FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN TYDLIGA MÅL HINDER ELLER MÖJLIGHET? VARFÖR SAMVERKA FÖR BARN? KUNSKAPEN ÖKAR OM ANDRAS ARBETE OCH ANSVAR

Transkript

1 HINDER ELLER MÖJLIGHET? COPYRIGHT: VARFÖR SAMVERKA FÖR BARN? KUNSKAPEN ÖKAR OM ANDRAS ARBETE OCH ANSVAR GEMENSAM KOMPETENSUTVECKLING NYA OCH FÖRBÄTTRADE ARBETSMETODER KAN UTVECKLAS ÖKAD MÖJLIGHET ATT FÖRSTÅ UTSATTA BARNS BEHOV PROBLEM UPPTÄCKS TIDIGARE SAMVERKAN HAR EN FÖREBYGGANDE FUNKTION FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN TYDLIGA MÅL GEMENSAMMA ARBETSMETODER GEOGRAFISKT GEMENSAMMA UPPTAGNINGSOMRÅDEN GEMENSAMT SPRÅK OCH TERMINOLOG GEMENSAMT BARNPERSPEKTIV JÄMLIKA RELATIONER NÄR DET GÄLLER KUNSKAPSNIVÅ, BESLUTSBEFOGENHET LEDNINGENS INSTÄLLNING 1

2 FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR SAMVERKAN FÖRANKRAD HOS LEDNINGEN KONTINUITET I ARBETSGRUPPER INTRESSE OCH ENGAGEMANG MANDAT FÖR GRUPPEN ATT AGERA TYDLIGT SYFTE, TYDLIGA FÖRVÄNTNINGAR ATT IDENTIFIERA SKILLNADER OCH LÄRA SIG ATT HANTERA DESSA UPPMANING TILL MYNDIGHETER ATT SAMVERKA MED VARANDRA Förvaltningslagen 6 : Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten OSL 6:5: Myndighet skall på begäran av annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång 2

3 Samverkansbestämmelser när barn riskerar att fara illa eller far illa i bl.a.: SoL 5 kap. 1 a : Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och offentlighets och sekretesslagen. Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Några grundläggande principer i sekretesskyddet för enskild person Offentlighets och sekretesslagens regler gäller endast för personal i stat, landsting och kommun. För privat verksamhet regleras tystnadsplikt, när den finns, i annan lag. Sekretess mellan skilda myndigheter (OSL 8:1) Sekretess mellan självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet (OSL 8:2) I sekretesslagen finns bestämmelser om handlingssekretess och tystnadsplikt. Några grundläggande principer i sekretesskyddet för enskild person Samtycke från den det berör häver sekretessen (OSL 10:1, 12:2) * Sekretessen är en juridisk fråga, men lika mycket en fråga om metoder i arbetet och om etik. * Om inte sekretess gäller står det personal fritt att på etisk grund avgöra om en uppgift ska lämnas ut till utomstående. *Sekretess gäller inte i förhållande till den enskilde själv (OSL 12:1) 3

4 Några grundläggande principer i sekretesskyddet för enskild person I offentlighets och sekretesslagen och även i andra lagar finns bestämmelser om att sekretesskyddade uppgifter i vissa fall får lämnas ut trots att de är sekretesskyddade. NÅGRA GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER I SEKRETESSKYDDET FÖR ENSKILD PERSON * Sekretessen är en juridisk fråga, men lika mycket en fråga om metoder i arbetet och om etik. ****************************** Endast de som behöver uppgiften för sitt arbete har rätt att ta del av känslig information. Ställ i ditt arbete den etiska frågan: ***************************** Vilka behöver veta det jag vet och hur mycket behöver de veta för sitt arbetes skull? ***************************** Denna etiska regel ska följas då du talar med någon annan inom din myndighet och självständiga verksamhetsgren. SEKRETESS VID FÖRUNDERSÖKNING OSL 18 kap. 1 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs OSL 35 kap. 1 1 Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i 1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål 4

5 SEKRETESS I KRIMINALVÅRDEN OSL 35: 15 Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Lag (2010:628). SEKRETESS VID ARBETSFÖRMEDLINGEN Arbetsförmedling m.m. OSL 28:11 Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om 1. arbetsförmedling, 2. yrkesvägledning, 3. arbetsvård, 4. antagning till arbetsmarknadsutbildning, eller 5. hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds anpassning till arbetslivet. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. SKOLANS SEKRETESS ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS (SJÄLVSTÄNDIG VERKSAMHETSGREN): OSL 25:1- Sträng sekretess. PSYKOLOGISK, PSYKOSOCIAL OCH SPECIALPED. INSATS: OSL 23:2,3,5 - Sträng sekretess. SKOLANS SÄRSKILD ELEVSTÖDJANDE VERKSAMHET I ÖVRIGT: OSL 23:2, st. 2 - Mindre sträng sekretess. ENSKILDS IDENTITET, ADRESS M.M. OSL 23:2, st. 3- Mindre sträng sekretess FRITIDSHEM M.M.: OSL 23:5, st.1 - Sträng sekretess- PSYKOLOG, KURATOR, SPECIALPED. INSATS OSL 23:5, st. 2 - Mindre sträng sekretess- PEDAGOGISK PERSONAL FÖRSKOLA (SANNOLIKT SJÄLVSTÄNDIG VERKSAMHETSGREN): OSL 23:1 - Sträng sekretess. 5

6 SOCIALTJÄNSTSEKRETESSEN OSL 26:1 Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men HÄLSO OCH SJUKVÅRDEN Hälso och sjukvård och annan medicinsk verksamhet (OSL 25 kap.) 1 Sekretess gäller inom hälso och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Samtycke från den enskilde OSL10:1 Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där. OSL 12:2 En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag 6

7 Sekretess i förhållande till vårdnadshavare OSL 12:3 Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte 1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller 2. det annars anges i denna lag. Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige. Några viktiga samarbetsöppningar i sekretessbestämmelserna Uppgiftsskyldighet Rådgöra med varandra inom verksamheten för arbetets skull För att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra egen verksamhet (OSL 10:2) Vissa uppgifter om brott (OSL 10:20, 22, 23, 24) Mellan socialtjänst och hälso och sjukvårdsmyndighet i vissa fall, bl.a. OSL 25:12, 26:9 Utan sekretesshinder mellan sjukvårdsmyndigheter i samma kommun eller i samma landsting (OSL 25:11) Några viktiga samarbetsöppningar i sekretessbestämmelserna Den s.k. generalklausulen: Sekretessbelagd uppgift får lämnas till myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda den s.k. generalklausulen. (OSL 10:27) Men generalklausulen gäller inte för hälso och sjukvård och socialtjänst eller i enskild verksamhet! 7

8 Några viktiga samarbetsöppningar i sekretessbestämmelserna Meddelarfrihet innebär rätt att i vissa fall lämna t.o.m. sekretesskyddade uppgifter till massmedia. Nödsituation. Nöd bryter lag vid fara för liv eller hälsa. (BrB 24:4) * Allvarliga brott "å färde". (BrB 23:6) Skyldighet för alla medborgare att, utan fara för sig själv eller närstående, avslöja mycket allvarliga planerade brott. SAMTYCKETS OCH HEMMETS BETYDELSE Sekretessens viktigaste genombrott är samtycket från den det berör! Utveckla därför samarbetet för barnet/ den unge på vårdnadshavar och föräldramedverkans grund. Vilka brott får polisanmälas? Vissa brott mot barn under 18 år BrB 3, 4 och 6 kap, d.v.s. frihetsberövanden, misshandel och sexualbrott samt dessutom könsstympningsbrott. (OSL 10:21) Socialtjänsten + sjukvården: Brott för vilket är stadgat lägst 1 års fängelse samt försök till brott för vilka är stadgade lägst 2 års fängelse. (OSL 10:23) 8

9 Vilka brott får polisanmälas? Andra myndigheter: Alla brott som kan antas ge annat straff än dagsböter. (OSL 10:24) Brott riktade mot den egna verksamheten (OSL 10:2) Med stöd av generalklausulen i vissa fall (OSL 10:27) MYNDIGHETERS ANSVAR OCH UPPGIFTER VID BROTTSMISSTANKE MOT BARN Socialtjänstens uppgifter: Inleda utredning enligt SoL 11:1 Bedöma och tillgodose barnets behov av omedelbart skydd eller stöd Tillgodose barnets behov av långsiktigt skydd eller stöd Avgöra om och när polisanmälan ska göras Samordna arbetet med andra myndigheter Stödja familjen som helhet, under utredningstid och mer långsiktigt Bedöma hemmets omsorgsförmåga och barnets behov av insatser MYNDIGHETERS ANSVAR OCH UPPGIFTER VID BROTTSMISSTANKE MOT BARN Åklagarens uppgifter: Värdera misstanken och besluta om ev. FU Vid behov ansöka hos TR om särskild företrädare eller målsägarbiträde för barnet Bestämma hur FU ska bedrivas och vad som ska utredas Vid behov besluta om rättsmedicinsk undersökning och begära rättsintyg Besluta i åtalsfrågan Driva processen i domstol 9

10 MYNDIGHETERS ANSVAR OCH UPPGIFTER VID BROTTSMISSTANKE MOT BARN Polisens uppgifter: Planera och genomföra förhör Planera/Genomföra övriga utredningsåtgärder MYNDIGHETERS ANSVAR OCH UPPGIFTER VID BROTTSMISSTANKE MOT BARN Hälso och sjukvårdens uppgifter: Utreda barnets somatiska status samt bedöma förekomsten av skador och behovet av behandling Utreda och bedöma barnets psykiatriska symtom och eventuella ohälsa Bedöma och tillgodose barnets behov av krisbearbetning, psykoterapeutisk eller psykologisk insats Bedöma och tillgodose de vuxnas behov av krisbearbetning och annan behandling MYNDIGHETERS ANSVAR OCH UPPGIFTER VID BROTTSMISSTANKE MOT BARN Rättsläkarens uppgift: Utföra en rättsmedicinsk undersökning och utfärda rättsmedicinska utlåtanden (rättsintyg) på begäran av förundersökningsledare Källa: SoS Barn och unga i socialtjänsten, ss

11 HUR GÖR VI HÄR? Emma är 3 år gammal och går i förskolan. Hon har alltid varit öppen, positiv och en ledargestalt i barngruppen. Under de senaste månaderna har hon blivit mer sluten, sitter oftare än förr för sig själv och vill inte gärna leka med de andra barnen på det sätt hon tidigare gjort. Hon är också mer sjuk än tidigare, en sjukdom som föräldrarna inte brukar meddela till förskolan. Personalen tar upp allt detta till diskussion med föräldrarna vid ett utvecklingssamtal. Vid samtalet framkommer att vissa problem finns i familjen, bl.a. har man diskuterat en skilsmässa. Men föräldrarna är inte särskilt öppna i det de berättar. De två anställda som deltar vid samtalet uppfattar att föräldrarna inte berättar allt utan döljer viktiga förhållanden. HUR GÖR VI HÄR? Catrin, 16 år gammal, talar med ungdomsmottagningen och skolans kurator/skolsköterska om hur jobbigt det är hemma. Pappan är mycket krävande och konflikterna är svåra, men mest av psykisk karaktär. För cirka ett år sedan gjordes en anmälan till socialtjänsten och en utredning inleddes. Skolpersonal och mamman träffade socialtjänsten i gemensamma samtal, men pappan deltog inte. Skolan är osäker om pappan roll alls hördes i utredningen. Den avslutades under våren, sannolikt utan biståndsinsats. Catrin fortsätter efter avslutad utredning att prata med ungdomsmottagning och skola. Hon mår dåligt i en situation som verkar vara jobbig för henne. Enligt Catrin var det bättre i somras, men nu är det lika illa som förut. Anmälningsplikt till socialnämnden (14 kap. 1 SoL) St. 1 Allmänheten bör anmäla St. 2 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter 11

12 Anmälningsplikt till socialnämnden (14 kap. 1 SoL) St. 2 Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso och sjukvården eller på socialtjänstens område. Uppgiftsskyldighet till socialnämnden St. 4 Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning av ett barns behov av skydd Utredningsskyldighet för socialtjänsten SoL 11 kap. 1 "Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden 12

13 Utredningsskyldighet för socialtjänsten SoL 11 kap 2 Vid en utredning om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet. Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. Den som berörs av en sådan utredning skall underrättas om att en utredning inleds. Utredningsskyldighet för socialtjänsten SoL 11 kap. 4 Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning enligt 2 och fatta beslut i ärendet även om barnet byter vistelsekommun. Detsamma gäller om en utredning inletts enligt 1 och ärendet avser vård av missbrukare. Den nya vistelsekommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som socialnämnden kan behöva för att fatta beslut i ärendet. Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet eller om ärendet annars flyttas över. (Se SoL 16: 1, 4) (Utredning till barns skydd och stöd samt vård av missbrukare) Överflyttning av ärende SoL 16 kap. 1 1 Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd i fråga om en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd. Överflyttning skall ske om den som berörs av ärendet har starkast anknytning till den andra kommunen och det med hänsyn till den enskildes önskemål, hjälpbehovets varaktighet och omständigheterna i övrigt framstår som lämpligt. Om berörda kommuner inte kan komma överens om överflyttning, får den kommun där frågan om överflyttning kommit upp ansöka om överflyttning av ärendet hos Socialstyrelsen. SoL 16:4 : Socialstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. 13

14 BBIC Barns behov i centrum SAMMANFATTNINGSVIS Samverkan till stöd för barn och ungdomar kan ske effektivt om bl.a. dessa utgångspunkter finns och följs: Samverka med den unge och dennes vårdnadshavare och inte i första hand över huvudet på dem eller bakom deras ryggar. Samtycke från den det berör är en viktig rättsprincip som ger möjlighet till sådana insatser och kontakter som annars inte vore möjliga. SAMMANFATTNINGSVIS Sekretessen finns för att ibland skapa trygga möjligheter för individen till insatser i den egna förvaltningens/myndighetens verksamhet. När samverkan behövs och samtycke saknas finns många sekretessbrytande bestämmelser som ger utrymme för samverkan. Genomtänkta metoder och kunskap om samverkanspartners verksamhet och lagstiftning underlättar konkret samverkan. Ju mer man vet om de andra, desto lättare blir det att ställa adekvata krav på dem. 14

15 SAMMANFATTNINGSVIS När flera känner till vissa förhållanden som rör ett barn/en ungdom gäller i de gemensamt kända delarna ingen tystnadsplikt mellan de inblandade. Treparts eller andra flerpartslösningar innebär att deltagare får samma information vid samma tillfälle. I dessa delar finns inga hinder att samtala och samverka. SAMMANFATTNINGSVIS Samverkan för barn är alltid möjlig för den som tycker den är möjlig och viktig Sekretessen är bara ett hinder i samverkan för den som inte kan lagen och därför inte förstår de möjligheter lagen faktiskt ger Staffan Olsson HÄR ÄR TVÅ AV ALLA DE NI SAMVERKAR FÖR! 15