Krishantering i stormens spår. Huvuddokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Krishantering i stormens spår. Huvuddokument"

Transkript

1 Krishantering i stormens spår Huvuddokument Dnr: 0257/2005

2 Titel: Krishantering i stormens spår Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Rapporten kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 Innehåll Sammanfattning 4 Inledning 5 Uppdraget...5 Genomförande av uppdraget...5 Kommentarer till rapporten 6 Samverkan och samordning mellan offentliga aktörer ur ett krishanteringsperspektiv 9 Ansvarsfördelning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer samt frivilligorganisationerna ur ett krishanteringsperspektiv 10 Samordning och hantering av information till allmänheten ur ett krishanteringsperspektiv 11 Statliga myndigheters och kommuners krisledning 13 Faktorer som i särskilt hög grad har begränsat möjligheten till åtgärder inom respektive verksamhetsområde 14 Förslag till ändringar i regelverk 15 Andra frågor som bedöms vara av väsentlig betydelse 17 RAKEL...17 Krisroaming...17 Reservkraft

4 Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) vill särskilt lyfta fram tre iakttagelser från krishanteringen i samband med och efter stormen: För det första så bekräftar erfarenheterna att de grundläggande principerna i krishanteringssystemet fungerar på lokal och regional nivå för denna typ av händelse. Eftersom händelsen främst berörde den lokala och regionala nivån prövades systemet och dess principer inte på den nationella nivån i samma utsträckning. Erfarenheterna visar dock vikten av att ha utbildade och övade krisorganisationer samt relevant tekniskt ledningsstöd. Brister har funnits i samverkansförmågan både mellan olika offentliga aktörer samt mellan offentliga och privata aktörer. För det andra visar erfarenheterna vikten av att kunna hantera information på ett bra sätt. Det gäller både information för att skapa och presentera gemensamma och samlade lägesbilder och prognoser men också för att kunna lämna snabb och korrekt information till drabbade, allmänhet och media. Stormen visar på ett antal brister hos flera aktörer och vikten på fungerande samverkan även för informationshanteringen. För det tredje så konstaterar KBM vikten av att lägga fast grundläggande säkerhetsnivåer inom elförsörjningen och telekommunikationerna. Dessutom måste teleoperatörerna öka sin krishanteringsförmåga, främst gäller det att utveckla krisledningsorganisationen och dess förmåga att informera och samverka med kommuner, elbolag och myndigheter vid allvarliga kriser. Det är på samtliga dessa tre områden som KBM anser att erfarenheterna av krishanteringsarbetet i samband med stormen kan ligga till grund för att utveckla krisberedskapen. Dessutom visar erfarenheterna att det finns ett stort behov av ett gemensamt radiokommunikationssystem, RAKEL. KBM kan konstatera att krishanteringssystemet knappast skulle ha klarat ytterligare påfrestningar. Om stormen följts av ett väderomslag med antingen mycket snö eller sträng kyla, så skulle ansvariga aktörer fått stora problem att lösa sina uppgifter. Krisorganisationerna är fortfarande under utveckling och säkerheten kring rutiner och mandat har fortfarande betydande brister. KBM:s slutsats är alltså att samhället klarade att hantera konsekvenserna av stormen Gudrun men att samhället tangerade gränsen för hur stora kriser som samhället gemensamt kan hantera idag. 4

5 Inledning Uppdraget Regeringen har i regeringsbeslut Fö 2005/501/CIV uppdragit åt ett antal myndigheter att inom sina respektive verksamhetsområden redovisa erfarenheterna av krishanteringsarbetet i samband med stormen i södra Sverige KBM har dessutom av regeringen fått i uppdrag att sammanställa och analysera de olika myndigheternas underlag i en rapport till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 september Genomförande av uppdraget Krisberedskapsmyndigheten redovisade den 30 maj 2005 erfarenheterna inom det egna verksamhetsområdet av krishanteringsarbetet i samband med stormen i södra Sverige. Uppdraget som nu redovisas avser sammanställningen och analysen av de olika myndigheternas underlag. De myndigheter som redovisat erfarenheter av krishanteringsarbetet har förtecknats i sammanställningen, kapitel 10. Uppdraget från KBM redovisas i två delar. Den första delen utgörs av KBM:s analys utifrån de underlag som lämnats av myndigheterna. I en andra del redovisas KBM:s sammanställning av underlagen. Krisberedskapsmyndigheten har i arbetet med att genomföra uppdraget föreslagit de berörda myndigheterna en disposition som har sin utgångspunkt i regeringsuppdragets frågeställningar. Disposition och redovisningsstruktur av underlaget har diskuterats vid seminarier med de berörda myndigheterna. Myndigheterna har dessutom beretts tillfälle till att komma med synpunkter på KBM:s sammanställning av erfarenheterna. Konsultfirman ÅF- Process AB har bistått KBM vid sammanställningen. För att ge läsaren av rapporten en helhetsbild av händelsen och de bakomliggande faktorer som leder fram till KBM:s slutsatser, ingår ett avsnitt om händelsen och dess omedelbara konsekvenser för infrastrukturen i sammanställningen. Förutom analysen i första delen av redovisningen, har KBM lagt in avsnitt med kommentarer och värderingar i den andra delen, sammanställningen. Kommentarerna och värderingarna ska ses som ett komplement till vad som framförs i analysdelen. Eftersom underlaget är omfattande har KBM på detta sätt försäkrat sig om att synpunkter inte går förlorade. Samtidigt kan en koncentrering av det som KBM särskilt vill lyfta fram ske i analysdelen. 5

6 Kommentarer till rapporten Den 8-9 januari 2005 inträffade en mycket svår storm med orkanvindar över södra Sverige. Stormen kom att kallas Gudrun och var enligt SMHI en svår storm med orkan i vindbyarna. Människor drabbades hårt, främst på landsbygden men också i större samhällen på landet. För många handlade det om att leva under enkla livsbetingelser under flera veckor. Fler än tio personer omkom under stormen eller som en följd av den. Den svåra stormen ledde till omfattande skador på den samhällsviktiga infrastrukturen i området, förutom de mycket stora skogsskadorna som blev den direkta följden. De indirekta konsekvenserna blev också stora på samhället i de drabbade områdena. Förutom att näringslivet drabbades så utsattes den kommunala verksamheten för stora prövningar. Räddningstjänst, socialtjänst, hemtjänst, skola och barnomsorg fick snabbt anpassa sin verksamhet till det svåra läge som rådde. Kommunernas krishantering berörde i många fall stora delar av den kommunala förvaltningen. Stormen ledde till ett omfattande krishanteringsarbete i de drabbade regionerna. Främst drabbades Västra Götalands, Hallands, Skåne, Blekinge, Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands och Kalmar län. Värst drabbades Kronobergs län. Krishanteringsarbetet blev både omfattande och utdraget i tiden. I de värst drabbade områdena fick krishanteringsarbetet i början ske under svåra förhållanden med avsaknad av både elkraft och telekommunikationer. Även framkomligheten på vägar och järnvägar var mycket begränsad de första dagarna. Stormen innebar att ett stort antal aktörer, både offentliga och privata fick dra igång ett krishanteringsarbete som krävde stora insatser lokalt och regionalt. Även nationella och internationella resurser fick sättas in när de lokala resurserna inte räckte till. Det handlade främst om resurser för att reparera den tekniska infrastrukturen och ta omhand den stormfällda skogen. Den sammanställning och analys som KBM har gjort ger bara en bild av krishanteringen i samband med stormen Gudrun. Bilden måste kompletteras eftersom sammanställningen och analysen är koncentrerad på myndigheternas krishanteringsarbete utifrån regeringens anvisningar. Bilden av krishanteringen på kommunal nivå baseras i rapporten från andrahandsuppgifter från bland andra länsstyrelsernas erfarenheter av krishanteringsarbetet. Förstahandsuppgifter från kommunerna saknas. Till stor del saknas också förstahandsuppgifter från berörda företag inom främst el- och telesektorerna. Det saknas också beskrivningar av hur den enskilda människan upplevt händelserna och hur väl berörda aktörer lyckats hantera den uppkomna situationen. 6

7 KBM konstaterar att det underlag som ligger till grund för sammanställningen och analysen innehåller mycket värdefull information för utvecklingen av krisberedskapen. En stor del av underlaget handlar om sådant som ansvariga myndigheter och aktörer själva kan och måste ta tag i. Det finns också mer generella lärdomar som berör flera aktörer och som bör behandlas mer samlat. KBM redovisar i rapporten några av de viktigaste slutsatserna för respektive frågeställning i uppdraget. KBM kommer också att arbeta vidare med underlaget från aktörerna och fördjupa analysen på flera områden. Slutsatser och förslag med anledning av krishanteringen under stormen Gudrun kommer att redovisas av KBM på olika sätt och i olika former framöver. KBM konstaterar i en övergripande analys att krishanteringen generellt fungerade efter stormen. Den grundläggande principen om ansvar i krishanteringssystemet har i huvudsak följts av de aktörer som deltagit i krishanteringsarbetet. Vikten av närhet och lokal förankring vid krishanteringsarbete understryks. Det kommer fram tydligt i underlaget, inte minst när det gäller information till de drabbade och till allmänheten. De brister och oklarheter som framhålls i analysen och i sammanställningen härrör till stor del från att aktörerna inte i tillräcklig omfattning planerat, övat, testat och skaffat sig kunskap om de instrument som står till förfogande inom krishanteringssystemet. KBM vill dock lyfta fram att flera kommuner och myndigheter genomfört förberedelser i form av planering och övat sin krisorganisation enligt krishanteringssystemets förutsättningar om helhetssyn, sektorsansvar och geografiskt områdesansvar. Dessutom hade vissa aktörer drabbats av de höga flödena i Lagan sommaren 2004, vilket givit värdefulla erfarenheter för krishanteringen. I utvärderingen av erfarenheterna från stormen bör dessa förberedelser vägas in som ett positivt tillskott då KBM konstaterar att krishanteringen fungerade i stort. Även om skadorna som stormen orsakade blev stora så rådde omständigheter som mildrade konsekvenserna. Det finns flera faktorer som bör vägas in när man drar generella slutsatser från krishanteringen i samband med stormen. För det första var vädret under de första veckorna efter stormen ovanligt milt. Kyla och snö hade med största sannolikhet kraftigt förvärrat situationen och därmed också försvårat krishanteringen. För det andra inträffade stormen i direkt anslutning till flodvågskatastrofen i Sydostasien och det fanns en ovanligt stor förståelse i det drabbade området för att krishanteringen inte fungerade perfekt på alla områden. Flodvågskatastrofen under julhelgen innebar också att massmedias intresse var riktat mot denna katastrof i första hand. Stormen blev därför, åtminstone inledningsvis under de första dagarna, mest uppmärksammad i lokala och regionala media. För flera myndigheter, organisationer och företag som låg utanför det skadedrabbade området blev omfattningen av stormen tydlig först efter några dagar. Det kan ha bidragit till att strukturerade stödinsatser fördröjdes. Det blev uppenbart när det gällde att bistå med till exempel reservelverk. 7

8 För många drabbade är ännu inte krisen över varför ett efterföljande krishanteringsarbete måste fullföljas av kommuner, myndigheter och företag framöver. Dessutom konstaterar KBM att erfarenheterna ger underlag för åtgärder på såväl kort som lång sikt för att stärka krishanteringsförmågan och lindra konsekvenser vid kommande händelser där samhällets vardagliga resurser och rutiner inte är tillräckliga. KBM vill särskilt lyfta fram tre iakttagelser från krishanteringen i samband med och efter stormen: För det första så bekräftar erfarenheterna att de grundläggande principerna i krishanteringssystemet fungerar på lokal och regional nivå vid denna typ av händelse. Eftersom händelsen främst berörde de lokala och regional nivåerna så prövades systemet och dess principer inte på den nationella nivån i samma omfattning. Erfarenheterna visar dock på vikten av att ha utbildade och övade krisorganisationer samt relevant tekniskt ledningsstöd. Brister har dock funnits i samverkansförmågan både mellan olika offentliga aktörer och mellan offentliga och privata aktörer. För det andra så visar erfarenheterna vikten av att kunna hantera information på ett bra sätt. Det gäller både information för att skapa och presentera lägesbilder och prognoser men också krisaktörernas förmåga att lämna snabb och korrekt information till drabbade, allmänhet och medier. Krisinformation kräver goda förberedelser för att fungera. Stormen visar på ett antal brister hos flera aktörer och på vikten av fungerande samverkan även för informationshanteringen. För det tredje så konstaterar KBM att omfattande kritik förs fram mot teleoperatörernas krishanteringsförmåga från berörda kommuner och myndigheter. Kritik finns även mot elbolagen men då handlar det främst om att man inte tidigare grävt ned ledningar eller röjt ledningsgator. KBM anser därför att teleoperatörerna måste öka sin krishanteringsförmåga. Främst gäller det att utveckla krisledningsorganisationen och dess förmåga att informera och att samverka med kommuner, myndigheter och elbolag vid allvarliga kriser. Med utgångspunkt från det som kommit fram, finns det också skäl att påtala vikten av att lägga fast grundläggande säkerhetsnivåer inom elförsörjningen och telekommunikationerna. KBM kan dock konstatera att krishanteringssystemet vid detta tillfälle knappast skulle ha klarat ytterligare påfrestningar. Om stormen följts av ett väderomslag med antingen mycket snö eller sträng kyla så skulle ansvariga aktörer fått stora problem att lösa sina uppgifter. Denna analys bygger på det faktum att krishanteringsorganisationerna fortfarande är under utveckling och att säkerheten kring rutiner och mandat fortfarande har betydande brister. KBM:s slutsats är att samhället klarade att hantera konsekvenserna av stormen Gudrun men att samhället tangerade gränsen av hur stora kriser som samhället gemensamt kan hantera idag. 8

9 Samverkan och samordning mellan offentliga aktörer ur ett krishanteringsperspektiv Intrycket från sammanställningen är att samverkan och samordning i huvudsak fungerat mellan de offentliga aktörerna. Det finns tecken på att samordning och samverkan fungerat bäst på kommunal nivå som ju varit den nivå på den offentliga sidan som närmast hade att hantera krisen. Inom kommunerna finns upparbetade rutiner och goda personliga nätverk. Kreativiteten är ofta stor liksom handlingskraften. På regional nivå och mellan regional och lokal nivå varierar uppfattningen om hur väl krishanteringen fungerat. Även här är det viktigt med rutiner och personliga nätverk. Större oklarheter och frågetecken fanns på central nivå och mellan central och regional nivå om i förväg utklarade ansvarsgränser. Här förefaller det mer än på lokal nivå vara viktigt med regelverk och med tydligt ansvar. Den praktiska erfarenheten på regional nivå av att samverka vid kriser ofta är mindre än på lokal nivå som ofta prövas även vid mindre händelser i kommunen eller landstinget. KBM konstaterar att arbetet med att stärka förmågan till samverkan och samordning måste fortsätta. Det är viktigt att det finns en god förmåga till samverkan inom hela krishanteringssystemet. Intrycket är att de största bristerna finns på central nivå och delvis i relationen mellan den centrala och den regionala nivån. 9

10 Ansvarsfördelning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer samt frivilligorganisationerna ur ett krishanteringsperspektiv I krishanteringssystemet har länsstyrelserna främst en samverkansroll vid allvarliga kriser och ett ansvar för att hålla sig underrättad om händelseutvecklingen. Sammanställningen visar att det uppstod oklarheter kring vilken roll och vilket ansvar som länsstyrelserna i de drabbade länen förväntades ta på sig. Oftast handlar det om förväntningar som inte infriades eller om osäkerhet kring vilket mandat länsstyrelserna ansåg sig ha under krisen. KBM konstaterar att det funnits oklarheter kring länsstyrelsernas roll, uppgifter och ansvar. En hel del av oklarheterna beror säkert på brister i kunskapen hos olika aktörer om länsstyrelsernas ansvar men det kan också finnas andra förklaringar. Det finns därför anledning att närmare studera de bakomliggande faktorerna och skapa en djupare förståelse kring de frågor och oklarheter som dykt upp. KBM kommer att fördjupa analysen på detta område. Efter stormen kom frivilliga resurser att spela en stor roll i både uppröjningsarbetet och krishanteringen. Många frivilliga gjorde betydelsefulla insatser i arbetet efter stormen. Flera rapporter lyfter fram ett antal oklarheter och problem när det gäller hanteringen av frivilliga resurser. Det handlar om såväl beredskap att ta hand om spontanfrivilliga, som ersättnings- och försäkringsfrågor samt uppgifter och befogenheter. KBM konstaterar att frivilliga utgör en resurs vid allvarliga kriser och att det behövs ett system för hantering av frivilliga vid fredstida kriser. Frivilligas medverkan måste beaktas i ökad omfattning i det förberedande och förebyggande beredskapsarbetet. Dagens system för användandet av frivilliga är skapat för situationen höjd beredskap och inte fredstida kriser. En brist som tydligt framgår från underlagen är att de samhällsviktiga företagen, teleoperatörerna och nätägarna inte har någon skyldighet att lämna information till myndigheterna. Flera aktörer påpekar brister i informationsspridningen. Bristerna gäller främst de privata företagen inom elförsörjningen och telekommunikationerna men även berörda myndigheter. KBM konstaterar att samarbetet mellan offentliga och privata aktörer uppvisar brister under krishanteringsarbetet. Aktiva insatser som bygger upp och stärker nätverken är en nödvändighet för att bättre kunna hantera kriser. En ökad samverkan mellan offentlig sektor och näringsliv i frågor som rör planering och utbildning är avgörande för hur väl själva krisen kan hanteras. 10

11 Samordning och hantering av information till allmänheten ur ett krishanteringsperspektiv Informationen till allmänheten har brustit på flera punkter under och efter stormen Gudrun. Störst är kritiken mot att el- och teleföretag inte kunna presentera en tillförlitlig lägesbild och för att de inte kunna få fram prognoser för när el- och telenäten skulle vara reparerade. En grundläggande förutsättning för en effektiv krishantering är att organisationen klarar av att informera berörda och drabbade. För den enskilde drabbade och för allmänheten är det ofta bilden av händelsen som är själva händelsen. Det är också bilden av hur händelsen hanteras, oftast förmedlad via massmedierna, som påverkar om enskilda drabbade och allmänheten har förtroende för de krishanterande myndigheter, företag och organisationer som hanterar krisen. Att vidmakthålla ett rimligt mått av förtroende är en viktig form av krisberedskap. Utan en effektiv informationsverksamhet under och efter händelsen riskerar också förtroendet för krishanteringen att falla. Allmänhetens tolerans för bristerna i informationen var till en början stor. De som drabbades av stormen Gudrun relaterade ofta sin egen situation till dem som drabbades av flodvågskatastrofen i Sydostasien. Efterhand växte dock klagomålen över bristerna i informationen avsevärt i styrka. Främst riktade sig kritiken mot Sydkraft AB. Informationens betydelse vid hanteringen av stormens konsekvenser lyfts fram av de flesta myndigheterna. Av underlaget framgår, förutom kritiken mot att man inte kunnat presentera lägesbilder och prognoser, också att det varit brister i bland annat informationssamverkan mellan myndigheter, organisationer och företag samt brister i samordningen av budskap till de drabbade och allmänheten. Kritik framförs genomgående mot el- och teleföretag för bristande information och för att informationsansvaret överlämnats till myndigheterna i allt för hög utsträckning och av allt för många företag. KBM konstaterar att krisberedskapssamverkan mellan myndigheter och företag behöver stärkas när det gäller information till drabbade och allmänheten. KBM kan också konstatera att samverkan mellan myndigheter och massmedieföretag kan förbättras. Stormen Gudrun inträffade mitt under hanteringen av den medialt och informationsmässigt överskuggande flodvågskatastrofen. Detta innebar att stormrapporteringen kan ha hamnat något i skymundan, åtminstone inledningsvis och i riksmedierna. Detta ställer än större krav på myndigheter, organisationer och företag i fråga om att informera drabbade. Radions betydelse uppmärksammas särskilt av flera instanser. Flera myndigheter påpekar att samarbetet med Sveriges Radio och den 11

12 kommersiella lokalradion måste stärkas inför kriser. Radions betydelse blir också särskilt stor när det handlar om händelser med el- och telebortfall, men det är tydligt att även andra kanaler och medier som Internet, tv, texttv och press har fortsatt stor betydelse. En generell slutsats som KBM drar är att samverkan och samordning av informationen vid hantering av kriser bör utvecklas. En avgörande framgångsfaktor när det gäller information och kriskommunikation vid allvarliga händelser är att aktörerna är väl förberedda på hur behoven av information ska mötas och hur budskap ska förmedlas. Vikten av förberedelser i form av utbildning, övning och nätverk för att kunna hantera kriser är åtgärder som KBM vill lyfta fram. KBM avser att återkomma med en handlingsplan för hur erfarenheterna från stormen avseende information och kriskommunikation ska tas till vara för att utveckla krishanteringsförmågan. 12

13 Statliga myndigheters och kommuners krisledning Krishanteringsarbetet organiserades inom kommuner och länsstyrelser med utgångspunkt från hur allvarligt man bedömde de konsekvenser som stormen medförde. Besluten baserades sannolikt på en uppskattning då de faktiska konsekvenserna blev bekanta först senare. En del kommuner valde att inrätta sin krisledningsnämnd, andra tolkade händelsen som räddningsinsats även efter det akuta läget och slutligen fanns det kommuner som löste krisledningen inom ramen för den normala organisationen. På regional nivå valde länsstyrelserna också olika lösningar på krisledningsarbetet. I stormens akuta skede byggde de flesta länsstyrelserna sin krisledning och krisorganisation på vakthavande beslutsfattare, VB, och resurser kring denna funktion. Det fanns också länsstyrelser som bedrev krisledningsarbetet i stabsform. Det finns anledning att närmare studera hur man på lokal och regional nivå organiserat sin krisledning. Förutom att studera de bakomliggande bevekelsegrunderna finns det anledning att jämföra hur exempelvis samverkan fungerat med andra aktörer beroende på vilken organisation som valdes. De tidigare redovisade bristerna i samverkan kan sannolikt delvis förklaras av sättet som en viss aktör valde att organisera sin krisledning på. Andra frågor som bör belysas är om tidigare erfarenheter av kriser och olyckor påverkat vilken organisation man arbetade i, liksom vilka förberedelser som gjorts eller omfattningen av övningar. På central nivå hade myndigheter som utförde operativa uppgifter, exempelvis trafikverken och Försvarsmakten, varierande grad av krisledningsorganisation igång efter stormen. Andra myndigheter som till exempel KBM, Statens räddningsverk, Post- och telestyrelsen och Statens energimyndighet deltog aktivt i arbetet genom att utföra uppgifter med direkt anknytning till händelsen samt genom att bistå med stöd till de aktörer som berördes. Ofta förstärktes även informationssidan. KBM kan konstatera att i en kris av denna omfattning är det i det närmaste omöjligt att i förväg förutse vilka verksamheter och aktörer som blir påverkade. Vikten av att förbereda sig inom kommuner, myndigheter, organisationer och näringsliv genom att skaffa en krishanteringsförmåga av generell karaktär för olika typer av händelser och med olika aktörer inblandade kan inte nog understrykas. 13

14 Faktorer som i särskilt hög grad har begränsat möjligheten till åtgärder inom respektive verksamhetsområde Bland de faktorer som i hög grad begränsat möjligheterna till åtgärder finns några som flera myndigheter tar upp. Många upplevde att teleoperatörerna och då främst Telia Sonera AB inte levde upp till förväntningarna. Förutom kritik av den allmänna leveranssäkerheten för telekommunikationerna framkom stora problem med att finna de rätta kontaktvägarna till operatörerna. Man upplevde också att det var svårt att få information från teleoperatörerna och att operatörerna saknade en relevant krisledningsorganisation. Flera nämner också problematiken kring att skapa en gemensam bild av krisens omfattning. Det tog ofta lång tid och krävde mycket arbetsinsats för att få tillgång till rapporter och information. Även oförmågan att få tillförlitliga prognoser nämns. I detta sammanhang lyfter flera också fram bristen på rapporteringsrutiner för allvarliga kriser. Idag saknas ett landsomfattande rapporteringssystem vid kriser. I början av krishanteringen blev framkomligheten på vägarna en naturlig begränsning. Stora resurser sattes in och de större vägarna var snabbt framkomliga samtidigt som det tog mycket lång tid på de mindre enskilda vägarna. Värt att notera är behovet av samordning av röjning och beslut om vilken prioriteringsordning som bör gälla. Slutligen uppmärksammar flera aktörer att det var svårt att få en överblick över tillgängliga resurser, exempelvis vilka reservkraftsaggregat som finns tillgängliga inom landet. KBM konstaterar att det funnits faktorer som i hög grad begränsat möjligheten till åtgärder för de aktörer som hanterade krisen. KBM bedömer att två faktorer är särskilt viktiga att dra lärdom av. Störningarna i telekommunikationerna visar dels på hur beroende samhället är av fungerande system för att kommunicera, dels på hur viktigt det är att samhället också ställer krav på en viss nivå av krishanteringsförmåga inom samhällsviktig verksamhet som exempelvis telekommunikationerna. Krishanteringen efter stormen Gudrun visar på behovet av att en grundläggande säkerhetsnivå inom främst den tekniska infrastrukturen. KBM konstaterar vidare att system för att skapa en gemensam lägesbild bör utvecklas och ett nationellt system för rapportering vid allvarliga kriser bör tas fram. 14

15 Förslag till ändringar i regelverk Flera länsstyrelser anser att både sektorsansvaret och geografiska områdesansvaret vid kriser måste förtydligas. Ett mer utvecklat motiv för detta saknas i underlaget och det krävs därför en fortsatt dialog för att analysera de bakomliggande resonemangen. Flera aktörer konstaterar dock att formerna för samverkan måste utvecklas och kunskapen om respektive aktörs roll, uppgifter och ansvar vid kriser måste spridas i en vidare krets. Flera aktörer lyfter också upp problematiken med gränsdragningen mellan räddningstjänst och en extraordinär händelse. Det handlar främst om att kunna få avropa statliga resurser, exempelvis från Försvarsmakten, och därtill kopplat att få rätt till statlig ersättning i efterhand även vid en extraordinär händelse där det inte är fråga om räddningstjänst. På denna punkt kan regelverket behöva ses över i syfte att undanröja eventuella oklarheter och motstridigheter. Flera aktörer har påpekat att det är viktigt med ett klarläggande av vilka krav som kan ställas på samhällsviktiga företag i fråga om samverkan och samordning i samband med en kris och medverkan i beredskapsarbete. Några aktörer vill att kraven på företagens medverkan skärps. Man vill också att formerna för sådan samverkan och samordning utvecklas. Även här krävs en fördjupad dialog och analys innan man kan ta ställning till om lagstiftningsåtgärder bör vidtas. Försvarsmakten har bedömt att myndigheten även i framtiden kan lämna ett betydelsefullt stöd till samhället i fredstida krissituationer. Det finns dock flera rättsliga frågor kring Försvarsmaktens medverkan i fredstida krishantering som kräver en fördjupad översyn. Flera länsstyrelser föreslår att de kriterier som gäller för ersättning vid räddningstjänst, där det inte är fråga om en räddningsinsats, kompletteras så att även kostnader som uppkommer under en extraordinär händelse kan ersättas. Statens räddningsverk är av uppfattningen att dagens system för ersättning bör ses över. Det kan vara motiverat att tillsammans med Statens räddningsverk klarlägga begreppet räddningstjänst ur ett pedagogiskt perspektiv, eftersom KBM uppmärksammat viss begreppsförvirring avseende räddningstjänst i myndigheternas underlag. Post- och telestyrelsen och Svenska Kraftnät lyfter upp frågan om möjligheten att förse teleanläggningar med reservkraft. Dagens lagstiftning på området medger inte att en mobiloperatör vid en viss mobilmast även levererar reservelkraft till en annan operatör som utnyttjar samma mobilmast. Problemet har påtalats av Post- och telestyrelsen, Svenska Kraftnät och Statens energimyndighet under flera års tid. Inom flera sektorer har frågan om prioritering vid otillräckliga resurser varit aktuell. Behov av prioriteringar har funnits inom elförsörjningen. Statens energimyndighet har under år 2005 regeringens uppdrag att ta fram beslutsunderlag för ett framtida regelverk inom området. Även när det 15

16 gäller telekommunikationerna, väg- och banhållningen uppkom prioriteringsproblem. Ett viktigt underlag i prioriteringsfrågan kommer att vara resultatet av det regeringsuppdrag om samhällsviktig verksamhet som KBM arbetar med under år De utredningar som redan pågår kan komma att leda till förslag till ny lagstiftning som möjliggör prioritering vid fredstida kriser. KBM har under våren 2005 redovisat ett regeringsuppdrag med underlag inför en kommande proposition om krisberedskap. I redovisningen En utvecklad krisberedskap har KBM föreslagit att ett system med beredskapsnivåer i fredstid införs för att snabbt kunna stärka den generella krishanteringsförmågan. Försvarsmakten har i sitt underlag till denna rapport förklarat sig stödja KBM:s förslag. Man understryker att noggranna överväganden och analyser dock krävs om hur systemet i praktiken skall utformas. Detta understryker behovet av att ett sådant system införs. Flera aktörer har påpekat att författningsregler bör tas fram som underlättar engagerandet av frivilliga. KBM har i den nyss nämnda redovisningen bland annat pekat på att personella förstärkningar i form av frivilliga utgör en viktig resurs vid allvarliga kriser i fredstid, att det måste gå att ta hand om spontanfrivilliga i samband med kriser och att kommuner och landsting bör bygga upp strukturer för att kunna använda frivilliga. KBM föreslog där att regeringen initierar en författningsöversyn när det gäller frivilligverksamheten inom krisberedskaps- och totalförsvarsområdet. Erfarenheterna från stormen i södra Sverige understryker vikten av att en sådan översyn kommer till stånd. Detta gäller såväl frivilligt deltagande från allmänhetens sida som bistånd från frivilliga försvarsorganisationer och andra organisationer. En särskild fråga är dessutom medverkan av totalförsvarspliktiga som inte sker inom ramen för deras utbildning utan i form av frivilliga insatser. Bland de frågor rörande frivilliga hjälparbetare som en översyn bör innehålla kan nämnas bl.a. ansvarsförhållanden, ersättningsfrågor, försäkringsfrågor, arbetsgivaransvar och arbetsmiljölagens tillämpning. 16

17 Andra frågor som bedöms vara av väsentlig betydelse RAKEL Flera aktörer påpekar behovet av att det gemensamma radiokommunikationssystemet RAKEL snabbt införs och att användarkretsen utökas. Förutom att flera aktörer redan tidigare påtalat att elbranschen bör ingå som en permanent aktör i RAKEL-systemet så framkom efter stormen även behov inom den kommunala hemtjänsten och socialtjänsten. KBM har under våren 2005 föreslagit att användarkretsen för RAKEL-systemet utvidgas till att omfatta flertalet aktörer i krishanteringssystemet, däribland även elbolagen och den kommunala ledningen inklusive socialtjänsten. Till framställningen bifogades två alternativa förslag till ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Förslaget bereds för närvarande av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet. Krisroaming Flertalet myndigheter, däribland Svenska Kraftnät och Post- och telestyrelsen nämner roaming som en möjlig lösning vid allvarliga störningar i mobilnäten. I dessa situationer finns ett behov av att kunna nyttja tillgängligt nät, oavsett operatör, för vissa funktioner i samhället. Det finns dock bland annat problem av organisatorisk och kapacitetsmässig art som måste undanröjas innan någon form av krisroaming kan införas. Post- och telestyrelsen har i samarbete med operatörerna påbörjat ett arbete med att se över möjligheterna att etablera någon form av krisroaming i Sverige. Reservkraft Under krishanteringen uppstod behov av att fördela tillgänglig reservkraft till behövande. Flera aktörer påpekar att det i dag inte finns någon utpekad aktör som har ansvar för att fördela och vid behov omfördela reservkraft vid ett omfattande elavbrott. Under krishanteringsarbetet löstes problemet på olika sätt i olika områden. I vissa fall skötte kommunerna fördelningen och i andra fall tog länsstyrelsen på sig rollen att samordna fördelning och omfördelning. Frågan om vems ansvar det är att prioritera, fördela och omfördela tillgänglig reservkraft bör klaras ut så att inte liknande problem uppkommer. 17

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm

Krisberedskapsmyndigheten. 101 31 Stockholm Sid 1(9) Rapport Dnr 0257/2005 2005-05-30 Krisberedskapsmyndigheten 101 31 Stockholm Redovisning av Krisberedskapsmyndighetens erfarenheter av krishanteringsarbetet i samband med orkanen som drabbade södra

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Internetdagarna 2003-10-07--08. Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef Internetdagarna 2003-10-07--08 Staffan Karlsson Enhetschef Informationssäkerhetsenheten Bakgrund Sårbarhets- och säkerhetsutredningen 2001 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret Prop. 2001/02:10 Samhällets

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Bara skog som brinner?

Bara skog som brinner? Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Fredrik Bynander & Viktoria Asp Vad hände? 31 juli 2014 Branden startar 4 augusti Stor brandspridning 5 augusti

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst

Projektorganisation. Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst. Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Projektorganisation Kriskommunikation över kommungränserna i Skåne Nordväst Projektet har initierats av kommundirektörerna i Skåne Nordväst Tillsammans blir vi starka. När samhället skakas av kriser sluter

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3

Så vill vi utveckla övningsverksamheten. en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället. kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten en strategi för utveckling av generell krishanteringsförmåga i samhället kbm rekommenderar 2006:3 kbm rekommenderar 2006:3 Så vill vi utveckla övningsverksamheten

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

En ny krisberedskapsförordning

En ny krisberedskapsförordning KBM dnr 0409/2004 En ny krisberedskapsförordning återrapportering av uppdrag att se över förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap 2 Innehållsförteckning sida Sammanfattning

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012

Dnr: 450-1278-2013. Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Dnr: 450-1278-2013 Strategi för kriskommunikationssamverkan Örebro län 2012 Projektrapport 2:4 2012 Strategi för kriskommunikationssamverkan Projektansvarig: Stefan Triumf Tel: 019-19 38 48 E-post: stefan.triumf@lansstyrelsen.se

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Datum 2015-06-17 Sida 1(11) Kommunledningsförvaltningen Kriskommunikationsplan w:\förslag till kriskommunikationsplan 2015-06-17.docx Örkelljunga kommun Postadress Kommunledningsförvaltningen 286 80 Örkelljunga

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Saker du kanske inte visste om PTS våra brevdetektiver hittar avsändare eller adressat till 70 000 brev per år som

Läs mer

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 2 av 26 Innehållsförteckning Del 1 Grunder 3 Bakgrund och syfte... 3 Tillämpning... 3 Roller och ansvar... 3 Uppbyggnad...

Läs mer

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240

SAMÖ 2016. Informationsmöte den 27 januari 2015. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Informationsmöte den 27 januari 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240 Länsstyrelsen Västra Götalands län Postadress: 403 40 Göteborg, telefon:

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap 2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB Kommunikationsplan För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige: 2007-12-19, 317 Adress: Finspångs kommun

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 del 1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 kbm rekommenderar 2008:1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser Titel: Vägledning inför kriser Del

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten

Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Huvudrapport 2007-09-27 1 2 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Uppdraget 7 3 Arbetets bedrivande 8 4 Inriktning för utbildnings-

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

För säkerhetens skull

För säkerhetens skull Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA21 HT07 Handledare: Håkan Magnusson För säkerhetens skull Förutsättningar för god krisberedskap i offentlig sektor John Granlund och Mia Elovaara

Läs mer

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun.

2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. 2013-02-28 1 (8) Dnr Kst 2013/145 Mål och riktlinjer för arbetet med säkerhet, beredskap och krishantering i Järfälla kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Februari 2013 2013-02-28 2 (8) 1. INLEDNING I dagens

Läs mer

Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007. Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006

Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007. Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 Samhällets krisberedskap Förmåga 2006/2007 Bilaga 2: Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 0027/2007 Innehåll Händelser som prövade samhällets förmåga under 2006 5 Samordnad information

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar på remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-29 KS-2014/1199.142 1 (4) HANDLÄGGARE Tillman, Sven Sven.Tillman@huddinge.se Kommunstyrelsen Samverkan och ledning - gemensamma grunder vid hantering av samhällsstörningar svar

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten

Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten Kommunledningskontoret 2011-11-29 Referens Bilaga 1 Åtgärdslista för kommunikationsenheten Åtgärd Ansvarig 1. Sammankalla hela eller delar av Kommunikationsansvarig kommunikationsenheten. Orientera om

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Välkommen till regionala El- och teleseminarier i Göteborg, Umeå, Malmö samt Stockholm våren 2013.

Välkommen till regionala El- och teleseminarier i Göteborg, Umeå, Malmö samt Stockholm våren 2013. Datum Vår referens Sida 2012-10-08 Enligt Sändlista Dnr: 12-6863-1 1(6) Välkommen till regionala El- och teleseminarier i Göteborg, Umeå, Malmö samt Stockholm våren 2013. Post- och telestyrelsen (PTS)

Läs mer

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm,

-Länsstyrelsen i Västernorrlands län för området Mellersta Norrland, -Länsstyrelsen i Stockholms län för området Stockholm, ,!?T~ REGERINGEN Näringsdepartementet Regeringsbeslut 14 2013-01-31 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand N2013/571/RT N2012/ 5447/ RT Uppdrag respektive erbjudande i fråga om målet för

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen

Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen. Krishanteringsplan. Västra Götalandsregionen Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Regionfullmäktiges beslut 2011-02-01 Dnr RSK 136-2010 1 Krishanteringsplan Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen är en del av rikets krishanteringsorganisation.

Läs mer

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02

Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen 2005-06-02 Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-02 Johan Järnesund 08-440 14 32 Johan.jarnesund@rsos.se Undersökning av det psykologiska/psykosociala stöd som erbjudits drabbade

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm

Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm Kontaktpersoner: Enheten för planerings- och analysstöd Björn Andersson 010-240 54 16 bjorn.andersson@msb.se Enheten för strategisk analys CG Erixon 010-240

Läs mer

Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I årets övning Telö 11 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en observationsgrupp bestående av representanter

Läs mer

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011

Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-04-27 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Anna Wibom Tina Stukan Bilaga 1 Sammanställning av Länsstyrelserna bredbandsrapportering avseende 2011 Följande

Läs mer