Dubbel bokföring klassificering i två dimensioner Bengt Bengtsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dubbel bokföring klassificering i två dimensioner. 2011 Bengt Bengtsson"

Transkript

1 Dubbel bokföring klassificering i två dimensioner 2011 Bengt Bengtsson

2

3 Klassificering i två dimensioner Bokföring av ekonomiska händelser för affärsmän och företagare har förekommit allt sedan skrivkonstens uppkomst. I urminnes tider hade man troligen s.k. enkel bokföring, men i slutet av 1400 talet konstruerade den italienske munken och matematikern Pacioli ett system för dubbel bokföring. Denna bokföringsmetod har nu tilllämpats i över 500 år. Det är ofta inte bara företaget självt som har intresse av dess bokföring, utan också ett stort antal andra intressenter. Exempel på sådana intressenter är långivare, anställda, kunder, leverantörer, aktieägare och skattemyndigheter. Kraven på att bokföringen görs på ett fullgott och upplysande sätt är därför omfattande och det finns ett flertal lagar och rekommendationer på detta område. Begreppet bokföring kan härledas ur det faktum att man för noteringar i bok över företagets affärshändelser. För inte så länge sedan skrev man för hand i bokföringsböcker, adderade siffror på en räknemaskin, flyttade summor från en bok till en annan (från en rapport till en annan) och gjorde grupperingar av olika slag. Det var då relativt lätt att följa de olika momenten som bokföringen utgjorde. I dag använder man oftast dator. Denna dator gör samma saker som man utför vid bokföring för hand. Det är bara det att vi inte ser det. Dubbel bokföring leder fram till att man får information om två saker samtidigt, nämligen vad företaget har och varför. Begreppet "vad" innefattar två möjliga företeelser. Den ena företeelsen är tillgångar och den andra är skulder. Tillgångarna skall ses som företagets resurser och skulderna utvisar på vilket sätt företaget har skaffat sig dessa resurser. Skulderna är ett uttryck för företagets finansiering. Begreppet "varför" innefattar också två möjliga företeelser. Den ena företeelsen är intäkter och den andra är kostnader. Intäkterna skall ses som periodens inflöde av ekonomiska fördelar som är en konsekvens av företagets leverans av prestationer till sin omvärld. Kostnaderna kan beskrivas som företagets förbrukning av egna eller andras resurser. Kostnader uppkommer t.ex. genom att företagets maskiner förbrukas genom förslitning eller av andra orsaker eller genom att man t.ex. hyr lokaler av någon. Ytterligare ett exempel på kostnad är ett företags försäljning av varor. Samtidigt som detta leder till en intäkt uppkommer också en kostnad genom att varorna säljs och därmed också är förbrukade som en resurs för det levererande företaget. Vad vi kan lära oss av det hittills sagda är att det finns fyra olika slag av företeelser i företagets dubbla bokföring, nämligen tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Tillgångarna och skulderna utvisar tillsammans vad företaget har vid en viss tidpunkt. Skillnaden mellan tillgångar och skulder brukar kallas eget kapital eller förmögenhet. Tillgångarna är en pluspost och skulderna en minuspost vid beräkning av förmögenheten eller det egna kapitalet. Även det egna kapitalet kan ses som en skuldpost, nämligen företagets skuld till ägaren. Denna skuld är inte bestämd till sitt värde utan förändras med skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader. Det företaget har vid en viss tidpunkt sammanställs i en s.k. balansräkning. Denna balansräkning är den ena dimensionen av den dubbla bokföringen. Intäkterna och kostnaderna utvisar varför det egna kapitalet förändrats under en viss period. Skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna utgör företagets vinst eller förlust. Om intäkterna är större än kostnaderna föreligger vinst. Om kostnaderna däremot är större än intäkterna föreligger förlust. Vid vinst ökar det egna kapitalet i balansräkningen och vid förlust sker en minskning. Intäkterna är en pluspost i beräkningen medan kostnaderna är en minuspost. Tillsammans utgör intäkterna och kostnaderna den s.k. resultaträkningen. Denna resultaträkning är den andra dimensionen av den dubbla bokföringen. Ännu en gång, dubbel bokföring är att förklara vad och varför i ett enda sammanhängande moment, där värdet av vad och varför är lika mycket. Detta innebär också att förändringen i balansräkningen och förändringen i resultaträkningen

4 är densamma. Det är detta som är den dubbla bokföringens kärna. Nedan görs ett försök till beskrivning av dubbel bokföring. Exemplet utvisar två affärshändelser. Affärshändelse nr 1 avser att företaget utfört ett uppdrag för utomståendes räkning och för detta erhållit kr. Affärshändelse nr 2 avser företagets hyra av t.ex. verkstadslokal. Händelse Beskrivning Konto Balans Resultat 1 Pengar i kassan för utfört uppdrag Pengar från kassan för betald lokalhyra Förmögenhet / Vinst Av exemplet framgår att företaget haft intäkter på kr och kostnader på kr och således skapat en vinst på kr. Denna vinst har ökat företagets förmögenhet med just kr. Vad var det vi gjorde i affärshändelse nr 1? För det första har vi konstaterat att vi fått en ökning av tillgångar i balansräkningen och för det andra att vi fått en ökning av intäkter i resultaträkningen. Vi har således samtidigt klassificerat händelsen på två sätt, som en ökning av en tillgång och som en ökning av en intäkt. Vad var det vi gjorde i affärshändelse nr 2? För det första har vi konstaterat att vi minskat våra tillgångar i balansräkningen och för det andra att vi ökat våra kostnader i resultaträkningen. Klassificeringen av denna händelse har därför också gjorts på två sätt. Dubbel bokföring är just det vi visat ovan, dvs. att man klassificerar affärshändelser på två sätt samtidigt. Nedan visas de klassificeringsmöjligheter som finns vid dubbel bokföring. 1. Händelsen är en ökning av tillgångar - debitering 2. Händelsen är en minskning av tillgångar - kreditering 3. Händelsen är en ökning av skulder - kreditering 4. Händelsen är en minskning av skulder - debitering 5. Händelsen är en ökning av intäkter - kreditering 6. Händelsen är en minskning av intäkter -debitering 7. Händelsen är en ökning av kostnader - debitering 8. Händelsen är en minskning av kostnader - kreditering I praktiken bokför man inte på bara två konton, balansräkningen och resultaträkningen. En utveckling av dessa två är kontona "tillgångar", "skulder", "intäkter" och "kostnader". Vi skulle med dessa fyra konton få klart för oss både brutto och nettoflöden. Inte heller detta anses dock tillräckligt. De fyra klasserna skall därför utvecklas till en mer eller mindre omfattande kontoplan, där tillgångarna delas upp på bl.a. maskiner, inventarier, kassa, bank, varulager m.m. Skulderna kan bestå av bl.a. skulder till banker och leverantörer. Intäkterna kan t.ex. vara utförda uppdrag och varuförsäljning, medan kostnaderna kan gälla varukostnader, lokalkostnader, bilkostnader, räntekostnader m.m. Det ovan beskrivna skall visa den dubbla bokföringens logik. Hur ser då den dubbla bokföringens teknik ut? Svaret på denna fråga är: Det spelar ingen roll vilken teknik man använder bara målet med bokföringen uppnås, nämligen att visa förändringarna i resultat och förmögenhet. Dock har ett antal tekniker kommit att utvecklats under de 500 år som gått sedan dubbel bokföring blev ett känt begrepp. Några av dessa skall beskrivas i det följande.

5 Exempel 1: Bokföring på T konton. Affärshändelse 1: Företaget har utfört ett uppdrag för vilket man erhåller kr kontant. Affärshändelse 2: Företaget betalar kontant hyra med kr för en lokal Kassa Utgående saldo Utförda uppdrag Resultat Lokalhyra Resultat Varje T konto har en vänstersida och en högersida. Vänstersidan har sedan "urminnes tider" kallats debet medan högersidan kallats kredit. Debet skall beloppsmässigt alltid vara lika mycket som kredit. När en bokföring datoriseras vill man ofta att summan av debet och kredit skall vara lika med noll. Denna effekt uppnås om man bestämmer sig för att poster som bokförs på debetsidan skall anges med plustecken och poster som bokförs på kreditsidan anges med minustecken. Debet är således liktydigt med plus och kredit med minus. Vi kommer att upptäcka att detta faktum kommer att gälla vilken teknik vi än använder så länge vi arbetar med både ökningar och minskningar i alla fyra klasserna under förutsättning att vi vill att summan av allt vi gör skall vara lika med noll. Vill vi däremot att vänster skall vara lika med höger, dvs. att debet skall vara lika med kredit behöver vi inga tecken alls om vi använder oss av T konto. Exempel 2: Bokföring i grundbok (två kolumner). Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel. Händelse Beskrivning Konto Debet Kredit 1 Utfört uppdrag för kund Kassa Utf. uppdrag Betalt lokalhyra Kassa Lokalhyra Summa debet/kredit I detta exempel ser vi att debet blir lika mycket som kredit. Så skall det alltid vara. Vid manuell bokföring behöver man inte ange något tecken för debet och kredit. Vid datorbokföring kommer programmets konstruktion att bestämma hur man skall gå till väga. En del program är så konstruerade att man inte kan skilja mellan debet och kredit på annat sätt än genom att ange ett plustecken för debet och ett minustecken för kredit. Andra program är så konstruerade att

6 man har en debet och en kreditkolumn för registrering. Då är det naturligtvis onödigt att ange något tecken. Exempel 3: Bokföring i grundbok (en kolumn). Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel. Händelse Beskrivning Konto Belopp 1 Utfört uppdrag för kund Kassa Utf. uppdrag Betalt lokalhyra Kassa Lokalhyra Summa debet/kredit 0 I detta exempel har endast en enda beloppskolumn använts för bokföringen av händelsen. Då är det nödvändigt att sätta ut minustecken för kreditposter (högerposter). Exempel 4: Bokföring med konteringsstämpel. Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel. Ver nr 1 Datum Ver nr 2 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp I detta exempel visas en i verkligheten ofta förekommande metod för bokföring, den s.k. konteringen. I praktiken tillgår den så att man direkt på affärshändelsen (verifikatet) noterar på vilket sätt bokföringen skall göras. Vanligen har man då en konteringsstämpel med vilken man stämplar dokumentet och sedan bokför händelsen direkt på dokumentet. Varje affärshändelse får en egen stämpel. Denna bokföring kan likställas med grundbokföring, men man måste också föra in alla siffrorna i sitt datorbokföringsprogram. Om man inte bokför dessa konteringar i dator får man ingen information om vilket saldo de olika kontona har. På så sätt är metoden med T konton bättre eftersom man när som helst kan gå in på ett T konto och avläsa dess saldo. Vid T kontometoden har man ju faktiskt utfört en stor del av datorarbetet. Man har både sorterat upp transaktionerna och summerat dem kontovis. Vi kan nu också konstatera att grundboken eller konteringen är det samma som den verifikationslista som lagstiftningen kräver medan T kontometoden är den huvudbok som lagstiftningen också kräver. Mer om detta längre fram.

7 Exempel 5: Bokföring i dagbok (kombinerat T konto och grundbok). Samma affärshändelser som i föregående exempel användes även i detta exempel. Ver Dat Kassa Utförda uppdrag Lokalhyra Konto Belopp Summa Saldo Dagboken är en ganska sinnrik konstruktion. Samtidigt som den är verifikationslista (grundbok) är den också en samling T konton (huvudbok). Man har affärshändelserna noterade i datumordning och kontonummerordning på en och samma gång. Nackdelen är dock att man oftast måste ha många fler konton än vad bredden på dagboken tillåter. Därför måste man använda sig av en kolumn som man kan kalla "övrigt" i vilken man bokför det för vilket det inte finns några T konton upplagda. Dubbel bokföring skall leda fram till en balansräkning och resultaträkning, som sagts många gånger tidigare. Hade man endast använt sig av dessa två konton vid bokföringen hade allt varit klart direkt. Eftersom man i verkligheten kanske måste använda sig av flera hundra konton får man ett antal problem att lösa. Allt det som bokförts dag för dag (datumordning) har också placerats ut på olika konton (systematisk ordning) och skall nu summeras upp till sina konton i balansräkningen och resultaträkningen. Dubbel bokföring är därför inte enbart en fråga om att klassificera en affärshändelse på två sätt. Bokföring är också att sortera och summera. Dessutom skall balansräkningens och resultaträkningens poster grupperas efter ett visst bestämt system, vilket vi återkommer till senare. Bokföringens arbetsmoment är därför: 1. Klassificering 3. Summering 2. Sortering 4. Gruppering Det är först på grund av arbetet med sortering, summering och gruppering som datorn kommer väl till pass. Detta är nämligen det enda arbete datorn kan klara av. Datorn får alltså ta hand om grovarbetet medan vi själva tar hand om den intellektuella uppgiften, som är att klassificera. De rapporter som produceras vid bokföring är verifikationslistan, huvudboken samt balansräkningen och resultaträkningen. Slutmålet med bokföringen är just de två sistnämnda rapporterna medan de två första, verifikationslistan och huvudboken, är rapporter som skall finnas i kontrollsyfte. Man måste kunna härleda det som finns i balansräkningen och resultaträkningen till de enskilda affärshändelserna och detta gör man via huvudboken och verifikationslistan. På följande sida visas ett exempel på en balans och resultaträkning så som den kan se ut i verkligheten.

8 R e s u l t a t r ä k n i n g f ö r år Omsättning Rörelsens kostnader Rörelseresultat före avskrivningar 384 Avskrivningar på inventarier 60 Resultat efter avskrivningar Ränteintäkter 28 Räntekostnader 16 Resultat före skatt 336 Skatt 94 Redovisat resultat 242 Balansräkning år år Anläggningstillgångar Maskiner Inventarier Sa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kassa Kundfordringar Varulager Sa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Långfristiga skulder Banklån Sa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörer Övriga kortfristiga skulder Sa kortfristiga skulder Sa eget kapital och skulder

9 Resultaträkningen utvisar hur verksamheten gått för en viss period, i detta fall räkenskapsåret år 02. Rapporten börjar med företagets intäkter (omsättning). Från intäkterna dras sedan företagets kostnader. Kostnaderna delas upp i driftskostnader och finansiella kostnader. Mot de finansiella kostnaderna ställer man de finansiella intäkterna. Detta får den konsekvensen att de finansiella intäkterna, som t.ex. ränteintäkter, kommer att flyttas ned bland resultaträkningens kostnader. Som sista post före man tar fram det redovisade resultatet skall skattekostnaden också redovisas. Detta gäller dock endast för aktiebolag, där skattekostnaden är företagets egen. Den som driver enskild firma bör inte ta upp skattekostnaden i bokföringen. Balansräkningen utvisar vilka tillgångar och skulder företaget har vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december år 02. Balansräkningen utvisar utöver detta också vilka tillgångar och skulder företaget hade den 1 januari år 02. Vi kan därför också utläsa hur tillgångar och skulder förändrats under året och vi vet också vilka tillgångar och skulder företaget hade den 31 december föregående år. Detta vet vi beroende på att ingående värden ett visst år skall vara de samma som utgående värden året före. På följande sida visas ett exempel på dubbel bokföring på T konton med den löpande bokföring och årsavslut, som leder fram till en balans och resultaträkning.

10 Exempel Detta exempel är tänkt att visa att logiken för dubbel bokföring bara kan vara en enda medan tekniken, dvs. sättet att beskriva det man gjort, kan vara mycket olika. Slutprodukten, balansräkningen och resultaträkningen kommer dock alltid att ge samma besked. Balansräkningen talar om vad vi har i form av tillgångar och skulder vid en viss tidpunkt medan resultaträkningen talar om hur verksamheten gått för en viss period. Det är just detta som är dubbel bokföring, att i ett och samma arbetsmoment få svar på båda dessa frågor. Först kommer exemplet att göras på T konton, därefter som konteringar och till sist i dagbok. Det bör här också nämnas att T konton i litteraturen oftast beskrivs som något som man endast använder av pedagogiska skäl i skolan och att det inte har någon relevans i verkligheten. Hur det än är med detta, så vill jag ändå framhålla att T konton är det samma som den lagstadgade huvudboken där alla transaktioner finns omsorterade i systematisk ordningsföljd, dvs. de är omsorterade per konto. Detta innebär också att en bokföring som är gjord på T konton inte lämpar sig för databearbetning eftersom denna databearbetning har utförts manuellt. Det moment i bokföringen som kanske är det största, nämligen sorteringen, görs ju direkt på T kontona. Nu till exemplet. Bokför följande affärshändelser på T konton. Avsluta alla T kontona mot resultat och utgående balans. Ställ samman siffrorna i en resultaträkning och balansräkning. 01. Ägaren sätter in kr kontant av egna medel. 02. På bank sätts in kr av de kontanta medlen. 03. Inventarier köps kontant för kr. 04. Företaget lånar kr i bank. Pengarna sätts in på företagets bankkonto. 05. Hyror betalas kontant med kr. 06. På banklånet amorteras kr genom uttag från bankkontot. 07. Ränta på banklånet betalas med kr genom uttag från bankkontot. 08. Diverse kontorsutgifter om kr betalas genom uttag från bank.

11 09. Ränteinkomster från bankmedel med 600 kr sätts in på bankkontot. 10. Ägaren sätter in kr av sina privata pengar. Pengarna läggs i kassan. 11. Hyra betalas med kr genom uttag från bank. 12. Teleräkning betalas kontant med kr. 13. På bankkontot sätts in kr avseende ersättning för utförda uppdrag. 14. Ägaren gör ett privatuttag på kr från bankkontot. 15. Elräkning betalas med kr genom uttag från bank. 16. Från bank tas ut kr. Pengarna läggs i kassan. Kassa Utgående balans Bank Utgående balans Inventarier Utgående balans

12 Eget kapital Utgående balans Resultat (Vinst) Banklån Utgående balans Utförda uppdrag Resultat Ränteinkomster Resultat Hyresutgifter Resultat Diverse utgifter Resultat Ränteutgifter Resultat R e s u l t a t r ä k n i n g Hyresutgifter Utförda uppdrag Div. utgifter Ränteinkomster 600 Ränteutgifter Eget kapital (Vinst) B a l a n s r ä k n i n g Kassa Banklån Bank Eget kapital Inventarier

13 Resultat och balansräkningen ovan är uppställd efter en s.k. kontoform. Man kan också ställa upp den i rapportform som nedan och på nästa sida. Resultaträkning Intäkter Utförda uppdrag Ränteintäkter 600 Summa intäkter Kostnader Hyresutgifter Diverse utgifter Ränteutgifter Summa kostnader Årets vinst Summa kostnader och vinst Balansräkning Tillgångar Kassa Bank Inventarier Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Banklån Summa eget kapital och skulder Efter detta T kontoexempel skall samma bokföring visas med s.k. konteringar. Dessa kommer att förbli osorterade till dess de databehandlas. Konteringarna kan därför jämställas med den lagstadgade verifikationslistan, där alla transaktioner finns i datumordning (verifikationsnummerordning). Detta sätt att bokföra passar för den som har en dator och ett databokföringsprogram.

14 Ver nr 1 Datum Ver nr 2 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Kassa Eg. kap Bank Kassa Ver nr 3 Datum Ver nr 4 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Invent Kassa Bank Banklån Ver nr 5 Datum Ver nr 6 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Hyresut Kassa Banklån Bank Ver nr 7 Datum Ver nr 8 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Ränteut Bank Div. utg Bank 4.600

15 Ver nr 9 Datum Ver nr 10 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Bank 600 Räntein. 600 Kassa Eg. kap Ver nr 11 Datum Ver nr 12 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Hyresut Bank Div. utg Kassa Ver nr 13 Datum Ver nr 14 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Bank Utf. upp Eg. kap Bank Ver nr 15 Datum Ver nr 16 Datum Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Konto Belopp Div. utg Bank Kassa Bank Konteringarna ovan visar vad som hänt dag för dag. Den dubbla klassificeringen av affärshändelsen finns sammanhållen. Vi ser vad som hänt "i båda ändarna". Däremot ser vi inte hur det ser ut på varje enskilt konto. Skall vi sammanställa detta material till en resultaträkning och balansräkning får vi en hel del att göra. Vi måste på något sätt sortera upp varje enskild transaktion till det konto där den hör hemma. Ju fler konteringar vi har ju större arbete blir det. Det är just därför vi har en huvudbok. Denna kan ses som ett mellanled mellan konteringen och resultat

16 och balansräkningen, ett ställe där bokföringsmaterialet omsorteras för att kunna sammanställas till slutrapporter. Före datorns tid var detta ett mycket betungande arbete. Ett sätt att lösa problemen var den s.k. dagboken. Denna löste till och med problemet på ett mycket bra sätt under förutsättning att man inte hade många konton att bokföra på. Dagboken fungerar nämligen i dessa situationer som en kombinerad verifikationslista och huvudbok. Raderna i dagboken utgör verifikationslistan och kolumnerna kan ses som en samling T konton som placerats intill varandra. Vi skall nu till sist bokföra vårt exempel i dagbok. Dagbok Ver Dat Kassa Bank Eget kapital Hyra Övr Summa Saldo Av dagboken framgår att vi förutom den dagliga registreringen i verifikationsnummerordning (datumordning) också har kontroll på värdet av ett antal konton. I detta exempel ser vi att vi med lätthet kan summera ned värdena för kontona kassa, bank, eget kapital och hyra. Ju bredare en dagbok är ju fler konton kan man ha denna kontroll över. Kontot hyra har i denna uppgift av utrymmesskäl endast en kolumn, nämligen debetkolumnen, då det är mycket sällsynt att detta konto behöver krediteras. Längst till höger i dagboken har vi tvingats samla upp alla transaktioner som inte har något konto i dagboken. Debetposter är positiva och kreditposter är negativa. Vi ser således att problemet med dagboken är en utrymmesfråga, en praktisk fråga. Med en tillräckligt bred dagbok hade hela problemet kunnat lösas. Som det nu är i denna uppgift får vi endast en "halvfärdig" bokföring. Vi måste reda ut kolumnen "övrigt" vid ett senare tillfälle, kanske i slutet av månaden eller senast vid bokslutet. Logiken i den dubbla klassificeringen var, som vi sagt flera gånger, att visa vad företaget har vid en viss tidpunkt och varför det har detta. Metoderna för att beskriva detta är inte förutbestämda. I det föregående har jag visat innebörden i den dubbla klassificeringen med hjälp av bl.a. T konton, konteringsrutor och dagbok. Vi har i dessa fall alltid beskrivit den dubbla klassificeringen med hjälp av en vänstersida och en högersida per konto. Vänster är detsamma som plus och höger

17 detsamma som minus. Summan av allt vi gör skall vara lika med noll. För att uppnå detta har vi tvingats vända tecken på resultatsidan. Intäkter har minustecken och kostnader plustecken. Jag vill också här visa en teknik där vi avstår från att vända tecken för intäkter och kostnader. Eftersom syftet med dubbel bokföring eller klassificering är att hålla reda på vad man har och varför, behöver vi endast två kolumner, en för vad och en för varför. Vad företaget har visas i balansräkningen och varför det har detta visas i resultaträkningen. Balansräkningen innehåller poster som antingen ökar förmögenheten eller minskar den. Om de två klassificeringarna båda hamnar i balansräkningen kommer de att förmögenhetsmässigt ta ut varandra. Om man t.ex. tar pengar i kassan och sätter in dem på bank, så kommer kassan att minska och bankkontot att öka. Kassahändelsen är en minuspost medan bankhändelsen är en pluspost. Om man lånar pengar i bank för att köpa en maskin, så kommer maskinkontot att innehålla en pluspost och kontot banklån en minuspost. Först när något inträffar i företaget som innebär att en prestation utförts eller att någon resurs förbrukats uppstår en resultatpåverkande post. Om företaget t.ex. utfört ett uppdrag för någon annans räkning kommer detta t.ex. att innebära en pluspost i kassan och en pluspost i resultaträkningen och en förmögenhetsökning har då skett. Om företaget t.ex. förbrukar bensin till företagets bil kan detta bidra till att kassan minskar, vilket är en minuspost i kassan samtidigt som det är en minuspost i resultaträkningen. vinsten eller förlusten. Dessa två tal kommer alltid av vara lika stora och det är det som är själva innebörden i dubbel bokföring. Förmögenhetsförändringen under perioden motsvarar resultatet för samma period. Med detta vill jag visa, att den teckenvändning som förekommer i resultaträkningen inte är nödvändig. Dess enda syfte är att kontrollera att summan av alla debetposter minus summan av alla kreditposter är noll. Man kan dock lika gärna kontrollera att summan av alla debetposter är lika med summan av alla kreditposter. Hur man gör har blivit en datateknisk fråga. När datorprogrammen för bokföring kom på mindre datorer mot slutet av 1970 talet var det populärt med teckenvändning i resultaträkningen. Intäkterna blev då en minuspost och kostnaderna en pluspost. Revisorer och redovisningsfolk ställde upp på detta, medan många mindre företagare undrade vad som hade hänt när de fick ta del av redovisningsrapporterna. Idag kan man se allt fler bokföringsprogram där man bara har en debet och en kreditkolumn för transaktionsregistreringen, där man avstår från att slå in minustecken för kreditposter. Som sagt, en kolumn för förmögenheten och en för resultatet. Exemplet kan ses som en verifikationslista i två kolumner. Denna skall också kunna omsorteras till en huvudbok. Fördelen med en verifikationslista som delats upp på förmögenhetsposter och resultatposter var för sig, är att man lätt kan följa förmögenhets och resultatförändringen. Om man ser bokföringen utifrån detta perspektiv kommer alltså en utförd prestation att bidra till plusposter i både balansräkningen och resultaträkningen medan en förbrukad resurs bidrar till minusposter i båda fallen. Ett exempel på sådan bokföring visas på nästa sida. Lägg märke till att genom summering av vänsterkolumnen får man fram företagets förmögenhetsförändring och genom summering av högerkolumnen får man fram resultatet, dvs.

18

19 Verifikationslista med en kolumn för balansräkning och en kolumn för resultaträkning Ver Datum Händelse Konto Balansräkning Resultaträkning Till kassan Egen insättning Från kassan Till bank Inköp inventarier Från kassan Till bankkonto Banklån Från kassan Betald hyra Amortering lån Från bankkonto Från bankkonto Betald ränta Från bank Kontorskostnader Till bankkonto Ränteintäkter Till kassan Egen insättning Uttag från bank Betald hyra Uttag från kassan Betald teleräkning In på bank Utförda uppdrag Uttag från bank Eget uttag Uttag från bank Betald elräkning Till kassan Från bankkonto Förmögenhetsförändring/Resultat

20 Företaget redovisningsrapporter Företagens redovisningsskyldighet och de räkenskapshandlingar som dessa skall avlämna, regleras i första hand genom bokföringslagen och årsredovisningslagen. Båda dessa lagar är s.k. ramlagar. Detta innebär att mycket av det som företagen har att ta ställning till när man upprättar sina räkenskaper inte finns reglerat i dessa lagar. Man är då hänvisad till t.ex. god redovisningssed, rättvisande bild och bokföringsnämndens allmänna råd. Aktiebolag och numera i vissa fall även andra företagsformer skall enligt lag upprätta årsredovisning. Årsredovisningen är en offentlig handling i vilken företaget skall lämna upplysningar om det ekonomiska resultatet under räkenskapsåret, den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut samt uppgifter om alla övriga förhållanden som kan behövas för att en utomstående bedömare skall kunna analysera företagets situation. Bokföringslagens bestämmelser omfattar alla juridiska personer, med undantag för staten, kommuner och landsting samt dessas förbund, konkursbon samt juridiska personer utan näringsverksamhet under vissa specificerade förutsättningar. Bokföringslagens bestämmelser gäller numera således även för enskilda jordbrukare, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Som huvudregel gäller att bokföringen skall avslutas mot ett årsbokslut och att en årsredovisning skall upprättas. Dock får enskilda näringsidkare och handelsbolag med enbart fysiska personer som delägare avstå från att upprätta årsbokslut om omsättningen understiger 20 prisbasbelopp. Vidare behöver enskilda företag, som inte har mer än 10 anställda eller vars tillgångars nettovärde inte överstiger 24 miljoner kronor, enbart avsluta den löpande bokföringen med årsbokslut (dvs. upprätta balans och resultaträkning), utan krav på att upprätta årsredovisning. Aktiebolag, ekonomiska föreningar, handelsbolag med juridiska personer som delägare, finansiella företag och stiftelser skall alltid avsluta den löpande bokföringen med årsredovisning. Förutsättningarna för att det skall föreligga krav på att avlämna finansieringsanalys (kassaflödesanalys) som en del av årsredovisningen är att företaget har tillgångar överstigande prisbasbelopp eller fler än 200 anställda. Det är företagets styrelse och verkställande direktör som har skyldigheten att offentliggöra alla relevanta uppgifter om företagets årsredovisning. Denna skall bestå av: Balansräkning Resultaträkning Noter Förvaltningsberättelse Finansieringsanalys (kassaflödesanalys) Årsredovisningen skall utöver årets uppgifter även innehålla föregående års resultat och balansräkning. Enligt ÅRL skall årsredovisningen upprättas enligt ett antal grundläggande principer. Redovisningen skall vara överskådlig och följa god redovisningssed och samtidigt ge en rättvisande bild. Om inte god redovisningssed leder fram till en rättvisande bild skall man

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut ger 6 poäng.

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Namn: Personnummer: Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening

Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening Bokföring med BAS-kontoplan i litet företag eller förening Christer Svensson 2011-2012 Att lära sig bokföra är mycket mycket lätt men... du har väl hört historien om läraren som sa: Ni tror kanske att

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Årsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel

Årsredovisning. HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Årsredovisning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel Dubbel bokföring internationell standard Dubbel bokföring härstammar från 1300-talets handelsmän i Florens. Kallas även därför för italiensk bokföring.

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

c) Hur stort blir det bokförda värdet år 2010 efter att det årets avskrivningar är gjorda?

c) Hur stort blir det bokförda värdet år 2010 efter att det årets avskrivningar är gjorda? Bo Ekdahl Hörby Lärcenter Prov Redovisning, Namn: Uppgift 1 (4 p) Ett företag köpte en kopieringsmaskin för 120 000 kr år 2008. Man bedömer att den har en ekonomisk livslängd på 6 år. Man betalar hälften

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING

GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING UTBILDNINGSDAGARNA 2013 GRUNDLÄGGANDE REDOVISNING för kassörer och ekonomiansvariga Spår B, söndag Som kassören ansvarar du för: - Budgetering - Löpande redovisning - Betalning av fakturor - Fakturering

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7

Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7 Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7 Mars -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 11 Sida 1 Inledning Förkunskaper Steg 1, 2, 7. Alla företag måste ha en bokföring. Bokföringen ska bl.a. visa

Läs mer

Bokföring FACIT. Övningsuppgifter till. av Björn Lundén och Anette Broberg. 18:e upplagan

Bokföring FACIT. Övningsuppgifter till. av Björn Lundén och Anette Broberg. 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg FACIT 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Bo 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fa: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRV011 Tentamen ges för: Event Management programmet Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2012-08-30 Tid: 09.00

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson

Kassaflödesanalys genom indirekt. 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödesanalys genom indirekt metod 2011 Bengt Bengtsson Kassaflödets rekonstruktion Kassaflödesanalys kan i praktiken genomföras på ett flertal sätt. Målet med analysen är dock alltid detsamma, nämligen

Läs mer

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp

Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Tentamenskod: Tentamen i Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp Delkurs: Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530 Datum: 2013-11-07 Antal timmar: 14:15-19:15 Ansvarig lärare: Per Forsberg, Mats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078); SFS 2006:874 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bokföringslagen

Läs mer

Uppgift #23, sid 1 [10] t-konto - nivå A - facit

Uppgift #23, sid 1 [10] t-konto - nivå A - facit Uppgift #23, sid 1 [10] 14 152 000 1221 152 000 BR BR 15 200 1228 15 200 30 1510 IB 128 125 128 125 1 2 80 000 12 000 10 5 60 000 80 000 18 17 200 000 48 000 21 19 890 000 70 000 31 20 70 000 25 720 27

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING FÖR ADMINISTRATÖRER 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 21RV2A Tentamen ges för: ADM 12 och ADM 13 Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2014-08-18 Tid: 09.00

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Skrivet av Bokföringsnämnden

Skrivet av Bokföringsnämnden Skrivet av Bokföringsnämnden Rekommendera 0 0 Share Tweeta 1 Balansräkningen visar alla tillgångar, eget kapital, avsätningar och skulder en viss dag, balansdagen. Hur balansräkningen ska se ut är lagreglerat.

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

16/10/2013. Entreprenörsskolan 2013-10-15. Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut?

16/10/2013. Entreprenörsskolan 2013-10-15. Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut? Entreprenörsskolan 2013-10-15 Företagetsekonomi JaanaH Johansson, Auktoriseradredvisningskonsult Vilka lagar gäller vid redovisning och vid upprättande av en årsredovisning/årsbokslut? Bokföringslagen

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.

Läs mer

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen.

BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGS- LAGEN -en presentation Information om den nya lagen. BOKFÖRINGSNÄMNDEN KORT OM BOKFÖRINGSNÄMNDEN BFN är en statlig myndighet som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. BFN är statens

Läs mer

CWS Comfort Window System AB

CWS Comfort Window System AB 556574-9826 Årsredovisning för räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Styrelsen för får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2005-09-01-2006-08-31 Bolagets sjätte räkenskapsår Redovisningen omfattar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om redovisning och revision av överföring av naturgas och lagring av naturgas för annans räkning; SFS 2000:671 Utkom från trycket den 18 juli 2000 utfärdad den 6 juli

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 1(11) Skellefteå Golf AB Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning 4 - noter 6

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS EXTERNREDOVISNING I OFFENTLIG SEKTOR 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: 21XO1A Tentamen ges för: ADM 10;ADM11 och Fristående kurs Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum:

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Redovisning & bokföring. Linköping 2012-11-14 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Redovisning & bokföring. Linköping 2012-11-14 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Redovisning & bokföring Linköping 2012-11-14 Magnus Moberg FÖ6 Redovisning & bokföring» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Måns och Bill har startat ett företag sedan två

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53

Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53 2 Momshantering 31 Inköp av varor och material 35 Försäljning av varor och tjänster 42 Utlandsaffärer 48 Löner och andra personalkostnader 53 Representationskostnader 58 Materiella anläggningstillgångar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin

Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Skriftligt prov i delkurs Företagsekonomi 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi Introduktionskurs 5p Med kurskod FEK070 Datum för tentamen 2007-05-05 Skrivningsansvarig lärare Ulrika Melin Tentamen

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Datum: 2010-06-11 Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme Besöker salen: nås på 070-6967470 alt. 013-282522

Datum: 2010-06-11 Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme Besöker salen: nås på 070-6967470 alt. 013-282522 LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI FREDAGEN den 11 JUNI 2010, KL 14-18 SAL:

Läs mer

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening

Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Southern Sweden Ideell Förening Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter

Läs mer

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x

Text BAS 2010. 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x Tax Inkomstdeklaration 4 2011 Handelsbolag Tillgångar på blankett 200 Text Kassa och bank BAS 2010 19xx 202 Aktier och andelar 181x, 188x 203 Övriga kortfristiga placeringar 182x 183x, 186x, 189x 204 Kundfordringar

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar

Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1. BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar Ekonomikonferens Nytt regelverk med anledning av BFN:s Allmänna råd 2010:1 BFN:s K-projekt K1 Ideella föreningar K3 Ideella föreningar K - Projekten Bokföringslagen Förenklat årsbokslut enligt BFNAR 2010:01

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Bokföring Nytt konto Ctrl-N Ta bort konto Ctrl-R Obs!

Bokföring Nytt konto Ctrl-N Ta bort konto Ctrl-R Obs! Nytt konto Gör så här: Välj Ny eller tryck på Ctrl-N. Skriv in kontonummer, benämning och övrig information. Glöm inte att ange momsrapportkod om kontot ska redovisas i momsrapporten. Uppgifter om SRU-koder

Läs mer

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013

Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Skatter och bokföring Starta-Eget-Kurs SU Innovation 10 april 2013 Om Kyllenius Kyllenius hjälper företag att få en Effektiv ekonomi Vi hjälper våra kunder med löpande bokföring, deklarationer, löner och

Läs mer

Uppgifter föreläsning

Uppgifter föreläsning Linköpings universitet 2015-01-16 IEI - Företagsekonomi Gunnar Eriksson / Peter Johansson Externredovisning B 723G36 vt 2015 Föreläsningsuppgifter för vecka 1 IAS (Föreställningsramen), pkt 1-101 ABL (Aktiebolagslagen),

Läs mer

Årsredovisning. Norsk-Svenska Handelskammaren

Årsredovisning. Norsk-Svenska Handelskammaren Årsredovisning för Norsk-Svenska Handelskammaren 802401-3032 Räkenskapsåret 2014 01 01-2014 12 31 2 (7) Styrelsen och verkställande direktören för Norsk-Svenska Handelskammaren får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB

GodEl Sverige AB Org nr 556672-9926 ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GODEL SVERIGE AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GodEl Sverige AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll Sida

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Balansrapport TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 2009-01-01 Förändring 2009-12-31 1630 Skattekonto

Läs mer

Reflektioner från föregående vecka

Reflektioner från föregående vecka Reflektioner från föregående vecka Investeringsbedömning (forts) Resultat- och balansräkning Finansieringsanalys av ett bostadsköp Jämförelse mellan bostadsrätt och villa Boendekostnadskalkyl Hur ska köpet

Läs mer

Flästa Källa AB (publ)

Flästa Källa AB (publ) Årsredovisning för Flästa Källa AB (publ) Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17

Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Handelsbolagets sista ÅRSREDOVISNING 2014-01-01 2014-12-17 Solrosen Fastighetsförvaltning HB Org nr 916624-1837 SOLROSEN FASTIGHETSFÖRVALTNING HB Org.nr. 916624-1837 Förvaltningsberättelse Styrelsen för

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för AB Maleviks Villasamhälle Styrelsen och verkställande direktören får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Bokföring Kap 27 Bokföring. Enkel bokföring. Dubbel bokföring. Att föra bok. T-kontering

Bokföring Kap 27 Bokföring. Enkel bokföring. Dubbel bokföring. Att föra bok. T-kontering Bokföring Kap 27 Bokföring ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Enkel bokföring Att föra bok Släktföreningen 2011 Bank Skattekonto Kassör Ingående 110101 Transport från 200101231

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ÅRSREDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2004 ÅRSREDOVISNING Styrelsen och verkställande direktören för Alternativa aktiemarknaden i Sverige AB org. nr 556634-8222, avger härmed redovisning för verksamhetsåret 2004-01-01--2004-12-31

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 1(11) Hedmans Fjällby Aktiebolag i likvidation Org nr Årsredovisning för räkenskapsåret 2011 Likvidatorn avger följande årsredovisning Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning 3 - balansräkning

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 SRT011 DE13, TE13,BC13,IMIT13 samt övriga Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-02-18 Tid: 14:00 16:00

Läs mer

Visma Eget Aktiebolag

Visma Eget Aktiebolag Visma Eget Aktiebolag Lathund för att du ska kunna se vad de olika transaktionerna som du registrerar i programmet påverkar i din deklaration. På sidan INK2R i programmet kan du också högerklicka i rutan

Läs mer

Media Evolution Ideell Förening

Media Evolution Ideell Förening Årsredovisning för Media Evolution Ideell Förening Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp

Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Redovisningens grunder och tekniker (del 1) 2,5hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 SRT011 DE13, TE13,BC13,IMIT13 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2014-03-20 Tid: 14:00 16:00 Hjälpmedel:

Läs mer

Företag X. Rapport 201 X-XX-XX till 201 X-XX-XX. Bokoredo AB info@bokoredo.se

Företag X. Rapport 201 X-XX-XX till 201 X-XX-XX. Bokoredo AB info@bokoredo.se Företag X Rapport 201 X-XX-XX till 201 X-XX-XX Bokoredo AB info@bokoredo.se Innehållsförteckning 1. Verksamheten den gångna perioden... 1.1 Resultaträkning 1.2 Balansräkning 2. Förfallna kundfakturor...

Läs mer

Fråga. Kan du förtydliga vad som gäller vid avsättning till reservfond samt vad balanserat resultat är egentligen?

Fråga. Kan du förtydliga vad som gäller vid avsättning till reservfond samt vad balanserat resultat är egentligen? Kan du förtydliga vad som gäller vid avsättning till reservfond samt vad balanserat resultat är egentligen? Det som sägs om avsättning till reservfonden på sidan 51 är en mycket exakt beskrivning av både

Läs mer

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF)

Årsredovisning. Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) Årsredovisning för Stockholms funktionshindrades fiskeförening (SFFF) 802417-2812 Räkenskapsåret 2009 11 11 2010 12 31 Org.nr 802417-2812 1 (8) Styrelsen för Stockholms funktionshindrades fiskeförening

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31

ÅRSREDOVISNING. XX AB Org.nr 000000-0000. för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31 ÅRSREDOVISNING XX AB Org.nr för räkenskapsåret Fastställelseintyg Undertecknad styrelseledamot intygar härmed att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, samt att resultat- och balansräkningen

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913

Årsredovisning. QuickCool AB 556639-3913 1(9) Årsredovisning QuickCool AB Styrelsen och verkställande direktören för QuickCool AB får härmed lämna sin redogörelse för bolagets utveckling under räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Om inte annat

Läs mer

Zetterlundsvägens Samfällighetsförening

Zetterlundsvägens Samfällighetsförening 1 (5) ÅRSBOKSLUT FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2013-09-01 2014-08-31 Org nr 716417-1956 Förslag till vinstdisposition: Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst 730 228

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum 2013-03-23 Material Omtentamen Kursexaminator Betygsgränser G = 42-55,5 ; VG = 56- Tentamenspoäng 73

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31

Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 1 (8) Årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Styrelsen för Borås Golf AB avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer