Indikatorer. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

Transkript

1 Indikatorer Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 2011

2

3 Innehåll 1. Resultatet på det psykosociala området... 5 INDIKATOR 1.1: Överdödlighet för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd... 5 INDIKATOR 1.2: Återintagningar i psykiatrisk slutenvård av personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd... 6 UTVECKLINGSINDIKATOR 1.3: Varaktig boendelösning för personer med psykisk funktionsnedsättning... 7 UTVECKLINGSINDIKATOR 1.4: Hemlöshet hos personer med psykisk funktionsnedsättning... 8 Indikatorer Den psykiatriska verksamheten a. Psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd INDIKATOR 2.1: Tillgång till tidiga och samordnade åtgärder för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom INDIKATOR 2.2: Tillgång till familjeinterventioner INDIKATOR 2.3: Tillgång till stöd i föräldraskapet INDIKATOR 2.4: Tillgång till integrerad psykologisk terapi INDIKATOR 2.5: Tillgång till social färdighetsträning INDIKATOR 2.6: Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPSmodellen INDIKATOR 2.9: Tillgång till samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen UTVECKLINGSINDIKATOR 2.10: Uppföljningskontakt i öppenvården efter utskrivning från slutenvård UTVECKLINGSINDIKATOR 2.11: Avbrutna åtgärder UTVECKLINGSINDIKATOR 2.12: Gemensam psykopedagogisk utbildning till patient med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och anhöriga UTVECKLINGSINDIKATOR 2.13: Psykologisk behandling med KBT vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd a. Centrala förutsättningar för införandet av rekommenderade åtgärder INDIKATOR 3.2: Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting INDIKATOR 3.3: Uppföljningssystem för åtgärder på individnivå

4 UTVECKLINGSINDIKATOR 3.4: Förekomst av individuell och samordnad plan för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd UTVECKLINGSINDIKATOR 3.5: Årlig uppföljning av åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med stöd av etablerade instrument för bedömning och uppföljning Indikatorer Socialtjänsten b. Psykosociala åtgärder för personer med psykisk funktionsnedsättning INDIKATOR 2.2: Tillgång till familjeinterventioner INDIKATOR 2.3: Tillgång till stöd i föräldraskapet INDIKATOR 2.5: Tillgång till social färdighetsträning INDIKATOR 2.6: Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPSmodellen INDIKATOR 2.7: Tillgång till ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser INDIKATOR 2.8: Hjälp till bostad vid hemlöshet (Bostad först) INDIKATOR 2.9: Tillgång till samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen b. Centrala förutsättningar för införandet av rekommenderade åtgärder INDIKATOR 3.1: Gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning INDIKATOR 3.2: Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting INDIKATOR 3.3: Uppföljningssystem för åtgärder på individnivå UTVECKLINGSINDIKATOR 3.4: Förekomst av individuell och samordnad plan för personer med psykisk funktionsnedsättning UTVECKLINGSINDIKATOR 3.5: Årlig uppföljning av åtgärder för personer med psykisk funktionsnedsättning med stöd av etablerade instrument för bedömning och uppföljning

5 1. Resultatet på det psykosociala området INDIKATOR 1.1: Överdödlighet för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Motivering till val av indikator (relevans): Det finns en överdödlighet i patientgruppen. Det är därför viktigt att följa att gruppen inte missgynnas i den positiva utvecklingen av medellivslängd och dödlighet. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppen- och slutenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, jämlik vård Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel döda med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd under ett år relaterat till motsvarande andel döda i befolkningen samma år Täljare 1: Antal döda under de senaste 12 månaderna som har behandlats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos minst en gång under de senaste fem åren i sluten och/eller öppen psykiatrisk vård Nämnare 1: Antal individer som har behandlats för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som huvud- eller bidiagnos minst en gång under de senaste fem åren i sluten och/eller öppen psykiatrisk vård Register Patientregistret och dödsorsaksregistret Brister i kodning av diagnos Årlig redovisning på nationell nivå Kön Ålder Olika dödsorsaker kommer att studeras, till exempel hjärtoch kärldödlighet och självmord. Täljare 2: Totalt antal döda under ett år Nämnare 2: Total befolkning Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd avser följande diagnoskoder: F200, F201, F202, F203, F205, F206, F208, F209, F220, F228, F229, F231, F232, F233, F239, F251, F252, F258, F259 5

6 INDIKATOR 1.2: Återintagningar i psykiatrisk slutenvård av personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Motivering till val av indikator (relevans): Återintagning efter en kortare tid kan vara en indikation på att personen har skrivits ut alltför tidigt från slutenvården, eller att uppföljningen och det fortsatta omhändertagandet via öppenvården inte har varit tillräckligt samordnat efter utskrivningen. Återintagning efter flera månader kan vidare belysa kvaliteten i öppenvårdens insatser och de psykosociala åtgärderna från socialtjänsten, samt kvaliteten i samspelet dem emellan. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppen- och slutenvård) samt socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: God vård kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, God kvalitet i socialtjänsten insatserna utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglade av kontinuitet Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel personer med schizofreni eller schizofreniliknande diagnos som efter utskrivning har återintagits i psykiatrisk slutenvård a) med anledning av schizofrenisjukdom b) med anledning av annan psykiatrisk diagnos Antal utskrivna personer under de senaste 12 månaderna med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, som registrerades vid vårdtillfället och som har återintagits i psykiatrisk slutenvård enligt a eller b Totalt antal utskrivna personer under de senaste 12 månaderna med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, som registrerades vid vårdtillfället Register Patientregistret Bristande registrering Olika utfall beroende på om en person räknas en eller flera gånger Viss osäkerhet kring skälet till återintagning exempelvis kan tillgången till vårdplatser i slutenvården påverka utfallet Årlig redovisning på nationell- och landstingsnivå Kön Ålder Måttet ingår i OECD:s indikatorlista. Olika tidsintervall mellan utskrivning och återintagning kommer att studeras, till exempel 14 dagar, 28 dagar, 3 månader och 6 månader. Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd avser följande diagnoskoder: F200, F201, F202, F203, F205, F206, F208, F209, F220, F228, F229, F231, F232, F233, F239, F251, F252, F258, F259 6

7 UTVECKLINGSINDIKATOR 1.3: Varaktig boendelösning för personer med psykisk funktionsnedsättning Motivering till val av indikator (relevans): Ett stabilt och välfungerande boende ute i samhället bidrar till att personer med psykisk funktionsnedsättning kan behålla eller öka sin delaktighet i samhället, och kan spegla resultatet av socialtjänstens och den psykiatriska öppenvårdens samlade åtgärder. Personens eget önskemål avseende typ av bostad är viktig att beakta i detta sammanhang. Ett välfungerande boende är samtidigt en viktig förutsättning för att samhällets vård- och stödåtgärder ska kunna vara effektiva. Indikatorn avser: Socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning och den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppen- och slutenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: God kvalitet i socialtjänsten insatserna är kunskapsbaserade och effektivt utförda, God vård kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel personer med psykisk funktionsnedsättning i kommunens/stadsdelens verksamhet som har en varaktig boendelösning Alternativt kan resultatmåttet mätas med stöd av annan datakälla, PsykosR. Andel personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i den psykiatriska öppenvården som har en varaktig boendelösning Antal personer med psykisk funktionsnedsättning i kommunens/stadsdelens verksamhet med beslutad biståndseller LSS-insats som har bott i ordinärt boende och/eller en bostad med särskild service under de senaste 12 månaderna Antal personer med psykisk funktionsnedsättning i kommunen/stadsdelen som har beslutad bistånds- eller LSSinsats Officiell statistik Officiell socialtjänststatistik Målgruppen går för närvarande inte att identifiera i socialtjänststatistiken utvecklingsarbete pågår. Socialtjänstens möjlighet att identifiera målgruppen i kommunens verksamhet påverkar utfallet. Årlig redovisning på nationell nivå och kommunnivå Kön Ålder Personer med psykisk funktionsnedsättning definieras utifrån Nationell psykiatrisamordnings definition av psykiskt funktionshinder, se bilaga 2 NR Huvuddokumentet. Stadsdelar definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Varaktig boendelösning definieras som att en person har bott i ordinärt boende eller en bostad med särskild service det senaste året, oberoende av om han eller hon har bytt adress eller ändrat boendeform under året. Ordinärt boende definieras som boende i vanligt flerbostadshus, i egna hem eller motsvarande (med eller utan stöd från kommunen). 7

8 UTVECKLINGSINDIKATOR 1.4: Hemlöshet hos personer med psykisk funktionsnedsättning Motivering till val av indikator (relevans): Ett stabilt och välfungerande boende ute i samhället utgör en hörnsten för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska kunna leva ett normalt liv och kunna integreras i samhället. Hemlöshet har en rad negativa konsekvenser för individen och förhindrar delaktighet på ett flertal livsområden. Hemlösa personer har ökad risk för inläggning på en psykiatrisk vårdavdelning och har svårare att fullfölja behandlingsprogram. Indikatorn speglar resultatet av socialtjänstens och psykiatrins samlade åtgärder. Indikatorn avser: Socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning och den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppen- och slutenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: God kvalitet i socialtjänsten insatserna är kunskapsbaserade och effektivt utförda, God vård kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Resultatmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel personer med psykisk funktionsnedsättning i kommunens/stadsdelens verksamhet som är hemlösa Andel personer med psykisk funktionsnedsättning i kommunens/stadsdelens verksamhet med beslutad biståndseller LSS-insats som är hemlösa vid mättillfället Antal personer med psykisk funktionsnedsättning i kommunen/stadsdelen med beslutad bistånds- eller LSS-insats Officiell statistik Alternativt enkät 8 Officiell socialtjänststatistik Målgruppen går för närvarande inte att identifiera i socialtjänststatistiken utvecklingsarbete pågår. I avvaktan på tillgång till data från den officiella statistiken kan data samlas in via en återkommande kommunenkät ställd till ledningen för socialtjänsten. Socialtjänstens möjlighet att identifiera målgruppen i kommunens verksamhet påverkar utfallet. Årlig redovisning på nationell nivå och kommunnivå Kön Ålder Personer med psykisk funktionsnedsättning definieras utifrån Nationell psykiatrisamordnings definition av psykiskt funktionshinder, se bilaga 2 NR Huvuddokumentet. Stadsdelar definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Med hemlösa personer avses här en avgränsad grupp av hela gruppen hemlösa : 1) en person som är hänvisad till ett akutboende, härbärge eller jourboende eller som är uteliggare 2) en person som är intagen eller inskriven på antingen en kriminalvårdsanstalt eller behandlingsenhet, eller på ett stödboende inom socialtjänsten, eller landstinget, hos en privat vårdgivare, på ett HVB-hem eller på en SIS-institution och som vid mättillfället skulle skrivas ut inom 3 månader utan att ha en bostad ordnad.

9 Indikatorer Den psykiatriska verksamheten 9

10 10

11 2a. Psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd INDIKATOR 2.1: Tillgång till tidiga och samordnade åtgärder för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom Motivering till val av indikator (relevans): Tidiga och samordnade åtgärder enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment) med familjeinterventioner och social färdighetsträning för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom tycks resultera i att personerna oftare har tillgång till eget boende och tillbringar färre dagar på sjukhus efter avslutad åtgärd. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel psykiatriska verksamheter (öppenvård) som kan erbjuda tidiga och samordnade åtgärder med case management, familjeinterventioner och social färdighetsträning för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom Antal psykiatriska verksamheter (öppenvård) som vid svarstillfället anger att de kan erbjuda tidiga och samordnade åtgärder med case management, familjeinterventioner och social färdighetsträning för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom Antal psykiatriska verksamheter i riket Enkät Återkommande landstingsenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning som underlag för enkätfrågor Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till samordnade åtgärder för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom enligt angiven åtgärdsbeskrivning Regelbunden redovisning på nationell nivå Psykiatriska verksamheter (öppenvård) som kan erbjuda tidiga samordnade åtgärder för personer som är nyinsjuknade i psykossjukdom redovisas. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. 11

12 INDIKATOR 2.2: Tillgång till familjeinterventioner Motivering till val av indikator (relevans): Att ha en familjemedlem som har drabbats av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd innebär en mycket hög belastning. Familjeinterventioner minskar återfallen och även inläggningarna på sjukhus, och följsamheten till medicineringen ökar. Familjeinterventioner tycks förbättra det psykiska välmåendet, den sociala funktionen och livskvaliteten för personen samt den sociala situationen och det känslomässiga klimatet i familjen. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel psykiatriska verksamheter (öppenvård) som i samarbete med kommunen/stadsdelen kan erbjuda familjeinterventioner till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, som har kontakt med familj/närstående Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller kommunens verksamhet. Antal psykiatriska verksamheter (öppenvård) som vid svarstillfället anger att de i samarbete med kommunen/stadsdelen kan erbjuda familjeinterventioner till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, som har kontakt med familj/närstående. Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller kommunens verksamhet. Antal psykiatriska verksamheter i riket Enkät Återkommande landstingsenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning som underlag för enkätfrågor Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till familjeinterventioner: enligt angiven åtgärdsbeskrivning enligt dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting vad gäller rekommenderade psykosociala åtgärder Regelbunden redovisning på nationell nivå Psykiatriska verksamheter (öppenvård) som kan erbjuda familjeinterventioner inom den egna verksamheten redovisas. Psykiatriska verksamheter och kommuner som har en överenskommelse om samarbete kring rekommenderade psykosociala åtgärder redovisas Stadsdel definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. I samarbete med kommunen/stadsdelen definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (jfr INDIKATOR 3.2). 12

13 INDIKATOR 2.3: Tillgång till stöd i föräldraskapet Motivering till val av indikator (relevans): Personer med schizofreni eller annan allvarlig psykisk sjukdom riskerar i sitt föräldraskap en nedsatt omsorgsförmåga, vilket kan leda till att barnens utveckling och hälsa påverkas negativt. Åtgärder i form av föräldrastöd till föräldrar med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd kan bidra till att utveckla föräldraförmågan och samtidigt fokusera på en säker och trygg omgivande miljö för barnet. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel psykiatriska verksamheter Enkät Återkommande Datakvalitet i enkätbete (öppenvård) som i samar- Antal psykiatriska verksamheter (öppen landstingsenkät till frågor med kommunen/stadsdelen kan erbjuda samarbete med kommunen/stadsdelen vård) som vid svarstillfället anger att de i ledningen personer med schizofreni eller kan erbjuda personer med schizofreni Åtgärdsbeskrivning schizofreniliknande tillstånd eller schizofreniliknande tillstånd med som underlag för med minderåriga barn ett stöd i minderåriga barn stöd i föräldraskapet frågorna i enkäten föräldraskapet Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller kommunens verksamhet. Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller kommunens verksamhet. Antal psykiatriska verksamheter i riket Kriterier för tillgång till stöd i föräldraskap: enligt angiven åtgärdsbeskrivning enligt dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting vad gäller rekommenderade psykosociala åtgärder Regelbunden redovisning på nationell nivå Psykiatriska verksamheter (öppenvård) som kan erbjuda stöd i föräldraskapet inom den egna verksamheten redovisas. Psykiatriska verksamheter och kommuner som har en överenskommelse om samarbete kring rekommenderade psykosociala åtgärder redovisas Stadsdel definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. I samarbete med kommunen/stadsdelen definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samverkan mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (jfr INDIKATOR 3.2). 13

14 INDIKATOR 2.4: Tillgång till integrerad psykologisk terapi Motivering till val av indikator (relevans): Integrerad psykologisk terapi i tillägg till sedvanlig behandling ger positiva effekter på psykosocial funktion, symtom och kognition. Integrerad psykologisk terapi ges i grupp och är ett manualbaserat program på kognitiv beteendeterapeutisk grund, som integrerar kognitiv träning och träning med psykosocial inriktning. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel psykiatriska verksamheter som kan erbjuda integrerad psykologisk terapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i behov av denna insats Antal psykiatriska verksamheter som vid svarstillfället anger att de kan erbjuda integrerad psykologisk terapi till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i behov av denna insats Antal psykiatriska verksamheter i riket Enkät Återkommande landstingsenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning som underlag för frågorna i enkäten Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till integrerad psykologisk terapi enligt angiven åtgärdsbeskrivning Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. Regelbunden redovisning på nationell nivå Psykiatriska verksamheter som har tillgång till integrerad psykologisk terapi redovisas. 14

15 INDIKATOR 2.5: Tillgång till social färdighetsträning Motivering till val av indikator (relevans): Social färdighetsträning enligt ESL-modellen i tillägg till sedvanlig behandling leder till att sociala färdigheter förbättras samt att negativa symtom minskar. Åtgärden kan ges individuellt eller i grupp. Modellen innehåller olika moduler som fokuserar på till exempel medicinering, symtom, vardagligt samtal med andra och konfliktlösning. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel psykiatriska verksamheter som i samarbete med kommunen/stadsdelen kan erbjuda social färdighetsträning till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller kommunens verksamhet. Antal psykiatriska verksamheter som vid svarstillfället anger att de i samarbete med kommunen/stadsdelen kan erbjuda social färdighetsträning till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller kommunens verksamhet. Antal psykiatriska verksamheter i riket Enkät Återkommande landstingsenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning som underlag för frågorna i enkäten Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till social färdighetsträning: enligt angiven åtgärdsbeskrivning enligt dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting vad gäller rekommenderade psykosociala åtgärder Regelbunden redovisning på nationell nivå Psykiatriska verksamheter som kan erbjuda social färdighetsträning inom den egna verksamheten redovisas. Psykiatriska verksamheter och kommuner som har en överenskommelse om samarbete kring rekommenderade psykosociala åtgärder redovisas Stadsdel definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. I samarbete med kommunen/stadsdelen definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (jfr INDIKATOR 3.2). 15

16 INDIKATOR 2.6: Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen Motivering till val av indikator (relevans): Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support) är bättre än arbetsförberedande träningsmodeller eller sedvanlig behandling för de personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som önskar och har en motivation till ett arbete med lön, när det gäller att personen ska få ett sådant arbete och stanna kvar i det. Åtgärden bedöms som kostnadseffektiv jämfört med arbetsförberedande träningsmodeller. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel psykiatriska verksamheter (öppenvård) som kan erbjuda personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd en arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPSmodellen i samarbete med kommunen/stadsdelen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Antal psykiatriska verksamheter (öppenvård) som vid svarstillfället anger att de kan erbjuda personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd en arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen i samarbete med kommunen/stadsdelen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Antal psykiatriska verksamheter i riket Enkät Återkommande landstingsenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning Arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till IPS-modellen: enligt angiven åtgärdsbeskrivning enligt dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting vad gäller rekommenderade psykosociala åtgärder som helst även inkluderar AF och FK Regelbunden redovisning på nationell nivå Psykiatriska verksamheter som kan erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPSmodellen redovisas. Psykiatriska verksamheter och kommuner som har en överenskommelse om samarbete kring rekommenderade psykosociala åtgärder som helst även inkluderar AF och FK redovisas Stadsdel definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. I samarbete med kommunen/stadsdelen definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (jfr INDIKATOR 3.2). 16

17 INDIKATOR 2.9: Tillgång till samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen Motivering till val av indikator (relevans): Intensiv case management enligt ACT-modellen (Assertive Community Treatment), för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård, ger jämfört med sedvanlig behandling en minskning av antalet psykiatriska vårdtillfällen och antalet dagar på sjukhus, en större stabilitet i självständigt boende och lägre risk för hemlöshet och arbetslöshet. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andelen psykiatriska verksamheter som i samarbete med kommunen/stadsdelen kan erbjuda samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACTmodellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård Antal psykiatriska verksamheter som vid svarstillfället anger att de i samarbete med kommunen/stadsdelen kan erbjuda samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen till personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som är högkonsumenter av vård Antal psykiatriska verksamheter i riket Enkät Återkommande landstingsenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning som underlag för enkätfrågor Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till ACT-modellen: enligt angiven åtgärdsbeskrivning enligt dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting vad gäller rekommenderade psykosociala åtgärder Regelbunden redovisning på nationell nivå Psykiatriska verksamheter som kan erbjuda ACTmodellen redovisas. Psykiatriska verksamheter och kommuner som har en överenskommelse om samarbete kring rekommenderade psykosociala åtgärder redovisas Stadsdel definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. I samarbete med kommunen/stadsdelen definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (jfr INDIKATOR 3.2). 17

18 UTVECKLINGSINDIKATOR 2.10: Uppföljningskontakt i öppenvården efter utskrivning från slutenvård Motivering till val av indikator (relevans): Visst vetenskapligt stöd finns för att kontakt med öppenvårdspersonalen före utskrivningen kan öka sannolikheten för att den utskrivne infinner sig till det första öppenvårdsbesöket. En person med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som skrivs ut från vårdavdelning och som bedöms behöva ha uppföljande öppenvårdskontakter bör ha deltagit i det första planerade mötet med öppenvården inom en månad efter utskrivning för att säkerställa kontinuiteten i vården. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten (öppen- och slutenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/tolkningssvårighe ter Andel utskrivna personer från slutenvården med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har varit på ett besök inom den psykiatriska öppenvården inom en månad efter utskrivning från slutenvården Antal utskrivna personer (under de senaste 12 månaderna) med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har varit på ett besök inom den psykiatriska öppenvården inom en månad efter utskrivning från slutenvården Samtliga utskrivna personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har vårdats inom sluten psykiatrisk vård under de senaste 12 månaderna Register Patientregistret Indikatorn kan mätas först när besök hos öppenvården registreras i patientregistret för fler personalkategorier än läkare Årlig redovisning på nationell nivå och landstingsnivå (psykiatrisk öppen- och slutenvård) Kön Ålder Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd avser följande diagnoskoder: F200, F201, F202, F203, F205, F206, F208, F209, F220, F228, F229, F231, F232, F233, F239, F251, F252, F258, F259 18

19 UTVECKLINGSINDIKATOR 2.11: Avbrutna åtgärder Motivering till val av indikator (relevans): En grundläggande förutsättning för att de psykosociala åtgärder som planeras för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ska få förväntad effekt är att den enskilde fullföljer sin planerade kontakt med den psykiatriska verksamheten. Det finns vetenskapligt stöd för att påminnelser några dagar i förväg bidrar till att personer som har fått tid för besök verkligen infinner sig. En avbruten kontakt kan tyda på att detta inte har skett men också på flera andra faktorer, exempelvis att den enskilde inte upplever sig få den hjälp han eller hon behöver, att helheten av hans eller hennes behov inte uppmärksammats, att verksamheten inte har lyckats motivera den enskilde till att ta emot insatser, samt brist på kontinuitet i kontakterna eller ett dåligt bemötande. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har avbrutit sin kontakt med den psykiatriska öppenvården Antal registrerade personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i psykosregistret som vid ettårsuppföljningen enligt registret har avbrutit sin kontakt vid den psykiatriska öppenvårdsmottagningen utan att annan mottagning/enhet övertagit behandlingsansvaret Antal personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en behandlingskontakt vid den psykiatriska öppenvårdsmottagningen och är registrerade i psykosregistret vid uppföljningstillfället Register (nationellt kvalitetsregister) PsykosR Ofullständig inrapportering till PsykosR Årlig redovisning på nationell nivå och landstingsnivå (psykiatrisk öppenvård) Kön Ålder Avbruten åtgärd definieras som en avbruten behandling som inte har skett i samförstånd eller på behandlarens initiativ och inte heller genom att en annan enhet har övertagit behandlingsansvaret eller att patienten har avlidit. Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd avser följande diagnoskoder: F200, F201, F202, F203, F205, F206, F208, F209, F220, F228, F229, F231, F232, F233, F239, F251, F252, F258, F259 19

20 UTVECKLINGSINDIKATOR 2.12: Gemensam psykopedagogisk utbildning till patient med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och anhöriga Motivering till val av indikator (relevans): Gemensam utbildning för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och anhöriga minskar risken för återfall i sjukdom samt minskar psykossymtomen i jämförelse med sedvanlig vård. Åtgärden består av olika kombinationer av utbildning i psykisk sjukdom, behandlingsalternativ och praktiskt och känslomässigt stöd samt kompetensutveckling i problemlösning och krishantering. Antalet sessioner och under vilken tidsperiod insatsen varar tycks inte påverka utfallet. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i den psykiatriska öppenvården som, tillsammans med anhöriga, har deltagit i en strukturerad utbildning om sjukdomen under de senaste 12 månaderna Antal nyregistrerade personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i psykosregistret som vid ettårsuppföljningen enligt registret har deltagit i en strukturerad utbildning om sjukdomen tillsammans med anhöriga Antal nyregistrerade personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en behandlingskontakt vid den psykiatriska öppenvården och är registrerade i psykosregistret vid uppföljningstillfället Register (nationellt kvalitetsregister) PsykosR (uppgiften införs i registret från och med 2011) Ofullständig inrapportering till PsykosR Årlig redovisning på nationell nivå och landstingsnivå (psykiatrisk öppenvård) Kön Ålder Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd avser följande diagnoskoder: F200, F201, F202, F203, F205, F206, F208, F209, F220, F228, F229, F231, F232, F233, F239, F251, F252, F258, F259 20

21 UTVECKLINGSINDIKATOR 2.13: Psykologisk behandling med KBT vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Motivering till val av indikator (relevans): Individuell kognitiv beteendeterapi (KBT) som tillägg till sedvanlig behandling visar positiv effekt på positiva symtom och på centrala problem för individen. Psykologisk behandling i form av kognitiv beteendeterapi kan ges i såväl akuta som kroniska tillstånd av schizofreni. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten (öppenvård) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i den psykiatriska öppenvården som har behandlats med KBT Antal registrerade personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i psykosregistret som vid ettårsuppföljningen enligt registret har behandlats med KBT vid den psykiatriska öppenvårdsmottagningen Antal personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en behandlingskontakt vid den psykiatriska öppenvårdsmottagningen och är registrerade i psykosregistret vid uppföljningstillfället Register (nationellt kvalitetsregister) PsykosR Ofullständig inrapportering till PsykosR Årlig redovisning på nationell nivå och landstingsnivå (psykiatrisk öppenvård) Kön Ålder Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd avser följande diagnoskoder: F200, F201, F202, F203, F205, F206, F208, F209, F220, F228, F229, F231, F232, F233, F239, F251, F252, F258, F259 21

22 3a. Centrala förutsättningar för införandet av rekommenderade åtgärder INDIKATOR 3.2: Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting Motivering till val av indikator (relevans): Ett tvärprofessionellt arbete är en viktig förutsättning för att psykosociala åtgärder ska kunna kombineras (samordnas) med medicinska åtgärder samt övriga åtgärder utifrån helheten av den enskildes behov. En överenskommelse om samarbete mellan beslutsfattare och förtroendevalda i kommun och landsting skapar goda förutsättningar för ett formaliserat samarbete kring enskilda individer samtidigt som huvudmännen kan säkerställa tillgången till rekommenderade psykosociala åtgärder genom att träffa överenskommelser om hur ansvaret för dessa åtgärder ska fördelas mellan huvudmännen. (8 a HSL) Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Effektiv hälso- och sjukvård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel landsting (psykiatriska Enkät Återkommande Datakvalitet i enkätfrågor verksamheter) som har en Antal landsting (psykiatriska verksamheter) landstingsenkät till aktuell överenskommelse om som vid svarstillfället har en aktuell överenskommelse om samarbete med kommu- ledningen samarbete med kommunen/ stadsdelen enligt lagstiftningen kring personer med psyma mål, resursfördelning samt rutiner för om samarbete nen/stadsdelen som innehåller gemensam- Överenskommelse kisk funktionsnedsättning samarbetet kring enskilda personer med bifogas besvarad psykisk funktionsnedsättning enkät Antal psykiatriska verksamheter i riket Kriterier för överenskommelse om samarbete: dokumenterad innehåll, det vill säga gemensamma mål, resursfördelning och rutiner för samarbete kring enskilda personer med psykisk funktionsnedsättning Regelbunden redovisning på nationell nivå Kommuner och landsting (psykiatriska verksamheter) som har en överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning redovisas. Stadsdelar definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Personer med psykisk funktionsnedsättning definieras utifrån Nationell psykiatrisamordnings definition av psykiskt funktionshinder, se bilaga 2 NR Huvuddokumentet. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. Aktuell överenskommelse definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (Meddelandeblad Nr 1/2010 Överenskommelser om samarbete). 22

23 INDIKATOR 3.3: Uppföljningssystem för åtgärder på individnivå Motivering till val av indikator (relevans): En central förutsättning för införandet av rekommenderade åtgärder i praktisk verksamhet är att det finns ett etablerat system för en systematisk och regelbunden uppföljning av åtgärderna på individnivå. Sådana system kan med fördel baseras på utprövade instrument för bedömning och uppföljning av individens behov, funktion och symtom. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel psykiatriska verksamheter som har infört ett uppföljningssystem för en systematisk och regelbunden uppföljning av åtgärder på individnivå Antal psykiatriska verksamheter som vid svarstillfället har infört ett uppföljningssystem för en systematisk och regelbunden uppföljning av åtgärder på individnivå Antal psykiatriska verksamheter i riket Enkät Återkommande landstingsenkät till ledningen Dokumenterat uppföljningssystem bifogas besvarad enkät Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för acceptabelt uppföljningssystem : är dokumenterat innehåller metoder för regelbunden uppföljning och redovisning av insatsernas resultat som helst baseras på etablerade instrument för bedömning/ uppföljning Regelbunden redovisning på nationell nivå Landsting (psykiatriska verksamheter) som har ett acceptabelt uppföljningssystem redovisas. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. Uppföljningssystem definieras som ett system som ska säkerställa att en regelbunden och systematisk uppföljning alltid sker på individnivå, helst med utgångspunkt i etablerade instrument för bedömning av behov, funktion och symtom. Etablerade instrument för bedömning/uppföljning definieras i första hand vara kvalitetssäkrade instrument för skattning av behov, funktion och symtom, till exempel GAF, PANSS / RS-S, CAN, men kan i undantagsfall vara andra prövade instrument som har motsvarande innehåll. 23

24 UTVECKLINGSINDIKATOR 3.4: Förekomst av individuell och samordnad plan för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Motivering till val av indikator (relevans): Psykosociala åtgärder ska ges i kombination med adekvat farmakologisk behandling, vilket förutsätter en hög grad av samordning mellan åtgärderna från den psykiatriska verksamheten och socialtjänsten. Det innebär att åtgärderna också måste planeras i samarbete mellan huvudmännen. En sådan individuell och samordnad plan är också en förutsättning för den kontinuitet i åtgärderna som krävs för att det förväntade resultatet ska uppnås. (3f HSL) Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppenvården) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i den psykiatriska öppenvården som har en individuell plan upprättad i samarbete med kommunen Antal registrerade personer i psykosregistret med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som vid ettårsuppföljningen enligt registret har en individuell plan som upprättats i samarbete med kommunen Antal personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en behandlingskontakt vid den psykiatriska öppenvårdsmottagningen och är registrerade i psykosregistret vid uppföljningstillfället Register (nationellt kvalitetsregister) PsykosR (uppgiften införs i registret från och med 2011) Olika definitioner av individuell och samordnad plan kan påverka utfallet. Kriterier för individuell plan, se nedanstående definition Ofullständig inrapportering till PsykosR Årlig redovisning på nationell nivå och landstingsnivå (öppenvårdspsykiatrin) Kön Ålder Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd avser följande diagnoskoder: F200, F201, F202, F203, F205, F206, F208, F209, F220, F228, F229, F231, F232, F233, F239, F251, F252, F258, F259 Individuell plan upprättad i samarbete med kommunen definieras i enlighet med lagstiftningen 3f HSL och ska gälla vid tidpunkten för registreringen. Av den individuella planen ska minst framgå vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudman ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Om det redan finns en plan, enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund är den tillräcklig så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. 24

25 UTVECKLINGSINDIKATOR 3.5: Årlig uppföljning av åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd med stöd av etablerade instrument för bedömning och uppföljning Motivering till val av indikator (relevans): En central förutsättning för att säkerställa att åtgärderna leder till förväntat resultat är att de planeras och följs upp på ett systematiskt och regelbundet sätt. Metoder och instrument för en sådan uppföljning kan med fördel baseras på kvalitetssäkrade instrument för bedömning och uppföljning av den enskildes behov, funktion och symtom. Indikatorn avser: Den psykiatriska verksamheten i landstinget (öppenvården) Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Processmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd i den psykiatriska öppenvården för vilka man under det senaste året har följt upp de åtgärder som ges med stöd av etablerade instrument för bedömning/uppföljning Antal registrerade personer i psykosregistret med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd för vilka man vid ettårsuppföljningen har följt upp de åtgärder som ges med stöd av etablerade instrument för bedömning/uppföljning Antal personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som har en behandlingskontakt vid den psykiatriska öppenvårdsmottagningen och är registrerade i psykosregistret vid uppföljningstillfället Register (nationellt kvalitetsregister) PsykosR I PsykosR registreras för närvarande om GAF, CAN eller PANSS/RS-S har använts vid den årliga uppföljningen, dock inte resultatet av uppföljningen. Olika definitioner av etablerade instrument för bedömning/uppföljning kan påverka utfallet. Ofullständig inrapportering till PsykosR Årlig redovisning på nationell nivå och landstingsnivå (psykiatrisk öppenvård) Kön Ålder Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd avser följande diagnoskoder: F200, F201, F202, F203, F205, F206, F208, F209, F220, F228, F229, F231, F232, F233, F239, F251, F252, F258, F259 Etablerade instrument för bedömning/uppföljning definieras i första hand vara kvalitetssäkrade instrument för skattning av behov, funktion och symtom, t.ex. GAF, PANSS / RS-S, CAN, men kan i undantagsfall vara andra prövade instrument som har motsvarande innehåll. 25

26 26

27 Indikatorer Socialtjänsten 27

28 28

29 2b. Psykosociala åtgärder för personer med psykisk funktionsnedsättning INDIKATOR 2.2: Tillgång till familjeinterventioner Motivering till val av indikator (relevans): Att ha en familjemedlem som drabbas av schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd innebär en mycket hög belastning. Familjeinterventioner minskar återfallen och även inläggningarna på sjukhus, och följsamheten till medicinering ökar. Familjeinterventioner tycks förbättra det psykiska välmåendet, den sociala funktionen och livskvaliteten för personen samt den sociala situationen och det känslomässiga klimatet i familjen. Indikatorn avser: Socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Insatserna är kunskapsbaserade och effektivt utförda. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel kommuner/stadsdelar som i samarbete med landstinget (psykiatrin) kan erbjuda familjeinterventioner till personer med psykisk funktionsnedsättning, som har kontakt med familj/närstående Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller den psykiatriska verksamheten. Antal kommuner/stadsdelar som vid svarstillfället anger att de i samarbete med landstinget (psykiatrin) kan erbjuda familjeinterventioner till personer med psykisk funktionsnedsättning, som har kontakt med familj/närstående Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller den psykiatriska verksamheten. Antal kommuner/stadsdelar i riket Enkät Återkommande landstingsenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning som underlag för enkätfrågor Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till familjeinterventioner: enligt angiven åtgärdsbeskrivning enligt dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting vad gäller rekommenderade psykosociala åtgärder Regelbunden redovisning på nationell nivå Kommuner/stadsdelar som kan erbjuda familjeinterventioner inom den egna verksamheten redovisas. Kommuner och psykiatriska verksamheter som har en överenskommelse om samarbete kring rekommenderade psykosociala åtgärder redovisas Stadsdel definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Psykiatrisk verksamhet definieras som de verksamheter i landstinget som ansvarar för sluten- och öppenvårdspsykiatrin, oavsett driftsform. I samarbete med landstinget (psykiatrin) definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (jfr INDIKATOR 3.2). 29

30 INDIKATOR 2.3: Tillgång till stöd i föräldraskapet Motivering till val av indikator (relevans): Personer med schizofreni eller annan allvarlig psykisk sjukdom riskerar i sitt föräldraskap en nedsatt omsorgsförmåga, vilket kan leda till att barnens utveckling och hälsa påverkas negativt. Insatser i form av föräldrastöd till föräldrar med allvarlig psykisk sjukdom kan bidra till att utveckla föräldraförmågan och samtidigt fokusera på en säker och trygg omgivande miljö för barnet. Indikatorn avser: Socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Insatserna är kunskapsbaserade och effektivt utförda. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel kommuner/stadsdelar som i samarbete med landstinget (psykiatrin) kan erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning ett stöd i föräldraskapet Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller den psykiatriska verksamheten. Antal kommuner/stadsdelar som vid svarstillfället anger att de i samarbete med landstinget (psykiatrin) kan erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning ett stöd i föräldraskapet Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller den psykiatriska verksamheten. Antal kommuner/stadsdelar i riket Enkät Återkommande kommunenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning som underlag för frågorna i enkäten Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till stöd i föräldraskapet: enligt angiven åtgärdsbeskrivning enligt dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting vad gäller rekommenderade psykosociala åtgärder Regelbunden redovisning på nationell nivå Kommuner/stadsdelar som kan erbjuda stöd i föräldraskapet inom den egna verksamheten redovisas. Kommuner och psykiatriska verksamheter som har en överenskommelse om samarbete kring rekommenderade psykosociala åtgärder redovisas Stadsdelar definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Personer med psykisk funktionsnedsättning definieras utifrån Nationell psykiatrisamordnings definition av psykiskt funktionshinder, se bilaga 2 NR Huvuddokumentet. I samarbete med landstinget (psykiatrin) definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (jfr INDIKATOR 3.2). 30

31 INDIKATOR 2.5: Tillgång till social färdighetsträning Motivering till val av indikator (relevans): Social färdighetsträning enligt ESL-modellen i tillägg till sedvanlig behandling leder till att sociala färdigheter förbättras samt att negativa symtom minskar. Åtgärden kan ges individuellt eller i grupp. Modellen innehåller olika moduler som fokuserar på till exempel medicinering, symtom, vardagligt samtal med andra och konfliktlösning. Indikatorn avser: Socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning Kvalitetsområde som i huvudsak belyses: Insatserna är kunskapsbaserade och effektivt utförda. Strukturmått Beskrivning Mätmetod Datakälla Felkälla/ Andel kommuner/stadsdelar som i samarbete med landstinget (psykiatrin) kan erbjuda social färdighetsträning till personer med psykisk funktionsnedsättning Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller den psykiatriska verksamheten. Antal kommuner/stadsdelar som vid svarstillfället anger att de i samarbete med landstinget (psykiatrin) kan erbjuda social färdighetsträning till personer med psykisk funktionsnedsättning Åtgärden kan ges inom den egna verksamheten och/eller den psykiatriska verksamheten. Antal kommuner/stadsdelar i riket Enkät Återkommande kommunenkät till ledningen Åtgärdsbeskrivning som underlag för frågorna i enkäten Datakvalitet i enkätfrågor Kriterier för tillgång till social färdighetsträning enligt angiven åtgärdsbeskrivning enligt dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting vad gäller rekommenderade psykosociala åtgärder Regelbunden redovisning på nationell nivå Kommuner/stadsdelar som kan erbjuda social färdighetsträning inom den egna verksamheten redovisas. Kommuner och psykiatriska verksamheter som har en överenskommelse om samarbete kring rekommenderade psykosociala åtgärder redovisas Stadsdelar definieras gälla enbart stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Personer med psykisk funktionsnedsättning definieras utifrån Nationell psykiatrisamordnings definition av psykiskt funktionshinder, se bilaga 2 NR Huvuddokumentet. I samarbete med landstinget (psykiatrin)definieras som en daterad och dokumenterad överenskommelse om samarbete mellan landstinget (psykiatrin) och kommunen enligt bestämmelserna i HSL och SoL (jfr INDIKATOR 3.2). 31