns. I detta sammanhang lyfter flera också fram bristen på rapporteringsrutiner för allvarliga kriser. Idag saknas ett landsomfattande rapporteringssystem vid kriser. I början av krishanteringen blev framkomligheten på vägarna en naturlig begränsning. Stora resurser sattes in och de större vägarna var snabbt framkomliga samtidigt som det tog mycket lång tid på de mindre enskilda vägarna. Värt att notera är behovet av samordning av röjning och beslut om vilken prioriteringsordning som bör gälla. Slutligen uppmärksammar flera aktörer att det var svårt att få en överblick över tillgängliga resurser, exempelvis vilka reservkraftsaggregat som finns tillgängliga inom landet. KBM konstaterar att det funnits faktorer som i hög grad begränsat möjligheten till åtgärder för de aktörer som hanterade krisen. KBM bedömer att två faktorer är särskilt viktiga att dra lärdom av. Störningarna i telekommunikationerna visar dels på hur beroende samhället är av fungerande system för att kommunicera, dels på hur viktigt det är att samhället också ställer krav på en viss nivå av krishanteringsförmåga inom samhällsviktig verksamhet som exempelvis telekommunikationerna. Krishanteringen efter stormen Gudrun visar på behovet av att en grundläggande säkerhetsnivå inom främst den tekniska infrastrukturen. KBM konstaterar vidare att system för att skapa en gemensam lägesbild bör utvecklas och ett nationellt system för rapportering vid allvarliga kriser bör tas fram. 14

15 Förslag till ändringar i regelverk Flera länsstyrelser anser att både sektorsansvaret och geografiska områdesansvaret vid kriser måste förtydligas. Ett mer utvecklat motiv för detta saknas i underlaget och det krävs därför en fortsatt dialog för att analysera de bakomliggande resonemangen. Flera aktörer konstaterar dock att formerna för samverkan måste utvecklas och kunskapen om respektive aktörs roll, uppgifter och ansvar vid kriser måste spridas i en vidare krets. Flera aktörer lyfter också upp problematiken med gränsdragningen mellan räddningstjänst och en extraordinär händelse. Det handlar främst om att kunna få avropa statliga resurser, exempelvis från Försvarsmakten, och därtill kopplat att få rätt till statlig ersättning i efterhand även vid en extraordinär händelse där det inte är fråga om räddningstjänst. På denna punkt kan regelverket behöva ses över i syfte att undanröja eventuella oklarheter och motstridigheter. Flera aktörer har påpekat att det är viktigt med ett klarläggande av vilka krav som kan ställas på samhällsviktiga företag i fråga om samverkan och samordning i samband med en kris och medverkan i beredskapsarbete. Några aktörer vill att kraven på företagens medverkan skärps. Man vill också att formerna för sådan samverkan och samordning utvecklas. Även här krävs en fördjupad dialog och analys innan man kan ta ställning till om lagstiftningsåtgärder bör vidtas. Försvarsmakten har bedömt att myndigheten även i framtiden kan lämna ett betydelsefullt stöd till samhället i fredstida krissituationer. Det finns dock flera rättsliga frågor kring Försvarsmaktens medverkan i fredstida krishantering som kräver en fördjupad översyn. Flera länsstyrelser föreslår att de kriterier som gäller för ersättning vid räddningstjänst, där det inte är fråga om en räddningsinsats, kompletteras så att även kostnader som uppkommer under en extraordinär händelse kan ersättas. Statens räddningsverk är av uppfattningen att dagens system för ersättning bör ses över. Det kan vara motiverat att tillsammans med Statens räddningsverk klarlägga begreppet räddningstjänst ur ett pedagogiskt perspektiv, eftersom KBM uppmärksammat viss begreppsförvirring avseende räddningstjänst i myndigheternas underlag. Post- och telestyrelsen och Svenska Kraftnät lyfter upp frågan om möjligheten att förse teleanläggningar med reservkraft. Dagens lagstiftning på området medger inte att en mobiloperatör vid en viss mobilmast även levererar reservelkraft till en annan operatör som utnyttjar samma mobilmast. Problemet har påtalats av Post- och telestyrelsen, Svenska Kraftnät och Statens energimyndighet under flera års tid. Inom flera sektorer har frågan om prioritering vid otillräckliga resurser varit aktuell. Behov av prioriteringar har funnits inom elförsörjningen. Statens energimyndighet har under år 2005 regeringens uppdrag att ta fram beslutsunderlag för ett framtida regelverk inom området. Även när det 15

16 gäller telekommunikationerna, väg- och banhållningen uppkom prioriteringsproblem. Ett viktigt underlag i prioriteringsfrågan kommer att vara resultatet av det regeringsuppdrag om samhällsviktig verksamhet som KBM arbetar med under år De utredningar som redan pågår kan komma att leda till förslag till ny lagstiftning som möjliggör prioritering vid fredstida kriser. KBM har under våren 2005 redovisat ett regeringsuppdrag med underlag inför en kommande proposition om krisberedskap. I redovisningen En utvecklad krisberedskap har KBM föreslagit att ett system med beredskapsnivåer i fredstid införs för att snabbt kunna stärka den generella krishanteringsförmågan. Försvarsmakten har i sitt underlag till denna rapport förklarat sig stödja KBM:s förslag. Man understryker att noggranna överväganden och analyser dock krävs om hur systemet i praktiken skall utformas. Detta understryker behovet av att ett sådant system införs. Flera aktörer har påpekat att författningsregler bör tas fram som underlättar engagerandet av frivilliga. KBM har i den nyss nämnda redovisningen bland annat pekat på att personella förstärkningar i form av frivilliga utgör en viktig resurs vid allvarliga kriser i fredstid, att det måste gå att ta hand om spontanfrivilliga i samband med kriser och att kommuner och landsting bör bygga upp strukturer för att kunna använda frivilliga. KBM föreslog där att regeringen initierar en författningsöversyn när det gäller frivilligverksamheten inom krisberedskaps- och totalförsvarsområdet. Erfarenheterna från stormen i södra Sverige understryker vikten av att en sådan översyn kommer till stånd. Detta gäller såväl frivilligt deltagande från allmänhetens sida som bistånd från frivilliga försvarsorganisationer och andra organisationer. En särskild fråga är dessutom medverkan av totalförsvarspliktiga som inte sker inom ramen för deras utbildning utan i form av frivilliga insatser. Bland de frågor rörande frivilliga hjälparbetare som en översyn bör innehålla kan nämnas bl.a. ansvarsförhållanden, ersättningsfrågor, försäkringsfrågor, arbetsgivaransvar och arbetsmiljölagens tillämpning. 16

17 Andra frågor som bedöms vara av väsentlig betydelse RAKEL Flera aktörer påpekar behovet av att det gemensamma radiokommunikationssystemet RAKEL snabbt införs och att användarkretsen utökas. Förutom att flera aktörer redan tidigare påtalat att elbranschen bör ingå som en permanent aktör i RAKEL-systemet så framkom efter stormen även behov inom den kommunala hemtjänsten och socialtjänsten. KBM har under våren 2005 föreslagit att användarkretsen för RAKEL-systemet utvidgas till att omfatta flertalet aktörer i krishanteringssystemet, däribland även elbolagen och den kommunala ledningen inklusive socialtjänsten. Till framställningen bifogades två alternativa förslag till ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Förslaget bereds för närvarande av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Krisroaming Flertalet myndigheter, däribland Svenska Kraftnät och Post- och telestyrelsen nämner roaming som en möjlig lösning vid allvarliga störningar i mobilnäten. I dessa situationer finns ett behov av att kunna nyttja tillgängligt nät, oavsett operatör, för vissa funktioner i samhället. Det finns dock bland annat problem av organisatorisk och kapacitetsmässig art som måste undanröjas innan någon form av krisroaming kan införas. Post- och telestyrelsen har i samarbete med operatörerna påbörjat ett arbete med att se över möjligheterna att etablera någon form av krisroaming i Sverige. Reservkraft Under krishanteringen uppstod behov av att fördela tillgänglig reservkraft till behövande. Flera aktörer påpekar att det i dag inte finns någon utpekad aktör som har ansvar för att fördela och vid behov omfördela reservkraft vid ett omfattande elavbrott. Under krishanteringsarbetet löstes problemet på olika sätt i olika områden. I vissa fall skötte kommunerna fördelningen och i andra fall tog länsstyrelsen på sig rollen att samordna fördelning och omfördelning. Frågan om vems ansvar det är att prioritera, fördela och omfördela tillgänglig reservkraft bör klaras ut så att inte liknande problem uppkommer. 17

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Stormen Gudrun informationen till allmänheten

Stormen Gudrun informationen till allmänheten Stormen Gudrun informationen till allmänheten Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Förord KBM sammanfattade erfarenheter efter stormen Gudrun som härjade i Sydsverige under januari 2005. Dessa

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Så vill vi utveckla krisberedskapen Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse Beslutad 2009-11-27 Uppdaterad 2016-05-26. 1 INNEHÅLL 1. Allmänt..3 2. Mål och riktlinjer...3 3. Ledning och ansvarsfördelning....3-4

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 (9) PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 162 (ersätter tidigare plan antagen 2008-09-01) 2 (9) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Samhällets informationssäkerhet

Samhällets informationssäkerhet Samhällets informationssäkerhet Handlingsplan 2008 2009 2010 Dr. Per Oscarson Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten försvinner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter KBM,

Läs mer

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län S t r a t e g i f ö r regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län Med våra gemensamma resurser i Södermanland står vi starkare tillsammans och kan hantera

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget

Försvarsdepartementet. 103 33 Stockholm. Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred. Uppdraget Sid 1(7) 0774/2004 2004-09-13 Er ref: Fö2004/1404/CIV Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Landstingens uppgifter vid extraordinära händelser i fred Uppdraget Regeringen beslutade den 17 juni 2004, dnr.

Läs mer

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP

SFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.

Tranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd Revisionsrapport KPMG AB 12 januari 2011 Antal sidor: 6 2007 Rapport sv 0903.dotm Innehåll 1. Bakgrund 1 2.

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige

Styrdokument för. Krisberedskap Antagen av Kommunfullmäktige Styrdokument för Krisberedskap 2016-2018 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-02-02 38 Syfte, bakgrund och disposition Detta dokument beskriver kommunens övergripande viljeinriktningar och prioriteringar

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m)

Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m) PM 2006 RI (Dnr 307-3649/2005) Militär ledningsresurs i Stockholm Skrivelse av Kristina Axén Olin, Sten Nordin och Mikael Söderlund (alla m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-17 Innehåll INLEDNING... 3 KRISHANTERINGENS GRUNDPRINCIPER... 3 REVIDERING...

Läs mer

Utveckling av FRG-konceptet

Utveckling av FRG-konceptet samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Utvärdering.  Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43 Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Lägesrapport kl 13:

Lägesrapport kl 13: Sid 1 (7) Lägesrapport 2006-10-27 Enligt sändlista Box 599 101 31 Stockholm Lägesrapport kl 13:00 2006-10-27 Sammanfattning Läget beskriver situationen under förmiddagen den 27 oktober. Tel 08-593 710

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer