Hög tid att syna chefens lön

Transkript

1 Hög tid att syna chefens ön Ledarnas Chefsöner rapport 2011, Ledarna om chefsöner

2 Innehå Vad kostar en chef? 3 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar 4 Var åttonde anstäd är chef 4 Vad bestämmer önens storek? 5 Häften är första injens chefer 6 Vad tjänar chefer? 7 Vanigare med bonus och förmåner i privat sektor 8 Vem tjänar mest och vem tjänar minst? 9 Vad tjänar chefer i oika dear av Sverige? 10 Nytt jobb högre ön? 11 Chefers medianöner i oika branscher 12 Patschefen och enhetschefen två exempe 13 Hur mycket jobbar chefen? 15 Chefer i offentig sektor tjänar mindre 16 Kvinnor som är chefer tjänar fortfarande sämre 17 Ledarna apri Chefsöner 2011, Ledarna

3 Vad kostar en chef? Endast två år efter en finanskris som i princip amsog värdsekonomin är den svenska tiväxten uppe på rekordnivåer. Trots enorma påfrestningar har den krisdrabbade fordonsindustrin i Sverige repat sig och anstäer i dag nya medarbetare. Arbetsmarknaden ser at jusare ut, inte minst för chefer och andra yrkesgrupper med speciaistkompetens. Årets chefsönestatistik från Ledarna, Sveriges chefsorganisation ger därför anedning ti oro. Medianönen för en chef i Sverige är Chefer har inga fantasiöner. Tvärtom, edarskap beönas inte i den utsträckning som det borde göra. Ett gott edarskap ökar hea organisationens förmåga att prestera och nå sina må. Chefsönerna måste i högre grad spega edarskapets verkiga värde. När styrkan i Sveriges ekonomi nu jämförs med Pippi Långstrump finns a anedning att fundera kring kompetensförsörjningen i företag och verksamheter. Precis som många andra änder i västvärden står Sverige inför en demografisk utmaning. Vi går mot en arbetskraftsbrist som hotar den ekonomiska tiväxten. Nu pågår en generationsväxing som tömmer arbetsmarknaden på 40-taister en generation med många chefer. I en färsk rapport skriver Sveriges kommuner och andsting att nästan häften av cheferna i andets kommuner och andsting byts ut inom en tioårsperiod.[1] Såedes är Sveriges chefer ett eftertraktat byte. Den stora frågan bir: Vem vinner chefsjakten? Vika vikor och förutsättningar kommer att ocka cheferna? Att önen sätts okat och individuet i en diaog med närmaste chef och arbetsgivare och att den är koppad ti den egna prestationen och företagets resutat borde vara en sjävkarhet. Att sjäv få påverka sin ön och sina vikor och förstå hur den hänger ihop med verksamhetens må och resutat är en grundförutsättning för motiverade chefer - och medarbetare. Det bir en at viktigare konkurrensförde att hitta och investera i kompetens som edarskap. För ett gott edarskap vässar inte bara resutatet. De yngre generationerna väjer dessutom att jobba i organisationer med bra chefer och ett gott edarskap. För dagens taanger är den närmaste chefen en at viktigare faktor i vaet mean två arbetsgivare. Sveriges arbetsgivare behöver bi bättre på att beöna det goda edarskapet för att inte tappa i innovations- och konkurrenskraft. Det är dags att sätta en prisapp på edarskapet och ge cheferna ön för mödan. Annika Eias, ordförande Ledarna, Sveriges chefsorganisation [1] Ledarna uppskattar att det totat finns ca chefer som är 40-taister av vika en de redan ämnat arbetsmarknaden. De närmaste åren, fram ti 2014 ämnar ca chefer arbetsmarknaden. Ledarna räknar med att det totat finns ca chefer i Sverige. Chefsöner 2011, Ledarna 3

4 Vi vet vad Sveriges chefer tjänar Ledarna redovisar varje år vad chefer tjänar. Materiaet i chefsöneundersökningen representerar aa Sveriges chefer. Det är denna gång insamat under sista kvartaet 2010 och bygger på uppgifter från chefer som kompetterats med uppgifter från arbetsgivarorganisationer. Materiaet omfattar at ifrån verkstadschefer och skomåtidschefer ti informationsdirektörer och sjukhuschefer. Totat 361 befattningar finns med. I önebegreppet ingår fast kontant månadsön, röriga önedear och värdet av skattepiktiga förmåner. Mot bakgrund av att medevärden är känsiga för extrema värden, bygger underaget i rapporten på medianvärden. Lönenivåerna som redovisas ska sättas i reation ti de krav chefens arbete stäer, krav på prestation iksom det övergripande ansvaret som ingår i de oika nivåerna samt de speciea vikor som arbetet medför. Vår förhoppning är att underaget, tisammans med en amän diskussion om de vikor och förutsättningar som råder för Sveriges chefer, ska bidra ti att nyansera biden av chefens ro och ön. Chefsönestatistiken 2011 presenteras första gången på ett pressmöte den 6 apri Rapporten återger de bider som redovisades med tihörande kommentarer. Materiaet finns också att adda ned på under Press. För Ledarnas medemmar finns möjighet att sjäv gå in och söka i en mer detajrik önestatistik. Var åttonde anstäd är chef Vi uppskattar antaet chefer i Sverige ti en hav mijon. Det innebär att nästan var åttonde anstäd i Sverige är en person med ett chefsuppdrag. Av dem är en tredjede kvinnor. 4 Chefsöner 2011, Ledarna

5 Vad bestämmer önens storek Det finns mycket att ta hänsyn ti i önesättningen. Lönen är en sammanvägd bedömning av fyra önepåverkande faktorer: de krav som kan stäas på chefen krav på kunskap, erfarenhet och ansvar, krav på oika sociaa förmågor, krav på edarskap och särskida krav på att verka under vissa arbetsvikor (resor, övertid, psykosocia påfrestning) samt att eva upp ti oika agar och reger. individue förmåga förmåga att hantera det dagiga arbetet. Här igger fokus på hur den enskide chefen de facto utför sina arbetsuppgifter, tiämpar sina oika förmågor, tar ansvar, eder arbetet och agerar i enighet med verksamhetens värdegrund. prestation/resutat många chefer har även uttaade må och krav på resutat som ska uppfyas och som utvärderas eer mäts vid oika tifäen. Det ska finnas en kopping mean prestation, företagets resutat och chefens eventuea röriga önedear. marknadspåverkan fertaet arbetsgivare rekryterar chefer på en ättrörig arbetsmarknad. Marknadens påverkan kan ta sig många oika uttryck. Det kan resutera i ett behov av att anpassa önenivåerna för att attrahera en viss Vad är ön? Begreppet ön, i den mening som avses i EG-fördraget, omfattar aa förmåner, i form typ av chefer ti arbetspatsen. av kontanter eer naturaförmåner, aktuea Levnadsomkostnaderna är högre eer framtida, som arbetstagaren direkt eer indirekt får från arbetsgivaren på grund i vissa regioner och kan indirekt av anstäning. påverka önen precis som konjunktursvängningar. Käa: Prop.1999/2000:143 Chefsöner 2011, Ledarna 5

6 Häften är första injens chefer Biden visar andeen chefer i oika positioner. Vi har vat att använda begreppen första injens chefer, meanchefer, högre chefer och företagsedande chefer. Med första injens chef avses här chefsfunktioner som är närmast medarbetarna och befinner sig ängst bort från edningen i en organisationsstruktur. Gruppchefer, arbetsedare och enhetschefer är vaniga chefsfunktioner som kan karakteriseras som första injens chefer. Det som karakteriserar en meanchef däremot är att dessa ofta har chefer under sig medan högre chefer framförat förekommer på större organisationer. Företagsedande stäning innebär ofta att chefen är medem i edningsgruppen. Granskar man andeen chefer som kan kassificeras inom någon av dessa fyra chefsnivåer, finner man att endast 0,5 promie av aa Sveriges chefer är vd:ar eer direktörer i stora börsnoterade boag. Drygt häften är första injens chefer och en av tio kan anses ha en högre chefsbefattning. 6 Chefsöner 2011, Ledarna

7 Vad tjänar chefen? Medianönen för Sveriges chefer är kronor per månad. I den önen ingår fast kontant månadsön, röriga önedear och värdet av skattepiktiga förmåner. Medianön innebär att 50 procent av individerna i undersökningen har ägre ön och 50 procent har högre ön. För ungefär häften av cheferna, de som är första injens chefer, är medianönen kronor per månad. Meancheferna, som utgör en dryg tredjede av aa chefer, tjänar kronor per månad. Band de högre cheferna är medianönen kronor per månad och för chefer i företagsedande stäning är medianönen kronor per månad. Det innebär att häften av cheferna i företagsedande stäning tjänar mindre än kronor per månad. Chefsöner 2011, Ledarna 7

8 Vanigare med bonus och förmåner i privat sektor Tre av tio chefer (34,5 procent) har någon form av rörig önede, ti exempe bonus. Det är reativt vanigt att chefer har bi- och sjukvårdsförmåner. Fer än 25 procent av cheferna har biförmån medan nästan 20 procent har en sjukvårdsförmån. Aktier, optioner, konvertiber är mindre vaniga förmånstyper. När man jämför mean branscher och sektorer är den största skinaden att det är betydigt vanigare med bonus och förmåner för chefer i privat sektor än i offentig sektor. Vi vet att chefer ofta efterfrågar möjigheten att kunna byta fast kontant ön mot andra typer av ersättningar. Därför är det viktigt att utvecka moderna ersättningsmodeer som gör det möjigt att anpassa ersättningarna ti den enskida chefens situation och önskemå. 8 Chefsöner 2011, Ledarna

9 Vem tjänar mest och vem tjänar minst? Diagrammet visar de åtta högst avönade chefsbefattningarna respektive de åtta med ägst önenivåer. I den här redovisningen har vd:arna utesutits. Lönespridningen band vd:ar är så stor att resutatet skue bi missvisande. De åtta högst avönade chefsbefattningarna i undersökningen har aa titar där ordet direktör ingår. Det återspegar att de antingen är företagsedande eer högre chefer. Samtiga dessa befattningar är mansdominerade. Med mansdominans avses att andeen män överstiger 60 procent. Fera av de ägst avönade chefsbefattningarna i diagrammet karakteriseras av en tydig kvinnodominans. Chefen är företrädare för arbetsgivaren och ska ha en tydig ro i edningssystemen. Chefen ska ha mandat att fatta besut och få den information som krävs för uppdraget. Den som eder persona eer verksamhet är oavsett nivå chef och ska kaas chef. Benämningar som exempevis arbetsedare och föreståndare eder fe i synen på den viktiga roen. Utdrag ur Agenda Ledarskap, Ledarna Chefsöner 2011, Ledarna 9

10 Vad tjänar chefer i oika dear av Sverige? Diagrammet ovan visar var i andet som önenivåerna är högst respektive ägst för chefer. Storstadsregionerna eder öneigan medan önenivåerna för övriga andet är något ägre. En jämförese av de tio änen med de ägsta chefsönerna visar att skinaderna dem emean är reativt små. Löneskinaderna mean änen beror på en mängd oika faktorer. Vi har inte undersökt vad skinaderna bottnar i. Generet kan man säga att faktorer som påverkar önenivåerna är den okaa arbetsmarknadens storek och inriktning. Finns det många jobb och många arbetsgivare av oika typ ökar möjigheterna ti ett mer väbetat jobb. Annat som påverkar önenivåerna kan vara tigången ti högskoor och universitet samt hur vä utbyggda kommunikationerna är. 10 Chefsöner 2011, Ledarna

11 Nytt jobb högre ön? Sambandet mean chefers rörighet och ön per kommuntyp En bidragande förkaring ti öneskinader mean regioner är chefers möjighet och benägenhet att byta jobb. Ett samband mean öneäge och rörighet går att påvisa vid redovisning efter kommuntyp. Chefer i storstäder och förortskommuner har högre öneägen och högre rörighet ti andra arbetsgivare, medan chefer i gesbygd och mindre kommuner har ägre öneägen och ägre rörighet. Chefer i pendingskommuner och större städer igger på meannivå både i rörighet och i önenivå. Rörigheten redovisas i tabeen i form av den procentuea andeen chefer som bytt jobb det senaste året och viken sort byte de gjort, dvs rörighet internt eer ti annan arbetsgivare. Den okaa arbetsmarknadens struktur och sammansättning är - vid sidan av rörigheten - en viktig förkaringsfaktor ti regionaa skinader i önenivåer för chefer. Jobbyte senaste året, procent Län Totat Ti annan Internt arbetsgivare Stockhoms än 26,0 9,2 16,9 Uppsaa än 21,0 4,2 16,8 Södermanands än 22,1 4,6 17,5 Östergötands än 19,5 5,9 13,6 Jönköpings än 19,0 5,7 13,3 Kronobergs än 22,0 6,0 15,9 Kamar än 18,8 5,6 13,3 Gotands än 10,6 7,1 3,5 Bekinge än 23,0 5,1 17,9 Skåne än 22,0 6,7 15,3 Haands än 19,3 6,1 13,2 Västra Götaands än 20,4 5,1 15,3 Värmands än 16,6 3,1 13,5 Örebro än 16,4 5,2 11,2 Västmanands än 22,7 6,1 16,6 Daarnas än 17,3 3,7 13,6 Gäveborgs än 20,5 3,6 16,9 Västernorrands än 19,9 3,3 16,6 Jämtands än 22,1 5,3 16,8 Västerbottens än 21,0 4,0 17,0 Norrbottens än 19,0 3,7 15,3 Totat 21,7 6,2 15,5 Chefsöner 2011, Ledarna 11

12 Chefers medianöner i oika branscher Sektor (Median) Bransch Chefsnivå Företags Högre chef Meanchef 1a injens -edande chef Tjänster (37 300) Bygg (36 600) Industri mm (36 500) Offentig (35 500) Bank,finans och försäkring Bihande, service och provning Data-, konsutverksamhet och bevakning Detajhande och service E-,gas-,värme- och vattenförsörjning Fastighetsförvatning Hote- o restaurang, turism Ideea organisationer, sport och kutur Partihande Städbranschen Transport, gods- och avfashantering Bygg, Byggande av hus och anäggningar Bygg, Hantverk Byggnadsämnes- och gasindustri E- o optiktiverkning Grafisk industri; föragsverksamhet Gruvor och minerautvinning Kemisk-,past- och ojeindustri Livsmedesindustri Läkemedesindustri Massa- o pappersindustri Metaframstäning o -tiverkning Skogsbruk, jordbruk Textiindustri Trä- och möbeindustri Verkstadsindustri Brandförsvar och räddningsverksamhet Offentig förvatning Pois och rättsväsende Totaförsvar Utbidning och forskning Vård och omsorg Käa: Ledarna Anm: Avser 4e kvartaet 2010, i önebegreppet ingår fast och rörig ön samt värdet av naturaförmåner 12 Chefsöner 2011, Ledarna

13 Patschefen och enhetschefen två exempe För att visa vad oika chefsjobb innebär och hur de önesätts har vi tagit fram två typexempe; patschefen Bengt och enhetschefen Anita. De ger en bid av hur en vanig chefs arbetssituation kan se ut. Patschefen Bengt Bengt är byggchef. Han är 55 år gamma och har en gymnasia utbidning. Nu är han anstäd på ett meanstort byggboag i Göteborgstrakten. I hans jobb ingår band annat att han ska ha goda kunskaper i byggteknik och företagets processer. Utöver det ska han känna ti och kunna föja agar och regeverk på byggområdet och kunna ta ansvar när det gäer ti exempe arbetsmijö, diskriminering och brandskydd. Bengt rekryterar sin egen persona och håer öne- och utveckingssamta. Bengt är ansvarig för 40 medarbetare. Två av dessa är understäda chefer; arbetsedaren Ingea som tjänar kronor i månaden och arbetsedaren Mattias som tjänar kronor i månaden. Bengt har 30 dagars semester. Han har ingen ersättning för övertidsarbete men arbetar i snitt 45 timmar i veckan. I hans ön ingår en tjänstebi och en rörig önede. Bengt har en månadsön på kronor i månaden inkusive biförmån och rörig ön. Chefsöner 2011, Ledarna 13

14 Enhetschefen Anita Anita är en enhetschef på ett sjukhus. Hon har just fyt 50 år. Anita har examen från högskoan och sedan dess har hon jobbat på oika sjukhus i Stockhom. Anita har det yttersta ansvaret för hea avdeningen inkusive personaansvar och ansvar för ekonomi. Hon ska ha goda kunskaper i den speciaistvård som bedrivs på avdeningen. Utöver det ska hon känna ti och kunna föja agar och regeverk pus etiska och medicinska riktinjer. Sjävkart hanterar hon också arbetsrättsiga frågor och håer regebundna utveckings- och önesamta. I hennes arbetsuppgifter ingår också att hantera en rad svåra samta med medarbetare, patienter och anhöriga. Anita ansvarar för 50 medarbetare som är sjuksköterskor, undersköterskor och biträden. Hon har två understäda avdeningschefer; Sophie som tjänar kronor i månaden och Kent som tjänar kronor i månaden. Anita har 31 dagars semester. Hon har ingen övertidsersättning och inga förmåner. Anita arbetar i snitt 50 timmar i veckan. Anitas månadsön är kronor i månaden. 14 Chefsöner 2011, Ledarna

15 Hur mycket jobbar chefen? Diagrammen visar hur många timmar per vecka chefer på oika nivåer arbetar. Där ser vi också att övertidsarbetet ökar ju högre upp i hierarkin chefen arbetar. Den sutsats vi kan dra är att övertid är vanigt förekommande band chefer. Det är oroande att många chefer har så ånga arbetsveckor. Och i detta finns en utmaning ur fera perspektiv; chefsförsörjning, arbetsmijö och jämstädhet. För att säkerstäa att chefsjobben är attraktiva måste arbetsgivare verka för att skapa rimiga arbetsvikor för chefer. Att skapa en bättre baans mean arbete och fritid är en de i det. Det är viktigt både för att behåa chefer och för att rekrytera nya. Och inte minst om man vi rekrytera fer kvinnor ti chefspositioner. Så vi cheferna ösa ivspusset 1. Fexiba arbetstider 2. Ett tydigt uppdrag 3. Distansarbete 4. Att kunna deegera 5. Träning på arbetstid Käa: Ledarnas Chefsbarometer Chefsöner 2011, Ledarna 15

16 Chefer i offentig sektor tjänar mindre Uppskattningsvis en sjättede av Sveriges chefer jobbar i den offentiga sektorn. Av dessa är nära 60 procent kvinnor. En jämförese mean privat och offentig sektor visar att den privata sektorns önenivåer är högre än i den offentiga. Medianönen för chefer i offentig sektor är kronor i månaden. Det ska jämföras med kronor i månaden i privat sektor. Chefens arbete i den offentiga sektorn skijer sig ofta från många chefsbefattningar i det privata. Det är ti exempe inte ovanigt med förhåandevis stora grupper understäd persona och stort finansiet ansvar. Fera chefsbefattningar inom vård och skoa har också en dokumenterat ansträngande psykosocia arbetsmijö. Dessutom granskas cheferna utifrån förvatningsreger och offentighetsprincipen. Många av dessa chefer har en aternativ arbetsmarknad, både inom det offentiga och det privata. Kommande pensionsavgångar och generet ägre öneäge gör att kommuner och andsting måste värna sina chefer. Des för att behåa kompetenta chefer men också för att kunna rekrytera nya. 16 Chefsöner 2011, Ledarna

17 Kvinnor som är chefer tjänar fortfarande sämre Biden visar att av Sveriges aa chefer är 31 procent kvinnor och 69 procent män. Den visar också att medianönen för kvinnor på chefsnivå är kronor i månaden medan män tjänar kronor mer varje månad. Det innebär att kvinnor tjänar 95,5 procent av männens öner. I vårt underag har hänsyn tagits ti att kvinnor och män finns som chefer i oika branscher, har oika anta understäda medarbetare, oika utbidningsnivå, oika befattningar och oika åder. Vad den kvarvarande önedifferensen mean kvinnor och män på 4,5 procent beror på kan endast förkaras på den enskida arbetspatsen. En önesättningsmode som koppar samman arbetets krav och individuea prestationer med verksamhetens utvecking kräver sakiga bedömningar som är fria från a form av direkt eer indirekt diskriminering. Kvinnors ägre öner, och hur man motiverar detta, måste kritiskt granskas av varje arbetsgivare och önesättande chef. Presterar kvinnor på chefspositioner överag sämre än män? Har kvinnor sämre kvaifikationer än män? Är innehået i kvinnornas chefsbefattningar mindre krävande än männens? Värderas kvinnornas arbetsivserfarenhet ägre än männens? För att undvika diskriminering är Så arbetar man för jämstädhet mean det viktigt med en oka önebidning som bygger på tydiga kriterier könen på andets arbetspatser 1. Utbidningar för aa anstäda och att kvinnor och män får de rätta 2. Medvetna interna och externa rekryteringsprocesser förutsättningarna för att kunna utföra sitt chefsskap. 3. Utbidningar för chefer 4. Aktivt arbete med jämstädhetspanen 5. Lönekartäggning Käa:Ledarnas Chefsbarometer 2009 Chefsöner 2011, Ledarna 17

18 Text: Ledarna Statistikansvarig: Krister Andersson Iustrationer: Ludvig Siggein Formgivning: Guewi Westerdah 18 Chefsöner 2011, Ledarna

19 Chefsöner 2011, Ledarna 19

20 Chefsöner 2010 i sammanfattning: Var åttonde anstäd är en chef 54 procent av Sveriges chefer är första injens chefer Medianönen för en chef är kronor per månad. Tre av tio chefer har röriga önedear, t ex bonus Försäjnings- och marknadsdirektörer är de chefer som tjänar mest Restaurangföreståndare och skomåtidsföreståndare är de chefer som tjänar minst Chefer i storstadsregionerna tjänar mer Chefer i storstadsregionerna bytte jobb oftare 2010 Chefer i offentig sektor tjänar kronor per månad mindre än de i privat sektor Chefer som är kvinnor tjänar kronor per månad mindre än chefer som är män Ledarna är Sveriges chefsorganisation med drygt medemmar. Våra medemmar är chefer i aa branscher och på aa nivåer. Hos oss får de dubbet stöd, både i yrkesroen som chef och som anstäd och atid med utgångspunkt i varje chefs individuea behov. Besöksadress: S:t Eriksgatan 26. Postadress: Box 12069, Stockhom. Te: Fax: Ledarnas servicecenter: Apri Chefsöner 2011, Ledarna